Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - I arbetet med våldsutsatta kvinnor på skyddat boende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - I arbetet med våldsutsatta kvinnor på skyddat boende"

Transkript

1 Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Höstterminen 2011 Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - I arbetet med våldsutsatta kvinnor på skyddat boende Ett centralt inslag i allt arbete med våldsutsatta kvinnor är bekräftelse. Att betona resurser och styrkor inom individen och att hitta överlevnadsstrategier, leder till ökad självrespekt hos den enskilda kvinnan och mod att gå vidare. (Claesson & Heimer 2000) 1 Masteruppsats 30 hp Författare: Ridwana Yahaya Handledare: Astrid Schlytter

2 Erkännande och tack: Ett stort tack vill jag först och främst rikta till min handledare Astrid Schlytter som har stöttat mig och mitt arbete från början till slut, och har bidragit med en otroligt insiktsfull vägledning. Därefter vill jag rikta ett tack till alla de verksamheter som har tagit sig tid till att ställa upp på de intervjuer som har bidragit till arbetets uppbyggnad. Dessa är enligt följande: Kvinnojouren Viktoria i Halmstad, Unga kvinnors värn i Stockholm, Kvinnojouren Vändpunkten i Kungälv, Kvinnojouren Kassandra i Göteborg och Kvinnojouren i Borås. Det arbete ni gör är ovärderligt. Vidare vill jag tacka mina kurskamrater på Stockholms Universitet för klarsynta diskussioner och förslag som bidragit positivt till mitt arbete. Ett speciellt tack riktar jag även till min goda vän Fjonda. Slutligen vill jag tacka min familj och mina vänner för många år av stöd under min studietid. 2

3 Yahaya, R. (2011) Men s violence against women in intimate relationships at work with abused women at sheltered accommodations. Abstract The aim of this study is to research how staff at sheltered accommodations in Sweden, approach and treat women who have been affected by domestic violence. Eleven in-depth qualitative interviews have been carried out with staffs from five different sheltered accommodations. The questions examined in this study were: How do staff approach women affected by domestic violence when they arrive at sheltered accommodation? How does staff work in order to strengthen women affected by domestic violence for the future? Research findings by Holmberg & Enander (2004) document the complexity of leaving a violent relationship, which is made difficult by strong relationship ties. This is used as a theoretical framework in order to understand the difficulty of the work that staffs perform at sheltered accommodations. The research findings imply that staff working in sheltered accommodations, adapt their working methods towards abused women depending on the woman s condition and individual situation. Findings also suggest that the work carried out by staff is highly based on strengthening battered women by support, in order for them to gain enough confidence to move forward without the violence. The results further show that the care given to women affected by domestic violence is highly depended on the sheltered accommodations available within different communities. Key words: Men s violence against women, domestic violence, abused women, sheltered accommodation, staff treatment, strengthening approaches. 3

4 Innehållsförteckning Kapitel 1. Inledning... 6 Samhällets ansvar och skydd för våldsdrabbade kvinnor... 7 Definitioner och centrala begrepp... 9 Problemformulering Syfte Frågeställningar Disposition Kapitel 2. Bakgrund Mäns våld mot kvinnor - en successiv nedbrytning av kvinnan När kvinnan bryter upp från mannen Enkla band som binder kvinnan till mannen Sammansatta band som binder kvinnan till mannen Skyddat boende Hur bemöter man våldsdrabbade kvinnor? Kapitel 3. Metod Analys Population och Urval Intervjuerna Deltagande verksamheter Kvinnohuset Kassandra Kvinnojouren Borås Kvinnojouren Viktoria Kvinnojouren Vändpunkt Unga Kvinnors Värn Deltagare

5 Etiska överväganden Validitet och reliabilitet Kapitel 4. Resultat Kapitel 5. Analys Hur bemöter personal våldsdrabbade kvinnor när de anländer till skyddat boende? Hur arbetar personal på skyddat boende för att stärka den våldsdrabbade kvinnan inför ett fortsatt liv? Kapitel 6. Slutsats Kapitel 7. Referenser

6 Kapitel 1. Inledning Våld i nära relationer, framförallt mäns våld mot kvinnor har under senare delen av talet uppmärksammats stort (Eliasson & Ellgrim 2006). Enligt den officiella kriminalstatistiken (Brottsförebyggande rådet), anmäldes år 2010, fall av kvinnomisshandel, en ökning med 1007 fall från föregående år. I av fallen var gärningsmannen en person som kvinnan var bekant med, varav fall rörde nära relationer (Brottsförebyggande rådet) 1. Mörkertalet när det gäller anmälningar om våld mot kvinnor i nära relationer är dock betydande. Brottsförebyggande rådet uppskattar att endast vart femte fall anmäls (BRÅ 2010a). Enligt en utvärderingsrapport genomförd av forskare vid FORUM/Karolinska institutet, anger 80 procent av 101 tillfrågade kvinnojourer i Sverige att de ofta måste avvisa kvinnor som söker skydd på grund av platsbrist. Totalt uppges i snitt 1155 kvinnor bli avvisade per år på grund av ett bristande antal skyddsplatser på kvinnojourer. I genomsnitt rör det sig om 14 kvinnor per jour och år (Hermansson, Scheffer Lindgren & Tengström 2010). Ofta hänvisas kvinnorna i de fall till andra kvinnojourer eller till ett annat boende, vilket påvisar brister i de resurser som samhället har för att tillgodose våldsdrabbade kvinnor i behov av skydd. Det ställs därmed höga krav på samhällets myndigheter att agera och vidta åtgärder för att minska problematiken och skydda de kvinnor och familjer som våldet berör. Insatser för att öka tryggheten bland kvinnor och bekämpa hot och våldsbilden måste därmed kontinuerligt utvecklas och förstärkas för att öka skyddsaspekten och minska hotet mot kvinnor som drabbas av våld i nära relationer. Som ett resultat av de höga kraven som har ställts på samhället angående mäns våld mot kvinnor, ändrades 2007 socialtjänstelagen 5 kap. 11 socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). Genom lagändringen förtydligades socialnämndens ansvar för kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående, samt att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp som de behöver (Socialtjänsten 2009). Den ökade medvetenheten om mäns våld mot kvinnor har vidare bidragit till en handlingsplan förelagd av regeringen år 2007, där åtgärder i samband med mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer har vuxit fram i kommuner i samband med handlingsplanen. Brottsförebyggande rådet genomförde 2010 en utvärdering 1 =La&Year=2010&type=1 6

7 av regeringens implementering där man bland annat konstaterade att åtgärderna har inneburit en framväxt av handlingar i områden som berör utbildning, verksamhetsutveckling, kunskapsutveckling och lagstiftning. Enligt brottsförebyggande rådet har åtgärder för mäns våld mot kvinnor förbättras gradvis sedan handlingsplanens implementering (BRÅ 2010b). Det går dock inte att se någon tydlig minskning i antalet kvinnor som rapporterar att de har blivit utsatta för våld av närstående män sedan handlingsplanens tillämpning (BRÅ 2010b). Trots att många kvinnor har levt med, och fortfarande är i stort behov av skyddade medel såsom skyddat boende, finns knapphändig information att tillgå angående kvinnors situation och levnadsförhållanden på skyddat boende. Hur bemöter personalen den individuella kvinnan när hon kommer till boendet? Hur ser personalen själva på sina uppgifter och sin roll i mötet med kvinnan? För många våldsutsatta kvinnor är tilliten till omgivningen så skadad att det ibland kan vara svårt att ta emot hjälp som erbjuds. Dock är detta i många fall nödvändigt för kvinnans överlevnad. När detta sker, är det viktigt att den som tar emot kvinnan kan ge henne den hjälp hon behöver, och kunna bemöta henne på rätt sätt för att främja bearbetningen av våldet (Eliasson & Ellgrim 2006). Professionella har i denna mening någon form av positionsmakt i mötet med kvinnan som är den hjälpsökande. Det är därmed viktigt för de professionella att bedriva ett arbete med kvinnan som inte bara beskyddar, men även verkar för att skapa möjligheter för kvinnan att återigen bygga upp sitt liv. Samhällets ansvar och skydd för våldsdrabbade kvinnor Det är viktigt att våldsutsatta kvinnor får den hjälp de behöver när de befinner sig livssituationer präglade av våld, som kan bringa svåra effekter av både fysisk men framförallt psykisk karaktär. De samhälliga skyddsåtgärder som finns tillgängliga har som uppgift att inte bara skydda kvinnan, men även förhindra våldet och stärka kvinnan till ett bättre liv (Eliasson & Ellgrim 2006). Enligt socialtjänstlagen (5 kap 11 ) gällande socialtjänstens ansvar för att ge stöd till både våldsutsatta kvinnor och till barn som har upplevt våld lyder följande: Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor 7

8 som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Lag (2007:225). Samhället har som ansvar att skydda sina medborgare i alla situationer rörande våld. I förhållande till detta erbjuder samhället våldsutsatta kvinnor olika sorters skydd beroende på hotbilden som finns (Eliasson & Ellgrim 2006). Förutom det skydd som socialtjänsten och frivilligorganisationer som bland annat kvinnojourer kan ge, har polisen ett särskilt ansvar gentemot våldsdrabbade kvinnor. Polisens uppgift handlar främst om att ingripa mot brott och skydda offren, därpå tar andra instanser över. Polisen kartlägger hotbilden genom att till exempel göra en bedömning av kvinnans säkerhet, inklusive bostaden för att få en klarare bild av hotet. Enligt brottsförebyggande rådet (2010a) har polisens strukturerade kartläggning av hot- och riskbedömningar ökats i större utsträckning sedan regeringens implementering av handlingsplanen gällande åtgärder i samband med mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt, våld i samkönade relationer (BRÅ 2010a). Ibland är det inte tillräckligt med en skilsmässa eller separation för att en våldsam man skall lämna en kvinna ifred. För att kvinnan skall kunna leva sitt liv i säkerhet finns det ett antal åtgärder som verkar för att skydda kvinnan. Hos den lokala polismyndigheten kan kvinnan söka om ett trygghetspaket som innebär en larmtelefon kopplad till en larmcentral. Polisen gör till följd av en sådan ansökan en bedömning gällande behovet av en sådan åtgärd. Trygghetspaketet kan även innehålla bandspelare för att spela in hotsamtal, en trygghetstelefon med nummerpresentatör och larmknapp, och ett akustiskt överfallslarm. Tillgång till trygghetspaketet är dock begränsat, vilket innebär att endast ett fåtal kvinnor får tillgång till detta (Eliasson & Ellgrim 2006). I samband med åtal för våld och kränkning kan åklagaren vidare fatta beslut om besöksförbud mot mannen. Mannen förbjuds då att besöka kvinnans bostad, arbetsplats och andra platser där hon oftast vistas. Han förbjuds även att söka kontakt med henne eller följa efter henne. Det kan även innebära att mannen inte får komma i kontakt med kvinnan på en allmän plats. Inträffar det måste mannen därmed lämna platsen, eller riskera att gripas. Beslut från åklagaren gäller i regel i ett halvår, därefter tars situationen under prövning (Eliasson & Ellgrim 2006). Mannen kan även dömas till besöksförbud i hemmet, vilket innebär att denne 8

9 förbjuds att uppehålla sig i den gemensamma bostaden. Denna lag kom till för att den våldsdrabbade kvinnan inte ska tvingas bort ifrån hemmet, utan att mannen som orsakat våldet i hemmet istället ska hålla sig borta. Kvinnan kan då under lugnare förhållanden förbereda inför en eventuell flytt, eller åtminstone besluta om nästa åtgärd. Denna dom gäller i högst trettio dagar, men kan sedan förlängas med sju dagar i taget (Ellgrim & Eliasson 2006). Det finns även möjligheter till livvaktsskydd, men eftersom det rör sig om stora kostnader, sker det ytterst sällan i samband med privatpersoner. Definitioner och centrala begrepp FN:s definierar mäns våld mot kvinnor som Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtryckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet (Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, 1993). Våld i denna uppsats innebär utifrån FN:s definition, fysiskt, psykisk, sexuellt och materiellt våld. Detta innebär att ordet används som ett samlingsbegrepp för våldet, och enskilda termer inte alltid kommer att benämnas i sin fullhet. Kvinnomisshandel räknas i denna mening till begreppet misshandel som grundar sig i definitionen ett brott mot liv och hälsa som består i att tillfoga en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller att försätta offret i vanmakt eller annat liknande tillstånd 2 Definitionen rör därmed skador som berör kvinnan i både fysiskt och psykisk mening. Med nära relation avses att den person som utövat våldet mot kvinnan är hennes partner eller före detta partner. Ordet bemöta kan innefatta hur man uppträder mot, behandlar och uppför sig mot någon. Begreppet kan också ses som en ömsesidig relation, en inställning människor har till varandra samt samhälleliga eller statliga sätt att uttrycka sig i till exempel lagar (Björck & Heimer, 2008). I denna studie behandlas bemötande som en ömsesidig relation där de professionella utgör en part och de våldsutsatta kvinnor en annan. Detta innebär dock inte att båda dessa parter har samma förutsättningar i fråga om befogenheter eller makt i sociala interaktioner, då den enskilda kvinnan oftast är underordnad i mötet med den professionella. 2 9

10 Enligt socialtjänstens definition av skyddat boende beskrivs detta som följande: Om en våldsutsatt kvinna är i behov av stöd och hjälp akut eller på kort eller lång sikt, bör socialnämnden bl.a. kunna erbjuda henne: lämpligt, tillfälligt boende som är tillräckligt bemannat av kvalificerad personal och som har tillräckliga skyddsanordningar, t.ex. lås och larm, och annat lämpligt, tillfälligt boende. Det boende som erbjuds en våldsutsatt kvinna bör även ta emot - samt vara lämpligt för medföljande barn oavsett kön och ålder (SOSFS 2009:22). Problemformulering Att bryta sig loss ifrån ett våldsamt förhållande, är inte alltid ett självklart val för många kvinnor som lever i relationer präglade av våld. Det innebär inte bara en separation ifrån mannen som utför våldet, utan även att bryta sig loss ifrån en vardag som ofta har präglat den våldsutsatta kvinnan under en längre tid. För de kvinnor som dock väljer att lämna mannen kan en separation innebära ett liv i oro, flykt och rädsla. Ofta har en våldsam relation brutit ned kvinnan svårt, som till följd har påverkats både fysiskt men framförallt psykiskt som konsekvens av våldet. Den psykiska nedbrytningen är ofta förödande för kvinnans själförtroende, men framförallt innebär den psykiska påverkan att tilliten till andra människor och till sig själv ofta är skadad (Eliasson & Ellgrim 2006). Kvinnans självförtroende och självtillit har successivt tagits ifrån henne, och gjort henne beroende av mannen som på så sätt har etablerat en kontroll över kvinnan. Detta innebär att det ibland inte räcker att kvinnan initierar en brytning ifrån mannen för att våldet skall upphöra. Mannens maktbehov och fortsatta kontroll av kvinna kvarstår fortfarande och för att bli fri, tvingas kvinnan att fly ifrån mannen, livet och tryggheten i vardagen. Det många kvinnor uppmärksammar i våldsutsatta situationer, är sveket mot sig själva. Att dem inte i de ögonblicken kan stå upp för sig själva och sitt människovärde är ytterst svårt att acceptera. För att skydda kvinnan ifrån våldet krävs det således inte bara rättsliga medel, utan även åtskilliga samhälliga redskap. Den mest extensiva och vanligaste lösningen under omständigheterna är den om skyddat boende. Ett skyddat boende är ett tillfälligt boende för kvinnor och deras barn som snabbt måste fly ifrån en våldsam situation. Det är en fristad om än för en begränsad period (Eliasson & Ellgrim 2006). 10

11 Syfte Syftet med denna uppsats är att skildra hur personalen på skyddat boenden bemöter kvinnor som har blivit utsatta för våld av sina män, och hur de arbetar för att stärka kvinnorna under tiden på boendet och inför framtiden. Frågeställningar Frågeställningarna lyder som följande: Hur bemöter personal våldsdrabbade kvinnor när de anländer till skyddat boende? Hur arbetar personal på skyddat boende för att stärka den våldsdrabbade kvinnan inför ett fortsatt liv? Disposition Uppsatsen består av förutom inledningen i kapitel 1, av följande kapitel: Bakgrund (kapitel 2), metod (kapitel 3), resultat (kapitel 4), analys (kapitel 5), slutsats (kapitel 6), och en referenslista (kapitel 7). I bakgrundskapitlet görs en genomgång av våldsprocessen som beskrivs som en psykisk nedbrytningsprocess, och även av uppbrottsprocessen. Detta följs av en djupare genomgång av skyddat boende i Sverige, samt en genomgång av bemötandet av våldsdrabbade kvinnor i samhället. I metodkapitlet presenteras forskningsmetodiken i samband med denna studie, samt en genomgång av datainsamlingsmetoder, dataurvalet, analysmetoder, etiska forskningsprinciper och en reliabilitets och validitets redovisning. Detta följs av resultat kapitlet där studiens material presenteras grundligt. I analyskapitlet tolkas resultaten i samband med uppsatsens syfte och mål och drar även samband med tidigare forskning som presenteras i uppsatsen. I diskussionskapitlet förs en diskussion om materialtes betydelse för samhället och för det fortsatta arbetet med skyddat boende. Arbetet avslutas sedan med en referenslista. 11

12 Kapitel 2. Bakgrund Mäns våld mot kvinnor - en successiv nedbrytning av kvinnan I en våldspräglad relation sker det oftast en successiv gränsförskjutning, något som innebär att våldet inte sker initialt, utan gradvist (Holmberg & Enander, 2004). Detta benämns ofta som en normaliseringsprocess av våldet. Våldet kontrolleras på så sätt att mannen tar över kvinnans livsutrymme successivt, för att kunna konstituera sig själv som man. Genom att avskärma kvinnan från omgivningen, kontrollera henne som person, hennes tid, platsutrymme och sätt, tar mannen stegvis över kvinnans liv. Det handlar om en känslomässig kontroll, så att mannen blir kvinnans enda referensram (Lundgren, 2004). Mäns våld mot kvinnor kan dock ta sig uttryck i olika former. Det är inte bara den fysiska uppenbara skadan som numera erkänns, utan även andra former av våld. Det fysiska våldet är dock det som är mest uppenbart i och med att det lämnar synliga effekter på kvinnan. Inom befattningen fysiskt våld kan dock en variation av olika våldshandlingar inkluderas, alltifrån en knuff till ett knivhugg (Holmberg & Enander, 2004). Sexuellt våld innebär de våldshandlingar där mannen utan kvinnans samtycke, våldför sig på kvinnan sexuellt, i form av våldtäckt och andra fysiska sexuella övergrepp. Detta innebär även om kvinnan tvingas utföra sexuella handlingar som väcker obehag, eller om hon tvingas till sexuella aktiviteter inför andra. Gränsen mellan frivilligt sexuellt umgänge och våldtäkt kan dock vara oklar. Ibland handlar det om en psykisk omställning i hjärnan för kvinnan i det sexuella våldet, för att inte förvärra situationen (Eliasson & Ellgrim 2006). Det psykologiska våldet är det medel som orsakar en stor del av kontrollen över kvinnan. Det oförutsägbara beteendet hos mannen bryter sakta ned kvinnan och försätter henne i positioner där hon måste anpassa sitt beteende för att vara mannen till lags. Det psykologiska våldet i sig tar även det uttryck i ett flertal former. I denna mening ingår till exempel verbala kränkningar, försök att avgränsa kvinnans sociala relationer till andra, hot och skrämsel, skambeläggande och utnyttjande av barnen (Heimer & Sandberg, 2008). Till det psykologiska våldet hör även till det som kallas materiellt våld. Detta innebär en förstörelse av kvinnans viktiga ägodelar, till exempel att förstöra minnesvärda foton, och slänga kläder 3. Inom det psykologiska våldet lär sig kvinnan att bedöma mannens tonläge och på så sätt anpassa sitt handlande utefter det. På så sätt underkastar sig kvinnan mannen, och därmed våldet som följer (Eliasson & Ellgrim, 2006)

13 Den successiva nedbrytningen av kvinnan lämnar henne i en situation där kvinnan oftast har förlorat tilltro till sig själv och sina förmågor. Effekterna av just den nedbrytningen och rädslan som kvinnan levt med, är det som personalen på skyddat boende måste kompensera för i mötet och i arbetet med kvinnan. Våldets effekter tar sig stora effekter på kvinnan och i de fall det rör, även hennes barn. Trots att våldet tar sig uttryck i olika former, så är dem psykiska skadorna de som är svårast att synliggöra och även de som har långvarigast effekter (Eliasson & Ellgrim 2006). Akuta psykiska effekter kan vara chock, förvirring, osammanhängande tal och extrem rädsla, medan mer långsiktiga konsekvenser kan påvisa depression, sexuella problem, ångest, en negativ självbild och låg självtillit (Eliasson 1997). Heimer & Posse (2003) menar att kvinnor som utsätts för våld genomgår ett multitrauma. Detta innebär att de ofta söker vård för olika symptom såsom smärtor, sömnbesvär, oro och depression. Vidare är tilliten till andra människor ofta skadad och kan medverka till att kvinnan tillbakahåller vital information i möten med professionella. I förhållande till svenska våldsutsatta kvinnor, har upp till 64 procent någon gång funderat på självmord som en utväg. De kvinnor som vidare utsätts av sexuellt våld anger självmordsförsök fem gånger så ofta som kvinnor utan våldserfarenhet (Lundgren, Heimer, m.fl. 2001). Att avsiktligen ha blivit kränkt och skadad medför enorma påfrestningar och långvariga psykiska effekter på de drabbade kvinnorna. Som följd är det vanligt att våldsdrabbade kvinnor ofta använder olika sorters försvar såsom bortträngning, förnekande och dissociation för att hantera ångesten (Nordborg, 2008). Med bortträngning kan kvinnorna hålla alla känslomässiga reaktioner på avstånd, för att kunna kontrollera och hantera sin vardag bättre. Det kan även vara ett medel att successivt bearbeta det som har hänt. Dock kan detta påverka kvinnans möjligheter att senare återge våldet, och kränkningen av den personliga integriteten till följd av våldet. Enligt Lewis (1998) är spåren efter att varit utsatt för upprepat våld i nära relationer likt spåren som tortyr och krigsoffer för med sig. Det upprepade våldet sätter djupa spår, och förhindrar en rimlig bearbetning (Nordborg, 2008). Kvinnan bryts därmed ner och sargas på ett personligt djup. Det är inte ovanligt att en kvinna väljer att leva kvar under våldsutsatta omständigheter på grund av varierande orsaker. Detta är något som påverkar kvinnornas liv stort, men även barnen som bor under samma tak. Enligt Dobash och Dobash (1980) är det vanligaste vittnet till våld mot en kvinna, hennes barn. Socialnämnden skall enligt lag särskilt beakta att barn som har varit utsatta eller bevittnat våld i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp (SOL 13

14 kap 5 11, SOSFS 2009:22). Barn är beroende av vuxnas val, de följer de riktlinjer som inrättas av föräldrarna och lever under de förhållanden som de skapar. Våldet mot mamman är på så sätt även ett indirekt våld mot barnet (Eliasson & Ellgrim 2006). Genom mannens handlande, kränker han även barnet och dennes rätt till en lugn och trygg uppväxtmiljö (Eriksson 2007). Uppskattningsvis har vart tionde barn någonsin upplevt våld i sitt hem enlig Svenska rädda barnen (2003). Forskning visar vidare att konsekvenserna av barns upplevelse av våld i hemmet varierar stort, men kan få en lång rad effekter som resultat. En rad personliga och kontextuella omständigheter har betydelse för våldets konsekvenser i det enskilda barnets liv. Dessutom har den mening våldet sker i samt den tolkningen barnet har av situationen, en betydande roll för våldets effekter (Socialstyrelsen 2005). Dock så har det påvisats att en vanlig och allvarlig konsekvens av barn som upplever våld, är en utveckling av posttraumatisk stress syndrom (PTSS) (Almqvist & Broberg, 2004). De reagerar då med en stark rädsla och hjälplöshet, skräckfyllda minnesbilder och mardrömmar (Eliasson & Ellgrim 2006). Effekterna på barn är dock beroende på barnets ålder, kön och mognad (Eliasson & Ellgrim 2006). Många föräldrar försöker i många avseenden skydda barnen genom att undvika att tala om händelserna i konkreta former och i klartext. Detta kan dock bringa en motsatt effekt, som medför att barnen blir oroliga och osäkra i sin vardag (Eliasson & Ellgrim 2006). I detta avseende är det därmed viktigt att de professionella som möter kvinnan och hennes barn, även tar hänsyn till barnen, och är medvetna om det samspel som sker mellan barnet och modern vilket kan vara viktigt i kvinnans bearbetning av våldet. När kvinnan bryter upp från mannen Att bryta upp från en våldsdrabbad relation, är en svår process för den våldsdrabbade kvinnan. Dock är det viktigt att förstå den komplexitet som omger uppbrottet för att förstå i vilket skede kvinnan oftast befinner sig i när hon kommer till skyddat boende. Enligt en studie av Holmberg & Enander (2004) är den emotionella frigörelsen från mannen oftast det som gör att uppbrottet blir svårast för kvinnan. I relationen med mannen, utvecklas successivt en starkt emotionellt bindning till mannen, som kan ses som en tjock fläta. Varje band i flätan representerar en känsla hos kvinnan som binder henne till mannen. Trots att våldsrelationer kan se olika ut, fann Holmberg & Enander (2004) att denna fläta var en gemensam nämnare 14

15 för kvinnorna. De band som uppmärksammades av Holmberg & Enander (2004) i studien delades in i två olika grupper, enkla band och sammanflätade band. Enkla band som binder kvinnan till mannen I det enkla bandet fann man kärlek som en stark faktor. Den starka kärlek som kvinnorna kände för männen, präglades inte enbart av positiva upplevelser med mannen, utan ledde ofta till att kvinnan oftast kände sig utsatt pågrund av hennes starka känslor till mannen, och på så sätt underordnad. Det som man även kunde urskilja i resultaten, var den oerhörda rädslan som kvinnorna upplevde i den våldsdrabbade relationen. Rädslan verkade för kvinnorna på två sätt. Utav rädsla för sitt liv, kunde banden till mannen stärkas ytterligare, medan rädslan och därmed fruktan för sitt liv även kunde leda till att kvinnan bröt upp från mannen. Sammanflätat med kärlek och rädsla, fann Holmberg och Enander (2004) att hat var en ytterligare faktor i kvinnans starka band till mannen. Hatet framkom dock mer indirekt i resultaten av kvinnorna, vilket forskarna tolkade som att det var mer tabubelagt än övriga faktorer. En vidare faktor som man uppmärksammade bland kvinnorna, var medlidande. Att kvinnorna tyckte synd om männen var återkommande. Då många kvinnor såg på männen som sårade, rädda, svikna och oförmögna att ta till vara på sina möjligheter, ansåg de inte kunna lämna männen. De angav även dessa skäl som anledningar till mannens våldsutövning mot kvinnan. Kvinnorna angav vidare att de kände skuld och delansvariga för mannens våld. Skulden berörde både involveringen i mannens beteende, och även inför tanken på att lämna honom. Detta kunde vidare urskiljas som sammankopplat till det ansvar som kvinnan kände för relationen och mannens beteende. Skulden var en starkt bindande faktor, eftersom kvinnan då blev en del av maktutövningen i relationen. Hopp om ett bättre liv och en tryggare tillvaro ansågs vara ett betydelsefullt band som kvinnorna hade till mannen. Hoppet ingavs inte bara av mannen, men även av kvinnorna 15

16 själva när dem exempelvis upplevde framsteg i mannens beteende och i deras relation. Att enbart ge upp relationen sågs i denna mening som ett misslyckande. Sammansatta band som binder kvinnan till mannen I kategorin sammansatta band talade kvinnorna om viljan att förstå mannen som en stark drivkraft hos dem, för att skapa mening och sammanhang i relationen. Kvinnans försök att skapa förståelse i mannens obegripliga beteende, kan därmed leda till ett starkare band till mannen. Holmberg och Enander (2004), uppmärksammade vidare beroende som ett komplext och mångfacetterat band som binder kvinnan till mannen. Kvinnan upplever mannen som beroende av henne på många olika plan. Oftast handlar det dock om psykologiska behov som exempelvis omvårdnad, kärlek och förståelse. Dock ser kvinnan också sig själv som beroende av mannen, vilket förklaras likt att denna fyller ett starkt behov hos kvinnan. Detta behov är dock något som har växt fram under förhållandet. Att identifiera sig med mannen, ansåg man i studien vara ett viktigt band vilket vidare ledde till internalisering. I denna mening innebar detta att kvinnan successivt börjar se sig själv ur mannens ögon, hon övertar mannens verklighetsuppfattning. Denna internalisering såg man dock inte som total. Kvinnornas upplevelser beskrevs som en klyvning av verkligheten och en dubbel och i särhållen verklighetsupplevelse, då kvinnan i mannens verklighet kan veta att våldet är fel. De banden som framställs i resultaten av Holmberg & Enander (2004), beskrivs som oerhört traumatiska. Den traumatiska bindningen anses vara ett nyckelbegrepp för att förstå det starka beroende som kvinnorna har till de våldsutövande männen, samt varför banden blir så svåra att bryta. Begreppet beskrivs av Dutton & Painter (1981), där man beskriver utvecklandet av de starka emotionella banden mellan två personer som präglas av en obalans i förhållandet. Denna obalans uttrycker hur den ena överordnande parten kränker den andra genom våld och hot, och den andra underordnade partnern utvecklar positiva känslor för partnern. För att en traumatisk bindning skall uppstå krävs dock att en ojämn maktbalans föreligger och att övergreppen av psykisk och/eller fysisk karaktär är återkommande. Den återkommande faktorn leder till att den emotionella bindningen utvecklas hos offret. 16

17 Att bryta upp ifrån den våldsutövande mannen är i denna mening en process. Holmberg och Enander (2004) menar att denna process dock måste ses som flera aktiva processer, varav minst tre kan benämnas: Att bryta upp, att bli fri och att förstå. Att bryta upp innebär det fysiska uppbrottet, då kvinnan oftast har nått en vändpunkt, och inte längre inger något hopp i relationen. I studien uppmärksammar man att vändpunkten kommer när kvinnorna fruktar för sitt egna liv, eller att en konsekvens av kvinnans relation med mannen, är att någon annan drabbas negativt. Att bli fri, innebär den känslomässiga frigörelsen från mannen. Fyra stadier uppmärksammade processen mot en emotionell frihet. Det första stadiet präglas av kärlek till mannen, en fas där kvinnan sällan lämnar mannen. Det andra stadiet utmärks av hat mot mannen, ett stadium som oftast växlar tillbaka till kärlek, vilket kan leda till att kvinna tillfälligt lämnar mannen. I det tredje stadiet, tycker kvinnan synd om mannen, och även medlidande. Om kvinna bryter upp i från mannan under detta skede, kan detta leda till stora skuldkänslor. I det fjärde stadiet känner kvinnan ingenting, och det är oftast då hon går. I detta skede är mannens emotionella makt över kvinnan över, men bakomliggande känslor av skuld kan dock fortfarande upplevas. Att förstå innebar för kvinnan att förstå att den relation hon har levt i har vari präglad av våld, och att även identifiera sig själv som misshandlad. Detta kan vara en lång och även smärtsam process för kvinnan. Att förstå den process som kvinnan går igenom i uppbrottet med mannen, är viktigt för att förstå vilka kvinnor det är som anländer till skyddat boende. Kvinnorna kan befinna sig i olika faser av våldet, och samtidigt vara präglade av våldet på olika sätt. I denna mening är det oerhört viktigt att de skyddade boendena som tar emot våldsdrabbade kvinnor efter separationen från mannen, har tillräckliga resurser för att ta emot och möta dem i det skede som dem befinner sig. Skyddat boende Ett alternativ som många kvinnor tvingas välja under omständigheter präglade av våld och hot, är skyddat boende. Ett skyddat boende är ett tillfälligt boende för kvinnor och deras barn 17

18 som snabbt måste fly ifrån en våldsam situation. Det är en fristad om än för en begränsad period. Om en våldsutsatt kvinna är i behov av stöd och hjälp akut eller på kort eller lång sikt, bör socialnämnden bl.a. kunna erbjuda henne lämpligt, tillfälligt boende som är tillräckligt bemannat av kvalificerad personal och som har tillräckliga skyddsanordningar, som exempelvis lås och larm (Eliasson & Ellgrim 2006). De allra flesta kvinnorna kommer till kvinnojourens boende med hjälp av socialtjänsten som också bekostar vistelsen i de flesta fallen (Brottsförebyggande rådet 2006). Tiden på boendet varierar från några dagar till många månader. Det vanligaste tycks dock vara att boendetiden sträcker sig mellan tre till fem månader. Ett skyddat boende kan nås både via socialtjänsten och via kvinnojourer, dock har endast en minoritet av Sveriges 290 kommuner egna jourlägenheter. Kvinnojourer delas ofta in ideella eller kommunala verksamheter, med en majoritet faller dock inom ideellt arbete. Det finns närmare 140 kvinnojourer runt om i landet där kvinnojourerna oftast kan erbjuda stödsamtal, rådgivning, skyddat boende och stöd i kontakterna med exempelvis, polisen, socialtjänsten, familjerätten och rättsväsendet. I de kvinnojourer som inte har tillgång till skyddat boende, är den vanligaste lösningen en annan kvinnojour inom kommunen som erbjuder detta eller kvinnojourer i grann kommunen (Eliasson och Ellgrim 2006). Det boende som dock erbjuds en våldsutsatt kvinna bör även ta emot, samt vara lämpligt för medföljande barn oavsett kön och ålder (Socialstyrelsen 2009). De flesta kvinno och tjejjourer erbjuder stödsamtal för kvinnor som bor på skyddat boende, där kvinnan får möjlighet att bearbeta det som har hänt och bygga upp sig själv igen inför mötet med verkligheten. Detta kan innebära rättsprocesser, samtal med polis, kontakt med socialstyrelsen och andra myndigheter (Grände 2008). Den ideella uppbyggnaden av vissa kvinnojourer kan göra det svårt att inom verksamheter finna medel, tid och resurser för att formulera och etablera klara förhållningssätt kring både stöd och bearbetningssamtal för kvinnorna som kommer till skyddat boende (Grände 2008). Detta beror i stor utsträckning på bristande resurser i form av ekonomiska medel och personal. Att dock finna ekonomiska medel och resurser för det stödarbete och skydd som kvinnojourerna tillför, kan underlätta arbetet för anställd personal samt ideella insatser och även skapa trygghet för de kvinnor som tillfälligt bor på skyddat boendet. Eftersom socialtjänsten bedömer den våldsdrabbade kvinnans situation, är det även socialtjänsten som avgör hur länge kvinnan får stanna på ett skyddat boende. Att bo på skyddat boende kostar pengar, och många kvinnor som kommer till skyddat boende får ofta fly med bara kläderna på 18

19 kroppen. Eftersom det är socialtjänsten som betalar kvinnans boende, är det även socialtjänsten som spelar en avgörande roll i kvinnans tid på boendet. Enligt en systematisk kunskapsöversikt sammanställd av socialstyrelsen (2006a) är åtgärder kopplade till skyddat boende, verkningsfulla och effektiva. Dock är uppgifterna få att komma över, och de flesta studier gjorda i denna karaktär, har utförts i amerikanska förhållanden, vilket måste beaktas på grund av sociala variationer i samhället och även olika rättsystem och sociala arbetsmetoder. Kunskapsöversikten visar dock vidare på att kvinnor som har blivit drabbade av våld i nära relationer behöver olika sorters insatser eftersom deras våldsupplevelser är högst personliga och individuella. Dessutom befinner dem sig oftast i olika livsfaser, har olika förutsättningar och behöver olika medel för att bearbeta det som har hänt. Utvärderingen pekar på olika behandlingsmetoder som verkar positivt för kvinnorna under skyddat boende, men även efter tiden på boendet. Dock så betonas relationen och interaktionen mellan de som utför interventionen, och den våldsdrabbade kvinnan som essentiell i utfallet av behandlingsmetoderna (Socialstyrelsen 2006a). Kvinnor som bestämmer sig för att lämna våldsamma relationer känner sig ofta ensamma och utan skydd (Socialstyrelsen 2006b). Därmed behöver dem starkt det skyddet som kvinnojourerna erbjuder, och dessutom ett bra bemötande av personal. Bak (2007) genomförde en utvärdering av ett skyddat boende för personer som riskerade att utsättas för hedersrelaterat våld. I sin rapport argumenterade Bak (2007) att separationen från familjen och vännerna, samt ankomsten till det skyddade boendet innebar en psykisk process för dem skyddade på grund av flykten från levnadsvillkor präglade av kritik, hot och misshandel. Detta ledde följaktligen till lågt självförtroende, känslor av sorg, förlust, skuld och ensamhet för kvinnorna. Den allra största krisen bottnade dock i saknaden av familjen. Det sociala nätverkets betydelse visade sig vara en central faktor som bidrog till den psykiska påfrestningen. Isaksson & Martinson (2006), utförde ett examensarbete vid Göteborgs Universitet där de intervjuade åtta kvinnor i skyddat boende angående deras uppfattning av skydd och stöd. Kvinnorna i studien var väldigt nöjda med stödet på boendet och uppfattade sin situation som förhållandevis trygg, trots att rädslan alltid fanns med. Vidare framgick det att kvinnorna uppskattade att bli tagna på allvar och upplevde att de blev sedda och lyssnade på. Personalen visade stort intresse för hur kvinnorna mådde och bemötte dem väl med hjälp när dem mådde 19

20 dåligt. Kvinnorna upplevde även att det fanns externa resurser att tillgå när detta behövdes, såsom läkare och psykologer. Dock fanns det tillgång till flera personaler på boendet, ett faktum som är långt ifrån vanligt på skyddade boenden runtom i landet. Enligt ett uppdrag genomfört av statens folkhälsoinstitut (2008), undersökte man hur våldutsatta kvinnor som tillhörde nationella minoriteter, bemöttes och stöttades av offentliga myndigheter. Myndigheterna som granskades var polis, rättsväsendet, socialtjänst, skola och hälsosjukvård. Resultaten som framträdde av granskningen var att kvinnorna ville bli bemötta med empati, få tillgång till stödsamtal samt att kunna få praktisk hjälp med exempelvis flytt. Vidare önskade kvinnorna tillgång till skyddat boende för att få skydd ifrån den våldsutövande mannen. Mötet mellan våldsutsatta kvinnor och socialtjänstpersonalen beskrevs som väldigt individberoende. Det bemötande som kvinnorna vidare fick, berodde till stor del på vilken handläggare som kvinnorna träffade. Många av kvinnorna uppmärksammade dock ett negativt bemötande och vidare tjänstefel från personalen på socialtjänsten. I intervjuerna framkom vidare mycket positiva synpunkter om kvinnojourernas arbete. Kvinnorna upplevde att det var positivt att få en fristad där de både kunde få praktiskt hjälp, men även psykiskt stöd. Kvinnorna beskrev vidare att de kände tillit till personal på skyddat boende samt att deras barn hade upplevt skyddat boende som tryggt. Att kvinnojourerna även hjälpte till med myndighetskontakter var viktigt eftersom det beskrevs som en svår och tung uppgift. De upplevde att kvinnojourerna ofta står för det stöd som de våldsutsatta kvinnorna förväntat sig från socialtjänsten. Bemötandet de fick från personalen var inte ifrågasättande eller värderande, och kvinnojourerna beskrevs inte som avvisande i sitt bemötande på samma sätt som exempelvis socialtjänsten. Av de flesta kvinnorna beskrevs personal på kvinnojourer, som lyssnande och stödjande, och även som en vän. Det fanns dock även kvinnor som framförde en tveksamhet mot att ta kontakt med kvinnojouren på grund av brist på tillit till personalens tystnadsplikt, främst i små städer där många kände varandra. Några kvinnor beskrev svårigheter med att få ett skyddat boende snabbt, att köerna var långa och därmed frambringade hinder med att få tillgång till ett boende vid behov. Dock upplevde kvinnorna i stort, ett stöd och ett bra bemötande hos personal på de kvinnojourer som dem kom till. Utvärderingsenheten i Uppsala kommun genomförde en utvärdering (2005) av det skyddade boendet Siri, ett boende för kvinnor som har utsatts för hot eller våld i sin närmiljö (Grausne, 2005). Utvärderingen baserades främst på intervjuer med de anställda vid boendet, kvinnor som tidigare bott på boendet och skyddat boendets samarbetspartners. Där uppkom det att 20

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län.

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Skyddsnät saknas - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. 1 Innehåll Inledning 3 Feministiskt initiativs slutsatser 4 Tillvägagångssätt 5 Resultat 6 Reflektioner

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon Manifest, värdegrund och policy för Unizon Unizon samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste

Läs mer

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATIONER 2014 2015 Diarienummer Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarigt politiskt organ Ansvarig processägare SÄN 2014/5-700 2014-02-18 Social- och äldrenämnden

Läs mer