Våldsutsatta kvinnors upplevelser av socialtjänsten en kvalitativ studie av verksamheten FRIDA i Katrineholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våldsutsatta kvinnors upplevelser av socialtjänsten en kvalitativ studie av verksamheten FRIDA i Katrineholm"

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för juridik-, psykologi- och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete C 15 poäng Ht 2008 Våldsutsatta kvinnors upplevelser av socialtjänsten en kvalitativ studie av verksamheten FRIDA i Katrineholm

2 Sammanfattning I Katrineholms kommun finns en verksamhet som drivs i socialtjänstens regi, denna verksamhet riktar sig till personer som upplevt våld i sin relation. Förvaltningen vill ha reda på om de personer som söker hjälp i verksamheten får sina behov tillgodosedda, samt om deras livssituation förändrats i samband med kontakten. Föreliggande uppsats har således syftet att undersöka verksamheten FRIDA utifrån de hjälpsökandes perspektiv och ämnar svara på följande frågeställningar; Vilka upplevelser har de hjälpsökande avseende verksamhetens tillgänglighet, bemötande och praktiska insatser? Anser de hjälpsökande att kontakten med verksamheten FRIDA har bidragit till att deras livssituation har förändrats? Undersökningsmetoden är av kvalitativ karaktär och semistrukturerade telefonintervjuer har genomförts med elva kvinnor som har erfarenhet av verksamheten. Tidigare forskning, kommunala dokument, lagstiftning samt teorier om kommunikation och bemötande har studerats och använts som tolkningsram. I resultatet framgick att tillgängligheten är bristfällig när det är fråga om kännedom om verksamheten, men då en kontakt är etablerad är tillgängligheten mycket god. De hjälpsökande är mycket nöjda med personalens bemötande och finner lokalerna trevliga. Majoriteten av dem anser att deras livssituation förändrats och de känner sig stärkta av kontakten med FRIDA. Undersökningen utmynnar i en slutsats om att FRIDA tillgodoser de hjälpsökandes behov. Nyckelord: Socialtjänsten, våld, insatser, hjälpsökande, upplevelser.

3 Abstract There is a activity in the social services in Katrineholm which intended for persons who has experiences of domestic violence. The agency wants to know if help-seeking individuals actually receive any help for there needs, and if their lifesituation has changed in relation to the contact with the annual. Thus the purpose with this study is from the help-seekings point of view, to investigate the annual FRIDA. These following questions were made; Which experiences has the help-seekings respecting to the availibility, treatment and practice from the annual? Does the help-seekings consider that contact with the annual FRIDA has contribute a change of their lifesituation? A qualitative method is chosen for this study. Eleven women with experiences of the practice at FRIDA has been interviewed and the design was semistructural. Prior research, community document, law, and theories of treatment and communication has been examined and were also used as tool in analysing the result. The result showed that availibility is insufficient in termes of knowing that the annual exists, but after the contact was established it was very good The help-seekings are pleased with the socialworkers treatment and they found that the premises were nice. Most of them think that their lifesituation has changed and they feel strengtened by the contact with FRIDA. This studie ends up in a conclusion that the annual FRIDA do satisfy the needs of the help-seekings. Keywords: Social services, violence, interventions, helpseeking, experiences.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Syfte och frågeställningar Centrala begrepp Uppsatsens disposition 8 2. Bakgrund Kvinnovåldskommissionen Kvinnofridspropositionen Olika perspektiv på våld mot kvinnor Det individualpsykologiska perspektivet Det socialpsykologiska perspektivet Det strukturella /könskulturella perspektivet Uppkomsten av verksamheten FRIDA FRIDAs verksamhet, samarbetspartners samt mål Tolkningsram Statliga utredningar Lagstiftning Kommunens handlingsplan för våld mot kvinnor Tidigare forskning Utvärdering av kvinnofridsrådgivningen i Jönköping Misshandlade kvinnors behov Hinder och svårigheter i samband med hjälpsökande Teori Kommunikationsteori Om professionella möten Metod Val av metod Etisk reflektion Validitet Reliabilitet Generaliserbarhet Avgränsningar Utvärdering Litteratursökning 26

5 4.9 Urval Intervjuer Presentation av resultatet Analysprocess Metoddiskussion Resultat Tillgänglighet Bemötande Upplevelser av verksamhetens insatser i praktiken Förändring av livssituation Analys Tillgänglighet Bemötande Upplevelser av verksamhetens arbete i praktiken Förändring av livssituation Diskussion Referenser 39 Bilaga 1 Bilaga 2

6 FÖRORD Det var en gång en arbetslös småbarnsmamma som inte visste vad hon skulle göra med sitt liv. Visst fylldes både dagar och nätter med meningsfulla göromål såsom matlagning, tvätt, städning, amning och vaknätter. Men det som oroade henne mest var att hon skulle få svårt att försörja sig när föräldradagarna tog slut. Hon började fundera på vad hon skulle hitta på. Med lite tips från diverse håll fortsatte hon sin resa genom livet och beställde katalog över utbildningar på svenska universitet. Valet föll på socionomutbildningen, inte för att det intresserade henne mer än andra utbildningar utan mest för att utbildningen var bred. Ja, för då skulle det fortfarande finnas valmöjligheter senare. Hon for iväg och gjorde högskoleprov med en nyfödd väntandes ute i korridoren, och hon tänkte, - Herregud, jag fattar ju inte ens frågorna! När så dagen kom då ett brev damp ner från universitet i Örebro där det stod välkommen, blev hon tveksam igen. Hur skulle det gå? Långt att åka, gammal bil, studielån, sömnbrist, anledningarna till att tacka nej var många men med uppbackning hemifrån skulle det nog gå. Första dagen på universitetet var hon livrädd men också förväntansfull, och på lunchen var hon tacksam över att få äta varm mat och sitta ner i en hel halvtimme och njuta av sorlet från studiekamrater. Ja för hon var ju annars van vid nerkletade haklappar, galltjut och mosad potatis på golvet. Socionomstuderandet och tillvaron på universitetet öppnade en helt ny värld för henne. Hon började diskutera och ställa jobbiga frågor hemma vid köksbordet, och överallt hade hon böckerna med sig. Glädjen och förvirringen av alla nya intryck delades med många härliga människor som både inspirerade, irriterade och stöttade henne genom utbildningen. Ett tu tre så var det dags för C-uppsats, och hon stängde in sig i sitt hem igen. Ett ganska snöpligt slut, att i all ensamhet skriva sitt examensarbete men hon tyckte ändå att det var en ganska bra avslutning med mycket tid för reflektion. Uppsatsskrivandet lärde henne en hel del om hur hon och andra runt omkring henne fungerar samt hur datorer ibland inte fungerar. Processen fram till färdigställd uppsats var både guppig och krokig, hon lärde sig att det gäller att lyfta blicken ibland för att få lite perspektiv på saker och ting. Det var som livet i största allmänhet, ibland går det upp och ibland går det ner. Hon trodde knappt sina ögon då hon plötsligt en natt upptäckte att uppsatsen var så gott som färdig. Hon väckte hela sin familj och tillsammans dansade de runt i en ring och skrek av glädje. Sedan levde de lyckliga i alla sina dagar Jag har många att tacka för mycket, TACK men väljer även att speciellt tacka några särskilda Jag vill tacka Socialförvaltningen i Katrineholm för uppdraget samt att jag fått vara hos Er under mina praktikperioder. Jag vill tacka alla respondenter för Er medverkan, jag önskar Er alla varmt lycka till i allt Ni företar Er. Jag vill tacka min handledare Britt-Louise Toresson-Blohm, som varit mycket pedagogisk och gett värdefull, konkret handledning. Ett stort tack till Yasmina som har stöttat mig hela tiden, läst allt jag skrivit och dessutom tagit ut mig på promenader emellanåt. Tack till Mamma, utan dig? Tack Martin för Dina synpunkter det var värdefullt för mig. Tack till mina älskade barn Maja och Melker som lärt sig att det är mammas dator under de här veckorna, nu får ni spela igen. Tack Tomas, inte för att du läser så mycket men för att Du finns.

7

8 1. Inledning I Sverige misshandlas ca kvinnor varje år av en man hon känner, och mörkertalet bedöms vara stort. Över hela världen är det 3,5 miljoner kvinnor som dödas varje år på grund av relationsvåld. Såväl i Sverige som i övriga världen är det våld i heterosexuella relationer som är störst till antalet (SOU 1995: 60 : 21f). Störst risk för en kvinna att bli misshandlad är när hon befinner sig i sitt hem tillsammans med en man hon känner (Rosengren, 1998: 16). Våld mot kvinnor i nära relationer har uppmärksammats allt mer i samhället. Det tidigare betraktandet av våldet som en privat angelägenhet har numera skiftat till att ses som ett gemensamt problem, som angår alla. Detta har bidragit till att högre krav ställs på det omgivande samhället för att med gemensamma kraftinsatser försöka stävja våldet (Heimer & Sandberg, 2008: 28 och Eliasson & Ellgrim, 2006: 79). Kommunernas har ansvar för att bistå kvinnor som utsatts för relationsvåld. Det åligger således socialnämnden att ha ett väl utvecklat arbete för detta ändamål då kvinnan kan vända sig dit om hon blir eller har blivit utsatt för våld av en närstående (Wallberg i Heimer & Sandberg, 2008: 161f). Av denna anledning har regeringen uppmanat samtliga kommuner i Sverige att upprätta en handlingsplan för våld i nära relationer. Ett av skälen till att handlingsplaner bör upprättas är att det visat sig att arbetet med relationsvåld är ett lågprioriterat område som i allmänhet präglas av bristande kunskaper hos socialarbetarna både beträffande insatser som anses vara verkningsfulla samt orsaker till att våldet uppstår (SOU 1995: 60: 135). Betänkandet fastslog att utveckling av samtalsgrupper för våldsutsatta kvinnor samt att varje kommun behöver rekrytera minst en person som har relationsvåld som sitt specifika ansvarsområde, var nödvändigt (SOU 1995: 60: 135f). De insatser som vanligtvis förekommer inom socialtjänsten i arbetet med kvinnor utsatta för våld har klargjorts. Dessa är; råd-, och stödsamtal, skyddat boende, praktiskt stöd (vid flytt), hjälp med myndighetskontakter, ekonomiskt bistånd, kontakt med kvinnojour, brottsofferjour, kontaktperson, stöd vid rättegång, krisbearbetning, stöd i samband med umgänge, och hjälp med att ordna ny bostad (SOU 2006: 65: 103f). Svensk lagstiftning har till viss del utvecklats och tagit mer hänsyn till kvinnors utsatthet under de senaste trehundra åren. Exempelvis instiftades 1734 lagen om att mannen inte längre med stöd av lagen kunde slå ihjäl sin fru, däremot fick han slå henne men inte så att hon fick allvarliga skador eller dog. Sverige var även första landet i världen att införa lagen om våldtäkt inom äktenskapet Sedan mitten på 1980 talet har flera förändringar gjorts inom svensk lagstiftning gällande kvinnors utsatthet i förhållande till en före detta eller befintlig make, sambo eller pojkvän. Dessa lagändringar inom det civilrättsliga avser besöksförbud och grov kvinnofridskränkning (Eliasson & Ellgrim, 2006: 12f). När kvinnor inte kan vara trygga i sina hem på grund av en våldsbenägen och/eller kontrollerande man börjar problemen bli allt mer svårhanterliga. Trots att det finns hjälp att få och att kvinnan ofta vet att det som sker inte är acceptabelt brukar det gå långt innan hon förmår söka hjälp. Skam och skuld är begrepp som ständigt förknippas med denna problematik och är ännu en faktor som gör det särskilt svårt att söka hjälp (Wallberg i Heimer & Sandberg, 2008: 157). Vikten av att kvinnan blir bemött på ett respektfullt sätt samt att socialarbetare vet vad som orsakar våldet (eller snarare de olika bakgrunder som kan finnas till våldet) är centralt i detta sammanhang (a. a. : 162). Ovanstående motiverar att närmare undersöka hur kvinnor som söker hjälp inom socialtjänsten upplever dess insatser, vilket leder vidare till denna uppsats syfte och frågeställningar. 7

9 Föreliggande uppsats grundar sig på Katrineholms socialförvaltnings önskemål att undersöka de hjälpsökandes upplevelser av kommunens verksamhet för personer som upplevt våld i sin relation. Förvaltningen vill ha reda på om befintliga insatser påverkar människor i deras livssituation samt om insatserna kommer dem tillgodo. Frågeställningarna utgår både från socialförvaltningens önskemål om vad de vill ha undersökt, samt från de komponenter som i studerandet av teori och tidigare forskning har visat sig vara viktiga i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Under socionomutbildningen har jag tillbringat min praktiktid inom Katrineholms socialförvaltning genom den så kallade PUtC- platsen (Praktik-och UtvecklingsCentrum). Detta gjorde att det kändes som ett naturligt steg för mig att tacka ja då Socialförvaltningen i Katrineholm gav mig i uppdrag att utvärdera verksamheten FRIDA. 1.1 Syfte och frågeställningar Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om verksamheten FRIDA är ett stöd för de hjälpsökande och om verksamheten tillgodoser de hjälpsökandes behov. Utifrån de hjälpsökandes perspektiv kommer följande frågeställningar att besvaras; Vilka upplevelser har de hjälpsökande avseende verksamhetens tillgänglighet, bemötande och praktiska insatser? Anser de hjälpsökande att kontakten med verksamheten FRIDA har bidragit till att deras livssituation har förändrats? 1.2 Centrala begrepp Definition av våld Beskrivningen av mäns våld mot kvinnor i nära relationer brukar delas in i olika typer av våld. Det fysiska våldet inkluderar att mannen river, biter, bränner, skakar, knuffar, slår med öppen hand eller knytnäve, sparkar, tar stryptag eller använder någon form av tillhygge. Hot om våld innebär att mannen hotar kvinnan, barnen eller husdjur, hotar om att ta sitt liv, eller skada sig själv. Sexuellt våld innebär våldtäkt, sexuella övergrepp, att mannen tvingar kvinnan att se pornografi, tvingas utföra sexuella handlingar, och att tvingas till detta när andra ser på. Psykiskt våld djupt kränkande och nedsättande ord, verbala angrepp om hennes person, mor, familj vänner, utseende, eller om henne som kvinna. Svartsjuka, isolering och ekonomisk isolering (att mannen gör kvinnan beroende av honom ekonomiskt) hör också till denna grupp (SOU 2006:65: 55). Relationsvåld I litteraturen talas det genomgående om relationsvåld, vilket innebär att kvinnan utsätts för våld av en man hon har eller har haft en nära relation med. Med nära relation menas kvinnans sambo, make, fästman, pojkvän, eller före detta sådana (SOU 2006: 65). Könsmakt Begreppet könsmakt syftar på hur kön generellt är avgörande för tillgång till makt och inflytande. Grundläggande är hur män i kraft av att vara män, snarare än utifrån individuell kompetens, kan få mer resurser både inom familjen och samhällen i fråga om hälsovård, utbildning och tillträde till arbete som ger höga inkomster och inflytande, exempelvis över vilka frågor som ska prioriteras och hur resurser ska fördelas (Johnsson-Latham, i Heimer & Sandberg, 2008: 21). 1.3 Uppsatsens disposition Uppsatsen har inletts med en problembeskrivning av ämnet våld mot kvinnor i nära relationer. Därefter har bakgrund till uppsatsens ursprung beskrivits. Dess syfte, 8

10 frågeställningar och centrala begrepp har sedan framlagts. Upplägget för resterande avsnitt i uppsatsen är följande; Kapitel två utgör en bakgrund för uppsatsen och beskriver hur forskningen utvecklats i Sverige de senaste femton åren. De tre centrala synsätten på mäns våld mot kvinnor beskrivs även i detta kapitel. Anledningen till detta är att det visat sig att synen på våld mot kvinnor inverkar på de insatser som genomförs (SOU 1995: 60). Avslutningsvis i kapitlet beskrivs bakgrunden till verksamheten FRIDAs uppkomst och därefter en beskrivning av verksamheten FRIDA. Uppsatsens teori och tolkningsram utgör kapitel tre. Statliga utredningar, tidigare forskning, kommunala dokument, kommunikationsteori, teori om bemötande samt lagstiftning har använts som tolkningsram för analysen. Kapitel fyra utgörs av uppsatsens metodavsnitt. Här kommer väsentlig information om denna studies tillvägagångssätt att beskrivas såsom avgränsningar, metodval, urval, framställning av intervjumaterial, intervjusituation och utvärderingsmetod. Etisk reflektion, förförståelse, validitet, reliabilitet, generaliserbarhet samt analysprocess ingår även i detta kapitel. Dessutom ingår en presentation av de teman som resultatet samt analysen kommer att presenteras utifrån. Dessa är; tillgänglighet, bemötande, upplevelser av verksamheten i praktiken, samt förändring av livssituation. Nästa kapitel innehåller resultatet, som presenteras med hjälp av de fem teman som redovisats tidigare. I detta femte kapitel beskrivs varje tema inledningsvis för att tydliggöra läsningen. Kapitel sex innehåller uppsatsens analysdel. Analysen är även den indelad i de olika teman som tidigare beskrivits. Dock analyseras inte alla delar av varje tema av utrymmesskäl. Sista och avslutande kapitlet, nummer sju, består av diskussion och slutsatser. Därefter följer referenslista samt bilagor. 2. Bakgrund I avsnittet återges utvecklingen och debatten som lett fram till dagens kunskapsläge. Detta sker med utgångspunkt i de statliga sammanställningar som utmynnat i betänkanden till regeringen under 1995 till Det finns mycket skrivet om mäns våld mot kvinnor. Ofta sträcker det sig till att enbart försöka förklara våldet mot kvinnor, försöka kartlägga omfattningen av det eller beskriva vilka insatser som görs inom området. Då tidigare forskning visat att det förekommer olika perspektiv på våld mot kvinnor vilka har haft ett starkt inflytande på de insatser som görs, redogörs därefter de tre vanligaste perspektiven på våld mot kvinnor. Därnäst ges en beskrivning av den kommunala utredning som anses ha legat till grund för verksamheten FRIDAs uppkomst, och slutligen beskrivs verksamheten FRIDA. 2.1 Kvinnovåldskommissionen På initiativ av statsråd Bengt Westerberg startades Kvinnovåldskommissionen Syftet var att ur ett kvinnoperspektiv ge förslag på metoder för att försöka hejda kvinnovåld samt att undersöka svenska socialnämnders upplevelser av - och arbete med detta. Resultatet presenterades bland annat i betänkandet Kvinnofrid, SOU 1995: 60. I betänkandet fastslås att ett bredare perspektiv krävs för att förklara mäns våld mot kvinnor (SOU 1995: 60: 106). Att enbart med hjälp av de tidigare förklaringsmodellerna individualpsykologiskt, socialpsykologiskt, och strukturell teori förklara detta, anses inte längre vara hållbart. Det konstateras vidare att fler förklaringsmodeller och teoretiska angreppssätt fordras för att förklara något så komplext som mäns våld mot kvinnor. Då en grundläggande förutsättning för mäns våld mot kvinnor ansågs vara över-, respektive 9

11 underordningen mellan könen görs även bedömningen att teorier med utgångspunkt i ett könsmaktsperspektiv krävs i den fortsatta forskningen på området. Det fastställs att jämlikheten mellan kvinnor och män i samhället tycks inverka på förekomsten av mäns våld mot kvinnor (SOU 1995: 60: 106). 2.2 Kvinnofridspropositionen Efter kvinnovåldskommissionen uppkom utredningarna Slag i luften (SOU 2004: 121)- och Att ta ansvar för sina insatser (SOU 2006: 65) som ligger till grund för kvinnofridspropositionen. Nedanstående text behandlar dessa i kronologisk ordning. Slag i luften beskriver och förklarar mäns våld mot kvinnor med utgångspunkt i könsmaktsordningen. I utredningen beskrivs våldet som en konsekvens av den rådande könsmaktsordningen men även ett sätt att bevara den (SOU 2004: 121, : 12). Fördelen med ett könsmaktsperspektiv i studier av mäns våld mot kvinnor är att det inte finns risk för att detta betraktas som något avvikande som enbart hör till vissa individer och grupper i samhället (såsom i avvikelseperspektivet). Kvinnors underordnade ställning gentemot männen är synlig i alla samhällsklasser. Genom detta måste alla ta ansvar för det våld som förkommer och det är omöjligt att blunda för sanningen (a. a. : 54). För att undvika att våld skylls på någon annan än förövaren själv ansågs det viktigt att inta ett bestämt könsmaktsperspektiv, då osäkerhet i utgångspunkten för våldet skulle leda till ineffektiva metoder (a. a. : 61f). I SOU 2006:65 ( Att ta ansvar för sina insatser ), har utredningen fokuserat på socialtjänstens insatser gällande mäns våld mot kvinnor i nära relationer med syftet att fastställa vilka insatser som görs för kvinnorna och i vilken utsträckning de får hjälp. Dessutom ingår att se över kommunernas ansvar för de utsatta kvinnorna enligt socialtjänstlagen. Utifrån dessa förutsättningar skall sedan utredningen ge uppslag på hur arbetet med denna målgrupp skall bli bättre (SOU 2006: 65: 9). Återigen konstateras att verksamheter som arbetar med våldsutsatta kvinnor skall utgå från könsmaktsperspektivet och komma ifrån tanken om könsneutrala insatser. I fråga om våld mot kvinnor ses detta som ett allt för stort risktagande. Insikten om mannens makt över kvinnan i relationer som dessa är nödvändig och kan inte förbises eller nonchaleras, menade utredarna (SOU 2006: 65). Utredarna kom fram till att kommunernas arbete med våld mot kvinnor såg olika ut i hela landet. Somliga har en handlingsplan för våld mot kvinnor (209 av 290), vilket framkom som önskvärt att alla kommuner skulle ha. Dock visade denna utredning att en handlingsplan inte behöver innebära att kommunen är aktiv i sitt kvinnofridsarbete (SOU 2006: 65: 9). 2.3 Olika perspektiv på våld mot kvinnor Med anledning av den påverkan som synsättet på våld mot kvinnor har vid insatser, finns det anledning att redogöra för de olika perspektiv som hägrat de senaste decennierna. Dock skall beaktas att nedanstående källa är tio år gammal. Margareta Rosengren (1998) har i sin magisteruppsats intervjuat 10 kvinnor om deras situation som utsatta för relationsvåld. Studiens syfte var i huvudsak att utveckla kunskap om kvinnornas situation och deras syn på hjälpbehovet (Rosengren, 1998: 17). I Rosengrens studie finns en sammanfattande bild av de perspektiv som vanligen tillämpas när det är fråga om våld mot kvinnor. Nedan följer ett utdrag ur denna redogörelse Det individualpsykologiska perspektivet Här framhålls personers tidiga erfarenheter av livet och hur detta leder fram till en viss typ av personlighet som karaktäriseras av antingen en som blir misshandlad eller en som utövar misshandel. Johan Cullberg sympatiserar med detta perspektiv. Han menar att såväl mannen 10

12 som kvinnan bör betraktas som störda individer (a. a. : 23). Enligt Cullberg har kvinnan ansvar för misshandeln då hon framkallar våldet genom att till exempel vara otillgänglig för mannen sexuellt sett, vilket gör mannen förolämpad. I största allmänhet betraktar Cullberg den utsatta kvinnan som svag till sinnet, osjälvständig och omogen. I parsamtal, som Cullberg förespråkar, skall kvinnan få vetskap om att hon är delaktig i våldet. Fler anhängare av det individualpsykologiska perspektivet är Birgitta Gunnarsson, Inga Andersson och Elisabeth Kvarnmark som i sin studie Männen bakom kvinnovåldet 1988, förklarar männens våld som ett sätt att återta den kontroll som hans könsroll fordrar. De skiljer sig åt jämförelsevis med Cullberg då de inte ser mannens våld som en ursäkt för att han har dåliga erfarenheter av livet. Däremot menar de att detta kan förklara våldet. I likhet med Cullberg tror de att kvinnan och mannen har störningar med motivationen att kvinnan annars skulle lämna mannen (a. a. : 24). Barbro Lennéer- Axelsson har liknande utgångspunkt gällande den våldsutövande mannen. Lennéer- Axelsson menar att han är en svag människa med ett svagt utvecklat jag (a. a. : 25). Dock poängterar hon att kontroll och makt hör ihop med mannens roll. I övrigt är Lennéer- Axelsson överens med de andra om att kvinnan har ansvar i misshandeln genom hennes sätt att tjata om diverse saker i hemmet och om deras relation. Bo Bergman, har i sin doktorsavhandling från 1987 Battered Wives. Why are they beaten and why do they stay? delat in kvinnorna i grupper; den provocerande, den överduktiga och den inadekvata (ibid). Bergman intresserar sig enbart för kvinnorna och deras egenskaper och lägger ingen vikt vid mannens karaktärsdrag (a. a. : 26) Det socialpsykologiska perspektivet Här betonas interaktionen mellan kvinna och man i den sociala kontexten, och de betraktas som två jämlikar (a. a. : 26). Margareta Hydéns avhandling Woman battering as Marital Act, the Construction of a Violent Marriage (1992), beskriver olika perspektiv där hon själv tar ställning för det socialpsykologiska alternativet. Hydén har intervjuat 20 par som levt i äktenskap som innehållit våld mot kvinnan, och även hon väljer att enbart beskriva kvinnornas karaktärer. Dessa beskrivs som antingen starka eller svaga. Själva misshandelstillfällena kan delas upp i tre stadier enligt Hydén; det förhistoriska, själva våldshändelsen samt efter våldshändelsen. Det börjar med ett gräl där kvinnan enligt mannen inte lyssnar, eller att hon gjort något tidigare i äktenskapet, som nu gör att hon utsätts för våld. Här har mannen makten. Mellan makarna sker sedan en maktförskjutning då mannen efter sitt utbrott underordnar sig kvinnan, blir ångerfull och vill ha kvinnans förlåtelse. Nu har kvinnan makten. Hydén betraktar som sagt makarna som jämlikar men att makten dem emellan skiftar som ovan beskrivet. Dessutom tror hon att kvinnan så småningom tar ansvar för sitt eget liv och klarar att lämna mannen. Hon menar även att kvinnorörelsens syn på kvinnan som ett offer, är felaktig (Rosengren, 1998: 27f) Det strukturella /könskulturella perspektivet Samhällsstrukturens och könskulturens betydelse för utveckling av den personliga identiteten betonas. Utvecklandet av kvinnlighet och manlighet ses som livslånga processer inom de normsystem som råder i samhället (Rosengren, 1998: 29). Eva Lundgren som är professor i sociologi, har skapat I Herrens Vold (1985), och Gud och alla andra karlar (1992) vilka ligger till grund för hennes ståndpunkt inom ämnet. Hon menar att våldet mot kvinnor måste ses ur ett könskulturellt perspektiv. Så länge könsmaktsordningen som råder i samhället accepteras kommer detta att avspegla sig i de personella relationerna mellan kvinnor och män. 11

13 Lundgren hävdar att yttringen av förtryck mot kvinnor sker genom alla typer av sexuella övergrepp, våld, pornografi, samt prostitution. Normerna för hur mannen respektive kvinnan ska bete sig ändras i en våldsrelation och mannens roll blir maktfullständig och kvinnan tar rollen som totalt underordnad. I en normal relation finns också föreställningar om hur de båda parterna ska vara. Hennes påstående att det normala äktenskapet inte skiljer sig i särskilt stor utsträckning från ett äktenskap som präglas av våld, har retat upp många. Lundgren intresserar sig för den normaliseringsprocess som sker i relationer som präglas av våld, där kvinnan först befinner sig i ett chocktillstånd, men sedan försöker finna förklaringar till våldet. När detta är omöjligt att förstå anstränger hon sig istället för att undvika våldet från mannen. Normaliseringsprocessen gör att våldet till slut ses som ett normalt handlande i relationen. Kvinnans tillstånd övergår till förvirring och hennes psyke blir allt mer påverkat av det som sker. Mannen har överfört sin uppfattning om henne, på henne och hon blir allt svagare och mister tron på sig själv och sin förmåga. Möjligheterna att ta sig ifrån mannen i detta skede är en stor utmaning för kvinnan, hon är ofta i behov av hjälp utifrån. Att bli inlagd för sitt psykiska mående kan bli räddningen för kvinnan. Även mannen berörs av normaliseringsprocessen. Hans mening var måhända inte från början att vara en misshandlande man men då han får en känsla av att det kommer något gott ur det kan han inte sluta. Han får en kick och upplever att hans manlighet stärks. Ofta slutar våldet i att han vill ha samlag med kvinnan, och Lundgrens studie vittnar om att våldtäkt är en vanlig avslutande del av våldet (a. a. : 29ff). Carin Holmberg, är i mångt och mycket överens med Lundgren om hur de könskulturella normerna spelar en viktig roll i våra relationer. Dock har hon även anslutit sig till det socialpsykologiska perspektivet. Holmberg lägger mycket av ansvaret för förtryck och ojämlikhet på människorna i samhället som enligt henne med gemensamma krafter måste stoppa utvecklingen av detta (a. a. : 32). Ännu en anhängare av det strukturella/könskulturella perspektivet är Karin Leander. I hennes forskning har hon upptäckt att det i jämställda relationer sker minst våld. Vidare framhäver Leander samhällets roll då det tydligt bör fördöma våld mot kvinnor, vilket hon anser inte görs i tillfredsställande utsträckning. Hon är även av den åsikten att det fortfarande finns tankar om att våldet hör till människors privata sfär, i vilken andra inte har någon möjlighet till inblick (ibid). Stina Jeffners forskning om kvinnojourskunskap inbegriper förståelsen för kvinnors svårigheter att ta sig ur de våldspräglade relationerna. Hon inriktar sig mot att förklara det mycket lilla utrymme som kvinnan har i dessa relationer. Deras livsrum har successivt förminskats på grund av våld och förtryck vilket gör att hennes utsikter till förändring är mycket få. De krafter som styr samhället består inte till största delen av vår lagstiftning menar Jeffner utan den stora boven i dramat är de värderingar och normer som råder (Rosengren, 1998: 32f). Slutligen bör nämnas Mona Eliasson. Även hon ansluter sig till ovanstående perspektiv och menar att könskulturen avgör frågan om våld mot kvinnor. Förändringen måste komma från högre ort, våld skall inte utövas, oavsett orsak. Om mannen ges möjlighet att hänvisa till anledningar till varför han använder våld, förminskas ansvaret från honom och läggs istället på kulturen. Eliasson ifrågasätter att kvinnor skäms då det är mannen som bör göra det. Men förklaringen till det är förmodligen att omgivningen tenderar att ifrågasätta kvinnan som stannar istället för att ifrågasätta det mannen gör (a. a. :33f). 12

14 2.4 Uppkomsten av verksamheten FRIDA I Katrineholms kommun finns en verksamhet som riktar sig mot individer som är eller har varit utsatta för relationsvåld. I följande avsnitt beskrivs bakgrunden till verksamhetens uppkomst. Bakgrunden till verksamheten FRIDAs uppkomst var att det under åren gjordes en utredning i kommunen på uppdrag av socialnämnden. Syftet med utredningen var bland annat att beskriva läget för utsatta kvinnor i kommunen samt belysa hur arbetet med dessa var utformat (Pettersson, 2001: 3). I projektet ingick en samverkansgrupp med personer från olika berörda aktörer. En politisk ledningsgrupp med representanter från socialnämnden och barnoch ungdomsnämnden tillsattes även, vars uppgift var att följa utredningens gång. Samverkansgruppen fungerade som en diskussionsgrupp tillsammans, men intervjuades även enskilt angående utredningens uppdrag. En enkätundersökning ingick i utredningen och denna riktade sig mot aktörerna som ingick i samverkansgruppen samt hälso- och sjukvårdspersonal som kommer i kontakt med målgruppen i sitt dagliga arbete. Resultatet av utredningen fastställde att kommunens arbete mot relationsvåld inte var tillräckligt. Det fanns brister i tillgänglighet såtillvida att de hjälpsökande inte visste vart de skulle vända sig, och när de visste det var det ibland mycket svårt att få kontakt med handläggare. Flera respondenter menade även att samverkan komplicerades utav den otillräckliga tillgänglighet som rådde (a. a. : 17). Ovanstående resultat ledde till ett antal förslag på åtgärder som föreslogs arbetsutskottet i kommunen. Bland annat fanns angivet att en kvinnlig socialarbetare skulle anställas för att arbeta med kvinnofridsfrågor. En kunskapsutveckling samt ett bättre bemötande av utsatta kvinnor fanns även bland förslagen (a. a.: 20). 2.5 FRIDAs verksamhet, samarbetspartners samt mål I november 2001 startades kommunens kvinnofridsinriktade verksamhet. Namnet FRIDA uppkom efter att personalen varit på studiebesök på FRIDEBORG som är en liknande verksamhet i Norrköping. FRIDA består av en personal vid tillfället för uppsatsens tillblivelse, hon jobbar heltid. Vid tiden för respondenternas kontakt med FRIDA jobbade det två personer vid verksamheten, fördelat på 1 ½ tjänst. Målet för verksamheten är att stödja individer som varit eller är utsatta för våld i sin relation. Detta görs både på individ- och gruppnivå. Verksamheten har sedan 2001 utvecklats från att enbart rikta sig mot kvinnor till att inrikta sig till alla individer som utsatts för relationsvåld. Förutom kvinnor och män som lever i heterosexuella relationer innefattar detta således även andra typer av relationer. Aktuell målgrupp är kommuninvånare från Katrineholm, Vingåker och Flen. Det dagliga arbetet innebär samtal (via telefon, e- mail eller personliga besök), stöd, information, vidareslussning till andra professionella samt myndigheter, rådgivning, hjälp i kontakter med andra myndigheter, nätverksmöten, stöd i rättsprocessen och skydd i form av boende. Därutöver finns gruppverksamhet som bedrivs i samarbete med Svenska kyrkan, där kvinnor får träffa varandra tillsammans med socialarbetare, för samtal och bearbetning. Verksamhetens arbete ryms inom socialtjänstlagen, personalen har tystnadsplikt och insatserna är kostnadsfria. Det förs inga journaler, och den hjälpsökande får vara anonym. Personalen på FRIDA arbetar även med att informera andra aktörer om verksamheten, vilket är ett led i den handlingsplan som kommunen upprättat under 2007 (Intervju med personalen på FRIDA 20/11-08). Mest vanligt är att personalen informerar om FRIDAs verksamhet på gymnasieskolor, kommunfullmäktige, kyrkomöten, kvinnofrukostar (möten med kvinnor och frukost), partipolitiska möten, viadidakt (komvux) och arbetsplatser. För att nå målen med handlingsplanen och på bästa sätt kunna tillgodose behoven hos de hjälpsökande behöver FRIDAs personal även samarbeta med andra. Exempel på nära 13

15 samarbetspartners är polismyndigheten (förhör, hotbild, skydd), socialsekreterare (ekonomiskt bistånd vid akuta situationer, skyddsaspekten för barn), och Basic -ungdomsinriktning (nätverksmöten, ungdomar på glid på grund av våld i hemmet). Andra samarbetspartners är Svenska kyrkan, familjerådgivningen, mansmottagningen, brottsofferjouren, kvinnojouren, hälso- och sjukvård (psykiatrin, akutmottagning och kvinnokliniken), migrationsverket och skolkuratorer (ibid). 3. Tolkningsram Detta kapitel utgör uppsatsens analysverktyg. Följande dokument och litteratur kommer att användas för att analysera resultatet av studien. Först presenteras de statliga utredningarna, som är indelade i bemötande tillgänglighet och kvalitet, därefter aktuell lagstiftning. Sedan återges Katrineholms kommuns handlingsplan, tidigare forskning samt kommunikationsteori. Kapitlet avslutas med Kurt Gordans uppfattningar om professionella möten. 3.1 Statliga utredningar Om kvalitet Vad som framkommit är en ökad förståelse för att val av teoretisk utgångspunkt i forskningen kommer att inverka på val av metod som skall tillämpas i eventuella insatser (SOU 1995: 60). Inom ramen för socialtjänstens arbete och ansvarsområde hänvisade utredningen till en studie från Blekinge där det fastslogs att det saknas kompetens och teoretisk anknytning hos personalen för att förstå mäns våld mot kvinnor, vilket gör handläggaren osäker. Det fanns även resursproblem som gjorde att mäns våld mot kvinnor inte prioriterades i den omfattning som är önskvärd (SOU 1995: 60 : 117ff). Kännedom om hur mäns våld mot kvinnor uppkommer och vilka konsekvenser detta får saknades hos många professionella. Uppfattningen om att våld mot kvinnor var ett gemensamt problem som båda i relationen stod ansvariga för var spridd i stor utsträckning bland socialarbetare (SOU 1995: 60). Vanligt förekommande åtgärder vid våldsproblematik var vid denna tid parsamtal, vilket senare visat sig vara ett stort risktagande för kvinnan. Även insikt i hur ojämlik relationen är mellan mannen och kvinnan i en relation som präglats av våld, och att kvinnan många gånger är väldigt utsatt, saknades (SOU 1995: 60: 117f, 125). Förslaget blev att kommunerna bland annat med hjälp av en handlingsplan och ett åtgärdsprogram, skulle utveckla arbetet för våldsutsatta kvinnor. En ökad kännedom om våldets omfattning, orsak och verkan var eftersträvansvärd på såväl chef- som handläggarnivå, och ett tydligt genusperspektiv ansågs vara nödvändigt. Utvecklingen av samtalsgrupper för kvinnor som varit eller är utsatta för våld i en nära relation behövde ses över och varje kommun behöver anställa minst en person som har relationsvåld som sitt specifika ansvarsområde (SOU 1995: 60: 135f). Vikten av samverkan såväl inom kommunen som mellan kommuner och olika myndigheter betonades när det är fråga om mäns våld mot kvinnor. Av utredningen framgick även att samverkan fungerar olika bra i kommunerna (SOU 1995: 78). Det framgår även i betänkandet att det väsentliga arbetet med att hjälpa våldsutsatta kvinnor till rätt organ ligger i socialtjänstens ansvar (a. a. : 117). Chefer skall även ge utrymme för samverkan och ge signaler till de anställda om att detta är viktigt (a. a. : 223). De insatser som vanligtvis förekommer inom socialtjänsten i arbetet med kvinnor utsatta för våld har klargjorts. Dessa är; råd-, och stödsamtal, skyddat boende, praktiskt stöd (vid flytt), hjälp med myndighetskontakter, ekonomiskt bistånd, kontakt med kvinnojour, brottsofferjour, kontaktperson, stöd vid rättegång, krisbearbetning, stöd i samband med umgänge, och hjälp med att ordna ny bostad (SOU 2006: 65: 103f). 14

16 I utredningen hänvisas även till en studie genomförd av Almquist & Broberg där de intervjuat 50 kvinnor om deras behov av hjälp vid familjevåldssituationer. Det kvinnorna anser sig vara mest behjälpta av är enligt studien; en ny lägenhet, praktisk hjälp såsom barnvakt och ekonomiskt bistånd, bearbetning av händelser och skydd. Kvinnornas behov växlar men det framgår att kvinnor vill ha ett långsiktigt stöd (SOU 2006: 65 : 161). Bristande flexibilitet hos socialtjänsten framstår som ett problem då kvinnor som är utsatta för våld och söker akut hjälp ofta är i behov av ekonomiskt bistånd i någon form. Dessutom framgick att kommunikationen mellan olika organ inom socialtjänsten inte alltid har fungerat tillfredsställande (a. a. : 123). Om bemötande God kunskap om utsatta kvinnors situation, och insikt i att deras behov skiljer sig från andras trots att de har liknande erfarenheter, - är bra förutsättningar för att kunna ge kvinnan ett bra bemötande (SOU 1995: 60). Genom att vara närvarande, och inta ett icke-dömande förhållningssätt kan kvinnan känna sig trygg i att tala om sin situation. Det anses mycket betydelsefullt att låta kvinnan själv avgöra hur hennes framtid skall gestalta sig, och respektera hennes beslut (SOU 1995: 60). I ett första steg kan det vara till stor hjälp för kvinnan att bara få veta att hon inte är ensam om sina problem, samt att hon inte bär skuld för det som hänt. Ett gott bemötande av dessa kvinnor kommer att göra att kvinnor i det långa loppet söker sig till socialtjänsten i större utsträckning för att få hjälp (SOU 1995: 60: 139f). Bemötande bedöms vara ett avgörande inslag för hur kvinnor uppfattar den hjälp och det stöd hon får från socialtjänsten (SOU 2006: 65: 155). I den forskning som bedrivits i samband med betänkandet har kvinnors upplevelser av socialtjänstens bemötande undersökts i Västmanland. Resultatet visar att de negativa upplevelserna var att socialtjänstens bemötande skiftar, och det finns inslag av det könsneutrala förhållningssättet som tidigare diskuterats i uppsatsen. Det förekom i tämligen stor utsträckning en uppmaning att kvinnan skall träffa socialtjänsten tillsammans med mannen som utsatt henne för våld. Detta kunde dels resultera i fara för kvinnan men även att mannen fick tillfälle att försöka styra socialarbetaren. Överlag fanns upplevelser av att det var slumpen som avgjorde huruvida kvinnan fått ett gott stöd eller inte (SOU 2006: 65). Bland de positiva upplevelserna fanns att kvinnor tyckte att de hade fått ett gott stöd, med bra bemötande, de kände sig lyssnade på och hade även fått hjälp i akuta skeden. Somliga kvinnor upplevde att socialtjänsten i hög grad varit behjälpliga i samband med praktiska saker. Det fanns indikationer på att kvinnor betraktar socialtjänstens öppenvård som något väldigt positivt, och de gör en skillnad på denna och socialtjänsten i övrigt (SOU 2006: 65 :158f). Om tillgänglighet Socialtjänsten skall planera för att våldsutsatta kvinnor kan vara i behov av hjälp vilken tid som helst på dygnet. I största allmänhet är informationen om verksamheter som skall vara medborgare till godo, alldeles för knapp, påpekas det i betänkandet (SOU 1995:60). I betänkandet fastslogs att god tillgänglighet var en av de mest centrala delarna när det gäller service till våldsutsatta kvinnor (SOU 1995: 60: 120). I samband med tillgänglighet kan även nämnas att information om socialtjänstens olika verksamheter skall vara utformad så att dessa kvinnor lätt kan avgöra vart de skall vända sig om de har behov av hjälp. Hjälpen skall även vara utformad på ett tydligt sätt så att det blir tydligt för alla berörda vilken hjälp som kvinnan ska söka i första hand, eller vart hon bör vända sig. Ju mer tillgänglighet desto större antal kvinnor som söker hjälp, menar utredarna (SOU 1995: 60). 15

17 Vad beträffar männens möjligheter till hjälp har studier visat att det är större chans att kvinnan söker hjälp om hon vet att det finns hjälp att få även för mannen. Antalet polisanmälningar verkar även öka i samband med detta (SOU 1995:60: 140). Tillgängligheten verkar fungera någorlunda under kontorstid i landet. I många kommuner finns det tydliga handläggningsrutiner som förordar att snabbt ge kvinnan en tid för samtal och liknande. Efter kontorstid är det dock lite sämre, menar utredarna. Detta har gällt alla typer av insatser (SOU 2006: 65) och i vissa kommuner finns det inte någon beredskap alls för denna målgrupp under nattetid. Somliga hänvisar till polis eller kvinnojour. Sammanfattningsvis kan konstateras att tillgängligheten skiljer sig åt kommuner emellan (SOU 2006:65: 118f). Under kontorstid är det mer vanligt att kvinnor vill boka tid eller få information och under nattetid är mer vanligt att kvinnor är i behov av längre samtal. Dagtid har kvinnan möjlighet att ostört söka hjälp, till exempel hemifrån eller från sitt arbete. Dessa samtal är ofta av ett kortare slag. Annan tid på dygnet kan behovet av hjälp se annorlunda ut då situationer kan kräva mer praktiska insatser såsom skydd, i dessa fall är det vanligtvis polisen som får första samtalet. I övrigt påpekas att det är vanligt att kvinnan söker hjälp dagen efter att hon utsatts för våld (SOU 2006: 65: 120f). I utredningen påpekas att det finns vissa svårigheter med tillgängligheten för utsatta kvinnor då de söker hjälp inom socialtjänsten. De mest väsentliga delarna av vad kvinnor behöver i denna situation kan indelas i tre kategorier; Tillgänglighet till någon att tala med då tankarna kommer. Tillgänglighet till socialjour eller annan typ av beredskap i akuta situationer. Tillgänglighet till handläggare inom socialtjänsten för olika typer av insatser. (SOU 2006: 65.: 123). Vad som framkommit mer är att det kan vara besvärligt för den hjälpsökande att få kontakt med handläggare (ibid). Information om vilka möjligheter som finns att söka hjälp och var denna hjälp kan nås någonstans visar sig i utredningen vara en grundläggande del i arbetet med utsatta kvinnor. Detta påstående kan åskådliggöras genom följande citat; En förutsättning för att en våldsutsatt kvinna ska söka hjälp är att hon vet vilka möjligheter som finns att få hjälp och vilka rättigheter hon har. (SOU 2006: 65: 15). 3.2 Lagstiftning Samhällets ansvar för våldsutsatta kvinnor inkluderar inte bara de normer och värderingar som finns i vårt land utan även en lagstadgad skyldighet att stötta dessa kvinnor. Detta regleras bland annat i socialtjänstlagens 5 kap. 11, där det står; Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. I förarbeten till paragrafen framställs vikten av att personalen är mottaglig för kvinnans egna önskemål. Detta framkommer även i många andra studier inom ämnet att just utsatta kvinnor inte skall betraktas som en homogen grupp som alltid önskar samma typ av insatser (SOU 2006: 65 och Norström & Thunved 2006: 125). Om socialnämnden får vetskap om att våld förekommer i ett hem är det dessutom deras skyldighet att ingripa på ett diskret sätt, utan 16

18 att försätta kvinnan i en svårare position än hon förmodligen redan befinner sig (Norström & Thunved, 2006: 125). Fler exempel på lagstadgad rätt för utsatta kvinnor att få stöd från socialnämnden är reglerat i socialtjänstlagens 3 kap 1 ; Kommunen skall svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård och ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. I föreskrifterna till denna lag finns rekommendationen att gå över norm om personen i fråga varit utsatt för brott, vilket är fallet för våldsutsatta kvinnor. Utöver socialtjänstens ansvar i ovanstående lagrum är det i 3 kap. 3 fastställt att Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Kvalitetsaspekten på socialtjänstens insatser kan mätas på flera olika sätt, därmed är det inte enkelt att avgöra huruvida insatserna är av god kvalitet eller inte. Flera dimensioner kan vägas in i kvalitetsaspekten, däribland de närmast berörda av insatserna, i detta fall, de utsatta kvinnornas syn på de insatser som utförs (Norström & Thunved, 2006: 51). Kvalitetsaspekten kan även innefatta organisatoriska spörsmål som innefattar exempelvis personalens upplevelser (Norström & Thunved, 2006: 51). Kvalitetsutveckling genom bland annat noggrann dokumentation och utvärdering skall ske inom socialtjänstens samtliga verksamheter, med en strävan efter förbättring. God kvalitet kan även uppnås genom samverkan och lättillgänglighet (a. a. : 52). 3.3 Kommunens handlingsplan för våld mot kvinnor Katrineholms kommun har upprättat en handlingsplan för våld i nära relationer. I den konstateras att det sedan en längre tid är mer vanligt att kvinnor i Katrineholm utsätts för våld, jämfört med landet i övrigt (Handlingsplan mot våld i nära relationer, Katrineholms kommun : 7). Vidare sker en beskrivning utav olika berörda av våldet såsom kvinnan, barnen och mannen, och hur arbetet med dessa grupper skall utvecklas för att en bra kvalitet skall uppnås i arbetet. Kvinnor som utsatts för våld av en närstående är många gånger misstänksamma mot okända människor och myndigheter. Det hon utsätts för leder ofta till att hon känner sig psykiskt svag och tappar tilltro till andra, därför behöver kvinnan ett bra bemötande samt en stor förståelse för vad hon går igenom (a. a. : 6). Dessutom behöver hon veta vart hon skall vända sig när hon känner sig redo att ta hjälp eller när det inte längre finns någon möjlighet att stanna i relationen (a. a. : 14). Skriften beskriver även kommunens verksamheter som kan komma att beröras då det handlar om våld i nära relationer. Handlingsplanen innefattar förutom en beskrivning av samtliga berörda enheters ansvar och uppgifter, även vilka mål som önskas uppnås samt tillvägagångssättet för att uppnå dessa. Det dagliga arbetet med våld i nära relationer som ingår i polis, hälso- och sjukvård, brottsofferjouren samt åklagarmyndighetens arbetsuppgifter benämns likaså (Handlingsplan mot våld i nära relationer, Katrineholms kommun : 11f). Katrineholms kommuns handlingsplan utmynnar i ett antal mål, bland annat skall alla som blir utsatta för brott få ett individuellt stöd samt ett gott bemötande, vidare är det önskvärt att alla som utsätts för brott skall anmäla detta, samt att kunskapen om våld i nära relationer skall öka hos såväl medborgare, som anställda i kommunen (a. a. : 5). I handlingsplanen fastläggs att kommunens arbete mot våld i nära relationer intar ett helhetsgrepp genom verksamheten FRIDA då de riktar sig till alla individer som upplevt relationsvåld. För övrigt tillgodoses behovet av skyddat boende genom kvinnojouren Miranda som får ekonomiskt stöd från kommunen (a. a. : 15). 17

19 Arbetet med handlingsplanen utmynnar i en rad förslag på åtgärder för att arbetet med våld i nära relationer skall förbättras i kommunen. I förslagen återfinns inom vilket område en utveckling skall ske, (alternativt inom vilket område något nytt skall etableras) samt hur detta skall gå till och vilken huvudman som är ansvarig för detta. Förutom att öka tillgängligheten för ovanstående grupper av individer som kan tänkas beröras av verksamheten vill kommunen se ett mer fruktbart samarbete med andra externa aktörer. Det förebyggande arbetet skall även det utvecklas, samt en mansjour startas. Planens genomförande skall följas upp i december 2008 och en utvärdering av handlingsplanens förankring i det praktiska arbetet kommer att genomföras under 2009 (a. a. : 15ff). 3.4 Tidigare forskning Utvärdering av kvinnofridsrådgivningen i Jönköping Kvinnofridsrådgivningen i Jönköping startades Samtidigt fick Luppen kunskapscentrum i uppdrag att utvärdera verksamheten under ett och ett halvt år. Det övergripande syftet med utvärderingen vara att undersöka hur verksamheten uppfattas av klienter och samverkanspartners och följande frågeställningar användes; Hur uppfattar de aktuella kvinnorna det stöd och den hjälp de har fått av verksamheten? Vilka kvinnor får stöd och hjälp av verksamheten? Vilken form av stöd och hjälp ges till de utsatta kvinnorna? Hur uppfattas verksamheten av samverkanspartners? (Ahlgren, 2007: 4). Utvärderingen var mycket omfattande och flera undersökningsmetoder användes (a. a. : 33). Undersökningsgruppen bestod av 254 kvinnor som varit i kontakt med verksamheten under den aktuella perioden (a. a. : 37). Av dessa tillfrågades 26 kvinnor att delta i enkätundersökningen varav 22 deltog (vilket motsvarar 84, 6 %) (a. a. : 47). Fyra av dessa kvinnor var även respondenter i en semistrukturerad intervju (a. a. : 34). Alla utom två har barn. Drygt hälften av kvinnorna är mellan 25 och 34 och resterande utom två är mellan 35 och 44 år. Huruvida de andra två är yngre eller äldre framgår ej. Hälften av kvinnorna har kontakt med socialtjänsten sedan tidigare. Knappt hälften av kvinnorna var födda i Sverige och en fjärdedel var födda i Asien (a. a. : 37). I resultatet framgår att den vanligaste kontaktvägen är genom socialtjänsten eller på eget initiativ (a. a. : 38). Det kvinnorna velat ha är främst råd och stödsamtal eller information om diverse frågor som uppkommer i samband med problematik av detta slag. Det kan röra sig om hur man går vidare i rättsprocessen, vilka rättigheter kvinnan har att söka ekonomiskt bistånd eller information om våld i nära relationer (a. a. : 39). Resultaten visar vidare att kvinnorna överlag känner sig mycket bra bemötta, de tycker att personalen i verksamheten är kompetent och har relativt gott om tid när de träffas i samtal och liknande (a. a. : 51). Det som framkommer som negativt är att kvinnorna har upplevt socialtjänsten som oflexibel och att de verkar ha svårigheter med att förstå kvinnornas ibland ologiska beteende. Beträffande brister i verksamheten finns det inget som kvinnorna säger sig sakna, inte som har direkt anslutning till verksamheten i alla fall. Utav intervjuresultatet framgår att det finns ett missnöje kring socialtjänstens förmåga att agera flexibelt i samband med insatser i form av ekonomiskt bistånd för kvinnorna, även kritik mot polisens agerande framkommer, där kvinnorna upplevt att de inte blir bemötta med respekt och empati (a. a. : 49ff). Avslutningsvis kan nämnas att kvinnorna tillstår att de är utmattade, vilket gör det svårt att uttala sig om verksamheten (a. a. : 51). Utvärderarna har dragit slutsatsen att det behövs mer forskning för att säkerställa på vilka grunder socialtjänsten utövar sitt arbete med våldsutsatta kvinnor. De drar även slutsatsen att kvinnofridsrådgivningen är ett lyckat exempel på hur man 18

20 kan tillgodose dessa kvinnors behov. Emellertid konstateras att det behövs mer insatser för männen för att de skall kunna jobba med sin våldsproblematik (a. a. : 66f) Misshandlade kvinnors behov För kvinnor som utsatts för våld av en närstående är det ofta ett svårt beslut att slutligen söka hjälp (Handlingsplan mot våld i nära relationer, Katrineholms kommun : 5). Det är kvinnornas högsta önskan att våldet skall upphöra, men allt kompliceras av skuldkänslor och hemlighetsmakeri (Wallberg i Heimer & Sandberg, 2008: 157). Kvinnor som trots allt kommer i kontakt med andra vid ett läkarbesök till exempel, har kanske inte ork eller mod att våga berätta. De kan bli hjälpta av att någon annan frågar kvinnan om det finns misstankar om att hon är utsatt för exempelvis våld i sitt hem och av sin partner (Wallberg i Heimer & Sandberg, 2008: 162f). I Holland är en kvalitativ studie genomförd mellan mars och november 2003 (Lo Fo Wong, Wester, Saskia, Hezemans, Lagro-Janssen, (2008) i Patient Education and Counseling 70: ). Syftet med studien var att undersöka vad kvinnor som avslöjar sin situation som våldsutsatta högst värderade i samband med detta. Undersökningen är gjord i samband med ett läkarbesök, eller snarare handlar den om detta besök, men intervjuerna genomfördes en till fyra veckor efter att kvinnan avslöjat för läkaren att hon var utsatt för våld i en nära relation (a. a. : 388). I studien sägs att läkare vanligtvis avstår från att tala eller fråga kvinnor om eventuellt våld i hemmet, då de inte vet vilken dörr som kommer att öppnas och känner osäkerhet inför detta. De har även uppgett att brist i form av träning/övning/kunskap samt tidsaspekten och rädsla för att förolämpa kvinnan har utgjort hinder för att låta tecken på misshandel gå förbi utan att fråga om dem (a. a. : 386). Författarna till den holländska studien har även ur tidigare forskning kartlagt vad kvinnor har för ståndpunkt i detta. Det framläggs då att kvinnor uppskattar att bli frågade om våldet, oavsett om de är utsatta för detta eller inte. Vidare lägger de stor vikt vid läkarens förmåga att visa empati och att de bekräftar kvinnan i sin våldssituation och visar förståelse för att det krävs tid för att frambringa rätt beslut i frågan (ibid). De 36 kvinnor som intervjuats har bland annat fått reflektera över om avslöjandet av deras hemlighet spelade en viktig roll för deras fortsatta handlande i situationen. I resultatet framgår att en övervägande del av kvinnorna högst värderade att den professionella intar ett kommunikativt förhållningssätt, som präglas av empati alternativt att läkaren intar ett förhållningssätt och angreppssätt som gynnar ett matkåtertagande för kvinnan. Flera uppgav att de tyckte att det var synd att de inte berättat för någon tidigare. Apropå det empowermentinriktat angreppssättet svarade någon att sättet att ställa de rätta frågorna gjorde att kvinnan fort kom till insikt vad som höll på att hända i hennes liv och gav henne styrka i detta att gå vidare (a. a. : 389). Det empatiska angreppssättet innebar att läkaren lyssnade intresserat. Han eller hon hade ett empatiskt sätt gentemot kvinnan, där hon kände sig bekräftad och betrodd, till exempel hade läkaren sagt till en kvinna att hon inte förtjänade att bli behandlad på det viset (a. a. : 389). Störst antal kvinnor befann sig i situationen som benämndes in transition vilket innebar att de upptäckt möjligheten till förändring eller redan påbörjat en förändringsprocess på ett eller annat sätt. Ännu en grupp upptäcktes, de var lite färre till antalet och benämndes locked-up vilket innebar att de inte uppfattat någon möjlig förändring trots avslöjandet, samt att de kände sig rädda för mannen och var maktlösa, och utan kontroll i sin situation (a. a. : 390). Den slutsats som drogs utifrån denna studie var att kvinnorna vill att läkaren skall fråga om våld förekommer, och att denne sedan ska inta ett kommunikativt förhållningssätt. I likhet 19

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län.

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Skyddsnät saknas - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. 1 Innehåll Inledning 3 Feministiskt initiativs slutsatser 4 Tillvägagångssätt 5 Resultat 6 Reflektioner

Läs mer

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Rätten till kvinnofrid

Rätten till kvinnofrid LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Rätten till kvinnofrid Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i län Meddelande 2001: 29 701-0792-1997 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar.

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar. Styrdokument Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Katrineholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 86 Giltighetstid 2019-12-31 2 (14) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige,

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer