EVA SUNDBORG CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN ENHETEN FÖR FORTBILDNING. Berättelsen om Kvinnan och Mannen EN KORT UTBILDNING OM MÄNS VÅLD MOT KVINNOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EVA SUNDBORG CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN ENHETEN FÖR FORTBILDNING. Berättelsen om Kvinnan och Mannen EN KORT UTBILDNING OM MÄNS VÅLD MOT KVINNOR"

Transkript

1 EVA SUNDBORG CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN ENHETEN FÖR FORTBILDNING EN KORT UTBILDNING OM MÄNS VÅLD MOT KVINNOR

2 Huddinge den 8 november 03 Eva Sundborg Leg. barnmorska, distriktssköterska, med. mag. Vårdutvecklingsledare Centrum för allmänmedicin Alfred Nobels allé 4 83 Huddinge Tillhandahålls av Centrum för allmänmedicin Alfred Nobels allé 4 83 Huddinge

3 INLEDNING Mäns våld mot kvinnor är ett stort folkhälsooch samhällsproblem som kan påverka kvinnors hälsa även långt efter att våldet har upphört. Det här är en kort utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal med syfte att snabbt ge en inblick i våldsutsatta kvinnors liv och påverkan på deras hälsa. Den är baserad på vetenskaplig forskning, utsatta kvinnors berättelser och författarens erfarenheter. Det är viktigt att komma ihåg att alla förhållanden där det förekommer våld är unika och att denna berättelse endast är ett exempel på hur våld kan utvecklas och vidmakthållas. Våld förekommer även i sam könade förhållanden liksom också kvinnor utsätter män de lever med för våld. I det här utbildningsmaterialet introduceras läsaren endast till mäns våld mot kvinnor. Utbildningen är en populärvetenskapligt skriven berättelse om Kvinnan och Mannen som blir förälskade, får barn och där våldet i alla dess former är en påtaglig del av vardagen. Berättelsen är, trots det stora allvaret, skriven med en viss glimt av lättsamhet och är indelad enligt följande: Ett textstycke som berättar om förhållandet Frågor till läsaren att fundera över Fakta som besvarar frågorna Denna utbildning är framtagen med hjälp av Folkhälsoanslaget i Stockholms läns landsting och ger en introduktion i ämnet. För ytterligare och mer fördjupad kunskap hänvisas till de utbildningar som erbjuds hälso- och sjukvårdspersonal inom Stockholms läns landsting. 3

4 Kvinnan och Mannen träffades när hon var 7 år och han var 3 år. Kvinnan var färdigutbildad sjuksköterska och kände att det började bli dags för ett fast förhållande och så småningom även barn. Att en blivande partner skulle bli en bra pappa var ett av kriterierna som fanns med i det undermedvetna hos Kvinnan. Hon träffade mannen vid en av sina bästa vänners bröllopsfest, han var bekant till en av hennes bekanta. Under festen lade de märkte till varandra och sökte kontakt. De fann varandra direkt, hade lätt för att prata med varandra och blev på kort tid mycket förälskade. Det är underbart att vara så här nyförälskad, egentligen skulle man behöva vara sjukskriven en vecka, tänkte Kvinnan. Hon kunde inte sluta tacka livet för den underbara man hon träffat, som såg henne som den hon var, uppskattade henne som människa, ja de var som två pusselbitar som hittat varandra och passade ihop. Till och med hennes älskade katt Herr Jansson hamnade nu i bakgrunden. KVINNANS LIVSUTRYMME: Börjar förhållanden där det sedan förekommer våld också med kärlek? Vad är en människas livsutrymme? Vad händer om det krymper? Förhållanden där våld förekommer börjar också med kärlek. Undantaget är kvinnor och flickor som tvingas att gifta sig med en man de inte valt själva vilket förekommer i vissa fall. För dessa kan situationen upplevas annorlunda. Kärleken är ofta väldigt stark i förhållanden som Kvinnan och Mannens. När kärleken är stark kan också sårbarheten vara större. Livsutrymme innebär det fysiska utrymme en människa har men även den frihet för själen som behövs för att utöva intressen, vila, leka, arbeta, umgås med vänner osv. Med andra ord kan det uttryckas som det kroppsliga och själsliga utrymme en människa behöver för att må bra. Mäns våld mot kvinnor begränsar flickors och kvinnors livsutrymme både i hemmet och i det offentliga. 4

5 Mannen var mycket uppvaktande, vilket fick Kvinnan att känna sig bekräftad och värdefull som kvinna. Han kom ofta hem med blommor och presenter, ibland i form av kläder. Han bjöd ut henne då och då och ville att hon skulle vara fin och anständigt klädd. Han hade ibland åsikter om innehållet i Kvinnans garderob. Alla vill göra sig fina inför sin älskade, men Kvinnan kände ibland att hon velat välja kläder själv eftersom hon hade något annorlunda smak och stil än de kläder Mannen valde till henne. Hon ville till en början inte säga något utan var tacksam över presenterna och ville att han skulle känna sig stolt över henne. Hon tolkade det som att han brydde sig om henne. Desto mer förvånad blev hon den gången då de skulle välja efterrätt och han påtalade att hon blivit tjockare och faktiskt skulle göra klokast i att avstå från efterrätten. Kvinnan blev ledsen men insåg att Mannen förstås hade rätt. Alla goda middagar och myskvällar hade satt sina spår, hon fick verkligen skärpa till sig. KVINNANS LIVSUTRYMME: Vad är våld? Hur skulle du definiera det? Var går gränsen mellan att anpassa sig i ett förhållande och att bli kontrollerad? Definitionen av våld mot kvinnor är enligt FN följande: Varje könsbetingad våldshandling som resulterar i, eller som sannolikt resulterar i, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor innefattande hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckliga frihetsberövande, vare sig det sker offentligt eller privat. I allmänhet har vi en stereotyp bild av hur en våldsutsatt kvinna ser ut; att hon är fysiskt skadad med blåmärken, sår osv. Det fysiska våldet är också lättast att upptäcka då det är mest synligt för blotta ögat. Det psykiska våldet är mer dolt och är inte lika enkelt för en utomstående att uppfatta, men det påverkar oftast hälsan mer allvarligt än det fysiska våldet. Att t.ex. utsättas för hot påverkar kvinnors hälsa i hög grad. Upprepade kränkningar och ständig rädsla är en allvarlig stressfaktor för kroppen som på sikt orsakar ohälsa. I det psykiska våldet ingår även; att inte ha kontroll över sin egen ekonomi, att hindras från att söka vård, att inte få tillgång till läkemedel och behandling, att inte få arbeta, inte få tillräckligt med mat eller att hindras från att sova. Att utsätta någon för sexuellt våld är det ultimata sättet att kränka en annan person och kan skada kvinnan både på lång och kort sikt när förövaren är en nuvarande eller före detta partner. Hit räknas alla sexuella aktiviteter som sker mot den enskildes vilja. Våldet trappas vanligen upp från psykiskt och fysiskt till sexuellt våld. Fysiskt våld förekommer alltid tillsammans med psykiskt våld medan psykiskt våld kan förekomma utan inslag av fysiskt våld. Det är vanligt att en kvinna som utsätts för våld inte definierar våldet som våld. Jämställdhet är ett ord som är unikt för Sverige och innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Tidigare sågs frågor om jämställdhet som kvinnofrågor. Idag förstår man att det berör kvinnor och män i lika hög utsträckning. Det handlar i grund och botten om rättvisa och demokrati, om mänskliga rättigheter. Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regeringen har satt upp fyra delmål för jämställdhetspolitiken och det fjärde målet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 5

6 3 Efter några månader flyttade Kvinnan och Mannen ihop, det fanns ingen anledning att låta bli, tänkte Kvinnan, när hon äntligen träffat mannen i sitt liv. Även Herr Jansson flyttade med. Både Mannen och Kvinnan arbetade heltid. Mannens arbete låg lite längre bort, han brukade ta bilen medan Kvinnan åkte tunnelbana. En dag föreslog Mannen att han kunde köra Kvinnan till jobbet och även hämta henne efter jobbet, det var en omväg på bara några minuter: så slipper du åka tunnelbana, bli förkyld eller få kräksjuka och allt möjligt man kan smittas av där sa Mannen. Kvinnan såg förslaget som ett uttryck för hans kärlek och omsorg och tog tacksamt emot erbjudandet. Hon skulle kunna sova lite längre på morgnarna och sedan skulle de handla tillsammans på vägen hem och laga middag ihop. Mysigt! Mannen ville att Kvinnan skulle vara nere på parkeringen kl. 6.0 varje dag när han hämtade henne, han var punktligheten själv och avskydde förseningar både när det gällde sig själv och andra. Kvinnans arbetskamrater tyckte det var lite konstigt att hon var så på sekunden noga med att gå exakt samma tid varje dag. Samtidigt förstod de att hon ville vara punktlig när han var så omtänksam och hämtade henne varje dag. En dag när Kvinnan sprang ner i trappan till parkeringen träffade hon Karin som hon jobbat med för några år sedan och inte träffat på länge. De stod och pratade en stund tills Kvinnan såg vad klockan var och rusade iväg. Mannen satt i bilen och på hans min såg hon att han var sur. Han tittade på klockan och undrade varför hon var så sen. Innan hon hann svara så haglade frågorna över henne; Vem har du träffat?, Vem har du pratat med? Han visste minsann vad hon var för en typ du är en slampa som inte kunde hålla dig så fort man släppte dig ur synfältet så passar du på. Mannen surade hela vägen hem och Kvinnan fick sitta ensam och äta tills hon lyckades lirka fram den vanliga, glada Mannen igen. Hon skulle i alla fall se till att aldrig mer vara försenad. Några dagar senare när hennes arbetskamrater tittar ut genom fönstret från arbetsplatsen uppfattar de situationen som att Kvinnan blir utknuffad ur bilen. KVINNANS LIVSUTRYMME: Vad tror du ligger bakom Mannens omtanke och varför säger han elaka saker? Hur skulle du reagera om du såg det Kvinnans arbetskamrater såg? Det börjar med kärlek men följs snart av kommentarer om utseende, klädstil, umgänge osv. Omtanken övergår till kontroll som börjar med att begränsa kvinnans egna val på olika områden. Detta kan uppfattas av en del kvinnor som omtanke medan andra känner sig kontrollerade. En del kvinnor lämnar mannen nu. Kontrollen brukar trappas upp och det första slaget kommer vanligtvis förr eller senare. Att hämta och lämna vid arbetsplatsen ökar kontrollen och minskar livsutrymmet eftersom det redan nu regleras av att Mannen blir arg om Kvinnan inte håller tiden. Genom att de nedvärderande kommentarerna börjar också nerbrytningen av Kvinnans självbild. Att utsättas för våld är ingen privat angelägenhet utan ett brott mot Sveriges lagar och de mänskliga rättigheterna. Genom att blunda inför det kan man moraliskt sett anses medskyldig. 6

7 4 Kvinnan har en ganska stor familj; mamma, pappa, en äldre syster, en lillebror, mormor, mostrar m.fl. De brukar träffas när någon fyller år eller då det finns något annat att fira. Jularna firade Kvinnan alltid med sin stora familj. Hon förstod att om hon och Mannen fick barn en dag skulle de få dela sig mellan hennes och Mannens familj. Kvinnans syster hade redan från början tyckt att Mannen var lite för mycket, hans sätt att titta på Kvinnan som om han ägde henne gav henne dåliga vibbar. Hon påtalade detta för Kvinnan redan tidigt. Men nyförälskad som Kvinnan var, så förstod hon inte alls vad systern menade, tolkade det mer som avundsjuka. Ju längre tiden gick desto mindre och mindre bekväm kände sig Kvinnan med att umgås med sin familj när Mannen var med. Det blev alltid bråk mellan henne och mannen efteråt och hon tog illa upp över hans nedlåtande kommentarer om familjen. Hon fick också svårare och svårare att tala i telefon med någon av dem för Mannen lyssnande alltid och kommenterade samtalet efteråt. Vid ett tillfälle kom hon på honom med att han läste hennes sms och även mejlkonversationen med systern. Det kändes inte bra, man måste kunna lita på varandra i ett förhållande och få ha sin privata zon. Det här gjorde att hon bara pratade i telefon när hon var på jobbet, det var lugnast så. Hon tog också för vana att radera alla sms som kom från familjen så fort hon läst dem. KVINNANS LIVSUTRYMME: Vad händer med Kvinnan när hennes vänner blir färre och möjligheter till privatliv minskar? Isolering av kvinnan är viktig för att mannen ska kunna behålla och öka kontrollen av henne och minska hennes livsutrymme. Ju färre perso - ner kvinnan träffar desto färre referenser till ett nor malt förhållande får hon och mannen kan mer och mer diktera villkoren för relationen. Vänner, släktingar men också vårdpersonal är viktiga för att bryta kvinnans isolering. 7

8 5 Både Kvinnan och Mannen ville ha snyggt omkring sig, många skulle kalla dem pedanter. Det var en del av det som gjorde att Kvinnan föll för Mannen, hans ordningssinne. Med tiden tog det här sig mer och mer extrema uttryck och Mannens ständiga behov av perfektionism blev något som skavde i Kvinnans sinne. Hon kom på sig själv med att ständigt vara spänd över att han skulle klaga på någonting i hemmet. Det kändes som att hon ständigt gick på tå av rädsla för att slarva. Även om de båda jobbade heltid så blev det Kvinnan som stod för det mesta av hushållsarbetet. De mysiga stunderna när de lagat mat tillsammans var numera bara ett minne. Nu var det hon som stod för matlagningen, ja, oftast även för inköpen och var den som gjorde i ordning köket efter maten. Ofta fick hon klagomål på maten, det var alltid något som var fel. För lite salt eller för mycket salt. För varmt eller för kallt. När hon försökte prata med Mannen om att hon var stressad och kände att hon inte hann med allt i hemmet eller räckte till blev han väldigt irriterad. Ibland gick han iväg och smällde igen dörren, ibland skällde han på henne och då fick hon höra att hon var oduglig som kvinna eftersom det är en kvinnas jobb att sköta hemmet, enligt honom. Hon skulle vara glad att han stod ut med henne. Om hon inte orkade så fick hon väl gå ner i arbetstid, tyckte han. Ja, tänkte Kvinnan, det kanske inte skulle vara så dumt. Mannen tjänade mer än hon och om hon gick ner i arbetstid så skulle hon inte känna sig lika irriterad och ledsen utan skulle orka bättre. Kvinnan hade nu börjat få ont i nacke och axlar. När det var som värst kunde hon knappt lägga upp ett glas på hyllan ovanför diskbänken. När smärtan inte försvann och hon snarare kände sig sämre beställde hon en läkartid på vårdcentralen. 8

9 KVINNANS LIVSUTRYMME: 3 Hur har förhållandet utvecklats? Kan våld påverka hälsan? Hur skulle du bemöta Kvinnan när hon kommer till din arbetsplats (i vården)? Hur skulle du agera? Att låta kvinnan ta över uppgifterna och ansvaret för hushållet binder henne vid hemmet, minskar hennes livsutrymme och ökar stressen. Att också få höra kränkande kommentarer om de utförda uppgifterna är ytterligare ett steg i att öka kontrollen och bidrar till att kvinnan får en sämre självbild. Genom att gå ner i arbetstid minskar hennes ekonomiska resurser både på kort och lång sikt samt ökar isoleringen ytterligare. Detta ökar i sin tur beroendet av mannen. En tydlig upptrappning av kontrollen har skett i Kvinnan och Mannens förhållande. Att leva i ständig spänning och oro leder till att kroppen till slut reagerar. Smärtor är de första och vanligaste besvär en kvinna som utsätts för våld brukar uppvisa och söka vård för. Smärtor i nacke och axlar, ländrygg samt smärtor i hela kroppen kan ha samband med våldsutsatthet, även tidigare i livet. Det finns vetenskapligt påvisade samband mellan våldsutsatthet och många medicinska tillstånd av vilka många även kan uppkomma och/eller bestå efter att våldet upphört. Många besvär utöver smärta som högt blodtryck, astma, KOL, funktionella mag- och tarmstörningar, nedsatt immunförsvar mm har visat sig ha signifikanta samband med våldsutsatthet. Våld kan även vara orsaken till psykisk ohälsa som ångest och depression, självmordsförsök, riskbruk och missbruk och självskadebe teende, för att nämna några. Även gynekologiska besvär kan uppkomma till följd av våld som långvariga blödningar, underlivssmärta, smärta vid samlag och infektioner. Hos våldsutsatta kvinnor är den självskattade hälsan lägre än hos övrig befolkning. 3 Det finns gott om vetenskaplig evidens för att påstå att våldsutsatthet bör uteslutas hos kvinnor som söker vård, i synnerhet vid tecken på våld. Frågan kan ställas som en del av anamnesen vilket normaliserar frågandet och kan ses som en intervention som kan starta processer hos kvinnan. Majoriteten av kvinnor som både har och inte har erfarenhet av våld mot kvinnor anser de acceptabelt att få frågan om våldsutsatthet. Studier visar att det är mest lämpligt att ställa en direkt fråga till kvinnan utan att någon annan är närvarande. Vid en direkt fråga kan också svaret bemötas av den som ställer frågan. Det viktigaste är att ge alla kvinnor ett gott bemötande så att den som vill berätta om sina erfarenheter av våld känner förtroende för den som frågar att göra det. Varje arbetsplats bör ha egna, lokala rutiner för att den som frågar ska veta hur svaret ska hanteras. Så här kan du fråga: Börja med att konstatera att våld mot kvinnor är vanligt och att ni därför frågar alla kvinnor om våld. Fråga om det är okey för kvinnan att du tar upp ämnet med henne. Beskriv därefter hur våld kan ta sig i uttryck och ställ sist frågan om hennes egna erfarenheter av våldsutsatthet i tidigare eller pågående förhållande. Så här kan du sedan göra: Om hon inte vill berätta något: respektera det. Om hon vill berätta: Lyssna aktivt och bekräfta att du tror på henne och att det hon upplevt är förövarens fel. Vårda och hänvisa därefter utifrån arbetsplatsens lokala rutiner. 9

10 6 Innan Kvinnan träffade Mannen umgicks hon regelbundet med sina vänner. De var ett ganska stort tjejgäng som brukade träffas minst en gång i månaden. När hon träffade Mannen ville hon vara med honom och vännerna kom i skymundan. I början pratade hon med sina vänner i telefon men Mannen lyssnade oftast och kommenterade samtalen. Den irritation Mannen visade över den tid hon ägnade åt vännerna gjorde att hon nästan gav upp kontakten med dem. Vännerna märkte hur hon drog sig undan, de uttryckte sin oro över detta men fick till svar att allt var bra. De fortsatte ändå att höra av sig och föreslog en dag att de skulle träffas för att gå ut och äta. Kvinnan blev glad och lovade höra med Mannen så att det passade. När hon berättade det för honom blev han först besviken men tog sedan fram hela sin charm; Torsdag? Jag hade planerat något särskilt då eftersom vi varit ihop 8 månader, tre dagar och fyra timmar och sex minuter men om du hellre är med dina kompisar så visst svarade han. Kvinnan var smickrad över hans omtänksamhet samtidigt som hon kände sig ganska obekväm med att hon inte kunnat stå på sig lite mer. Tiden gick och vännerna hörde av sig igen. Den här gången tänkte Kvinnan att hon inte skulle backa, utan verkligen träffa sina vänner, oavsett vad Mannen tyckte. Kvällen när Kvinnan förberedde sig för att gå ut blev Mannen först ganska upprörd över hennes klädval som han tyckte att var alldeles för utmanande men lugnade sig efter att hon bytt kläder. Han erbjöd sig att hämta henne från restaurangen så att hon skulle komma tryggt hem. Kvinnan tackade för erbjudandet men berättade att väninnan Åsas man skulle hämta dem vid midnatt, de bodde i närheten och de skulle släppa av henne utanför porten; Gå och lägg dig du, jag kommer tryggt hem, sa Kvinnan innan hon åkte. Kvinnan hade en trevlig kväll och så vet ni alla hur det går när man har kul, tiden går. Klockan var över ett på natten när Kvinnan klev in genom dörren till lägenheten. I soffan sitter Mannen, rakt upp och ner, fullt påklädd. Kvinnan blir förvånad och undrar varför i all världen han inte har gått och lagt sig. Hon ser att han är mörk i ögonen och spänd. Snart haglar frågorna över henne. Frågor som Var har du varit?, Vem har du träffat?, Vem har du dansat med?, Jag vet att du har träffat en annan, din hora! osv. Det är den här kvällen som det första slaget kommer. En ordentlig smäll över ansiktet, därefter drar han upp Kvinnan, som ramlat omkull på golvet, och slänger in henne i bokhyllan. Elakheterna haglar över henne. Hon blir chockad och rädd. Nästa dag får hon frukost på sängen. Mannen är mycket omtänksam, undrar om hon har ont. Han är mycket ledsen och ångerfull och lovar att han aldrig mer ska göra henne illa. Samtidigt måste hon förstå att det är för att han älskar henne så mycket som han gjorde så. Han var orolig när hon inte kom hem den tid hon sagt, orolig att något hade hänt eller att hon träffat någon annan och kanske skulle vilja lämna honom. Om hon bara hade gjort som han sagt och låtit honom hämta henne så skulle det här aldrig ha hänt. 0

11 KVINNANS LIVSUTRYMME: Skulle kvinnan ha tänkt på att mannen kunde bli arg när hon var försenad och agerat annorlunda? Fick hon skylla sig själv för smällen? Hur ser Kvinnans livssituation ut idag gällande vänner, arbete och relationen? Varför stannar Kvinnan kvar hos Mannen? Den som utövar våld måste själv ta ansvar för sina handlingar. Skulden kan aldrig läggas på den som utsätts för ett brott. Det finns övergripande maktstrukturer i samhället som också kan förklara över- och underordning i en kärleksrelation. Våldet måste förstås på strukturell nivå. Som berättelsen om Kvinnan och Mannen beskriver finns det glidande övergångar mellan det som från början ser ut som omtanke till det som slutar med att kvinnor blir psykiskt och/ eller fysiskt skadade. Det som sker med mannen och kvinnan har beskrivits i den s.k. Normaliseringsprocessen. Kontrollutövningen sträcker sig från att verbalt kränka och hota kvinnan till att hota att ta sitt eget liv, skada djur i familjen och ända till att använda direkt fysiskt våld riktat mot kvinnan. Så länge kvinnans handlingsutrymme begränsas kan mannen nöja sig med hot innan han tar till det fysiska våldet. Slutligen introduceras även det sexuella våldet och det är inte ovanligt att ett misshandelstillfälle avslutas med våldtäkt som den ultimata kränkningen av kvinnan. Med sexuellt våld avses alla sexuella aktiviteter som sker mot den andras vilja. De kontrollmekanismer som mannen använder sig av är; kontroll över sig själv, isolering av kvinnan och växling mellan våld och värme vilket förstärker effekterna av våldet. För kvinnans del innebär våldsprocessen olika mekanismer som hon möter våldet med och hon utvecklar en strategi för att anpassa sig. Efter att för sig själv bortförklara våldet börjar gränserna för vad som är acceptabelt och oacceptabelt suddas ut. Det känslomässiga beroendet av mannen ökar. Våldet blir en normal del av vardagen och från att ha varit offer ser hon sig alltmer som dess orsak i takt med att skuldkänslan ökar. Hennes strategi för att överleva blir att anpassa sig till mannens uppfattning om hur relationen bör se ut, om vad det innebär att vara man respektive kvinna. Allteftersom hennes livsutrymme krymper då hon isoleras från vänner, släkt och/eller arbetskamrater blir han den enda personen i hennes värld och hennes egen självupplevelse sammanfaller med mannens uppfattning. De emotionella band som skapas mellan mannen och kvinnan är en stark blandning av kärlek, rädsla och hat. Rädslan kvarstår även under uppbrottet. Även känslor av medlidande, skuld och hopp finns invävt i de emotionella banden mellan dem. Forskning visar att kvinnor sällan är hjälplösa offer utan de både anpassar sig och gör motstånd som strategier. Motståndet gör att hon inte känner sig underordnad och ger en upplevelse av att ha kontroll. Det är också ett försök att få mannen att förstå och förändra sig. Att göra motstånd minskar internaliseringen av våldet och gör det lättare att se våldet som något som ligger utanför henne själv. Anpassning är en aktiv strategi som kan göra att kvinnan kan avvärja angrepp.

12 7 Nu följer en tid när Kvinnan och Mannen har det rätt bra, nästan som i början av förhållandet. De gör roliga saker. Ibland kommer han hem med blommor till henne och förklarar hur glad han är över att ha funnit just henne. Ja, det känns nästan som en ny smekmånad. Kvinnan jobbar mindre nu och känner att hon orkar med vardagssysslorna bättre, samtidigt som hon känner sig rätt uttråkad på att vara hemma så mycket. På dagarna när hon är ledig har hon med tiden slutat träffa sina vänner och sin syster, eftersom Mannen inte tycker om det. Hon känner sig ledsen över det här men känner att det är lugnast om hon är hemma och håller ordning. Kvinnan och Mannen har pratat om att skaffa barn. Kvinnan känner sig lite tveksam även om hon alltid längtat efter barn. Hon tänker ändå att ett barn skulle kunna stärka kärleken och banden mellan dem. Mannen skulle få något annat att tänka på och hon skulle komma ut mer och träffa andra småbarnsmammor. Då det varit rätt bra mellan dem den sista tiden och Mannen bara ringt hem då och då om dagarna för att höra vad hon gör och inte gjort henne fysiskt illa fler gånger, så hon tror att det var en engångshändelse. Däremot känner hon sig nästan kusligt övervakad, det känns som om han vill kontrollera att hon är hemma. En dag när Mannen har hämtat Kvinnan från jobbet efter att hon jobbat tre dagar blir han väldigt arg när de kommer hem. Han gapar och skriker på Kvinnan för att hon inte sett till att det är ordning i huset. Hon får åter höra hur värdelös hon är, att han skäms över henne, hur hon ser ut, hur hon pratar och hur hon sköter hemmet. När hon försöker förklara att hon är trött när hon kommer hem från jobbet verkar han bli ännu mer provocerad. Han tar hennes båda armar i ett hårt grepp och skakar henne innan han hugger tag i hennes hår, släpar in henne i sovrummet och slänger henne i sängen. Just då är det precis som om han börjar sansa sig, inser vad han gjort och börjar kela med henne. Sex är absolut inte vad Kvinnan tänker på eller har lust med nu. Mannen blir mer och mer ivrig och påträngande och trots att Kvinnan gråter och säger nej genomför han ändå ett samlag med henne. Kvinnan känner sig våldtagen. När allt är över smeker han henne över håret och säger att han älskar henne och är rädd för att mista henne. Det är därför som han blir så arg ibland, han vill egentligen inte göra henne illa. Hon måste första att hon inte kan göra så att han blir så här arg eftersom han förmodligen är den enda som skulle stå ut med henne. Han avkräver ett löfte av henne att inte berätta för någon om det som hänt.

13 KVINNANS LIVSUTRYMME: Våldet har trappats upp och innefattar nu sexuellt våld. Varför lämnar hon inte honom nu, innan det blir ännu värre? Våldet rör sig ofta i cirkel. Efter ett tillfälle av fysiskt våld kommer smekmånaden då det är kärleksfullt och harmoniskt. Kvinnan uppvaktas. Hoppet tänds tills något inträffar som gör att kontrollen måste ske genom fysiskt våld. Den här växlingen mellan våld och värme ökar kontrollen över kvinnan och hennes beroende av mannen. Ju längre förhållandet fortsätter desto mer utmattad kan kvinnan bli och får svårt att få energin att räcka till för annat än det mest nödvändiga. Majoriteten av de hot som uttalas förverkligas och kvinnor lever i direkt fara för sina liv. Varje år dödas i genomsnitt 7 kvinnor av sin nuvarande eller före detta partner, oftast i samband med separation eller då kvinnan träffar en ny partner. Uppbrottsprocessen består av tre steg som inte behöver följa en inbördes ordning:. Att bryta sig fri. När kvinnan kommer till en vändpunkt då hon fruktar sitt eget eller någon annans liv ger hon upp och bryter upp.. Att bli fri innebär den emotionella frigörelseprocessen där de flesta emotionella banden bryts. Den innefattar fyra faser; Jag älskar honom, Jag hatar honom, Jag tycker synd om honom, Jag känner ingenting. 3. Att förstå är en kognitiv processes där kvinnan definierar sig som utsatt för våld. Här bryts också ytterligare ett emotionellt band; skulden. I alla dessa faser kan den så kallade signifikanta andra ha betydelse för kvinnan genom att ha en kvarhållande eller frigörande effekt. Professionella eller andra auktoritetspersoner uppfattas ofta av kvinnan som mer objektiva än övriga. 3

14 8 Två dagar senare när Kvinnan egentligen ska arbeta blir hon tvungen att sjukskriva sig. Hon är blå om armarna och det kan hon som sjuksköterska inte dölja med kläder när hon jobbar. Dessutom mår hon inte alls bra. Huvudet värker, hon gråter mycket och känner sig nedstämd. Hon kan inte riktigt sätta ord på det, men det känns som om hon inte längre gläder sig åt det vardagliga eller känner sig betydelsefull som person. Samtidigt som hon är rädd för att någon från jobbet ska ringa henne önskar hon att någon ska fråga hur hon har det. På jobbet finns det några som ser en förändring hos Kvinnan, de tycker att hon inte är sitt gamla, vanliga jag. Även om ingen vågade ta upp det med Kvinnan har de inte glömt att hon blev utslängd ur bilen en gång, i alla fall såg det så ut. En dag blir hon inkallad till chefen som berättar att de är oroliga för henne. Hon berättar att arbetskamraterna tycker att hon blivit tystlåten och verkar ledsen. Som chef undrar hon också över det faktum att Kvinnan vid fler tillfällen varit hemma en eller två dagar, något som inte tidigare hänt. När chefen frågar hur hon har det där hemma, var hon nära att börja gråta men säger att allt bara är bra. Innerst inne börjar Kvinnan fundera på om det är hans elakheter och slagen hon fått som gjort att hon förändrats. Hon kan i alla fall konstatera att livet inte blivit som hon tänkt sig. Kvinnan funderar över hur livet ska te sig framöver. Hon skulle vilja ha det annorlunda, återuppta sina drömmar om att vidareutbilda sig, ta upp joggningen igen och umgås med sin familj som hon saknar mycket. Hon känner att hon skäms över att hon blivit så otillräcklig att hon inte ens kan vårda sitt förhållande utan att det utvecklas åt fel håll. Hon funderar på om hon skulle kunna prata med någon och få lite goda råd men inte nog med att hon skäms, Mannen har även hotat att något ska hända henne om hon berättar om dem för någon. Några dagar senare upptäcker hon att hon är gravid. KVINNANS LIVSUTRYMME: Skulle Kvinnans chef och/eller arbetskamrat kunna hjälpa Kvinnan? Kan en graviditet förändra relationen? Att bry sig om är inte att lägga sig i. Kvinnor i liknande situation som Kvinnan är rädda, och har ofta skuld- och skamkänslor. Mest rädda är de för att ett avslöjande ska förvärra situationen. Hoten de fått är effektiva. Samtidigt önskar de att någon de har förtroende för ska bry sig och fråga. Studier visar att en s.k. signifikant annan har betydelse för kvinnans uppbrottsprocess. Professionella har större betydelse för kvinnans uppbrottsprocess än närstående då de anses vara mer objektiva. Som arbetskamrat eller som närstående/nära vän kan man ha betydelse genom att hålla kontakten med den som är utsatt för våld och på så sätt bidra till att bryta isoleringen. Våld i nära relationer är ingen privat angelägenhet utan ett allvarligt brott. Många landsting har en policy för hur arbetsgivaren kan agera i en liknande situation eftersom man tydligt uttryckt att man som arbetsgivare inte accepterar att anställd utsätts för brott i sina nära relationer. Även Stockholms läns landsting har en policy för personer med personalansvar. Det är inte alls ovanligt att våld debuterar när en kvinna blir gravid. I de fall där våldet redan är en del av vardagen förvärras det ofta när kvinnan blir gravid och riktar sig ofta mot magen. Våld under graviditeten kan leda till många komplikationer och svårig het att glädja sig över graviditeten. 4

15 9 Beskedet om graviditeten gjorde Kvinnan både glad och ledsen. Glad för att hon ser fram emot att bli mamma. Hon tror också att det kan påverka förhållandet positivt. Det som känns mindre bra är att hon saknar sin syster och familj, någon nära kvinna att dela detta med. När hon berättar för Mannen att hon är gravid blir han glad. Han säger att äntligen visar hon att hon duger till något. Han lovar att ställa upp och vill vara delaktig i graviditeten. Kvinnan beställer tid till mödravårdcentralen för inskrivning och väljer en tid då de kan gå tillsammans. När de är där tar barnmorskan upp anamnes och berättar om deras rutiner. Hon berättar också att de vid ett tillfälle under graviditeten kommer att vilja träffa Kvinnan ensam. Mannen ser frågande ut men inser att det inte är läge att ifrågasätta rutinerna. Kvinnan gläds åt att graviditeten framskrider som förväntat, hon är trött och börjar så småningom må illa, särskilt på kvällarna när Mannen kommit hem från jobbet. Till slut förvärrades hennes illamående, hon kräktes mycket och behövde sjukhusvård några dagar. Efter att ha fått vätska via dropp och vila mådde hon bättre. När hon var hemma pratade Mannen om sex mer än någonsin, han kunde stå bredvid henne när hon kräktes och säga att hon var onormal och egoistisk som inte ville ha sex och borde söka hjälp. Han tyckte att hon åtminstone kunde suga av honom så att inte han skulle behöva lida för att hon var gravid. Kvinnan kräktes ännu mer medan han stod och skrek att han inte orkade mer. Kvinnan blev mer och mer ledsen, hon ville att allt skulle bli bra men insåg att Mannens påhopp på henne blev värre och värre ju längre graviditeten fortskred. När hon skulle gå ensam till barnmorskan på kontroll gjorde Mannen henne stel av skräck genom att tala om att det inte var säkert att Herr Jansson (katten) fanns kvar när hon kom tillbaka. Det här gjorde Kvinnan skräckslagen och hon avbokade tiden till barnmorskan. Några dagar senare ringer barnmorskan och undrar om hon glömt tiden, javisst, ljög hon. När hon fick en ny tid såg hon till att kunna gå dit på arbetstid för att inte Mannen skulle märka något. Ifall han kom på det, tänkte hon förklara det med att hon fick en sen återbesökstid när hon var på jobbet. KVINNANS LIVSUTRYMME: 3 Skulle du misstänka våld i relationen om paret kommer till dig på ditt arbete? Vad innebär hotet om att Herr Jansson ska försvinna? Hur tänker du inför att paret ska få ett barn? Våld förekommer i alla samhällsklasser, inom alla religioner, oberoende av ålder, utbildning och socioekonomisk status. Det är viktigt att bli medveten om sina egna normer och attityder så att vi inte styrs av dem i mötet med andra. Även kvinnan på fina gatan kan vara utsatt för våld. Det finns ett starkt samband mellan våld mot djur och partnervåld. Att hota att skada det som är kärt för kvinnan ökar kontrollen över henne och syftar till att hålla henne kvar hos mannen. Kvinnan har all anledning att vara rädd. 3 Barn kan påverkas redan under fosterstadiet om mamman utsätts för våld, dels direkt genom fysiskt våld och indirekt genom den stress mamman upplever. Att växa upp i ett hem där deras mamma utsätts för våld är psykisk barnmisshandel. Risken för direkt, fysisk, psykisk eller sexuell misshandel är många gånger högre för dessa barn. 5

16 0 Vid besöket hos barnmorskan berättar hon för Kvinnan att våld är vanligt och att de därför har som rutin att fråga alla kvinnor om deras erfarenheter av våld och undrar om hon kan ta upp frågan med Kvinnan. Kvinnan tycker att det känns väldigt bra att de frågar alla för då känner hon sig inte utpekad. Därefter berättar barnmorskan att våld kan vara både psykiskt, fysiskt och sexuellt och frågar henne om hon har erfarenhet av det. Efter viss tvekan berättar Kvinnan lite om det hon varit med om men långt ifrån allt. Hon upplever att barnmorskan lyssnar och bryr sig om henne. De gör upp en plan för hur hon ska kunna komma på fler besök än planerat utan att Mannen ska bli misstänksam. När hon går ifrån besöket känner hon ett visst hopp. Men, tänker hon sedan nu ska vi ha barn och det är viktigt för ett barn att få ha både sin mamma och pappa hon har i alla fall mött en person som lyssnar på henne och som hon litar på. KVINNANS LIVSUTRYMME: Hur skulle du som barnmorskan (eller annan personal i vården) kunna hjälpa kvinnor i en situation liknande Kvinnans? Behöver du beakta kvinnans säkerhet? Genom gott bemötande, respekt och empati kan kvinnan känna förtroende och om hon så önskar berätta om sin situation när hon får frågan. Att få känna sig sedd och bekräftad kan stärka självförtroendet. Kontakten med personer utanför förhållandet är viktigt för att bryta isoleringen. Vårdpersonal har en unik möjlighet att upptäcka, behandla och hänvisa kvinnor som utsätts för våld. Eftersom familjen ska få ett barn kan du initiera ett samtal om hur barn kan påverkas av våld i familjen. Respektera kvinnans beslut. Använd motiverande samtalsteknik för att motivera henne och stärka hennes jag. Kvinnors och barns skydd är alltid det viktigaste då hot är reella och ofta verkställs. Det kan ses som en patientsäkerhetsfråga att upplysa en våldsutsatt kvinna om att våldet oftast trappas upp, att det inte tar slut av sig själv och att hot ofta verkställs. När kvinnan redan har barn ska en anmälan till Socialtjänsten upprättas utan dröjsmål. Anvisningar för detta bör finnas med i den lokala, skriftliga rutinen på arbetsplatsen. Polisen bör kontaktas i frågor som rör skyddsaspekten. Försök få kvinnan att gå med på en kontakt med dem. Konsultera annars polisen anonymt enligt lokala rutiner. 6

17 Graviditeten framskrider. Vid ett tillfälle blir Mannen så arg att han slår henne i magen. Innan de åker in till sjukhuset hotar han henne och talar om att om hon berättar vad som hänt så vet du vad som kommer att hända. När hon kommer in till förlossningen säger hon att hon snubblat och ramlat på magen. Eftersom det gått så kort tid efter slaget syns inget blåmärke utan bara en rodnad. Mannen är fantastiskt omtänksam och vänlig när de är på förlossningen. Kvinnan blir undersökt med ultraljud och CTG. Ingen ifrågasätter hennes berättelse om att hon har ramlat. Det verkar ha slutat lyckligt den här gången och efter en tids observation får Kvinnan åka hem. När Kvinnan kommer hem tar hon fram kortet med Kvinnofridslinjens telefonnummer som hon fick av barnmorskan på mödravårdscentralen. Hon hade det gömt för att inte Mannen skulle hitta det och sitter nu med det i handen. Rädslan över hur nära det var att hon kunde ha förlorat sitt barn gör att hon funderar på att ringa, samtidigt som hon är rädd för att Mannen ska bli ännu argare om han upptäcker att hon ringt. KVINNANS LIVSUTRYMME: Hur tycker du att personalen på förlossningen skulle ha agerat? Varför lämnar inte Kvinnan Mannen nu? Att få ett gott bemötande när man söker vård är av avgörande betydelse för en våldsutsatt kvinna. Ett gott bemötande innebär att kvinnan blir sedd, får frågan om våld, blir lyssnad till och bekräftad samt får kännedom om alternativ. Att inte se och bekräfta en våldsutsatt kvinna orsakar henne ett nytt lidande, utsätter henne för ytterligare risker och kan leda till att hon drar sig för att söka vård igen. Det är viktigt med ett gemensamt förhållningssätt på varje arbetsplats rörande våldsutsatthet. När en gravid kvinna är skadad ska i första hand våldsutsatthet uteslutas. Kvinnan är nu rädd både för sitt eget och sitt barns liv vilket också hindrar henne från att ringa. Hon hoppas och tror fortfarande att allt blir bättre när han får se sitt barn och hon visar hur bra mamma hon är. Att ringa till Kvinnofridslinjen är gratis, syns inte på telefonräkningen och var man än ringer ifrån i Sverige så kan man få stöd och information om var närmaste hjälp finns att få. Det här vet inte Kvinnan om eftersom ingen berättat det. Här hade hon kunnat få någon utomstående att tala anonymt med. Om det funnits klara rutiner på förlossningen hade hon även där fått erbjudande om något dygns inläggning. Då kan hon få ett andrum och möjlighet att prata med en kurator/psykolog om sin situation och i bästa fall lägga upp en plan för framtiden. Det är svårt för en utomstående att förstå varför inte en kvinna lämnar ett förhållande där våld förekommer. Som beskrivits är det en lång process. 7

18 En ljus natt i maj föds Kvinnan och Mannens barn, en flicka. Kvinnan känner en djup lycka och ett hopp om att allt ska bli bra. Mannen är omtänksam och hjälper henne de första dagarna efter förlossningen. Han visar dock en stor irritation över all uppmärksamhet som det nyfödda barnet får av Kvinnan. Han säger ofta till henne att hon blivit så äcklig sedan hon fött barnet; titta på din slappa mage, dina stora bröst som bara rinner. Ibland tar han barnet från bröstet och går iväg med henne. Kvinnan är vettskrämd över tanken på att han kanske ska göra barnet illa. Hon känner hur stressen ofta kramar om hennes huvud, hjärtat slår och hon skulle bara vilja gråta. BVC har varit på hembesök och sett det perfekta hemmet och den lilla, lyckliga familjen som fått sitt första barn. Hon går regelbundet på BVC och väger barnet, oftast är Mannen med. När det nyfödda barnet är sex veckor ska Kvinnan få fylla i ett formulär som alla mammor fyller i för att screena om hon är deprimerad. Efter att hon fyllt i formuläret går hon och barnsjuksköterskan på BVC tillsammans genom formuläret. Sjuksköterskan berättar att Kvinnans svar tyder på att hon inte känner sig så glad. De samtalar kring detta och på frågan om hur hon och Mannen har det försöker hon övertygande svara att allt är bra eftersom hon nu vet vad Mannen är kapabel till. Hon ser på sjuksköterskan att hon inte riktigt tror på henne. KVINNANS LIVSUTRYMME: 3 Vad tänker du kring barnet som fötts?? Varför väljer Kvinnan att inte berätta om hemsituationen för sjuksköterskan på BVC? Skulle personalen på BVC kunna hjälpa Kvinnan? Nu är även det nyfödda barnet i riskzonen. Dels genom att barnet enligt socialstyrelsen utsätts för psykisk barnmisshandel om våldet mot Kvinnan fortsätter efter förlossningen, men även för att risken ökar för att barnet ska utsättas för direkt våld. Då våld förekommit i förhållandet och/eller under graviditeten fortsätter det oftast efter förlossningen även i de fall när de upphört under graviditeten. Störst risk för att det fysiska våldet ska upptas är inom sex månader efter förlossningen. Om mamman är deprimerad tillkommer andra risker för det nyfödda barnet. En depression efter förlossningen kan även bero på våldsutsatthet. Det är svårt att veta varför Kvinnan inte berättar vad hon utsatts för i det här läget. Många faktorer avgör när, var och till vem en kvinna berättar om det hon utsatts för. Personalen bör fråga alla kvinnor om våldsutsatthet. Sedan väljer kvinnorna när de kan och vill svara. Kvinnor vill själva ha kontroll över när och till vem hon avslöjar sig. Det är många faktorer som inverkar. 3 Genom att ett gott möte skapas mellan Kvinnan och sjuksköterskan på BVC kan ett förtroende skapas. Det kan leda till ett samtal om situationen utifrån det lilla barnets perspektiv och en fortsatt bra kontakt även efter att socialtjänsten kontaktats. Kvinnans och barnens säkerhet måste alltid beaktas. Vid oro kan polisen kontaktas för att göra en säkerhetsbedömning. Hon kunde också ha fått erbjudande om vidare kontakt med en psykolog eller kommunens kvinnofridssamordnare. 8

19 3 En dag när barnet är åtta månader gammal kommer Kvinnans mamma på besök när Mannen är på jobbet. Kvinnan har träffat henne några gånger sedan barnet föddes. Kvinnans mamma är väldigt orolig både för Kvinnan och nu även för barnet. Hon har många gånger påpekat hur förändrad Kvinnan har blivit sedan hon träffade Mannen. Kvinnan har bara skämtat bort hennes kommentarer. Den här gången är hennes mamma väldigt allvarlig och trots Kvinnans protester tar hon upp frågan om våld, rent allmänt, men uttrycker ändå att hon verkligen undrar hur det är mellan Kvinnan och Mannen. Hon säger också att Kvinnan alltid är välkommen hem igen om hon vill lämna Mannen. Kvinnan försäkrar henne om att det inte är någon fara men är ändå tacksam över förslaget. En eftermiddag när Kvinnan varit ute med barnet och inte hunnit få maten klar tills Mannen kommer hem blir han väldigt, väldigt arg. Det räcker med en blick för att hon ska se att något är på gång. Hans verbala kränkningar och utskällningar är hon van vid. Hon har även börjat inse att han förmodligen har rätt, hon är inte den hon ville vara och klarade inte av det som förväntades av henne. Hon hade tyckt att hon ändå räckt till och var en bra mamma. Den här eftermiddagen är han extra arg då han mött en granne på parkeringen som i förbifarten kommenterat att han sett Kvinnans mamma i huset. Medan hon slamrar med grytorna och stressar för att få till middagen med barnet på armen ser hon genom köksdörren hur Mannen lyfter upp Herr Jansson och går ut med honom på balkongen. Han håller ut katten utanför balkongräcket och skriker till Kvinnan att han kommer att göra på samma sätt med barnet om hon inte skärper till sig samtidigt släpper han katten som fick ge ett av sina nio liv. Nästa morgon när Mannen gått till jobbet packar Kvinnan en väska och beställer en taxi hem till sin mamma. Herr Jansson följer självklart med i sin bur. KVINNANS LIVSUTRYMME: Skulle det här ha kunnat undvikas om Kvinnans våldsutsatthet uppmärksammats när hon sökt vård, kanske redan första gången? Vad tror du att är orsaken till att Kvinnan faktiskt flyr den här gången? Den frågan är omöjlig att svara på eftersom det är så många faktorer som spelar in. Uppbrottsprocessen är komplicerad och banden mellan de båda är starka. Vårdpersonalens ansvar är dock att upptäcka kvinnor som utsatts för våld. Skriftlig information om Kvinnofridslinjen i form av affisher och telefonkort bör finnas på alla arbetsplatser där vård bedrivs, både synligt och på toaletter där kvinnan utan att exponeras kan ta ett telefonkort. Att fråga om våldsutsatthet kan ha betydelse för kvinnans fortsatta liv. Det finns flera orsaker till varför kvinnor stannar och varför kvinnor slutligen lämnar en man och flyr. Den utlösande orsaken till det fysiska uppbrottet är vanligen att kvinnan är rädd för sitt eget och/eller sina barns liv. 9

20 REFERENSER Campbell Jacquelyn. (00). Health consequences of intimate partner violence The Lancet Lancet. Apr 3;359(934):33-6. Holmberg, C., & Enander, V. (0). Varför går hon? Lund: Studentlitteratur. Lundgren, E. (u.d.). Våldets normaliseringsprocess och andra våldsförståelser. Stockholm: ROKS. Nationellt centrum för kvinnofrid. (00). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. Uppsala: Uppsala Universitet. ROKS. (007). Det är bara att lämna honom. Stockholm. Sandberg, D., & Heimer, G. (00). Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar. Lund: Studentlitteratur. Sveriges Kommuner och Landsting. (006). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. LÄNKAR

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta. Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Det handlar om kärlek

Det handlar om kärlek Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Vid första tillfället O O O O O Inledde med teatern Våga

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Repetition & uppföljning våld i nära relation Repetition & uppföljning våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Innehåll för denna förmiddag Repetition av de tre tidigare tillfällena

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Reda ut-häfte om våld

Reda ut-häfte om våld www.bildsamt.se Reda ut-häfte om våld Instruktion till Reda-ut häfte om våld Detta Reda-ut häfte är framtaget för användning tillsammans med vuxna med kommunikationssvårigheter eller kognitiva svårigheter,

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Våld i nära relationer Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Startades 1996 Hälso- och sjukvård Socialtjänst Polis Åklagarkammare Kriminalvård Frivilligorganisationer

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Fråga, lyssna, var intresserad

Fråga, lyssna, var intresserad Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Dubbelt utsatt Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor berättar om sina liv Det här är en lättläst version av boken Dubbelt Utsatt. Den handlar om kvinnor med funktionsnedsättning

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

Art nr

Art nr Camilla Jonsson Vem bryr sig av Camilla Jönsson 1. Ett nytt hem Äntligen! Pappa sträckte på sig så att det knakade i ryggen. Det var den sista lådan, sa han och log. Skönt, sa jag och såg mig omkring.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer