LO-rörelsens framtid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LO-rörelsens framtid"

Transkript

1 LO-rörelsens framtid En debattskrift av Svante Pedersson Om LOs vägval vid 2008 års LO-kongress Fjärde omarbetade upplagan

2 Redaktör: Lasse Pedersson Svante Pedersson Fjärde omarbetade upplagan Förlag: Svante Pedersson, Hyttgatan 33 B, Falun e-post: ISBN

3 Inledning Bakgrund LO-kongressen 2004 beslutade att det skulle genomföras en utredning om LOs framtid. Det som gjort att jag intresserade mig för denna utredning var följande styrande uppgifter i 2003 års LO-rapport Medlem 2010 : Under 2000-talets första årtionde kommer vi med säkerhet att få uppleva att nya organisationer bildas också över nuvarande gränser mellan LO och TCO. I den situationen tvingas vi att välja om det klassbaserade samarbetet och den facklig-politiska samverkan inom LO-familjen ska bestå eller ersättas av helt ny modell. Håller vi fast vid nuvarande modell tillåter det ett mycket närmare och mera systematiskt samarbete med såväl TCO som SACO än idag men eventuella nya förbund får välja vilken huvudorganisation de vill tillhöra. Det andra huvudalternativet är att vi avstår från det klassbaserade samarbetet inom LO- familjen, avskaffar den facklig-politiska samverkan och strävar efter en sammanslagning mellan LO och TCO. Möjligen kan det finnas mellanformer mellan dessa ytterligheter. Det en fråga som bör utredas under den kommande kongressperioden.. Särskilt intresserade mig uppgiften att utredningen, som ett huvudalternativ, ska pröva om LOs vägval vid 2008 ska vara fortsatt klassbaserat samarbete med facklig-politisk samverkan. Detta beslut av kongressen upplevde jag som en bekräftelse på att mitt skriftliga agerande i olika former för ett partpolitiskt oberoende LO inte varit förgäves. I boken Facket, moralen och demokratin (Legenda 1985) såg jag fram emot att ett partipolitiskt obundet LO skulle stärka LOs slagkraft men också SAPs (Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti) ställning som folkflertalets parti. Under årens lopp har jag sedan behandlat dessa frågeställningar i flera skrifter. Denna min positiva upplevelse av kongressbeslutet förstärktes med Wanja Lundby-Wedins besked när hon avslutade sin föredragning av ärendet: Utredningen kommer vi att bedriva med stor öppenhet och med stor dialog ute i organisationen, både lokalt och regionalt och bland förbunden Då det varken i LO-tidningen eller på LOs hemsida eller på annat sätt fanns något att läsa om det påbörjade utredningsarbetet gjorde jag den första upplagan av denna skrift ( ) med syftet att öppna för en sådan dialog som utlovats. Men det utlovade öppna utredningsarbetet lät vänta på sig varför jag tog kontakt med utredningens sekreterare som talade om hur utredningen organiserat sitt arbete. Det ledde till att jag omarbetade skriftens första upplaga. Den andra 3

4 omarbetade upplagan kom ut Om de båda upplagornas uppläggning och innehåll har jag med e-post informerat LO-förbundens avdelningar och utredningens sekretariat. Den tredje upplagan av skriften gav jag ut i början av juni Den kom till efter att jag hade läst delrapporter från utredningens steg 1 och funnit att man inte prövat förhållanden jag behandlat i föregående upplaga av skriften. Förhållanden som jag bedömt inte borde belasta ett framtida LO. Samtidigt informerade jag om hur utredningen arbetat under steg 1 och om hur utredningen organiserat det under steg 2. Samma månad informerade jag med e-post LO-förbundens avdelningar om skriftens syfte och innehåll. Första huvudalternativet blev slutresultat I augusti månad 2007 avlämnade utredningen sin slutrapport som resulterat i LOstyrelsens kongressrapport LO - Förbund i samverkan. Till sitt sakliga innehåll behandlar den endast ett av de huvudalternativ som skulle utredas, nämligen: att nuvarande klassbaserade samarbete inom LO-familjen och fortsatt facklig-politisk samverkan ska bestå. Förslaget om fortsatt facklig-politisk samverkan motiveras i kongressrapportens avsnitt Facket i samhällets tjänst en ideologisk fackförening. Men utan att styrelsen behandlat några, för de samverkande parterna, negativa inslag i samverkansformen. Ett svårbegripligt beslut av LO-styrelsen 2004 års kongress beslöt att det skulle genomföras ett brett rådslag i förbund, förbundsledningar, LO-distrikt och i LO-facken i kommunerna när utredningen var klar (Anders Berg i Transports tilläggsförslag). Ett markerande av hur viktigt det var att beslutet om LOs vägval på 2008 års kongress förankrades på nämnda nivåer inom LO-rörelsen. Det beslutade rådslaget har inte genomförts. Det innebär att LO-styrelsen har beslutat att inte verkställa detta kongressbeslut. Förklaringen är troligen att styrelsen inte ville ge medlemmarna insyn i utredningen med risk för att de skulle kräva att utredningen skulle pröva det andra huvudalternativet att avskaffa den fackliga-politiska samverkan och sträva efter en sammanslagning mellan LO och TCO Nu får utredningen om en sådan lösning vänta några år. Under ytterligare en kongressperiod ska LO, som det formuleras i kongressrapporten, använda partipolitiken för att flytta fram våra positioner. Min förhoppning är dock att kongressombud under behandlingen av kongressrapporten ändå prövar möjligheterna att reformera den nuvarande modellen för facklig-politisk samverkan. Det är mot den bakgrunden man ska bedöma det jag behandlar i skriften. 4

5 Ännu ett e-postbrev till förbundsavdelningarna om Tredje upplagan Med anledning av det i LO-styrelsens kongressrapport inte sades något om reformering av facklig-politisk samverkan skickade jag i början av mars 2008 ett nytt e-postbrev till LO-förbundens avdelningar med bland annat följande innehåll: Styrelsens ställningstagande för fortsatt facklig-politisk samverkan motiveras på sidorna i rapporten. Dock utan att pröva möjligheten att reformera samverkansmodellen. På förslag av kongressombud kan det dock ske under kongressens behandling av styrelsens rapport. Efter att ha redovisat exempel på vad som borde reformeras i samverkansmodellen skrev jag: Sålunda exempel på diskussionspunkter när ni först i styrelsen och sedan när avdelningen högsta beslutande organ behandlar kongressrapporten. Ett fåtal LO-fack har hört av sig Ett fåtal avdelningar har reagerat på brevet varav en är min egen avdelning, Handels Dalarna. De övriga LO-förbundsavdelningarnas uteblivna reaktioner visar att styrelserna i dessa avdelningar anser att frågan om facklig-politisk samverkan inte ska diskuteras när medlemmarna på avdelnings-, klubb- och sektionsmöten träffar sina ombud till årets LO-kongress. Mot den bakgrunden ger jag ut denna förkortade upplaga av skriften LO-rörelsens framtid. Men nu med möjlighet för intresserade förbundsmedlemmar och kongressombud att gratis hämta hem den på min hemsida. Skriftens fortsatta innehåll Resten av denna skrift tar upp ett antal frågeställningar kring hur den fackligapolitiska samverkan kan reformeras för att mildra de skadeverkningar som nuvarande samverkansformer ger för såväl LO som SAP. Först behandlar jag det faktum att SAP i grunden är ett nytt parti efter partikongressen Frågan är om LO har insett detta. Därefter ger jag exempel på möjligheter att innehållsmässigt reformera fackligpolitisk samverkan. Avslutningsvis behandlar jag de besvärande rollerna som LO-ordföranden har att både företräda LO och samtidigt försvara den socialdemokratiska politiken. 5

6 Facklig-politisk samverkan med ett nytt SAP Ideologisk gemenskap har utgjort grunden för facklig-politisk samverkan I kongressrapportens avsnitt Facket och politiken en ideologisk fackförening, första stycket, beskrivs kärnan i LOs ideologi i följande mening. LO ska verka för en samhällsutveckling grundad på politisk, social och ekonomisk demokrati. En målsättning som varit i överensstämmelse med SAPs ideologi, som den beskrivits i partiprogrammen fram till 2001 års partikongress. Den grund varpå således facklig-politisk samverkan har vilat. Tydligt beskrivet i partiprogrammen och i punktprogrammen. Som exempel i 1990 års partiprogram så här: Socialdemokratin vill låta demokratins ideal sätta sin prägel på hela samhällsordningen och människornas inbördes förhållanden för att därigenom ge var och en möjlighet till ett rikt och meningsfullt liv. I detta syfte vill socialdemokratin så omdana samhället, att bestämmanderätten över produktionen och dess fördelning läggs i hela folkets händer, att medborgarna frigörs från beroende av varje slags maktgrupper utanför deras kontroll och att en på klasser uppbyggd samhällsordning lämnar plats för en gemenskap av på frihetens och likställighetens grund samverkande människor. Denna den demokratiska socialismens samhällsuppfattning är uttryck för viljan att förverkliga idéerna om frihet, jämlikhet och solidaritet. Dessa idéer har tagits i arv från tidigare kulturtraditioner. De har omformats av nya erfarenheter och ständigt skänkt styrka åt strävandena att bereda människorna ett friare och rikare liv. Sina djupaste rötter har socialdemokratins idéer i övertygelsen om varje människas okränkbarhet och alla människor lika värde. Ovanstående text är hämtad från inledningen av programtexten. Det är en beskrivning av vad socialdemokraterna ville åstadkomma inom viktiga politikområden vid omdaningen av det rådande samhället. Av nedanstående text, som finns längre fram i programmet, framgår programmets långt gående socialistiska inriktning och med vilka metoder samhällsomdaningen ska ske: Det sker genom lagstiftning och ekonomisk-politiska styrmedel, som anger ramarna för företagens verksamhet och på olika sätt påverkar marknadsmekanismerna i samhälleligt önskvärd riktning. Det sker genom olika former av kollektiv kapitalbildning och olika åtgärder för en jämnare förmögenhetsfördelning; att de folkliga intressena kan ges inflytande över kapital för investeringar är av central betydelse för möjligheterna att påverka ekonomins funktionssätt. Det sker också genom att löntagarna tillförsäkras bestämmande över arbetsplatser och företag och genom att konsumenternas ställning gentemot producenterna förstärks och konsumenterna inbördes blir mer jämbördiga i sina möjligheter att påverka produktionen. Från demokratiska utgångspunkter är det således bestämmanderätten över produktionen och produktionsresultatets fördelning, som är det centrala, inte äganderätten. Denna bestämmanderätt måste utövas i många olika former, och nya metoder att hävda det folkliga inflytandet måste prövas, i takt med att 6

7 ekonomin förändras. Detta hindrar inte, att det kan vara nödvändigt att i olika former påverka och förändra ägarstrukturen i näringslivet. Ekonomisk maktkoncentration, innebärande att stora ekonomiska sektorer domineras av fåtalsintressen, måste brytas; ett medel för detta är kollektivt delägarskap via den kollektiva kapitalbildningen. Andra ägarformer som kooperativa eller samhällsägda företag ökar mångfalden och konkurrensen. I den omfattning som viktiga gemensamma behov gör det nödvändigt är socialdemokratin också beredd att i samhällets ägo eller under samhällets kontroll överföra naturtillgångar, kreditinstitut eller enskilda företag." Det är främst den sista meningen som på ett önskvärt tydligt sätt tydliggör den demokratiska socialism som det socialdemokratiska partiet stod för så länge 1990 års program gällde. Det här var programtext som ger framförallt stödjande innehåll åt skrivningen om ekonomisk demokrati i LOs och förbundens stadgar. Försvagad ideologi bär nu fortsatt facklig-politisk samverkan LO-styrelsen förslag om fortsatt facklig-politisk har enligt kongressrapporten följande bärande motiv: Som individer väljer vi själva i vilket parti vi vill vara med, men fackföreningen har ett kollektivt intresse att samverka tätare med det parti som har samma ideologiska syn. Som fackförening ser vi nyttan av att ta kollektiv ställning och att använda partipolitiken för att flytta fram arbetarklassens positioner. LO har en ideologisk gemenskap med socialdemokraterna som utgår från arbetarklassens behov och strävanden. I en samhällsutveckling påverkad eller rent av styrd av en socialdemokratisk majoritet har facket vida större möjligheter att fullgöra sitt uppdrag. Och tvärtom; när andra politiska krafter får makten över de politiska besluten gynnar det andra grupper och missgynnar arbetarna. I anslutning till den här texten borde det ha påmints om att SAP inte längre är det socialistiska parti det varit med föregående partiprogram. Något som har försvagat LOs möjligheter att fullgöra sitt uppdrag vid främst förverkligandet av ekonomisk demokrati. Att kongressrapporten inte uppmärksammar denna SAPs långt gående ideologiska förändring tyder på LO-styrelsen i nuläget inte vill ha en ideologisk debatt inom LO-rörelsen. Samma skäl kan förklara tystnaden om detta i LO-förbundens studiematerial, som exempel i LO-förbundet Kommunals Plattformen fackligtpolitiskt arbete inom Kommunal. Överst på förteckningen över litteraturtips står Socialdemokraternas partiprogram men utan att i den 30-sidiga A4 skriften i något avseende diskutera dess innehåll. Mot denna bakgrund ger jag här en kort beskrivning av tillkomst och innehåll i 2001 års partiprogram partiprogram tillkomst och innehåll På Göran Perssons och partistyrelsen förslag genomfördes en omfattande saklig och redaktionell förändring av 1990 års partiprogram. Om behovet av ett nytt partiprogram framhöll Göran Persson bland annat följande i sitt inledande programtal: 7

8 Sverige är fortfarande ett bra land där friheten inte är erövrad av alla. Sverige är fortfarande ett land där inte jämlikhet råder. Sverige är fortfarande ett land där solidariteten brister. Detta gör att vi socialdemokrater vill fortsätta att förändra vårt land. Men då behöver vi en ideologisk kompass som leder oss rätt, en kompassnål som inte snurrar när viktiga beslut ska tas. Därför krävs ett nytt partiprogram - ett program som är aktuellt och anpassat till dagens verklighet, ett program som ger ideologisk vägledning i praktisk politik. I denna mening känns inte dagens partiprogram tillräckligt aktuellt. Det började diskuteras och formuleras i slutet på 1980-talet, och det fastställdes på partikongressen år Sedan dess har enormt mycket hänt, både i Sverige och i vår omvärld händelser och förändringar som kastar delar av innehållet och analyserna i detta partiprogram över ända. Han gav några exempel på sådana förändringar. Bland annat då att Sverige inte var medlem i EU när 1990 års partiprogram kom till. Men det utan att ange vilka delar av 1990 års program som inte skulle kunna vägleda Sveriges handlande som EU-medlem - att vara en ideologisk kompass som leder oss rätt. Bakgrunden till att den verkligt partiskiljande inledningen i 1990 års program ersätts med den som inleder 2001 års program motiverade Göran Person utifrån demokratiska värderingar: I den unga arbetarrörelsen handlade de demokratiska kraven om att bryta kapitalets makt. Det är en central uppgift också idag. Men den ekonomiska makten har blivit mer anonym och mer internationellt orienterad. Därför måste också sättet på vilket vi bryter dess oinskränkta makt förändras. Men det räcker inte. Demokratin måste också bygga på verklig delaktighet och verkligt inflytande för medborgarna. Det handlar om människors möjlighet att påverka sin egen vardag, samhället i stort eller internationella angelägenheter - oavsett om vi är medborgare, löntagare, konsumenter eller aktiva i folkrörelser. Därför kan inte demokratin fångas i en enskild formel eller i några få enkla åtgärder. Den måste röra sig på många olika plan, i ett ständigt samspel mellan människor. Det är denna demokratisyn - den demokratiska socialismen - som programförslaget fångar i sitt inledande avsnitt. Detta är också bakgrunden till att vi tagit bort den formulering som i sin ursprungliga form infördes år 1944 och som nästan alla känner till. Den som säger att `bestämmanderätten över produktionen och dess fördelning ska läggas i hela folkets händer. Det är en vacker mening - en mening med tyngd. Den uttrycker den klassiska visionen om folkets makt över ekonomin, en ekonomi styrd av andra intressen än kapitalet, och därmed också drömmen om ett annat samhälle än det som bygger på den privata vinstens styrmekanismer. Men den fångar inte socialdemokratins hela demokratisyn - den som handlar om maktspridning, om inflytande på många plan och i fler former... 8

9 1944 års formulering måste ses mot bakgrund av den tidens debatter. Den är ett resultat av en kompromiss. En kompromiss mellan dem som med Wigforss ville lyfta fram demokratin som medlet för en samhällsförändring, och dem som fortfarande höll på de närmast statssocialistiska tankarna. Men den är samtidigt präglad av den debatt och de samhällsvillkor, där arbetarrörelsens demokratisyn främst definierades som nödvändigheten att bryta kapitalets makt. Tvingade kompromisser under Erlander-Palme-Carlsson tiden De här av Göran Persson återgivna skrivningarna i 1944 års partiprogram återfinns även i de tre efterföljande programmen. Vilket då, enligt Göran Persson, Tage Erlander som partiordförande och föredragande på 1960 års partikongress, Olof Palme på 1975 års kongress och Ingvar Carlsson på 1990 års partikongress, tvingades som Wigforss att kompromissa med dem som fortfarande höll på de närmast statssocialistiska tankarna. Vad kompromissandet handlar om Det kompromissande Göran Persson talar om är, som exempel när Tage Erlander tvingades godta ovan beskrivna socialiseringspunkt i 1960 års partiprogram. Även 2001 års partikongress drabbades tydligen av valda ombud med ovan nämnda tankar. För det första vid behandlingen av programförslagets delavsnitt En ekonomisk demokrati när Peter Gustavsson, Uppsala, föreslår att följande skrivning i 1990 års partiprogram tas in i det nya programmet: I den omfattning som viktiga gemensamma behov gör det nödvändigt är socialdemokratin också beredd att i samhällets ägo eller under samhällelig kontroll överföra naturtillgångar, kreditinstitut eller enskilda företag Men här behövdes inte kompromissas. Det avslogs på förslag av Thomas Östros, partistyrelsens föredraganden med följande motivering: Det är demokratin som är utgångspunkten, och det är det demokratiska inflytandet som är vår väg att nå ett demokratiskt, socialistiskt samhälle. En mening av denna typ ger intrycket av att det är ägandevägen som vi ska gå. För det andra när kongressen behandlade partiprogrammets inledande avsnitt och Bo Berhardsson, Skåne, förslog att det nya partiprogrammet skulle inledas på i huvudsak samma sätt 1960 års partiprogram Flera ombud yrkade bifall till förslaget. Ett bifall till förslaget skulle vara ett upprepande av det som skedde på 1944 års kongress. Men inte på 2001 årskongress efter att den godtagit Tomas Östros motivering för att avvisa förslaget: Vi vill inte ha en inledning som leder tanken bort från de tankegångar som vi har byggt partiprogrammet på. Det finns förstås ett problem med det som är vackert, till exempel med portalparagrafen från Den är vacker, men den leder inte tanken åt det håll som detta program handlar om. Därför kan vi inte, bara för att vi har en känslomässig tillhörighet till portalparagrafen, ha den med i ett partiprogram som lutar åt ett annat håll. Den paragrafen kom till 1944 för att visa på - och det är riktigt - bestämmanderätten som det viktiga vägvalet. 9

10 Avsikten 1944 var också att skapa en kompromiss. De som ville gå socialiseringsvägen, förstatligandevägen och planhushållningsvägen skulle känna att också detta omfattades. Det var nödvändigt vid den partikongressen, men det är inte nödvändigt vid denna kongress och för den starka diskussion som vi har haft om vår syn på den demokratiska ekonomin. Drömmarna och visionerna ska vara starka och tydliga och vara väl förankrade så att de blir en vägledning för oss i vardagsarbete års partiprograms inledande text Programmet inleds med rubriken Den demokratiska socialismen och följande inledande text: Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål. Som framgår är det nu socialdemokraternas mål att forma samhället i stället för att omdana det på sätt som beskrivit i inledningar på de tre föregående programmen. Vad som ska vägleda formandet av dagens samhälle beskrivs övergripande i den efterföljande inledande texten. Nedanstående utdrag kan ses som en sammanfattning av programmets inledande innehåll: Socialdemokratin vill låta dessa demokratins ideal prägla hela samhället och människors inbördes förhållanden. Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader. könssegregation eller etniska klyftor, ett samhälle utan fördomar och diskriminering, ett samhälle där alla behövs och alla får plats, där alla har samma rätt och samma värde, där alla barn kan växa till fria och självständiga vuxna, där alla kan styra sina liv och sin vardag och i jämlik och solidarisk samverkan söka de samhälleliga lösningar, som gagnar det gemensamma bästa. Textavsnittet avslutas med formuleringen: Denna den demokratiska socialismens idéer har tagits i arv från tidigare generationer, de har omformats av gjorda erfarenheter.... Det 2001 års partiprogram tagit i arv från föregående partiprogram är dock endast socialism utan socialisering. Vid programrevisionerna från 1911 fram till 1990 har det varit fråga om en socialism med socialiserig som yttersta medel när det gällt ta tillvara viktiga samhällsintressen. Om innebörden i ordet socialism och i ordet socialisering beskrivna i dagens uppslagsböcker som exempel från Bonniers Compact lexikon: Socialism den politiska uppfattning som vill ersätta det privatkapitalistiska ekonomiska systemet med ett kollektivt system. Socialisering, lika med förstatligande. Wanja Lundby-Wedins socialism en annan än sina företrädares 10

11 I ett anförande under 2001 års kongressdebatt om partiprogrammets inledande text sade hon: Vi i programkommissionen diskuterade aldrig att vi skulle riva portaler. Däremot diskuterade vi att vi skulle försöka beskriva vad demokratisk socialism innebär. Vi har egentligen inte haft en riktigt bra beskrivning i tidigare partiprogram av den demokratiska socialismen I klartext: LOs nuvarande ordförandes uppfattning är, att socialism med socialisering som yttersta medel för att ta till vara angelägna gemensamma intressen, inte är en riktigt bra socialism. Och det i motsats till företrädarna Arne Geijer, Gunnar Nilsson och Stig Malm som aktivt medverkat vid tillkomsten av förslagen till de treföregående partiprogrammen Geijer med 1960 års-, Nilson med 1975 års- och Malm med 1990 års program. I min skrift Den nya socialdemokratin refererade jag den kongressdebatt på 2001 års partikongress som föregick beslutet om partiprogrammets inledande text. Uteblivna reaktioner tyder på att Wanja Lundby-Wedins socialism också är LOstyrelsens. Vårt förhållande till EU Kongressrapportens avsnitt med förslag om fortsatt facklig-politisk samverkan har rubriken Politisk påverkan över gränserna utmynnar i förslaget: att den facklig- politiska samverkan inom Europa utvecklas för att säkerställa möjligheterna att påverka förslag som rör villkoren i arbetslivet och löntagarnas trygghet. Det må vara gott och väl att den svenska LO-kongressen fattar ett sådant beslut. Men dock ett beslut som bör föregås av en diskussion om hur det kommer sig att LO-ledningen nu är beredd att kompromissa om det som Wanja Lundby-Wedin, när innebörden i EU-domstolens dom i Vaxholmskonflikten blev känd, ansåg var fullständigt oacceptabelt. I stället för att hålla fast vid att den svenska arbetsrätten ska gälla före EG-rätt är LO överens med den moderatledda regeringen om att konsekvenserna av domen måste utredas. Detta ställningstagande av LO-ledningen har uppenbart styrts av den socialdemokratiska partiledningen. Detsamma gäller även LO-styrelsens beslut att säga ja till att diskutera begränsningar i gällande strejkrätt. Enligt gällande stadgar för LO ska ett sådant beslut tas på LO-kongressen. Att så inte kunde ske förklaras av att förhandlingarna måste starta två veckor före LO-kongressens öppnande. 11

12 Exempel på möjligheter att reformera fackligpolitisk samverkan Branschsamarbetet enligt industriavtalen LO-förbundens medlemmar och tjänstemannaorganisationernas medlemmar har idag ett mer utvecklat samarbete än tidigare. Det kommer till särskilt uttryck i och med branschsamarbetet inom industrisektorn. Ett samarbete med gemensamma kollektivavtal och där avtalsslutande parter på löntagarsidan är LO-förbund, SACO-förbund och TCO-förbund samt på arbetsgivarsidan berörda branschförbund inom arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Tillämpningen av industriavtalsmodellen inrymmer problemet att LO-fackens företrädare i sitt agerande styrs av att LO och LO-förbunden är partipolitiskt bundna, men däremot inte tjänstemannafackets företrädare. Dock även de i sitt agerande politiskt bundna men det av sitt facks politiska ställningstaganden, inskrivna i sitt facks stadgar, som framgår av följande utdrag från TCOs stadgar: TCOs grundläggande värderingar genomsyrar verksamheten. FNs allmänna förklaring om mänskliga rättigheter är grundläggande för den fackliga verksamheten Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett genomgående tema för TCOs verksamhet både vad gäller politisk påverkan och val till förtroendeuppdrag. TCO är en demokratisk organisation som värnar om ett demokratiskt samhälle. Demokratin måste ständigt försvaras och vidareutvecklas. Fria demokratiska fackföreningar är centrala för demokratiska stater och bidrar till fred och rättvisa i och mellan länder. Solidaritet är grunden för det fackliga arbetet. Den fackliga verksamheten bygger på solidariteten som idé. Den utgår från ömsesidigt stöd och hjälp vid svårigheter. TCO värnar och utvecklar solidariteten både i samhället och i de fackliga organisationerna. Partipolitisk obundenhet är en förutsättning. TCO står fritt från de politiska partierna, men det innebär inte att TCO saknar åsikter i politiska frågor. TCO driver sakpolitiska frågor i syfte att främja medlemsförbundens och dess medlemmars intressen. Den partipolitiska obundenheten är en styrka som innebär att TCO kan driva frågor med samma intensitet oavsett politisk majoritet. En noggrann studie av LO-styrelsens förslag om fortsatt långt gående samverkan med SAP, och ovanstående utdrag ur TCOs stadgar, visar på vilka problem denna samverkansmodell inrymmer. Ett tydligt exempel är vid förhandlingar om ett nytt kollektivavtal när företrädarna för LO-förbund finner att föreliggande avtalsförslag inte ryms inom en socialdemokratisk regerings samhällsekonomiska planering. Men där de partipolitiskt obundna företrädarna från TCO, med hänvisning till i sina stadgar angivna sakpolitiska skäl, kan verka för att ett liknande avtal inom TCO-området ska antas oberoende av vilket parti som sitter i regeringen. 12

13 Ingenting i kongressrapporten om forskningsresultat Enligt direktiven hade utredningen till sitt förfogande externa resurser. Genomförd och pågående forskning som rör svensk fackföreningsrörelse var enligt Medlem 2010 en sådan viktig extern resurs när det gäller ställningstagandet för ett framtida LO. Där hänvisades till forskning av Anders Kjellberg om hur medlemmarna upplever de lokala fackliga organisationerna. I de tidigare upplagorna av min skrift gjorde jag utredningen uppmärksam på den forskning, om facklig-politisk samverkans betydelse för svensk samhällsutveckling, som bedrivits av professor Klas Åmark vid Stockholms universitet.. Om sådana forskningsresultat legat till grund för utredningens förslag om fortsatt facklig-politisk samverkan framgår inte av kongressrapporten. Om så inte varit fallet borde det få sin förklaring under behandlingen av kongressrapporten års kongressbeslut som inte borde belasta ett framtida LO Under behandlingen av kongressrapporten bör övervägas om följande beslut från 2004 ska ha sin giltighet under den kommande kongressperioden. 1. Beslutet om SSUs medverkan i LO-förbundens värvningen unga arbetare Vid behandlingen av avsnittet medlemsrekrytering i Medlem 2010 och motioner diskuterades den för LO-rörelsen oroväckande medlemsutvecklingen i främst. åldersgruppen år. Genom att anta sidorna i rapporten Medlem godtog kongressen reservationslöst nedanstående dubbeltydiga särskilda satsningen på SSU: En naturlig del av verksamheten är självfallet ett samarbete med SSU. Detta kan bli en möjlighet för SSU att ytterligare utvecklas och växa. Dock måste rågången mellan den fackliga och politiska relationen hållas tydlig. Bakom facket samlar vi alla dem, som ställer upp på den fackliga plattformen, utan att vare sig direkt eller indirekt avtvinga dem ett ställningstagande till arbetarrörelsens vidare politiska program. Det finns än större anledning att vidhålla den skillnaden i våra relationer till ungdomar med begränsad politisk erfarenhet. Till sitt innehåll ett beslut som mer försvårar än underlättar LO-förbundens medlemsvärning av unga arbetare. Ofattbart om utredningen har avstått från att diskutera nödvändigheten, att på sätt som anvisas i beslutet, sortera nyblivna unga arbetare i två fack. 2. Kongressens indirekta beslut att göra SSU till LOs undomsorganisation Motivtexten till en motion, som styrelsen hade besvarat, lyfte fram nuvarande ålderssammansättning hos medlemmarna i SAP och hos de förtroendevalda i facket. För att åstadkomma en nödvändig föryngring gällde det att medvetandegöra ungdomarna om att det fackligt-politiska arbetet är en överlevnadsfråga. Om SSUs roll hette det: Även LOs ungdomsorganisation SSU behöver ett starkt tillskott av LOungdomar, som utifrån sin verklighet för upp de viktiga framtidsfrågorna på agendan. SSU riskerar annars att marginaliseras... 13

14 Anmärkningsvärt är att LO-styrelsens i sitt utlåtande över motionen i princip bekräftade att SSU är LOs ungdomsförbund fastän det inte är reglerat i LOs stadgar. Men att det är SSU.s uppfattning framgick när SSUs ordförande, Ardalan Shekarabi, framförde SSUs hälsning till 2004 års LO-kongress som han inledde på följande sätt: Känslan att få komma till LOs kongress och prata som representant för LOs ungdomsförbund är fantastisk. Vi SSU-are är oerhört stolta över att inte bara vara partiets ungdomsförbund utan också vara Landsorganisationens ungdomsförbund, hela arbetarrörelsens ungdomsförbund, och stå upp för arbetarrörelsens värderingar när det gäller både det politiska arbetet och det fackliga arbetet. 3. LO-förbundens uppgifter att värva medlemmar åt SAP och SSU Beslutsunderlaget till dagordningspunkten Facklig-politisk samverkan var två motioner och LO-styrelsens yttrande och förslag. Av styrelsens yttrande framgick att ett viktigt inslag i facklig-politisk samverkan är att fullfölja kampanjen att värva medlemmar till SAP och medlemmar till SSU. Frågan som bör ställas är om besluten kring fortsatt facklig-politisk samverkan innebär att LO-förbundens medlemsvärvare ska ha dessa uppgifter även under kommande kongressperiod. 14

15 LO-ordförandens dubbla roller Rosornas krig Under 1980-talets andra hälft och periodvis under 1990-talet samt i början av 2000-talet kunde inte denna kris döljas. Partiet bedrev i regeringsställning en fördelningspolitik som stred mot vitala LO-intressen, men också mot de fördelningspolitiska värderingarna i 1975-, och 2001 års partiprogram. I skriftens föregående upplagor beskrevs på 17 A4-sidor exempel på kritiska perioder i facklig-politisk samverkan. Förhållanden som har skadat LO-facket och det socialdemokratiska partiet. Mitt syfte med detta stycke facklig-politisk historia var att påminna utredningen och oss ute i förbundsavdelningarna om att sådana krisperioder säkerligen också kommer att upprepas efter 2008 års kongress om en reformering inte sker av fortsatt facklig-politisk samverkan. I denna upplaga begränsas urvalet till de skadliga verkningarna av LOordförandens dubbla roller, dels som högste ledare för LO, dels som medlem i SAPs partistyrelse. LO-ordföranden kritisk till regeringens vårproposition För att komma till rätta med den höga sjukfrånvaron och för att därmed minska statens sjukförsäkringskostnader, var regeringen nödsakad att i 2003 års vårproposition föreslå en förlängning av arbetsgivarnas sjuklöneperiod med ytterligare en vecka, samt sänkta sjukersättningar. I propositionen ingick även förslag, som syftade till att ändra människors attityder till sjukskrivning. Detta med hänsyn till att "kostnaderna för sjukskrivningar har mer än fördubblats sedan Det är orimligt att tro att svenska folket blivit dubbelt så sjukt under samma period". Den här texten återfanns i "Frågor och svar vårproposition 2003". Mot den här delen i vårpropositionen stormade LO-rörelsen med ordförande Wanja Lundby-Wedin i spetsen. I ett pressmeddelande den 15 april uttryckte hon sig inledningsvis så här: "En radikal budgetpolitik nöjer sig inte med att på enklast möjliga sätt få ihop statens inkomster och utgifter. Den ser till att statens finanser dessutom medverkar till att lösa problem och orättvisor i samhället. Där lämnar årets vårproposition mycket att önska." Om regeringens åtgärder att minska sjukfrånvaron var hennes besked: "Från fackligt håll har vi redovisat en rad åtgärder som skulle kunna minska sjukfrånvaron. Det krävs ytterligare insatser, men till dessa hör inte regeringens förslag att förlänga arbetsgivarnas sjuklöneansvar. Förutom att företagen får ökade kostnader, är den troligaste konsekvensen en ökad gallring bland människorna på arbetsmarknaden." 15

16 Vad vi kan fundera över är hur Wanja Lundy-Wedin, som medlem i SAPs partistyrelse, agerade när beslut om vårpropositionen skulle tas. Wanja Lundby-Wedins kritiska tal på 2004 års LO-kongress Med nedanstående utdrag ur hennes stora kongresstal första arbetsdagen på 2004 års LO-kongress dokumenterade Wanja Lundy-Wedin att facklig-politisk samverkan inte hade fungerat under kongressperioden. Det när hon med konkreta exempel visar hur omöjligt det varit att få SAP-regeringen att tillgripa kraftåtgärder för att komma till rätta med den svåra arbetslösheten och de höga sjukskrivningstalen. I sak således ett erkännande att hon och de tre förbundsordförandena har haft det svårt att fungera i sina roller som ledamöter i partiets högsta beslutande organ mellan kongresserna. Betänk att det sker inom relativ kort tid före en väntad lång och svår valrörelse Följande utdrag ur hennes tal rönte kongressdeltagarnas stora uppskattning, manifesterat i deras kraftiga och återkommande applåder Det börjar med att hon påminner om att arbetsmarknadens parter har lämnat sitt bidrag med fleråriga avtal som gett löntagarna reallöneökningar och som möjliggör fortsatt låg ränta och låg inflation. "Det skapar möjligheter för regeringen att föra en mer expansiv ekonomisk politik. Men det har vi tyvärr inte sett så mycket av än. Nu krävs det krafttag." Hon utgick för det första ifrån att regeringen skulle hålla sitt löfte att kompensera löntagarna för de egenavgifter som de ställde upp med under saneringen av den svenska samhällsekonomin på 1990-talet. "Det skulle ge ordentlig skjuts åt svensk ekonomi." Hon vände sig direkt till den närvarande finansministern med orden: Men det förutsätter ju "att de [egenavgifterna] inte ersätts av andra skatter och avgifter för då blir det ju inte den där skjutsen i ekonomin som vi vill ha. Regeringen måste för det andra ta ett ökat ansvar för en mer aktiv arbetsmarknadspolitik. Det är ju fullkomligt oacceptabelt att arbetsmarknadsutbildningen hålls på en så låg nivå. Vi behöver ett nytt kunskapslyft så att arbetskraften verkligen rustas att ta de nya jobb som vi vet kommer så småningom. Men regeringen kan också se till att fler människor får en chans att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Idag är det många som faller mellan stolarna. Vi får fler och fler larmrapporter om långtidssjukskrivna som inte anses tillräckligt sjuka för att få sjukersättning av försäkringskassan, som inte heller anses tillräckligt friska av arbetsförmedlingen för att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Det är naturligtvis fullkomligt oacceptabelt att människor tillåts ramla mellan de system som byggdes upp för att skapa trygghet och i värsta fall, jag har lärt mig ett nytt ord, bli nollklassade, bli utan ersättning. Det här måste vi göra någonting åt. För att kunna satsa på de långtidssjuka, på yrkesinriktad rehabilitering så lade Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket för ett år sedan en rapport som sa att det kostar två miljarder och då kan vi verkligen göra något aktivt för dessa människor. För ett år sedan! Två miljarder! Tänk er två 16

17 miljarder i relation till vad sjukskrivningarna kostar. Det här är pengar som kommer att vara återbetalda snabbt genom den mänskliga och samhällsekonomiska vinst det medför. Vi har väntat länge nog. Nu måste regeringen agera. Det kanske är så, nu vänder jag mig till mina kamrater från regeringen, det kanske är så att ni alla fall säger att, nja det är ju lite bekymmer för det där utrymmet finns ju inte. Men ni måste skaffa större marginaler. Budgetpolitiken är alldeles för stelbent. De arbetslösa kan inte gå och vänta på bättre tider. Och jag vill säga: LO står upp för att vi har ett tak för statens utgifter. Det är bra med en budgetdisciplin, men när man sätter det tre år i taget då blir det ju tvångströja istället. En tvångströja som förhindrar regeringen att agera när man verkligen borde kunna göra något och aktivt agera. Det kan möjligtvis ge Sverige en liten stjärna i boken för att man ligger bra till bland EUs medlemsländer, men det ger ingen stjärna i boken om resultatet är fortsatt hög arbetslöshet. Kampen mot arbetslösheten underlättas ju inte heller av en Riksbank som ser som sitt uppdrag att hålla inflationsnivån ständigt under den medelnivå som är satt för inflationen. Det betyder tvärtom att kostnaden i form av arbetslösa är större än vad den behöver vara. Sveriges tillväxt hämmas alldeles i onödan. Det finns ju faktiskt inte heller något internationellt mästerskap för Riksbanker där lägst inflation vinner. Sverige behöver inte vara bäst i klassen i en gren som bara har förlorare Vad vi behöver tillsammans är en offensiv mot arbetslösheten. LO och det Socialdemokratiska partiet är överens om målet full sysselsättning. Partikongressen är lika tydlig som vår kongress. Arbete åt alla är det överordnade målet. Det räcker inte att vi är överens om målet. Vi måste också bli överens om färden dit. Vi kan inte fortsätta att göra olika bedömningar Det är bara trygga människor som vågar försöka göra det lilla extra. Tryggheten utvecklar mig som individ men det utvecklar också företaget och samhället. Trygghet ger tillväxt. Därför är det dags för en modern arbetsrätt som förhindrar godtycke och diskriminering. Vi måste rensa upp i träsket av anställningsformer. Att använda människor som dragspel, som bara får jobba när det passar arbetsgivaren, är ett ofantligt resursslöseri och så oerhört cyniskt. Vi ska inte ha någon reservarbetskraft som knuffas ut beroende på konjunkturer. Vi accepterar inte att arbetsgivarna själva får bestämma vilka som ska gå. Vi kräver att undantaget i turordningsreglerna avskaffas. I den frågan ska jag inte rikta kritiken mot regeringen. Därför säger jag att ni får ligga på era samarbetspartier, för den frågan är vi överens om. Vi accepterar inte heller att arbetsgivarna dribblar med elva stycken olika visstidsanställningar som ingen av dem leder till trygghet. Vi kräver fasta och trygga jobb. Där måste jag säga till regeringen att det tar fruktansvärt lång tid att komma till skott i den frågan. Även om jag vet att vi tycker lika där också, men lite mer handlingskraft. Vi accepterar inte heller naturligtvis att arbetsgivarna utnyttjar unga kvinnor, för det är främst 17

18 unga kvinnor idag som erbjuds deltid. De får ingenting annat när de kommer ut i arbetslivet på sitt första jobb. Vi kräver att heltid ska vara en rättighet för alla. Så tillsätt utredare nu så det sker så fort som möjligt, för även där är vi faktiskt överens Kampen för jobben är en facklig kärnfråga. Det handlar om allas lika rätt till trygga anställningar. Därför rör kampen mot diskriminering och kampen för ett mer integrerat arbetsliv själva kärnan i det fackliga uppdraget. Men villkoren i arbetslivet följer också ett väldigt otäckt klassmönster. Och rullar vi ut det är det inte bara klass utan det handlar också om kön. Kvinnor är systematiskt diskriminerade i Svarige idag. Maktordningen mellan könen gör att kvinnor får sämre lön men också sämre villkor i arbetslivet, i familjen och i samhället. Det är därför vi måste se att klass och kön är lika starka orsaker till förtryck. Det var också därför jag för fyra år sedan som nyvald LO-ordförande deklarerade att LO måste vara en feministisk organisation. Jag hörde sedan att det fanns någon som sa var det där riktigt bra att Wanja sa så där. Är det bra för Jämställdheten? Men jag tror att det är bra för jämställdheten. Vårt fokus ska ligga på de vardagliga frågorna som berör arbetarklassens kvinnor. De frågor som rör arbetslivet. Men också på det självklara sambandet mellan arbetsliv och familjeliv. Det är i det sammanhanget vi ska se LOstyrelsens förslag om en mer jämställd föräldraförsäkring. LO-ordförandens dubbla roller ett demokratiproblem Wanja Lundby-Wedin, liksom företrädarna Stig Malm och Bertil Jonsson, har med rätta vid olika tillfällen varit kritisk till vidtagna och planerade beslut av SAP-regeringen. Det har ingått i deras roll som ordförande för landets största fackliga huvudorganisation. Men problemet är att de då som ledamöter i SAPs högsta beslutande organ mellan kongresserna, partistyrelsen och dess verkställande utskott, kan anses ha gjort sig skyldiga till osolidariskt handlande mot partiet (enligt partistadgarnas 15. mom.2). Följderna av detta handlande har Stig Malm fått känna av. När han som LOs ordförande offentligt riktat kritik mot vissa inslag i den socialdemokratiska regeringens politik, ansåg partiföreträdare det vara ett illojalt agerande mot partiet. Efter att han i en intervju i A-pressen den 30 juni 1986 aktualiserade frågan om avskaffandet av kollektivanslutningen av LO-förbundens medlemmar till det socialdemokratiska partiet fick han svara för sitt handlande på både LOsoch partiets kongresser. Om bakgrunden till detta initiativ beskriver Stig Malm i sin bok 13 år.(brevskolan, nu Bilda förlag). Inom ramen för facklig-politisk samverkan skulle han först väckt frågan i partistyrelsens verkställande utskott Efter att han i en intervju i A-pressen den 30 juni 1986 aktualiserade frågan om avskaffandet av kollektivanslutningen av LO-förbundens medlemmar till SAP. Vetskapen om att det skulle resultera i ett rungande nej till att avskaffa kollektivanslutningen. 18

19 gjorde han det inte. Där berättar han också om den kraftiga kritik som drabbade honom på 1986 års LO-kongress: inlägg, de flesta kritiska från bl.a. tunga namngivna företrädare för partiet och ledamöter i LOs styrelse. Det som drabbade Stig Malm kan komma att drabba Wanja Lundby-Wedin på 2009 års partikongress för att hon, ett år före 2006 års särskilt långa valrörelse, på ovan beskrivet sätt mycket kritiskt granskade SAPs regeringspolitik. Med facit i hand finner vi att det också var den kritik som allianspartierna vann valet på. LO- och förbundsordförandena bör lämna partistyrelseuppdragen Här ovan beskrivna förhållanden talar för att det skulle gagna LO-rörelsen om Wanja Lundby-Wedin redan på årets LO-kongress bestämmer sig för detta. Hon skulle då, som SACO-ordförande Anna Ekström och TCO-ordförande Sture Nord, få möjlighet att helt och fullt ägna sig åt sitt viktiga och tunga uppdrag som ordförande i ännu så länge landets största fackliga huvudorganisation och även som nybliven ordförande för Europafacket. Där också SACO och TCO är medlemmar. Och viktigt! Hon skulle med samma trovärdighet som SACO- och TCO-ordförandena ta till vara LO-rörelsens intressen i förhållande till regeringars, myndigheters och politiska partiers planerade och beslutade åtgärder. Av i princip samma skäl bör IF Metalls ordförande Stefan Löfven, Hotell och Restauranganställdas ordförande Ella Nia och Byggnads ordförande Hans Tilly lämna partistyrelseuppdragen. Om viljan finns är det inga som helst svårigheter att ersätta dem med LO-medlemmar med uppdrag som kommun- och landstingspolitiker. 19

20 20

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för möta dagens

Läs mer

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Valkrets 1 Habo, och Mullsjö Arbetarekommuner 1 Kandidatpresentation inför Socialdemokraternas extra partikongress 25-27 mars 2011 i Stockholm.

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

Så påverkar du politiken! FLER LO-MEDLEMMAR I POLITIKEN. En tidning om facket och politiken från LO våren 2002

Så påverkar du politiken! FLER LO-MEDLEMMAR I POLITIKEN. En tidning om facket och politiken från LO våren 2002 En tidning om facket och politiken från LO våren 2002 100 000 FLER LO-MEDLEMMAR I POLITIKEN Så påverkar du politiken! VÅGA FRÅGA VÄRVA MEDLEMMAR DU BEHÖVS MÅNGA VILL VARA MED Våra medlemmar är värda mer!

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Stadgar antagna vid kongressen 2014

Stadgar antagna vid kongressen 2014 Stadgar antagna vid kongressen 2014 1. Vårdförbundets grundläggande värderingar och ändamål Vårdförbundet är ett yrkesförbund som tillvaratar medlemmarnas fackliga intressen och utvecklingen av professionerna.

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Medlemsavgifter motion 103, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128 och 129 Motion 103 Avdelning Västerås, Eskilstuna och Köping Motionär Henrik Ryman, Patrik Hellström,

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns Förord Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns ingen motsvarighet någon annanstans. Hur kan det komma sig att denna udda fackliga företeelse växte sig stark? Varför blev organisationsgraden

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Studieprogram 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst 2 Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år...5 Om Facket... 6 Om Samhället...7 Om Global rättvisa...8 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

gera för örändring n modern folkrörelse för jobb och rättvisa

gera för örändring n modern folkrörelse för jobb och rättvisa gera för örändring n modern folkrörelse för jobb och rättvisa Jobbkongressen 2009 Häfte K Agera för förändring En modern folkrörelse för jobb och rättvisa Förord... 2 Partistyrelsens utlåtanden och motioner

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9 Antagna av kongressen 2011 Ändamålsparagraf bekräftad av förbundsårsmötet 2012 Reviderade av förbundsårsmöten 2014, 2015 Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

LO-Facken i Kristianstads Socialdemokratiska Förening

LO-Facken i Kristianstads Socialdemokratiska Förening LO-Facken i Kristianstads Socialdemokratiska Förening Årsberättelse 2013 Dagordning 1. Mötet öppnas 2. Godkännande av dagordning 3. Val av 2 st justeringsmän tillika rösträknare 4. Val av ordförande till

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND STUDIEPROGRAM 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND INLEDNING & INNEHÅLL I din hand har du nu studiefoldern för Socialdemokraterna Gotland 2007-2011. Här hittar du utbildningar, kurser och studiecirklar

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 I motion B7 föreslås att förbundet ska tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag om åtgärder för att vända trenden med sjunkande

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Reviderade stadgar 2008

Reviderade stadgar 2008 Reviderade stadgar 2008 Stadgar för Malmö Arbetarekommun reviderade på årsmötet den 1 mars 2008 på Limhans Folkets hus för Malmö Arbetarekommun IDEOLOGISK MÅLSÄTTNING Socialdemokratin vill låta demokratins

Läs mer

Stark tillsammans Verksamhets- förslag

Stark tillsammans Verksamhets- förslag ns a m k r a St m a s till Verksamhets- förslag I Handels Stark tillsammans i Handels 1. VÅR ORGANISATION 5 1.1 Grunden för vårt uppdrag 5 1.2 Medlemskapet 5 1.3 Medlemsutvecklingsverksamhet 6 1.3.1 Medlemsvärvning

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

Demokrati och ekonomi

Demokrati och ekonomi Demokrati och ekonomi SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Diskriminering av finsktalande i Sverige

Diskriminering av finsktalande i Sverige Ir- C cjy Diskriminering av finsktalande i Sverige Representation av sverigefinländare och tornedalingar i fackföreningar, politiken och inom olika yrken j UWIVERSITÄTSBieuOTHEKKiEL! I - 2H^7HALSiB'L!0Tr-fHK

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

STADGAR. För. SRF Finnveden

STADGAR. För. SRF Finnveden STADGAR För SRF Finnveden Fastställda av SRF:s kongress 2008 Inledning SRF är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben

Läs mer

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING Under senare år har en drastisk ekonomisk omfördelning skett i samhället, från de sämst ställda till de som redan lever i

Läs mer

Vision utbildningar. Mitt jobb & Min karriär

Vision utbildningar. Mitt jobb & Min karriär Vision utbildningar Mitt jobb & Min karriär 1 Innehåll Vår framtidsidé... Visions värdegrund... Vision medlemslöfte... Vision är en idéburen organisation... Inflytande...,... Inflytande på villkoren...

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014 KONGRESSBLADET 14 juni 2014 Vi är alla Seko-iter idag sa Karl-Petter Thorwaldsson och fick rungande applåder. LO-ordföranden syftade givetvis på den pågående Sekostrejken mot otrygga anställningar. Nej

Läs mer

KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 29-31 MAJ 2015

KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 29-31 MAJ 2015 KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 29-31 MAJ 2015 VALKRETS 2 Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda 4 ombud ska väljas i kretsen Presentation av de 8 kandidater som kandiderar i valkrets 3

Läs mer

STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN)

STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN) STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN) KOMMUNAL SEKTION ÖST 2015 Förslag till arbetsmetoder/aktiviteter för måluppfyllelse för 2015 Sida 1 av 9 Verksamhetsplan för sektion Öst Vision Viktiga

Läs mer