SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDETS MEDLEMSTIDNING Nr 86 Februari 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDETS MEDLEMSTIDNING Nr 86 Februari 2012"

Transkript

1 SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDETS MEDLEMSTIDNING Nr 86 Februari 2012 Menstruationsrelaterad migrän sid 4 Botox sid 6 7 Världsstjärnor på olika planhalvor sid Tema Vem bestämmer? sid Krönika: Varför ska man känna sin historia? sid 12 Migränförbundet Banérgatan 55, Stockholm Telefon: E-post: Hemsida:

2 (www.hjarnfonden.se) Torsdagen den 19 januari hade Hjärnfonden bjudit in till förhandsvisning på Fotografiska Museet i Stockholm av bilder ur Lennart Nilssons nya film En smart sak en film om hjärnan. Samtidigt presenterades Hjärnfondens 22 stipendier som avser forskning på heltid under ett år. I sitt pressmeddelande inför utdelandet av stipendierna skriver Hjärnfonden: 90 procent av det vi vet om hjärnans funktion har vi lärt oss de senaste 15 åren. Behovet av ytterligare forskning är stort. Därför delar Hjärnfonden ut över 6 miljoner kronor i stipendier till unga hjärnforskare runt om i Sverige. Stipendierna gör det möjligt att självständigt driva sin forskning framåt, något som annars är svårt eftersom de första åren efter disputation är svåra att finansiera. Hjärnfondens stipendier betyder mycket då mer än var tredje svensk drabbas någon gång under sitt liv av en hjärnsjukdom. Ju fler vetenskapliga genombrott som görs, desto tidigare kan rätt Lennart Nilsson och Hjärnfondens generalsekreterare Gunilla Steinwall. diagnoser ställas och fler hjärnsjukdomar förebyggas, behandlas eller botas. Vi har stora förhoppningar på våra stipendiater, säger Hjärnfondens generalsekreterare, Gunilla Steinwall. Stipendierna är på kronor. Hjärnfondens vetenskapliga nämnd garanterar att de forskare som får Hjärnfondens stipendier eller anslag tillhör den svenska forskareliten. I Sverige finansieras mindre än hälften av forskningen av offentliga medel. Hjärnfonden är fristående utan några bidrag från varken stat eller kommun och utgör därför en viktig kugge i finansieringen av den övriga hälften. Intervju med Hjärnfondens förste ordförande Kjell-Olof Feldt Varför var du med och drog igång Hjärnfonden? Det var två skäl. Dels ville jag göra något helt annat och viktigt, när jag lämnade det politiska livet. Dels har vi i släkten flera personer med olika hjärnsjukdomar. Vilket var motivet för att starta Hjärnfonden? Staten hade börjat dra ner på anslagen till medicinsk forskning och Migränförbundets ordförande Ingemar Färm i samtal med Kjell-Olof Feldt många neurologiforskare började bli oroliga för hjärnforskningens framtid. Samtidigt såg vi hur Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden fick ihop mycket pengar till forskningen inom de områdena. När startade Hjärnfonden? Tillsammans med bland annat Lennart Widén startade vi 1993 en förening, som vi kallade Hjärnfonden blev det en insamlingsstiftelse. I princip så som den ser ut idag. Själv var jag ordförande från 1993 till 2010 och är idag hedersordförande. Kommentar av förbundsordförande Ingemar Färm om utvecklingen av migränforskningen Mycket av den medicinska forskningen i Sverige finansieras av fonder som Hjärnfonden. Migränförbundet stöder Hjärnfonden genom årliga bidrag. Enskilda medlemmar skänker också pengar till fondens konto för migränforskning. Förbundet överlämnade för ett antal år sedan hela kapitalet i vår forskningsfond till Hjärnfonden. Det var ett klokt beslut. Det hade krävts för mycket av förbundet att hantera en forskningsfond på rätt sätt själva. Inget av Hjärnfondens stipendier gick i år till någon som forskar om migrän. Det beror inte på att Hjärnfonden valt bort området migrän. Det beror på att det inte är populärt att forska om migrän i Sverige. Överhuvudtaget är migrän en väldigt undanskymd hjärnsjukdom, trots att den drabbar så många personer, ca med allvarlig migrän. Jag har deltagit i flera konferenser som Socialstyrelsen, Dagens Medicin m fl har arrangerat och kan konstatera att migrän finns nästan aldrig med. Socialstyrelsens nationella riktlinjer omfattar inte migrän. Öppna jämförelser, som ska ge underlag för landstingens arbete med olika sjukdomar, finns inte för migrän. Jag tog upp det här med Hjärnfondens generalsekreterare Gunilla Steinwall och vi ska senare i vår träffas för att prata om insatser för att öka uppmärksamheten kring migrän. Gå gärna in på Hjärnfondens hemsida, där finns en hel del material om migrän. 2 Migränbladet 1/12

3 ges ut fyra gånger per år av Svenska Migränförbundet (SMIF) och handlar om migrän, Hortons huvudvärk och annan svår huvudvärk. Åsikter framförda i denna tidning delas inte nödvändigtvis alltid av Svenska Migränförbundet. Besöksadress, telefon och telefax, se Migränförbundet nedan. E-post Ansvarig utgivare Ingemar Färm Redaktionskommitté Ingemar Färm och Helena Elliott Grafisk Form Ateljé Hunting Flower AB Tryckeri Danagård LiTHO AB, Ödeshög ISSN Tryckt på Arctic Paper, miljöcertifierat Omslagsbild Ingemar Färm Sista materialdag för nästa nummer, nr 87, är den 8 maj. Utgivning den 31 maj 2012 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Inför en solidaritetsskatt Måndagen den 16 januari skrev regeringens utredare om avgifter inom vårdområdet, Bo Könberg, på DN Debatt. Han förordade höjda avgifter och eventuellt en sammanslagning av de olika högkostnadsskydden. Samma dag intervjuades både jag och vår ombudsman Helena Elliott i Rapport om vad vi tyckte om förslaget, se mer på vår hemsida I stort sett återgav inslaget i Rapport det vi hade framfört. Men en sak utelämnades. Jag föreslog att man borde införa en Solidaritetsskatt för att finansiera läkemedel för människor med svåra kroniska sjukdomar som t ex kronisk migrän och också kunna sänka vårdavgifterna för den gruppen. Varför då? Grundprincipen för avgifter för dem som är drabbade är i princip orättvis. Varför ska de som är drabbade av en kronisk sjukdom eller annan funktionsnedsättning också drabbas av extra kostnader? Jag vet att man resonerar om risk för överutnyttjande om man inte har avgifter. Man har till och med talat om självrisk som i försäkringar. Det är cyniskt. Vem väljer att ha migrän och ta mediciner varje dag för att skattebetalarna subventionerar medicinen? Jämför med riskkapitalbolagens överföringar av skattefinansierade vinster inom vård och omsorg! Jämför miljarderna och se vem som kostar skattebetalarna mest och till ingen nytta för medborgarna. Ingen vet vem som drabbas härnäst. Det finns bara en rimlig och rättvis princip och det är att vi alla betalar en gemensam försäkringspremie. Kalla den solidaritetsskatt eller obligatorisk solidaritetsförsäkring om det smakar bättre. Ingemar Färm, förbundsordförande Svenska Migränförbundet Besöks- och postadress Banérgatan 55, Stockholm Telefon Telefontid Vardagar Telefax E-post Hemsida Webbansvarig: Helena Elliott Ordförande Ingemar Färm Kansliet Ombudsman Helena Elliott Administrativ assistent: Yvonne Sandin Medlemsavgift 175 kronor och 50 kronor för övriga familjemedlemmar bosatta på samma adress Plusgiro Svenska Migränförbundets symbol Lena Wennersten Migränbladet 1/12 Vi * * * I Vad är och gör Migränförbundet? är en ideell demokratisk organisation,religiöst och partipolitiskt obunden. är medlemsstyrda med bas i läns- och lokalföreningar.medlemmar är människor med migrän eller annan svår huvudvärk och deras anhöriga. är en kamratstödsorganisation,som ger gemenskap,råd och stöd. ger ut information om och har verksamhet för olika medlemsgrupper t ex ungdomar,barn och äldre stöder migränforskning med bidrag till Hjärnfonden,(www.hjarnfonden.se). arbetar med opinionsbildning för att förbättra villkoren för människor med migrän och annan svår huvudvärk. Vi är medlemmar i två internationella paraplyorganisationer: European Headache Alliance,EHA (www.e-h-a.eu) * och World Headache Alliance,WHA (www.w-h-a.org) bland annat Handikappförbundens Samarbetsorgan,HSO (www.handikappforbunden.se), * HandikappHistoriska Föreningen, HHF (www.hhf.se) och arbetsgivarorganisationen KFO (www.kfo.se) INNEHÅLL 3 Ledare 4 Menstruationsrelaterad migrän, en artikel av Anette Björkqvist 6 Botox för hollywoodstjärnor och/eller migränpatienter 8 Från några systerorganisationer 9 Föreningsnytt 10 Världsstjärnor på olika planhalvor men har en gemensam Lotta Schelin och Thomas Tranströmer 12 Krönika: Varför ska man känna sin historia? 13 Tema: Vem bestämmer? Arbete och försörjning 16 Referat 18 Medlemsföreningarnas kontakter 19 Förbundsnytt 20 Om Svenska Migränförbundet och medlemsansökningsblankett 3

4 HORMONER OCH MIGRÄN Menstruationsrelaterad Till Migränbladet kommer det ofta frågor om sambandet mellan hormoner och migrän. I det här numret presenterar vi en artikel av frilansjournalisten Anette Björkqvist och insänt material från några medlemmar. Pojkar och flickor drabbas i ungefär lika hög grad av migrän. När de kommer i puberteten förändras bilden och migrän blir dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Hormonförändringar är med stor sannolikhet en betydande orsak till den här skillnaden mellan könen. Utifrån vetenskapliga artiklar ger jag här en kortfattad överblick av kopplingen mellan migrän och menstruationscykeln. Vetenskapen skiljer på äkta menstruell migrän och menstruationsrelaterad migrän. Äkta menstruell migrän uppkommer endast i samband med menstruation och då inom intervallet två dagar före den första blödningsdagen och fram till och med den tredje menstruationsdagen i minst två av tre menstruationscykler. Östrogen, prostaglandin och serotonin Migrän i samband med menstruation förekommer hos nära 60 % av de kvinnor som uppger att de har migrän. Migränen uppkommer även av samma orsaker som för migrän som inte är kopplad till menstruationscykeln. Det kan till exempel vara för lite eller för mycket sömn, väderomslag, oregelbundna måltider, viss mat och dryck, alkohol, träning, ingen träning eller oro. En ytterligare mycket viktig utlösande faktor specifikt för menstruationsrelaterad migrän är med stor sannolikhet minskningen av östrogenhalten i blodet innan menstruationen. Förmodligen är även de snabba förändringarna av östrogenhalten under menstruationscykeln i sig en faktor för att migränanfallet triggas igång. Forskarna anser att det är positivt med långvarigt höga eller låga nivåer av östrogen, men att plötsliga, snabba förändringar i östrogenhalten kan utlösa ett migränanfall. Det är förmodligen också så att det snabba östrogenfallet på något sätt, som ännu inte är belagt, påverkar blodkärlen så att de blir mer mottagliga för andra faktorer. En av de faktorerna är prostaglandiner, ett syraämne som man tror kan ge upphov till neurologisk inflammation och som även förhindrar utsöndring av norepinepherine, ett ämne som bland annat har till uppgift att motverka neurologisk inflammation. Prostaglandiner påverkar genom att nivåerna ökar tre gånger så mycket under dagarna efter ägglossning och ännu mer under menstruationen. För vissa kvinnor har icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel visat sig vara effektiva som behandling av menstruationsrelaterad migrän. Ärftlighet och andra orsaker Forskarna har också hittat ärftliga orsaker för uppkomsten av menstruationsrelaterad migrän. Genetiskt, ärftliga faktorer i genen som binder östrogen har visat sig ha betydelse för ökad anfallsfrekvens. Samma ärftlighet finns när det gäller receptorgenen för könshormonet progesteron. Även här bidrar ärftligheten till fler migränanfall. Det verkar dock som om östrogenet spelar en större roll för uppkomsten av menstruationsrelaterad migrän än progesteron. Hormonella förändringar är inte den enda orsaken till menstruationsrelaterad migrän. Sambanden är komplexa, bland annat kan nämnas att även nedsatt ämnesomsättning av serotonin antas ha betydelse för den här typen av migrän. För många kvinnor ökar migränanfallen i samband med klimakteriet. Under den här perioden som kan pågå i över tio år, uppkommer sporadiska svängningar i hormonnivåerna samtidigt som den absoluta nivån av hormonerna sjunker. Behandlingsformer Flera olika behandlingsformer används vid menstruationsrelaterad migrän. Ofta används samma typ av medicinska preparat både för akut behandling och korttidsbehandling. Vanliga läkemedel är triptaner och ickesteroida antiinflammatoriska preparat. Som förebyggande behandling används till exempel betablockerare, antidepressiva läkemedel Jag heter Anette Björkqvist och är frilansjournalist. Tidigare har jag arbetat på Sveriges Television, på framförallt barn- och vetenskapsredaktionerna. Utbildning: TV-linjen på Kaggeholms folkhögskola och Poppius journalistutbildning. Läser nu Medicin för journalister på Karolinska Institutet. Arbetar även som kundaliniyogalärare. Jag har haft migrän sedan jag var tolv år. Då var det ingen på vårdcentralen som förstod att det var migrän jag led av. Det dröjde därför ända till jag var 25 år och själv bad att få komma till en neurolog, som jag fick rätt diagnos. Jag har på senare tid förstått att den migrän jag har är hormonellt betingad och kopplad till menstruationscykeln. 4 Migränbladet 1/12

5 HORMONER OCH MIGRÄN migrän och hormonbehandlingar. Även p-piller används som förebyggande behandling. Ibland kan även livsstilsförändringar vara nödvändiga. Regelbundna mattider, sovtider och regelbunden motion har visat sig ge positiva effekter för vissa patienter. Att behandla migrän som beror på menstruationscykeln är ofta en utmaning. De karakteristiska symtomen på migrän kopplad till menstruation är ofta förbisedda och många kvinnor som lider av menstruationsrelaterad migrän har inte fått rätt diagnos. För vissa kvinnor fungerar akut behandling under pågående migränanfall, medan andra behöver förebyggande behandling. Slutsatser De slutsatser som går att dra är att det är komplicerat att diagnostisera menstruationsrelaterad migrän. Att skriva en migrändagbok under tre månader är en bra metod för att hitta mönster och därmed underlätta diagnos. Det är också viktigt att prova ut vilken behandling som ger bäst resultat för att minska problemen i varje enskilt fall. Anette Björkkvist Hej! Jag är 42 år och har haft migrän sedan jag fick mitt första barn. Under ca tolv år har jag haft tydlig hormonrelaterad migrän med anfall en till två dagar före mens och ibland ett när mensen håller på att sluta. Det har oftast varit hanterbara anfall och jag har tagit Orudis-kapslar. För ett och ett halvt år sedan ändrade migränen karaktär efter ett par mellanblödningar. Jag hade nu migrän ca åtta gånger i månaden och fick förra sommaren diagnosen utmattningssyndrom. Mina migränanfall kommer nästan uteslutande runt mens och fram till ägglossning (har fört huvudvärksdagbok i ca fyra månader till min neurolog). Sedan jag blev utmattad har jag nästan alltid en kraftig spänningsvärk i övre delen av nacke och ibland bakhuvud samtidigt som jag har migrän. Jag känner ofta en stor ömhet och smärta i ansiktet också under och efter attackerna. Detta gör att det har varit svårt att hitta rätt medicin. Har prövat Botox och Topimax förutom akut medicin som Zomig och Orudis. Migränen har blivit mycket handikappande i sig och i kombination med utmattningen. Jag kan inte arbeta mer än halvtid och har ett mycket begränsat socialt liv. Jag praktiserar lite mindfullness dagligen och tar korta promenader. Har kontakt med sjukgymnast. Jag har försökt rehabilitera mig men känner en viss uppgivenhet efter så många olika försök. Vad ska jag göra? Vänliga hälsningar, Åsa MF Migrän i din ålder? Den kommentaren får jag ofta när jag talar om att jag fortfarande lider av migrän. Under en stor del av mitt liv hade jag också förhoppningen att bli fri från min plåga när mensen försvann, inte minst eftersom en nära anhörig slapp sin migrän i just den åldern. När migränmotorn fortsatte att jobba också efter menopausen, satte jag min tro till alla de som sa att bara du slutar jobba så blir det mycket bättre. Nu har jag varit ålderspensionär i snart tio år och migränen stör fortfarande min livskvalitet i hög grad. Nu börjar väl hoppet falna och jag tycker att det känns jobbigt att så ofta behöva förklara att det nog inte är så att alla slipper sin migrän i mogen ålder. Vad som ändå hänt är att de värsta anfallen, då när man står och håller om huvudet och ber om nåd, ja de kommer väldigt sällan. I stället är stunderna utan huvudplåga korta och mycket sällan förekommande. Till en viss gräns har jag väl anpassat mig och accepterat att bättre än så här blir det inte, men hoppet det ger jag nog aldrig upp riktigt, tack och lov. Det värsta med att tillhöra skaran äldre med migrän tycker jag nog är att läkare och andra inom vården inte känner till att vi finns. Något som också har bekräftats vid otaliga samtal med systrar och bröder under mina år som aktiv i migränsammanhang. Känslan av att inte bli trodd är något av det värsta man kan råka ut för, och det gäller också vår grupp. Det är bara huvudvärk Beställ boken genom att skicka ett meddelande till mig, Skriv ditt namn och adress så skickar vi boken till din brevlåda. Boken kostar 250 kronor plus frakt och du betalar via en faktura som vi skickar med. Migränbladet 1/12 Är också du en av oss gamlingar med migrän? Hör då gärna av dig till oss i Migränförbundet och berätta hur du har det. Vi har diskuterat att bilda en grupp av något slag, kanske i form av ett nätverk, där vi kan stötta varandra. På sikt hoppas vi också via olika kanaler kunna nå ut till bland annat läkare inom primärvården, och på så sätt få förståelse för vår sjukdom. Ring till eller skriv till Birgitta Killgren Hultgren, vice ordförande i Migränförbundet 5

6 Botox för Hollywoodstjärnor För ett antal år sedan diskuterades mycket ett preparat, Botox, som när man sprutade in det på olika ställen i ansiktet hjälpte till att släta ut rynkor. Det fick stor uppmärksamhet därför att en del filmstjärnor och modeller använde preparatet ur skönhetssynpunkt. Botox visade sig ha en positiv bieffekt på en del personer. De blev av med sina migränattacker. Sen dess har det prövats av neurologer i många länder på deras eget ansvar. Det har dock tagit lång tid att få det officiellt godkänt av respektive länders läkemedelsverk. I december förra året kom godkännandet i Sverige. Det bör läggas till dels att Botox är gjort med ett av världens farligaste gifter och att den medicinska säkerhetskontrollen därför är extra viktig, dels att Botox används i medicinsk behandling av andra sjukdomstillstånd som t ex spasmer av olika slag. I ett mail till de medlemmar som har en e- postadress skrev Helena Elliott: Läkemedelsverket i Sverige har godkänt BOTOX som förebyggande behandling av huvudvärk hos vuxna som lider av kronisk migrän (huvudvärk i minst 15 dagar per månad, varav minst åtta dagar med migrän) och som har svarat otillräckligt eller är intoleranta mot profylaktiska migränläkemedel. Vi tänkte skriva om denna behandlingsform i Migränbladet nummer 86 som kommer i februari I och med detta önskar vi komma i kontakt med personer som har testat och blivit hjälpta av denna behandling. Gensvaret blev stort. Vi fick 27 svar. Vi publicerar en del av dessa här nedan. Först tar vi några positiva och sedan några som är negativa eller tveksamma: Måns Å Jag läste ert utskick om att läkemedelsverket har godkänt Botox för behandling av migrän. Jag har under drygt ett år fått Botox och har varit i stort sett symtomfri sedan dess. När jag säger i stort sett så är det för att jag brukar få migrän av alla sprutorna som sätts på migränställen. Det händer ibland att jag får förtecken till migrän som tidigare oftast blev migrän, då brukar jag ta 500 mg Pronaxen och då har det heller inte utvecklats till migrän. Jag lider även av spänningshuvudvärk på grund av att centrat i hjärnan som styr ögonmusklerna har skadats. Detta har jag haft under drygt 20 år och äter därför Citodon. Det börjar med att ögonmusklerna blir spända som en kramp, sedan kryper spänningen upp över pannan och längs med tinningen och blir en fullbordad huvudvärk. Efter det att jag började med Botox så vandrar inte spänningen från ögonen eftersom paralyseringen av Botox klipper av spridningen. Det har gjort att jag kunnat minska Citodon-behandlingen från 2-3 tabletter/dag till 1-2 och ibland kan jag klara en hel dag utan Citodon. Att spänningshuvudvärken har halverats är ju bara något jag får på köpet, men det har varit minst lika viktigt. Natalie H Jag blev under lite knappt ett års tid behandlad med Botox mot min migrän på neurologmottagningen på Växjö lasarett. Det hade en otrolig effekt på mig. Från att ha huvudvärk (både migrän, spänningshuvudvärk och tablettframkallad huvudvärk) nästintill dagligen gick jag till att få 1-3 tillfällen i veckan, ibland gick jag hela veckor utan en enda huvudvärksdag. Svåra migränanfall fick jag nästan aldrig. Men efter ungefär nio månader började tyvärr effekten klinga av och efter ytterligare några månader gjorde vi ett längre uppehåll i behandlingen för att börja på nytt i våras detta år. Men sprutorna hade då ingen effekt längre. Innan jag påbörjade behandling med Botox hade jag gått hos flera olika läkare mot min migrän och provat alla möjliga mediciner, både triptanmediciner och en hel uppsjö med förebyggande men det har inte varit många som haft någon vidare effekt. Jag har haft migrän sedan barnsben och sedan jag gick i gymnasiet har den varit något som kommer på besök flera dagar i veckan (jag är nu 26 år gammal). Jag har även gått hos kiropraktor, fått massage och kraniosakral terapi mot min migrän, men inget har haft någon effekt förutom de Botox injektioner jag fick. Jag var också under något år sjukskriven på 25 % för min migrän när den var som värst. Emma R Jag heter Emma och jag har mycket riktigt provat på Botoxinjektion mot migrän och spänningshuvudvärk med mycket god effekt. Jag provade på behandlingen på grund av av att jag läst mycket om det och att patienter med migrän och spänningshuvudvärk blivit hjälpta av det. Behandlingen gjorde jag på en skönhetsklinik i Malmö som heter Stureplanskliniken. Jag betalade ca kr för behandlingen vilket jag betalade själv eftersom min neurolog sagt till mig att Botoxbehandling i detta syfte endast gjorts på försök och absolut inte är någon godkänd behandlingsform som kan rekommenderas till huvudvärkspatienter. Detta gjorde att jag själv sökte upp kliniken och berättade att jag ville prova. På grund av priset har jag tyvärr inte gjort någon mer behandling. Om denna behandling nu blir godkänd för spänningsvärk och migrän och att man rentav kanske kan få Botox på recept från sin neurolog är ju det en fantastisk möjlighet för oss som är drabbade av denna envisa och handikappande huvudvärk. 6 Migränbladet 1/12

7 och/eller Migränpatienter Här kommer svar från några, som är negativa eller tveksamma: Gitte Jag har provat detta 2 gånger och blev inte hjälpt av det... bara fattigare... ler. Gitte Eva M Jag har genom Migränklinik i Göteborg, Carl Dahlöf, fått pröva Botox dock utan att bli det minsta hjälpt. Jag vill i alla fall skriva detta brev för att meddela att i den statistik som Carl Dahlöf då förde blev 50 % av patienterna hjälpta. Anna B Jag har provat Botoxbehandling, men blev tyvärr inte hjälpt av det. Jag trodde att jag var ganska ensam om att inte bli hjälpt av Botox, men på er sida på Facebook visade det sig vara fler som inte fått önskat resultat. Hoppas ni hittar någon att intervjua som haft god effekt av behandlingen. Hittar ni ingen via utskicket så hjälper säkert neurologen Håkan Löfving till att ni får komma i kontakt med någon. Han behandlar många i Göteborg med Botox mot migrän. Ing-Marie A Jag fick Botoxinjektioner den 20 september i år, men tyvärr fick jag ingen hjälp av detta, däremot en hel del biverkningar som jag har fått stå ut med. Jag börjar märka att giftet håller så sakteliga på att gå ur kroppen, och biverkningarna avtar, men det tar tydligen 3 månader innan det försvinner helt. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte tog reda på lite mer om Botox, men nu har jag iallafall provat. Migränförbundets migränsjuksköterska Ingela Strigell Hådell Ingela är sjuksköterska och en av förbundets rådgivare sedan flera år. Hon har själv migrän. Utöver kunskaper om migrän har hon också kunskaper både som hjärtsköterska och diabetessköterska. Just nu arbetar Ingela som skolsköterska. Du kan nå henne både på telefon, telefontid onsdagar kl 18 20, tel och på e-post: Migränbladet 1/12 7

8 S SYSTERORGANISATIONER Från några systerorganisationer European Headache Alliance, EHA är de europeiska migränorganisationernas paraplyorganisation. Migränförbundet är medlem liksom den danska och den nederländska (holländska), vars tidningar vi presenterar här. Den danska systerorganisationen Migraene & Hovedpineforeningen Det danska förbundet ger liksom vi ut en medlemstidning, som kommer ut fyra gånger per år. De har en medlemsavgift på 175 Dkr, alltså något högre än avgiften till Migränförbundet. Genom medlemskap kan man också få rabatter på en del behandlingar. Ordföranden Hanne Johansen berättar i sin spalt att föreningen fyllde 15 år förra året, dvs drygt fem år yngre än svenska Migränförbundet. Den stora artikeln i det här numret handlar om Børne hoved pinecentret (Barnhuvudvärkscentret) på Herlev Hospital. På centret tar man emot ca 200 barn och unga (3 18 år) för utredning och behandling. Väntetiden är 5 månader. Diagnosen ställs av ett tvärfackligt team. När det är klart görs ett skräddarsytt behandlingserbjudande upp. I artikeln skriver man att det fortfarande finns mycket fördomar om barn och huvudvärk. Därför lägger man stor vikt vid att berätta för barnet att man erkänner hans/hennes smärta och tar den på allvar. Om barnet har mer än fyra anfall per månad sätter man in förebyggande medicinsk behandling, som kan pågå ett år innan man fasar ut den. En del i behandlingen är att gå igenom barnets kost-, sov- och andra levnadsvanor. I övrigt finns en artikel om överförbrukning av mediciner och vilken information som finns om riskerna. En annan artikel beskriver Kognitiv Plus Terapi & Traening. Två sidor i tidningen innehåller läsarbrev. Två artiklar informerar om samhällsorganens och konsultföretags rådgivningsverksamhet till sjuka och förtidspensionärer. Utskick av Migränbladet nr 85 till alla europeiska Migränförbund Förra numret av Migränbladet skickade vi som en pdf-fil till alla europeiska migränförbund åtföljt av en enkel beskrivning på engelska av artiklarna i tidningen. Initiativet blev mycket väl mottaget. Det nederländska (holländska) förbundet svarade med en gång och gav en sammanfattning på engelska av innehållet i senaste numret. Den nederländska systerorganisationen Nederlandse Vereniging van Hoofdpijnpatiënten Det nederländska förbundets tidning ges ut fem gånger per år och är en proffsig tidning på 44 sidor med en upplaga på exemplar. Tidningens namn HOOFDZAKEN är dubbeltydigt = Huvudsaken. I varje nummer presenteras ett företag eller verksamhet, som också heter HOOFDZAKEN, t ex en frisersalong eller ett gym. Omslaget: För varje år väljer tidningen ett tema var det foton av ansikten bakom en mask för att symbolisera migränens gömda natur som patient är du där men ändå inte. En tre sidor lång berättelse om en amerikansk kvinna, som inte fick sin medicin mot hormonrelaterad migrän trots att den hade fungerat för henne, när hon bodde i Frankrike. En stor del av tidningens innehåll består av brev eller frågor från medlemmar ofta med svar av en neurolog. Tidningen har haft en tävling bland läsarna med önskemål om berättelser om hur man hanterar sin migrän. De bästa bidragen publiceras i tidningen. Tidningen skriver om webbsidor, där man kan få tips om hur man kan minska huvudvärk utan mediciner. En artikel från en medlem handlar om hennes kamp för att bekämpa effekterna av för mycket mediciner. En lång artikel av en neurolog handlar om facial neuralgia (trigeminusneuralgi), en mycket plågsam form av ansiktshuvudvärk, som kan triggas igång av olika ansiktsrörelser som till exempel att tala eller äta. (En artikel på svenska om detta finns förresten på en finsk hemsida /Finland/esitesv.html.) Andra artiklar i tidningen handlar om nedskärningen av statsbidraget med kända migränforskare migrän hos barn (liknade perspektiv som beskrivs i den danska artikeln) ett möte med en rådgivande grupp kring huvudvärk, arbete, arbetsförmåga och sjukförsäkring. Det känns igen från den svenska debatten. 8 Migränbladet 1/12

9 FÖRENINGSNYTT Migränföreningen i Skåne Årsmöte Medlemmarna i Migränföreningen i Skåne län kallas härmed till årsmöte. Tid: Lördagen den 10 mars 2012, kl Plats: Restaurang Telegrafen, Norra Storgatan 14, Helsingborg Sedvanliga årsmöteshandlingar tillhandahålles vid årsmötet. Vi bjuder på kaffe/te och smörgås. Välkomna! Styrelsen Migränföreningen i Jönköpings län Årsmöte Måndag den 19 mars. Helena Elliott på förbundskansliet besöker oss och berättar om sitt liv med migrän. Övrigt vårprogram Tisdag den 21 februari Qi-gong. Helen och hennes vänner tar med oss på en avslappningsresa. 7 maj Våravslutning. Vi träffas i Fjällstugan på Jönköpings höjder. Migränföreningen i Västra Götalands län Migränföreningen i Norrbotten Årsmöte Medlemmarna i Västra Götalands län kallas härmed till årsmöte. Tid: Onsdagen den 14 mars 2012 klockan Plats: Dalheimers Hus, Slottsskogsgatan 12, Göteborg, rum Prinsen. Sedvanliga årsmöteshandlingar tillhandahålles vid årsmötet. Medlemmar som önskar få årsmöteshandlingarna per post, vänligen kontakta föreningen via Gunnel Mikaelsson, kontaktuppgifter se nedan. Vi bjuder på kaffe/te och goda bullar. Välkomna! Styrelsen Aktuell information Våra föreningsaktiviteter kan ni läsa om på under rubriken Kalender. Vår hemsida finns också på under rubriken Hitta din förening : Migränföreningen i Västra Götalands län och lokal hemsida. Vid frågor: Välkommen att kontakta föreningen via Gunnel Mikaelsson, telefon , mobil , E-post: eller Årsmöte Välkommen till årsmöte11 april 2012, kl Studieförbundet Vuxenskolan, Nygatan 11, Luleå. Samtalsgrupp startar i Luleå 29 februari Föreläsning om barn med migrän och annan svår huvudvärk planeras under våren Information och anmälan till samtalsgrupp och föreläsning, Anna-Karin Carlsson, Informationsträff i Älvsbyn planeras under våren Kontaktperson: Ingmarie Öhgren, , Migränföreningen i Stockholms län Årsmöte 29 mars kl i Migränföreningens lokaler, Liljeholmsvägen 30, plan 4, Stockholm. Övrigt vårprogram Föreläsning om andningens betydelse för hälsan, 22 februari kl hos Människans Resurser AB, Hantverkargatan 42 B, Stockholm. Studiebesök på Vidarkliniken i Järna 21 april kl Må bra-kryssning till Åland, 24 april kl till 25 april kl med föreläsningar och provapå-behandlingar. För mer information om aktiviteter och studiecirklar se vår kalender på vår hemsida: Migränföreningen i Södermanland Årsmöte Välkommen till årsmöte i Migränföreningen i Södermanland onsdagen den 28 mars klockan på Kungsgatan 10 i Eskilstuna. Vi kommer att bjuda på förfriskningar med tilltugg. Välkommen! Läs närmare på vår hemsida. Migränbladet 1/12 Migränföreningen i Halland Årsmöte Medlemmarna i Migränföreningen i Halland kallas härmed till årsmöte. Tid: Tis den 13 mars kl 18:30 Plats: Stålgatan 30 Sedvanliga årsmötesförhandlingar tillhandahålles vid årsmötet. Styrelsen är fulltalig så du behöver inte oroa dig för att bli invald. Vi bjuder på smörgåstårta. Anmälan till Gerd Johansson, tel senast den 27 februari. Välkomna! Migränföreningen HEADvig i Alingsås Årsmöte 27 februari, kl Vårens händelser Badet: varje tisdag kl 20.00, 10 januari 17 april. Caféträff: 29 mars, Deli Deli, kl Promenad med fika: 24 april, samling framför Nolhaga slott, kl Våravslutning: hos SigBritt, 8 maj, Mer info: , , Migränföreningen i Dalarna DET ÄR JU BARA HUVUDVÄRK Välkommen att höra författaren Britt- Inger Loman tala om sin bok Det är ju bara huvudvärk och hennes erfarenheter av att leva med migrän. Tid: Lördag 21 april 2012 kl Plats: Skomakargatan 5 i Borlänge, Studieförbundet Vuxenskolans lokal som ligger bredvid Kupolen, det är samma ingång som till Friskis & Svettis. Vid förfrågningar: Studieförbundet Vuxenskolan i Borlänge eller Suzanne Brostedt Lind Alla hälsas hjärtligt välkomna! Migränföreningen Dalarna i samarbete med SV. 9

10 Världsstjärnor på olika planhalvor Lotta Schelin har koll på bollen 2011 års Diamantboll går till en världsspelare som med sin speciella lyskraft inspirerat omgivningen och stått för avgörande insatser när det som mest behövts. Intervju av Helena Elliott Lottas tips Ta hjälp, våga gå till alternativa behandlingar, till exempel osteopati, naprapati, massage. Se till att få diagnos det är viktigt att få koll på vad det är, att gå och oroa sig är ju ofta en del i huvudvärken. Det blir ju betydligt värre när man inte har koll. Namn: Lotta Schelin, Ålder: 27 år Bostadsort: Lyon i Frankrike Klubb: Olympique Lyonnais Tröjnummer: 8 Plats i laget: Forward Lotta Schelin, 27, fotbollsstjärnan som i många år lidit av migrän och spänningshuvudvärk blir bara bättre och bättre. Lotta började spela fotboll när hon var sex år, som sjuttonåring gjorde hon allsvensk debut och vid tjugo års ålder inleddes hennes spel i landslaget fick hon sin första diamantboll och 2008 skrev Lotta på ett proffskontrakt med den franska klubben Lyon. Samtidigt blev hennes huvudvärksproblematik värre och värre. Besvären med huvudvärk startade redan på högstadiet och hon minns speciellt ett kraftigt migränanfall från slutet av gymnasietiden. Jag satt och skulle göra ett matteprov med fruktansvärd värk, jag kommer inte ihåg vad jag skrev men minns att jag hela tiden höll koll på var papperskorgen fanns, utifall att..., berättar Lotta var en jobbig tid för Lotta, hon hade huvudvärk fem dagar av sju. Det var tungt en längre period då huvudvärken kom alldeles för mycket och ofta. Jag hade så mycket huvudvärk under många, många år en dag orkade jag inte liksom. Det satte sig mentalt, jag tvingades ta tabletter varenda dag, vaknade varje morgon och mådde skit. Ett enda långt molande som tog musten ur mig, berättar Lotta. Till slut blev det en sorts depression. Det påverkade mig. Egentligen är jag positiv på alla sätt och vis men det var jag inte då, fortsättar hon. I samband med EM 2009 fick Lotta flera rejäla migränattacker. Hon har plågats av migrän under nästan alla mästerskap hon deltagit i. Inför en av matcherna gick det så långt att hon kom för sent till samlingen, eftersom hon bara låg. Lotta tog sina tabletter, var lite halvsnurrig, men lyckades ändå göra två mål och Sverige vann! Precis som för många andra med huvudvärksproblematik tog det tid för Lotta att få diagnos. Jag visste ju inte vad det var och jag började tro att det kunde vara en hjärntumör. Jag vände mig till läkarna runt landslaget men fick ingen direkt stöttning, det tog väldigt lång tid innan jag fick hjälp. Det är lättare att komma med ett knä man har ont i eller en fot som är bruten, berättar hon. På hösten 2009 fick Lotta kontakt med en huvudvärksklinik som fanns i Göteborg. Efter att ha fört huvudvärksdagbok och gjort en utredning kunde de ställa Lottas diagnos, spänningshuvudvärk och migrän. Äntligen visste Lotta vad det var och hon kunde då starta sin behandling. Nu är det mycket bättre, huvudvärken är under kontroll, säger Lotta. Det kan vara lite olika i perioder, jag kan ha en vecka som är lite jobbigare och sedan två veckor som är bättre. Jag har uppskattningsvis huvudvärk två till tre dagar av sju, fortsätter hon. När Lotta får frågan om och hur huvudvärken påverkat henne svarar hon: I perioder har det varit väldigt jobbigt och jag har inte kunnat hålla den nivå jag önskat på fotbollen. I träningssammanhang påverkas främst huvudspelet. Jag gör alltid allt vad jag kan men när det gäller att stå och nöta nickar så fungerar det inte vilket kan vara svårt för tränare att förstå. Ibland har jag nästan fått köra ändå för att sedan kunna visa på hur dålig jag blir. Jag kan heller inte hålla samma nivå på styrketräningen som mina lagkamrater, jag blir stel och får sedan problem med huvudet. Det värsta är inte de gånger jag blir liggande under dagen utan det som är värst för mig är den där ständiga huvudvärken som man har varje dag och som gör att man inte orkar med till slut. Så det är klart att huvudvärk påverkar ens vardag väldigt mycket, men man får göra det bästa av det, jag tycker att jag lyckats vända på den dåliga trenden och kunnat få det att gå åt rätt håll. Hon har valt att avstå från förebyggande medicinering men tar migränmedicin vid behov. Hennes främsta utlösande faktor är spänningar som sätter sig i nacken och bakom ögonen. För att lätta på dessa spänningar har Lotta en sjukgymnast som hjälper till att stretcha nacken, hon använder regelbundet en massagekudde på huvud, nacke och rygg. Hon går också till en osteopat hemma i Frankrike och enligt hennes uppfattning var det han som fick det att vända. 10 Migränbladet 1/12

11 men de har en gemensam Tomas Tranströmer: Huvudvärken är det rum jag måste bo kvar i Så trött att jag blivit magnetisk. Så skrev Tomas Tranströmer i sin dagbok efter att ha rest kors och tvärs i Sverige och utlandet, varit på möten och diktuppläsningar, och hemma i Västerås väntade intensiva arbetspass. Han unnade sig inte den nödvändiga återhämtningen. Han hade migrän sen ungdomsåren och högt blodtryck men tog inte varningssignalerna på allvar. Den 28 november 1990 drabbades han av en stroke. Han kunde efter det inte skriva så mycket, mest korta haiku-dikter. Han reste ändå runt i världen på bokmässor och hyllningsceremonier. Hans dikter har översatts till ett 60-tal språk. I prosadikten Huvudvärkens hus skriver han så här om sin migrän: Jag vaknade inne i huvudvärken. Huvudvärken är det rum jag måste bo kvar i för att jag inte har råd att betala hyra någon annanstans. Det värker i håret så att det grånar. Det värker inne i den gordiska knuten, hjärnan, den som vill så mycket åt olika håll. Värken är också en halvmåne som hänger i den ljusblå himlen, färgen försvinner från ansiktet, näsan pekar nedåt, hela slagrutan vrids nedåt mot den underjordiska strömmen. Jag flyttade in i ett hus som byggdes på fel plats, det finns en magnetisk pol strax under sängen, strax under huvudkudden, och när väderleken slår om ovanför sängen så laddas man. Gång på gång försöker jag föreställa mig att en himmelsk kotknackare nyper till med ett mirakelgrepp om halskotorna, något som en gång för alla ska rätta till livet. Men huvudvärkens hus är inte moget för avskrivning ännu. Först måste jag bo därinne en timme, två timmar, en halv dag. Jag sa först att den var ett rum, ändrar sen till att den är ett hus, men frågan är om den inte är en hel stad. Trafiken kryper outhärdligt sakta. Löpsedlarna hängs ut. En telefon ringer. Det är naturligtvis djupt orättvist mot Tomas Tranströmer att bara uppehålla sig vid det som handlar om hans migrän. Vi gör det ändå för att vi tror att det kan ge en ingång till våra medlemmar att läsa mer av och om honom. Den här artikeln har sitt ursprung i en Namn: Tomas Tranströmer Ålder: 80 år Bostadsort: Västerås Ursprungligt yrke: Psykolog Debuterade: 1954 med diktsamlingen 17 dikter Fick utnämningen Professors namn av regeringen 7 april 2011 Nobelpriset i litteratur: 2011 års Nobelpris i litteratur går till en av vår tids viktigaste poeter, Tomas Tranströmer, med motiveringen... för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga. recension i Unionens tidning Kollega av Staffan Bergstens bok Tomas Tranströmer Ett diktarporträtt, utgiven av Albert Bonniers förlag. Innehållet i vår artikel har vi hämtat ur Staffan Bergstens bok. Lotta är idag så van vid sin huvudvärk och det är sällan hon behöver hoppa över träning eller match. Ibland kan hon till och med känna sig bättre efteråt eftersom cirkulationen kommit igång och spänningar börjar släppa. Då Lotta har värk lyckas hon nästan alltid få den att släppa med sin medicin så hon hinner bli redo inför match. Efter match kan dock Migränbladet 1/12 värken ibland slås på igen, speciellt om hon gått upp i många nickdueller. Att det går åt rätt håll för Lotta kan man verkligen skriva under på. Man kan sammanfatta det som att Lotta nu har bättre bollkontroll, både på planen och mellan axlarna, vilket tydligt visat sig under Hon har minskat sina huvudvärksdagar från fem till två dagar i veckan, vunnit ligaguld och UEFA Women s Champions League tillsammans med sitt klubblag Lyon, tagit hem VM-brons med landslaget och tilldelats Diamantbollen, priset för årets främsta kvinnliga fotbollsspelare. Stort grattis Lotta, till alla dessa fantastiska prestationer och Migränbladet önskar dig fortsatt lycka till. 11

12 K KRÖNIKAN Från och med föregående nummer har vi en krönika i Migränbladet, skriven av en person, som är aktiv i samhällsdebatten men som inte behöver vara medlem i Migränförbundet. Vi hoppas att krönikorna kommer att väcka diskussion och handling. Åsikterna i krönikan är författarens egna. Den här krönikan är skriven av Margareta Persson, projektledare i ett forskningsprojekt, HAIKU, om historien för människor med olika funktionsnedsättningar. Margareta har tidigare bland annat varit ordförande i Handikappförbunden, HSO, och folkhälsoutredare. Migränförbundet är aktivt delaktigt i projektet genom styrelseledamoten Angela Glad. Varför ska man känna sin historia? Varför är det bra att veta hur andra människor med olika funktionsnedsättningar betraktats tidigare? Och hur de bemöts nu? Handikapphistoria i kulturarvet HAIKU är ett arvsfondsprojekt som handlar om detta. Det drivs av HandikappHistoriska Föreningen och Nordiska museet i nära samarbete med funktionshinderrörelsen. I korthet är syftet att synliggöra hur livet sett ut och ser ut för människor med olika funktionsnedsättningar och få med de berättelserna i samhällets allmänna historia. Om vi ser på hur det har varit, så är det de samhällsklasser som haft en synlig historia med familjeporträtten på väggen, som också haft störst makt. Den historia vi ofta har läst har handlat om maktens historia, hur har kungarna sett ut. Under senare tid har man börjat intressera sig för det arbetande folkets historia och för kvinnornas historia. Men fortfarande finns mycket litet skrivet om hur människor med olika funktionsnedsättningar har haft det. Vilken är Migränens historia? Jag kan bara gissa hur det skulle vara att ha migrän. Men jag kan ändå misstänka att dagens situation ur ett socialt perspektiv för den som har migrän i vissa avseenden har rötter långt bak i tiden. Det har alltid funnits föreställningar om människor som har ont, som drar sig undan, nu har hon gått till sängs igen osv. Synen på arbete, synen på att göra rätt för sig eller synen på vad en kvinna i en borgerlig eller i en arbetarklassmiljö tillåtits göra eller inte göra allt påverkar hur man betraktar sjukdom av olika slag. Vad är normalt? Vad är avvikande? Synen på sjukdomar eller funktionsnedsättningar varierar över tid. Det är i allra högsta grad ett resultat av de kulturella och politiska värderingar som råder vid en viss tidpunkt. Ibland kan man acceptera/respektera en funktionsnedsättning och ge personen möjlighet till ett liv som är anpassat efter de individuella förutsättningarna men oftast har man inte gjort det. I dagens samhälle säger vi med ord att alla människor har lika värde. I praktiken ser inte samhället och politiken ut så. Och det bottnar förmodligen i gamla föreställningar, hur vi människor betraktar det som avviker från det normala. Därför tror jag att även personer med migrän har all anledning att fundera över hur människor med migrän behandlats och betraktats av samhället tidigare. Då kan man lättare begripa varför man behandlas som man gör i dag, t.ex. när det gäller sjukskrivning eller situationen på arbetsplatsen. Den som förstår bakgrunden har lättare att hitta argument för de frågor man driver, då vet man vad det kanske ordlösa motståndet består av. Vårt projekt kommer att påverka landets museer att mer aktivt belysa funktionshinderperspektivet än tidigare. Vi startar i månadsskiftet februari-mars en webbinsamling av livsberättelser, Där hoppas vi att många kommer att delta och berätta sin historia. Dessa berättelser kan alla läsa, man kan kommentera dem och de kommer att arkiveras på Nordiska museet. Kanske kommer de att bidra till en ny syn på välfärdssamhällets framväxt? Eller ge styrka åt alla medlemmar i funktionshinderrörelsen när man arbetar för bättre villkor? Den som känner sin historia blir starkare. Margareta Persson, projektledare HAIKU 12 Migränbladet 1/12

13 VEM BESTÄMMER? Arbete och försörjning I förra numret påbörjade vi en serie, som vi kallar Vem bestämmer? Då skrev vi om lagar och myndigheter, som styr hälso- och sjukvården. Den här gången handlar det om arbete och försörjning. Syftet med temat är att göra våra medlemmar till kunnigare medborgare och patienter, som kan ställa krav på samhället. Det finns fortfarande många fördomar och okunnighet om migrän. Vi brukar säga att det tar minst tio år att få rätt diagnos. Under tiden har den drabbade utöver sin migrän, smärta och oro också haft långa perioder av sjukskrivning. Återgången i arbete har ofta varit kantad av besvikelser som omplacering till sämre uppgifter, missad befordran, sämre löneutveckling och kanske till slut uppsägning på formellt tveksamma grunder. Stöd till rehabilitering har funnits bara för ett fåtal. Saltsjöbadsandan fack och arbetsgivare styr tillsammans Sverige har tillsammans med några andra nordeuropeiska länder ett system för arbetsmarknaden, som skiljer sig från många andra länder. Hos oss är det fack och arbetsgivare, som bestämmer mycket, men inte allt. Bakgrunden är de omfattande strejkerna och lockouterna mellan första och andra världskriget, som ledde fram till det s.k. Saltsjöbadsavtalet. En följd av den Svenska modellen är t ex att det inte finns någon lagstiftad minimilön i Sverige. Minimilönen bestäms i avtal mellan fack och arbetsgivare. Idag talar t o m Fredrik Reinfeldt om den Svenska modellen, som framgångsrik och som regeringen inte vill ändra på. Inkomsten styr sjukpenning och pension Sambandet mellan Arbete och försörjning syns tydligt i socialförsäkringssystemen. Vi ska den här gången inte behandla de systemen annat än A-kassan och en del andra samband mellan arbete och socialförsäkringar. En tydlig koppling mellan arbete och socialförsäkringarna gäller ersättningsnivåerna. I Sverige är de flesta socialförsäkringsförmåner kopplade till den inkomst man har. I många andra länder finns bara en enhetlig grundersättning. Påbyggnader får den enskilde sköta själv genom privata försäkringar. Det finns en mycket viktig bieffekt av den Svenska modellen den motverkar svarta inkomster. Har du inte någon rapporterad inkomst får du bara grundnivåerna i sjukförsäkring, föräldraförsäkring och pension t ex. Vilka är arbetsmarknadens parter? ARBETSGIVARSIDAN Det finns ett stort antal arbetsgivare inom näringsliv, stat, landsting och kommuner samt den ideella och kooperativa sektorn. De flesta är anslutna till en arbetsgivarorganisation, som i sin tur är ansluten till en huvudorganisation, varav vi presenterar fyra inom fyra olika samhällssektorer. (www.svensktnaringsliv.se) Svenskt Näringsliv bildades 2001 och är den ledande företrädaren för det svenska näringslivet. Organisationen bildades genom en sammanslagning av Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, och Sveriges Industriförbund. De 49 medlemsorganisationerna, arbetsgivarförbund och branschorganisationer, har sammantaget drygt medlemsföretag med omkring 1,5 miljoner anställda. (www.arbetsgivarverket.se) Arbetsgivarverket är en medlemsstyrd statlig arbetsgivarorganisation. Medlemmar är 250 myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Tillsammans utvecklar de och samordnar den statliga arbetsgivarpolitiken och tecknar kollektivavtal för anställda. (www.skl.se) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Den driver medlemmarnas intressen och erbjuder dem stöd och service. Medlemmar i SKL är Sveriges 290 kommuner och 20 landsting inklusive regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland. Arbetsgivarorganisationen KFO Migränbladet 1/12 (www.kfo.se) KFO är arbetsgivarorganisation för i huvudsak kooperativa företag och ideella organisationer. KFO bildades 1943 och har idag medlemsföretag som tillsammans har nästan anställda. Migränförbundet är medlem i KFO. KFO har ett nära samarbete med Arbetsgivaralliansen, som är arbetsgivarorganisation för många andra ideella organisationer, 13

14 VEM BESTÄMMER? ARBETSTAGARSIDAN Liksom på arbetsgivarsidan finns det ett mycket stort antal arbetstagar-/fackliga organisationer. De flesta av dem är anslutna till någon av de fackliga huvudorganisationerna, LO, TCO och SACO. Landsorganisationen i Sverige (www.lo.se) LO är ett samarbete mellan fjorton svenska fackförbund. Vi är undersköterskor och bilmekaniker. Vi jobbar i restauranger och vi står i butiker. Du hittar oss på skolbespisningar, på dagis och i fabriker. Totalt är vi drygt 1,5 miljoner människor. På sätt och vis kan man säga att vi finns på nästan varenda arbetsplats i landet. I facket jobbar vi tillsammans för ett bättre arbetsliv. Vi förhandlar med arbetsgivarna om löner, arbetsmiljö och arbetstider. Tjänstemännens centralorganisation (www.tco.se) TCO är centralorganisation för 15 fackförbund och samlar ca 1,2 miljoner människor. TCO är partipolitiskt obunden och ståndpunkterna bygger på grundläggande demokratiska värderingar. TCOs uppgift är att med utgångspunkt i arbetslivet ge röst åt professionella och välutbildade människors krav på trygghet och välfärd. Sveriges akademikers centralorganisation (www.saco.se) Saco består av 23 självständiga fackförbund och yrkesförbund och är den samlande organisationen för Sveriges akademiker. Tillsammans är vi över akademiker som är studenter, forskare, egenföretagare eller anställda. Sacos förbund företräder yrkes- och examensgrupper från hela arbetsmarknaden, inklusive egenföretagare. FÖRHANDLINGSORGANISATIONER LO är en förhandlingsorganisation, som samordnar medlemsförbundens avtalskrav och är part i förhandlingar om övergripande huvudavtal. Förhandlingar om löner och arbetsvillkor sköter fackförbunden med motsvarande organisationer på arbetsgivarsidan. Det innebär dels att ett fackförbund kan förhandla med många olika arbetsgivarorganisationer och dels att många fackliga organisationer samverkar i förhandlingar mot enskilda arbetsgivarorganisationer. På tjänstemannasidan förhandlar inte huvudorganisationerna TCO och SACO. I stället har det bildats ett antal förhandlingsorganisationer, som har medlemmar både från TCO och SACO. Privattjänstemannakartellen (www.ptk.se) PTK är 26 förbund, i samarbete, från såväl TCO som SACO, med cirka medlemmar i privat tjänst. Tillsammans skapar vi nytta för våra medlemmar. PTK är en förhandlings- och samverkansorganisation. Vi samarbetar inom förhandlingar, utbildning och information. (www.ofr.se) OFR är en uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation för femton fackliga organisationer med medlemmar inom offentlig sektor. Tillsammans representerar de drygt medlemmar. Inom OFR samråder och samarbetar förbunden i gemensamma frågor. OFR är den fackliga organisation som representerar flest medlemmar inom både det kommunala och statliga området. DET LOKALA FACKET ÄR VIKTIGT I slutändan är det de lokala fackklubbarna på arbetsplatserna, som ska se till att den enskilda arbetsgivaren skriver under de centrala avtalen och som sen övervakar att de följs. God kontakt med det lokala facket är alltså mycket viktigt för den som får problem med sin arbetsgivare. HUVUDAVTAL ELLER HUVUDÖVERENSKOMMELSER Det finns en rad huvudavtal, som är en slags norm för andra mer avgränsade avtal. Inom det kommunala området t ex finns Huvudöverenskommelsen (HÖK), som innehåller förhandlingsprotokoll, löneavtal och allmänna anställningsvillkor samt förslag till lokalt löneavtal (LOK) m m. Det har slutits mellan SKL och ett antal fackförbund t ex Kommunal, Vision (f d SKTF), Ledarna, SSR, AkademikerAlliansen, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, Läkarförbundet och Vårdförbundet. Motsvarande avtal finns inom andra sektorer. 14 Migränbladet 1/12

15 VEM BESTÄMMER? MIGRÄNFÖRBUNDETS EXPERTER I föregående nummer skrev vi om vår juristkonsult Göran Rehnby och vad han kan hjälpa till med. I det här numret presenterar vi vår nya arbetslivsexpert, Anette Carlén. Den som vill ha stöd av våra experter måste vända sig till vårt kansli, ombudsman Helena Elliott, som sen slussar vidare. Kontaktuppgifter se sid 2. Anette! Vem är du? Jag har läst personalekonomi, företagsekonomi, nationalekonomi, delar av PA-linjen och 20 poäng i arbetsrätt. I 28 år arbetade jag på SL, Storstockholms lokaltrafik. Under de åren hann jag arbeta med allt inom administration. Avslutade min karriär inom SL som personalchef på SL Bansystem. Jag blev erbjuden en projektanställning som förhandlare hos fackförbundet SKTF. Skulle stanna ett halvår men blev kvar i nästan 12 år, slutade för 1,5 år sen då jag fick ett erbjudande om avtalspension. Mina huvudsakliga arbetsuppgifter inom SKTF var förhandlingar, både på lokal och central nivå. Har alltid förhandlat medlemsärenden vilket betyder att jag stött på Jag är sextio år och har fyra vuxna barn, två barnbarn och ett bonusbarnbarn. i stort sett alla typer av problem som kan uppkomma mellan arbetsgivare och arbetstagare. Har aldrig varit med om att någon medlem i dessa situationer mått bra vare sig fysiskt eller psykiskt. Hade migrän som liten och framförallt under tonåren men den har med åldern planat ut och blivit mer av en ständigt återkommande huvudvärk. Kan drabbas fortfarande men tack och lov mer sällan. Kommer däremot mycket väl ihåg min mammas ständiga kamp med sina migränanfall genom hela livet och allt vad det innebar för henne. Eftersom arbete och försörjning hänger ihop gör vi åter en kort presentation av vår juristkonsult. Göran Rehnby har arbetat som jurist på Riksförsäkringsverket och Försäkringskassan och som lärare i vardagsjuridik. Som juristkonsult åt förbundet ska han dels stödja förbundet i en del frågor med juridiska aspekter men också kunna hjälpa enskilda medlemmar med råd och stöd t ex inför ett överklagande. A-KASSAN Arbetslöshetsförsäkringen är frivillig. Den är i princip den tydligaste kopplingen mellan arbete och försörjning, utöver löneförhandlingarna. Under senare år har försäkringen försämrats. Nu betyder risken för arbetslöshet inom olika områden att avgifterna blir högre. Det har lett till att många, som har stort behov av A-kassan i stället har lämnat den. Principen borde vara den omvända hög risk för arbetslöshet borde leda till lägre avgifter och därmed hög anslutningsgrad. Det är ju dem som har störst behov av en stark A-kassa. Arbetslöshetskassorna sköter arbetslöshetsförsäkringen och betalar ut arbetslöshetsersättning. Sedan mer än 100 år har det skett i samverkan med de fackliga organisationerna. De 30 A-kassorna är specialiserade i branscheller yrkesområden. De samverkar genom Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO). Medlemmarnas avgifter till A-kassan täcker kassornas administrationskostnader och avgifterna till staten. 3,3 miljoner medlemmar står via sina medlemsavgifter för ca procent av kostnaden för arbetslöshetsförsäkringen. Migränbladet 1/12 LAGSTIFTNING PÅ ARBETS- MARKNADSOMRÅDET En del av arbetsmarknadslagstiftningen har gamla anor. Redan i slutet på 1800-talet kom de första lagarna om arbetarskydd kom den första arbetstidslagen 8 timmars arbetsdag kom den första semesterlagen 2 veckors semester. Båda lagarna har sedan utvidgats. ATP-reformen 1960 gav alla människor som har haft ett arbete en garanterad pensionslösning. Under lång tid sköttes arbetsmarknadspolitiken av arbetsmarknadens parter. Under 1970-talet blev det en stark facklig kritik mot att arbetsgivarna hänsynslöst sa upp äldre personer. Efter en massiv opinionsbildning kom det som kallades äldrelagarna men som sen blev en mer generell lagstiftning timmarsveckan, 1974 Lagen om anställningsskydd LAS, 1977 Medbestämmandelagen MBL, veckors semester och ny arbetsmiljölag. Diskrimineringslagen 2009 beslutade riksdagen om en diskrimineringslag. Lagen ska motverka diskriminering på grund av t ex kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. Lagen innehåller diskrimineringsförbud som gäller: arbetslivet, utbildning, arbetsförmedling, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesbehörighet, medlemskap i vissa organisationer, varor, tjänster och bostäder, allmän sammankomst och offentlig tillställning, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, studiestöd, värnplikt och civilplikt, offentlig anställning. En diskrimineringsombudsman inrättades för att se till att lagen följs. Rätten att överklaga I nästan all lagstiftning finns möjlighet att överklaga beslut. Vi har inte utrymme här att beskriva på vilka grunder man kan överklaga och hur man gör. Det är både enkelt och komplicerat. I grunden har vi en Förvaltningslag, som ska se till att myndigheterna hjälper medborgarna att få rätt beslut. Å andra sidan räcker det inte att överklaga man måste också veta vilka skäl och argument man kan använda för att få rätt. VÅR TRYGGHET I 47 år har Folksam givit ut mer än 3 miljoner exemplar av handboken Vår trygghet. I den finns på ett enkelt och tydligt, men ändå detaljerat sätt beskrivet socialförsäkringssystemen, hälso- och sjukvård, funktionsnedsättningar, tandvård, studier, bostäder, arbete, familjepolitik, pensionssystemet och socialtjänsten. När det gäller arbete finns all lagstiftning presenterad liksom arbetsmarknadspolitiken. I Migränbladet kan vi inte skriva allt. Den som vill veta mer kan skaffa sig boken Vår trygghet. 15

16 R REFERAT Föreläsning i Halmstad Föreläsning hölls den 19 november Neurologen Ulf Frejvall talade om migrän hos barn och vuxna. Den karismatiska Britt-Inger Loman berättade om sin bok Det är ju bara huvudvärk. Det var fösta gången vi i föreningen anordna en föreläsning och det var varit en lång upptäcktsresa med många nya erfarenheter. Föreläsningen gjorde vi i samarbete med Region Halland och Stadsbiblioteket i Halmstad. Anne Svensson, kassör i förbundet, hjälpte oss att presentera migränföreningen och förbundet och att presentera våra föreläsare. Ulf pratade om skillnader mellan barn- och vuxenmigrän och hur barns migränattacker kan vara från endast en timme och lika gärna sitta på båda sidorna av huvudet. Inte desto mindre ska man ta barns migrän på allvar! Så vad är migrän? Vi fick en historisk överblick över hur man sett på sjukdomen genom århundradena fram till dagens rön om migrän som en neurologisk sjukdom, snarare än sjukdom i blodkärlen. Ulf visade en bild på två skallar med uppborrade hål, som eventuellt skulle kunna ha varit försök att lindra smärta i huvudet. Skönt att den medicinska utvecklingen gått vidare! Att det finns många olika läkemedel att ta till, är vi alla väl medvetna om men hur fungerar de och vad kan vi förvänta oss av den nya utlovade medicinen? Ulf fick många frågor att svara på om just det, från de ca 50 lyssnare som deltog idag. Britt-Inger gjorde succé med sin bok och det var många huvuden som nickade igenkännande och i samförstånd när hon läste upp stycken från sin bok. Som Britt- Inger sa: Man vill ju se att man inte är helt ensam och galen med sina tankar. Efter föreläsningens två mycket korta timmar, tackades Britt-Inger, Anne och Ulf av med var sin bukett i vackra höstfärger och publiken var rörande överens om att man gärna hade velat höra mer. Detta tar vi i styrelsen självklart till oss och kommer att försöka anordna fler föreläsningar nästa år! Text av Renata Horakova. Foto: Noomi Hägg Fullsatt i Blekinge Uppskattad föreläsning om migrän och annan huvudvärk i Ronneby Brunn måndag 17 oktober, föreläsare överläkare Håkan Johansson, Karlskrona Regionssjukhus samt Svenska Migränförbundets huvudvärkssjuksköterska Ingela Strigell Hådell. Lokalen var fullsatt med engagerade åhörare som ställde många frågor. Migränföreningen på Skolforum Migränföreningen i Stockholms län deltog i år för första gången på Skolforum. Mässan var välbesökt, cirka personer under de tre dagar den varade. Intresset för våra broschyrer och böcker, barnboken Vardagshjältar och den nyutgivna Frågor och svar om huvudvärk hos ungdomar och unga vuxna, var mycket stort. Dessutom märkte vi att det fanns ett stort behov att få prata och det kunde vi ju tillmötesgå. Det var personer som själva hade migrän eller var föräldrar eller lärare till barn med migrän och spänningshuvudvärk. Mässan bekräftade verkligen våra åsikter att personer med migrän som jobbar i skolan och förskolan har en verkligt svår och jobbig situation. Som alltid när vi pratar med migrändrabbade lär vi oss också något nytt! Text: Kerstin Svedberg. Foto: Yvonne Sandin 16 Migränbladet 1/12

17 Föreläsning om barnmigrän REFERAT R Som en avslutning på vårt fleråriga barnprojekt anordnades en föreläsning om migrän och spänningshuvudvärk hos barn den 8 november på Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. Cirka 20 personer hade hörsammat vår inbjudan att lyssna på neurologen Kerstin Sars Zimmer och sjukgymnasten Thomas Airio, båda verksamma vid Sachsska barnsjukhuset och specialister inom barnhuvudvärk. De båda föredragshållarna kompletterade varandra perfekt. Kerstin redogjorde för olika huvudvärkstyper, hur de yttrar sig hos barn, genomförda undersökningar om huvudvärk hos barn, utlösande faktorer och farmakologisk behandling. Thomas belyste de mer praktiska aspekterna av hur det är för barnen att leva med huvudvärk i vardagen och, framför allt, vad man kan göra för att förbättra sin situation. Föreläsningen avslutades med avspänningsövningar och frågestund. Barnboken Vardagshjältar och ungdomsboken Frågor och svar om huvudvärk hos ungdomar och unga vuxna delades ut. Böckerna kan beställas från förbundets kansli, telefon eller e-post HORTONFÖRENINGEN En god fortsättning på det nya året tillönskas alla medlemmar i Hortonföreningen! Vi hoppas att det blir ett år med många goda upptäckter och framsteg inom Hortonforskningen. Kanske kommer vi i alla fall ett steg i rätt rikting med hjälp av den europeiska enkätundersökning som kommer att påbörjas i mars. Andreas Odeborn, som är produktchef på Linde Healthcare och som inriktar sig på Hortonpatienternas behov, berättar mer om denna undersökning här till höger. Sköt om er i den halkiga vintern! Med vänlig hälsning Styrelsen Europeiskt initiativ för att utvärdera effekterna av Hortons huvudvärk Organisationen Eurolight är ett EU-finansierat projekt som har fokus på att kartlägga effekterna av olika typer av huvudvärk i Europa och nu har turen kommit till Hortons huvudvärk. Under våren startar en studie som pågår under två månader med planerad start 1 mars. Studien genomförs via en webb-enkät där alla Hortonpatienter i Europa är välkomna att delta. Linde Healthcare stödjer studien genom att bekosta översättningar till nio europeiska språk, bland annat svenska, finska, norska, danska. Projektledare på Eurolight är Dr. Colette Andrée vid Center of Public Health Research, Luxemburg. Studien har som mål att utvärdera den fysiska, känslomässiga och socioekonomiska effekten av Hortons huvudvärk samt patientnöjdhet när det gäller sjukdomsbehandlingen. Resultaten kommer att hjälpa till att få en bättre förståelse av Hortons huvudvärk som ett allvarligt hälsoproblem och att uppskatta bördan som Hortons huvudvärk medför. Den inhämtade informationen kommer också att bidra till utvärderingen av behoven för en optimal sjukdomsbehandling och i slutändan att förbättra behandlingsmöjligheter och livskvalitet för personer som lider av Hortons huvudvärk. Resultaten från studien kommer att användas i publiceringar i allmänna och vetenskapliga tidskrifter samt i rapporter till den Europeiska kommissionen. Som patient är det anonymt och enkelt att delta. En länk till frågeformuläret på Eurolights hemsida samt mer information om studien kommer att finnas på Hortonföreningens hemsida samt senast den 1 mars då studien startar. Mer information om Eurolight och deras arbete med huvudvärk hittar du på Andreas Odeborn, produktchef Linde Healthcare Förslag i Europaparlamentet om ett uttalande om migrän [Översättning och förklaringar: Ingemar Färm.] Efter en uppvaktning i höstas av ett antal EU-parlamentariker från EHA (European Headache Association, vår europaorganisation), utarbetades nedanstående deklaration. Det kan ta tid innan något händer, vilket är vanligt i EU-sfären. EU-dokument är inte alltid lätta att förstå, men deklarationen ska läsas så här: Vänsterspalten inleds med ordet Eftersom och sen räknas ett antal fakta upp. Högerspalten börjar med orden begär parlamentet (med liten begynnelsebokstav), som alltså är en följd av de fakta man räknat upp. Eftersom A. migrän är den vanligaste hjärnsjukdomen B % av Europas befolkning har migrän, 4 5% kroniskt (mer än 15 dagar per månad), C. migrän klassas av WHO som den 12:e viktigaste orsaken till funktionsnedsättningar I världen bland kvinnor och den 19:e överhuvudtaget, D. migrän kostar EU-ekonomin ungefär 27 miljarder EUR varje år i minskad produktivitet och förlorade arbetsdagar, E. migränens börda är fysisk, psykologisk, Migränbladet 1/12 social och ekonomisk, F. hälso- och sjukvårdens misslyckande med att erbjuda effektivt stöd/behandling till de drabbade är det mest betydelsefulla skälet till denna börda begär parlamentet 1. att Kommissionen och Rådet ska: erkänna migrän som en funktionsnedsättning och försäkra de drabbade att de ska erhålla lika skydd under nationell och europeisk funktionshinder- och arbetsmarknadslagstiftning främja forskning om orsaker till och behandling av migrän uppmuntra bildandet av och stöd till befintliga migrän-/huvudvärks patientorganisationer 2. att medlemsstaterna inför en fungerande lagstiftning för att skydda rättigheterna för människor med migrän 3. att parlamentets ordförande får instruktioner att föra deklarationen tillsammans med namnen på dem som undertecknat den till Rådet, Kommissionen och medlemsstaterna. 17

18 FÖRENINGAR Kontaktpersoner Medlemsföreningar basen i förbundets arbete Basen i Migränförbundet är medlemsföreningarna.i princip finns det en förening i varje län. Det finns en riksförening (Hortonföreningen) och en lokalförening (Headvig i Alingsås). På den här sidan presenterar vi samtliga föreningar med ordförande och kontaktuppgifter till denne.vi redovisar också föreningar under bildande.utförligare kontaktuppgifter för föreningarna finns på vår hemsida Förbundsstyrelsen prioriterar stödet till föreningarna och bildandet av nya föreningar.i de län där det inte finns någon förening idag är målet att bilda en förening före årets slut.i många län är avstånden stora,vilket försvårar deltagandet i föreningarnas aktiviteter.styrelsen vill därför stödja bilandet av lokalföreningar.för att underlätta detta söker förbundsstyrelsen kontaktpersoner över hela landet, som vill bidra till start av lokalföreningar. Förbundets medlemsföreningar Länsföreningar Blekinge Ordförande: Angela Glad, Karlskrona, , Dalarna Ordförande: Suzanne Brostedt Lind, Färnäs, , Gotland Förening saknas. Ingen startaktivitet planerad ännu. Gävleborg Under bildande. Kontaktpersoner: Britt-Inger Loman, Gävle, Helena Elliott, Halland Ordförande: Gerd Johansson, , Jämtland Nedlagd Ingen återstart planerad ännu. Jönköpings län Ordförande: Anne Svensson, , Kalmar län Under bildande. Kontaktpersoner: Anne Svensson, och Angela Glad, Kronoberg Ordförande: Björn Möller, Växjö, , , Norrbotten Under bildande. Kontaktpersoner: Birgitta Killgren Hultgren, och Anna-Karin Carlsson, , Skåne Ordförande: Leif Stålhammar, Ystad, , Stockholms län Ordförande: Britta Hjort Ekström , Södermanland Ordförande: Eva Wallin, , , Uppsala län Ordförande: Lisa Swing, Uppsala, , Värmland Ordförande: Tina Hedell, Munkfors, , Västerbotten Inbjudningsmöte våren Kontaktperson: Julia Willig, Västernorrland Förening saknas. Ingen startaktivitet planerad ännu. Västmanland Ordförande: Camilla Andersson, Västerås, , , Västra Götaland Ordförande: Gunnel Mikaelsson, Kullavik, , mobil: , Örebro län Inbjudningsmöte våren Kontaktperson: Ingemar Färm, Östergötland Inbjudningsmöte våren Kontaktperson: Ingemar Färm, Lokalförening HEADvig i Alingsås Ordförande: Ingrid Olausson, Sollebrunn, , Riksförening Hortonföreningen i Sverige Ordförande: Emilia Goodwill Keller, Hässelby, , Vill du bli kontaktperson? Om du vill hjälpa till att bilda en förening på din ort hör av dig till vårt kansli, ombudsman Helena Elliott, Du blir då vår kontaktperson.du kommer att få allt stöd du behöver från förbundet.du kommer att få uppgift om vilka fler,som är medlemmar på din ort.du kommer at få hjälp av förbundskansliet att kontakta dem.vid lämpligt tillfälle bjuder vi sen in till en föreläsning, en självhjälpsgrupp eller annan verksamhet. 18 Migränbladet 1/12

19 FÖRBUNDSNYTT Kallelse till Svenska Migränförbundets förbundsstämma den 12 maj 2012 Härmed kallas till förbundsstämma enligt stadgarnas krav, se mer i särskild information till varje förening. Plats: Skärgårdshotellet, Kaptensgatan 2 i Nynäshamn Motioner till stämman ska vara skriftliga och inlämnade till förbundsstyrelsen senast 60 dagar före stämman, det vill säga senast 13 mars. Anmälan Föreningarna ska anmäla sina ombud och ersättare senast 60 dagar före stämmans början, det vill säga senast 13 mars. Stämmohandlingar Stadgeenliga stämmohandlingar kommer att tillsändas samtliga anmälda ombud 30 dagar före stämman. Migränförbundets svar på enkät om apoteksreformen Statskontoret skickade ut en enkät till bl a olika patientorganisationer med frågor om hur vi uppfattat effekterna av apoteksreformen. I enkäten används begreppet receptförskrivna läkemedel eller varor. I sammanställningen nedan har vi förenklat det och andra begrepp. För att få ett underlag skickade vi frågorna vidare till de medlemmar, som vi har mail-adresser till. Så här svarade vi: Enligt Migränförbundets bedömning finns receptförskrivna läkemedel i ganska liten utsträckning i apotekens lager då våra medlemmar frågar efter dem har apotekens lagerhållning av de receptförskrivna läkemedel som våra medlemmar använder blivit sämre jämfört med tiden före 1 juli 2009 får våra medlemmar i ganska hög utsträckning tillgång till receptförskrivna läkemedel inom 24 timmar från det att de frågat efter dem på ett apotek är tiden det tar för våra medlemmar att få sina receptförskrivna läkemedel, när de måste beställas hem av ett apotek, jämfört med perioden före 1 juli 2009, i stort sett desamma använder många av våra medlemmar receptförskrivna läkemedel regelbundet, på grund av de sjukdomar som är gemensamma för dem får våra medlemmar i ganska hög utsträckning god information och rådgivning gällande läkemedel, läkemedelsanvändning och egenvård på apoteken. Det har inte förändrats sedan före 1 juli Övriga kommentarer: Många medlemmar upplever att lagerhållningen blivit sämre vilket orsakar problem, speciellt för patienter med licenspreparat. Att hanteringen är knuten till enskilt apotek och därmed den specifika apotekskedjan gör att tillgången försämrats. Då migränläkemedel är dyra är det många medlemmar som har avbetalningsavtal. Detta har nu försämrats i och med att de olika apotekskedjorna knyter egna avtal. Som avtalskund är man då hänvisad till en apotekskedja. Temat i nästa nummer blir: Barn, föräldrar, unga och skolan Vi vill ha in bidrag från er läsare. Egna upplevelser, åsikter, tips. Har ni foton också är det bra. Skicka till vår ombudsman Helena Elliott per e-post: eller posta till: Migränförbundet, Banérgatan 55, Stockholm. Migränbladet 1/12 19

20 POSTTIDNING B Avsändare Svenska Migränförbundet (SMIF) Banérgatan 55, STOCKHOLM BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds Klipp här Jag vill bli medlem i Migränförbundet Där kan jag få råd,stöd och hjälp (se mer på * * * * * * Som medlem i Migränförbundet får du tidningen Migränbladet 4 ggr per år råd och stöd av förbundets experter:läkare,huvudvärkssjuksköterska, jurist,arbetsrättsexpert och skolhälsovårdspersonal gemenskap med andra i samma situation som du själv i aktiviteter, som din förening erbjuder möjlighet att utbyta erfarenheter med andra i slutna e-postnätverk för olika grupper som Hortonnätverket,Ungdomsnätverket samt för ungdomar,äldre och föräldrar information och nyheter om migrän och annan svår huvudvärk samt om sådant som händer i samhället och som kan påverka din situation genom vår hemsida möjlighet att påverka föreningens och förbundets inriktning och verksamhet en plattform för att delta i diskussioner och påverka samhället för medlemmarnas bästa,t ex när det gäller hälso- och sjukvård,arbete, skola och socialförsäkringar. Namn:... Adress: Postnr/ort: Telefon:... E-postadress:... Några uppgifter om mig själv (frivilliga): Jag har Jag är intresserad av Migrän att hjälpa till med Hortons huvudvärk... Spänningshuvudvärk... Annan huvudvärk... Jag är... Anhörig... Skickas till: Svenska Migränförbundet, Banérgatan 55, Stockholm eller Medlemsavgift, 175 kr Familjemedlem, 50 kr Barn- och ungdomsfonden... kr Frivilligt bidrag till Migränförbundet... kr Svenska Migränförbundet

Har du huvudvärk? Det har vi!

Har du huvudvärk? Det har vi! Har du huvudvärk? Det har vi! Varför har jag huvudvärk? Huvudvärk är oftast ofarlig och något som de allra flesta människor haft. Vanligtvis utlöses huvudvärk av spänningar, till exempel för att man gnisslar

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Innehåll 1. Inledning... 3 2. Arbetsmarknadssektorer/avtalsområden... 3 Kommunal sektor 3 Statlig sektor 3 Privat sektor 3 3. Arbetsmarknadens

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 9 2011-11-26 27

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 9 2011-11-26 27 SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 9 2011-11-26 27 Tid och plats: Närvarande, beslutande Anmält förhinder Övriga Hotell Park Inn, Hotellgatan 11, Solna Lördag den 26 november

Läs mer

VERKSAMHETSOMRÅDE 0 GEMENSAMT FÖR FÖRBUNDET

VERKSAMHETSOMRÅDE 0 GEMENSAMT FÖR FÖRBUNDET 1 Svenska Migränförbundet, -04-08 Förslag till VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET - Verksamhetsplan och budget presenteras i ett sammanhållet dokument. Under varje resultatenhet presenteras verksamheter (projekt)

Läs mer

När du är sjukskriven

När du är sjukskriven När du är sjukskriven När du är sjukskriven Har du koll på dina rättigheter som sjukskriven? Det kan vara mycket att hålla reda på samtidigt som du ska försöka bli frisk igen. Unionen hjälper dig att

Läs mer

Till dig som använder kombinerade p-piller

Till dig som använder kombinerade p-piller Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv Läkarförbundet under hela ditt yrkesliv Var med och forma utvecklingen Du gör ett klokt val som blir medlem i Läkarförbundet. Ju fler medlemmar vi är, desto större tyngd får vi att driva frågor som är

Läs mer

OFR ett modernt samverkansorgan

OFR ett modernt samverkansorgan förbund i samverkan M ERVÄ R D EN OFR ett modernt samverkansorgan Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) är en uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation för fackliga organisationer inom den

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer 1. Inledning...

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 7 2012-11-26-27

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 7 2012-11-26-27 SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 7 2012-11-26-27 Tid och plats: Närvarande, beslutande Förhinder Sensus lokaler, Norrgatan 15, Växjö Måndag den 26 november kl 13.00-16.30 och

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Patientinformation Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

God död jul. Bakgrund. Kort om boken: Arbetsmaterial till. Skriven av: Inger Frimansson

God död jul. Bakgrund. Kort om boken: Arbetsmaterial till. Skriven av: Inger Frimansson Arbetsmaterial till God död jul Skriven av: Inger Frimansson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken God död jul. Det ska vara ett stöd för er som läser tillsammans i en grupp, studiecirkel eller

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter på jobbet. Investera

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom Oh no...vember! Säga vad man vill men november är bannemej ingen rolig månad! Vissa månader skulle man faktiskt kunna stryka från kalenderåret och november är en av dom. Men smaken är som baken så klart!

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Demokratisk process i Officersförbundet

Demokratisk process i Officersförbundet Demokratisk process i Officersförbundet Medlemmar Officersförening Kansli Förbundsstyrelse rättshjälp ledighet arbetsvillkor arbetsmiljö förmåner löner pensioner försäkringar Lars Fresker Officersförbundets

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän

HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän AstraZeneca AB 2009 Denna skrift är framtagen av AstraZeneca AB i samarbete med Mattias Linde, verksamhetschef vid Cephalea Huvudvärkscentrum i Göteborg. Tryck:

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm Vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn under 18 år inte

Läs mer