Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati"

Transkript

1 facklig utbildning Medlemsutbildning LO-förbundens MEDLEMSUTBILDNING ger fackets medlemmar grundläggande kunskaper om det lokala fackets och förbundets mål och funktion. Man får även kunskap om fackets roll på arbetsmarknaden och i samhället. Utbildningen stärker också självkänslan samt ökar förmågan att kommunicera och förstå sin egen roll och delaktighet i facket. isbn X Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati Håkan Olander

2

3 Medlemsutbildning Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati Håkan Olander Det nära är det kära ett studiehäfte om vad man kan göra gemensamt på och kring jobbet Innehåll Jobbet och kompisarna... 3 Den fackliga närmiljön...5 Fackliga storfamiljen... 8 Det nationella nätverket...10 Attraktiva möten...12 Att få medlemmarna med sig...14 Fackets konkurrenter Djärva och realistiska mål...19

4 Landsorganisationen i Sverige 2007 PRODUKTION Bilda Idé FÖRFATTARE Håkan Olander ILLUSTRATIONER Lotta Glave FOTO Frank Chmura, Tiofoto TRYCK Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2007 ISBN X

5 Jobbet och kompisarna Facklig verksamhet bygger på att man uträttar något tillsammans. Att man tillvaratar gemensamma intressen. Och att man gör livet lite lättare för en själv och de andra i gemenskapen. några inledande ord Det här häftet handlar mest om vad man kan åstadkomma själv, med kompisarna och med övriga fackmedlemmar på jobbet och i dess närmiljö. Här finns fakta, ofta i summarisk och förenklad form. Häftet innehåller också värderingar. Ibland mina egna, men som regel sådana som man träffar på här och där. Urvalet av fakta och värderingar syftar till att läsaren ska få ett underlag för att tänka, resonera och reagera. Förhoppningsvis ska det också leda till handling och förändring. Modernisera eller dö! Tony Blair, brittisk premiärminister och socialdemokratisk partiledare till den engelska fackföreningsrörelsen. Arbetet utvecklar kreativitet På det goda jobbet känner man trygghet, utvecklar kreativitet och presterar sådant som man känner stolthet över. Jobbet ska också ge försörjning och ett privatekonomiskt utrymme som man fritt förfogar över. Pengarna kan användas till investeringar i bostad och bil, till konsumtion i form av t ex semesterresor eller till sparande som skapar framtida möjligheter. Kring millenieskiftet förbättrades fackets arbetsförutsättningar i två avseenden: Internet slog igenom som kanal för information. Och arbetslösheten trängdes tillbaka, dock för att under 2000-talets första år åter stiga. Under hela denna tid beskrevs en framtida brist på arbetskraft som ett väldigt nationellt problem. Facket har, eller borde ha, goda möjligheter att anpassa sig till nya förutsättningar. Fast bara om man tar de chanser som dyker upp och använder sig av den mångfald som den fackliga verksamheten bedrivs i. Variationerna i det lokala fackliga arbetet är stora, speciellt när det gäller den medlemsnära aktiviteten. I det här häftet används lokala facket som den samlade benämningen på klubbar, sektioner, arbetsplatsombud och vissa avdelningar. Håkan Olander Men det är bara en minoritet, drygt 4 miljoner av 9 miljoner svenskar som förvärvsarbetar. Arbetslivet är sällan idylliskt. Negativ stress är vanlig. Risken för skador och förslitning är påtaglig. Förändringar upplevs ofta som ett hot, inte som en möjlighet. Det ekonomiska utbytet av arbetet brukar räcka till det nödvändigaste och kanske lite mer. Den svenska reallöneutvecklingen blev från mitten av 1990-talet god. De nominella löneökningarna var visserligen mindre än vad många vant sig vid. Men priserna steg mycket Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati 3

6 blygsamt. Det skapade utrymme för ökad privat konsumtion. Allt fler kom under 1990-talets sista halva i arbete. En bit in på 2000-talet slog IT-krisen och den internationella konjunkturnedgången hårt mot sysselsättningen. Arbetslösheten steg, dock inte till de nivåer som drabbade hundratusentals i början och mitten av 1990-talet. Bortåt en miljon svenskar i arbetsför ålder är en genomsnittlig dag borta från arbetsmarknaden. De är arbetslösa, sjukskrivna eller förtidspensionerade. Många har förslitits eller blivit sjuka på annat sätt av arbete. Hur upplever de flesta på din arbetsplats jobbet? Roligt? Tryggt? Utvecklande? Nedslitande? Som en födkrok? Som något nödvändigt ont? Som något annat; vad?...och kamratskap De flesta jobb utförs tillsammans med, eller i nära anslutning till, andra människor. I arbetslivet är vi beroende av varandra. Det öppnar möjligheter till kamratskap och sammanhållning. Och utgör grunden för den solidariska intressegemenskap som facklig verksamhet utgår från. Facket är, eller borde vara, en rörelse för givande arbetskamratskap. Den goda arbetsplatsen är öppen och inbjudande för nya. Här sammanfaller fackets strävanden med arbetsgivarnas. Parterna har ett gemensamt intresse av att arbetsplatsen är så attraktiv att nya kan rekryteras. Facken lever farligt om de koncentrerar sitt arbete på kollektiva löneförhandlingar när majoriteten av morgondagens arbetstagare tycker att arbetets innehåll och arbetskamraterna är det avgörande. Thomas Fürth, framtidsforskare. Plats för de arbetslösa I början och mitten av 1990-talet minskade antalet jobb i Sverige dramatiskt. Hundratusentals slogs ut från arbetsmarknaden. För många blev de gamla arbetskamraterna ett avgörande stöd. Facket och de fackligt anknutna a-kassorna gav inte bara ekonomiskt stöd utan också värdefull anknytning till arbetslivet. Men många hamnade ändå långt från såväl arbetskamrater som arbetslivet. Mot slutet av 1990-talet ökade antalet förvärvsarbetande i rask takt. Men inte på alla platser. Inte i alla yrken. Och inte i alla åldersklasser. Stora grupper av till exempel invandrare och ungdomar hade och har svårt för att få fotfäste i arbetslivet, också i goda tider. En bit in på 2000-talet ökade åter arbetslösheten. IT-kris och en internationell konjunkturnedgång brukar anges som orsaker. Vi fick känna av att bristen på jobb är ett av människornas största gissel. Och, om än i varierande grad, i nästan alla länder i världen. En minskad arbetslöshet är en stor lättnad för dem som får jobb. Och för samhällsekonomin. Men hur är det för alla dem som blir kvar i arbetslöshet? Eller endast får tillfälliga, osäkra jobb eller jobb som man egentligen inte vill ha. Arbetslöshetens gissel drabbar inte bara dem som blir utan jobb och deras närmaste. Den sprider oro också bland dem som har jobb och verkar deprimerande på hela samhället. Rädsla inskränker känslan av frihet. Präglas ditt lokala fack av gott kamratskap? Är arbetsgivaren lyhörd för att göra arbetsplatsen attraktivare? Har du arbetslösa i din omgivning? Har de någon facklig tillhörighet och gemenskap? Är det risk för att facket glömmer de arbetslösa när sysselsättningen ökar? 4 Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati

7 Den fackliga närmiljön Den fackliga närmiljön varierar från arbetsplats till arbetsplats och från ort till ort. Man söker anpassa sig till de lokala förhållandena och söker nya arbetsformer. Och som så mycket annat här i livet går det ibland upp, ibland ner. LO-familjen Den svenska fackföreningsrörelsen organiserade sig redan från början branschvis. En serie sammanslagningar har lett till att antalet förbund minskat. Vid början av 2005 finns 16 LO-anslutna förbund och ytterligare sammanslagningar är beslutade eller under diskussion. Här är LO-förbunden i korthet och med web-adresser där ytterligare information finns att hämta samt uppgifter om förbundstidning: Byggnads Byggnadsarbetareförbundet, i dagligt tal Byggnads, har medlemmar. De är uppdelade på 32 avdelningar som förhandlar om ackordslöner och granskar övriga medlemmars löner. Avdelningarna inrymmer 264 sektioner, ofta en i varje kommun. På en del platser finns företagsklubbar och yrkesklubbar. Bleck och Plåt, plåtslagarnas förbund har gått samman med Byggnads. Stora yrkesgrupper i Byggnads är snickare och andra träarbetare, betongarbetare och murare. Små yrkesgrupper är till exempel dykare, undertaksmontörer och byggstädare. Förbundstidning: Byggnadsarbetaren. Elektrikerna Elektrikerförbundet har medlemmar. De nio regionala storavdelningarna har kontor på ännu fler platser samt sektioner och klubbar. Medlemmarna arbetar med att installera i byggnader men också inom till exempel elverk. För att hävda löneläget verkar förbundet för att fler medlemmar ska arbeta på ackord. Förbundstidning: Elektrikern. Fastighets Fastighetsanställdas Förbund har medlemmar som exempelvis arbetar med fastighetsskötsel och städning. De är indelade i 13 avdelningar som i sin tur inrymmer sektioner och företagsklubbar. Förbundstidning: Fastighetsfolket. Grafikerna Grafiska Fackförbundet är LOs mediefack med medlemmar. Förbundet med 13 geografiskt avgränsade avdelningar bildades genom sammanslagning av bokbindarnas, litografernas och typografernas förbund. Tekniska förändringar inom branschen har lett till att många traditionella jobb försvunnit samtidigt som nya tillkommer inom bland annat elektronisk produktion, exempelvis för Internet. Förbundstidning: Dagens Arbete. Handels Handelsanställdas förbund är LO-förbundet för anställda inom bland annat detaljhandeln, grossistledet och folkrörelserna. Medlemsantalet är De finns på arbetsplatser är fördelade på 29 avdelningar. Förbundstidning: Handelsnytt. Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati 5

8 Förbundet har arbetsplatsombud, 330 klubbar och 500 sektioner fördelade på 23 avdelningar. Förbundstidning: Kommunalarbetaren. Hotell och Restaurang Hotell och Restaurang Facket har medlemmar verksamma på arbetsplatser som framgår av förbundsnamnet. I förbundet finns också små yrkesgrupper som bingoutropare och skidlärare. Hotell och Restaurang Facket har 20 avdelningar men diskuterar att minska antalet. Kollektivavtalen täcker arbetsplatser med platsklubbar, platsombud och skyddsombud. På en del platser finns ortsklubbar. Förbundstidning: Svensk Hotellrevy. Industrifacket Industrifacket har medlemmar, de flesta från de två förbund som bildade Industrifacket, Fabriks och Beklädnads. Industrifacket ska gå samman med Metall efter kongressbeslut hösten Industrifacket hade vid detta beslut 22 avdelningar. Förbundstidning: Dagens Arbete. Kommunal Kommunalarbetareförbundet är Sveriges i särklass största förbund med medlemmar. De flesta har primärkommuner eller landsting som arbetsgivare. Men Kommunal organiserar också en del som är anställda i privata sektorn, till exempel bussförare. Skorstensfejareförbundet och Lantarbetarförbundet har gått upp i Kommunal. Livs Livsmedelsarbetareförbundet, i dagligt tal Livs, har medlemmar, främst inom livsmedelsindustrin dit bland annat slakterier, bryggerier, bagerier och chokladtillverkning räknas. De 16 avdelningarna inrymmer arbetsplatsombud samt företags- och ortsklubbar. Förbundstidning: Mål & Medel. Metall Metallindustriarbetareförbundet är Sveriges näst största fackförbund med medlemmar. Hösten 2004 beslutade förbundets kongress om ett samgående med Industrifacket. Metall har cirka 120 lokala och regionala avdelningar och inom dessa finns sektioner och klubbar. Förbundstidning: Dagens Arbete. Musikerna Musikerförbundet är LOs minsta förbund med cirka medlemmar. Förbundet organiserar musiker, kompositörer, musiktekniker etc inom nöjesbranschen. De är uppdelade på sju regionala avdelningar som i sin tur kan inrymma ortsklubbar. Förbundstidning: Musikern. Målarna Målareförbundet är ett av LOs tre byggförbund. De medlemmarna är i huvudsak yrkesmålare. Förbundet har nio regionala avdelningar som bland annat ger medlemmarna service med ackordsmätning och lönegranskning. Förbundstidning: Målarnas facktidning 6 Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati

9 Pappers Pappersindustriarbetareförbundet har medlemmar anställda på massa- och pappersbruken. Ett 60-tal avdelningar är indelade i sex distrikt. Förbundstidning: Dagens Arbete. SEKO SEKO är facket för service och kommunikation inom LO och har medlemmar. De flesta är statsanställda. SEKO har 33 avdelningar varav 17 är geografiskt uppbyggda och de andra branschinriktade. Förbundstidning: SEKO magasinet. Vilka fackförbund, förutom ditt eget, har du träffat på i din närhet? Vilka personer har uppdrag eller företräder dem? Hur nära, eller långt borta, finns deras avdelningskontor etc? Och är Internet en bra metod för att nå lokal kontakt? Skogs- och Träfacket Skogs- och Träfacket kom till genom en sammanslagning av Skogsarbetareförbundet och Träindustriarbetareförbundet. Medlemsantalet är Bland yrkesgrupperna kan nämnas huggare, maskinförare och virkesmätare inom skogsnäringen samt sågverksarbetare och möbelsnickare inom träförädlingen. Skogs- och Träfacket har 17 geografiskt avgränsade avdelningar och inom dem klubbar. Förbundstidning: SIA. Transport Transportarbetareförbundet med medlemmar organiserar förutom chaufförer också exempelvis väktare, tidningsbud och personal på bensinstationer. Inom Transport finns 300 klubbar, 200 sektioner och 30 lokalavdelningar. Förbundstidning: Transportarbetaren. Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati 7

10 Fackliga storfamiljen Allt oftare samarbetar fackliga organisationer, också om de hör till olika centralorganisationer. Det kan gälla lokalt medbestämmande, försäkringsfrågor, branschpolitik eller något annat. Det är värt att notera att facklig verksamhet inte är en angelägenhet bara, eller främst, för vad som förr kallades arbetarklassen. Läkare, civilingenjörer och andra högutbildade löntagare ansluter sig ofta fackligt och i minst lika hög utsträckning som arbetare. Varannan fackmedlem hör till ett tjänstemanna- eller akademikerförbund. Fackliga medlemsligan Förbund Medlemsantal Huvudorganisation 1. Kommunal LO 2. Metall LO 3. Sif TCO 4. Lärarförbundet TCO 5. SKTF TCO 6. HTF TCO 7. Handels LO 8. SEKO LO 9. Byggnads LO 10. Vårdförbundet TCO (sjuksköt) 11. Civilingenjörs SACO förbundet 12. ST TCO 13. Industrifacket LO 14. Lärarnas Riksförbund SACO 15. Transport LO 16. Ledarna Jusek SACO 18. Hotell och LO Restaurang Facket 19. Skogs- och Träfacket LO 20. Livs LO 21. Ak.förb SSR SACO (socionomer) 22. Finansförbundet TCO 23. Fastighetsanställda LO 24. Läkareförbundet SACO 25. Civilekonomerna SACO 26. Grafikerna LO 27. Elektrikerförbundet LO 28. Pappers LO 29. Polisförbundet TCO 30. DIK-förbundet SACO 31. Universitets SACO lärarförbundet 32. Journalistförbundet TCO 33. Officersförbundet SACO 34. Målareförbundet LO 35. Naturvetarförbundet SACO 36. Försäkringstj m TCO förbundet 37. Ingenjörsförbundet SACO 38. Sjukgymnasterna SACO 39. SACO SRAT SACO 40. Arkitektförbundet SACO 41. Arbetaterapeuterna SACO 42. Tandläkareförbundet SACO 43. Teaterförbundet TCO 44. Psykologförbundet SACO 45. Agrifacket SACO 46. Farmacevtförbundet SACO 47. Farmaciförbundet TCO 48. Skolledarna SACO 49. Försvarsförbundet TCO 50. Kyrkansademikerförb SACO 51. SACO Trafik/järnväg SACO 52. Reservofficers SACO förbundet 53. Tull-Kust TCO 54. Fartygsbefäls SACO föreningen 55. Musikerförbundet LO 56. Veterinärförbundet SACO 57. SFHL (folkskollärare) TCO 58. Symf (yrkesmusiker) TCO 59. Skogsakademikerna SACO 60. SLF TCO (skogs-,lantbrukstj m) 61. DoFF (doktorander, forskare) 500 TCO SUMMA LO-förbund TCO-förbund SACO-förbund Ej centralorg (Ledarna) TOTALT Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati

11 Vilka frågor lämpar sig för lokalt samarbete mellan å ena sidan LO-förbund och på den andra sidan tjänstemanna- och akademikerförbund? Vilka frågor är svåra eller omöjliga att samarbete om? Vilka konsekvenser blir det av att den samlade svenska fackföreningsrörelsen endast till hälften består av LO-anslutna förbund och deras medlemmar? Hur fungerar den lokala verksamheten på din/er arbetsplats? Är tillräckligt många medlemmar aktivt delaktiga i besluten? Kan passivitet vara ett uttryck för förtroende, det vill säga att man litar så mycket på beslutsfattarna att man inte finner det mödan värd att engagera sig? Den som aldrig gör någonting gör aldrig fel. Théodore de Banville, fransk författare ( ) Det lokala regelverket De olika förbunden har som regel stadgar och andra bestämmelser för hur lokal verksamhet ska bedrivas. Ofta är de formella reglerna kompletterade med tips och uppslag för det lokala facket. Till det kommer att de flesta förbund har utbildning för lokala fackliga förtroendemän. Årsmötena brukar vara en tyngdpunkt i den lokala aktiviteten. Styrelsen redovisar vad som gjorts under det gångna året, får det (förhoppningsvis) godkänt och beviljas därmed ansvarsfrihet. På årsmötet väljs styrelseledamöter och andra förtroendemän för det kommande året. Man kan också diskutera vad som bör uträttas framöver. Det lokala facket utser ofta ledamöter i representantskapet i en avdelning eller i ett distrikt. Den direkta demokratin, där varje medlem är med och bestämmer, övergår här i indirekt demokrati med valda ombud. Arbetsgivarnas organisationer Fackets motpart, arbetsgivarna, har på riksplanet sammanslutit sig i organisationer. Arbetsgivareförbunden har ungefär samma gränser mellan sig som fackförbunden. En huvuduppgift för dem är att träffa och följa upp tillämpningen av riksavtal med fackförbunden. Lokalt och regionalt har arbetsgivaresidan dock en tunnare organisation än facket. Dominerande uppgifter är att fungera som konsulter åt arbetsgivarna samt att opinionsbilda. LOs motsvarighet, Svenskt Näringsliv, har tagit över från Svenska Arbetsgivareföreningen och är i stor utsträckning en kampanjorganisation i politiska och ekonomiska frågor. Organisationen vill begränsa de centrala avtalens räckvidd och säger sig istället vilja ha lokala överenskommelser. Har du märkt av arbetsgivarnas ovilja mot att träffa centrala överenskommelser? Har du märkt ett ökat arbetsgivareintresse för att med facket lösa olika problem? Underlättar eller försvårar arbetsgivaren ert lokala fackliga arbete? Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati 9

12 Det nationella nätverket De fackliga pionjärerna satsade redan från början på att skapa nationell samverkan. De riksomfattande förbunden bildades. Men den huvudsakliga verksamheten skedde lokalt som en del i ett riksomfattande nätverk. Lokala tyngdpunkten Fackförbunden bildades av lokala avdelningar eller motsvarande. De centrala organen skulle ge den lokala verksamheten stöd, medverka till att bilda lokala organisationer där sådana saknades, samla krafterna i förhandlingar med arbetsgivarna och påverka samhällsutvecklingen i stort. Olika krafter har verkat i centralistisk riktning: riksomfattande kollektivavtal blev viktigare än lokal lönekamp, medlemsavgifterna togs in via löneavdrag, bank och postgiro i stället för via uppbördsmän. Och specialister anställdes för att tolka paragarafer och bevaka medlemmarnas rättigheter. I en del fackförbund har grundläggande uppgifter lagts på storavdelningar eller distrikt som omfattar ett län och ibland har karaktär av regioner. Avsikten med att centralisera vissa funktioner har inte, eller i varje fall sällan, varit att minska betydelsen av lokalt fackligt arbete. Tvärtom har syftet ofta varit att lyfta bort tyngande inslag så att utrymmet vidgas för angelägna fackliga uppgifter som bäst hanteras lokalt. Samspel lokalt centralt All makt i facket utgår från den enskilde medlemmen. Det är han eller hon som med sin enda röst bestämmer lika mycket som var och en av de andra medlemmarna. Ofta delegeras inflytandet, exempelvis till dem som väljs som kongressombud. I ett aktiebolag ger inte en aktieägare, utan en aktie, normalt en röst på bolagsstämman. Nästan alla som går på en sådan har dock många aktier. Ofta finns en majoritet av rösterna hos en eller en liten grupp som har, eller representerar, stora mängder av aktier. Det leder till att en person, eller en liten grupp, i praktiken bestämmer allt. Hur stor är skillnaden mellan makten över ett fackförbund och ett aktiebolag i teorin? Och i verkligheten? Har ditt fack en bra avvägning mellan hur frågor hanteras på arbetsplatsen, i avdelningar/regioner och centralt? Är det något angeläget som inte blivit utfört? 10 Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati

13 Direktdemokrati Medlemmarna vill bestämma. I ett fackförbund med medlemmar är det teoretiska makten över förbundet en hundradels promille per medlem. Det är inte mycket för var och en. I en arbetsplatsklubb med 20 medlemmar har varje medlem i snitt 5 procent av makten. Den som har goda argument och kan övertyga andra blir en makthavare i den lilla skalan. Ska det vara meningsfullt att bestämma måste det finnas ett korrekt beslutsunderlag. Felaktiga uppgifter, missuppfattningar eller okunskap kan orsaka tokiga beslut. Tror du att de flesta av medlemmarna i ditt lokala fack upplever en maktlöshet? Representativ demokrati Många medlemmar vill överlåta bestämmandet. Ofta av praktiska skäl. Men även därför att de har förtroende för andra. Det är vad man brukar kalla representativ demokrati. Den som väljs till ombud på en förbundskongress representerar sina arbetskamrater under några viktiga dagar. Den som väljs in i styrelsen för en facklig sektion har ett förtroendeuppdrag som inkluderar att ansvara för den löpande verksamheten och fatta beslut av i varje fall rutinkaraktär. Viktiga beslut måste hänskjutas till medlemsmötet. Dålig medlemsaktivitet upplevs ofta som ett sjukdomstecken. Men det finns faktiskt en motsatt tolkning som med gamle finansministern Gunnar Strängs ord kan sammanfattas i hälsan tiger still. Tillspetsat är, med denna tolkning, nöjda medlemmar passiva, medan missnöjda blir aktiva. Upplever de medlemmar ni har kontakt med att de direkt och indirekt har tillräckligt inflytande över facket? Brukar beslutsunderlaget vara tydligt och intressant? Ligger det något i att hälsan tiger still? Trassla inte till saken genom att komma dragande med fakta. Groucho Marx, amerikansk komiker ( ) Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati 11

14 Attraktiva möten Möten blir ofta vad man gör dem till. Roliga eller tråkiga. Meningsfulla eller meningslösa. Informativa eller innehållslösa. Sega eller rappa. Är man välkommen? Den som bjudit hem folk till sin bostad brukar välkomna sina gäster vid ytterdörren, inleda en konversation och kanske bjuda på något att dricka eller mumsa på. I föreningslivet möts den besökande däremot ofta av en isande tystnad. Där serveras sällan något. Det gäller att leta upp en stol, som sedan i värsta fall snabbt orsakar träsmak i baken, i väntan på att något ska hända. I hemmiljön däremot sitter man ombonat och bekvämt. TV, video, dvd, cd, radio och Internet erbjuder många alternativ. Känns något segt är det bara att trycka på en knapp för att byta till något annat. Behandlas det viktigaste? Vi bombarderas med information. Mer och mer för varje år. Det är nödvändigt att välja bort. Ibland genom att slå dövörat till. Ibland genom att slänga papper direkt. Kvar ska finnas det viktigaste. Den som kommer med en pappershög till en sammankomst möts ofta av trötta blickar, speciellt om pappren ligger i oöppnade kuvert. Den viktigaste informationen kommer ofta inte av sig självt. Den måste anskaffas eller i varje fall anpassas. Internet är här ett utmärkt hjälpmedel. Och kopiatorn är förträfflig när det gäller att mångfaldiga det mest intressanta. Ett annat inflöde av information kommer som muntliga rapporter. Det är ett utmärkt tillfälle att sprida uppgifter om väsentligheter. Men det kan också ge den som har udda specialintressen, eller är långpratare, chans att breda ut sig. Minst lika viktigt som att begränsa långpratare (var gärna självkritisk) är att få fler att tala. En bra mötesledare stimulerar de ovana till att tala högt till de andra. Alla vill veta nyheter som berör. Sådana kan ibland sparas till sammankomster. Att få en viktig nyhet på ett möte är som att få en belöning. Måste det vara så stor skillnad mellan hur medlemmar välkomnas till en möteslokal och hur gäster välkomnas till ett hem? Vad kan man göra åt föreningsmötet i detta avseende? Brukar oväsentligheter behandlas på möten? I så fall: Varför? Rapporteras det för lite, lagom eller för mycket? Och om rätt saker? Är det viktigt att man får känna nyhetens behag på ett möte? Mycket få talare inser att 90 procent av det bifall de får av publiken, när de viker ihop manuskriptet, är ett uttryck för lättnad. Rolf Lembke, konstnär 12 Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati

15 Kampen mot klockan När ska ett möte hållas? När så många som möjligt kan och vill delta? Och när är det? Ingen vet säkert, man brukar få gissa och prova sig fram. Ska man börja i utsatt tid? Ja, om medlemmarna vet om att det är så och kommer i tid. Annars kan man ha en så kallad akademisk kvart, förutsatt att den inte fylls av pinsam tystnad och väntan. Det sämsta är att dra över tiden och inleda med att säga: nu måste vi nog börja, det kommer visst inga fler När ska man sluta? Kanske så tidigt som möjligt. Få blir besvikna om ett möte går fortare än förväntat. Men den som åkt tio mil för att vara med på mötet blir kanske mindre lycklig om det avverkas på en halvtimme. En möjlighet är att börja mötet med att gemensamt beräkna när det ska vara slut. Då är chanserna goda för att deltagarna blir kvar till slut. Kanske ska man också sätta lite extra press på långpratare. En variant är att redan i mötesinbjudan informera om när mötet beräknas vara slut. Möte med mat och dryck Ätandet och drickandet har en stark ställning i vår sällskapskultur. Vi gillar att umgås medan vi äter eller dricker. Nya matvanor kommer till, ofta med inspiration från utlandet. Alkoholdrycker blir allt vanligare, också i föreningslivet. De orsakar i varje fall två problem: Det är olämpligt och omdömeslöst att dricka sprit, vin, starkt alkholhaltigt öl och köra bil de närmaste timmarna. Många, kanske var tionde svensk, har uppenbara eller dolda problem med alkohol och bör därför avstå från att konsumera varje typ av alkoholdryck. Här är några uppslag till profilmöten: Frukostmöten är en populär form, främst inom näringslivet. Arrangören brukar låta duka upp en rejäl frukost där var och en kan plocka för sig. Sedan informerar och diskuterar man över frukostbordet. I facklig regi kan frukostmötet ske på betald arbetstid enligt utvecklingsavtalet. Lunchträff kan ordnas på jobbet med hämtmat eller på någon restaurang. Men det måste gå undan, det är inte på många arbetsplatser där man kan ta långlunch. After Work är ett allt vanligare knep för att locka matgäster till restauranger. En facklig variant kan vara att kombinera socialt umgänge med facklig diskussion. Tillåter kassan kan facket subventionera. Pubafton kan kanske inrymma fackligt snack med mästerskap i dart. Den som talar mycket säger aldrig något som är värt att lyssna till. Nicolas Boileau, fransk författare När är bästa mötestiden för ditt lokala fack? Brukar mötens vara lagom långa med hänsyn till vad som behandlas? Är det problem med avfolkningen i slutet? Fikaträff kan vara så enkel som namnet antyder. Färska, frasiga wienerbröd eller tårta markerar att det är viktigt. När bjöd facket på kaffe med något gott senast? Korv- och pilsnerservering är en klassiker med nostalgisk prägel. Brukar fungera vid träffar direkt efter jobbet. Lätt att ordna, men glöm inte att kyla ölen och att lägga kryddpepparkorn och lagerbärsblad i korvspadet! Andra lever för att äta, jag äter för att leva. Sokrates, grekisk filosof ( f Kr) Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati 13

16 Att få medlemmarna med sig Den som har uppdrag i ett fack har en ledarroll. Det gäller att få medlemmarna med sig. Annars lär inte mycket positivt hända. Ska man bedriva bra lokal facklig verksamhet behövs ofta pengar. Finns de inte får man skaffa dem. Medlemmar, som betalt tusentals kronor om året till facket, ska inte behöva uppleva att den näraliggande verksamheten sker i armod. Att leda är för mig att gå före och därmed visa en riktning, och en riktning kan inte vara att stå kvar på samma fläck, även om det är en bra fläck. Jan Carlzon, f d SAS-chef Många medlemmar Åtta av tio anställda svenskar är med i facket. Det visar en undersökning som Statistiska Centralbyrån gjorde år Det är världens högsta andel. Men ändå något sjunkande under det på arbetsmarknaden dramatiska 1990-talet. Till skillnad från utvecklingen för partiväsendet är utvecklingen för fackorganisationerna relativt stabil, även om det finns en svag minskning på senare år, skriver SCB-forskarna. Bland ungdomar är organisationsgraden lägre än bland medelålders och äldre. övriga aktiva har minskat mest, konstaterar SCB:s forskare. Ungdomar går mera sällan än äldre på fackmöten. Också invandrare har lägre facklig aktivitet än de i Sverige födda. Några större skillnader i aktivitet finns inte mellan kvinnor och män när det gäller fackmedlemmar som helhet. Men medan LO-kvinnorna och TCOkvinnorna är något mindre aktiva än männen gäller det motsatta för SACO-kvinnorna. Tror du att aktiviteten är högre eller lägre på ditt/ert jobb i jämförelse med vad SCB-undersökningen visade? Varför är organisationsgraden högre i Sverige än i Europa som helhet? Vad kan det främst bero på att svenska ungdomar är med i facket i lägre utsträckning än äldre? Och går det att finna en förklaringar till att facket klarat sig bättre än de politiska partierna? Fackets studier Fackföreningsrörelsen har gamla och fina traditioner när det gäller folkbildning. Och goda förutsättningar för studier, bland annat därför att ABF finns över hela landet och gärna hjälper till. Det finns tecken på ett tilltagande intresse för fackliga studier, denna för medlemmar och organisationen så viktiga medlemsförmån. och många passiva Det övervägande antalet fackmedlemmar anser sig vara passiva. Hit räknar sig nästan sju av tio fackmedlemmar. Sedan 1980 har andelen medlemmar som gått på ett fackligt möte senaste året minskat från varannan till mindre än var tredje. Kärnan, det vill säga förtroendemännen och Hur ser ABFs studieutbud ut på er ort? Vad skulle man behöva studera i lokala facket? Kan ABF bistå? 14 Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati

17 Ha det så kul Även om elände hopar sig då och då måste det finnas rejält utrymme för lustinslag i verksamheten. Ja, det kanske är så att behovet av sådant är speciellt stort när problemen är många och svårlösta. Annars finns det risk för att endast en liten krets av speciellt ansvarstyngda står ut med att vara aktiva. Eller ännu värre: ingen vill syssla med facklig verksamhet på arbetsplatsen när den behövs som mest. Framgångsrika lokala fack har ofta lyckats lägga in lustfyllda inslag i sin verksamhet. Det kan vara trevliga sammankomster, utflykter eller studier. En positiv prägel kan också skapas av att populära, väl ansedda eller humoristiska personer har framträdande uppdrag. Hur upplevs ditt fack? Finns det några tongivande personer som borde värvas till facklig aktivitet? Visst finns det pengar! Att vara fattig är ingen skam, men det är förbaskat obekvämt. Sydney Smith, engelsk författare ( ) Den svenska fackföreningsrörelsen är som helhet rik. Tillgångarna motsvarar ett par års medlemsavgifter. Men variationerna mellan förbunden är stora. Till denna förmögenhetsuppbyggnad finns minst två förklaringar. Dels att svenskarna är i världstopp när det gäller att gå med i, och betala avgift till, facket. Ska man uttrycka sig i företagstermer kan man säga att facket har en bra, hållbar och lönsam affärsidé. Dels att fackförbunden har hårda krav på sig för att bygga upp kapital så att medlemmarna blir försörjda vid strej eller lockout. Konfliktstyrkan verkar avskräckande för motparten och är därmed fredsbevarande. Och om sådana konflikter är så sällsynta som i Sverige kan förmögenhetsökningen fortsätta. /ta reda på Hur stora tillgångar har ditt fackförbunds olika organisationsled (förbund, avdelning, sektion, arbetsplatsklubb etc)? Hur mycket blir det per medlem? Var är pengarna placerade? Kan man jämföra ett fackförbunds konfliktstyrka med ett lands militära försvar när det gäller att vara avskräckande för en angripare och att därmed ha en fredsbevarande förmåga? Vill du ha fred, håll dig beredd för krig. Publilius Syrus, romersk diktare (århundradet f Kr) Avgiftens roll Förr i tiden insamlades avgifterna lokalt. Uppbördsmännen gav därefter pengarna till kassören som behöll en del i lokala kassan och skickade resten till förbundet och a-kassan. Sedan rationaliserades det hela. På en del ställen tog arbetsgivarna över uppbördsmännens roll. På andra betalades avgiften via postgiro eler bank. Under senare tid har autogiro blivit ett alternativ, det vill säga att banken ges tillstånd för att hämta pengar direkt från medlemmens bankkonto. Betalning via Internet och e-faktura har tillkommit som nya möjligheter. Det finns olika modeller för hur det lokala facket får del av den totala medlemsavgiften. En metod är att fastställa avgiften totalt, inkassera den centralt och skicka till den lokale kassören. Ett annat sätt är att också fastställa den lokala avgiften centralt. Alla lokala fack får då lika mycket per medlem att bedriva verksamhet för. Ännu en metod är att det centrala eller regionala organet ger verksamhetsbidrag. /ta reda på Hur fungerar det med avgiften i ditt/ert fack? Är det ett bra system? Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati 15

18 Räcker pengarna? Det är god moral att hushålla med pengar, speciellt om de inte är ens egna. Under årtiondena har den svenska fackföreningsrörelsen byggt upp ett gott anseende genom att förvalta sitt pund väl. Detta är sannolikt en av anledningarna till att det är förhållandevis lätt att rekrytera medlemmar i vårt land. De få gånger som oegentligheter eller stora ekonomiska felsatsningar uppdagats har det väckt stor uppmärksamhet, just för att det är så ovanligt. Varje krona redovisas i bokföringen. Och även om handlingarna inte är offentliga, som i stora delar av statlig och kommunal förvaltning, är en god tumregel att alltid handla så att varje kostnad tål ljus. Men ibland kan man undra om de som sysslar med lokal facklig verksamhet är alltför rädda för kostnader. Kan det vara så att angelägen verksamhet inte kommer till stånd därför att den kostar pengar? Bristen på pengar är roten till allt ont. George Bernard Shaw, engelsk författare ( ) /ta reda på Är det någon angelägen verksamhet som inte genomförs av ekonomiska skäl? Och i så fall: Saknas verkligen pengar? Är man för rädd om de pengar som finns? Vill, eller går det inte, att skaffa nya pengar? 16 Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati

19 Fackets konkurrenter Fackförbunden samverkar i stället för att konkurrera med varandra. Facket är ändå hårt konkurrensutsatt. Speciellt hård är konkurrensen om medlemmarnas tid. Ingen facklig konkurrens De svenska fackförbunden har i huvudsak kommit överens om gränsdragningen mellan sig. Varje anställd ska ha sitt förbund att organisera sig i. Därmed slipper förbunden ödsla kraft på att slåss inbördes. Och splittring kan undvikas. Den syndikalistiska fackföreningsrörelsen har visserligen försökt att utmana men resultatet, uttryckt i medlemmar, har blivit minst sagt uselt. Ett fackförbund har alltså något av ett monopol på sitt område. Kraften har, i stället för att slösas på inbördes strider, kunnat inriktas på de olika fackens fiender, till exempel fackligt ointresse och antifackliga krafter. Också på arbetsgivarsidan har man ett liknande monopoltänkande. Det är väldigt ovanligt med konkurrens mellan arbetsgivarorganisationer. uppdraget orsakade ökad stress, en olustkänsla eller missnöje från arbetsgivare och arbetskamrater. En annan risk är att arbetsgivaren störs av en duktig facklig företrädares aktivitet och missgynnar honom eller henne i jobbet. Erfarenhet visar dock att det ofta är tvärtom; fackjobb meriterar och medverkar till befordran, ibland till andra arbetsuppgifter som blir oförenliga med det fackliga uppdraget. För den som bedriver facklig verksamhet på arbetstid gäller det att få förståelse hos såväl arbetskamrater som arbetsgivare. Upplevs jobbet som en konkurrent till facklig verksamhet? Är det problem med fackligt jobb på betald arbetstid hos er? Hur ser lösningen ut? Vilka fördelar och nackdelar finns det med den skarpa gränsdragningen mellan fackförbund och den monopolställning som de därigenom får? Konkurrens om arbetstiden Facklig verksamhet bedrivs ofta på arbetstid. Förtroendemannalagen, ibland kompletterad med avtal, gör att den som har ett fackligt uppdrag kan sköta detta helt eller delvis på betald arbetstid. Det är naturligtvis bra för förtroendemannen och facket. Enligt en undersökning 1993 lade den genomsnittlige lokale facklige förtroendemannen i ett LO-förbund ned nio timmar per månad på uppdraget. Nära sju timmar var arbetstid och drygt två timmar fritid. Men det är inte säkert att han eller hon avlastades sina ordinarie arbetsuppgifter på jobbet. Då uppstår en risk för att det fackliga Konkurrens om fritiden Facket utsätts för en fruktansvärt hård konkurrens om medlemmarnas tid. Den genomsnittlige svensken förvärvsarbetar och hemarbetar enligt Statistiska centralbyrån drygt 60 timmar i veckan. Mellan könen finns dramatiska skillnader. Män förvärvsarbetar mer än kvinnor men hemarbetar i gengäld mindre. Om man räknar bort den tid som åtgår för förvärvsarbete, hemarbete, arbetsresor, hygien, studier och sömn återstår drygt 30 timmar per vecka för fritidsaktivitet och fritidspassivitet. Det är de timmarna som facket konkurrerar om. Forskare vid Göteborgs universitet har tagit reda på hur svenskarna i åldern 9-79 år använder massmedierna en genomsnittlig dag. Under 2003 kom man upp i fem timmar och 51 minuter. Användningen har totalt sett varit nästan lika stor under de senaste 25 åren. Förändringar Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati 17

20 har skett inom olika typer av medier, exempelvis har TV-tittandet splittrats upp på fler kanaler. Man bör observera att medierna används på jobbet, när man kör bil, hushållsarbetar etc. Ibland använder man samtidigt två medier, av typ ha radion på och läser tidning. Fördelningen på olika medier en genomsnittlig dag 2003: Radio 1 timme 57 minuter TV 1 timme 46 minuter CD/grammofon/kassettband 27 minuter Internet 23 minuter Morgontidning 22 minuter Bok19 minuter Tidskrifter, bl a fackliga 15 minuter Video 11 minuter Kvällstidning 8 minuter Text-TV 3 minuter Internet en medieraket Användningen av Internet har gått från noll till 23 minuter per person och dag på en tioårsperiod. Det är en följd av ett tekniskt genombrott och en teknikspridning. Internet är dock mycket. Tekniken kan användas för att få del av nyhetsinformation. Men också exempelvis till att betala räkningar och skicka information som man tidigare gjorde per brev. Utmärkande är också att många kan använda Internet såväl hemma som på jobbet. Olika undersökningar visar att ungefär två tredjedelar av svenska folket har tillgång till Internet. Det är dock inte samma sak som att man använder tekniken dagligen. Grovt förenklat tycks Internet, för en tredjedel av svenska folket, höra till det dagliga livet. För en tredjedel är det något som man ibland, då och då till och med motvilligt, använder sig av. Medan en tredjedel aldrig eller nästan aldrig använder sig av Internet. Till detta kommer de som har dator utan att kunna eller vilja koppla in sig på Internet. När man är ung längtar man ut; när man är gammal längtar man hem. Cora Sandel, författare ( ) Hur klarar ditt fack konkurrensen om medlemmarnas tid? Är det skillnad mellan yngre/äldre och kvinnor/män? Hur kan facket knyta an, och ha nytta av, all information och alla upplevelser som massmedierna förmedlar? Hur fungerar fackets medlemstidning hos er? Kan Internet komma till användning i det lokala fackliga arbetet? Var finns fördelarna? Nackdelarna? 18 Om fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Högskoleverket DTK 2006-04-01

Högskoleverket DTK 2006-04-01 Högskoleverket DTK 2006-04-01 2 UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Ekonomiskt resultat för några lärosäten 2001, angivet för organisationen totalt respektive för grundutbildningen. Dessutom redovisas antalet helårsstudenter

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

TCO GRANSKAR: ARBETSLÖSHETSTID OCH INKOMSTFÖRSÄKRINGAR #1/13

TCO GRANSKAR: ARBETSLÖSHETSTID OCH INKOMSTFÖRSÄKRINGAR #1/13 TCO GRANSKAR: ARBETSLÖSHETSTID OCH INKOMSTFÖRSÄKRINGAR #1/13 Driver fackens inkomstförsäkringar upp arbetslösheten? 2013-01-30 Författare Mats Essemyr Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO epost:

Läs mer

Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen

Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen Carina Bildt arbetslivsrapport nr 2004:10 issn 1401-2928 Temaforskning Arbetsliv i storstad Temaledare Ewa Gunnarsson

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen

Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen Carina Bildt arbetslivsrapport nr 2004:10 issn 1401-2928 Temaforskning Arbetsliv i storstad Temaledare Ewa Gunnarsson

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER

HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER Juseks uppfattning är att tyngdpunkten i det fackliga arbetet bör ligga lokalt. På detta sätt kan verksamheten anpassas till de förutsättningar

Läs mer

Hindra avhoppen stärk relationen

Hindra avhoppen stärk relationen Hindra avhoppen stärk relationen Välkommen till ett kunskapsseminarium med TNS SIFO 15 april 2010 Toivo Sjörén och Martin Ahlqvist 1 218 000 medlemmar hotar att hoppa av facket Medlemmarna är det viktigaste

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

IF Metall Cirka 440 000 medlemmars på cirka 13 500 arbetsplatser Medlemsavgift i snitt 1,7 procent

IF Metall Cirka 440 000 medlemmars på cirka 13 500 arbetsplatser Medlemsavgift i snitt 1,7 procent IF Metall Cirka 440 000 medlemmars på cirka 13 500 arbetsplatser Medlemsavgift i snitt 1,7 procent Kongress var 3e år - 300 valda ombud från avdelningarna. - Högst beslutande organ. - Beslutar om mål och

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 5 Röster om facket och jobbet Rapport 5 av 7 2007 Ungdomar och facket Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 7 2. Ungdomars arbetsmarknad 12 3. Facklig organisationsgrad för ungdomar 17 4. Tre huvudsakliga

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet Välfärdstendens 2014 Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet 1 Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Medlemsavgifter motion 103, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128 och 129 Motion 103 Avdelning Västerås, Eskilstuna och Köping Motionär Henrik Ryman, Patrik Hellström,

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet RappoRt 1t 1 av 7 2007 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Vilka anses vara viktiga fackliga frågor? 8 3. Hur ser

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 5 2011 Det fackliga medlemskapet Medlemskapets värde Skäl att inte vara medlem i facket Orsak till att lämna facket Kan tänka sig bli medlem Avgörande skäl att

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

TCO Arbetsklivet Maj 2013

TCO Arbetsklivet Maj 2013 TCO Arbetsklivet Maj 2013 Innehållsförteckning Metod Frågeformulär Sammanfattning Grafer Sida 2 Metod Bakgrund och syfte TCO och förbunden behöver veta mer om hur unga akademiker och personer med eftergymnasial

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 7 2007 Synen på lönesättning och löneskillnader Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 6 2. Vad anses som rimlig lön för olika yrken 9 3. Synen på löneskillnader

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Socioanalysenkäten Din bakgrund i sociologisk belysning

Socioanalysenkäten Din bakgrund i sociologisk belysning SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN UPPSALA UNIVERSITET SAMHÄLLSKUNSKAP AB HEDVIG EKERWALD Socioanalysenkäten Din bakgrund i sociologisk belysning 1 Socioanalys Enkäten utgör en förberedelse för ett seminarium.

Läs mer

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna FAKTA-PM 1:2005 Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna Enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ska personer kunna ansluta sig direkt till en arbetslöshetskassa utan att vara medlem i ett fackförbund

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Anvisningar för klubbar

Anvisningar för klubbar Göteborg den 3 december 2012 Till Klubbar inom Region Väst Anvisningar för klubbar Här kommer ett dokument som ska vara till hjälp i klubbarbetet under 2013 och framöver. Dessa anvisningar för klubbar

Läs mer

Alla under samma hjälm

Alla under samma hjälm Alla under samma hjälm Du och alla andra brandmän tjänar på att vara med i Kommunal. Kommunal har kollektivavtal för alla brandmän. Läs om nya medlemsförsäkringen för dig som är deltidsbrandman (RiB:are).

Läs mer

Arkivbildare (fackliga)

Arkivbildare (fackliga) FFAB 963 25:E MASKINSEKTIONENS / 6:E DISTRIKTETS Distrikt SAMARBETSKOMMITTÉ FÖR LOKPERSONAL FFAB 2 ARBETARRÖRELSENS FUNKTIONÄRSKLUBB I Distrikt SÖDRA ÄLVSBORG FFAB 2459 ARBETARRÖRELSENS Borås FÖRHANDLINGSORGANISATION

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

PTK L. Lokalt fackligt samarbete

PTK L. Lokalt fackligt samarbete 2006 PTK L Lokalt fackligt samarbete Utdrag ur PTKs stadgar 20 PTK-L Mom 1 Respektive förbunds lokala enheter svarar för företagsvisa förhandlingar. När lag eller avtal förutsätter att tjänstemannaintressena

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

ditt skyddsnät, din trygghet i arbetslivet

ditt skyddsnät, din trygghet i arbetslivet Välkommen till Byggnads ditt skyddsnät, din trygghet i arbetslivet Det här får du för din medlemsavgift Rådgivning Har du eller chefen rätt? Var inte rädd att ställa frågor! Vi hjälper dig att förklara

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Bra villkor på jobbet

Bra villkor på jobbet Bra villkor på jobbet Bli medlem i ett Sacoförbund det tjänar du på Bli medlem i ett Sacoförbund det tjänar du på Arbetet är en stor del av livet. Du tillbringar den största delen av din vakna tid på arbetet

Läs mer

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 2014-12-15 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler

Läs mer

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Studieprogram 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst 2 Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år...5 Om Facket... 6 Om Samhället...7 Om Global rättvisa...8 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Om arbetslivet. Lgr 11

Om arbetslivet. Lgr 11 Om arbetslivet Centralt innehåll i samhällskunskap: Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, t ex arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt

Läs mer

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns Förord Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns ingen motsvarighet någon annanstans. Hur kan det komma sig att denna udda fackliga företeelse växte sig stark? Varför blev organisationsgraden

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Intäktsredovisning 2013

Intäktsredovisning 2013 Stockholm 2013-04-01 Intäktsredovisning 2013 enligt partigemensam överenskommelse 2 (5) Gemensam intäktsredovisning för riksdagspartiernas centrala verksamhet De politiska partierna i Sveriges Riksdag

Läs mer

Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011

Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011 Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011 1 TNS SIFO:s anseendeindex 1 Övergripande värdering Allmänt rykte 2 Personligt intryck Känslomässig Anseendeindex 3

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Kursbok till deltagarna som går utbildningen. om facket

Kursbok till deltagarna som går utbildningen. om facket Kursbok till deltagarna som går utbildningen om facket 1 2 innehåll 5 Kurspass 1 Människovärde 9 Kurspass 2 Unga arbetare och makten på arbetets marknad 13 Kurspass 3 Klass och rättvisa 17 Kurspass 4 Facklig

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 I motion B7 föreslås att förbundet ska tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag om åtgärder för att vända trenden med sjunkande

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

OFR ett modernt samverkansorgan

OFR ett modernt samverkansorgan förbund i samverkan M ERVÄ R D EN OFR ett modernt samverkansorgan Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) är en uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation för fackliga organisationer inom den

Läs mer

Anställningsformer och arbetstider 2005

Anställningsformer och arbetstider 2005 Anställningsformer och arbetstider 2005 Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 64 Löne- och välfärdsenheten, LO SVEN NELANDER och INGELA GODING Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ANSTÄLLNINGSFORMER...

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer