Brottsofferjourernas Riksförbunds synpunkter på Socialstyrelsens bedömningsinstrument FREDA. Rapport 2013.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brottsofferjourernas Riksförbunds synpunkter på Socialstyrelsens bedömningsinstrument FREDA. Rapport 2013."

Transkript

1 Brottsofferjourernas Riksförbunds synpunkter på Socialstyrelsens bedömningsinstrument FREDA. Rapport Brottsofferjourernas Riksförbund Heléne Carlsson, kvinnofridsansvarig

2 Innehållsförteckning Sammanfattande punkter över Brottofferjourens synpunkter på FREDA Inledning.3 Presentation av Brottsofferjouren och dess värdegrund.3 Oro över Socialstyrelsens nya bedömningsinstrument FREDA 3 Socialstyrelsens bedömningsinstrument FREDA... 3 Kort bakgrund till FREDA.3 Delrapporten 2008 och slutrapporten 2009 till regeringen om det som skulle bli FREDA...4 Nuläge FREDA..5 Bedömningsinstrumentet FREDA...5 FREDA-kortfrågor.6 FREDA-beskrivning..6 FREDA-farlighetsbedömning....6 Brottofferjourens kritik mot FREDA.. 7 Brottofferjourens synpunkter generellt på hela bedömningsinstrumentet FREDA Brottofferjourens synpunkter på FREDA-kortfrågor...10 Brottofferjourens synpunkter på FREDA-beskrivning Brottofferjourens synpunkter på FREDA-farlighetsbedömning..19 Kommande instrument FREDA-barn som har bevittnat våld Länsstyrelsernas roll i implementeringen av FREDA

3 Brottsofferjourens synpunkter på Socialstyrelsens bedömningsinstrument FREDA Några av de allvarligaste problemen med FREDA enligt Brottsofferjouren: Ett av de absolut största problemen är att polis, kriminalvård och socialtjänst inte använder samma strukturerade hot- och riskbedömningsinstrument. Detta försvårar för samverkan mellan dessa så viktiga myndigheter när det gäller brottsutsatta personer. Samverkan är A och O när det gäller våld i nära relation, om dessa aktörer inte har en samsyn och pratar samma språk riskerar brottsutsatta att hamna mellan stolarna och inte få den hjälp och stöd som hon/han har rätt till. Den våldsutsatta personen förväntas att själv skatta hur hög eller låg hotbild hon/han anser att det föreligger. Detta är en omöjlighet för personer som varit utsatta för våld i nära relation under en längre tid. Forskarteamet som tagit fram FREDA har missat att ta hänsyn både till normaliseringsprocessen och till traumabandet som uppstår mellan offer och förövare. I dessa fall finns det en risk att hotbilden för våldsutsatta personer inte tas på tillräckligt stort allvar eftersom den våldsutsatta personen inte själv ser faran. Bedömningsinstrumentet FREDA har inte testats utifrån svenska förhållanden enligt vetenskaplig standard. Originalinstrumentet Danger Assessment (DA) som FREDA-farlighetsbedömning bygger på överestimerar (överskattar) hotbilden, vilket innebär att fler våldsutsatta personer bedöms vara i behov av skyddat boende trots att inte alla av dem behöver det. Detta resulterar i ökade och i vissa fall onödiga kostnader för socialtjänsten för att bekosta skyddat boende för personer som inte är i behov av det, samt att våldsutsatta personer som verkligen har en hög hotbild inte får plats på skyddade boenden. Ytterligare en brist med originalinstrumentet Danger Assessment (DA) som FREDAfarlighetsbedömning har som grund är att det inte förmår fånga upp förövare med Borderline personlighetsstörning, vilket är mycket allvarligt eftersom forskning visat att det är förövare med Borderline personlighetsstörning som är överrepresenterade vid mord i nära relation. Detta leder till att våldsutsatta personer utsätts för våld under en längre tid än vad som hade varit nödvändigt om hotet hade kunnat identifieras tidigare, samt i förlängningen till fler dödsfall. 2

4 INLEDNING Presentation av Brottsofferjouren och dess värdegrund Brottsofferjourernas Riksförbund är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor för alla brottsutsatta personer oavsett kön, ålder, sexuell läggning, religion, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Stöd ges till brottsutsatta personer, vittnen, anhöriga och deras vänner. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Brottsofferjouren är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. Det finns cirka 100 lokala brottsofferjourer i hela Sverige. Volontärerna inom Brottsofferjouren består av dels stödpersoner som ger stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga när det gäller information, vägledning, krisbearbetning, medmänskligt stöd samt har kunskapen att hänvisa vidare till professionell instans när det är lämpligt. Dels finns också vittnesstöd som ger opartisk information om rättsprocessen till brottsutsatta, vittnen, anhöriga och misstänkt gärningsperson. Stödpersonerna och vittnesstöden inom brottsofferjourerna har fått särskild utbildning och alla har avgett tystnadslöfte. På Brottofferjourens nationella Telefoncentral finns även möjlighet till stöd på eget språk, där det för närvarande finns drygt 20 språk representerade via Brottofferjourens språkvolontärer. Hjälpen är kostnadsfri och det går bra att ta kontakt med Brottsofferjouren utan att ha gjort en polisanmälan fick cirka brottsoffer, anhöriga och vittnen stöd av landets 96 lokala brottsofferjourer 1. Jourerna möter många våldsutsatta kvinnor. Dagligen söker sig drygt 20 kvinnor till en brottsofferjour efter att ha utsatts för misshandel. Oro över Socialstyrelsens nya bedömningsinstrument FREDA Syftet med denna rapport är att belysa några av de problem som Brottsofferjourernas Riksförbund ser med Socialstyrelsens nya bedömningsinstrument FREDA. Först ges därför en kort bakgrund till FREDA utifrån Socialstyrelsens uppgifter och till de två rapporter från Socialstyrelsen till regeringen där arbetet med FREDA rapporterats. Därefter följer en kort presentation av nuläget, sedan följer Brottsofferjourens synpunkter på och troliga konsekvenser av implementeringen av FREDA i kommunernas socialtjänster. Fokus hos Brottsofferjourernas Riksförbund är att alltid ha ett brottsofferperspektiv, vilket också ligger till grund för denna rapport. SOCIALSTYRELSENS BEDÖMNINGSINSTRUMENT FREDA Kort bakgrund till FREDA Enligt ett regeringsbeslut den 20 juni 2007, S2007/5730/ST, fick Socialstyrelsen/Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) i uppdrag att identifiera och kvalitetssäkra standardiserade bedömningsinstrument som kan användas i socialtjänstens arbete med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, samt i arbetet med barn som bevittnar våld i 1 Brottsofferjourernas Riksförbund. (2013). Barlind, S. Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret Stockholm: Brottsofferjourernas Riksförbund. 3

5 sådana relationer 2. Uppdraget har delredovisats 1 december 2008 och slutredovisades 1 december I uppdraget ingick också att beakta de särskilda förhållanden som kan gälla för kvinnor med missbruksproblem, kvinnor med funktionshinder, äldre kvinnor samt kvinnor med utländsk bakgrund. Delrapporten 2008 och slutrapporten 2009 till regeringen om det som skulle bli FREDA Delrapporten från Socialstyrelsen 2008 till regeringen fokuserade på att redogöra för den inventering av potentiellt relevanta standardiserade bedömningsinstrument som gjorts både nationellt och internationellt 3. Dessa möjliga standardiserade bedömningsinstrument presenterades mycket kort under rubrikerna Screeninginstrument, Riskbedömningsinstrument, Karaktärsbestämmande instrument, Effektmätande instrument och Instrument som fokuserar på barn som bevittnar våld. Dessutom namngavs den forskargrupp på tre personer som genomförde uppdraget, med den kompetensbeskrivande texten: Arbetet har utförts av en grupp personer som kombinerar sakkunskap om området och metodkunskap i översiktsarbete: Ulla Jergeby (projektledare), Jamilette Miranda och Hugo Stranz samt Ann Kristine Jonsson (bibliotekarie). I projektet har två externa referensgrupper konstituerats, den ena bestående av representanter för myndigheter och riksorganisationer och den andra av representanter för de särskilda grupper som ska beaktas i uppdraget. Även interna referensgrupper inom Socialstyrelsen finns med i arbetet. Projektet ingick i ett övergripande projekt inom Socialstyrelsen där övriga projektgrupper som arbetar med regeringsuppdrag som berör våld mot kvinnor ingick. En person med samordnande funktion fanns också med, samt en styrgrupp bestående av avdelningschefer på Socialstyrelsen. Även en beskrivning av hur det fortsatta arbetet skulle fortskrida ingick i delrapporten, där bland annat problematiken nämns att det vetenskapliga underlaget hos de internationella originalinstrument som valts ut varierar 4. Dessutom ska dessa internationella instrument översättas till svenska och testas för svenska förhållanden enligt delrapporten. Ett annat problem som tas upp är att forskargruppen inte har lyckats hitta några bedömningsinstrument för våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik och inte heller för våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund, trots att detta ingick i regeringsuppdraget. Därför kommer forskargruppen att få konstruera sådana frågor själva. Allt detta sammantaget innebär att det kommer att bli ett helt nytt bedömningsinstrument som tas fram och då även ska testas utifrån vetenskaplig standard. Dock konstaterar forskargruppen att det är ont om tid och att de kanske bara hinner testa det nyskapade instrumentets reliabilitet, men inte dess validitet. 2 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 3 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 4 Ibid. 4

6 I slutrapporten 2009 till regeringen beskrivs vilka av de standardiserade bedömningsinstrument som tidigare presenterades i delrapporten från 2008 som valts ut inför arbetet med att ta fram det som ska bli ett helt nytt instrument kallat FREDA 5. Här presenteras också de fem regioner där bedömningsinstrumenten ska testas; nämligen Kalmar län, Västra Götalands län, Värmlands län, Familjevåldsteam Nordväst i Stockholms län samt Södermanlands län. Dessutom tillkom Jönköpings kommun och stadsdelen Skärholmen i Stockholm. Vidare beskrivs de tester och modifieringar som har gjorts såsom frågor som tagits bort, frågor som slagits ihop, frågor som lagts till, översättningsarbete till svenska, att alla instrumenten gjorts om till att bli könsneutrala samt att synpunkter från testorterna tagits i beaktande. En beskrivning av hur det fortsatta arbetet skulle fortskrida ingick också i slutrapporten till regeringen. Nuläge FREDA Dessa två rapporter och arbetet som de beskriver har lett fram till att Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt bedömningsinstrument kallat FREDA som under 2013 och framåt ska implementeras i den svenska socialtjänsten 6. Detta ska ske med hjälp av Länsstyrelsen som enligt regeringens proposition 2006/07:38 tillsammans med Socialstyrelsen ska sprida kunskap om handboken Våld 7, Socialstyrelsens Meddelandeblad nr 2/2012 och standardiserade bedömningsmetoder som exempelvis FREDA till socialtjänst och relevanta ideella organisationer som exempelvis brottsoffer- och kvinnojourer. Vissa Länsstyrelser i landet har dock valt att tolka den delen av regeringsuppdraget som handlar om standardiserade bedömningsmetoder till att istället utbilda i det strukturerade hot- och riskbedömningsinstrumentet SARA:SV som sedan flera år tillbaka används av polis och kriminalvård. Andra Länsstyrelser utbildar både i SARA:SV och FREDA och låter sedan kommunerna välja vilket instrument de föredrar, men de flesta utbildar bara i FREDA. Bedömningsinstrumentet FREDA FREDA består av tre delar; FREDA-kortfrågor, FREDA-beskrivning och FREDAfarlighetsbedömning 8. Alla tre delarna utgår ifrån att den våldsutsatta personen själv ska besvara/fylla i frågorna och bedöma våldsutsattheten samt eventuell framtida risk för fortsatt våld. Dessvärre kan vi inte bifoga FREDA som bilaga på grund av att Socialstyrelsen inte vill att FREDA ska spridas utan deras kontroll. Därför beskrivs de tre delarna av FREDA här nedan, vilket tyvärr inte ger samma tydlighet som om bedömningsinstrumenten hade bifogats med alla frågor och en klar översikt över utformningen. 5 Socialstyrelsen. (2009). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utveckling och prövning av standardiserade bedömningsinstrument. Slutrapport till regeringen 1 december Stockholm: Socialstyrelsen. 6 Socialstyrelsen. (2012). Manual för FREDA standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer (preliminär version). 7 Socialstyrelsen (2011). Våld. Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 8 Socialstyrelsen. (2012). Manual för FREDA standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer (preliminär version). 5

7 FREDA-kortfrågor Detta instrument syftar till att ta reda på om våld i någon form förekommer 9. FREDAkortfrågor har konstruerats av Socialstyrelsen/Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) efter förebilder från vetenskapligt prövade internationella instrument med modifieringar utifrån synpunkter som IMS inhämtat från praktiskt verksamma inom socialtjänsten. FREDA-kortfrågor består av tre huvudfrågor inom områdena fysiskt våld, psykiskt våld och sexuellt våld, för att sedan följas av två följdfrågor med fokus på våldsutsatta personer med funktionsnedsättning 10. Sammanlagt består alltså FREDAkortfrågor av fem frågor med olika svarsalternativ för att fastställa om övergreppen fortfarande pågår eller har förekommit tidigare. FREDA-kortfrågor är i första hand avsedda för att användas vid ett personligt möte med den hjälpsökande, men kan också användas vid telefonkontakt enligt Socialstyrelsens manual. Ytterligare två följdfrågor finns som handlar om det förekommer hemmavarande barn under 18 år som kan ha varit närvarande/hört/sett övergreppen 11. FREDA-beskrivning Syftet med FREDA-beskrivning är att klargöra omfattning och karaktär på det våld en person är eller har varit utsatt för 12. Även detta instrument har konstruerats av Socialstyrelsen/IMS utifrån vetenskapligt prövade internationella instrument som modifierats efter de synpunkter som praktiskt verksamma inom socialtjänsten har framfört. I manualen uppger Socialstyrelsen att FREDA-beskrivning är främst tänkt som ett samtalsunderlag och för att kunna göra en bedömning av vilken hjälp och skyddsbehov som föreligger. Vidare anges att instrumentet kan fyllas i av den våldsutsatte eller fyllas igenom samtal med en professionell. FREDAbeskrivning är uppdelad i två delar; den första består av 44 frågor om psykiskt våld och hot och den andra delen består av 36 frågor om fysiskt och sexuellt våld. Sammanlagt består alltså FREDA-beskrivning av 80 frågor, varav de flesta har en tregradig skala där svarsalternativen är aldrig/någon gång/upprepade gånger för att ange hur ofta olika våldsövergrepp har inträffat. Samma två frågor om hemmavarande barn under 18 år som finns med som följdfrågor i FREDA-kortfrågor finns med ytterligare en gång i FREDA-beskrivning. FREDA-farlighetsbedömning Instrumentet FREDA-farlighetsbedömning syftar till att uppskatta risken för fortsatt våld, och bygger på en översättning av det internationella hot- och riskbedömningsinstrumentet Danger Assessment (DA) 13. Dock har originalinstrumentet gjorts om till att vara könsneutralt och även så att det kan vara både en och flera förövare. Socialstyrelsen informerar om att 9 Socialstyrelsen. (2012). Manual för FREDA standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer (preliminär version). 10 Ibid. 11 Ibid. 12 Ibid. 13 Ibid. 6

8 instrumentet inte tidigare har prövats vetenskapligt i Sverige. Vidare anger också Socialstyrelsen att det krävs någon form av validitetsprövning även i Sverige för att pröva risknivåerna 14. FREDA-farlighetsbedömning innehåller 20 frågor, där 19 av dessa frågor ingår i ett poängsystem där den våldsutsatta personens svar poängsätts efter en i förväg fastställd modell. Enligt Socialstyrelsens manual så är vissa frågor viktigare än andra för att avgöra en förhöjd hotbild och om den våldsutsatta personen svarar ja på någon av dessa frågor så läggs det på ett antal extra poäng på dessa svar enligt instruktioner i formuläret. Den 20:e frågan ingår inte i poängsättningen, utan är till för att bedöma om den våldsutsatta personen är suicid eller inte. Den våldsutsatta personen får först fylla i formuläret själv, för att sedan diskutera svaren med socialtjänsthandläggaren som är den som räknar ut poängen. BROTTSOFFERJOURENS KRITIK MOT FREDA Brottsofferjourens synpunkter generellt på hela bedömningsinstrumentet FREDA Den forskargrupp bestående av Ulla Jergeby (projektledare), Jamilette Miranda och Hugo Stranz samt Ann Kristine Jonsson (bibliotekarie) har enligt Socialstyrelsen en kompetens som kombinerar sakkunskap om området och metodkunskap i översiktsarbete 15. Vi finner dock inte att någon i forskargruppen har någon dokumenterad kompetens och erfarenhet vare sig av våldsutsatthet eller hot- och riskbedömningar, vilket Brottsofferjouren ser som mycket bekymmersamt. En i forskarteamet har dokumenterad erfarenhet av våldsförövare, vilket är positivt i sammanhanget, men knappast tillräckligt då det även krävs god kompetens kring våldsutsatthet som är ett mycket komplext problem. Beträffande kompetens i hot- och riskbedömningar så anser Brottsofferjouren att det är en viktig faktor för ett lyckat arbete, där fokus ligger på att i möjligaste mån förhindra fortsatt risk för upprepat våld och i förlängningen även människors liv. Då krävs det en dokumenterat gedigen kompetens inom ämnet, vilket vi tyvärr inte finner inom forskarteamet. Detta gör att vi ser med stor oro på FREDA:s tillförlitlighet. Positivt med FREDA är att den är könsneutralt utformad så den innefattar även våld i samkönade relationer, män som utsätts för våld i heterosexuella relationer samt pojkar/män som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Dock innebär detta även att originalinstrumenten blivit modifierade och därför krävs att instrumenten prövas på nytt enligt vetenskaplig standard för att testa att validitet och reliabilitet bibehållits efter ändringen. Brottsofferjouren finner inte att detta har gjorts på ett vedertaget vetenskapligt sätt. 14 Socialstyrelsen. (2009). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utveckling och prövning av standardiserade bedömningsinstrument. Slutrapport till regeringen 1 december Stockholm: Socialstyrelsen. 15 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 7

9 Brottsofferjouren är starkt kritiska till att forskargruppen själva tar upp problemet med att de på grund av tidsbrist förmodligen endast kommer att hinna testa det nya bedömningsinstrumentets reliabilitet och inte dess validitet, utan att de vidtar några ytterligare åtgärder för detta. Om tiden inte räcker till för att utföra regeringsuppdraget på ett adekvat sätt så får man be om mer tid så arbetet blir korrekt gjort, vilket också är vanligt förekommande inom regeringsuppdrag där det kan vara svårt att förutse exakt tidsåtgång. Detta är speciellt viktigt när det gäller en så viktig sak som hot- och riskbedömningsinstrument för fortsatt våldsutsatthet. I förlängningen handlar detta om människors liv. Alla delarna av FREDA är uppbyggt av självskattningsfrågor, vilket innebär att den brottsutsatta personen själv ska skatta sin våldsutsatthet och hotbild. En person som varit utsatt för våld och hot under en längre tid drabbas ofta av något som kallas normaliseringsprocess 16, vilket innebär att våldet blir ett naturligt inslag i den våldsutsatta personens liv. Krasst uttryckt; den våldsutsatta personen orkar inte gå omkring och vara rädd hela tiden, utan hittar olika försvarsmekanismer för att hantera sin rädsla. En av dessa försvarsmekanismer är att förminska det reella hotet. Dessutom blir hot och våld vardag i en våldsutsatt persons liv; I dag är det en bra dag, jag har bara fått några örfilar men inga knytnävsslag. Den normaliseringsprocessen resulterar i att en våldsutsatt person tenderar att underskatta hotbilden. Om man frågar henne/honom hur våldet ser ut kan man få en beskrivning av mycket grova våldsövergrepp, men frågar man sedan om hon/han upplever något hot eller är rädd blir svaret ofta nekande. Det kan också vara svårt för en person som levt med våld/hot om våld under en längre tid att se klarsynt på sin relation eftersom det ofta innefattar sammansatta och emotionella band till förövaren 17. Detta kallas ofta för traumaband, och innefattar både sammansatta band som viljan att förstå mannen, beroende och internalisering samt emotionella band vilket innefattar bland annat kärlek, rädsla, hat och medlidande. Detta är mycket komplexa känslor som kan vara svårt att identifiera själv för den våldsutsatta personen. Vissa anser sig inte vara utsatta för våldsövergrepp. De strukturerade hot- och riskbedömningsinstrumenten SARA-SV, SAM och PATRIARK är istället uppbyggda som en checklista på frågor som handläggaren ska ställa till den våldsutsatta personen där det även finns plats att ange ytterligare omständigheter som är relevanta i sammanhanget 18. Detta är mycket viktigt, eftersom relevant information annars riskerar att lämnas därhän om det inte passar in i mallen. Vid användning av SARA-SV, SAM och PATRIARK är det handläggaren som gör en hot- och riskbedömning utifrån de fakta som framkommer 16 Lundgren, E. (1991). Våldets normaliseringsprocess Två parter två strategier. Stockholm: ROKS., Nordborg, G. (2008). Våld i vardagen. In G. Heimer & D. Sandberg (Eds.) Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. (pp ). Lund: Studentlitteratur., Holmberg, C. & Enander, V. (2011). Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. Lund: Studentlitteratur. 17 Holmberg, C. & Enander, V. (2011). Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. Lund: Studentlitteratur. 18 Kropp, P.R. & Hart, S.D. (2010). The Reliability, Validity and Utility of the Brief Spousal Assault Form for the Evalution of Risk (B-SAFER) as a Domestic Violence Risk Assessment Tool for Use by Police. Victoria, BC, Canada: Ministry of Public Safety and Solicitor General. 8

10 utifrån checklistan istället för att det är den våldsutsatta som får göra sin egen hot- och riskbedömning. På grund av detta är Brottsofferjouren oroade över att våldsutsattheten kanske inte alltid blir korrekt bedömd. I dessa fall finns det en risk att hotbilden för våldsutsatta personer inte tas på tillräckligt stort allvar eftersom den våldsutsatta personen inte själv ser faran. De internationella originalinstrument som FREDA har utformats utifrån finns inte med bifogade som bilagor i någon av rapporterna till regeringen eller manualen för FREDA, vilket gör att det är svårt att se vilka frågor som tagits bort, slagits ihop och lagts till. Inom vetenskapligt arbete är det brukligt att bifoga relevanta underlag så läsaren ska kunna följa arbetsprocessen och kunna granska instrumentets validitet och reliabilitet 19. Detta hade underlättat för regeringen för att kunna fatta ett väl underbyggt beslut som grundar sig på tydliga data, liksom även för de kommuner och andra relevanta aktörer som vill granska bedömningsinstrumentet innan de överväger att börja använda det på våldsutsatta personer och barn som bevittnat/upplevt våld. Materialet är svåröverskådligt presenterat i både delrapporten och även slutrapporten till regeringen, exempelvis följer det inte vetenskaplig standard på hur ett arbete ska presenteras (se ovanstående punkt). Vidare tas inte de problem som forskargruppen själva nämner i delrapporten upp i sammanfattningen till regeringen, utan det är fakta som läsaren får leta efter bland de olika resultaten och i presentationen av hur arbetet beräknas fortskrida 20. Att det är brister i validitet och reliabilitet redan i vissa av originalinstrumenten och att några av dem inte har testats ordenligt anser Brottsofferjouren vara viktig information som bör framgå på ett lättläst och tydligt sätt till regeringen. Man ska inte behöva leta efter sådan väsentlig information, speciellt inte eftersom dessa brister naturligtvis påverkar det nyframtagna instrumentet FREDA som bygger dels på delar av dessa internationella instrument och dels på forskargruppens egna konstruktioner. Problemen nämns heller i sammanfattningen i slutrapporten till regeringen 21, vilket gör det svårt för regeringen att fatta korrekta beslut utifrån ett material som inte presenterar relevanta fakta på ett tydligt och lättöverskådligt sätt. Att exempelvis skriva i slutrapportens sammanfattning att de två bedömningsinstrument som tagits fram till målgruppen barn som bevittnat våld har prövats på ett fåtal barn och när de används har de dock fungerat väl enligt bedömarna och det finns anledning att göra mer systematiska prövningar av dem så hade det varit relevant att nämna att de två bedömningsinstrumenten endast testats på 8 barn vardera. Detta är alldeles för få testpersoner för att kunna sägas vara ett 19 Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder.3rd Edt. Malmö:Liber AB.; Christensen, L.B. (2007). 20 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 21 Socialstyrelsen. (2009). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utveckling och prövning av standardiserade bedömningsinstrument. Slutrapport till regeringen 1 december Stockholm: Socialstyrelsen. 9

11 statistiskt säkerställt resultat 22, vilket inte framgår med önskvärd tydlighet i slutrapporten till regeringen. Ett av de absolut största problemen är att polis, kriminalvård och socialtjänst inte använder samma strukturerade hot- och riskbedömningsinstrument. Detta försvårar för samverkan mellan dessa så viktiga myndigheter när det gäller brottsutsatta personer. Sedan flera år tillbaka använder sig polis och kriminalvård av de enda hot- och riskbedömningsinstrument som är evidensbaserade och vetenskapligt utprovade enligt svenska förhållanden; SARA:SV för våld i nära relationer, SAM för stalkning och PATRIARK för hedersrelaterat våld och förtryck. Samverkan är A och O när det gäller våld i nära relation, om dessa aktörer inte har en samsyn och talar samma språk riskerar brottsutsatta att hamna mellan stolarna och inte få den hjälp och stöd som hon/han har rätt till. Vad händer om polisen bedömer att det föreligger en stark hotbild, men socialtjänsten delar inte den bedömningen och vill därmed inte betala för skyddat boende? Detta är en situation som förekommer även idag och som förorsakar stora problem. Enligt en nationell delrapport från Länsstyrelsen i Stockholms län så fungerar tyvärr inte samverkan på ett tillfredsställande sätt i dagsläget, dessutom skiljer sig både samverkansaktörerna och kvalitén på samverkan åt i landet 23. Vissa myndigheter/organisationer finns med i olika nätverk för samverkan i några delar av landet, men inte i andra. Även hur samverkan är uppbyggd och vad som innefattas varierar stort. Därför kompliceras saken ytterligare när socialtjänsten ska använda ett annat hot- och riskbedömningsinstrument än vad polis och kriminalvård använder, vilket riskerar att resultera i en ännu sämre samverkan. Brottsofferjourens synpunkter på FREDA-kortfrågor Utifrån vad Brottsofferjouren kan se i slutrapporten till regeringen 24 så bygger FREDA-kortfrågor på 5 av de 7 internationella instrument som presenterades i delrapproten till regeringen 25. Dessa är: 1. Abuse Assessment Screen (AAS), där vi saknar siffror på de positiva korrelationer som uppges föreligga Abuse Assessment Screen-Disability (AAS-D), där vi återigen saknar siffror på de positiva korrelationer som uppges föreligga 27. Dessutom uppges att frågorna som är inriktade på funktionsnedsättning ej är 22 Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder.3rd Edt. Malmö:Liber AB.; Christensen, L.B. (2007). 23 Länsstyrelsen i Stockholms län. (2012). Samordning för kvinnofrid länsstyrelsernas stöd till insatser Rapport 2012:30. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. 24 Socialstyrelsen. (2009). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utveckling och prövning av standardiserade bedömningsinstrument. Slutrapport till regeringen 1 december Stockholm: Socialstyrelsen. 25 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 26 Ibid. 27 Ibid. 10

12 validerade. Våldsutsatta personer som dessutom har någon form av funktionsnedsättning är dubbelt utsatta 28, vilket gör att vi blir ytterst oroade över att frågorna inte är vetenskapligt testade. 3. Women s Experience with Battering (WEB) Scale, där det saknas uppgift om vad det är för test som genomförts 29. Det uppges att instrumentet visar på god samstämmighet mellan förekomst av psykisk utsatthet och erfarenheter av fysiskt våld, men eftersom inga siffror presenteras eller ens någon information om vad instrumentets jämförts mot så är det omöjligt att bedöma validitet och reliabilitet och avgöra dess tillförlitlighet ur en vetenskaplig synvinkel. 4. Woman Abuse Screening Tool (WAST), som testats internationellt dels på ett urval av latinamerikanska kvinnor och dels vid kvinnors besök hos sin husläkare 30. Det är olikt en svensk population, dessutom är ett besök hos sin husläkare inte alls jämförbart med ett besök hos socialtjänsten. Det kan bli helt andra konsekvenser att berätta om våldsutsatthet för sin husläkare i jämförelse med att berätta samma sak för socialtjänsten, speciellt om det finns barn i familjen. Det uppges att ingen information om tester finns, men att Socialstyrelsen/IMS ändå har valt att ta med instrumentet på grund av dess inriktning mot äldre våldsutsatta kvinnor och den speciella konstruktionen. Den speciella konstruktionen är svårt att säga någonting om eftersom originalinstrumentet inte finns med som bilaga. 5. Woman Abuse Screening Tool (WAST-short), vilket är en kortversion av ovanstående instrument 31. Samma brister beträffande validitet och 28 Bengtsson-Tops, A. (2004). Vi är manga. Övergrepp mot kvinnor som använder psykiatrin. En omfångsstudie. Stockholm: Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH., Brottsförebyggande Rådet (2007). Våld mot personer med funktionshinder. Rapport 2007:26. Stockholm: BRÅ.; Engman, T. (2003). Varför psykiskt sjuk? Stockholm: Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH.; Finndahl, K. (2001). Våga se studie om förekomsten av våld mot kvinnor med funktionshinder. Stockholm: Forum Kvinnor och handikapp.; Grände, J. (2010). Vägen till att se och agera. Om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.; Nationellt Råd för Kvinnofrid (2003). När man slår mot det som gör ont, våld mot kvinnor med funktionshinder. Stockholm: Nationellt Råd för Kvinnofrid.; Socialdepartementet. (2000). Från patient till medborgare. En nationell handlingsplan för funktionshinderpolitik. Prop. 1999/2000:79. Proposition mars Stockholm: Regeringen, Socialdepartementet.; Socialstyrelsen (2011). Sällan sedda. Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. ;Statens offentliga utredningar. (2006). Så vill vi ha det. Patient- brukar- och anhörignätverkets krav på framtida vård, stöd och behandling inom psykiatriområdet. Rapport 2006:6 från Nationell psykiatrisamordning. Stockholm: Statens offentliga utredningar.;torgny, K. (2008). Dubbelt utsatt. Om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Rapport från Bräcke Diakoni.; Torgny, K. (2011). Hur våldsutsatta är unga kvinnor med funktionsnedsättning? En genomgång av ett antal studier med fokus på kvinna, ung, funktionsnedsättning och våld. Rapport från Bräcke Diakoni. 29 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 30 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 31 Ibid. 11

13 reliabilitet ur ett vetenskapligt perspektiv föreliggare alltså även på detta instrument. Materialet är dock svåröverskådligt presenterat i delrapporten och även slutrapporten till regeringen, så vi reserverar oss för eventuella missuppfattningar för exakt vilka instrument som ligger till grund för FREDA-kortfrågor. Flera av ovanstående originalinstrument har olika skalor när det gäller svarsalternativen än vad det slutgiltiga instrumentet FREDA-kortfrågor uppvisat. Detta innebär att det är ett helt nytt instrument som behöver testas vetenskapligt utifrån det nya utseendet, både när det gäller vilken typ av gradering på skala som används i svarsalternativen och beträffande att frågor tagits bort, slagits ihop och lagts till 32. Dessutom är originalinstrumenten anpassade efter internationell kontext, vilket innebär att de måste testas på nytt efter svenska förhållanden även om man inte hade bearbetat och förändrat dem. Det svenska samhället ser inte likadant ut som exempelvis det amerikanska, därför måste instrument som utvecklats för ett samhälle testas på nytt och anpassas efter det nya samhället då det måste säkerställas att samma saker mäts på samma sätt. Under arbetets gång har FREDA-kortfrågor reviderats då den första versionen upplevdes för lång, men har inte testats vetenskapligt efter revideringen enligt slutrapporten till regeringen 33. Den första versionen testades dessutom vid mottagningsenheter för försörjningsstöd och missbruksenheter, vilket inte är ett representativt urval för hela målgruppen. Socialstyrelsen anger att instrumentet inte har genomgått några tester efter revideringen, vilket gör att Brottsofferjouren ställer sig frågande till och ser med viss oro på varför instrumentet överhuvudtaget börjar användas innan det är ordentligt vetenskapligt testat. Enligt regeringsuppdraget så skulle bedömningsinstrumentet innefatta även kvinnor med funktionsnedsättningar 34, men FREDA innehåller endast frågor riktade till personer med fysiska funktionsnedsättningar. Vad händer med våldsutsatta personer med psykiska diagnoser, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utvecklingsstörning? Forskning visar att dessa grupper ofta glöms bort 35. Detta är 32 Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder.3rd Edt. Malmö:Liber AB.; Christensen, L.B. (2007). 33 Socialstyrelsen. (2009). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utveckling och prövning av standardiserade bedömningsinstrument. Slutrapport till regeringen 1 december Stockholm: Socialstyrelsen. 34 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 35 Bengtsson-Tops, A. (2004). Vi är manga. Övergrepp mot kvinnor som använder psykiatrin. En omfångsstudie. Stockholm: Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH., Brottsförebyggande Rådet (2007). Våld mot personer med funktionshinder. Rapport 2007:26. Stockholm: BRÅ.; Engman, T. (2003). Varför psykiskt sjuk?stockholm: Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH.; Finndahl, K. (2001). Våga se studie om förekomsten av våld mot kvinnor med funktionshinder. Stockholm: Forum Kvinnor och handikapp.; Grände, J. 12

14 mycket allvarligt eftersom dessa personer är dubbelt utsatta och många gånger har svårt att kommunicera. Brottsofferjouren ser mycket kritiskt på att FREDA-kortfrågor skulle användas vid telefonkontakt, vilket Socialstyrelsens manual uppger är en möjlighet 36. En grundläggande förutsättning för en dialog om våldsutsatthet är att det finns förtroende och tillit mellan den våldsutsatta personen och socialtjänsthandläggaren 37. Detta kräver tid samt flera personliga möten, att ställa så känsliga frågor i telefon är respektlöst och uppmuntrar inte till förtroende. Dessutom kräver ett så känsligt ämne en helhetsbedömning både i vad personen säger och personens kroppsspråk för att kunna avgöra vad man ska säga och hur detta ska sägas. Som myndighetsperson måste man också vara medveten om att det finns en skillnad i maktpositionen mellan en hjälpsökande klient och socialtjänsthandläggaren 38, vilket gör att frågorna kräver ett stort mått av fingertoppskänsla och respektfullt bemötande. Dessutom åligger det ett uppföljningsansvar när man ställer frågor inom ett så komplext ämne som våldsutsatthet. Detta innebär att man måste kunna ta hand om det trauma som man uppväcker med att ställa den typen av frågor, speciellt i de fall den våldsutsatta personen inte är förberedd på detta. Här räcker det inte med att ge en tid för återbesök om en vecka, utan man måste finnas där när personen behöver det. Ryms det inom ramen för socialtjänstuppdraget? Frågan om sexuella övergrepp/tvång är mycket känslig och kan framkalla traumatiska reaktioner hos en person som varit utsatt för detta. Här är ovanstående resonemang om tillit och förtroende mellan den utsatta personen och socialtjänstehandläggaren ännu mer viktigt. Att vara eller ha blivit utsatt för sexuella övergrepp är alltid traumatiskt, men om den utsatta personen dessutom lever i en hederskultur är risken för svår trauma ännu mer överhängande då hela hederskulturen bygger på att flickan/kvinnan (2010). Vägen till att se och agera. Om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.; Nationellt Råd för Kvinnofrid (2003). När man slår mot det som gör ont, våld mot kvinnor med funktionshinder. Stockholm: Nationellt Råd för Kvinnofrid.; Socialdepartementet. (2000). Från patient till medborgare. En nationell handlingsplan för funktionshinderpolitik. Prop. 1999/2000:79. Proposition mars Stockholm: Regeringen, Socialdepartementet.; Socialstyrelsen (2011). Sällan sedda. Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. ;Statens offentliga utredningar. (2006). Så vill vi ha det. Patient- brukar- och anhörignätverkets krav på framtida vård, stöd och behandling inom psykiatriområdet. Rapport 2006:6 från Nationell psykiatrisamordning. Stockholm: Statens offentliga utredningar.;torgny, K. (2008). Dubbelt utsatt. Om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Rapport från Bräcke Diakoni.; Torgny, K. (2011). Hur våldsutsatta är unga kvinnor med funktionsnedsättning? En genomgång av ett antal studier med fokus på kvinna, ung, funktionsnedsättning och våld. Rapport från Bräcke Diakoni. 36 Socialstyrelsen. (2012). Manual för FREDA standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer (preliminär version). 37 Björck, A. & Heimer, G. (2008). Hälso- och sjukvårdens ansvar. In G. Heimer & D. Sandberg (Eds.) Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. (pp ). Lund: Studentlitteratur.;Larsdotter, S. (2011). På väg mot ett liv utan våld: Att arbeta med individuella samtal. In Holmberg, C. & Enander, V. (Eds.) Hur går hon? Om att stödja misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. (pp ). Lund: Studentlitteratur. 38 Björck, A. & Heimer, G. (2008). Hälso- och sjukvårdens ansvar. In G. Heimer & D. Sandberg (Eds.) Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. (pp ). Lund: Studentlitteratur,;Larsdotter, S. (2011). 13

15 är oskuld 39. Att väcka upp ett sådant trauma utan att ta hand om konsekvenserna kan vara förödande, till och med livshotande. Dels kan flickan/kvinnans liv vara hotat om detta kommer ut till hennes familj/släktingar/medlemmar i hederskulturen, men här finns också en stor suicidrisk då en förlust av oskulden är otänkbar inom hederskulturen. Denna risk föreligger också om den utsatta är pojke/man som blivit utsatt för sexuella övergrepp. Hbt-frågor existerar inte inom hederskulturen, det är så otänkbart att det inte finns i deras värld 40. De två följdfrågorna om det finns hemmavarande barn under 18 år som varit närvarande/hört/sett övergreppen är också känsliga frågor som absolut inte bör ställas vid telefonkontakt. Vanligt är att föräldrarna ofta uppger att barnen inte märkte något eftersom de sov/lekte i ett annat rum och liknande, eftersom föräldrarna givetvis inte vill att barnen ska ana vad som hänt. Forskning visar dock att det är vanligt att barnen antingen är involverade i våldet eller upplever sig vara det 41. För att kunna göra en så bra bedömning som möjligt utifrån de svar som den våldsutsatta personen uppger så är det av yttersta vikt att dessa frågor ställs vid ett personligt möte, speciellt eftersom det är vanligt att den våldsutsatta personen upprepade gånger fått höra vilken dålig förälder hon/han är av förövaren och att om hon/han anmäler misshandeln så kommer myndigheterna att ta barnen ifrån den våldsutsatta personen 42. Brottsofferjourens synpunkter på FREDA-beskrivning Enligt slutrapporten till regeringen 43 så bygger FREDA-beskrivning på 7 av de 8 internationella instrument som presenterades i delrapproten till regeringen 44. Dessa är: 1. Psychological Maltreatment of Women Inventory Long Form (PMWI), som i originalversion består av 58 frågor 45. Även på detta test saknar vi saknar siffror på de positiva korrelationer som uppges föreligga, vilket gör det omöjligt att bedöma instrumentet utifrån vetenskaplig praxis. Socialstyrelsen uppger att i originaltestet är skalan femgradig (1=inträffar aldrig 5=inträffar väldigt ofta) 46, men i det svenska instrumentet har detta omarbetats till en tregradig skala 39 Länsstyrelsen Östergötland (2010). Om våld i hederns namn.; Länsstyrelsen Östergötland (2011). Våga göra skillnad.; Nationellt Centrum för Kvinnofrid (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck en kunskaps- och forskningsöversikt. Uppsala: NCK. 40 Darj, F., Nathorst-Böös, H. & Jarl-Åberg, C. (2011). Hbt och heder: en intervjustudie om unga hbt-personer som lever i familjer med hedersnormer. Stockholm: Alma Europa & RFSL Ungdom. 41 Broberg et al. (2011). 42 Holmberg, C. & Enander, V. (2011). Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. Lund: Studentlitteratur. 43 Socialstyrelsen. (2009). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utveckling och prövning av standardiserade bedömningsinstrument. Slutrapport till regeringen 1 december Stockholm: Socialstyrelsen. 44 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 45 Ibid. 46 Ibid. 14

16 (1=aldrig 3= upprepade gånger) 47 vilket innebär att detta är ett helt nytt instrument som måste prövas på nytt enligt vedertagna vetenskapliga regler Psychological Maltreatment of Women Inventory Short Version (PMWI), som består av 14 frågor i originalversionen 49. Se ovanstående synpunkter då testen presenteras tillsammans och det ej går att se hur de skiljer sig åt och vilka 14 frågor som finns med i båda testen. 3. Vulnerability to Abuse-Screening Scale (VASS), 50 har endast testats utifrån dess reliabilitet och validitet. Detta är anmärkningsvärt. Dessutom uppvisar instrumentets inre konsistens, alltså dess reliabilitet där det ska framgå om frågorna i instrumentet mäter samma sak, i tre områden av fyra alldeles för låga resultat för att vara acceptabelt. De mäter alltså inte samma sak, vilket innebär att instrumentet inte uppvisar tillräckligt god reliabilitet enligt vedertagen vetenskaplig standard. För att uppvisa god reliabilitet bör den interna konsistensen uppvisa ett Cronbachs alphavärde på minst , men VASS visar endast upp en god reliabilitet inom området Beroende med resultatet De övriga områdena Nedstämdhet har ett Cronbachs alphavärde på endast 0.44, Sårbarhet 0.45 och Förtryck har bara Alltså är inte grundinstrumentet VASS som är en del av FREDA-beskrivning vetenskapligt hållbart när det gäller dess reliabilitet, vilket naturligtvis påverkar även FREDA-beskrivning och dess tillförlitlighet då FREDAbeskrivning till viss del bygger på VASS. 4. Partner Abuse Scale: Physical (PAS:PH), innehåller 25 självskattningsfrågor som fokuserar på fysiskt och sexuellt våld 53. Varje fråga har en sjugradig skala med svarsalternativ som spänner mellan 1=aldrig 7=hela tiden. Dock är FREDA-beskrivning uppbyggd enligt en tregradig skala med svarsalternativen 1=aldrig 3= upprepade gånger 54 vilket innebär att originalinstrumentets har gjorts om till ett helt 47 Socialstyrelsen. (2012). Manual för FREDA standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer (preliminär version). 48 Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder.3rd Edt. Malmö:Liber AB.; Christensen, L.B. (2007). 49 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 50 Ibid. 51 Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder.3rd Edt. Malmö:Liber AB.; Christensen, L.B. (2007). Experimental Methodology. 10 th Edt. Boston: Pearson Education Inc. 52 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 53 Ibid. 54 Socialstyrelsen. (2012). Manual för FREDA standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer (preliminär version). 15

17 nytt instrument och även behöver testas vetenskapligt på nytt 55. Det saknas siffror på de positiva korrelationer som uppges föreligga 56, vilket omöjliggör en vetenskaplig bedömning. 5. Partner Abuse Scale: Non-physical (PAS:NP), innehåller 25 självskattningsfrågor som är inriktade på psykiskt våld 57. Samma problematik med att originalskalorna har förändrats finns även här lika ovanstående test 58, samt att det saknas siffror på de positiva korrelationer som uppges föreligga även på detta test. 6. Severity of Violence Against Women Scale (SVAWS) omfattar 46 frågor som är indelade i nio olika områden som i sin tur antingen representerar fysiskt våld eller känslomässigt våld 59. Detta självskattningstest kan användas både på en våldsutsatt person och på förövaren. Testet är uppbyggt med fyra olika svarsalternativ på varje fråga, vilket sedan har gjorts om i FREDA-beskrivning till en skala med tre olika svarsalternativ till varje fråga 60. Detta innebär att originalinstrumentets har gjorts om till ett helt nytt instrument även här och därför behöver testas vetenskapligt på nytt innan det används i svensk kontext 61. Anmärkningsvärt är att originalinstrumentet SVAWS i första hand är utformat för att användas i forskningssammanhang och inte är gjort för att användas av praktiker i social verksamhet 62, vilket dock är syftet med FREDA. Dessutom finns det uppgift i delrapporten till regeringen om att originalinstrumentet SVAWS är översatt till svenska och har testats i praktisk verksamhet av bland andra Lars Naumburg, men det saknas definition av vad som avses med praktisk verksamhet och hur instrumentet har testats och vilka resultat man uppnådde. Ännu mer anmärkningsvärt är att när det gäller validiteten för originalinstrumentet SVAWS så anges det att det inte finns någon 55 Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder.3rd Edt. Malmö:Liber AB.; Christensen, L.B. (2007). 56 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 57 Ibid. 58 Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder.3rd Edt. Malmö:Liber AB.; Christensen, L.B. (2007). 59 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 60 Socialstyrelsen. (2012). Manual för FREDA standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer (preliminär version). 61 Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder.3rd Edt. Malmö:Liber AB.; Christensen, L.B. (2007). 62 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 16

18 information om dess validitet 63! Det innebär alltså att det inte finns några vetenskapliga belägg för att grundinstrumentet fångar upp rätt faktorer, att det är rätt saker man mäter 64. Detta validitetsproblem följer naturligtvis med i framtagningen av FREDA-beskrivning. 7. Artemis Intake Questionnaire (AIQ) innehåller 64 frågor med svarsalternativ bestående av ja/nej 65. Detta innebär att originalinstrumentet har gjorts om från en 2-gradig skala till en 3-gradig skala i FREDA-beskrivning, samt att antalet frågor reducerats. Lika ovan, när originalinstrumenten på något sätt förändras eller görs om så måste det nya instrumentet testas på nytt enligt vetenskaplig standard och enligt de förutsättningar som råder i svensk kontext 66. Originalinstrumentet AIQ ställer enligt delrapporten till regeringen långtgående krav på socialarbetarens/behandlarens professionalitet 67, vilket är intressant i sammanhanget då Länsstyrelserna informerar om att man inte behöver någon utbildning i att använda FREDA till skillnad från hot- och riskbedömningsinstrumentet SARA som redan används i Sverige av Polisen och Kriminalvården. AIQ har endast testats via faktoranalys 68, och har alltså inte blivit prövat vetenskapligt ute i social verksamhet tidigare. I manualen för FREDA står det att Klienten kan fylla i instrumentet själv eller så kan man gå igenom det tillsammans 69. Längre fram i manualen finns liknande instruktioner: Instrumentet kan fyllas i av den våldsutsatte eller fyllas i genom samtal med en professionell. Brottsofferjouren ser med stor oro på dessa instruktioner till den socialtjänsthandläggare som ska handskas med FREDA-beskrivning, som nämnts tidigare så är det klart olämpligt att låta en våldsutsatt person fylla i så känsliga frågor på egen hand. Liknande information finns också med i slutrapporten till regeringen: Instrumentet är tänkt att kunna självskattas helt och hållet, men det finns inga skäl till 63 Ibid. 64 Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder.3rd Edt. Malmö:Liber AB.; Christensen, L.B. (2007). 65 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 66 Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder.3rd Edt. Malmö:Liber AB.; Christensen, L.B. (2007). 67 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 68 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 69 Socialstyrelsen. (2012). Manual för FREDA standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer (preliminär version). 17

19 att socialarbetaren inte också kan hjälpa klienten med att besvara frågorna 70. Det behövs ett stort mått av förtroende och dialog för att en våldsutsatt person ska våga berätta om det våld hon/han är utsatt för 71, speciellt eftersom detta fortfarande är ett ämne som är skuld- och skamfyllt. Ytterligare farhågor kring handhavandet av FREDA-beskrivning är ifall instrumentet med de 80 frågorna skickas hem med den våldsutsatta personen så hon/han ska fylla i frågorna till nästa besök. Då arbetssituationen är pressad inom socialtjänsten så har många inte tid att avsätta så mycket tid som krävs för att tillsammans fylla i 80 frågor av så känslig karaktär och dessutom hinna diskutera kring frågorna. Brottsofferjouren befarar att det då ligger nära till hands att socialtjänsthandläggaren ber den våldsutsatta personen att fylla i frågorna på förhand för att spara tid. Förutom att det är förödande för den våldsutsatta personen att lämnas ensam med så traumatiska frågor som riskerar att väcka upp svårhanterliga känslor och reaktioner utan att ha någon att bolla detta med, så kan det också innebära fara för personens liv om förövaren ser dessa frågor och svar. Här finns också risk att sekretessen bryts om dessa papper kommer på villovägar. Socialstyrelsen anger i sin manual för FREDA att för att pröva reliabiliteten i det nya instrumentet FREDA-beskrivning har man utfört test/retest med två veckors mellanrum och reliabiliteten anses vara god 72. Här anges också föredömligt de siffror de fick fram i sina resultat med Pearsons korrelationskoefficient, nämligen 0,79 vid fysiskt och sexuellt våld samt 0,69 vid psykiskt våld och hot. Det är helt korrekt att detta är bra resultat utifrån vetenskapliga kriterier 73, men vad som bara nämns i förbigående utan att ange någon mer uttömmande förklaring är att testerna bara genomförts på 28 respektive 26 personer i de respektive skalorna 74. Enligt vetenskaplig standard bör det vara minst 30 testpersoner för att ge ett statistiskt säkerställt resultat, och ju fler testpersoner desto säkrare resultat 75. Brottsofferjouren ser mycket kritiskt på att Socialstyrelsen implementerar ett bedömningsinstrument som inte är testat ordentligt, speciellt när det gäller ett sådant viktigt område som våldsutsatthet. Ytterst handlar detta om människors liv, vilket borde vara skäl nog till att testa det nya bedömningsinstrumentet med yttersta noggrannhet enligt de vetenskapliga kriterier som finns. Dessutom är detta ytterst relevant information som 70 Socialstyrelsen. (2009). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utveckling och prövning av standardiserade bedömningsinstrument. Slutrapport till regeringen 1 december Stockholm: Socialstyrelsen. 71 Björck, A. & Heimer, G. (2008). Hälso- och sjukvårdens ansvar. In G. Heimer & D. Sandberg (Eds.) Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. (pp ). Lund: Studentlitteratur.;Larsdotter, S. (2011). På väg mot ett liv utan våld: Att arbeta med individuella samtal. In Holmberg, C. & Enander, V. (Eds.) Hur går hon? Om att stödja misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. (pp ). Lund: Studentlitteratur. 72 Socialstyrelsen. (2012). Manual för FREDA standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer (preliminär version). 73 Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder.3rd Edt. Malmö:Liber AB.; Christensen, L.B. (2007). 74 Socialstyrelsen. (2012). Manual för FREDA standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer (preliminär version). 75 Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder.3rd Edt. Malmö:Liber AB.; Christensen, L.B. (2007). 18

20 borde ha presenterats tydligt och klart i manualen till de kommuner och andra aktörer som funderar på att börja använda FREDA så de kan ta ställning till om de vill implementera FREDA trots att det inte är testat på tillräckligt många personer. Det kan inte vara meningen att man ska behöva granska det finstilta och ha akademisk kompetens inom vetenskapligt arbete för att hitta så viktig information. Enligt slutrapporten till regeringen använde man sig av ett bekvämlighetsurval där socialarbetare i några olika testverksamheter fick göra urvalet av svarspersoner 76. Enligt god forskningssed bör man redovisa bortfallet 77, exempelvis vilka personer som valdes bort av socialtjänsten, vilka personer valde att inte delta i studien samt en diskussion om hur detta kan ha påverkat resultaten. De flesta svarsalternativen i FREDA-beskrivning är utifrån en 3-gradig skala med svarsalternativen Aldrig/Någon gång/upprepade gånger 78, där Brottsofferjouren ställer sig lite undrande över att det sista svarsalternativet Upprepade gånger inte har något utrymme för komplettering. Det är ganska stor skillnad om ett övergrepp har ägt rum 3 eller 300 gånger. Frågorna om sexuella övergrepp är mycket känsliga, Brottsofferjouren vill här återigen framföra vår oro över vad som händer med den våldsutsatta personen när så traumatiska känslor och reaktioner väcks upp, se liknande kritik ovan under rubriken Brottsofferjourens synpunkter på FREDA-kortfrågor. Vi vill återigen framhålla hur känsligt detta är, speciellt för våldsutsatta personer som lever i en hederskultur. Till de sista följdfrågorna på FREDA-beskrivning om det finns hemmavarande barn under 18 år vill vi lyfta samma kritik som vi gjorde vid dessa frågor på FREDAkortfrågor, se ovan på sista punkten under rubriken Brottsofferjourens synpunkter på FREDA-kortfrågor. Återigen vill vi framhålla hur svårt det är att få ärliga svar på dessa frågor då många föräldrar är rädda att mista vårdnaden om sina barn om det kommer fram att barnen bevittnat/upplevt våldet. Brottsofferjourens synpunkter på FREDA-farlighetsbedömning FREDA-farlighetsbedömning bygger på det internationella hot- och riskbedömningsinstrumentet Danger Assessment (DA) 79. Inom den vetenskapliga världen anses detta instrument vara en extremvariant som man internationellt sett 76 Socialstyrelsen. (2009). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utveckling och prövning av standardiserade bedömningsinstrument. Slutrapport till regeringen 1 december Stockholm: Socialstyrelsen. 77 Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder.3rd Edt. Malmö:Liber AB.; Christensen, L.B. (2007). 78 Socialstyrelsen. (2012). Manual för FREDA standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer (preliminär version). 79 Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 19

Brottsofferjourernas Riksförbunds synpunkter på Socialstyrelsens bedömningsinstrument FREDA. Rapport 2013.

Brottsofferjourernas Riksförbunds synpunkter på Socialstyrelsens bedömningsinstrument FREDA. Rapport 2013. Brottsofferjourernas Riksförbunds synpunkter på Socialstyrelsens bedömningsinstrument FREDA. Rapport 2013. 2013-05-15 Brottsofferjourernas Riksförbund Heléne Carlsson, kvinnofridsansvarig Innehållsförteckning

Läs mer

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer Välkomna! FREDA Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer Utbildningens upplägg DAG 1 Introduktion till FREDA FREDA kortfrågor FREDA beskrivning Grupparbete

Läs mer

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir. Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

arbetet mot våld i nära relation - verktyg i en evidensbaserad praktik

arbetet mot våld i nära relation - verktyg i en evidensbaserad praktik FREDAstandardiserade bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relation - verktyg i en evidensbaserad praktik Jenny Nybom 2015-02-04 Några argument för en evidensbaserad praktik Brukarfokus Transparens

Läs mer

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl.

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Projektplan för projektet: Att bedöma risk för våld i nära relationer genom användande av standardiserade riskbedömningsinstrument

Projektplan för projektet: Att bedöma risk för våld i nära relationer genom användande av standardiserade riskbedömningsinstrument 2014-03-25 Projektplan för projektet: Att bedöma risk för våld i nära relationer genom användande av standardiserade riskbedömningsinstrument Uppdragsgivare: Chefsgruppen vid Region Dalarna Bakgrund: Den

Läs mer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76 Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret

Läs mer

Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer

Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer Våld i parrelationer förekommer oavsett om de är samkönade eller olikkönade. För att undvika kränkningar, felaktigheter och diskriminerande

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-14 288 Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 KS KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Jenny Norén. Avd för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet

Jenny Norén. Avd för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Cirkulärnr: 07:36 Diarienr: 07/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Jenny Norén Datum: 2007-07-03 Mottagare: Rubrik: Sektionen för hälsa och jämställdhet Kommunstyrelsen Kommundirektörer Individ-

Läs mer

S2011/8989/FST. Socialstyrelsen Stockholm

S2011/8989/FST. Socialstyrelsen Stockholm Regeringsbeslut II:5 2011-10-13 S2011/8989/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om skyddat boende Regeringens beslut Regeringen beslutar att ge Socialstyrelsen i uppdrag att

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer Ann Jönsson Skillnader jämfört med 2011 års handbok 2014 års handbok omfattar både socialtjänsten, hälsooch sjukvården

Läs mer

Jenny Norén. Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet

Jenny Norén. Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet Cirkulärnr: 08:60 Diarienr: 08/2817 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Jenny Norén Datum: 2008-08-20 Mottagare: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet Kommunstyrelse Kommundirektör

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Brottsofferpolitiskt program

Brottsofferpolitiskt program Brottsofferpolitiskt program Innehåll Brottsofferpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Rättsväsende... 4 Förtydligande av förundersökningskungörelsen... 4 Tidigt stöd till vittnen... 4 Vittnen från annan

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Remissvar avseende SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga Brottsofferjouren Sverige (nedan kallad Brottsofferjouren) ser positivt på de författningsförslag

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Kurslitteratur. Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5)

Kurslitteratur. Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5) Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5) 2019-02-18 Nationellt centrum för kvinnofrid National Centre for Knowledge on Men s Violence Against Women SE-751 85

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Riktlinjer för Våld i nära relation

Riktlinjer för Våld i nära relation Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/

Läs mer

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

Handlingsprogram mot familjerelaterat våld

Handlingsprogram mot familjerelaterat våld Handlingsprogram mot familjerelaterat våld Skärholmens stadsdelsnämnd 2009 2 Värdegrund Handlingsprogrammets grundvärdering är att det är samhällets ansvar att skydda personer utsatta för våld i nära relation.

Läs mer

Socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn

Socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn Socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn Utveckling och prövning av standardiserade bedömningsinstrument Slutrapport till regeringen 1 december 2009 Citera gärna Socialstyrelsens

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje

Läs mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade

Läs mer

Handboken ska ge god kännedom om olika parters roll och ansvar men även ge vägledning i det fortsatta arbetet med lokala handlingsplaner och rutiner

Handboken ska ge god kännedom om olika parters roll och ansvar men även ge vägledning i det fortsatta arbetet med lokala handlingsplaner och rutiner Handboken ska ge god kännedom om olika parters roll och ansvar men även ge vägledning i det fortsatta arbetet med lokala handlingsplaner och rutiner inom den egna verksamheten Våld är varje handling riktad

Läs mer

Våld i nära relationer. - ett urval litteraturtips från sjukhusbiblioteket

Våld i nära relationer. - ett urval litteraturtips från sjukhusbiblioteket Våld i nära relationer - ett urval litteraturtips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2013 Almqvist, Kjerstin & Janson, Staffan Barn som bevittnat våld. 2004 Barn som blir vittne till

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Manual för FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Manual för FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer Manual för FREDA Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2009 REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2009 REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist, utvecklingsledare, socialförvaltningen 2009-02-25 701-126227-2008 Johanna Wennerth,

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen

www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen 2 Skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind? Konventionsstaterna Från inledningen CPRD, svensk översättning

Läs mer

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Senast ändrad 8 oktober 2013 Syftet med denna policy är att säkerställa en gemensam syn på kompetens och etik inom Brottsofferjourens

Läs mer

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut Regeringsbeslut 2 2008-09-11 IJ2008/1822/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Statens folkhälsoinstitut 831 40 Östersund Uppdrag till Statens folkhälsoinstitut att undersöka hur våldsutsatta

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS och Huddinge! Samordningsförbundet HBS 7 november 2018 Bikupa Hur ofta möter du en våldsutsatt person i ditt arbete? Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna

Läs mer

Remissvar SOU 2018:37 Att bryta ett våldsamt beteende- återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld

Remissvar SOU 2018:37 Att bryta ett våldsamt beteende- återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld 2018-10-17 Socialdepartementet S2018/03375/FS Remissvar SOU 2018:37 Att bryta ett våldsamt beteende- återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld RFSL (Riksförbundet för homosexuellas,

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län.

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Skyddsnät saknas - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. 1 Innehåll Inledning 3 Feministiskt initiativs slutsatser 4 Tillvägagångssätt 5 Resultat 6 Reflektioner

Läs mer

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl.

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Kvinnofridssatsning Socialtjänst

Kvinnofridssatsning Socialtjänst Kvinnofridssatsning Socialtjänst 2018-2020 Kvinnofrid Arbete mot: mäns våld mot kvinnor hedersrelaterat våld och förtryck våld i nära relationer Och: barn som upplever våld, barnets rättigheter och principen

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Utökad statistik för Brottsofferjouren

Utökad statistik för Brottsofferjouren Utökad statistik för Brottsofferjouren Ett försök inom ramen för projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning 1 maj - 31 oktober 2014 20 februari 2015 Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens

Läs mer

Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga

Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga Ingela Furenbäck Presentationen utgår från socialstyrelsens skrift: Systematisk uppföljning beskrivning och exempel (Glad, 2014) Syftet är

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringsbeslut II:3 2014-08-21 S2012/275/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringens

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009 Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer