Företag som politiska aktivister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företag som politiska aktivister"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Politices Kandidatprogrammet Kandidatuppsats i statsvetenskap, 15 hp HT 2014 Företag som politiska aktivister Kan företags engagemang för hållbar utveckling ses som en ny form av politisk aktivism? Companies as political activists Can companies commitment to sustainable development be seen as a new form of political activism? Av Lisa Isakson Handledare: Lisa Hansson Words: 11611

2 Abstract For several decades, journalists have been writing alarmingly about declining political engagement in western democracies. But recent studies shows that political commitment is rather changing, not decreasing. New political arenas and new ways to express politics are developing. One example is political commitment within the trading and commercial sector and among consumers. Conscious consumerism and conscious production is a new way to express political values. This study examines if small companies that are committed to sustainable development can be seen as political activists. It is done through a theory-testing interview- and document study, where five business owners were interviewed about their commitment to sustainable development. All companies are producing or selling only organic or fair trade products. The interviews focused on how they commit to sustainable development, the motivations that underlie their commitment and their social and political goals. The results from the interviews were applied to political science theories of political activism, to analyze if the companies and the business owners can be likened with political activism. The chosen theories focus on new forms of political activism and new social movements. My analysis discerns similarities and some differences between the companies commitment and the chosen theories. The conclusion is that there are many similarities between the interviewed companies and new political activism. This indicates that we can find political activism within the trade and commercial sector and that business owners and employees that devote their carriers to sustainable development can be seen as political activists. Key words: political activism, new social movements, political consumerism, sustainable companies, sustainable devellopement 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte Frågeställningar Uppsatsens forskningsfält Politisk aktivism Företags roll på politiska arenan Uppsatsens disposition METOD Forskningsdesign Urval och avgränsning Intervjuernas upplägg Källkritisk diskussion av empiriskt material Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet POLITISK AKTIVISM New Social Movements Organisationens struktur Arbetssätt och aktioner Politiska mål Analysverktyg med faktorer som formar politisk aktivism Sammanfattning av uppsatsens analysverktyg

4 4. ÖKAT ENGAGEMANG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING INOM HANDELN Hållbar utveckling Svensk Handel Tillväxtverket Försäljning av Fairtrade-märkta och KRAV-certifierade produkter DE STUDERADE FÖRETAGENS ENGAGEMANG Företagens verksamheter Jämförelse av företagen Teoretisk analys av företagens verksamheter Incitament som driver företagens engagemang Incitament bakom verksamheternas uppstartande Teoretisk analys av incitamenten bakom verksamheternas uppstartande Incitament till att engagera sig i företagsform Teoretisk analys av incitamentet till engagemang i företagsform Företagens mål och visioner Teoretisk analys av företagens mål och visioner Incitament som driver de anställdas engagemang Teoretisk analys av de anställdas personliga engagemang SLUTSATSER New Social Movements Faktorer som formar politisk aktivism Sammanfattning av slutsatser Uppsatsens relevans, vidare forskning och personliga reflektioner KÄLLOR BILAGA 1 - INTERVJUGUIDE

5 1. INLEDNING Vi har en önskan om att göra världen till en bättre och mer rättvis plats - och stärka kvinnornas roll i utvecklingsländer. Detta citat kommer från Magdalena Hansen som är en av grundarna till företaget Fair Monkey. Visioner som denna, om att göra världen till en bättre plats, brukar vanligtvis spridas av ideella organisationer och politiska partier. Detta citat är dock från en företagare, som strävar efter en mer rättvis värld genom sin företagsverksamhet. De senaste årtiondena har det skrivits alarmerande om sjunkande politiskt engagemang i många västerländska demokratier. 1 Det har uppmärksammats att medlemsantalen dalar i såväl politiska partier som i politiska organisationer. 2 Framför allt de yngre generationerna tycks vara svåra att locka till politisk aktivitet 3. Media målar upp en dyster bild där dagens medborgare beskrivs som allt mer oengagerade. 4 Men är denna bild korrekt? Är dagens medborgare så oengagerade som det framstår i media? Eller finns det andra sätt att se på situationen? I april 2013 presenterades forskning som visar att engagemanget i sig inte har sjunkit, snarare har det politiska engagemanget förändrats. Politisk aktivitet organiseras och utrycks på nya sätt idag, vilket får som effekt att medlemsantalen i traditionella politiska organisationer sjunker. Ett exempel på en ny arena är handeln, där både företag och konsumenter är engagerade i samhällsfrågor som berör rättvis och ekologisk produktion. Medvetna val görs dagligen; genom att sälja eller köpa en miljövänlig eller rättvisemärkt produkt framför en annan. Företag arbetar med handeln som verktyg för att öka ekologisk produktion och för att förbättra arbetsförhållanden i utvecklingsländer. Konsumenter köper årligen mer och mer miljövänliga och etiskt försvarbara produkter för att visa vad de tycker. 5 Medveten konsumtion och medveten produktion är nya sätt att utrycka sina åsikter om vad som är rätt eller fel i dagens samhälle. 1 Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:xii 2 Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:xii 3 DN Debatt. Unga Politiskt intresserade engageras inte av partierna. Hämtad Norrköpingsposten. Politiken tar för mycket tid. Hämtad Klintman Norris P. Democratic M, Boström Phoenix: M, Ekelund Reinventing L & Lindén political A-L. Maten activism märks :xii Förutsättningar för konsumentmakt. 3 DN Debatt. Unga Lund: Politiskt Media-Tryck intresserade Sociologerna. engageras inte 2008:12 av partierna. Hämtad Norrköpingsposten. Politiken tar för mycket tid. Hämtad Klintman M, Boström M, Ekelund L & Lindén A-L. Maten märks- Förutsättningar för konsumentmakt. Lund: Media-Tryck Sociologerna. 2008:12 5

6 Den ökande trenden av politiskt medveten konsumtion och produktion får dock inte så stort utrymme i den statsvetenskapliga eller mediala debatten om politiskt engagemang. En avsaknad av detta i debatten väckte idén till denna uppsats. Studien undersöker därför om det finns en ny form av politiskt aktivism inom handeln. Frågan som besvaras är om småföretagare som engagerar sig för hållbar utveckling kan ses som politiska aktivister. Fem företag som aktivt engagerar sig för hållbar utveckling inom handeln studeras, för att se om deras företagsengagemang kan liknas vid politisk aktivism. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka om småföretag som engagerar sig för hållbar utveckling kan ses som politiska aktivister. Syftet är också att teoretiskt pröva befintliga teorier om politisk aktivism och utveckla dem till att även inkludera småföretagares engagemang. 1.3 Frågeställningar Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: Kan företags engagemang för hållbar utveckling ses som politisk aktivism? För att besvara huvudfrågan är en operationalisering av begreppet politisk aktivism nödvändig. Operationaliseringen görs i uppsatsens teorikapitel. Huvudfrågeställningen delas upp i ett antal delfrågor som handlar om de fem studerade företagens engagemang för hållbar utveckling. Delfrågorna är grundade i den teoretiska beskrivningen av politisk aktivism och svaren presenteras i uppsatsens resultat- och analysdel. Frågorna lyder; Hur är företagens verksamheter uppbyggda? Vilka incitament driver företagens engagemang? Vilka mål och visioner har företagen med sin verksamhet? Vilka incitament driver de anställdas engagemang? 6

7 1.4 Uppsatsens forskningsfält Uppsatsen hamnar inom det statsvetenskapliga forskningsfältet för politisk aktivism och företags roll på den politiska arenan. Något som ofta diskuteras på ämnet politisk aktivism är vad politisk aktivism är och vilka aktörer och aktioner som bör inkluderas i definitionen. I detta kapitel kommer först en kort redogörelse för vilka argument som brukar uppkomma i diskussionen. Sedan följer en förklaring till hur företagens roll på den politiska arenan beskrivs i traditionell statsvetenskaplig litteratur Politisk aktivism En väl erkänd definition av politisk aktivism utformades av forskarna Sidney Verba och Norman H Nie år Den lyder:..those legal activities by private citizens that are more or less directly aimed at influencing the selection of governmental personnel and/or the actions they take 6 Denna begreppsdefinition är den vanligaste inom forskningsområdet och den hänvisas det till än idag. 7 Den säger att politisk aktivitet är den aktivitet som direkt eller indirekt har för avsikt att påverka den statliga politiken eller dess handlingar. Detta gör definitionen snäv, eftersom den endast inkluderar aktioner som riktar sig mot statlig politik. Forskare inom politisk aktivism delar ofta in sig i två olika läger. Det ena lägret förespråkar den ovan nämnda snäva definitionen av politisk aktivism. De säger att en smal definition är nödvändig och att politisk aktivism endast ska inkluderas av aktioner som riktar sig mot statlig politik och statliga beslutsprocesser. De menar att om fler civila aktioner inkluderas i begreppet kommer teorierna om politisk aktivism tillslut vara theories of everything. 8 Det andra lägret menar istället att vi måste vidga begreppet och se till nya former av politisk aktivism. Dessa teser drivs exempelvis av statsvetenskapliga forskare som studerar företag och konsumenters makt att påverka politik. Stolle, Michelettis och Hooge skriver i sin avhandling Politics in the supermarket att nya politiska uttrycksformer, exempelvis politisk konsumtion, 6 Verba S, Nie N H & Kim J. Participation and Political Equality. New York: Cambridge University press. Citerad i Norris, P. Democratic Phoenix. New York: Cambridge University Press. 2002: Deth V, Studying Political Participation: Towards a theory of everything? Grenoble: 2001:4. 8 Deth V, Studying Political Participation: Towards a theory of everything?,grenoble: 2001:4. 7

8 blir allt vanligare och är högst väsentliga att se till. 9 När stater har mindre makt i samhället söker sig medborgare idag till andra forum för sitt engagemang. Många väljer att göra det genom just konsumtion. 10 Yngre generationer föredrar att engagera sig i lösare och plattare organisationer än de traditionella forumen för politisk aktivism. De tenderar att engagera sig för livsstilspolitiska frågor som ofta är riktade till andra samhällsaktörer än de traditionella inom politiken. De menar därför att nya former av civila aktiviteter bör räknas som politiska och att definitionen av politisk aktivism bör vara vidare än den traditionellt har varit. 11 Då uppsatsens syfte är att undersöka huruvida företag kan ses som en ny form av politisk aktivism, är en vid teori som beskriver nya former av politisk aktivism det valda teoretiska perspektivet. Teorierna presenteras i kapitel tre Företags roll på politiska arenan För att visa på samhällsförändringen som sker och för att konkretisera företags eventuellt nya roll på den politiska arenan, är det relevant att tydliggöra hur statsvetenskaplig litteratur vanligtvis beskriver företagens roll på den politiska arenan. Ylva Norén Bretzer förklarar i sin bok Svenska Politiska System vad politik är och vilka aktörer som påverkar politiska beslutsprocesser. En snäv förklaring av politik är: Den aktivitet som avgör fördelningen av samhällets gemensamma resurser eller vem som får vad, när och hur. 12 Norén väljer att vidga begreppet och menar att politik innefattar mer än fördelningsaktiviteten. Hon inkluderar fler aktörer (medborgare, företag och andra organisationer) och fler politiska arenor där politiska beslut fattas. 13 Inom denna vidgade syn av politik förklarar Norén civilsamhällets och marknadens roll som politiska aktörer. Hon menar att civilsamhället kan påverka politiken på två sätt. Det första är att många politiker har varit aktiva inom fackföreningar, företag och intresseorganisationer innan deras politiska karriär. De fortsätter då 9 Stolle D, Hooge M och Micheletti M. Politics in the Supermarket: Political Consumerism as a Form of Political Participation. 2005: Stolle D, Hooge M och Micheletti M. Politics in the Supermarket: Political Consumerism as a Form of Political Participation. 2005: Stolle D, Hooge M och Micheletti M. Politics in the Supermarket: Political Consumerism as a Form of Political Participation. 2005: Norén Bretzer Y. Sveriges Politiska System. 2010: Norén Bretzer Y. Sveriges Politiska System. 2010:13. 8

9 att representera dessa intressegrupper även under sin politiska karriär, vilket gör att marknadens intressefrågor förs fram. 14 Det andra sättet att påverka är att organisera sig i intressegrupper för att hävda sina intressen och rättigheter, exempelvis som konsument. Aktörerna som finns på den politiska arenan kan organisera sig och påverka politiskt. Enligt Norén är det då marknadens producenter som organiserar sig för att öka sina marknadsandelar, dela på kostnader eller dela kompetenser. 15 Ibland påverkar marknaden politiskt genom att finansiera lobbyister som strävar efter att påverka politiken direkt. För att sammanfatta menar Norén att civilsamhället och marknadens aktörer påverkar politiskt genom att antingen organisera sig som intressegrupper eller genom lobbyingverksamhet. 16 Denna uppsats placerar sig främst inom forskningsfältet för politisk aktivism men berör också forskningen om företags roll på den politiska arenan. Uppsatsen bidrar till ny kunskap genom att förena dessa två forskningsfält. 1.5 Uppsatsens disposition För att ge läsaren en överblick av uppsatsen presenteras här en disposition. Det första kapitlet redogör för uppsatsens valda metod. Där presenteras forskningsdesign, urval och avgränsningar, källkritik samt vilket material och vilka metoder som använts. Kapitlet avslutas med en reflektion över uppsatsens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Nästa kapitel presenterar uppsatsens valda teorier om politisk aktivism. Sedan följer bakgrundskapitlet som beskriver den ökande trenden av företag som engagerar sig för hållbar utveckling. Kapitel fem är uppsatsens resultat- och analyskapitel. Där presenteras uppsatsens empiri, vilket är material från fem företag som intervjuats om deras engagemang för hållbar utveckling. På intervjuresultatet appliceras uppsatsens teorier om politisk aktivism vilket leder till en analytisk diskussion. Kapitel sex är slutsatskapitlet som svarar på uppsatsens huvudfrågeställning, diskuterar uppsatsens relevans och ger förslag på vidare forskning. Uppsatsen avslutas med en personlig reflektion över arbetet. Källförteckning och en bifogad intervjuguide finns i slutet. 14 Norén Bretzer Y. Sveriges Politiska System. 2010: Norén Bretzer Y. Sveriges Politiska System. 2010: Norén Bretzer Y. Sveriges Politiska System. 2010:18. 9

10 2. METOD 2.1 Forskningsdesign Denna studie är utformad som en teoriprövande undersökning. En teoriprövande studie betyder att teorin står i centrum och undersöker om teorin har något att säga om de undersökta fallen. 17 Teorin i denna uppsats är en statsvetenskaplig teori om politisk aktivism och de undersökta fallen är småföretagare som engagerar sig för hållbar utveckling. Studien har också som ambition att vara teoriutvecklande, genom att utveckla de redan befintliga teorierna om politisk aktivism till att även inkludera småföretagares engagemang. För att uppnå uppsatsens syfte undersöktes fem företag om deras engagemang för hållbar utveckling. Detta gjordes genom att bedriva en kvalitativ intervju- och dokumentstudie, största vikt ligger vid intervjuerna. Djupgående samtalsintervjuer var den forskningsmetod jag ansåg vara mest lämplig att använda. Samtalsintervjuer i en teoriprövande undersökning kan ifrågasättas 18, men intervjuämnets komplexitet bidrog till att samtalsintervjuer var den mest lämpliga metoden att använda i denna studie Urval och avgränsning Uppsatsens intervjuobjekt är representanter från de fem företag som undersöktes. Företagen valdes genom en utarbetad mall med krav som skulle uppfyllas. Kraven var; 1) Att företagens engagemang för hållbar utveckling är en grundsten i verksamheten och att de tydligt informerar om detta, 2) Att företagen har max nio anställda, då uppsatsens avgränsning är att endast undersöka små företag, 3) Att företagen har sin verksamhet inom handeln. Eftersom företagen är utvalda efter denna mall kallas urvalsmetoden strategiskt urval. 20 När mallen var utarbetad sökte jag efter företag genom konsumentguider på internet. Dessa konsumentguider var och När tio företag som uppfyllde kraven hade hittats, mailades de med en intervjuförfrågan. 17 Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009:

11 Mitt mål var att intervjua två inredningsbutiker, två grossistföretag och två livsmedelsbutiker. Jag hade också som mål att hälften skulle engagera sig för miljöfrågor och hälften för rättvisa handelsavtal (fair trade). Den uppdelningen hade möjliggjort en jämförelse mellan företagen och därför ökat den interna validiteten. 21 Urvalsönskemålen blev dock för krångliga för att uppnå. Fem av tio företag tackade ja till intervju. De uppfyllde inte urvalsmålen men på grund av uppsatsens tidsbegränsningar intervjuades de ändå. Observera dock att företagskraven uppfylldes. Vid kvalitativa studier är det ofta bättre med fler analysenheter, men i denna studie har jag prioriterat att undersöka färre företag kvalitativt än fler kvantitativt. På grund av uppsatsens omfång och tidsramar anser jag det viktigare att prioritera en mer djupgående studie av färre företag än en ytligare studie av fler företag Intervjuernas upplägg Intervjuerna var utformade som kvalitativa samtalsintervjuer. Denna metod passar när forskningsfenomenet är okänt sedan innan och när människors uppfattningar studeras. 23 Så var fallet i denna uppsats. Samtalsintervju är även en lämplig metod att använda om interaktion och samspel mellan forskare och intervjuperson behövs 24, vilket var nödvändigt i denna studie då intervjufrågorna kunde vara komplexa och känsliga. En interaktion ger möjlighet till förklaring av frågorna, vilket minskar risken av missförstånd. Centralitetsprincipen gällde vid val av intervjuobjekt. Den säger att de som intervjuas ska vara centralt placerade källor 25, vilket är personer med mycket information om det som undersöks. I denna studie valdes en person med ledande position i företaget, helst den person som startade verksamheten eller driver den idag. Företagen och intervjuobjekten presenteras i uppsatsens resultat- och analysdel. Intervjuerna var utformade med en informantdel och en respondentdel. Informantdelen bestod av frågor som undersökte hur företagen är uppbyggda och hur de arbetar. Denna del var 21 Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009:

12 informativ med raka frågor och raka svar. Respondentdelen bestod av mer reflekterande och känsliga frågor. Exempelvis om incitamenten till deras engagemang, hur de ser på sin roll i samhället och hur de ser på möjligheterna till politisk påverkan. Samma intervjuguide användes till samtliga intervjuer men den följdes inte alltid exakt, vilket är vanligt vid intervjuer av respondentkaraktär. Det är viktigare att samtalet flyter på och att alla frågor eller teman berörs under intervjuns gång. 26 Därför kunde frågornas utformning och ordningsföljd komma att ändra sig under intervjuerna. Varje intervju varade ungefär 45 minuter och skedde över telefon. 2.4 Källkritisk diskussion av empiriskt material Intervjuobjekten ses som tillförlitliga källor eftersom de är centralt placerade och därför väl insatta i företagens verksamhet. Källornas centralitet ökar källornas oberoende eftersom de centralt placerade intervjuobjekten kan ses som primärkällor. Intervjuobjektens oberoende gällande grad av trovärdighet och huruvida de kan ha förlegat information är relevant att ha i åtanke gällande företagens incitament till engagemang i kombination med deras vinstintresse. 27 Hur genuint engagerade de är i relation till vinstintresset är dock inte det som undersöks i uppsatsen, därför ser jag inte det eventuella vinstincitamentet som ett problem i denna studie. Samma problematik kan också ifrågasätta intervjuobjektens tendens, det vill säga huruvida de har intresse av att återge en snedvriden bild av sitt engagemang. 28 Därför har intervjuobjektens svar kontrollerats genom att även studera företagens skriftliga verksamhetsbeskrivningar. När källorna talat om utomstående aktörer har information om dessa uppsökts separat för att försäkra om att primärkällan bistår samma information. 29 När detaljer från intervjuerna dubbelkollas med andra oberoende källor bildas trovärdighet och samtidighet. 30 Uppsatsen skriftliga källor är statsvetenskapliga artiklar och statsvetenskapligt väl erkänd litteratur som kan anses vara tillförlitlig. I uppsatsens bakgrundskapitel finns dock ett antal källor vars tillförlit och oberoende kan ifrågasättas. Dessa källor används då annan data inte hittades. Dessa tendentiösa källor har kompletterats med information från oberoende källor och 26 Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009:

13 källor med motsatt tendens för att öka uppsatsens trovärdighet. 31 Siffrorna bör trots detta ses med försiktighet. 2.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Uppsatsens begreppsvaliditet nås genom en överensstämmelse mellan uppsatsens begreppsteoretiska definition och de operationella indikatorerna 32. Den begreppsteoretiska definitionen av politisk aktivism operationaliseras i uppsatsens teoridel. Två operationella mätverktyg förklaras och används senare kontinuerligt genom hela uppsatsen. På så sätt uppnås begreppsvaliditet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter och teoretiska operationaliseringar grundar sig i tidigare etablerad forskning. Genom att kopiera tidigare operationaliseringar ökar validiteten och möjligheterna till att jämföra uppsatsens resultat med andra studiers resultat. 33 Därigenom uppnår uppsatsen även begreppsvaliditet genom resonemangsvaliditet. 34 Med en god begreppsvaliditet i uppsatsen undviks systematiska fel. 35 För att även uppnå god resultatvaliditet behövs även god reliabilitet. 36 Reliabiliteten anser jag vara god då noggrannhet och struktur har genomsyrat arbetet. Vid val av analysenheter är det viktigt att tänka på möjligheterna till generalisering. Generalisering innebär att man kan dra slutsatser även till andra fall som inte ingår i studien. 37 I denna uppsats ökar möjligheterna till generalisering genom avgränsningen att enbart studera småföretagare. Denna studies mål med generalisering är inte att kunna applicera resultaten i största allmänhet, utan snarare att kunna generalisera till andra relevanta studier. 38 Enligt Kvale görs detta genom naturalistisk-, statistisk- eller analytisk generalisering. 39 I denna studie är den analytiska generaliseringen möjlig. Detta innebär att uppsatsens analys presenterar skillnader 31 Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ, marknad. 2009: Kvale S och Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2009: Kvale S och Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2009:

14 och likheter i intervjuobjektens påståenden. Generaliseringen bygger då på påståendelogik. Läsaren kan själv reflektera över möjligheterna att generalisera till nya situationer, då belägg och argument presenteras tydligt genom hela uppsatsen. 40 För att öka möjligheterna till analytisk generalisering har intervjuernas upplägg och process beskrivits så tydligt som möjligt tidigare i detta metodkapitel Kvale S och Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2009: Kvale S och Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2009:

15 3. POLITISK AKTIVISM Två teorier om politisk aktivism används i denna studie. Den första är Pippa Norris teori om nya sociala rörelser, som benämns New Social Movements då det är Norris originaltitel. Den teorin förklarar utvecklingen av politisk aktivism de senaste 50 åren; nya organisationer, nya arbetssätt, nya politiska mål etc. Den andra teorin är ett analysverktyg med faktorer som förklarar hur politisk aktivism tar sig utryck och formas. New Social Movement-teorin och analysverktyget kompletterar varandra eftersom de behandlar två olika aspekter av politisk aktivism. Detta bildar djupare förståelse vilket är nödvändigt för denna studie. Teorin om New Social Movement och det analytiska verktyget används för att operationalisera politisk aktivism i detta kapitel samt för att pröva uppsatsens empiri i resultat och analyskapitel. 3.1 New Social Movements I västerländska demokratier har det i flera årtionden skrivits oroat om det minskade politiska intresset och engagemanget. Det har varit en allmän uppfattning att politiskt engagemang började sjunka under slutet av 1900-talet. Det rapporterades om dalande valdeltagande, mindre partitillhörighet och färre civila intresseorganisationer. Forskare som kommer fram till dessa alarmerade slutsatser grundar sig ofta på klassiska snäva teorier om politisk aktivism som utvecklades under 60-talet 42. Norris hävdar i sin bok Democratic Phoenix att dessa forskningsresultat har missat viktiga aspekter som illustrerar hur politisk aktivism har förändrats. Hon menar att politiska aktivister har funnit nya forum att engagera sig i, vilket betyder att det politiska engagemanget snarare har förändrats och inte nödvändigtvis minskat. Därför är teorierna om politik aktivism inte tillräckligt utvecklade. Vi måste vidga synen och se huruvida det finns nya former av politiskt engagemang i civilsamhället. 43 Nya kanaler för engagemang, nya förutsättningar för mobilisering och nya uttrycksformer bildar nya former av aktivism. Några exempel på nya uttrycksformer är protestaktivism, miljörörelser, konsument-bojkotter, internetaktivism och transnationella nätverk. 44 Dessa nyare former av politisk aktivism är svårare att mäta statistiskt, vilket gör att det inte finns lika mycket bevis som styrker teorier om ny politisk aktivism som det finns bevis för de traditionella. Norris erkänner komplexiteten med att identifiera dessa politiska fenomen men 42 Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:xii. 43 Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:3. 44 Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:4. 15

16 anser ändå att utvecklingen är övertygande och därför viktig att inkludera i politisk aktivism. 45 I sin bok undersöker och kartlägger hon dessa nya trender. 46 Det har skett en transformation på arenan för politisk aktivism. 47 Sexfältaren nedan är en sammanfattning av Norris resonemang om förändringen från traditionell politisk aktivism till vad som kallas New Social Movements. Figuren illustrerar skillnaderna när det kommer till struktur, arbetssätt och politiska mål. Efter figuren förklaras de karaktäriserande skillnaderna mer utförligt. Organisationens struktur Arbetssätt och aktioner Politiska mål Traditionell politisk aktivism Formell struktur, krav på medlemskap, hierarkisk organisation, betalda anställda i toppen, tydligt vem som är aktiv eller ej Arbetar mot politiska beslutsprocesser, lobbyingverksamhet, valkampanjer Påverka nationella politiska beslut, påverka valresultat New Social Movements Informell struktur, färre krav, otydliga riktlinjer, platt organisation, volontär arbetskraft Direktaktioner, internetaktivism, protester och demonstrationer, bojkotter, livsstilspolitisk- påverkan Påverkar fler aktörer, direkt social och ekonomisk påverkan, förändrar livsstil ex återvinning eller konsumtion Organisationens struktur Traditionell politisk organisering präglas av en formell och tydligt uppbyggd struktur. Organisationens sammansättning har konkreta mål och arbetssätt. Det är högre krav på registrering och ofta får medlemmarna ett bevis på sitt medlemskap. Detta bidrar till att det tydligt går att skilja på vilka som är medlemmar eller ej, alltså huruvida en medborgare är aktiv eller inte. De flesta av dessa organisationer har heltidsanställd personal och det finns en tydlig 45 Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:4. 46 Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:7. 47 Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:

17 hierarkisk ordning medlemmarna emellan. 48 Nya sociala rörelser har en mer flytande och informell struktur. Det är lösare krav på medlemskap, de som engagerar sig är vanligtvis volontärer och organisationen är platt utformad utan överordnad personal Arbetssätt och aktioner De traditionellt utformade organisationerna engagerar sig för att påverka politiken och politiska beslutsprocesser. Detta görs exempelvis genom lobbyingverksamhet eller valkampanjarbete. Aktivism som kännetecknar New Social Movements är exempelvis protestaktivism, vilket numera är den vanligaste formen av politisk aktivism. Protestaktivism innebär exempelvis att skriva under namnlistor, bojkotta produkter eller företag, demonstrera, strejka eller ockupera byggnader. New Social Movement-aktivister kan också påverka politiken likt traditionella aktivister, men det är inte lika vanligt förekommande. Förutom protestaktioner kännetecknas New Social Movement av att aktörerna i större utsträckning använder sig av internetnätverkande och direktaktioner. 50 Direktaktioner innebär att man påverkar medborgares sociala och ekonomiska situation direkt, istället för att göra det genom politiken. Ett förklarande exempel är att uppmuntra till bojkott av varor som innehåller gifter, istället för att sträva efter en politisk förändring av lagen. Direktaktioner inkluderar idag även livsstilspolitik, vilket bidrar till en suddigare gräns mellan just livsstil och politik. Exempel på dessa aktioner är att arbeta som volontär i ett återvinningskooperativ, hjälpa till på kvinnojourer, ordna insamlingsevent eller demonstrera för djurens rättigheter. Dessa aktioner räknas traditionellt inte som politiska, utan istället som aktiviteter med sociala och ekonomiska konsekvenser. Eftersom aktörer inom New Social Movement ibland arbetar för både politiska förändringar och livsstilsförändringar, så är det komplicerat att dela upp aktiviteter mellan offentliga och privata. Därför förblir det flytande linjer mellan vad som är politiskt och vad som bör räknas till det privata och sociala livet Politiska mål De traditionella organisationerna arbetar som tidigare nämnts med lobbyingverksamhet och valkampanjer, därför är deras mål att påverka politiska besluts utfall. De vill också påverka valresultat och specifika partiers framgång. Nya politiska aktivister vill som sagt påverka direkt 48 Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002: Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002: Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002: Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:

18 och livsstilspolitiskt i större utsträckning. 52 Den största skillnaden på traditionell politisk aktivism och New Social Movements är var måltavlorna befinner sig. Traditionellt sätt riktar sig politisk aktivism endast mot att påverka på statlig nationell nivå. Idag finns det fler måltavlor. Globaliseringen har bidragit till att aktivister även riktar sig mot internationella organisationer, mellanstatliga samarbetsorgan eller multinationella aktörer från privata sektorn. Privatiseringar och avregleringar har bidragit till att nationell politik idag finns i både den offentliga och den privata sektorn. Dessa förändringar innebär att aktivisternas måltavlor är många fler idag; de kan vara både offentliga och privata aktörer på lokal, nationell och internationell nivå. 53 Skillnaderna mellan traditionell politisk aktivism och New Social Movements kan vara suddiga vilket är viktigt att nämna. Vissa av de nyare politiska forumen arbetar fortfarande med traditionella metoder. Samtidigt moderniseras och utvecklas de traditionella organisationerna vilket betyder att de också använder sig av protestaktivistiska aktioner ibland. Distinktionerna är alltså endast karakteriserande för att förklara utvecklingen och de största skillnaderna. 54 Den nya politiska aktivismen kan som tidigare nämnt vara svår att kartlägga. 55 Detta är dock inte ett tillräckligt bra argument för att exkludera aktiviteten från politisk aktivism. Om man fortsätter att enbart mäta traditionell politisk aktivitet, så går man miste om mycket politiskt engagemang. 56 Norris säger att vi får en inkorrekt samhällsbild om vi inte räknar nya former av civilt engagemang som politisk aktivism Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002: Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002: Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002: Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002: Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002: Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:

19 3.2 Analysverktyg med faktorer som formar politisk aktivism Norris har även utvecklat ett analytiskt verktyg för att förklara vilka faktorer som formar politiskt aktivism och hur aktivismen tar sig utryck. Verktyget kommer också appliceras på uppsatsens empiri i resultat- och analysdelen. Verktyget består av följande fem faktorer: Landets socioekonomiska utvecklingsnivå Statens struktur Civila organisationers roll på politiska arenan Medborgarnas individuella resurser Motivation som lockar medborgare till samhällsengagemang. 58 Individuella resurser Landets Civila socioekonomiska utvecklingsnivå Statens struktur organisationers roll på politiska POLITISK AKTIVISM arenan Motivation till samhällsengagemang Norris går igenom de fem faktorerna för att förklara på vilka sätt de formar politisk aktivism. De färgade rutorna är de tre delar av analysverktyget som jag kommer använda mig av; civila organisationers roll på politiska arenan, resurser och motivation. De andra två delarna landets socioekonomiska utvecklingsnivå och statens struktur är grundläggande förutsättningar för politisk aktivism men de är inte relevanta att applicera på denna uppsats empiri. De påverkar inte utfallen i min studie eftersom de faktorerna är desamma för alla studerade företag. Det är dock viktigt att förstå alla faktorer. Därför går jag kortfattat igenom även de första två delarna av analysverktyget, trots att det endast är de sista tre som kommer användas senare i studien. 58 Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:15. 19

20 Landets socioekonomiska utvecklingsnivå är den första faktorn i Norris analysverktyg. Den beskriver hur den ekonomiska, den kulturella och den politiska utvecklingen har gått hand i hand enligt de flesta statsvetenskapliga moderniseringsteorier från 50- och 60-talet. 59 Den tar upp hur faktorer som utbildning, arbetsmarknad, 60 individualisering och sekularisering påverkar det politiska engagemanget. Nästa del i analysverktyget är statens struktur. Den delen förklarar hur politiska institutioner och demokratins utformning kan främja eller hämma graden av politiskt engagemang. 61 Den tredje delen i analysverktyget är civila organisationers roll på politiska arenan. Den analyserar medborgarnas förutsättningar till mobilisering och menar att det viktigaste är att förstå vem som deltar och när de deltar. Enligt Norris är det viktiga inte vem man är, utan snarare vilka möjligheter till organisering som erbjuds. Exempelvis har traditionella partier stort inflytande; de påverkar personer att rösta, sprider politiska budskap, samordnar aktivister, rekryterar politiker etc. 62 Andra samhällsaktörer som lockar till politisk aktivism är handelsunioner, civila samfund, yrkesorganisationer, välgörenhetsorganisationer, grannskapsorganisationer, volontärsorganisationer och sociala nätverk. Detta arbete sprider sig via vänner, släktingar och arbetskamrater. Aktiviteterna i dessa forum är oftast face-to-face vilket genererar ett starkt och avgörande socialt kapital. När engagemanget växer fram bland medborgarna känner de starkare samhällstillhörighet och ökad social tillit. 63 Det civila engagemanget bygger upp starka relationsband mellan medborgare. Detta bidrar till massmedlemskap och politisk aktivism på en ny nivå som sprider sig till fler delar av samhället. 64 De sista två delarna i det analytiska verktyget är individuella faktorer som främjar aktivism. Individuella resurser är en nödvändig del för att medborgarna ska kunna ägna sig åt politik. Ett resursrikt samhälle gynnar därför politiskt engagemang. Resurserna kan vara tid, pengar, färdigheter, uppväxt, yrke och tidigare sociala sammanhang. Allt detta skapar förutsättningar för medborgare att engagera sig politiskt. Den ekonomiska resursen är en viktig grundsten och förutsättning för att ha råd att engagera sig. En annan viktig resurs är utbildning. När medborgare utbildar sig utvecklas kognitiva färdigheter och medvetandet om sin omgivning 59 Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002: Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002: Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002: Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002: Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002: Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:28. 20

21 växer. Medborgare som är högutbildade, har välbetalda yrken eller jobb med hög status är oftare engagerade i politik. 65 På individnivå är motivation till samhällsengagemang en annan viktig faktor. Motivationsattityder i samhället är effektiva eftersom de bildar både emotionella och instrumentella känslor för politiskt deltagande. Den emotionella känslan av samhälleligt deltagande innebär att man mår socialt bra, av engagemanget i sig. Den instrumentella motivationsattityden innebär snarare att man drivs av fördelarna man får av sitt deltagande, alltså nyttan av aktivitet. Även kulturella attityder och värderingar kan skapa aktivism. De bidrar till en vilja att påverka politiskt och bygga ett politiskt intresse. Detta ger ofta ökat förtroende för demokratin Sammanfattning av uppsatsens analysverktyg När begreppet politisk aktivism används i uppsatsens resultat- och analysdel kommer det syfta till Norris förklaringar av politisk aktivism. Huvudfrågeställningen Kan företags engagemang för hållbar utveckling liknas vid politisk aktivism? kommer besvaras med teorikapitlets operationaliseringar av politisk aktivism. Detta görs dels med en applicering av New Social Movements-teorin och dels med det analytiska förklaringsverktygets sista tre faktorer; civila organisationers roll på politiska arenan, individuella resurser och motivation till samhällsengagemang. New Social Movements används på ett deskriptivt sätt genom att företagen placeras in i tabellen med struktur, arbetssätt och politiska mål. Analysverktygets faktorer används på ett analytiskt sätt då de tre relevanta faktorerna spåras i empirin för att förklara hur de formar politisk aktivism. 65 Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002: Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:29. 21

22 4. ÖKAT ENGAGEMANG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING INOM HANDELN Detta bakgrundskapitel är nödvändigt för att förklara ämnets aktualitet och den förändringen som sker inom handeln. Först introduceras en beskrivning av vad hållbar utveckling syftar till i denna studie, sedan följer statistik och rapporter som visar på det ökade företagsengagemanget för hållbar utveckling. 4.1 Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett vitt begrepp som används i många olika sammanhang. I denna uppsats är hållbar utveckling och dess innebörd för just företag det relevanta att belysa. I uppsatsen syftar hållbar utveckling till företagens engagemang för miljöfrågor och etisk handel; de som kämpar för miljövänlig och etisk produktion och konsumtion. Andra aspekter av hållbar utveckling inom företagsverksamheter inkluderas inte i studien. 4.2 Svensk Handel År 2013 släppte Svensk Handel en rapport om företags ansvarstagande för hållbar utveckling, Corporate Social Responsibility (CSR). Den rapporten säger att sju av tio svenska handelsföretag arbetar med ansvarsfullt företagande. 67 Det framkommer att andelen företag som arbetar med hållbar utveckling blir större ju större företagen är. 68 Av företag med fler är 250 anställda så arbetar 96 procent för en hållbar utveckling. 69 Av småföretag med en till nio anställda tar 42 procent samma ansvar. 70 Slutsatsen som dras av Svensk Handel är att denna skillnad beror på företagens olika resurser och ekonomiska förutsättningar. 71 Drivkrafterna bakom företagens arbete med CSR visade sig främst vara att stärka sitt rykte och varumärke. Bidragande till en hållbar utveckling och att tillgodose kundernas efterfrågan av hållbara produkter kom på andra och tredje plats. 72 Enligt rapporten har konsumenterna efterfrågat mer miljövänliga och etiskt försvarbara produkter år 2013 än tidigare år. Sju av tio konsumenter anser att det är viktigt att företaget bakom produkten tar ansvar för miljön och sociala frågor. Sju av tio konsumenter säger även att de under de senaste 12 månaderna har gjort ett medvetet val att köpa miljövänliga eller etiska 67 Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget Hämtad: Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget Hämtad: Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget Hämtad: Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget Hämtad: Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget Hämtad: Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget Hämtad:

23 produkter istället för en vanlig produkt 73. Av konsumenterna i undersökningen hävdar 55 procent att de lägger mer pengar på ekologiska produkter idag än för ett år sedan Tillväxtverket För att komplettera uppgifterna från Svensk Handel redovisas här resultat från Tillväxtverkets rapport Miljöarbete i små och medelstora företag från Tillväxtverkets definition av småföretag är att företaget har upp till 50 anställda. 75 Enligt rapporten är det sedan länge vanligt förekommande att storföretag har miljöpolicys och miljömål som de strävar efter att upprätthålla. Idag kan det konstateras att även småföretagare arbetar efter liknande policys och mål 76. Enligt Tillväxtverkets rapport har 33 procent av småföretagen en miljöpolicy. Policys för sociala och etiska frågor blir också vanligare. Av småföretagen har 23 procent en policy för sociala frågor och 18 procent har en etisk policy. 77 Enligt rapporten kan man se att ju större företaget är desto vanligare är det att företaget har en miljöpolicy. I de minsta småföretagen med endast 0-9 anställda är det mindre vanligt med miljöpolicys och policys för sociala eller etiska frågor. Detta eftersom större företag har fler resurser att lägga på hållbarhetssatsningar. 78 Av småföretag i studien säljer 38 procent miljöanpassade produkter. En miljöanpassad produkt är en produkt som gör markant mindre miljöpåverkan än andra varor och tjänster med samma funktion. 79 Även Tillväxtverket har undersökt varför företagen engagerar sig för hållbar utveckling. Enligt deras undersökning är den viktigaste drivkraften att företaget vill engagera sig, alltså eget engagemang. Därefter kommer att möta konsumentkrav och sedan att minska resursåtgången. 80 Något som uppmärksammas i rapporten från Tillväxtverket är att andelen småföretag som arbetar med miljömål minskat mellan 2008 och Från att ha ökat till 32 procent år 2008 har andelen företag som arbetar med miljömål minskat till endast 25 procent år Dessa 73 Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget Hämtad: Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget Hämtad: Tillväxtverket. Miljöarbete i små och medelstora företag. 2012:7 76 Tillväxtverket. Miljöarbete i små och medelstora företag. 2012:9 77 Tillväxtverket. Miljöarbete i små och medelstora företag. 2012:9 78 Tillväxtverket. Miljöarbete i små och medelstora företag. 2012:9 79 Tillväxtverket. Miljöarbete i små och medelstora företag. 2012:28 80 Tillväxtverket. Miljöarbete i små och medelstora företag. 2012:25 81 Tillväxtverket. Miljöarbete i små och medelstora företag. 2012:14 23

24 siffror visar därför på en motsatt trend. Jag väljer dock att se på utvecklingen ur ett längre perspektiv. Under 2000-talet har andelen företag som prioriterat hållbar utveckling ökat fram till 2008 och de siffror som visar på en motsatt effekt är endast marginella. Jan Persson som är analytiker på Tillväxtverket tror att det minskade engagemanget beror på finanskrisen, att många småföretag inte hade de ekonomiska resurserna att arbeta med hållbar utveckling åren efter finanskrisen Detta resonemang, att ambitionerna och engagemanget fortfarande är högt, kan stärkas av siffror från Svensk Handel. Deras rapport indikerar att företagen lägger oförändrat med pengar på ansvarsfullt företagande trots den ekonomiskt tuffa tiden efter finanskrisen Försäljning av Fairtrade- märkta och KRAV- certifierade produkter. För att få en helhetsbild av den ökade trenden av hållbar handel presenteras statistik över försäljning av miljövänliga och etiska produkter. På nästa sida presenteras två diagram, ett från Fairtrade och ett från KRAV. Siffrorna från Fairtrade visar på att hållbar utveckling inom handeln är en ökande trend. Diagrammet på nästa sida illustrerar den ökade försäljningen av Fairtrade-märkta varor från år 2004 till Försäljningen av hållbara produkter, i detta fall etiskt hållbara, ökade med 28 procent mellan 2011 och Observera att detta endast inkluderar produkter med Fairtradeproduktmärkningen. Andra produktmärkningar som garanterar etiskt försvarbara arbetsförhållanden är inte inräknade. KRAV-märkningens marknadsrapport från 2012 visar på samma trend. Diagrammet på nästkommande sida illustrerar hur försäljningen av KRAV-märkta, alltså ekologiska livsmedel, har ökat mellan 2006 och SVTs Rapport. Miljöarbetet minskar i svenska småföretag. Hämtad: Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget Hämtad: Fair Trade. Fairtrade-rapporten Hämtad: KRAV. Marknadsrapport Hämtad:

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

Efter regn kommer sol

Efter regn kommer sol Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet

Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet US1000, v 1.2, 2015-10-08 1 (6) 2015-12-01 Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet Härmed inbjuds att lämna offert till genomförande av en forskningsöversikt

Läs mer

Frivillighet på modet!

Frivillighet på modet! Frivillighet på modet! Maj 2008 Inledning Forum för Frivilligt Socialt Arbete har gått igenom alla kommunernas hemsidor för att få en bild av hur kommunerna arbetar med frivilligarbete knutet till välfärdens

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Sammanfattning. Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13

Sammanfattning. Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13 Sammanfattning Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13 Facilitatorguide - Cafémetoden Som café-chef är det ditt jobb att hjälpa deltagarna genom den inlärningsprocess som avgör vad den enskilda deltagaren

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar

En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar HÅKAN JOHANSSON (SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET), PRESENTATION CIFRI (CPH) KONFERENS APRIL

Läs mer

2.1.5 KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION I

2.1.5 KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION I 2.1.5 KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION I SVENSKA KOMMUNER JESSIKA WIDE BETYDELSEN AV KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION Politikers olika sociala tillhörighet leder ofta till olika erfarenheter och därmed

Läs mer

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

pass this on! - din guide till att engagera Presenterar

pass this on! - din guide till att engagera Presenterar Det svenska civila samhället består av cirka 200 000 organisationer. Formerna är ideella, kooperativa och stiftelsestyrda. Tillsammans bärs de upp av ca 32 miljoner medlemskap. Sektorn sysselsätter ca

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Engelska 7 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod ENGENG07 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Skriftligt prov Teoretiskt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Bifogas Hedencrona m.fl Progress

Läs mer

Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det?

Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Stefan Dahlberg Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet stefan.dahlberg@pol.gu.se Svenska valforskningsprogrammet

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Att skriva säljande texter Malmö 2 december. www.ljk.se

Att skriva säljande texter Malmö 2 december. www.ljk.se Att skriva säljande texter Malmö 2 december www.ljk.se Sändare Mottagare Shannon & Weaver Indirekt koppling tex via försäljningsstatistik Direkt koppling tex via marknadsundersökningar Behov/Syfte Effekt

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Redovisning kvalitetsarbete schemaläggning 2010-2012

Redovisning kvalitetsarbete schemaläggning 2010-2012 Redovisning kvalitetsarbete schemaläggning 2010-2012 Bakgrund I nya ST ställs krav på att ST-läkarna skall genomföra ett kvalitetsarbete (delmål 20 för internmedicin). Klinikomfattande kvalitetsarbete

Läs mer

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare och

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Sidan 1 av 5 Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Tema: Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Med Stefan Dahlberg, forskare vid Göteborgs universitet

Läs mer

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik Forskningsproblem Sverige är ett land som alltid har tagit emot andra människor med olika bakgrund och kulturer. Invandringen har skedd länge från delar av Europa och

Läs mer

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,

Läs mer

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Etableringskurs för nyanlända

Etableringskurs för nyanlända Etableringskurs för nyanlända Kursens mål är att skapa en stärkt självbild och självkänsla genom ett nätverk med personliga relationer i såväl förenings- som arbetsliv i Jönköping. Ledord: utbildning,

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Anmälningskod: GU-18150 Sök senast: 15 april

Anmälningskod: GU-18150 Sök senast: 15 april MATIX - Management av Tillväxtföretag Antagningsprocess 2013 Anmälningskod: GU-18150 Sök senast: 15 april Välkommen att söka till MATIX! För att samspelet mellan student, företag och akademi ska bli så

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315 POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Vad ska till för att öka konsumtionen? Utmaningar och erfarenheter Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Axelsson M. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren

Läs mer

SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Örebro 2008-04-26 SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Styrkor: Bra informationskanaler FM med ombud från kårnivå Blandade åldrar i styrelser Utbildar goda ledare i samhället Ekonomin Engagerade

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

Detta_ tycker_vi.doc

Detta_ tycker_vi.doc Detta_ tycker_vi.doc En åsiktsprofil för tydlighet, enighet och engagemang Förbundet Unga Forskare Förbundsstyrelsen Anders Lundberg, Guncha Welsapar 2010-01-18 1 Sammanfattning Förbundet Unga Forskare

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

23 MAJ 2014. Kompetensprofil

23 MAJ 2014. Kompetensprofil Kompetensprofil Ett dokument för oss som rekryterar som hjälper oss att hitta dem vi vill ha, göra en bra matchning. Dokumentet hjälper oss att beskriva vår verksamhet och de utmaningar vi står inför.

Läs mer

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01 Diarienummer: Ks2016/0054.150 Verksamhetsplan för arbetet som Fairtrade City Gäller från: 2016-05-01 Gäller för: Kommunkoncernen Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Fairtrade City styrgrupp Revideras

Läs mer

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.

Läs mer

7. Socialt kapital i norra Sverige

7. Socialt kapital i norra Sverige 7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt

Läs mer

4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER

4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER 4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER FÖRENINGAR MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER SPONSORER REGERING, RIKSDAG & EU REGLER & FÖRORDNINGAR

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12 Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Läs mer

Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice

Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice 2008-12-16 Sammanfattning I den första Tierpspanelen fick medborgarna svara på frågor kring Medborgarservice som funnits sedan januari 2007. Totalt har 54 personer

Läs mer

Ungdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25]

Ungdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Ungdomar i Skåne Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Förord I samverkan med region Skåne genomförde SOM-institutet 2011 en medborgarundersökning. Den var dels en uppföljning av de undersökningar

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer