Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 1(28) Kjell Strömmer Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller, 2009 och framåt

Transkript

1 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 1(28) Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller, 2009 och framåt

2 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 2(28) Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Övergripande mål för programmet Samhällets och bullrets utveckling Samhällsstruktur och trafik Fordonens utveckling Bulleremissionernas utveckling Samhällsstruktur - Byggnader och anläggningar Antal utsatta över riktvärdena i boendemiljöer Bullerstörningar Faktorer som påverkar bullret - åtgärdsmöjligheter Trafikbullrets orsaker och effekter Åtgärders potential till ändrade bullereffekter Strategi och åtgärdsinriktning Åtgärdsprogram Bättre ljuddämpade fasader för de mest utsatta Mer ljuddämpande beläggningar vid känsliga miljöer Tystare trafik vid känsliga miljöer Tystare fordon och däck för alla miljöer Bättre planeringsstöd vid utveckling av samhället Kostnader och effekter Etappmålet Det långsiktiga målet Rapportering till EU Uppgifter om åtgärdsprogrammet Genomförd kartläggning Prioriterade problem Hittills genomförda bullerminskande åtgärder Planerade åtgärder under de kommande 5 åren Åtgärder för att skydda känsliga natur- och kulturområden Långsiktig strategi Genomförande och hur resultatet utvärderas Kostnader, effekter och nytta Samrådsförfarande Behov av miljöbedömning Referenser... 28

3 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 3(28) 1 Sammanfattning Sedan 1950-talet har bulleremissionerna från vägtrafiken ökat år efter år. Det beror på den ökade trafiken och att fordonen inte blivit tystare i motsvarande grad. Tack vare omfattande riktade åtgärder mot buller har ändå trafikbullret minskat inne i bostäder för de mest utsatta. Framöver kommer trafikens bulleremissioner att öka om inte något extra görs, även om klimatpolitik, ökande bränslepriser och teknikutveckling kan medföra minskad ökningstakt. Internationellt har de ökande bullerproblemen uppmärksammats. EU införde 2002 ett direktiv om bedömning och hantering om omgivningsbuller som är infört i svensk lagstiftning genom Förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Enligt förordningen skall stora kommuner, Vägverket, Banverket och Luftfartsstyrelsen kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram. Det härmed framtagna åtgärdsprogrammet för 2009 och framåt, är upprättat med anledning av den senaste utvecklingen och av Förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Programmet omfattar bullerproblem längs alla vägar och gator och inte bara de begränsade kartlagda områdena enligt förordningen. Åtgärdsprogrammet är övergripande och gemensam för mer detaljerade planeringar, såsom den nu pågående åtgärdsplaneringen , enskilda överenskommelser och samarbetsprojekt. Programmet beskriver därför inte omfattningen och kostnader av föreslagna åtgärder, utan det kommer att konkretiseras underhand i de mer detaljerade planeringarna. Däremot beskriver programmet potentialer att nå målen. Åtgärdsprogrammet består av samverkande åtgärdsområden som tillsammans avses minska bullerstörningarna och uppnå politiska mål på effektivaste sätt enligt följande: Bättre ljuddämpade fasader för de mest utsatta Fasadåtgärder längs statliga vägar Stöd till fasadåtgärder längs kommunala vägar Mer ljuddämpande beläggningar vid känsliga miljöer Speciellt tysta beläggningar Tystare standardbeläggning Stöd till kommuner för val av lämplig beläggning Tystare trafik vid känsliga miljöer Anpassning av hastighet Tystare fordon och däck för alla miljöer Verka för skärpta bullerkrav på nya fordon och däck Verka för bullerkrav vid upphandling och i miljöbilsdefinition Konsumentupplysning om fordons och däcks bullrande egenskaper Stöd för ökad kontroll av fordon med avseende på buller Bättre planeringsstöd vid utveckling av samhället Stöd vid kvalitetssäkring av regler för samhälle och bostadsbyggande Stöd vid kvalitetssäkring av regler för vägtransportsystemet:

4 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 4(28) Stöd för att kunna beskriva bullerutvecklingen, forskning och kunskapsutveckling samt en allmänt tillgänglig kunskapsbas om trafikljud och buller. Kostnader och effekter Åtgärdsprogrammet är upprättat för de anspråk av resurser som bedömts vara tillgängliga för att lösa bullerproblemen. Det bör dock påpekas att tillgången på resurser inte är säkerställda för dessa ändamål. Sammanfattningsvis kan sägas att målen är svåra att nå. För år 2010, att minska antal utsatta över riktvärdena i bostäder med 5 % jämfört med år 1998, kan målet nås längs statliga vägar men inte längs kommunala, där de flesta utsatta finns. Det långsiktiga målet, att alla människor har bullernivåer under riktvärdena, kan inte helt uppfyllas vare sig längs statliga vägar eller längs kommunala vägar inom överskådlig tid. Utvecklingen och måluppfyllelsen på lång sikt är till största del avhängig av hur fordonens och beläggningarnas emissionsegenskaper utvecklas samt av samhälls- och trafikutvecklingen. Målet kan uppfyllas till en större del och det mesta av störningarna elimineras under förutsättning att åtgärder för minskade emissioner lyckas och att städerna utvecklas med större hänsyn till buller.

5 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 5(28) 2 Inledning Sedan 1950-talet, då trafikutvecklingen tog fart, har arbete bedrivits för att stävja de växande bullerproblemen från trafiken. Arbetet var först inriktat på underlag till nationella normer både för bullerkällorna (emissioner) och för bullerstörningar (immisioner) samt på riktvärden och rekommendationer om buller. På uppdrag av regeringen föreslog Trafikbullerutredningen 1974 immisionsgränser för lokaler inomhus och utanför fönster och som delvis känns igen i dagens riktvärden. Under årens lopp har gränsvärden för bulleremissioner och riktvärden för immisioner justerats och ett antal nationella mål och åtgärdsprogram mot buller tagits fram. Omfattande riktade åtgärder mot buller har minskat trafikbullret främst i bostäder för de mest utsatta. Däremot har antal utsatta ökat år efter år för många boende och vid andra miljöer. Orsaken är främst den ökande trafiken, fortsatt urbanisering och på senare år regionförstoringar och förtätningar i de större städerna. Framöver kommer trafikens negativa verkan på främst klimatet, de ökande bränslepriserna och teknikutvecklingen att påverka utvecklingen av samhällets uppbyggnad, transporter och fordonsflotta. Det kommer att förändra omfattningen av bullerproblemen. Internationellt har bullerproblemen blivit alltmer uppmärksammade. EU införde 2002 ett direktiv om bedömning och hantering om omgivningsbuller. Direktivet avser bland annat att ge en grund för utveckling av gemenskapsåtgärder för att minska buller från större källor, i synnerhet väg- och järnvägsfordon, luftfartyg, industriell utrustning samt mobila maskiner. Direktivet är infört i svensk lagstiftning genom Förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Enligt förordningen skall stora kommuner, Vägverket, Banverket och Luftfartsstyrelsen kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram. Det härmed framtagna åtgärdsprogrammet för 2009 och framåt, är upprättat med anledning av den senaste utvecklingen och av Förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Programmet omfattar bullerproblem längs alla vägar och gator och inte bara de begränsade kartlagda områdena enligt förordningen. Programmet tar upp lokala och nationella åtgärder och vad som behöver göras internationellt för att nå beslutade mål i Sverige. Åtgärdsprogrammet beskriver inte omfattningen av föreslagna åtgärder, utan det kommer att konkretiseras i den nya åtgärdsplaneringen som nu pågår. Åtgärdsprogrammet för 2009 bygger på tidigare program, främst Vägverkets förslag till mål och åtgärder för att minska antalet utsatta upprättad 1998, SIKA: s förslag till Etappmål för en god miljö 2003 samt Vägverkets Fördjupningsdokument miljö Mindre buller, Utgångspunkter för programmet är mål som programmet skall leda mot, samhällets, trafikens och fordonens utveckling vilka påverkar bullerutvecklingen och de åtgärdsmöjligheter som står till buds. Själva programmet består att ett antal samverkande åtgärdsområden. För

6 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 6(28) rapportering till EU finns slutligen ett utsnitt ur programmet anpassad till förordningens krav.

7 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 7(28) 3 Övergripande mål för programmet Övergripande mål för programmet är nationella mål beslutade av riksdag och regering. Några internationella konkreta immissionsmål finns inte. Lokala mål finns i ett antal kommuner. De nationella mål som hanterar buller från trafiken är främst miljökvalitetsmålen inom miljöpolitiken, delmålet God miljö inom trafikpolitiken samt målområdet Sund inomhus- och närmiljö inom folkhälsopolitiken. Huvudmålet för vägtrafikbullret är Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Målet om en generation är en god och hälsosam livsmiljö i städer, tätorter och annan bebyggd miljö. Det innebär en god ljudmiljö där tillräcklig frihet från buller är en förutsättning. Målet för buller har preciserats av regeringen först i propositionen Moderna transporter (2005/6:160) och sedan i regeringens regleringsbrev till Vägverket som nu lyder: Antalet människor som utsätts för bullernivåer från vägtrafiken som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 procent till 2010 jämfört med Inriktningen för att nå bullermålet bör vara effektivaste reduktion av störningar och prioritering av de mest bullerutsatta människorna. För ytterligare stöd till huvudmålet har Vägverket nyligen definierat ett emissionsmål, att buller från nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar ska år 2012 ha minskat med i genomsnitt 2 dba jämfört med Samhällets och bullrets utveckling De faktorer som mest bestämmer bullrets omfattning och störande verkan är samhällets struktur, trafiken och fordonen. Samhällsstrukturen betyder mycket för trafikmängderna och därmed, tillsammans med enskilda fordonens egenskaper, vägtrafikens samlade bulleremissioner. Strukturen spelar också stor roll för immisionerna, var bullerkänsliga verksamheter finns i förhållande till bullrande verksamheter och hur bullret sprids i samhället. 4.1 Samhällsstruktur och trafik Samhällsstrukturen förändras i symbios med transportsystemens utveckling. Ett exempel är byggandet av järnvägar i slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Verksamheter och orter expanderade snabbt längs järnvägslinjerna. Urbaniseringen ökade kraftigt. Sedan 1950-talet har utveckling av vägtransportsystemet alltmer tagit över denna roll. Av Sveriges befolkning bor nu ca 85 % i städer och tätorter att jämföras med drygt 50 % år Ett annat exempel är stadens utveckling. Den ursprungliga staden var tät, blandad och sammanhängande. Nya transportmöjligheter har medfört att städernas utbyggnad under den senare hälften av 1900-talet i stället har präglats av en uppdelning av olika funktioner. Bostadsområden, arbetsplatser och service har byggts var för sig. Städerna utglesades på främst 60- och 70- talen, med en utflyttning från stadens mer centrala och bullrande delar till de relativt tystare ytterområdena. Medan befolkningen har ökat med drygt 50 procent har tätortsarealen samtidigt mer än sexfaldigats under åren 1960 till Det medförde kraftigt ökad trafik och ökade bulleremissioner. På senare tid har en viss förtätning skett medan en del köpcentra flyttats ut. Utvecklingen av transportinfrastrukturen har skapat möjligheter till

8 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 8(28) pendling genom att folk kan bo på en ort och pendla till arbete eller utbildning på en annan ort. Den utvecklingen sker idag kring storstäderna, främst i Mälarregionen och kring Öresund. På analogt sätt har industrin, detaljhandeln och andra näringar genomgått stora förändringar i takt med utveckling av transportsystemen och ökad tillgänglighet mellan industrier och marknader. Omfattande centraliseringar har skett med kraftig trafikökning som följd. Samhällets utveckling kan ses som en spiral där samspelet mellan trafik och verksamheter är integrerade. Nya och snabbare trafikleder har möjliggjort lokaliseringar av verksamheter på längre avstånd från varandra. Trafiken ökar. Detta har skapat behov av förbättrade och nya trafikleder som har gett möjlighet till nya lokaliseringar och så vidare. Sedan år 1950 har persontransporterna för samtliga transportslag ökad med en faktor 7 och med 80 % sedan Transporter med personbil och godstransporter längs väg har ökat mest. Mellan år1997 och 2007 har trafiken med personbilar ökat med 13 %, lätta lastbilar 65 %, tunga lastbilar 30 % samt motorcyklar och mopeder 230 %. Busstrafiken har minskat 11%. Samhällets utveckling framöver förväntas bero på ökad medvetenhet om kraven för hållbar utveckling, politisk styrning, prisutvecklingen på bränsle och på teknikutvecklingen. Vi går mot en strävan efter ett transportsnålare samhälle med mer miljöanpassade transporter. Den nationella politiken kommer att stödja och skynda på den utvecklingen och allt fler städer förmodas ta ytterligare steg mot det mer hållbara samhället. Dessutom kommer ökade priser på bränsle medföra dyrare vägtransporter. Allt detta pekar på lägre ökningstakt framöver. Mellan år2007 och 2020 beräknas trafiken med personbilar öka 10 %, lätta lastbilar 25 %, tunga lastbilar 15 % samt motorcyklar och mopeder med 10 %. Busstrafiken kan öka 15 %. 4.2 Fordonens utveckling Nya fordons bulleregenskaper regleras med gränsvärden för högsta tillåtna bulleremissioner. De har under årens lopp skärpts. Gränsvärdena är delvis olika för EU, Japan och USA. Personbilar hade år 1970 gränsvärdet dba och sedan 1996 är gränsvärdet dba, en skärpning med omkring 6 db(a) efter korrektion av ändrad mätmetod I verkligheten har inte personbilarna blivit tystare sedan Det beror dels på att verklig trafik framförs med lägre acceleration och dels på att 1970 fanns det många bilar som var tystare än gränsvärdet. Situationen nu är mer samlat mot nuvarande gränsvärde. Medan bullret från främst drivlinan minskat något under de senaste årtiondena, har bullret från däck/vägbana ökat i motsvarande grad. Tunga lastbilar hade år 1970 gränsvärdet dba och sedan 1996 är gränsvärdet dba, en skärpning med omkring 13 dba efter korrektion av ändrad mätmetod I verkligheten har de tunga fordonen blivit omkring 2-6 dba tystare sedan Att effekten av skärpningarna inte blivit större beror dels på att verklig trafik framförs med lägre acceleration och dels på att 1970 fanns det många bilar som var tystare än gränsvärdet medan situationen nu är mer samlat mot nuvarande gränsvärde.

9 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 9(28) Motorcyklar >500 cm 3 hade år 1980 gränsvärdet 86 dba inom EU och 78 dba inom Japan. Nu är gränsvärdena 80 dba respektive 73 dba. Skärpningen är mellan 5-6 dba. I trafiken bullrar motorcyklar och mopeder mycket mera eftersom många har omgjorda ljuddämpare. 4.3 Bulleremissionernas utveckling De samlade bulleremissionerna är en produkt av trafikmängd och bulleregenskap för varje kategori av fordon. Lätta fordon (under 3,5 ton) står för omkring 93 % av trafikarbetet och 60 % av bulleremissionerna i medeltal medan tunga fordon (över 3,5 ton) står för resterande andelar, 7 % av trafikarbetet och 40 % av bulleremissionerna i medeltal. Höga bullertoppar kommer främst från tunga fordon samt motorcyklar och mopeder med olagliga ljuddämpare. Bulleremissionerna har mellan år 1997 och 2007 utvecklats enligt följande: Personbilar, en ökning med %. Ökningen beror till övervägande del på trafikökningen och mer bullrande däck. Bussar, en minskning med 15 %. Bussarna har blivit något tystare och trafiken har minskat. Lätta lastbilar, en ökning med omkring 65 %. Ökningen beror till övervägande del på trafikökningen. Tunga lastbilar, en minskning med 25 %. De tunga lastbilarna har blivit betydligt tystare vilket mer än väl kompenserat för ökad trafik. Motorcyklar och mopeder, en ökning med 200 %, i takt med trafikökningen. Bulleremissionerna bedöms totalt sett ha ökat med omkring 10 % sedan Gränsvärden för buller för nya fordon bedöms inte skärpas inom de närmaste 15 åren om inget särskilt görs. Utvecklingen framöver till mer miljömässigt och ekonomiskt hållbara fordon kan öka bullret något eller minska kraftigt beroende på teknisk utveckling. Etanoldrift och högre verkningsgrad för diesel- och bensinmotorer riskerar öka motorbullret något. Utveckling av hybriddrift och elbilar kan kraftigt minska motorbullret, med 5-10 dba. För nya däck finns ett förslag att skärpa gränsvärdena med 2-6 dba till år När alla däck uppfyller de skärpta värdena kan trafiken att bli 1 dba tystare i medeltal, medan maximala bullret förväntas minska med 1-3 dba. En successiv minskning förväntas alltså ske från år Bulleremissionerna bedöms mellan år 2007 och 2020 utvecklas enligt följande: Personbilar, en ökning med omkring 7 %. Ökningen beror till övervägande del på trafikökningen men kompenseras något av successivt tystare fordon och däck. Bussar, i stort sett oförändrat. Bussarna bedöms bli tystare, bland annat tack vare hybriddrift, vilket bedöms motverka den ökade trafiken. Lätta lastbilar, en ökning med omkring 25 %. Ökningen beror till övervägande del på trafikökningen.

10 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 10(28) Tunga lastbilar, i stort sett oförändrat. De tunga fordonen fortsätter bli tystare men i avtagande takt. Det kompenserar den ökade trafiken. Motorcyklar och mopeder, en ökning med 10 %, i takt med bedömd trafikökning. Bulleremissionerna bedöms totalt sett öka med 5 % fram till år 2020.

11 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 11(28) 4.4 Samhällsstruktur - Byggnader och anläggningar Förändringar i byggande av hus, lägenhetsdisposition och fasader påverkar spridning och exponering av buller och därmed de bullerstörningar som uppkommer. Framför allt har riktade åtgärder mot buller, främst fasadåtgärder, minskat trafikbullret inomhus. Vissa förbättringar i husfasaders ljuddämpande förmåga kan också ske i framtiden. Det beror på omfattningen av riktade bulleråtgärder som görs framöver. Vägbeläggningar har utvecklats för främst hållbarhet för de extra besvärliga förhållanden som råder i Skandinavien, såsom hög dubbdäcksanvändning, långa tjälperioder och samtidigt tung trafik under de känsliga perioderna med lägre bärighet. De skandinaviska beläggningarna tillhör de som ger upphov till mest buller vid jämförelser med andra länder och ligger på cirka 5-10 db högre bullernivåer jämfört med sydligare länder. Vägbeläggningar kan framöver ge upphov till mindre buller från däck/vägbana. Det beror på omfattningen av särskild hänsyn till buller vid val av beläggning samt i vad mån beläggningarna utvecklas positivt beträffande bulleregenskaperna. 4.5 Antal utsatta över riktvärdena i boendemiljöer Med nuvarande beräkningar är omkring 1,5 miljoner personer utsatta för vägtrafikbuller över riktvärdet för ekvivalentnivå utomhus vid permanentbostäder, vårdinrättningar och undervisningslokaler. Hur många som är utsatta över de andra fastställda riktvärdena för boendemiljö är inte inventerat. Om inga riktade åtgärder görs mot buller kommer antal utsatta över riktvärdena såväl utomsom inomhus att öka framöver i takt med emissionsökningarna och fortsatt urbanisering. Om emissionerna år 2020 blir 5 % högre jämfört med nuläget, kommer antal utsatta över 55 dba utomhus att öka från omkring 1,5 miljoner personer till omkring 1,6 miljoner. 4.6 Bullerstörningar De upplevda störningarna i boendemiljöerna totalt sett omfattande eftersom så många är utsatta för buller. En av vägtrafikbullrets mer dolda effekter är ökad stress som anses leda till en liten förhöjd risk att dö av hjärt- och kärlsjukdomar vid långvarig exponering. Sambanden är osäkra, men pekar på att mellan personer varje år får en för tidig död på grund av stressjukdomar orsakad av vägtrafikbullret. Om störningsmönstret på grund av vägtrafiken vid arbets- och rekreationsmiljöerna följer mönstret vid bostadsmiljön kan man anta att störningarna i arbets- och rekreationsmiljöerna kan vara i storleksordningen 50 procent av störningen i bostadsmiljö. Den sammanlagda samhällsekonomiska kostnaden av bullerstörningar från vägtrafiken kan värderas till i storleksordningen 5 miljarder kr/år. Buller från vägtransportsystemet är inte bara en komfortfråga, det är ett folkhälsoproblem med stora ekonomiska konsekvenser för samhället. Störningarna i bostäder uppskattas ha minskats från 1990 till 2008, trots att antal utsatta över riktvärdena inte minskat. Det beror på att vi har åtgärdat de mest utsatta med höga innenivåer i ungefär samma antal som tillkommit strax över riktvärdena. Om inget i åtgärdsprogrammet görs uppskattas bullerstörningarna stiga med uppskattningsvis 7 % till år Med åtgärder enligt åtgärdsprogrammet minskar istället störningarna.

12 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 12(28) 5 Faktorer som påverkar bullret - åtgärdsmöjligheter 5.1 Trafikbullrets orsaker och effekter Trafiken är källan till bullret. Samtidigt är trafiken ett resultat av samhällets struktur och verksamheter. Samhällets struktur bestämmer dessutom var verksamheter finns där människor blir störda. En kedja av orsakssamband kan identifieras bestående av Samhällsstruktur Trafikflöden Bulleremissioner Bullerutbredning Bullerexponering Bullerstörningar Samhällsbelastning. En förändring i kedjan förändrar bullret och komponenter i kedjan är potentiella åtgärdsmöjligheter. Samhällets struktur Samhällets struktur beror på politisk styrning, marknadskrafter och ekonomiska resurser. Strukturen beskriver verksamheter och hur transporter dem emellan sker. En förändring av verksamheter förändrar trafikflödena. En förändring av infrastrukturen påverkar resmönstret och förutsättningarna för verksamheterna. Exempelvis medför snabbare förbindelser förändring i bomönster och att arbetspendlingen ökar. Höjda bränslepriser kan innebära att bilresandet minskar och en del av resandet flyttas över till kollektivtrafik. Trafikflöden, körförlopp och bulleremissioner Emissionen av trafikbuller beror bland annat på antalet fordon som trafikerar sträckan, men också på hur fordonen förs fram. Dubbel trafik betyder dubbelt så mycket buller. Ryckig trafik, med många accelerationer och inbromsningar, bullrar mer än jämn trafik. Trafik med hög hastighet medför mer buller än trafik med låg hastighet. Trafikflöden och körförlopp påverkas direkt av trafikstyrning, t, ex. hastighetsbegränsningar. Förutom trafikflöden och körförlopp beror bulleremissionerna på de enskilda fordonens bulleregenskaper i kombination med däcksutrustning och vägytornas tillstånd. Det finns stora skillnader i egenskaper och variationerna kan vara över en faktor 4 mellan olika personbilar, däck och vägytor. Bullerutbredning och bullerexponering Bullerutbredningen och exponeringen bestäms av samhällets struktur och var människor vistas. Antalet exponerade människor ökar om man tillåter bostäder i miljöer med mycket trafikbuller, liksom när högtrafikerade leder dras nära bostäder och andra verksamheter. Naturliga hinder i terrängen, bullerskärmar och byggnader avskärmar, dämpar och reflekterar bullret i olika grad och påverkar dess utbredning. Byggnaders placering, form och ytor är viktiga. Byggnaders väggkonstruktion och utrustning påverkar fasaddämpning och rumsabsorption (buller inomhus). Vädret, t ex förhärskande vindriktning, påverkar exponeringen. Direkta störningar och störningar vid långvarig exponering Graden av störning av trafikbuller beror även på hur miljön i övrigt är och i vilken situation de utsatta befinner sig i. En arbetsplats med dess miljö av ljud mm innebär oftast en mycket mindre störning än i en bostad vid samma buller. Om en innergård är fräsch eller nedgången har betydelse för hur mycket man störs av bullret där. Buller kan direkt störa sömn och talkommunikation och vara allmänt irriterande. Om man vistas länge i en bullrig miljö ökar risken att få sämre psykisk hälsa och att utveckla stressjukdomar, såsom hjärt- kärlsjukdomar.

13 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 13(28) Störningarna leder på sikt till ökat behov av sjukvård, mer frånvaro, sämre arbetsresultat och sämre inlärning för studerande. De förlusterna beräknas motsvara över en miljard kr/år.

14 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 14(28) Schema över trafikbullrets orsaker och effekter samt exempel på åtgärder

15 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 15(28) Orsaker och effekter Samhällsstruktur Verksamheter Infrastruktur Trafikflöden Körförlopp Bulleremissioner Bullerutbredning Bullerexponering Politisk inriktning Marknad Ekonomi Trafikstyrning Fordon Däck Väg Avstånd höjd, ytor Vind, temp Människors vistelser Påverkande åtgärder - exempel Verksamhetslokaliseringar Husbyggande Infrastruktursatsningar Skatter, bidrag, styrränta Vägvisning, vägtrafikledning Tillåten hastighet Tillåtna fordon Trafikövervakning Skärpta gränsvärden fordon, däck Val av fordon och däck Val av vägbeläggning Utveckling av beläggningar Ändrade markytor Vallar Skärmar Fasadåtgärder Inlösen av fastigheter Information om bullerbelastning Information om områden fria från buller och med hög miljökvalitet Direkta störningar sömn kommunikation obehag Lagrade störningar Nedstämdhet Sjukdomar Samhällsbelastning Sjukvård Produktionsbortfall Övriga förluster Människors situation Tidigare exponering Tidsfaktor Ändrad boendedisposition Bostäder ändrade till kontor en ny mindre störande situation Lugnande information om buller Information om bullrets hälsopåverkan Ändrat boende, från permanentbostäder till hotell Mer sjukvård Extra arbetskraft Längre undervisning Mer resor bort från hemmet

16 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 16(28) 5.2 Åtgärders potential till ändrade bullereffekter Som kan utläsas av trafikbullrets orsaker och effekter finns oerhört många åtgärder i stort och smått som påverkar bullerstörningarna. De viktigaste bedöms vara Planering av samhällsåtgärder med sund hänsyn till buller Tystare framförande av fordon och tystare fordon och däck Mer ljuddämpande beläggningar, Bättre ljuddämpande fasader Planering av samhällsåtgärder med sund hänsyn till buller Planering av bebyggelse- och transportstruktur med sund hänsyn till buller, bör innebära bland annat att nya vägar och bostäder inte medför fler utsatta för påtagligt buller. Det blir i så fall möjligt att på lång sikt minska andelen störda. Tystare framförande av fordon - Hastighetsreducerande åtgärder Hastighetsreducerande åtgärder, t ex översyn av hastighetsgränser, införande av 30 km/tzoner och hastighetsövervakning, mm har stor bullerminskande effekt. En 5 km/t lägre hastighet kan betyda att målet 2010 kan uppnås enbart av hastighetsförändringen medan däremot en höjning med 5 km/t kan betyda att bullermålet är omöjliga att nå. Åtgärderna har även en positiv inverkan på klimatet, luftkvaliteten, trafiksäkerhet och framkomlighet för oskyddade trafikanter. Tystare fordon och däck Bulleregenskaperna hos fordon och däck har direkt verkan på störningarna både utomhus och inomhus. Om bullret minskade med 1 dba skulle den samhällsekonomiska kostnaden för störningar minska med omkring 700 miljoner kr/år för enbart boendemiljön. Det finns enligt Vägverkets bedömning betydande möjligheter för tillverkarna att utveckla för omgivningen tystare fordon och däck. Köparnas efterfrågan på för omgivningen tystare fordon och däck har varit svag. Fordonsutvecklingen har varit mer inriktad på att få det tystare inne i fordonen än utanför. Det är stor skillnad i buller mellan olika fordon och däck, det kan skilja 6 db(a), vilket visar på stor potential. Dubbdäck bullrar mer än andra vinterdäck. Om 1 dba tystare fordon och däck skulle väljas konsekvent, skulle bullret vid alla miljöer minska och antal utsatta boende över riktvärdena minska med omkring personer. Mer ljuddämpande beläggningar Olika beläggningar ger olika höga ljudnivåer. Den tystaste beläggningen som används idag kan ge c:a 6 db lägre ljudnivå utomhus och kanske 3 dba lägre nivå inomhus jämfört med vanlig beläggning. Bland vanliga beläggningar kan 1-2 dba tystare beläggning ofta väljas, särskilt om användning av dubbdäck minskar. Om sådan beläggning skulle väljas överallt där människor bor, skulle antal utsatta över riktvärdena minska med omkring personer. Bättre ljuddämpande fasader Fasadåtgärder kan ge över 10 db(a) i reduktion inomhus av bullernivån, beroende på förutsättningarna. De har också positiv inverkan på husens energiförbrukning. Åtgärden är en mycket kostnadseffektiv lösning även vid måttliga bullernivåer för dem som ej redan har treglasfönster eller tilläggsrutor. Vid 37 db(a) innenivå för ekvivalent buller eller 55 db(a) maximalbuller kan en fönsteråtgärd för 5000 kr/person vara återbetald på 4 år.

17 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 17(28) 6 Strategi och åtgärdsinriktning På kort sikt, till år 2010, ska antalet utsatta över riktvärdena inomhus i bostäder minska, varvid de mest utsatta prioriteras. På lång sikt ska bullret minska för alla boendemiljöer, både inom- och utomhus. Även trafikbuller i arbets- och fritidsmiljöer skall minskas för att nå innebörden av miljökvalitetsmålen. Samtidigt bör åtgärderna ge effektivaste reduktion av störningar. En analys av problemen och åtgärdsmöjligheterna visar på en enkel lösning inte är möjlig. Det finns ingen enskild typ av åtgärder som ensamt leder mot målen inom rimlig tid och kostnad och en aktör, t ex Vägverket, kan inte ensam lösa problemen. Bästa möjlighet att nå målen är att välja ut de mest kostnadseffektiva åtgärderna som kompletterar varandra med hänsyn tagen till deras effekter och genomförbarhet på kort och lång sikt och tillsammans planera och genomföra åtgärderna. Till strategin hör därför att även stödja andras arbete med planering av åtgärder och verksamheter som förändrar samhällets struktur, trafikflöden och körmönster. Att åtgärda bullret är i mycket att ha med bulleraspekten vid all fysisk planering av samhället och att ta hänsyn till den stora betydelsen den planeringen har för bullret i samhället. Riktade bulleråtgärder har faktiskt mindre betydelse för utvecklingen av bullerstörningarna än vad samhällets utveckling i övrigt medför. Strategin är att kombinera riktade bulleråtgärder för de mest utsatta i bostäder med verkan inom den närmaste tiden med emissionsbegränsande åtgärder på både kort och lång sikt för övriga miljöer samt att stödja planering och utformning av åtgärder och verksamheter som förändrar samhällets strukturer, trafikflöden och körmönster. Inriktningen för åtgärder är en kombination av samverkande åtgärder inom åtgärdsområdena: Bättre ljuddämpande fasader för de mest utsatta Mer ljuddämpande beläggningar och tystare trafik vid bullerkänsliga miljöer Tystare fordon och däck för alla miljöer Bättre planeringsstöd vid utveckling av samhället Åtgärder för bättre ljuddämpande fasader för de mest utsatta pågår i stor omfattning och beräknas minska efter år 2010 längs statliga vägar. För kommunala vägar bör dessa åtgärder öka framöver och minska senare, eftersom så många fler antas behöva åtgärder längs kommunala vägar. Åtgärder för mer ljuddämpande beläggningar och tystare trafik bör utvecklas de närmaste åren. Åtgärderna förväntas få betydande effekter om 5-10 år. Åtgärder för tystare fordon och däck bör utvecklas de närmaste åren och sedan hålla en verksam hög nivå. Resultatet förväntas bli tystare fordon som efter hand ersätter bullrigare fordon och däck. Omsättningstiden för fordon är lång och betydande effekter kan förväntas om först år. För däck går utbytet snabbare, vilket gör att betydande effekter kan förväntas inom 5 10 år. Hänsynen till buller vid planering av samhälle och vägsystem behöver utvecklas de närmaste åren för att därefter plana ut på en effektiv nivå. Åtgärderna förväntas få betydande effekter om 5 30 år, snabbast vid åtgärder för vägtransportsystemet och långsammast vid omdaning av samhällsstrukturer.

18 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 18(28) 7 Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet är övergripande och gemensam för mer detaljerade planeringar, såsom den nu pågående åtgärdsplaneringen , överenskommelser och samarbetsprojekt. Programmet beskriver därför inte omfattningen och kostnader av föreslagna åtgärder, utan det kommer att konkretiseras underhand i de mer detaljerade planeringarna. Däremot beskriver programmet potentialer att nå målen och att minska antal utsatta för störande buller. 7.1 Bättre ljuddämpade fasader för de mest utsatta Åtgärden består av fler och bättre bullerdämpande fönster och dämpande ventilationsdon. Åtgärderna bör vara anpassade estetiskt till den rådande miljön och i övrigt fylla andra funktionella krav såsom värmeisolering och enkelhet i skötsel. Fasadåtgärder längs statliga vägar För att nå målet 2010 längs statliga vägar behöver omkring personer få ljudnivåer under riktvärdena inomhus. Mellan år 2010 och 2020 bör åtgärderna erbjudas för nytillkommande utsatta som inte kostnadseffektivt kunnat få andra bullerdämpande åtgärder, uppskattningsvis högst 200 personer/år närmast efter Därefter beräknas tillkommande utsatta minska i takt med förmodad minskad ökning av emissioner. Stöd till fasadåtgärder längs kommunala vägar Åtgärden består av att aktivt stödja kommunerna så att bullerminskande fasadåtgärder genomförs i större omfattning, t ex genom att utveckla villkoren för statsbidrag. 7.2 Mer ljuddämpande beläggningar vid känsliga miljöer Speciellt tysta beläggningar Speciellt tyst (men betydligt dyrare) beläggning kan vara kostnadseffektiv vid ljudnivåer mer än 5 dba över riktvärdena utomhus där många personer vistas. Till år 2010 kan åtgärderna omfatta tusentals personer. Tystare standardbeläggning Åtgärderna innebär att tystare standardbeläggning normalt väljs i bullerkänsliga omgivningar. Detta omfattar åtgärder för de personer som har ljudnivåer över riktvärdena utomhus, speciellt för dem som tillhör eller riskerar tillhöra den mest utsatta gruppen. Åtgärderna kan omfatta i storleksordningen personer fram till år Stöd till kommuner för val av lämplig beläggning Åtgärden består framför allt av stöd för val och upphandling av speciellt tyst beläggning vid miljöer med ljudnivåer mer än 5 dba över riktvärdena utomhus och där det bor många personer. Åtgärderna kan omfatta tusentals personer fram till år 2010.

19 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 19(28) 7.3 Tystare trafik vid känsliga miljöer Anpassning av hastighet Översyn av hastighetsgränser där gränserna sänks och automatisk övervakning med kameror (ATK), kan stödja trafiken till lämplig hastighet i bullerkänsliga miljöer främst vid bostäder. En minskning av verklig hastighet med 5 km/t minskar bullernivån med 1-2 dba och störningarna med %. Om det blir verklighet förbi där människor bor, skulle målet för antalet utsatta över riktvärdena inomhus år 2010 vara uppfyllt utan att några andra åtgärder behöver göras. Bullerstörningarna vid bostäder skulle minska med omkring 1,0 miljard kr/år uttryckt i samhällsekonomisk kostnad. 7.4 Tystare fordon och däck för alla miljöer Verka för skärpta bullerkrav på nya fordon och däck Åtgärderna avser att påverka viktiga aktörer på bullerområdet, främst fordons- och däckindustrin, genom att få upp bullerfrågorna samhällsdebatten och påverka den nationella och internationella politiken. Åtgärderna består främst att påverka EU-arbetet om gränsvärden för fordon och däck samt stöd för opinion och politiker att driva denna fråga. Om alla fordon var 1 db tystare skulle målet för antalet utsatta över riktvärdena inomhus år 2010 vara uppfyllt utan att några andra åtgärder behöver göras. Bullerstörningarna skulle minska med omkring 1000 miljoner kr/år i samhällsekonomisk kostnad enbart i Sverige. Om gränsvärdet för nya bilar skulle skärpas med 5 dba och de bilarna efter ett tag utgöra 50 % av alla fordon, skulle ljudnivån sjunka med 1,5 dba. Den samhällsekonomiska kostnaden för bullerstörningarna skulle i så fall minska med omkring 1,5 miljarder kr/år. Verka för bullerkrav vid upphandling och i miljöbilsdefinition Åtgärden består av att verka för att bullerkrav ställs vid upphandlingar för inköp och leasing av fordon och för transporttjänster samt att bullerkrav kan utgöra en komplettering vid definition av miljöbilar. Målet bör vara minst 3 db tystare än dagens mest bullriga miljöbilar. Konsumentupplysning om fordons och däcks bullrande egenskaper Åtgärderna består av att konsumentupplysning om fordons och däcks bullrande egenskaper arbetas in i Vägverkets och Konsumentverkets bilportal. Syftet är att tystare fordon och däck väljs oftare när uppgifter om bulleregenskaper finns vid köptillfället. Åtgärderna avses bidra till det nyligen uppsatta målet, att alla personbilar och lätta lastbilar som köps år 2012 skall vara 2 dba tystare jämför med personbilar köpta år Om effekten av upplysningen blir att 5 % av fordonen blir tystare, kan det minska bullernivån med 0,1 dba. Det medför i så fall att omkring personer får ljudnivåerna sänkta till under riktvärdena. Merkostnaden för konsumentupplysningen är låg i förhållande till nyttan. Om effekten blir det antagna, beräknas den samhällsekonomiska värderingen av minskade bullerstörningar bli omkring 100 miljoner kr/år för att därefter minska ännu mera i takt med att andelen tystare fordon ökar utöver 5 procent.

20 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 20(28) Stöd för ökad kontroll av fordon med avseende på buller Åtgärden är stöd till aktörer, att kunna kontrollera fordon med avseende på buller, främst tvåhjulingar. Stödet är tänkt för främst polisen och Bilprovningen och omfattar bland annat regelverk omkring kontrollen. Effekten av åtgärden förväntas bli att de mest bullrande och olagliga fordonen i trafiken minskar i omfattning. Effekten bedöms kunna bli stor jämfört med kostnaden. 7.5 Bättre planeringsstöd vid utveckling av samhället Stöd vid kvalitetssäkring av regler för samhälle och bostadsbyggande Åtgärden består av att tillsammans med ett stort antal andra aktörer se över regelverk som berör buller, så att de blir mer samverkande och avstämda mot varandra. Regelverken handlar om bland annat indikatorer och riktvärden, planering och utformning av samhälle och bostäder. Bland annat bör allmänna råd och tillämpning av riktvärden för buller vid nybyggnad av bostäder och infrastruktur utvecklas vidare. Stöd vid kvalitetssäkring av regler och råd för vägtransportsektorn Åtgärden består av en översyn av regelverk för planering och utformning av åtgärder med avseende på buller samt förslag till ändringar i regelverken med hänsyn till buller. De viktigaste regelverken som påverkar buller bör vara genomgångna och kvalitetssäkrade med avseende på buller till år Åtgärden bör kunna leda till att ett betydande antal personer får ljudnivåer minskade till under riktvärdena. Vägverket har inlett arbetet med översyn av råden och verksamheter som påverkar bullerstörningarna och utvecklar nu bland annat Råd för val av hastighetsgränser med hänsyn till miljö, främst buller. Råd för planering av automatisk trafikkontroll (ATK) med hänsyn till buller mm Råd för val av beläggning med hänsyn till buller och andra miljöaspekter Reviderade regler och råd om statsbidrag till bulleråtgärder mm. Stöd för att kunna beskriva bullerutvecklingen Åtgärden består av forskning och kunskapsutveckling samt en allmänt tillgänglig kunskapsbas om trafikljud, buller, påverkan, bullertillstånd, mål, åtgärdsmöjligheter samt metoder och hjälpmedel för att beräkna bullerbelastningen och att planera, genomföra och följa upp åtgärder och verksamheter som ger upphov till buller. Exempelvis behöver stöd utvecklas för att kunna följa upp utvecklingen mot målet 2010 och det långsiktiga målet.

21 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 21(28) 8 Kostnader och effekter Åtgärdsprogrammet avser att nå högsta måluppfyllelse på kostnadseffektivaste sätt för de anspråk av resurser som bedömts vara tillgängliga för att lösa bullerproblemen. Det bör dock påpekas att tillgången på resurser inte är säkerställda för dessa ändamål. Sammanfattningsvis kan sägas att målen är svåra att nå. För år 2010, att minska antal utsatta över riktvärdena i bostäder med 5 % jämfört med år 1998, kan målet nås längs statliga vägar men inte längs kommunala, där de flesta utsatta finns. Det långsiktiga målet, att alla människor har bullernivåer under riktvärdena, kan inte uppfyllas vare sig längs statliga vägar eller längs kommunala vägar inom överskådlig tid. Utvecklingen och måluppfyllelsen på lång sikt är till största del avhängig av hur fordonens och beläggningarnas emissionsegenskaper utvecklas samt av samhälls- och trafikutvecklingen. Målet kan uppfyllas till en större del och det mesta av störningarna elimineras under förutsättning att åtgärder för minskade emissioner lyckas och att städerna utvecklas med större hänsyn till buller. 8.1 Etappmålet 2010 Längs det statliga vägnätet kan etappmålet år 2010 nås helt under förutsättning att planerade resurser tillsätts. Det behövs omkring miljoner kr/ år för att klara målet, främst till fasadåtgärder. Längs kommunala vägar kan etappmålet år 2010 nås bara till en mindre del. Vägverket planerar att ge ökat stöd till kommunerna för att stimulera kommunernas arbete mot buller. För alla vägar kan etappmålet år 2010 nås till kanske 30 procent när det gäller antal utsatta över riktvärdena inomhus och till uppskattningsvis 50 procent när det gäller de mest utsatta. 8.2 Det långsiktiga målet Det långsiktiga målet kan i huvudsak nås först när emissionerna minskat med dba och de mest utsatta boendemiljöerna eliminerats. Det kan inte uppnås till det ursprungliga målåret Trots allt visar bara dagens teknik att det rent tekniskt är möjligt att nå långt. Om till exempel alla bilar hade bullerprestanda som exempelvis den mest sålda hybridbilen (5 db tystare än maximalt tillåtet), samtidigt som dagens mest bullerdämpande beläggning (3 7 dba tystare än standardbeläggning) används vid vägavsnitt där människor vistas, skulle emissionerna kunna minska med omkring 8 dba. Antal boende utsatta över riktvärdena skulle minska med närmare en miljon personer och det samhällsekonomiska värdet för störningar med omkring 5 miljarder kr/år en minskning av störningskostnaden med 70 procent. Investeringskostnaderna skulle uppgå till omkring 1 miljard kr. Det tillkommer kostnader för industrin att ta fram tystare produkter, kostnader som köpare av produkterna får betala. Med ytterligare teknik- och marknadsutveckling kan det långsiktiga målet nås, såvida inte utveckling av samhällsstrukturen ökar bullerexponeringen.

22 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 22(28) 9 Rapportering till EU 9.1 Uppgifter om åtgärdsprogrammet Det härmed framtagna åtgärdsprogrammet för 2009 och framåt, är upprättat i enlighet med Förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Programmet omfattar bullerproblem från vägtrafiken längs kartlagda områden vid de allra mest trafikerade delarna av det statliga vägnätet. Programmet tar upp nationella och lokala åtgärder och vad som behöver göras internationellt för att nå beslutade mål för området. 9.2 Genomförd kartläggning Kartläggningen har gjorts enligt direktiv och förordning om omgivningsbuller med där angivna internationella mått och värden på ljudnivåer. Kartläggningen i Sverige tillsammans med andra medlemsländers kartläggningar avses ligga till grund för gemensamma åtgärder mot buller. Bullernivåerna är beräknade i två gemensamma mått för EU (dygn och natt). Kartläggningen omfattar bland annat antal boende som tilldelats beräknade bullernivåer i bostädernas närhet. Bullret är beräknat på 4 meters höjd över marken vid mest exponerade fasad. Kartläggningen utgör inte underlag för åtgärder i Sverige. Kartläggningen avser förhållanden år 2006 och omfattar statliga vägar utanför Stockholm, Göteborg och Malmö och som trafikeras med mer än 6 miljoner fordon per år. Den totala längden på aktuella vägar är 238 mil. Det utgör 2,4 % av de statliga vägarna. Förutom vägar runt större tätorter, omfattas nästan hela väg E6 inom Sverige (sträckan Trelleborg- Göteborg- Uddevalla) och en stor del av väg E4 mellan Uppsala- Stockholm- Jönköping. Antal personer exponerade under dygnet Nedan visas antal personer exponerade för buller i EU- dygnsmått (L den ) från statliga vägar med mer än 6 miljoner fordon per år och som bor utanför Stockholm, Göteborg och Malmö. Bullernivå L den (db) Över 75 summa Antal personer Antal personer exponerade under natten Nedan visas antal människor exponerade för buller i EU- nattmått (L night ) från statliga vägar med mer än 6 miljoner fordon per år och som bor utanför Stockholm, Göteborg och Malmö. Bullernivå L night (db) Över 70 summa Antal personer Prioriterade problem Prioriterade problem framgår av övergripande mål och riktvärden som riksdagen antagit. De övergripande mål som hanterar buller från trafiken är främst miljökvalitetsmålen inom miljöpolitiken, delmålet God miljö inom trafikpolitiken samt målområdet Sund inomhus- och närmiljö inom folkhälsopolitiken. Huvudmålet för trafikbullret är Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (Generationsmålet och delmålet Buller). Generationsmålet beskrivs som en

23 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 23(28) god och hälsosam livsmiljö i städer, tätorter och annan bebyggd miljö. Det innebär en god ljudmiljö där tillräcklig frihet från buller är en förutsättning, t ex bör riktvärden vara uppfyllda. Delmålet Buller har preciserats först i propositionen Moderna transporter (2005/6:160) och sedan i regeringens regleringsbrev till Vägverket 2008 som nu lyder: Antalet människor som utsätts för bullernivåer från vägtrafiken som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 procent till 2010 jämfört med Inriktningen för att nå bullermålet bör vara effektivaste reduktion av störningar och prioritering av de mest bullerutsatta människorna. Det finns riktvärden för bullerimmisioner, dvs. riktvärden för hur mycket det får bullra i olika miljöer. De riktvärden som finns för bostadsbebyggelse är antagna av riksdagen (infrastrukturpropositionen 1996/97:53, som antogs i mars 1997) och har bedömts som godtagbara ur bullersynpunkt och innebär en acceptabel ljudmiljö. Övriga riktvärden är inte bindande. Riktvärdena gäller för nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Miljö Inomhus Utomhus Uteplats Ekv (dba) Max (dba) Ekv (dba) Max (dba) Bostäder Vårdlokaler Undervisnlokaler Rekreationsytor Arbetslokaler Friluftsområden Bostäder låg grundnivå Allmänt gäller för samtliga riktvärden i tabellen att hänsyn skall tas till vad som är tekniskt möjligt och samhällsekonomiskt rimligt när åtgärder vidtas. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Riksdagens prioritering, både i antagna riktvärden och i målformuleringar, innebär att arbetet främst ska inriktas på att åtgärda inomhusmiljöerna i de värst utsatta bostäderna så att de får en godtagbar ljudnivå. 9.4 Hittills genomförda bullerminskande åtgärder Vägverket har gjort omfattande åtgärder längs det statliga vägnätet för att minska vägtrafikbullret hos dem som är mest bullerutsatta längs befintliga vägar och för att inte öka antal utsatta över riktvärdena vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av vägar. Utgångspunkten för arbetet har varit Regeringens proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter. De fysiska åtgärder som Vägverket främst tillämpat är åtgärder i spridningsvägen, exempelvis bullerskärmar i vägområdet och vid mottagaren i form av till exempel tilläggsrutor till fönster. På senare år pågår flera försök med beläggning som ger upphov till mindre buller och för att minska fordons- och däcksbullret arbetar Vägverket för att ändringar sker inom regelverk på internationell nivå.

24 Vägverket Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller 24(28) Bullerskyddsåtgärder längs befintliga vägar En första etapp har omfattat åtgärder för de fastigheter som exponeras för vägtrafikbuller över 65 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Under åren har Vägverket genomfört bullerskyddande åtgärder för boende längs hela det statliga vägnätet. Åtgärderna har främst bestått av insättning av tilläggsrutor eller byte av fönster, cirka boende. Även bullerskärmar (7100 boende) och andra åtgärder som till exempel beläggning som ger upphov till mindre buller och öppnande av ny väg har förekommit (4600 boende). Kostnaderna för dessa åtgärder uppskattas till cirka 720 miljoner kr. Målet har varit att åtgärda inomhusmiljön alla de som var värst utsatta vilket har inneburit en bullerexponering mer än 65 db, dvs. mer än 10 db över ekvivalent riktvärde utomhus vid fasad så att de fått under riktvärdet för ekvivalent buller inomhus. Även åtgärder för de som haft lägre bullernivåer har förekommit. Målet för första etappen uppfylldes En andra etapp pågår med målet till år 2010 att åtgärda de mest utsatta för maximalt buller i bostäder från enstaka fordon nattetid. Därefter är inriktningen att minska emissionerna från fordon. För det inventerade området har Vägverket genomfört bullerskyddande åtgärder för omkring personer till en uppskattad kostnad till mer än 500 miljoner kr. En hel del av åtgärderna gjordes före 1998 och då till betydande del bestående av bullerskärmar. Åtgärder i samband med nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av vägar I samband med nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av vägar har åtgärder vidtagits på bostäder eller bostadsmiljöer för att klara riktvärdena för buller. Hänsyn har dock tagits till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall som utomhusnivån inte kunnat reduceras har inriktningen varit att inomhusriktvärdena inte överskridits. Omkring 500 personer per år har fått bullerreducerande åtgärder. 9.5 Planerade åtgärder under de kommande 5 åren Inom det kartlagda området planeras inga riktade fasadåtgärder mot buller under de kommande 5 åren eftersom prioriterade och omfattande åtgärder är redan gjorda. Riktade fasadåtgärder som nu pågår handlar istället om andra vägar, de lågtrafikerade vägarna där bostadshusen ligger nära och som störs av buller från tunga fordon på natten. I viss omfattning kan mer ljuddämpande beläggningar vid känsliga miljöer komma ifråga, liksom sänkta hastighetsgränser där så är totalt sett lämpligt och kostnadseffektivt. I övrigt kommer nationella och internationella åtgärder för att minska bullret i alla miljöer det kartlagda området tillgodo. Mer ljuddämpande beläggningar vid känsliga miljöer Speciellt tysta beläggningar Speciellt tyst (men betydligt dyrare) beläggning kan vara kostnadseffektiv vid ljudnivåer mer än 5 dba över riktvärdena utomhus där många personer vistas. Till år 2010 kan åtgärderna omfatta hundratals personer. Tystare standardbeläggning Åtgärderna innebär att 1-2 dba tystare standardbeläggning normalt väljs i bullerkänsliga omgivningar. Detta omfattar åtgärder för de personer som har ljudnivåer över riktvärdena utomhus, speciellt för dem som tillhör eller riskerar tillhöra den mest utsatta gruppen. Åtgärderna kan omfatta i storleksordningen personer fram till år 2010.