Kyrkfack. Med särskild blick för mjuka frågor TEMA. & avtal EVA LINÉR: RESULTATET AV BALANSAKT: Vi jobbar ständigt över

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kyrkfack. Med särskild blick för mjuka frågor TEMA. & avtal EVA LINÉR: RESULTATET AV BALANSAKT: Vi jobbar ständigt över"

Transkript

1 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR TEMA R frågor & avtal EVA LINÉR: Med särskild blick för mjuka frågor RESULTATET AV BALANSAKT: Vi jobbar ständigt över

2 TEMA NR 6/13 HR & AVTAL E st rt TA K c en rik gt d u nskar KyrkA Var e r vä er undrata s fack iga f rtr endeva da runt i v ra s a ge av sin fri d f r a se a venska kyrkan ir en ä re ar etsgivare c a vi a a f r ä re f rutsä ningar a g ra e rik gt ra e st rt TA K er a i Var e iten insats g r ski nad c vi är nga s är tacksa a f r det ni g r van igt vä er KykrkA a tacka inte gen u k rt utan gen a ge andra ig et a ä a er r skänker vi e idrag kyrkans insa ing ren i i i inerna Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande. Uppge reskoden KYRKFACK vid beställning så får du automatiskt rabattpriset. Semester i hjärtat av Wismar 4 dagar på Fründts Hotel Wismar i Tyskland Julmarknad i Wismar Wismar är en spännande hansastad, som med rätta är stolt över sina traditioner och sin kultur. Här står de historiska monumenten som ärevördiga minnen från den enorma rikedom som handeln förde med sig till flera av Östersjöns hansastäder i medeltiden, och den imponerande stadskärnan har gett staden en förnäm placering på UNESCOs lista över världsarv och status som en av de mest upplevelserika städerna på den nordtyska kusten. Ankomst: Söndagar, måndagar och tisdagar i perioden 13/10-17/ samt i perioden 5/1-8/ Beställning: Öppet vardagar kl Avbeställningsskydd kan köpas till.expeditionsavgift på 89:- tillkommer. Pris per person i dubbelrum 1.549:- Pris utan reskod 1.699:- 3 övernattningar 3 x frukostbuffé 3 x 3-rätters middag/buffé 4 övernattningar 2.149:- Reskoden: Kyrkfack eller tel Teknisk arrangör: Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon e ak n Ann Thörnblad mobiltelefon e ak nsr Bror Holm Christer Edvinson Annika Svensson Magnus Gissler Lennart Håkansson Ann Thörnblad e akt r c ra sk f r Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges s ags i Magnus Aronson Adressändringar Tryck Elanders Falköping, 2013 ISSN tgivnings an nr 1/14-28 februari 2014 Ann nser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 KYRKFACK 6/13

3 LEDAREN Den kyrkliga kartan ritas om Den som är kyrko er e i e ny stort pastorat får lägga ner tid och kraft för att vara nära verksamheten i församlingarna och känna nerven i den. Förhoppningsvis har kyrkoherden llgång ll mer stöd vad gäller till exempel HR-frågor. DEN 1 ANUARI 201 RITAS KARTAN FÖR SVENSKA kyrkan om med nästan 100 färre ekonomiska enheter. Enheterna blir därmed mycket större både till ytan och till antalet församlingsbor. Syftet med indelningsförändringarna är att pastoralt, administrativt och ekonomiskt förenkla och förtydliga kyrkans lokala nivå för att kunna skapa en lokal organisation som leder till att ansvar, verksamhet och resurser (där bland annat personalen ingår) hålls samman. DETTA SYFTE R LOVV RT MEN STORA ENHETER innebär också stora avstånd i både tid och rum och i värsta fall människor emellan och mellan kyrka och församlingsbor. Risken finns att församlingsbon blir främling i sin egen kyrka. Den som är kyrkoherde i ett nytt stort pastorat får lägga ner tid och kraft för att vara nära verksamheten i församlingarna och känna nerven i den. Förhoppningsvis har kyrkoherden tillgång till mer stöd vad gäller till exempel HRfrågor. Kyrkoherdens arbete kommer mer likna en VD:s där även administration och HR-stöd är mer utvecklat än i de små pastoraten. Med professionaliteten kan dessa funktioner kvalitetssäkras, men för kyrkoherden som högsta chef gäller det att även i fortsättningen vara kunnig i och uppdaterad om arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor. FÖR MÅNGA ANSTÄLLDA KOMMER FÖRÄNDRINGAR na att bli en anspänning som kräver energi. Nya arbetskamrater ska lära kännas, nya rutiner att anpassa sig till, en ny organisation att ta till sig och kanske en ny fysisk arbetsplats att arbeta på. Med större enheter blir resvägarna för många anställda längre. KyrkA vill se att arbetsgivaren tar ansvar för detta och höjer milersättningen till dem som använder sin privatbil i tjänsten. Våra medlemmar ska inte betala för att pastoratet blivit större. Våra medlemmar ska inte subventionera tjänsteresorna inom befintlig eller ny organisation. DEN KLOKA ARBETSGIVAREN HAR I SIN PLANERING av verksamheten för nästa år tagit hänsyn till att det tar tid för en ny organisation att sätta sig. Under denna förändringstid kommer inte arbetsuppgifterna att bli färre eller att läggas på is, de blir snarare fler. Vi vet av erfarenhet att i tider med ökad arbetsbelastning och utökade arbetsuppgifter får de som har oreglerad arbetstid arbeta mer än de har betalt för eller orkar med. Inom KyrkA är vi glada över att vi i årets avtalsrörelse lyckades få vår motpart att förstå att många av våra oreglerade medlemmar ligger i riskzonen för att arbeta för mycket. Skao och vi kunde enas om att begränsa till exempel oreglerade komministrars arbetstid till 40 timmar i veckan i genomsnitt. Vi hoppas att denna nya reglering ska vara ett sätt att komma till rätta med det faktum att präster ligger så högt i Försäkringskassans statistik över långtidssjukskrivna med diagnosen utmattningssyndrom. Att präster faktiskt ligger i riskzonen för utmattning på grund av för mycket och för gränslöst arbete visar även den undersökning som Christin Mellner, forskare i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet gjort för oss och som kallas Balansakt. ETT FA KLIGT VERKSAMHETSÅR HAR SNART NÅTT sitt slut Jag vill ta tillfället i akt att å förbundsstyrelsens vägnar tacka förbundets medarbetare, fackliga förtroendevalda och tidningen Kyrkfacks redaktör för ett mycket väl utfört arbete under det gångna året. Jag vill tacka Saco, fackförbund och motparter för gott samarbete. Sist men inte minst vill jag tacka Dig som är medlem i KyrkA. Genom Ditt medlemskap bidrar Du till att främja kyrkans uppdrag och att göra ett bra fackförbund bättre. Det är tillsammans vi kan. Vi kan kyrkan. Med önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År och Guds rika välsignelse! BROR HOLM FÖRBUNDSORDFÖRANDE KYRKFACK 6/13 3

4 RESULTATET AV STUDIEN BALANSAKT Präster jobbar över och har låg livsbalans Många präster har en sviktande livsbalans och arbetar regel bundet över Det visar studien Balansakt som har undersökt hur bland annat präster sä er grän ser mellan arbete och fri d HRISTIN MELLNER FORSKARE I PSYKOLO gi vid Stockholms universitet, har undersökt hur personer med gränslösa arbeten sätter gränser mellan arbete och fritid. Under våren 2013 har hon via djupintervjuer och enkäter ställt frågor till präster, anställda inom telecombranschen och skolledare för att ta reda på hur de här grupperna klarar gränsdragningarna. Bland präster är det färre än i de övriga grupperna, 55 procent, som föredrar att separera arbete och privatliv. Inom telecombranschen och skolan föredrar de flesta i stället tydliga gränser mellan arbete och fritid, runt 80 procent. san visar forskning. Du klarar att arbeta över under en period, men om den perioden blir en vana får du inte tillräckligt med vila och återhämtning, säger Christin Mellner. Får du inte tillräckligt med tid för paus och vila mellan arbetspassen blir det svårare att stänga av tankarna på jobbet när du är ledig. Eftersom det är ett arbete valt utifrån en stark övertygelse och ett engagemang, komplicerar det ytterligare. Och kan du inte stänga av tankarna är det lätt att ta med dem när du ska sova vilket leder till sömnsvårigheter som i sin tur har negativa effekter på hälsan och skapar en ond cirkel. 4 KYRKFACK 6/13 Det är inte så konstigt att prästerna har ett mer integrerat förhållningssätt eftersom arbetet inte följer vanliga kontorstider utan också inbegriper kvällar och helger. Arbete och fritid flyter ihop mer än inom de övriga grupperna, eftersom många stöter ihop med församlingsbor under fritiden på Konsum och dagis. Får du ett krissamtal sent en fredagskväll går det heller inte att hänvisa till att du finns tillgänglig igen på måndag morgon. BAKGRUND Under våren 2013 undersökte hris n Mellner och hennes kollegor hur människor sä er gränser mellan arbete och fri d De ställde frågor ll anställda vid e telecomföretag skolledare inom Sveriges skolledarförbund präster inom Kyrkans Akademikerförbund och med lemmar i Unionen Projektet inleddes med fem parintervjuer inom telecom företaget och själva huvudstudien har sedan genomförts via en webbaserad enkät där procent av 2 00 KyrkAs medlemmar besvarade frågor om gränsdragning balans i livet stress återhämtning och hälsa Arbetar mycket Vad som särskilt sticker ut i studien är att prästerna arbetar mycket. Det blir i genomsnitt 45 timmar i veckan. Att arbeta gränslöst över tid och rum är i sig en riskfaktor och att regelbundet arbeta över får tydliga effekter på häl- FORTS SID 6 Studien visar att 25 procent av prästerna inte känner sig utvilade när de vaknar på morgonen och 52 procent är psykiskt trötta efter en arbetsdag och har svårt att släppa tankarna på jobbet när de är lediga. Och 16 procent av prästerna svarar att de har insomningssvårigheter flera gånger i veckan. Det finns en kultur inom kyrkan att arbetet är ett kall. Men även om du har valt att bli präst utifrån ett kall är det på samma gång ett arbete. Den som arbetar utöver sin egen gräns, för vad man orkar med, är inte någon till hjälp. Det är viktigt att få längre pauser där det är möjligt att släppa tankarna på jobbet.

5 L T L A KYRKFACK 6/13 5

6 Signifikant i studien är också sjukskrivningar, vilket bekräftar resultaten från försäkringskassans rapport hösten Kvinnliga präster är sjukskrivna i högre grad än män. Betydligt fler kvinnor än män hade varit sjukskrivna mer än en månad det senaste året och fler kvinnor än män hade en högre sjuknärvaro. Det vill säga att de gick till arbetet trots att de var sjuka och borde stanna hemma. Prästerna har en sämre livsbalans, än de andra grupperna. Vilket hänger ihop med arbetets natur. Man jobbar mer gränslöst i tid och rum vilket ställer större krav på egen gränssättning. Bra självreglering Studien visar samtidigt att prästerna överlag är bra på att hantera en hög arbetsbelastning och har en god så kalllad självreglerande förmåga De är duktiga på att sätta gränser och ligger högre i att hantera sin arbetsbelastning på ett konstruktivt sätt än de övriga yrkesgrupperna. Prästerna kollar inte heller sin jobbmail, utanför arbetstiden, lika ofta som de övriga grupperna. Generellt använder de inte den nya tekniken i samma utsträckning som de andra grupperna, men det kan också bero på att färre har smartphones, säger Christin Mellner. Vilka strategier kan vara ll hjälp De är viktigt att vara strukturerad när du har ett fritt arbete och kunna sätta gränser för dig själv. Om du tar med dig jobb hem på kvällen, bestäm dig för hur många timmar du ska arbeta och fastna inte i arbetet så att hela kvällen går. Lämna mobilen hemma när du till exempel tar en promenad och låt ditt mobilsvar ta meddelanden. Ta inte på dig mer arbete än du klarar av, säg nej när det är nödvändigt. Gå till din chef och diskutera din arbetssituation. Lyft problemen i tid och säg ifrån när det inte fungerar, säger Christin Mellner. Vad kan arbetsgivaren göra Undvika en kultur där man förväntas jobba mer än den ordinarie arbetstiden och se till att det är praktiskt möjligt. Arbetet ska kunna utföras under ordinarie arbetstid och om det inte fungerar behöver du hjälp med att hantera din arbetsbelastning och inte ta på dig eller tilldelas mer arbete än vad som är rimligt inom ramen för arbetstiden. Det kan också vara till hjälp att diskutera en tillgänglighetspolicy och skapa en medvetenhet om hur tillgängliga vi är och bör vara. Finns det utrymme att stänga av mobilen och jobbmailen och ge tid för både vila, reflektion och återhämtning? avslutar Christin Mellner. KyrkA vill permanenta församlingsarbets den I 2012 års avtalsrörelse enades parterna om a införa församlingsarbets d på prov och i det senaste avtalet förlängdes perioden ll och med den 21 mars 2016 alltså under nuvarande avtalsperiod. KyrkA deltar i en gemensam arbetsgrupp med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisa on som i skrivande stund planerar interv uer med berörda kyrkoherfar som utvärdering för a sedan diskutera om församlingsarbets den ska permanentas. Till de kyrkoherdar som har tecknat en överenskommelse om församlingsarbets- d med sina diakoner och pedagoger kommer vi a ställa frågan hur de tycker a det fungerar. Vilka fördelar upplever de? Finns det några frågetecken? säger Vibeke Hammarström ombudsman på KyrkA. Till dem som ännu inte har tecknat församlingsarbets d kommer vi ställa frågan varför de tvekar a göra en överenskommelse? Ser de några nackdelar med församlingsarbets den? - er interv uerna utvärderar vi och fa ar e beslut om församlingsarbets den ska permanentas eller inte. KyrkAs lin e är a den ska permanentas e ersom den mö liggör utveckling av både diakonens och pedagogens yrkesroll bidrar ll gudst änstutveckling och skapar förutsä ningar för e bra samarbete i arbetslaget. - Det är viktigt att vara strukturerad när du har ett fritt arbete, säger Christin Mellner. Församlingsarbets den innebär 40 mmars arbetsvecka med två fridagar per vecka. Därutöver 15 fridagar som kompensa on för lä helgdagar vilka ska fördelas ut ämnt över året. odellen innebär a arbets den är reglerad och a arbets dslagen gäller. Gensvaret från KyrkAs medlemmar har varit mycket posi vt. Vibeke Hammarström understryker också a församlingspedagogerna för första gången nu synliggörs i avtalet med en egen bilaga. 6 KYRKFACK 6/13

7 Anna Karlsson är församlingspedagog i Knista församling och arbetar sedan e år llbaka e er församlingsarbets d. ag har få en tydligare struktur på mi schema och obbar inte lika mycket över d säger hon. HR & AVTAL Anna Karlsson ansvarar för en del av det vuxenpedagogiska arbetet med bland annat pilgrimsvandringar. ag har få en tydligare struktur på schemat ANNA KARLSSON VÄNTAR MED SPÄNNING på att Svenska kyrkans projekt om den pedagogiska undervisningen från 0 till 100 år ska formuleras i riktlinjer. Det är viktigt att ha en strategisk plan för arbetet i församlingen, så att allt inte står och faller med den som för närvarande har pedagogtjänsten. Vi lägger olika saker i ord som undervisning och lärande och för en del är dom orden väldigt laddade. Personligen bottnar jag i begreppet det livslånga lärandet. All undervisning är dopundervisning, antingen inför dopet eller som en uppföljning. Min grundtanke i arbetet är att tro och liv hör ihop, säger Anna Karlsson som arbetar som församlingspedagog i Knista församling sedan En församling i Strängnäs stift med cirka kyrkotillhöriga. Hon är ensam pedagog men arbetar tillsammans med tre deltidsanställda församlingsassistenter. Avtal om församlingsarbets d För ett år sedan tecknade hon ett avtal om församlingsarbetstid med arbetsgivaren. Nu har hon 40 timmars arbetsvecka med två fridagar per vecka. Därutöver har hon 15 fridagar som kompensation för lätthelgdagar vilka ska fördelas ut jämnt över året. Modellen innebär att arbetstiden är reglerad och att arbetstidslagen gäller. Jag har fått en annan struktur på mitt schema och upplever att jag får hjälp av församlingsarbetstiden. Jag jobbar för det mesta 40 timmar i veckan och det blir inte lika många pucklar under året. Lite övertid går inte att komma ifrån, men det är under mer rimliga gränser. Jag vill själv bestämma över de timmar som jag ska arbeta ideellt, annars blir du i praktiken utnyttjad. Det är bra att det nu finns ordentliga regler kring arbetstiden. Pilgrimsvandringar Anna arbetar framför allt med barn och ungdomar från sex år och uppåt och är engagerad i konfirmandarbetet. Hon ansvarar också för en del av det vuxenpedagogiska arbetet med bland annat pilgrimsvandringar. Precis utanför församlingsgränsen finns det en vandringsled som går mellan Riseberga klosterruin och Olshammars kloster. Det är en fantasisk form där det händer mycket. Det är en pedagogisk introduktion till vad kristen tro och kyrka är för den som inte haft så mycket kontakt med församling och kyrka och en fördjupning för den som redan finns i vårt sammanhang, säger Anna. Arbetet värdesä s tydligare I hennes arbete ingår också gudstjänster och hon tycker att teamkänslan har stärks sedan hon började arbeta efter församlingsarbetstid. Det har varit lite hattigt tidigare, och jag har jobbat vissa helger utan att tänka på omfattningen. Nu när jag jobbar till exempel annandag påsk synkas arbetstiden bättre med prästerna. Jag tycker att mitt arbete värdesätts tydligare. Det står ju i min arbetsbeskrivning att jag ska delta i gudstjänster med de grupper som jag ansvarar för. Det värderades även tidigare men det blir mer självklart nu eftersom vi arbetar under liknande förhållanden, säger Anna. KyrkA vill permanenta församlingsarbets den KYRKFACK 6/13 7

8 Gunnel & Kristin - ett fungerande team HR-kompetens är for arande en outny ad resurs inom Svenska kyrkan. Trots a den underlä ar arbetet för både ledningen och de anställda. För en fungerande kärnverksamhet måste stödfunk onerna fungera säger Kris n Idskog som är personalansvarig i Ronneby pastorat. Vi har strävat efter att skapa trygghet i det nya, med e häll.här tillsammans med Kristin Idskog till höger. Foto DEN 1 ANUARI BLIR RONNEBY ETT TVÅ församlingspastorat och 70 personer ska bilda nya arbetslag. Kristin Idskog har arbetat för sammanläggningen sedan november 2011 tillsammans med kyrkoherde Gunnel Alvhäll och de är rörande eniga om att de kompletterar varandra. Samma dag jag började som personalansvarig i Ronneby gick Gunnel in som vikarierande kyrkoherde och har varit kyrkoherde i både Ronneby och Bräkne-Hoby som nu blir ett tvåförsamlingspastorat, säger Kristin Idskog. Det har varit och är ett givande samarbete. Som kyrkoherde och präst behöver du spänna över många områden. Du är inne och snuddar på 8 KYRKFACK 6/13 arbetsrätten och kan den på ett ungefär men Kristin är djupare förankrad i lagar och regler. Det är en stor organisation med många anställda och då gäller det att hantera dessa frågor professionellt, säger Gunnel Alvhäll. I väntan på den 1 januari 2014 har Kristin Idskog och Gunnel Alvhäll bjudit in personalen från båda församlingarna till dialog, samtal och presenterat risk- och konsekvensanalyser. I ett tidigt skede fick alla ventilera frågor och lära känna varandra. Gemensamt för båda församlingarna är en stor sångglädje, säger Gunnel Alvhäll. Tillsammans har vi 22 körer. Vi har också ett stort ungdomsarbete med bland annat livegrupper. Det nya pastoratet består av 13 kyrkor och är ett stort geografiskt område, fortsätter Kristin Idskog. Vi har diskuterat förändringsfrågorna så mycket som möjligt i de olika arbetslagen och hållit en levande diskussion om både farhågor och önskemål. Bland annat ville nästan alla områdesindela, för att spara tid och energi, och för att inte alla ska verka i samtliga kyrkor. Det var en tanke som gick i linje med vad Gunnel och jag hade tänkt. Processen har varit levande och förhållandevis smidig. Vi har strävat efter att skapa trygghet i det nya, med en gruppledare i varje yrkeskategori som kan fungera som en sammanhållande kraft, fortsätter

9 När jag började fanns det ingen HR-kompetens, och chefer hade börjat och s tat nder en kort d mi arbete har stor de hand- at om a skapa str kt rer och ordning n gruppledare i varje yrkeskategori som kan fungera som en sammanhållande kraft, säger Gunnel Alv- Helena Johnsson Gunnel Alvhäll. Några kommer rent fysiskt byta arbetsplats, men långt ifrån alla. Vi har också besökt varandras arbetsplatser för att skapa en vikänsla. Vad har varit den största utmaningen? När jag började fanns det ingen HR-kompetens, och chefer hade börjat och slutat under en kort tid, säger Kristin Idskog. Så mitt arbete har till stor del handlat om att skapa strukturer och ordning. Tidigare har det exempelvis inte varit självklart att redovisa sin arbetstid. Det handlar inte bara om kontroll, som en del kunde uppleva det i början, utan minst lika mycket om omsorg. Att arbetsbördan är rimlig. Kyrkan är ju en arbetsplats också, och inte bara en organisation som bärs upp av tro och kall, som ska fungera som vilken annan arbetsplats som helst. Jag kom in med relativt kort varsel som kyrkoherde i Ronneby och var redan kyrkoherde i Bräkne-Hoby. Det var en stor fördel att Kristin började samtidigt, vi har jobbat tillsammans och kvittot är trots allt att de anställda mår bra, de förtroendevalda är med på banan och vi har också arbetat upp en god relation till de fackliga organisationerna. En utmaning har också varit att förändra en tendens i kulturen att arbeta utifrån en enskild firma i stället för att vi arbetar i en och samma organisation. Gunnel Alvhäll understryker att det har varit en stor skillnad att genomföra den här strukturförändringen jämfört med tidigare organisationsförändringar. Då har jag upplevt att mycket tid har gått till att leta efter paragrafer i arbetsrätten. Nu har jag tryggt kunnat lämna över det till Kristin. ungerande team Tillsammans bildar de ett fungerande team där Gunnel står för både arbetsoch livserfarenhet, tålamod och som Kristin säger kan bromsa när jag drar iväg och Kristin har kompetens inom bland annat arbetsrätt och kan vara vass och klarsynt som Gunnel säger. Vi fortsätter det arbete vi har påbörjat och den 1 januari indikerar bara ett delmål och inte ett avslut, Den nya organisationen träder i kraft på allvar, men det innebär inte att vi kan släppa allting, säger Kristin Idskog. KYRKFACK 6/13 9

10 Med en särskild blick för m HR & AVTAL 10 KYRKFACK 6/13

11 jukvara En HR specialist har en särskild blick för mänskligt beteende och hur vi reagerar vid förändring och stress Det kan vara e ovärder ligt stöd för kyrkoherden och ledningen Mår du bra på jobbet blir verk samheten bä re säger Eva Lin r chef för arbetsgivarenheten på Svenska kyrkans arbetsgivar organisa on Foto Magnus Aronson KANSKE ÄR DET SÅ ATT EN KÄNSLA AV sammanhang är det som avgör om vi mår bra eller inte. Åtminstone är det en viktig faktor enligt professor Aaron Antononsky som myntade begreppet Kasam (Känsla Av SAMmanhang). Antonovsky menade att en människa aldrig är antingen helt frisk eller helt sjuk utan att vi hela tiden rör oss mellan de två polerna frisk och sjuk. Och enligt Antonovsky är det graden KASAM som ligger till grund för var vi befinner oss mellan dessa poler. När Eva Linér ska beskriva vilken skillnad en HR-kompetens gör för en arbetsplats visar hon på korrelationen mellan att må bra på jobbet och att kunna erbjuda en bra verksamhet. En HR-person har inget annat uppdrag än att bidra till att människor trivs på jobbet, så att de i sin tur kan kliva in i sitt uppdrag till fullo. Det är inte ett självändamål att anställa en HR-person. För att få en bra verksamhet krävs kunskap både om de regler som styr förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare och om människors beteende och reaktioner. En bra verksamhet kräver engagerade medarbetare och engagerad blir man när man trivs och mår bra. Det mänskliga kapitalet är det värdefullaste vi har och det behöver underhållas och vårdas. En HR-specialist har kunskap om arbetsrätt, avtalsfrågor och arbetsmiljö, men också om hur vi bäst bemöter varandra i olika situationer. HR-området spänner över allt från just lagar och förhandlingskunskap till att vara lyhörd för hur vi mår på arbetsplatsen. Har du rätt kunskap för ditt arbete? Behöver du fortbildning eller handledning? Har du den information du behöver för att utföra ditt arbete? säger Eva Linér. Vi sitter i hennes arbetsrum på åttonde våningen vid medborgarplatsen en novemberdag innan snön har bäddat in gator och torg med sitt gråvita täcke. Solljuset flödar in genom hörnfönstren och utsikten ger onekligen perspektiv på de små och stora frågor som Eva möter i sitt arbete. På arbetsgivarenheten, som ger råd och stöd till landets församlingar, inom arbetsrätt och personalpolitik, arbetar jurister och HR-specialister och Eva menar att arbetsrätten och den psykosociala arbetsmiljön är två sidor av samma mynt. Vi drar inga självklara gränser mellan arbetsrätt och hur du mår på jobbet. Om du har en god ordning på din arbetsplats så följer ofta ett bra arbetsklimat, säger hon. En god arbetsmiljö Grunden för en god arbetsmiljö går att sammanfatta i tre områden. Modern stressforskning visar att det vi behöver för att må bra på jobbet är begripliga mål, kontakt och gemenskap på arbetsplatsen och en känsla av egen kontroll, säger Eva. Målen ska vara begripliga så att du upplever ditt arbete som meningsfullt, att du kan påverka ditt arbete och har ett handlingsutrymme. Känslan av egen kontroll kommer och går och är sällan konstant. I perioder kan vi vara väldigt trygga i det vi gör och vid stora förändringar minskar känslan av den egna konrollen. Vid stora förändringar är det därför särskilt viktigt att det finns ett bra stöd från arbetsgivaren, säger Eva Linér och nämner fyra stödformer. Det handlar om att få ett känslomässigt stöd och ett värderande stöd vilket innebär att få återkoppling på det jag gör. Både det som fungerar och det som behöver utvecklas. Men också att få ett informativt och praktiskt stöd. Det informativa stödet inbegriper allt ifrån om jag har rätt utbildning för FORTS NÄSTA SIDA KYRKFACK 6/13 11

12 HR-specialisten kan vara den som håller ihop helheten och fungerar som en rådgivare. HR-specialisten kan bidra ll a förebygga kon ikter skapa delak ghet och a den sker på e sä så alla mår så bra som mö ligt. min uppgift till att få information om förändringar i arbetet eller på arbetsplatsen. Det praktiska stödet inbegriper både det instrumentella stödet, att jag har rätt utrustning för att kunna utföra mitt arbete, till att bli avlastad när det behövs. Många stora församlingar och pastorat har HR-kompetens idag och i varje stift finns det nätverk för dem som arbetar med personalfrågor. Men det är en kompetens som skulle behövas i ännu större utsträckning, menar Eva Linér, särskilt i tider av strukturförändringar. Hur kan HR kompetens vara e stöd vid strukturförändringar Om du har kunskap om förändringsprocesser kan du arbeta förebyggande och skapa trygghet i gruppen. Om flera församlingar går samman i ett större pastorat påverkar det både medarbetarskap och ledarskap och föder frågor om skyldigheter, rättigheter och den psykosociala arbetsmiljön. HR-specialisten kan vara den som håller ihop helheten och fungerar som en rådgivare. I grunden är det chefen som driver förändringen framåt, men HR-specialisten kan bidra till att förebygga konflikter, skapa delaktighet och att den sker på ett sätt så alla mår så bra som möjligt. Ledningen kan behöva särskilt stöd under en förändringsprocess både med hur man handskas med frågor som dyker upp och för att skapa enighet och dra åt samma håll. Vi har sett att det kan behövas en person som kommer helt utifrån som hjälper till i processen. Det kan vara svårt för en intern HR-person, för oss på arbetsgivarorganisationen och för stiftet. Det är en av orsakerna till att vi erbjuder kontakt med utomstående konsulter som vi har ett samarbete med och har arbetat fram en modell tillsammans med. Hur kan en HR specialist vara e stöd för ledningen Det är en investering i arbetsplatsen och ett stöd för både de anställda och ledningen. Med de nya stora enheterna i Svenska kyrkan kan kyrkoherden behöva en specialist vid sin sida som håller reda på regelverket och är insatt i arbetsrätt och MBL. Samtidigt som en HR-specialist har en särskild blick för hur vi människor reagerar vid förändring och stress. De har en kunskap som förenar både regelverket och beteendevetenskap och ger en slags karta över det mänskliga beteendet, avslutar Eva Linér. Foto Magnus Aronson 12 KYRKFACK 6/13

13 rets arbetsgivare nns i Karlstad Nor-Segerstads församling i Karlstads s ar tse s ll rets arbetsgivare i Svenska kyrkan 13 Församlingen ar visat a en bra ersonal oli k o en god arbetsmiljö är möjligt även med mindre res rser Församlingen arbetar aktivt med personal- och arbetsmiljöfrågor och har ett helhetstänkande som bland annat innefattar jämställdhet och arbetsorganisation. Arbetsmiljöarbetet har sin utgångspunkt i en tydlig struktur och medarbetarnas delaktighet. Dessutom har miljöfrågorna en mycket framträdande plats i församlingen. Det är jättestort för oss att bli uppmärksammade på detta sätt! säger Harald Cohén, kyrkoherde i Nor-Segerstads församling. Alla kan hjälpas åt Trots att vi är en liten församling har vi kunnat driva både ett arbetsmiljöarbete och ett miljöarbete som genomsyrar hela verksamheten. Fördelen med att vara en liten församling är att alla ser varandra och kan hjälpas åt, trots olika uppdrag. Men man får inte glömma hur viktigt det är med strukturer och systematik, till exempel när det gäller arbetsmiljö och kommunikation. En av de viktigaste erfarenheterna jag bär med mig är att allt hänger ihop! Oavsett om det handlar om jämställdhet eller arbetsmiljö så är det pusselbitar i en större helhet. I slutändan gör vi allt detta för att kunna fokusera på vår verksamhet och för att vi ska trivas på arbetsplatsen. Det är Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation som för andra gången att delar ut detta arbetsgivarpris. Syftet är att uppmärksamma arbetsgivare i Svenska kyrkan som bedriver en god personalpolitik. Årets arbetsgivare i Svenska kyrkan, Nor-Segerstads församling, representerad av anställda och förtroendevalda. Thure Sjödahl, Mariette Eriksson, Tomas Asp, Ann-Charlotte Uggla samt Harald Cohén, flankerade av Eva Vingård, jurymedlem, samt Helén Källholm, VD Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Foto: Josefin Casteryd Priset visar goda exempel Vi vet att en god arbetsmiljö är en förutsättning för en bra verksamhet. En av de viktigaste frågorna för oss är därför att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö i Svenska kyrkan, berättar Jösta Claeson, ordförande i Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Genom att dela ut detta pris vill vi visa uppskattning till de församlingar som arbetar aktivt med en bra personalpolitik och för att skapa en god arbetsmiljö. Som arbetsgivarorganisation, med vår långa erfarenhet och unika kunskaper om arbetsgivarna i Svenska kyrkan, vill vi uppmärksamma såväl församlingar som omvärlden på att det finns goda exempel på arbetsgivare i Svenska kyrkan. ÅRETS ARBETSGIVARE I SVENSKA KYRKAN riset delas t ll arbetsgivare som anterar de mänskliga res rserna bra o trovärdigt i för llande ll arbetsrä slig lags ning o avtal kyrkoordningen lära o värderingar i kyrkans drag o som bedriver o arbetar i enlig et med en god ersonal oli k tve klingsomr den som särskilt vägs in vid bedömningen är orga nisa on arbetsmiljö ersonalv rd ak v medveten et i miljöarbetet o energibes aring riss mman är 3 kronor Nomineringarna ski kas in av anställda förtroendevalda eller fa kliga representanter. En arbetsgivare kan nominera sig själv t ll nal. KYRKFACK 6/13 13

14 Det är inte bara bensinen du betalar för, utan även underhåll och slitage, säger Gunilla Fluur. Foto Nordic Photos Gunilla betalar för a köra bil i t änsten Gunilla Fluur har varit irriterad på den låga bilersä ningen 2 kr per mil i många år eftersom den inte täcker de faktiska kostnaderna I prak ken inne bär det a hon får betala för a köra sin bil i tjänsten 14 KYRKFACK 6/13 Jag arbetar som präst i en landsbygdsförsamling och kör mellan mil i veckan till och från gudstjänster och hembesök. Det är en stor församling, sett till den geografiska ytan, med nästan tio mil från norr till söder. Vägarna är dåliga, med mycket tjälskott, så det usla väglaget sliter på bilen. Med våra långa vintrar behöver vi dessutom byta vinterdäck relativt ofta, säger Gunilla som har arbetat i Ådals-Lidens, Junsele, Resele och Eds församlingar i snart tio år. Det är ett pastorat med drygt 3000 kyrkotillhöriga som tillhör Sollefteå konrakt. Dessutom är det långt till verkstäder om bilen går sönder. När jag vikarierade som kyrkoherde i våras räknade jag ut vad arbetsgivaren betalar i bilersättning varje år. I vårt pastorat är det kr. Pengar som skulle kunna användas till att införskaffa ett par tjänstebilar i stället. I Sollefteå församling har de tjänstebilar, vilket skulle vara en mycket bättre lösning för alla parter. Rimlig ersä ning Gunilla välkomnar därför KyrkAs huvudregel i sitt yrkande att arbetsgivaren ska tillhandahålla tjänstebil. Men om arbetstagaren kör egen bil i tjänsten ligger KyrkAs yrkande på 4:50 kr per kilometer vilket Gunilla tycker låter som en rimlig ersättning. Det är inte bara bensinen du betalar för, utan även underhåll och slitage. Under somrarna när vi har friluftsgudstjänster åker jag två mil på skogsvägar, i eländig terräng, med kvistar och stenar som skrapar upp bilens underrede. Samma eftermiddag som vi pratas

15 vid har Gunilla varit på en facklig utbildning, i KyrkAs regi, där de bland annat diskuterat avtalsfrågor. Hon har varit fackligt aktiv ända sedan hon blev präst för 30 år sedan och samhällsfrågor är ett stort intresse. Min familj har alltid vart engagerade i olika samhällsfrågor och för några år sedan var jag en av initiativtagarna till ett politiskt parti i Sollefteå. Vi heter Västra initiativet och vill framförallt lyfta frågorna vård, skola och omsorg. Jag har också ansvar för samhällsfrågor i församlingen och anordnar temadagar för förtroendevalda och anställda ett par gånger per termin. Det kan handla om vår omvärld och hur det egentligen ser ut omkring oss, det är så lätt att göra antaganden som kanske förändrats under åren. Urkult Hon bor i Näsåker, byn vid Nämforsens hällristningar, som blivit ett namn på kartan sedan musikfestivalen Urkult etablerades i de ångermanlandska skogarna. Det är också på grund av den som hon flyttat dit. På senare tid har fler unga människor flyttat in i församlingen. Trots att det är en liten ort finns det något som attraherar. Vissa mindre orter är nästan döda medan andra lever och pulserar fast de ligger mitt ute i ingenstans. Jag trivs med människorna här, stämningen och naturen. Har en bil ll som backup Gunilla skulle inte kunna arbeta utan tillgång till bil. För säkerhets skull har hon en andra bil, som en back up. Jag har en skrotbil stående, det måste du ha. Annars blir du strandad om bilen går sönder. För ett tag sedan fick jag punktering på kvällskvisten. Det finns liksom ingen taxirörelse här som i en storstad, säger hon och skrattar. Om du vill ha en taxi måste du beställa det två dagar innan. Självrisk Vid skador och olyckor yrkar också KyrkA för att arbetsgivaren ska stå för självrisken för den bil som har använts i tjänsten. Det låter bra. I våra skogar finns det mycket vilda djur så även om jag aldrig krockat, har det varit nära flera gånger. Älgar och rådjur rör sig längs vägarna och när mörkret lägger sig kan det vara svårt att upptäcka dem i tid. Förra hösten höll jag på att köra på ett lodjur. Det var första gången jag såg ett lodjur i frihet, det är ju normalt skygga djur! avslutar Gunilla. NAMN Gunilla Fluur ARBETAR SOM Präst i dals- idens församling KÖR Subaru Outback MEDLEM I KYRKA Sedan 1987 DÄRFÖR ÄR AG MED I FA KET All d varit fackligt engagerad. Började som studieombud i 20-årsåldern. Ensam är jag svag. Tillsammans är vi starka KyrkAs yrkanden - bilavtalet En stor del av KyrkAs medlemmar är beroende av bilen för a kunna u öra si arbete. Just nu förhandlar KyrkA bilavtalet med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisa- on. ästa förhandlings llfälle är den 29 november. Arbetsgivaren har rört sig vad det gäller ersä ningsnivåerna både vad det gäller kilometerersä ning och ersä ning för självrisken. Vi vill också a det ska nnas möjlighet a teckna lokala kollek vavtal för den som llhandahåller egen bil i tjänsten säger förbundsordförande Bror Holm. KyrkAs yrkanden Huvudregel - Arbetsgivaren llhandahåller nödvändigt färdmedel/fordon i överensstämmelse med gällande arbetsmiljöregler så a tjänsteresan kan företas på e tryggt och säkert sä. tbildning för den som kör bil i tjänsten återkommande halkkörning och ECO-driving minst var 24 e månad. Om arbetstagaren ställer egen bil/färdmedel ll förfogande ska följande ersä ning/ alterna va lösningar llämpas öjlighet a trä a lokalt kollek vavtal om ersä ning för egen bil/färdmedel i tjänsten Ersä ning om OK ej trä as 4 50 SEK per kilometer Arbetstagaren har rä ll självriskreducering vid skada på bil/färdmedel som används i tjänsten Om avgi sbelagd parkeringsplats måste användas får arbetstagaren llbaka erlagd avgi. Vid parkering vid ordinarie arbetsplats ska elu ag för motorvärmare llhandahållas Arbetsgivare ersä er arbetstagare för utgi er avseende trängselska vid resa i tjänsten E ekter av eventuella förmånsvärden avseende fri parkeringsplats eller andra beska ningsmässiga förmåner vid använda av egen bil i tjänsten ska kompenseras av arbetsgivaren Central reglerad schablon för uppdelning av fast/rörlig ersä ning som inte kräver OK SEK/km. rörlig ersä ning och SEK i fast ersä ning/månad. KYRKFACK 6/13 15

16 Halvvägs till himlen Den har samma problem som alla arbetsplatser med nedläggningar, ekonomi och problem med personal. Men sen har de Gud också. I TV SERIEN HALVVÄGS TILL HIMLEN ÅTER vänder den unge och idealistiske prästen Albin (som spelas av Johan Glans) hem från Afrika för att bli kyrkoherde i Östra Nöbberups församling i Skåne. Han drömmer om att reformera kyrkan och göra den viktig för vanliga människor han har också krav på sig från kyrkorådets ordförande att vända det vikande gudstjänstdeltagandet. Men det är inte alla som vill att kyrkan ska förändras. Redan första arbetsdagen stöter Albin dessutom på motstånd, eftersom hans kollega, den bokstavstrogna komministern Jan (som spelas av Anders Jansson), är besviken över att han inte fick tjänsten som kyrkoherde. Serien som hade premiär i TV4 den 11 september är skapad av Wictor Eriksson, Anders Jansson och Johan Glans. För att serien skulle få en verklighetsanknytning men med en humoristisk vinkel - har de pratat med präster och personal i Vellinge och Arrie församling, där Halvvägs till himlen har spelats in. De har också haft samtal om andligt såväl som vardagligt liv i Svenska kyrkan med präster i Lund. Johan och jag pratade om att göra en komediserie ihop och då berättade Johan att han alltid hade velat spela präst. Ju mer vi pratade om det, desto bättre kändes det. Johan och jag har känt varandra ett tag, men det här är vårt första stora projekt som vi skapat ihop. Han är Sveriges roligaste ståuppare men också mycket duktig på lågmäld humor och fysisk humor framför kameran, Han är som klippt och skuren att spela präst, säger Anders Jansson när vi pratas vid några veckor efter seriens start. intressant med den motvikt som kyrkan utgör, andlighet och tro i en värld som är materialistisk och egofixerad. Vilken är din egen rela on ll Svenska kyrkan Jag har alltid sett mig själv som en Jedi. Jag tror nog på något men kanske inte exakt kristendomens tolkning. Jag älskar dessutom kyrkor, kyrkorummet och musiken som är förknippad med kyrkan. Just nu lyssnar jag på Georg Friedrich Händel i bakgrunden. Vad har du för rela on ll prästen an Jag gillar honom. Man vet var man har Jan och jag tror att han vill väl. Jan har ett bra minne för detaljer det har jag också. Men eftersom han är lite kantig och har svårt att hantera människor så har han aldrig riktigt hittat sin plats. Han känner sig så klart hotad av Albin, den unga prästen som dessutom har gått förbi honom i karriären. Vad har du för bild av Svenska kyrkans arbetsmiljö Den har samma problem som alla arbetsplatser med nedläggningar, ekonomi och problem med personal. Men sen har de Gud också. Och det gör det lite extra roligt. Kyrkan har mycket att erbjuda och många fina traditioner som för oss samman. Men som med alla stora organisationer finns det alltid människor som utnyttjar det fina budskapet för egen vinning. Blir det en säsong 2 Vi får se. Vi har ju hittat en publik. Beslutet ligger hos TV4. Men vi har mycket kul kvar att berätta! Vad var det som intresserade er med kyrkans värld Det är alltid intressant att göra besök i nya världar. Många människor har en relation till kyrkan. Det är också Anders Jansson, Johan Glans och Jenny Skavlan som präst, kyrkoherde och diakon i Halvvägs till himlen. Foto Tv 4 16 KYRKFACK 6/13

17 Skriv ll Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrä så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec i mån av utrymme på dina frågor. Mailadressen är r jag y erst ansvarig för arbetsmiljön? I våras anställdes jag som kyrkoherde för första gången i min prästkarriär. Det är onekligen e utmanande uppdrag och inte helt självklart alla gånger. En fråga som jag ställts inför är om jag är den befa ningshavare som y erst är ansvarig för arbetsmiljön i församlingen. Kyrkorådet förefaller mena a så är fallet men något särskilt ansvar för det har jag inte u ryckligen få. Facklig medsyster Först ska sägas att det alltid är arbetsgivaren som ytterst har ansvaret för arbetsmiljön, i ditt fall alltså församlingen. Inom församlingen är kyrkorådet det organ som företräder arbetsgivaren och ansvarar för arbetsmiljön. Som ledamot av kyrkorådet delar du arbetsmiljöansvaret med övriga ledamöter. En annan fråga är om du i egenskap av kyrkoherde och ledare av verksamheten kan anses ha ansvaret för arbetsmiljön. Det är inte helt självklart utan beror på situationen i övrigt, såsom om du har tillräckliga resurser till ditt förfogande samt befogenheter och kompetens för att hantera ett sådant ansvar. Kyrkoordningens reglering i sig ger dig knappast en sådan ställning, eftersom dina befogenheter i mycket är beroende av vad kyrkorådet har gett dig för manöverutrymme. Kyrkorådet kan delegera arbetsmiljöansvaret till dig. En delegering avser det interna befattningsansvaret och inte huruvida du slutligen kan få bära det straffrättsliga ansvaret vid försummelse. Det straffrättsliga ansvaret fastställs alltid av domstol. Av betydelse för det straffrättsliga ansvaret är om det funnits behov av att delegera uppgifterna och om du haft befogenheter och resurser för att leva upp till ansvaret. Du ska även haft tillräckliga kunskaper om gällande regler och förhållanden i övrigt vad gäller riskerna i arbetsmiljön. Det är viktigt att en delegering är tydligt formulerad och även skriftlig. Ska jag berä a a vi väntar barn? Jag har sökt e jobb som diakon. Som en av era sökande har jag nu kallats ll intervju. E ersom det här är det första jobbet jag söker i kyrkan är jag naturligtvis angelägen om att allt ska bli rätt. Det som gör mig lite fundersam är om jag ska berätta att min man och jag väntar barn. Kan det vara ett bekymmer för mig nu? Snart mamma Att du är gravid eller i övrigt avser att skaffa barn i framtiden får enligt diskrimineringslagen inte påverka arbetsgivarens bedömning i detta sammanhang. Och det även om du inom den närmaste tiden skulle komma att vara ledig från arbetet på grund av föräldraskap. FRÅGA URISTEN Diskrimineringslagen ska bland annat främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete och lagen ska ge skydd under hela rekryteringsförfarandet. Diskriminering kan därför föreligga redan när arbetsgivaren sorterar ansökningarna och väljer sökande till anställningsintervju. Även det bemötande som en sökande får liksom hur referenser tas kan vara diskriminerande. Något uttryckligt förbud för en arbetsgivare att fråga om barn och familj finns dock inte. Om arbetsgivaren förhör sig kring detta och frågorna upplevs som obehagliga framför för dig som kvinna kan det vara fråga om könsdiskriminering. Så är naturligtvis även fallet om du förklarar att du avser att skaffa barn och sedan gallras bort. Du är inte skyldig att berätta om din graviditet eller huruvida du i framtiden har planer på barn. Frågan saknar relevans i en rekryteringssituation och det är helt och hållet du som avgör hur du önskar hantera denna. Måste jag ta en me-out? E er en viss ds kon ikt på min arbetsplats vill nu min kyrkoherde a jag ska ta me-out en vecka för a situa onen ska lägga sig. Måste jag rä a mig e er det eller kan jag fortsä a a komma ll arbetet? Jag har ingen som helst lust a hamna i utvisningsbåset. r rdigt e andlad Såvitt jag förstår överväger din kyrkoherde att avstänga dig från arbetet, i vart fall om du mot din vilja beordras att avhålla dig från arbete. Enligt kollektivavtalet på Svenska kyrkans område kan i nu aktuell situation avstängning av arbetstagare ske om upprätthållandet av arbetets behöriga gång kräver det. Skälet för en sådan avstängning ska emellertid vara av viss kvalificerad art. Avstängning bör endast användas i allvarligare fall då den är nödvändig för att undvika störningar i verksamheten, exempelvis vid påtagliga samarbetssvårigheter. Innan en arbetsgivare beslutar om avstängning av arbetstagare måste denne förhandla med förbundet lokalt. Det ska ge förbundet möjlighet att närmare granska situationen och ha synpunkter på frågans hantering. Förbundet kan även föreslå alternativa lösningar av situationen. Den bakomliggande konflikten är framför allt en arbetsmiljöfråga som skyndsamt ska hanteras av arbetsgivaren och skyddsombud. KYRKFACK 6/13 17

18 NOTISER ämställdhet i fokus när KyrkA bjöd in ll deba - Jämställdheten kommer inte av sig själv. Man måste ak vt arbeta för a den ska bli verklighet. Det menade era av de talare som deltog i den deba som Kyrkans Akademikerförbund inbjudit ll i samband med kyrkomötet den 19 november och riktade därmed e allvarligt budskap direkt ll kyrkopoli kerna i publiken. Att kvinnor behandlas annorlunda än män i arbetslivet är inte okej. Och för att det ska ske en förändring inom Svenska kyrkan måste kyrkoråden på allvar arbeta med jämställdhet. Att se till att det är en någorlunda jämn könsfördelning på arbetsplatserna är en bra början, menade Sacos ordförande Göran Arrius och pekade med hela handen ut över publiken. Kanske kunde vi också se till att fler kvinnor nominerades till posterna i kyrkoråden menade en kvinna i publiken vars förslag applåderades. Nära hundra personer hade samlats i Uppsala för att diskutera boken Kyrkoherde och kvinna, som getts ut på initiativ av Kyrkans Akademikerförbund. Bror Holm berättade om syftet med boken, att undersöka om kvinnliga kyrkoherdar i Svenska kyrkan behandlas annorlunda än manliga chefer, och summerade några genomgående teman i intervjuerna; Mannen är fortfarande ledarnorm, kvinnliga chefer bemöts annorlunda än män, kvinnoprästmotståndet existerar fortfarande och ett flertal av de intervjuade har upplevt att kollegor vägrat att ta nattvarden när de celebrerar. Vi blev inte förvånade över resultaten i boken, eftersom vi har mött frågeställningarna från våra medlemmar det var ju en orsak till att vi ville göra den här undersökningen. Det är nödvändigt att förbättra arbetsvillkoren för kvinnliga chefer i Svenska kyrkan på flera nivåer. Bland annat på en strukturell nivå, genom att förtroendevalda i kyrkoråd och kyrkonämnder aktivt och medvetet arbetar för att underlätta för kvinnor att bli chefer. Margareta Hemström, som varit kyrkoherde i flera församlingar, underströk att mannen är ledarnorm. Normen för en chef är fortfarande en man, det innebär att du som kvinna och ledare inte kan luta dig mot den. Flera gånger under mina år som chef har jag bemötts med orden lilla gumman något som jag besvarar med en mycket talande blick Boken sätter fingret på ett problem som vi möter på de flesta arbetsplatser, fortsatte Göran Arrius. Det som däremot överraskade mig var det problem som många möter vid nattvardsgången. Inom Saco anordnar vi inspirationsdagar för chefer där vi bland annat diskuterar hanterandet av jämställdhetsfrågan. Jag har själv varit chef i Svenska kyrkan och känner igen mycket av den problematik som tas upp i Kyrkoherde och kvinna, sa Anna von Malmborg. Jag känner kyrkogårdschefer som blivit ifrågasatta om de kan köra traktor, för att de är kvinnor. När vi inte blir värdigt bemötta påverkar det våra arbetsförhållanden. Samtalet om de här frågorna är viktigt - för vi talar inte gärna om de mönster som vi själva är en del av. Inge-Lise Olsen menade att vi idag upplever en backlash och har gjort det sedan mitten av 90-talet. Det har gjorts för lite forskning om kvinnliga präster och deras arbetsförhållanden. För 20 år sedan var procent kyrkoherdar i Svenska kyrkan, idag är siffran 27 procent. Så det går väldigt långsamt, det finns onekligen ett glastak och en brist på kunskap hur vi hanterar dessa frågor. 18 KYRKFACK 6/13

19 KONTAKTUPPGIFTER Kontakta oss i KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem all d välkom men a kontakta dina lokala förtroendevalda Deras kontakt uppgi er hi ar du här eller på vår hemsida www kyrka se Vi arbetar på kansliet ENNY EDLING Kretsordförande Luleå s skrets STEN BYLIN Kretsordförande Härnösands s skrets OHAN LAUTMANN Kretsordförande Uppsala s skrets ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande Västerås s skrets PERNILLA ROSIN Kretsordförande Karlstads s skrets NILS HENRIK NILSSON Kretsordförande Stockholms s skrets ANGELINA BA KMAN Kretsordförande Strängnäs s skrets ANNA ARIN GABELI Kretsordförande Linköpings s skrets HRISTER EDVINSON Kretsordförande Skara s skrets ANNA LISA SAAR Kretsordförande Göteborgs s skrets KENT ÖSTERDAHL Kretsordförande Visby s skrets BRITT MARIE LEION Kretsordförande Vä jö s skrets MIA MÖLLER Kretsordförande Lunds s skrets EVA LINDSTRÖM Kretsordförande 1 :e kretsen ANN KATRIN BOSBA H Kretsordförande Utlandskretsen LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret MAGNUS GISSLER Kanslichef VIBEKE HAMMARSTRÖM Ombudsman KRISTINA HARRISON Ekonomi & IT kris LENNART HÅKANSSON Kommunikatör SOFIE TILLGREN Handläggare medlemsregistret so ROBERT SVE Förbundsjurist KONTAKT MED KANSLIET Du får kontakt med kansliet på eller via vår växel så ser vi ll a di ärende hamnar hos rä person. Du kan även besöka vår hemsida ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgi er ändrar du enklast själv e er a du loggat in på eller via e-post ll eller so FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du prak ska frågor kring di medlemskap kontaktar du ena eller So e på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan måndag ll fredag so KYRKFACK 6/13 19

20 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Posttidning B A B S rk i to R R EN V DE B S IN MS R C RBUNDENS R N IN Hela undersökningen är publicerad i Dagens e er pappers dningen VI ERBJUDER INDIVIDUELL MEDLEMSSERVICE I anställningsfrågor fa lig infor a on o ar ts lats n f r an lingsär n n ä ställ t l n frågor nsionfrågor tr gg tsfrågor samt m lig t a t na f rmånlig s li o ol sfallsf rsä ring samt sakförsäkringar mö lig t a t kna förmånliga m l mslån ning n rkfa k inkoms örsäkring k rka s

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014.

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014. Årsberättelse 2014 Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA) är ett Sacoförbund som ägnar all sin verksamhet åt Svenska Kyrkan och dess akademiker. Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Medarbetarenkät på vård- och omsorgsförvaltningen 2010 (Nöjd Medarbetar Index NMI) resultatredovisning och förslag till åtgärder

Medarbetarenkät på vård- och omsorgsförvaltningen 2010 (Nöjd Medarbetar Index NMI) resultatredovisning och förslag till åtgärder VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsnämndens handling nr 15/2010 RESULTATREDOVISNING 1(20) 2010-08-30 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Lena Andréasson

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Tips från forskaren Arbete

Tips från forskaren Arbete Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

januari 2015 Kostnader för personalomsättning januari 2015 Kostnader för personalomsättning Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell janurai 2015 Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell Inledning Kommuner och landsting står

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Medarbetarundersökning 2012

Medarbetarundersökning 2012 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012 Barn & Skola 926 respondenter Mars 2012 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Ledarskapets betydelse för de Anställdas hälsa

Ledarskapets betydelse för de Anställdas hälsa Ledarskapets betydelse för de Anställdas hälsa Rapporten i sin helhet finns på www.civilekonomerna.se 1937-2012 Förbundet för Sveriges ekonomer 2 Ledarskapets betydelse för anställdas hälsa En civilekonom

Läs mer

Kyrkfack. Trivs vi på jobbet? studerar balansen. läs om avtal 2013. mellan arbete & fritid. christin mellner:

Kyrkfack. Trivs vi på jobbet? studerar balansen. läs om avtal 2013. mellan arbete & fritid. christin mellner: Kyrkfack en tidning Från KyrKans akademikerförbund nr 2 2013 läs om avtal 2013 christin mellner: studerar balansen mellan arbete & fritid Trivs vi på jobbet? tema nr 2/13 den psykosociala arbetsmiljön

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 SKÅNE LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 SKÅNE LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 SKÅNE LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR

EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 3 2013 Tema Kompetensutveckling JONAS BROMANDER: teologiskt djup NYA AVTALET GER: En bättre arbetsmiljö TEMA NR 3/13 NYA AVTALET OCH KOMPETENSUTVECKLING

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

UFO - Utbildning För Organisationsledare

UFO - Utbildning För Organisationsledare Köpings Idrottsliv - Sveriges bästa? Aktiviteter 2013 UFO - Utbildning För Organisationsledare För a kunna leda och utveckla föreningslivet krävs god kompetens och sunda värderingar. Den här utbildningen

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Medarbetarindex 7 78 76 68. Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57. Personlig arbetssituation 13 69 73 63

Medarbetarindex 7 78 76 68. Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57. Personlig arbetssituation 13 69 73 63 Sammanfattande mått 08 Medarbetarindex 7 78 76 68 Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57 Personlig arbetssituation 13 69 73 63 Samverkan och kunskapsdelning 5 83 79 69 Ledarskap 5 83 77 69 Handlingskraft/medverkande

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Tips från forskaren Semester

Tips från forskaren Semester Tips från forskaren Semester Stressforskningsinstitutet Semester Här listas forskarnas tips på hur man bäst undviker stress i samband med semestern Fyra tips för en stressfri semester Forskare Aleksander

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar September 2005 Reviderad februari 2012 2 INNEHÅLL: sid Viktiga paragrafer i MBL... 3 Information.. 4 Informationsmottagning 4-5 Begäran om förhandling 5 Kallelse till förhandling..

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 3,94 4,15 3,80 4,17 3,25 4,64 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2 VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer