Utbildningsmaterial. VKV-Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsmaterial. VKV-Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer"

Transkript

1 Utbildningsmaterial VKV-Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

2 Materialet uppdaterat: Kan laddas ner från: Kontakt och mer information: VKV Kungsgatan 12 vån Göteborg Telefon: E-post: Webbplats: Intern webbplats: 2

3 Inledning VKV har ett regionövergripande uppdrag att förbättra hälso- och sjukvårdens förmåga att identifiera, bemöta och omhänderta personer utsatta för våld i nära relationer. Syftet med dessa utbildningsfilmer är att ge exempel på hur man kan ställa frågor om våldsutsatthet inom hälso- och sjukvården. Filmerna är framtagna i dialog med yrkesverksamma inom Västra Götalandsregionen. Vi har valt att låta filmerna utspela sig på mödravårdscentral (MVC), barnavårdscental (BVC) och ungdomsmottagning (UM) som är verksamheter som möter breda grupper där goda möjlighet finns för en tidig upptäckt. Vi tror att även du som arbetar inom en annan verksamhet kan hämta inspiration för hur du kan ställa frågor om våld bland dina patienter. Filmerna visar tre olika exempel på bemötande de skall ses som ett diskussionsunderlag snarare än ett rättesnöre eller ideal. Det finns många fler sätt att göra det på beroende av vilken verksamhet du finns i och vilken patient du möter. Filmerna kan användas både för utbildning/diskussion i grupp men även individuellt och de kan även ses online på Vi hoppas att utbildningsmaterialet kan vara ett underlag för diskussion och kan inspirera till att fler börjar ställa frågor om våld! 3

4 Fråga om våld - på mödravårdscentral Våld under graviditeten är ett allvarligt hälsoproblem som hotar moderns och det ofödda/nyfödda barnets hälsa. Våldet kan bl.a. medföra ökad risk för missfall, neonatal död, för tidig födsel, låg födelsevikt samt amningsproblem. Kvinnor som utsatts för våld känner ett motstånd mot att berätta om detta, och få gör det spontant om ingen frågar. Kvinnan kan t.ex. ha varit utsatt för sexuella övergrepp eller kränkningar tidigare under livet och detta kan påverka förlossningen och anknytningen till barnet. Våld syns sällan utanpå, men besöken hos barnmorskan är tillfällen att skapa förtroendefulla samtal om relationen, där det då också blir möjligt att respektfullt ställa frågor om våld utan att kräva ett särskilt svar eller agerande från kvinnorna. Ett sådant bemötande sårar knappast den som inte är berörd, men kan bli en viktig vändpunkt för den som verkligen behöver stöd. Den gravida kvinnan bör erbjudas ett enskilt besök under graviditeten hos barnmorskan. Denna film visar hur man kan hantera en sådan situation. Tänk på att Ställa frågor om våld i enrum. Var uppmärksam på om det finns hemmavarande barn. Barn som upplever våld i hemmet utsätts för allvarliga hälsorisker och kan behöva särskilt stöd. Du som arbetar på MVC träffar kvinnan vid många tillfällen och har en unik möjlighet att ställa frågor om våld. Våld kan även förekomma i samkönade relationer. Använd auktoriserad tolk eller telefontolk vid behov - låt aldrig en anhörig tolka! 4

5 Frågor till filmen Vad gjorde barnmorskan som var bra? Finns det något hon skulle göra annorlunda? Hur tänker du kring att träffa kvinnan enskilt? Hur upplever du mötet med en våldsutsatt kvinna? Hur agerar du om du upptäcker att kvinnan är utsatt för våld? Vad gör du om det finns barn i hemmet? Vilket stöd finns på din arbetsplats? 5

6 Att fånga upp våldserfarenhet på en mödravårdscentral - en fallbeskrivning. Anna är gravid och har kommit ungefär halvvägs i graviditeten. Alla graviditetskontroller har varit bra och fostret växer som det ska. Det är snart dags att börja i föräldragrupp och både Anna och hennes sambo ser fram emot det. Vid ett av de första besöken i graviditeten kom Anna själv till barnmorskan och då pratade de om relationen mellan Anna och hennes sambo, om hur de har det. Allting har kort sagt gått som det ska men nu när förlossningen så smått börjar närma sig verkar Anna väldigt orolig och frågar mycket och detaljrikt om hur det kommer att gå till och hur ofta barnmorskan behöver känna på livmodertappen. Anna berättar att hon har dåliga erfarenheter av gynekologiska undersökningar. Barnmorskan börjar fråga Anna hur det har varit de andra gångerna och berättar om vilka orsaker det kan finnas till att det känns sådär obehagligt. Anna hävdar bestämt att hon aldrig haft sex mot sin vilja och att hon och hennes sambo har det bra i sin relation och hon påtalar att det har hon ju berättat om förut. Hur kan barnmorskan fråga vidare för att hjälpa Anna som börjar bli mer och mer stressad för förlossningen och de undersökningar som görs då? Till saken hör att Anna har varit med om ett sexuellt övergrepp som 12-åring och hon sätter själv inte sina känslor och sin rädsla för förlossningen i samband med dessa händelser men detta vet inte barnmorskan ännu den här dagen när Anna kommer för graviditetskontroll i vecka 24. Annas sambo är också med vid besöket. -Hur skulle du ha agerat i en sådan här situation? 6

7 Referenser/lästips Enander, V. (2009) Att stanna och att gå: Forskning kring misshandelsprocessen och misshandlade kvinnors uppbrottsprocess. Genväg till forskning. Göteborg: Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Lundgren, J., Hillman, S., Broberg, A.. (2009) Att lämna en destruktiv relation. Allmänna Barnhuset. Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. NCK-rapport 2010:4 Rosengren, J., Schönemann, K. Söker du så finner du. Barnmorskors erfarenheter av att upptäcka våld, bemöta kvinnor och handlägga vården vid våld i nära relation. (VKV rapport 2010:2) Wendt, E. (2011) Att ställa frågor om våld till gravida kvinnor - en genomgång av internationell forskning. Genväg till forskning. Göteborg: Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. 7

8 Fråga om våld - på barnavårdscentral Rädda Barnen uppskattar att ungefär vart tionde barn i Sverige växer upp i en familj där mamman blir utsatt för våld. När hot eller faror härstammar från en person som barnet samtidigt söker kärlek och omsorg hos, blir de psykiska effekterna mer omfattande än om hotet kommer från främlingar. Att uppleva våld som barn kan ge svåra konsekvenser. Många barn får symptom i form av huvudvärk eller ont i magen. Sömnproblem eller matkrångel kan också förekomma. En del blir utagerande och aggressiva, andra ängsliga/klängiga eller passiva/lugna. Alla reagerar olika. Hos de små barnen kan deras utveckling hindras. Barn och unga som upplevt våld vittnar om stor oro och ångest. Det är vanligt att de får svårt att lita på andra och att deras självkänsla påverkas mycket negativt. De flesta skäms och försöker dölja våldet för utomstående.... barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller emot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. (Socialtjänstlagen kap 5 11). Att växa upp i en familj där det förekommer våld ökar risken för att barnet själv utsätts för våld. Du som arbetar på BVC träffar barnet vid många tillfällen och har en unik möjlighet att fånga upp signaler på att ett barn och/ eller mamma inte mår bra. Detta kan vara ett tecken på att det förekommer våld i familjen. Var uppmärksam på om det finns hemmavarande syskon i familjen! Tänk på att Ställa frågor om våld i enrum. Det är vanligt att barn utsätts för våld i familjer där mamman är utsatt för våld. Vid misstanke om att ett barn far illa - gör en anmälan till socialtjänsten. Våld kan även förekomma i samkönade relationer. Använda auktoriserad tolk eller telefontolk vid behov - låt aldrig en anhörig tolka! 8

9 Frågor till filmen Vad gjorde BVC-sköterskan som var bra? Finns det något hon skulle göra annorlunda? Hur tror du barn påverkas av våld? Hur ställer du frågor om våld på din mottagning? Hur gör ni en anmälan på din mottagning? Hur agerar du om du upptäcker att en förälder är utsatt för våld? Vilket stöd finns på din arbetsplats? 9

10 Att fånga upp våldserfarenhet på en BVC Jessica kommer till barnavårdscentralen med sin dotter som är två år. De sitter i väntrummet och Jessica ser väldigt trött ut. Dottern är rastlös, otålig och börjar slå och skrika på sin mamma som inte svarar henne eller bryr sig om vad hon gör. Sjuksköterskan går fram till flickan och tar henne i knät du får gärna bli arg på mamma men du får inte slå henne. Jessica sitter helt handlingsförlamad och sjuksköterskan kände att här gick hon kanske över gränsen när hon sa ifrån till någon annans barn. Men sen satt hon med flickan i knäet och pratade en stund tills hon lugnade ner sig. Sjuksköterskan börjar fundera på om hon ska ta upp frågan med Jessica, om hur de har det hemma - hon har fått en känsla av att Jessica inte får så mycket stöd som hon skulle behöva. Jessica har tidigare sagt att allting är bra men har ofta sett trött och ledsen ut. -Hur skulle du ha agerat i en sådan här situation? 10

11 Referenser/lästips Arnell, A., Ekbom, I..(2007). Och han sparkade mamma... - Möte med barn som bevittnat våld i sina familjer. Stockholm, Rädda Barnen. Eriksson M (red) (2007). Barn som upplever våld. Nordisk forskning och praktik. Stockholm: Gothia Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (NCK-rapport 2010:4) kapitel 21. Regional riktlinje - Spädbarnsmisshandel 2011, Västra Götalandsregionen FN:s konvention om barns rättigheter, 1989, Tecken på barnmisshandel och försummelse: Barnbok: Den arge. Gro Dahle och Svein Nyhus, Daidalos AB (2009) Filmer: Jag sa att jag hade en mardröm, I skuggan av våldet, Ingen ser oss, Den arge, En fyrkantig himmel - en film om barnmisshandel, 11

12 Fråga om våld - på ungdomsmottagning Ungdomar är den grupp i samhället som är mest utsatt för våld och det finns tydliga könsskillnader i deras utsatthet. Tjejer utsätts oftare för psykiskt och sexuellt våld, medan killarna oftare blir utsatta för fysiskt våld. Många ungdomar lever i familjer där det förekommer våld mellan föräldrar/ vårdnadshavare och det förekommer även att de själva blir utsatta för våld. På ungdomsmottagningen har man möjlighet att fånga upp ungdomar med dessa erfarenheter och erbjuda hjälp om man ställer frågor om våld på rutin. Genom att lyfta frågan rutinmässigt på gruppnivå, t ex vid skolklassbesök, kan man nå alla tonåringar tidigt och visa att det är OK att lyfta frågan senare vid ett enskilt samtal. Många unga är idag utsatta för sexuell exploatering på Internet. Ungdomsmottagningen har en unik möjlighet att fånga upp ungdomars utsatthet både när de gäller de som är utsatta själva eller de som utsätter andra för våld och kränkningar. Grunden för detta är ett gott bemötande med respekt och engagemang. Tänk på att Ställa öppna frågor om hur de har det i en relation detta kan vara en bra början i ett samtal för att kunna fråga om våld Fråga om positiva och negativa erfarenheter av sexualitet samt även inkludera Internet Vid misstanke om att en omyndig ungdom far illa göra en anmälan till socialtjänsten Alltid ställa frågor om våld i enrum, ingen förälder, kompis eller partner med! Våld kan även förekomma i samkönade relationer. Använda auktoriserad tolk eller telefontolk vid behov - låt aldrig en anhörig tolka! 12

13 Frågor till filmen Vad gjorde barnmorskan som var bra? Finns det något hon skulle göra annorlunda? Varför är det viktigt att fråga alla ungdomar om våld? Hur ställer du frågor om våld på din mottagning? Hur skulle du agerat om det var Viktor som varit utsatt för våld? Hur tänker du kring att bjuda in Viktors flickvän till samtal? Hur går ni vidare på din arbetsplats då man upptäcker att en ungdom är våldsutsatt eller utsätter andra? Vilket stöd finns på din arbetsplats? 13

14 Att fånga upp våldserfarenhet på en ungdomsmottagning Sara kommer till ungdomsmottagningen utan att ha beställt tid. Varje dag på den här mottagningen bemannas receptionen av en barnmorska eller en kurator för att möta de ungdomar som slinker förbi för att hämta kondomer, eller för att ställa en fråga eller boka tid. Sara vill bara hämta kondomer men barnmorskan bjuder in Sara till receptionen för att hon i lugn och ro ska kunna ställa fler frågor om hon vill. Barnmorskan frågar om hon har någon erfarenhet av kondomanvändning. Det har inte Sara, hon är 15 år och har inte haft samlag tidigare. Hennes kille som är jämngammal tycker att de ska börja ha samlag. Sara tycker att det känns OK för de har ju ändå varit ihop jättelänge, dvs två veckor. Barnmorskan frågar hur de har det tillsammans och får till svar att det är bra och att hennes kille bryr sig om henne men han är ju lite efterhängsen ibland. Det tycker både Sara och hennes kompisar är spännande, att han bryr sig så mycket om henne. Häromdagen skickade han 22 sms och undrade gulligt vad hon gjorde och vem hon var med. Han tycker också att hon inte ska ha så utmanande kläder på sig. Diskutera hur ett samtal i en sådan här situation kan forsätta. 14

15 Referenser/lästips Bremer, S., Brendler, M., Wrangsjö, B. Ungdomar och hedersrelaterat våld - om transkulturellt behandlingsarbete (2006), Rädda Barnen Magnusson C, Häggström-Nordin E (red.) (2009) Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund, Studentlitteratur Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (NCK-rapport 2010:4) kapitel 15. Ungdomsstyrelsen (2009). Se mig - unga om sex och Internet. Ses offline? ett metodmaterial Ungdomsstyrelsen (2010). Får jag gifta mig med vem jag vill? Ungdomsstyrelsen (2010). Men fråga mig bara. Ungdomsstyrelsen (2010). Prata bort mansvåld

16 Varför är det viktigt att fråga om våld? Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att ett liv under där våld och hot förekommer påverkar hälsan negativt. Enligt FN/WHO är våld ett stort globalt folkhälsoproblem. Det ingår i hälso- och sjukvårdens uppgifter att upptäcka och identifiera våld mot vuxna samt mot barn och unga som både utsätts själva för våld samt lever med vuxna som använder våld mot varandra. Många som vänder sig till hälso- och sjukvården söker hjälp för olika symtom och gör inte kopplingen mellan ohälsa och det våld de varit utsatta för. I många fall beror det på känslor av skuld, skam och vanmakt som gör det svårt att berätta om det som har hänt, andra har förträngt händelsen eller är rädda att inte bli trodda. En stor prevalensstudie i Sverige, Slagen Dam (2001), visar att drygt var tionde kvinna lever i en relation där våld och hot förekommer. Ungdomar rapporterar en hög utsatthet för våld och här finns det tydliga könsskillnader (Danielsson et al 2009). Rädda Barnen beräknar att ungefär vart tionde barn upplevt våld mellan föräldrar. När det gäller studier om mäns våldsutsatthet saknas det större prevalensstudier i Sverige. När det gäller grovt och upprepat våld i heterosexuella parrelationer handlar det i de flesta fall om mäns våld mot kvinnor. Det våld män utsätts för handlar oftare om lindriga former av fysiskt våld men också olika former av psykiskt våld. Tabu och rädsla för att inte bli trodd gör att många våldsutsatta män inte anmäler det våld de utsätts för. En negativ respons från hälso- och sjukvårdspersonal kan leda till att våldsutsatta inte berättar om sina erfarenheter och att kränkningarna förblir obearbetade. Det är därför viktigt att du som hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap om hur du skall bemöta och hjälpa våldsutsatta. Vad är våld? Mäns våld mot kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. FN definierar i sin deklaration från 1993 våldet på följande sätt: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande Denna deklaration ligger till grund för regeringens arbete med dessa frågor: 16

17 En närliggande definition av våld ger psykologen Per Isdal, Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar får denna person att göra något mot sin vilja, eller avstå från att göra något den vill. Våldet indelas ofta i tre huvudkategorier Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Exempel: knuffar, slag, strypgrepp, sparkar etc. Psykiskt våld är kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egendom eller människovärde. Psykiskt våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan handla om verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag. Det psykiska våldet kan också vara materiellt, t ex aggressiva handlingar riktade mot materiella ting som skapar oro och rädsla. Våldet kan också rikta sig mot husdjur eller anhöriga/vänner. Sexuellt våld är när någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja eller i oförenlighet med sin egen mognad. Exempel: våldtäkt, sexuella övergrepp/trakasserier, att tvingas se på porr etc. Hälsoeffekter Våldet är ofta en bakomliggande orsak till diffusa hälsoproblem. Några exempel på akuta skador är blåmärken, frakturer, skallskador och skärsår. Det är även vanligt med kroniska smärtor som huvudvärk, muskelvärk, bröstsmärta, buksmärta, mag/tarmproblem samt gynekologiska besvär. Psykosomatiska symtom som stickningar, domningar, illamående, diffus trötthet, yrsel och svimningar förekommer också. Våld under graviditet ökar risken för en mängd fysiska problem samt kan öka risken för förlossningskomplikationer. Problem med amningen samt försämrad anknytning kan förekomma till följd av våld. Depressioner och psykiska problem är upp till fyra gånger vanligare hos våldsutsatta. Självmordstankar och självmordsförsök är vanligare i denna grupp jämfört med de som ej varit utsatta. Övergrepp långt tillbaka i tiden kan ge förlossningsrädsla och en del kvinnor återupplever övergreppen i samband med förlossningen. Barn som växer upp med våld i hemmet har ofta symtom av posttraumatisk stress och symtomen är vanligare när våldet begåtts mot mamma än om de själva 17

18 varit utsatta. I många fall förekommer också våld direkt mot barnet. Psykosomatiska symtom som ont i magen, mardrömmar och ätstörningar är vanliga hos förskolebarn som lever i familjer där det förekommer våld. Skolbarn känner ofta skuld för att de inte kunnat förhindra våldssituationen och försöker bevara våldet som en familjehemlighet. Skamkänslor och självanklagelser är vanliga hos tonåringar. Sårbara grupper Våldsutsatthet kan se likadan ut (se ruta nedan) men för vissa grupper kan det finnas en dubbelt utsatthet: personer med funktionsnedsättning personer i LHBT-relationer kvinnor med utländsk bakgrund, inklusive papperslösa och flyktingar unga kvinnor ensamstående mödrar kvinnor i missbruk kvinnor i trafficking och prostitution barn som lever med våld Det är därför viktigt att skaffa sig mer kunskap om t ex våld i samkönade relationer eller våld mot personer med olika former av funktionsnedsättningar för att kunna ge ett gott bemötande och omhändertagande. Annars finns det stor risk för att våldet ej upptäcks. Våldets normaliseringsprocess och uppbrottet Detta är en process då våldet i relationen långsamt övergår till att tolkas som ett naturligt inslag i vardagen av båda parter. Övergången mellan våld och icke-våld är glidande och förändringen sker gradvis. Genom hot och kontroll minskas kvinnans livsutrymme undan för undan. Ofta förekommer växling mellan värme och våld. Det fysiska våldet upplevs till slut som ett normalt inslag i vardagen både av den utsatta och av förövaren. Uppbrottet sker vanligen efter ett särskilt allvarligt misshandelstillfälle som ofta föregås av ett flertal tillfälliga uppbrott. Allt eftersom de negativa aspekterna framträder bryts de emotionella banden ned och offret kan i stället drabbas av en känsla av likgiltighet inför förövaren samt att det är omöjligt för henne att få våldet att upphöra. Olika insikter till följd av specifika omständigheter, exempelvis att kvinnan fruktar för sitt liv eller att ett barns eller annan närståendes säkerhet står på spel, kan leda till att processen påskyndas. Utomståendes stöd kan vara ovärderligt för att möjliggöra ett slutgiltigt uppbrott, varför kunskap om uppbrottsprocessen och dess olika stadier är av stor vikt för ett korrekt bemötande. 18

19 Handläggning av våldsutsatta Hälso- och sjukvårdens bemötande har stor betydelse för om patienten vill berätta som sin utsatta situation. De flesta studier som undersökt detta handlar om våld mot kvinnor i nära relationer men det finns även relationer där män blir utsatta. Det underlättar för den utsatta att berätta om hon känner att personalen är öppen, empatisk och lyhörd samt att de får tid att själva berätta och att personalen bekräftar hennes berättelse. Det upplevs också positivt om personalen gör en riskbedömning och att man informerar om rättigheter och lagar samt förmedlar kontakt med socialtjänsten eller annan hjälpinstans. Om personalen ifrågasätter berättelsen eller våldets allvarlighetsgrad blir det i stället ett hinder att berätta. Vårdpersonal bör se samtalet som ett tillfälle att öka patientens medvetande om vad hon (han) utsätts för och att det inte är acceptabelt. Ett enskilt möte mellan patient och vårdgivare är en förutsättning för att kunna ställa frågor om utsatthet och få ett sanningsenligt svar. Det är vanligt att vården misstolkar följeslagaren som en vän och inte en partner i samkönade relationer och inte ser till att den våldsutsatte är i enrum när känsliga frågor ställs. Tänk på att alltid använda auktoriserad tolk och inte låta anhöriga tolka. Telefontolk kan vara ett alternativ. Det är viktigt att dokumentera det våld patienten varit utsatt för. Det kan gälla synbara skador men även berättelser om våldsepisoder, hot el. dyl. Detta kan ha stor betydelse i en framtida rättsprocess. Tecken på våldsutsatthet Det syns inte utanpå att en patient är utsatt för våld! Några tecken som kan tyda på våldsutsatthet: -Patienten uppvisar skador/blåmärken som ej stämmer överens med hennes berättelse om hur de uppkommit -Partnern är dominant och vill ej lämna patienten ensam -Patienten har diffusa symtom och svarar ej på medicinsk behandling -Psykosocial problematik hos barnet -Bristande omsorgsförmåga 19

20 Anmälan till socialtjänsten Hälso- och sjukvårdsanställda är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa (Socialtjänstlagen 14 kap. 1 ). Vid tveksamhet finns alltid möjlighet att samråda med erfaren kollega eller konsultera socialtjänsten i avidentifierat ärende. I de flesta situationer är det bra om den som gör en anmälan själv informerar familjen varför en anmälan görs, även om det kan kännas jobbigt. Det är viktigt att det finns tydliga rutiner eller riktlinjer och ett gott stöd på arbetsplatsen. Observera att det kan finnas situationer där familjen ej skall underrättas, t ex vid misstanke om sexuella övergrepp eller barnmisshandel. Kom ihåg att det alltid är barnets behov som är utgångspunkt för en anmälan! Riktlinjer och informationsmaterial Det är viktigt att det finns riktlinjer på varje arbetsplats om handläggning av våldsutsatta samt information om vilka hjälpinsatser som finns i ditt område. En kunskap om våldets förekomst och konsekvenser, andra myndigheters ansvar samt ett gott stöd inom den egna organisationen är viktigt för att kunna ställa frågor och erbjuda hjälp till våldsutsatta och deras barn. 20

21 Referenser Danielsson, I. Blom, H. Nilses, C. Högberg, U. Heimer, G. (2009) Gendered patterns of high violence exposure among Swedish youth. Acta Obstet Gynecol Scand. 2009;88(5): Enander, V. (2009) Att stanna och att gå: Forskning kring misshandelsprocessen och misshandlade kvinnors uppbrottsprocess. Genväg till forskning. Göteborg: Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Enander, V. (red) (2011) Hur går hon? Om att stödja misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. Lund, Studentlitteratur. Grände, J.,Lundberg, L., Eriksson, M. (2009) I arbete med våldsutsatta kvinnor handbok för yrkesverksamma. Gothia. Heimer, G, Sandberg, D. (2008) Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. 2 uppl. Lund, Studentlitteratur. Holmberg, C. Enander, V. (2011) Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. 2 uppl. Lund, Studentlitteratur. Isdal, P. (2002) Meningen med våld. Gothia. Lundgren, E. Heimer, G. Westerstrand, J. Kalliokoski, A. (2001) Slagen Dam; Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning: Umeå: Brottsoffermyndigheten. Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (NCK-rapport 2010:4) Nationellt centrum för kvinnofrid (2009). Våld i samkönade relationer - en kunskaps och forskningsöversikt (NCK-rapport 2009:2) Nationellt centrum för kvinnofrid (2010) Antologi - Sju perspektiv på våldtäkt. (NCK-rapport 2010:2) Nationellt centrum för kvinnofrid (2011) Att ställa frågan om våld - ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården. Våld - en handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. (Socialstyrelsen 2011) Våldsförebyggande arbete med män - en kunskapsöversikt. (SKL 2011) Västsvensk kunskapsportal om våld i nära relationer: NCK:s kunskapsbank: 21

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Anita Kruse, chef för 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv :s målgrupp :s målgrupp är 43 000 hälso- och sjukvårdsanställda

Läs mer

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården Att ställa frågan om våld ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården 1 Innehåll Bakgrund...3 Litteratur till läsanvisningar...4 Läs mer...4 Varför ska man fråga om erfarenhet av våld inom hälso-

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

24 maj 2012. Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem. Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. FN:s definition av våld

24 maj 2012. Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem. Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. FN:s definition av våld Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem Hälsoveckan 2012 Smedjebacken 24 maj 24 maj 2012 13.00-14.00 Våld mot kvinnor 14.00-14.30 PAUS 14.30-15.30 Att fråga om våld Omhändertagande efter sexuella

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Barn som far illa ur ett barnperspektiv Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

3. Riktade insatser. Samverkan

3. Riktade insatser. Samverkan 3. Riktade insatser mot utsatta barn. (Indikativ prevention) Samverkan 1. Insatser till alla Insatser för barn och unga som riktar sig till alla. (Universell prevention) 2. Insatser till riskgrupper Insatser

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland Kan folktandvården upptäcka barn som far illa? Child protection and the dental team www.cpdt.org.uk

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - handlingsplan för social- och omsorgsförvaltningen R Dnr 2011-029-730 Rev iderad Dnr 2012-030-790 2012-05-29 72 Innehållshållsförteckning 1 Inledning 4 2 Korta fakta om våld i

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Vägledning för arbetsgivare

Vägledning för arbetsgivare vägledning Vägledning för arbetsgivare vid misstanke om våld i anställdas nära relation Borås Stad Vägledning för arbetsgivare Våga se - våga fråga - agera Förord Boråsarnas trygghet är ett prioriterat

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

2. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD

2. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD 2. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD Våldsbrott kan drabba alla och envar och förekomsten av våld är utbredd. Statistiskt sett är män oftare än kvinnor involverade i våldssituationer, både som offer och förövare.

Läs mer

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset och Primärvården. Kontaktpersoner Åsa

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Våld i nära relationer. - ett urval litteraturtips från sjukhusbiblioteket

Våld i nära relationer. - ett urval litteraturtips från sjukhusbiblioteket Våld i nära relationer - ett urval litteraturtips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2013 Almqvist, Kjerstin & Janson, Staffan Barn som bevittnat våld. 2004 Barn som blir vittne till

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

relationer Vad är VKV? Forskning, utveckling Utbildningar, information Varför ska vi göra något? Vårdsamverkan Fyrbodal 4/12-2012

relationer Vad är VKV? Forskning, utveckling Utbildningar, information Varför ska vi göra något? Vårdsamverkan Fyrbodal 4/12-2012 Våld i nära n relationer Vårdsamverkan Fyrbodal 4/12-2012 2012 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Västra V Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära n relationer, Vad är? Ett kompetenscentrum

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Om barn och unga med funktionsnedsättning

Om barn och unga med funktionsnedsättning Sammanfattning av konferensen: VEM KAN MAN LITA PÅ? Om barn och unga med funktionsnedsättning 28 januari 2015 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg 28 januari 2015 arrangerade Dialoga (Kompetenscentrum

Läs mer

10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer

10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer 2009-01-09 Utdrag ur Yrkesgemensam handbok (rev nov 2008) Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne 2003 10. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 10.1 Bakgrund Våld i nära relationer är ett samhällsproblem

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot

Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot 1 (11) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF 2007-04-25, 26 Uppdateras: 2013 Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot kvinnor Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kvinnofrid

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Finns det ett gap mellan dem? Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala universitet Ett verkställighetsmål: de är inte

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer