VERKSAMHETSBERÄTTELSE , PYTTIS SVENSKA SKOLA

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE , PYTTIS SVENSKA SKOLA 1. INLEDNING 1.1 INLEDNING (arbetsplan) Grundläggande utbildning Skolåret kommer skolan att ha tre klasslärare, en förskolelärare och två skolgångsbiträden. Skolans timresurs kommer att vara 95 timmar. Undervisningen sker i sammansatta klasser F-1 och 4-5. Åk 2 och 6 är delvis sammansatta beroende på ämne. I realämnena följer vi växelkurs 2. Med de resurser som står till buds vill vi sträva till att varje enskild elev får ut så mycket som möjligt av undervisningen. Skolgångsbiträdena skall i huvudsak stöda elever med särskilda behov. Specialeleverna får också regelbunden stödundervisning av lärarna. Vi strävar också till att dela timmar i modersmål, matematik, engelska och finska, dvs. de ämnen där vi man inte har växelkurs. Detta läsår har vi goda möjligheter att skapa lämpliga undervisningsgrupper eftersom vi inte har några elever i åk 3. Vid de veckovisa personalmötena diskuterar vi aktuella frågor, planerar projekt, utvärderar resursanvändning mm. Samplanering är viktig för samarbetet mellan lärare och skolgångsbiträden. Under möten skrivs PM, så att alla ska få del av mötets beslut eller planer. 1.1 INLEDNING (verksamhetsberättelse) Grundläggande utbildning Med läroplanen som grund har undervisningen genomförts enligt arbetsplanen. Skolan har haft tre klasslärare, en förskolelärare och två skolgångsbiträden. Timresursen var 95 veckotimmar. På grund av klassernas varierande elevantal har förskolan och årskurs 1 varit sammansatt under ca hälften av lektionerna. Ettorna har varit sammanslagna med eleverna i årskurs 2 i läsämnena, som ju lästs enligt växelkurs 2. Årskurs 2 har varit enkel klass. På höstterminen fanns inga elever i åk 3, så årskurs 4-5 var en sammansatt klass. I läsämnena följde femmorna växelkurs 1 med sexorna, som i övrigt var en egen undervisningsgrupp. Enstaka lektioner har klasserna varit sammanslagna till större grupper. På vårterminen har vi haft en elev i åk 3, vilket ledde till vi fick en åk 3-5. Skolföreståndaren har varit alterneringsledig Hennes undervisning har skötts av en vikarie och den administrativa delen har skötts av kollegerna. Skolgångsbiträdenas resurser har fördelats så att de kunnat stöda elever med speciella behov, men även till att stöda övriga elever. Särskilt i ämnen som modersmål, matematik, engelska och finska

2 där växelkurs inte kan följas är deras stöd mycket viktigt. Även eftermiddagsvården och verksamheten har letts av skolans skolgångsbiträden. Under personalmötena har vi planerat och utvärderat undervisningen och skolans övriga verksamhet. 2. MÅLBESKRIVNING FÖR LÄSÅRET 2.1 MÅLBESKRIVNING FÖR LÄSÅRET (arbetsplan) Grundläggande utbildning och förskola Skolans målsättning är att utgående från läroplanen ge eleven de baskunskaper som han/hon behöver för att ha en god grund att bygga vidare på i sina fortsatta studier. Genom samarbete med föräldrar, närfostrare samt elevvårdsgruppens medlemmar vill vi skapa en inlärningsmiljö där eleven skall känna sig trygg. Lärarnas och skolgångsbiträdenas samarbete och gemensamma planeringstid skall resultera i att all elever skall få det stöd och de resurser som behövs för att deras studier ska framskrida så bra som möjligt. De nya stödformerna (trestegsstödet) ger nya möjligheter att utgående från elevens behov utforma undervisningsgrupper, istället för att följa klass- och åldersindelning. Eleven ska lära sig att arbeta individuellt och i samarbete med andra, samt ta att ansvar för sitt eget arbete. På regionnivå utarbetas en ICT-strategi, som skall ligga till grund för Pyttis kommuns egen strategi. Utgående från denna utarbetar kommunens skolor under skolåret sina strategier, vilka resulterar i en ICT-plan för varje enskild lärare och elev. Datorn blir ett allt viktigare redskap för textbehandling, men även för att söka fram information. Textoch bildbehandling lärs in genom små projektarbeten i olika ämnen. Vi betonar användandet av datorn som ett verktyg för skapande och lagring av egna arbeten. Med hjälp av gratisprogram på nätet kan vi variera inlärningen av bl.a.stavningen och multiplikationstabellen. Vi har också program för specialundervisningen som med fördel kan användas i stödundervisningen. Säkerheten på nätet, samt vikten av att ha en kritisk inställning till det som finns på nätet betonas. Detta som en del i mediafostran. Vi vill göra eleven bekant med de finlandssvenska traditionerna genom att delta i evenemang som ordnas i närmiljön. Eleverna uppträder med sång och musik vid olika tillställningar både på skolan och ute i samhället. För att förankra undervisningen i elevens och samhällets vardag vill vi bygga upp undervisningen utgående från årstider, högtider, internationella och nationella temadagar och -veckor, samt aktuella händelser. (se bifogad detaljerad plan) Vi lägger stor vikt vid läsning och litteratur. Vi strävar till att alla elever ska läsa skönlitteratur i olika genrer. Förutom att vi flitigt besöker skolans eget bibliotek samarbetar vi

3 också med kommunens bibliotek. Läsförståelsen och förmågan att plocka ut det centrala ur en text, blir allt viktigare i samhället och arbetslivet och vi vill fortsätta att fokusera på dessa delområden. Även i matematiken ska vi fokusera på förståelse, problemlösning och kreativt tänkande. Utgående från kommunens trafiksäkerhetsplan (2008) ingår trafikfostran i undervisningen. Klubbverksamhet Vi har möjlighet att ordna klubbverksamhet även Vilka klubbar vi kan ordna klarnar i början av höstterminen då vi kartlägger vilka klubbar som intresserar eleverna och vem som kan leda klubbarna. Detaljerade planer för klubbarna lämnas in för godkännande innan klubbverksamheten startar i september. Skolskjuts ordnas för de klubbdeltagare som behöver. Eftermiddagsverksamhet Till eftermiddagsvård och -verksamhet har vi fått tio anmälningar. Detta innebär att verksamheten hålls på skolan. Eftisen hålls i skolans utrymmen, i huvudsak i förskolan. Eftisledaren har utgående från koordinatorhandboken för eftiledare som utgetts av Utbildningsstyrelsen, gjort upp ett schema för hur verksamheten kommer att byggas upp. Elevvårdsgruppen Elevvårdsgruppens uppgift är att värna om elevernas välbefinnande. Dess betydelse har ökat i och med ändringen av lagen för grundskolan. Den sammankallas vid behov, men minst 1-2 ggr/ termin för att behandla allmänna ärenden. Elevvårdsgruppen är den yrkesövergripande grupp, som utreder om elever ska överföras till specialundervisningen. I gruppen ingår skolans lärare, skolhälsovårdare och skolkurator. Vid behov kan psykolog, socialarbetare eller andra experter bjudas in. Elevernas hälsa granskas regelbundet av skolhälsovårdare eller läkare. Eleverna kallas också regelbundet till tandläkare. Kuratorn besöker vår skola ungefär en gång i månden. Intensifierat och särskilt stöd, AISS (trestegsstödet) Om det visar sig att någon behöver extra stöd i något ämne, och att tillfällig stödundervisning (allmänt stöd) inte räcker till skall läraren göra en pedagogisk bedömning av elevens situation. Utgående från denna tas ärendet upp i elevvårdsgruppen och då kan man besluta att eleven skall få intensifierat stöd. Elever i behov av intensifierat stöd studerar enligt en plan för elevens lärande som görs upp av den lärare som undervisar ifråga varande ämne. Elever med intensifierat stöd har tillgång till biträde i klassen under lektioner åtminstone i modersmål, matematik, engelska och finska. Om det visar sig att eleven förkovrar sig i ämnet skall läraren göra en ny bedömning, och vid behov avslutas det intensifierade stödet. De elever som är i behov av särskilt stöd borde få specialundervisning, men då vi inte har tillgång till speciallärare, kommer de att få regelbunden stödundervisning. Stödundervisningen ordnas i huvudsak så att de inte får längre skoldagar eftersom skoldagens längd, skolresan medräknad, för dessa elever redan är lång och tröttsam.

4 Långsiktig planering av stödundervisningen är viktig för att nå önskade resultat. I klassen har elever med behov av särskilt stöd tillgång till skolgångsbiträde. Det är viktigt att vårdnadshavarna och eleven hålls informerade under alla skeden, så att de känner sig delaktiga under hela processen. Samarbete mellan hem och skola Vi kommer att ordna föräldramöten och utvecklingssamtal. Föräldrarna är välkomna att delta i skolans fester och andra tillställningar. Skolan håller kontinuerlig kontakt med hemmet via informationsbrev, telefonsamtal, samt ett "läxhäfte" eller kontakthäfte, som eleven alltid har i sin väska så att lärare och föräldrar kan hålla kontakt. I och med att antalet barn med behov av särskilda stödåtgärder ökar lägger skolan vikt vid att kontakten med just dessa hem sköts kontinuerligt. Skolan har nära samarbete med föreningen Hem och skola, och tillsammans med föräldrarna ordnas gemensamma aktiviteter, utedagar, skiddagar, konserter, teaterbesök mm. Föreningens hemsidor nås via en länk på skolans hemsidor. Under föräldramöten, med infobrev, samt via hemsidorna informerar vi om aktuella saker som angår hela skolan. Skolans hemsidor uppdateras regelbundet och där kan man ta del av allmän information. På hemsidorna finns även blanketter för anhållande av t.ex. ledighet eller skolskjuts. Vi hoppas att vi under läsåret även kan publicera elevarbeten av olika slag, så att föräldrarna kan ta del av dessa. Elevdemokrati Eftersom vi är en liten skola har vi inget elevråd, men i mån av möjlighet får eleverna delta i beslutsfattandet angående vissa frågor angående sitt eget arbete. Eleverna får delta i omröstningar om förverkligande av olika projekt på skolan. Särskilt på klassnivå skall eleverna delta i diskussioner och lära sig att uttrycka sin åsikt. Teman. program och projekt av olika slag Tema för skolåret är Framtidens skola, och vi vill satsa på läsning, litteratur och läsförståelse. Åk 2 deltar i simskola under skolåret. Bland projekten som vi jobbade med senaste år kommer vi att fortsätta med KiVaskola, programmet mot mobbning. MOKU-projektet tangerar KiVa eftersom det handlar om att acceptera andra och umgås med olika människor. Vi har också en plan för hur vi ska leva klimatsmart, KeKe, (kestävä kehitys-hållbar utveckling). Budgetmål eleverna deltar i riksomfattande prov och placerar sig över medeltalet - trygghet i vardagen - samarbete hem och skola - kvalitetskorten utarbetas och tas så småningom i bruk - trestegsstödet

5 - personalens fortbildning/ledarutbildning Stödtjänster & samarbetspartners (arbetsplan) Kostservice ansvarar för skolbespisningen enligt Statens näringsdelegations Rekommendation för skolbespisningen (2008). För matutdelningen och städningen på skolan ansvarar samma svenskspråkiga person. Vi kommer att samarbeta med och bjuda in trafikpolisen, brandkåren, församlingen mm. Samarbetet med daghemmet fortsätter. Tekniska väsendet sköter om byggnadernas och gårdsplanens underhåll. En förbättring av skötseln av fastigheterna och gårdsplanen vore om gårdskarlen skulle besöka skolan och kontrollera deras skick med jämna mellanrum, och sköta om att eventuella skador repareras. Intervallet kunde vara t.ex. 2-3 gånger i veckan. Nu är det oftast skolpersonalen som upptäcker skador och meddelar till gårdskarlen. Skolan redogjorde i en skrivelse till bildningsnämnden ( ) för olägenheter i skötseln av säkerheten på skolan. För att råda bot på detta problem ska tekniska avdelningen ansvara för s.k. säkerhetspromenader vid kommunens alla verksamhetspunkter. I dessa promenader ska representanter för skolan och för dem som ansvarar för fastighetens skick. I samarbetet kan man lyfta fram de aspekter som är viktiga ur bägges synvinkel. Under promenaden utnämner man ansvarspersoner, samt bestämma viktighetsordning och tidtabeller för olika reparationer. 2.2 RESULTAT FÖR LÄSÅRET (verksamhetsberättelse) Grundläggande utbildning och förskola Skolans målsättning är att ge eleverna en god grund för fortsatta studier, både kunskapsmässigt och socialt. Förutom baskunskaperna i respektive ämnen har eleverna tränat sina sociala färdigheter. Eleverna har jobbat i olika grupper för att lära sig att samarbeta med andra. Eleverna har också arbetat självständigt, tagit ansvar för sina uppgifter och redovisat sina arbeten. Enligt det nya trestegsstödet har elever med särskilda behov fått stödundervisning. Deras planer för lärande har uppdaterats en gång per termin. Tack vare att vi haft små undervisningsgrupper har de också fått mycket individuell hjälp av läraren. I informations- och kommunikationsteknik (ICT), där även mediafostran ingår, har eleverna tränat informationssökning och textbehandling, samt lärt sig att lagra sina arbeten. Vårt tema var Framtidens skola, och där passar datorkunskap bra. Under året har kommunens ICT-strategi utformats.

6 I informationssökningen har vi betonat vikten av att vara kritisk till det som står på nätet. Vi har också betonat nätsäkerheten. Vi har använt program på nätet i t.ex. modersmålsundervisningen för att differentiera. Även i stödundervisningen har vi använt datorprogram. Eleven kan jobba självständigt och får omedelbar respons på sitt arbete. Som den enda svenska skolan i kommunen har vi som uppgift att värna om de finlandssvenska traditionerna. I år sågs vårt luciaprogram vid svenska pensionärernas julfest och i kyrkan i samband med De vackraste julsångerna. Där uppträdde eleverna också med sångprogram. Förskolan och åk 1 har besökt Mulle-skogen, åk 4 blev bjudna på kommundirektörens självständighetsbal, åk 6 har ordnat disco tillsammans med samskolans elever, dvs blivande klasskamrater. På hösten deltog vi i älgjakten på Mogenpört. De som inte ville delta i jakten hade annat program vid jaktstugan i Nerbyn, bl.a. naturstig. I samarbete med Måsarna såg förskolan - tvåan pjäsen Lilla monstrets godnattsockor. Tvåorna gjorde ett konstverk till elevutställningen i samband med bibliotekets 10-års jubileum. Trean-sexan deltog i Missio-sähly och i stafettkarnevalen. Åk 6 fick också delta i Företagarbyn tillsammans med Kotka svenska samskolas och Kuusankoski skolas elever. Dessutom deltog åk 5-6 i ett skogsplanteringsevenemang tillsammans med KSS den 20.5 Hela skolan var på simhallsbesök till Borgå simhall, besökte samskolans vårkarneval och var på skolutfärd till Heureka. Hela skolan har också deltagit i våra sedvanliga fester, De vackraste julsångerna i Pyttis kyrka, skolans julfest och vårfest. Elevernas program är en viktig del i dessa evenemang, och eleverna får en möjlighet att uppträda inför publik. Föräldrarna och övriga intresserade är välkomna att delta och det är viktigt för samhörigheten. I år betonades vänskap i samband med Alla hjärtans dag. Varje elev gjorde ett kort och sedan delades dessa ut så att alla elever fick ett kort av någon. Kulturstigen erbjöd i år en konsert med cellisten Jussi Makkonen för åk 1-2, Stockfors konstutställning för åk 4 och teaterföreställningen Mörköjen yö för åk 5-6. Samarbetet med biblioteket har fortsatt, boklådan som bytts ut en gång per termin, har varit i flitig användning under våra läskvarter. Bokbussen har kommit varannan fredag. Trafiksäkerheten är ett återkommande tema, som vi behandlat i huvudsak på hösten, men också under årets lopp. Klubbverksamhet Vi har haft möjlighet att ordna tre klubbar vid skolan. I år har vi haft teaterklubb, animationsklubb och bakklubb. Klubbarna har haft många deltagare, särskilt i de lägre års-kurserna. Teaterklubbens deltagare har uppträtt på skolans fester och animationsklubbens film kan ses på hemsidan. Bakklubbens teman följde våra högtider. De äldre elevernas intresse var så svalt att ingen klubb kunde ordnas för dem. Eftermiddagsverksamhet Eftermiddagsverksamheten på svenska har ordnats vid Pyttis svenska skola i Svartbäck mellan

7 Gruppen har bestått av 11 barn. Barnen har varit i åldern förskola-tvåan. På eftisen har vi följt ett veckoschema, som ledaren gjort upp. (se bilaga) I eftis har barnen haft möjlighet att leka, rita, spela, göra läxor och lyssna på sagor. Barnen har också pysslat mycket, handarbetat, haft lekar och spel i gymnastiksalen och bakat några gånger, bullar och pepparkakor. Vi har återanvänt olika slags material, t.ex. hushållspappersrullar, som barnen gjorde penaler av. Eftisdagen har börjat med en timmes utevistelse. Efter den har barnen fått äta mellanmål. Barnen har fått lyssna på sagor. I år har vi läst sagor av Astrid Lindgren. Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump och Karlsson på taket är säkert de mest kända sagorna, och sådana som barnen gärna lyssnar på. Läxorna kan göras i eftis, om barnet vill göra dem där. Senaste höst deltog barnen i aktivitetsveckan, som ordnades av Nuori Suomi. Tillsammans med barnen planerade vi olika slags uteaktiviteter, som de sedan kunde göra under veckans lopp. Varje dag var det olika spel, lekar och klättringsbanor. Utevistelsen är viktig, och vi har försökt vara ute så mycket som möjligt. Tack vare egna utrymmen har verksamheten kunnat ordnas inomhus vid dåligt väder. Barnen har förbättrat sina sociala färdigheter och lärt sig bordsskick. I eftisen är det meningen att alla barn har en god vän, som de leker med. Kvaliteten på eftisen gör det möjligt, att barnet kan ha en trygg och trivsam eftermiddag, där barnet har möjlighet att själv välja vad hon/ han vill göra. (Heddy Salokangas, skolgångsbiträde) Elevvårdsgruppen Elevvårdsgruppen har samlats tre gånger under läsåret. Gruppen har behandlat såväl enskilda elevers ärenden som allmänna ärenden. Skolhälsovårdaren och kuratorn har besökt skolan i medeltal en gång per månad. Eleverna har genomgått läkarundersökningar och besökt tandläkarmottagningen. Intensifierat och särskilt stöd, trestegsstödet Några elever har fått stödundervisning enstaka timmar under året (allmänt stöd) då de av olika anledningar behövt extra stöd för att klara vissa saker. Dessa har ingen plan för lärande, men hjälpbehovet och stödundervisningen har dokumenterats. Vid behov kan vi använda den dokumentationen som grund för att arbeta vidare med intensifierat stöd. Några elever har fått intensifierat stöd och följt en särskild plan för elevens lärande. Dessa har fått regelbundet extra stöd under hela skolåret. Tre elever har studerat enligt individuell plan (IP, särskilt stöd) i bl.a modersmål, matematik och engelska. Planerna gjordes upp och uppdaterades av läraren i samarbete med föräldrarna. Planerna har uppdaterats minst en gång per termin. Stödet har inneburit tillgång till biträde i klassen och stödundervisning. Lärostoffet har också anpassats till elevens nivå. Vi har också differentierat undervisningsmaterialet. För elever med särskilt stöd har målen för vad eleven bör uppnå ställts på en nivå som eleven i fråga kan klara och eleven har bedömts utgående från dessa mål, medan elever som får intensifierat stöd bedöms enligt de mål som står i den allmänna läroplanen. Samarbete mellan hem och skola Föräldrarna har deltagit i föräldramöten och andra evenemang som ordnats under skolåret. På höstens föräldramöte informerade skolföreståndaren om skolans nya infopaket, som lades ut på skolans hemsidor. Där ingår skolans ordningsregler. En del av mötet gick åt till att föräldrarna

8 planerade praktiska arrangemang i samband med jaktdagen. Efter den gemensamma delen samlades alla i sina egna klassrum tillsammans med klassföreståndaren. På hösten deltog många föräldrar i jaktdagen. Föräldrarna deltog flitigt i skolans alla sammankomster. I utvecklingssamtalen, som hålls en gång per termin, deltog en förälder från så gott som alla hem. Hem och skola arrangerade i samarbete med föräldraföreningen vid Suur-Ahvenkosken koulu, en konsert med Sås och Kopp. Föräldrarna stod för buffén och fick in en bra slant. Hem och skola har betalt för busstransporter till bl.a. simhallen i Borgå. Kontakten till hemmen har skötts med infobrev, e-post, telefonsamtal, samt via Wilma.De flesta vårdnadshavarna har registrerat sig på Wilma. Via hemsidorna kan man också få aktuell information. På våra hemsidor finns även olika blanketter som kan skrivas ut vid behov. Elevdemokrati Eleverna har fått delta i beslutande på klassnivå. Elevernas förslag tas emot och beaktas i mån av möjlighet. Ett konkret exempel på klassdemokrati är att läraren presenterar vilka uppgifter som skall utföras under dagen och eleverna får genom omröstning besluta i vilken ordning uppgifterna skall tas, ibland individuellt ibland som klassbeslut. I inledningen listar vi för- och nackdelar med olika beslut. (Oftast vill de göra de tråkiga uppgifterna först och spara det roliga till sist.) Tyvärr är man ofta bunden av läsordningen och andra lärares lektioner. Diskussioner i klassen övar också deras uttrycksförmåga. Man måste ta hänsyn till andras åsikter och alla måste få komma till tals. Teman. program och projekt av olika slag Vårt tema var framtidens skola och den utökade användningen av dator i skolarbetet är en del av dett. KiVa-skola är redan en del av skolans rutiner och fall av mobbning utreds enligt KiVa-skolas modell. MoKu-projektet (mångkultur) har fortsatt och det spelar en allt viktigare roll i vårt globala samhälle. Vi hade besök från Japan och från Kina av elever som studerar vid Pedagogiska fakulteten i Vasa. De var imponerade över elevens och lärarens nära förhållande, det kändes familjärt. KeKe (kestävä kehitys) fokuserar på hur vi kan värna om naturen. Budgetmål Eleverna i sexan har deltagit i riksomfattande matematikprov. Eleverna placerade sig över medelnivå då medelvitsordet blev 8+ Femmans elever har gjort det finlandssvenska läsförståelsetestet Ida och Filip, där de placerade sig på medelnivå i jämförelse med normeringen. Tryggheten på skolgården har förbättrats tack vare att vårt staket reparerats och förlängts. Även byggnaden där vi byter till skridskor har reparerats. Kvalitetskorten för skola och eftermiddagsverksamhet har färdigställts och kommer att tas i bruk inkommande läsår. Personalen har deltagit i de obligatoriska Fba-dagarna och olika kurser under årets lopp. En lärarrepresentant har deltagit i informationstillfällen om det kommande läroplansarbetet och kommer även att ta del i den slutliga framställningen av den.

9 Stödtjänster & samarbetspartners (verksamhetsberättelse) Samarbetet med kostservice har fungerat väl. Maten har varit varm och den har levererats i tid. Även matutdelningen och städningen har skötts utmärkt. Skötseln av skolans fastigheter har blivit bättre än tidigare. Både för elevernas säkerhet och för att förhindra att byggnaderna förfaller är det viktigt med kontinuerlig granskning och omedelbara åtgärder, och detta har skötts snabbare än förr. Den planerade säkerhetsvandringen har ännu inte gjorts för vår fastighets del. Slöjdsalen har satts i stadgenligt skick enligt nya säkerhetskrav Vårt samarbete med församlingen har fungerat väl, representanter för församlingen har besökt skolan regelbundet. Vi blev även inbjudna till vårkyrkan, som ju har varit en tradition. Församlingen skulle ha stått för transporterna, men tyvärr blev det ingen vårkyrka för småskolorna denna vår efter ett gemensamt beslut av skolföreståndarna i kommunen. 1.1 UTVÄRDERING (arbetsplan) Elevens självutvärdering sker via samtal med läraren och läxhäftet. I utvecklingssamtalen medverkar eleven, föräldrarna och läraren. Läraren bedömer elevens arbete via förhör, prov, samt terminsbetyg. Åk 6 deltar i riksomfattande matematikprov på vårterminen. Åk 5 utför ett läsförståelsetest (Ida och Filip) i oktober. 3.2 UTVÄRDERING (verksamhetsberättelse) Eleverna har bedömts via muntliga och skriftliga prov eller förhör. Eleverna har fyllt i en självutvärderingsblankett inför utvecklingssamtalen. Under utvecklingssamtalen har föräldrarna, eleven och läraren gemensamt utvärderat elevens arbete. Så gott som alla föräldrar har deltagit i samtalen. Eleverna har fått utvärdering via muntlig diskussion och betyg. 4. BILAGOR numeriska data dagsschema för eftis 5. BEHANDLING AV ARBETSPLAN Skolföreståndare Lärarmöte s svenska avdelning