Tobakskonventionen (WHO-FCTC) 2005

Transkript

1 Konventionen om medborgerliga & politiska rättigheter (ICCPR) 1976 Konventionen om barnets rättigheter (CRC) 1990 Konvention om klimatförändringar (UNFCCC) 1994 Tobakskonventionen (WHO-FCTC) 2005 Första FN-WHO-konventionen på hälsoområdet Ratificerad av Sverige i juli 2005 Lägesrapport våren utveckling av riktlinjer och protokoll - implementering av konventionen i Sverige - mest angelägna och aktuella åtgärder - sammanfattning sidan 2 - aktörer med ansvar och möjligheter Svenskt Nätverk för Tobaksprevention April 2008

2 Prioriterade åtgärder Svensk tobakspolitik är långt från golden standard. Öka medvetenheten om WHOs tobakskonvention och dess värde som påskyndare av vårt tobaksförebyggande arbete. Återupprätta struktur, kompetens och kontinuerliga resurser hos Statens folkhälsoinstitut eller annan lämplig instans - för dess roll som nationell samordnare. Den breda och långsiktiga tobakspreventiva strategin har dokumenterad effekt - men kräver ledarskap, handlingsplan, utvärderingsinstrument och ekonomiska resurser. Informera och engagera hela samhället framgångarna i det tobaksförebyggande arbetet är beroende av hur långt den allmänna opinionen kommit. Respektera allas rätt till en rökfri miljö. Fortsätt utvecklingen av rökfria miljöer i hela samhället. Stöd rökares och snusares önskan och möjlighet att sluta genom kontinuerlig prisökning på tobaksvaror, varningsbilder på alla förpackningar, rökfri arbetstid, professionellt och synligt avvänjarstöd och ett nationellt kvalitetsregister för tobaksavvänjning. Minska minderårigas exponering för tobaksprodukter genom reklamförbud på försäljningsställen och förvaring av alla tobaksvaror under disk. Minska minderårigas tillgång till tobaksprodukter genom kontinuerlig prisökning, licensiering av tobakshandeln, respekterad åldersgräns och förbud mot tobaksautomater. Svenskt Nätverk för Tobaksprevention A Non Smoking Generation Astma och Allergiförbundet Cancerfonden Hjärt och Lungsjukas Riksförbund VISIR Läkare mot Tobak Tandvård mot Tobak Sjuksköterskor mot Tobak Lärare mot Tobak; Farmaci mot Tobak Psykologer mot Tobak Sveriges Fotterapeuter Riksförbundet SMART Nätverket för tobaksprevention i landsting och regioner (TPLR) Sluta Röka Linjen

3 Om konventionen Konventionens mål är att skydda nuvarande och kommande generationer från de förödande hälsomässiga, sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av tobaksbruk och exponering av tobaksrök, genom att tillhandahålla tobakskontrollåtgärder i syfte att fortlöpande och kraftigt minska tobaksbruket och exponering för tobaksrök. Ett arbete pågår kontinuerligt för att utveckla konventionens rekommendationer till (icke juridiskt bindande) riktlinjer eller till (juridiskt bindande) protokoll. Länder som ratificerat konventionen möts regelbundet i Conference of Parties (COP), närmast COP3 i november Arbetet kan följas på Hela konventionstexten på svenska kan läsas på En utförlig rapport med beskrivning av konventionen är aviserad från Statens folkhälsoinstitut (FHI). Om denna rapport Denna rapport koncentrerar sig på de artiklar i konventionen som är mest matnyttiga i vår vardagliga verklighet. I februari 2008 lämnade regeringen sin första rapport till Ramkonventionens sekretariat om hur långt Sverige kommit i uppfyllandet av konventionens krav. Vår rapport speglar frivilligorganisationernas uppfattning om dagsläget, om vilka åtgärder vi nu anser mest angelägna och om vilka aktörer förutom vi själva som vi bedömer har störst ansvar och möjlighet att bidra i utvecklingen (Artikel 4). Att så snart som möjligt tillämpa konventionens krav är inget självändamål. De nationella mål för år 2014 som riksdagen fastställde se sista sidan - kan inte nås utan det strukturerade, breda och kontinuerliga arbete som konventionen kräver. Denna rapport kommer samtidigt som riksdagen ska behandla regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Vi hoppas rapporten tydliggör för riksdagens ledamöter varför förslagen i propositionen behöver förstärkas och kompletteras! - 3 -

4 Artikel 4. Vägledande principer måste ständigt framhållas av alla aktörer! - varje person bör vara informerad om alla aspekter av ett av våra mest förebyggbara och allvarliga folkhälsoproblem - krav på starkt politiskt engagemang - förhindra debut av alla tobaksformer - beakta sociokulturella och könsspecifika aspekter än så länge mer undantag än regel. Kraftfulla internationella förebilder finns gäller alltså även snus vilket kräver ett mer informerat förhållningssätt hos hälsoprofessioner, regering, riksdag och en hel vuxenvärld ojämlikheten i tobaksbruk och hälsopåverkan är oacceptabel och bör utgöra en viktig drivfjäder för det fortsatta arbetet - det civila samhällets deltagande fortsatt stöd till frivilligorganisationer som är aktiva i opinionsbildningen framgångarna i det förebyggande arbetet är beroende av hur långt den allmänna opinionen kommit Artikel 5. Allmänna skyldigheter, bl a att (5.1) - utveckla multisektoriella nationella strategier, planer och program för tobakskontroll Regeringen uppger i sin rapport att man har uppfyllt detta krav. Vi anser det anmärkningsvärt att Sverige, fem år efter riksdagsbeslut och sex år före förväntad måluppfyllelse, inte har en handlingsplan för hur man ska kunna nå de uppställda fyra delmålen för 2014! Det är hög tid för regeringen att prioritera en sådan plan. Alla engagerade i det tobaksförebyggande arbetet bör pressa på. (5.2) - inrätta (eller förstärka) och finansiera en nationell samordnande funktion Regeringen uppger att den klarat av denna punkt med vissa begränsningar Vi anser att regeringens och FHIs nedprioritering av tobaksarbetet och nedmontering av FHIs samordningsfunktion senaste åren har inneburit en allvarlig förlust av tempo och kompetens i det tobakspreventiva arbetet. Folkhälsopropositionens (2007/08:110) förslag att FHI nu ska återfå sin nationella samordnande och strategiska roll välkomnas. FHI måste internt bättre prioritera tobaksarbetet för att så snabbt som möjligt återuppbygga såväl kompetens som struktur och kontinuerliga resurser. Det är viktigt att även andra aktörer som regeringskansliet och andra myndigheter utvecklar sin tobakspreventiva kompetens. En vällovlig nationell samordning med andra drogområden får inte heller kväva det arbete som visat sig mycket framgångsrikt för tobaksfrågan. Tvärtom kan andra drogområden dra nytta av erfarenheter från detta arbete

5 (5.3) - skydda folkhälsopolitiken från påverkan av kommersiella och andra intressen inom tobaksindustrin Riktlinjer håller på att tas fram för att presenteras vid COP3 i november Key Facilitators är Brasilien, Ekvador, Nederländerna, Palau och Thailand. Regeringen uppger sig sakna skriftlig policy när det gäller sådant skydd men att det i praktiken är regel att skydda policymaking från tobaksindustrins inflytande. Vi anser att det upprepade gånger visat sig att regeringen är kluven i sin syn och hantering av snusfrågan. Folkhälsoministern ska äras för sin negativa hållning till snusfrämjande åtgärder. Lika uppenbart är att utrikesdepartementet och handelsministeriet alltför ensidigt lyssnat på Swedish Matchs argument och enbart betraktat frågan ur handelspolitisk vinkel för att stödja svensk export och medverka till borttagande av unionens försäljningsförbud för snus. Till detta har bidragit en ensidig tolkning av den begränsade vetenskapliga dokumentation som föreligger om snusets effekter på hälsan. Alla tobakspreventiva åtgärder på alla nivåer måste skyddas från inflytande från tobaksindustrin. Förnyad information till handelsministern och till svenska EU-parlamentariker, nya vetenskapliga artiklar om snusets negativa effekter på hälsan och folkhälsan, om synen på harm reduction -debatten och avsaknaden av skäl att betrakta snus som ett rökavvänjningsmedel. Vi hoppas på ett ökat stöd från Socialstyrelsen genom en förändrad attityd till snusningen. Den nya hälsokommissionären Androula Vassiliou var också tydligt stödjande avseende snusförsäljningsförbudet vid parlamentets utfrågning den 1 april Artikel 6. Pris- och skatteåtgärder för att minska efterfrågan på tobak Genomför en skattepolitik som bidrar till hälsopolitiska mål; begränsa resandes inköp/import av tobaksvaror befriade från skatt och tullar. Regeringen uppger aktuella skattesatser och uppger sig begränsa tax-free-försäljning. Vi anser att de två senaste årens skattehöjningar på cigaretter och snus är utmärkta delar i den breda strategin och i överensstämmelse med konventionens krav att omfatta alla tobaksprodukter. Fortsätt årliga höjningar. Att specialdestinera dessa skattemedel till tobaksförebyggande verksamhet och forskning skulle ha en viktig signaleffekt och sannolikt ha ett brett folkligt stöd. Det skulle dessutom skapa kontinuerliga resurser till det tobakspreventiva arbetet. Alla engagerade i detta arbete har alltså anledning att påverka opinionen

6 Artikel 8. Skydd mot passiv rökning Exponering för tobaksrök orsakar besvär, sjukdomar och död. Lagstiftning och andra effektiva åtgärder som ger skydd mot exponering ska vidtas. I juli 2007 antogs på COP2 riktlinjer i form av bl a helt rökfria offentliga miljöer utan rökrum och med allvarliga konsekvenser för t ex restauranger, barer eller kontor som bryter mot lagen. Regeringen anser i sin rapport att det föreligger full protection i regeringsbyggnader, sjukvårdsoch utbildningslokaler, allmänna transportmedel, offentliga inomhusmiljöer samt i serveringslokaler. Partial protection anges för arbetsplatser inomhus. Vi anser att förhållandena sakta förbättras men att det ännu föreligger en betydande diskrepans mellan regelverk och vardaglig tillämpning! Var femte invånare uppger exponering för tobaksrök, 5% av barn exponeras i sina hem. I ljuset av konventionens riktlinjer är våra serveringslokaler inte att betrakta som helt rökfria p g a möjligheten att inrätta rökrum, sådana exponerar oundvikligen personal som ska städa etc. Uppdatera lagstiftningen till 2005 års nivå så att alla yrkesgrupper får samma skydd som serveringspersonal. Ompröva rökrumsmöjligheten i serveringslokaler onödigt, dåligt och dyrt föredöme i ett internationellt perspektiv. Opinionsbilda för ett generellt införande av rökfri arbetstid en av de viktigaste åtgärderna i förebyggandestrategin! Alla arbetsgivare har här sin största chans att stödja sina anställda och deras hälsa. Medvetenheten hos arbetstagarna ökar till gagn också för situationen i hemmet. Alla argumenten för en rökfri arbetstid finns i artikel på information och opinionsbildning är här lika viktig som vid införandet av rökfria serveringar! Arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer har möjlighet att aktivt stödja processen. Möjligheten att begränsa rökning bör utredas för miljöer där andra riskerar att störas eller skadas, t ex i entréer till offentliga lokaler, på hållplatser, på balkonger och gemensamma utrymmen i flerfamiljshus och i bil tillsammans med barn (genomfört i delar av Australien, i Kalifornien och på Cypern). Full protection? Skavsta flygplats -augusti 2006 Också EU-kommissionen arbetar med frågan - 6 -

7 Artikel 9. Reglering av tobaksvarors innehåll och Artikel 10. Reglering av information om tobaksvaror Testning, mätning och reglering av tobaksvaror och information om innehållet till både myndigheter och allmänhet. En arbetsgrupp undersöker hur man kan bygga ett gemensamt testsystem och en specifik standard avseende vad tobaksvaror får innehålla. Den ska även bedöma hur information om innehållet kan kommuniceras till allmänheten. Key Facilitators är Norge, Kanada och EC som ska presentera rekommendationer på COP3 i november Regeringen anser sig följa regelverket. Vi menar att konsumentinformationen är bristfällig. Allmänhetens kunskap måste öka om att alla tobaksprodukter skadar hälsan. Reglera nikotininnehållande produkter bättre: alla som inte är tobaksvaror bör klassas som läkemedel - samhället har inget behov av gränslandsprodukter som genom sitt nikotininnehåll är ämnade som njutningsmedel. Förbättrad konsumentupplysning krävs som inkluderar snusets allvarliga skadeverkningar. Kräver ökat intresse från Läkemedelsverkets och Konsumentverkets sida. Artikel 11. Förpackning och märkning av tobaksvaror Inom tre år, alltså för Sverige i oktober 2008, bör bl a varningar på tobaksprodukter omfatta 50% av de mest synliga ytorna på förpackningar. Varningstexten kan även vara kompletterad med bilder. Riktlinjer är under utveckling. Key Facilitators är Australien, Brasilien, Kanada och Peru. Regeringen uppger att våra varningar bara täcker 30% av ytan och att vi inte infört varningsbilder. Vi anser att argument för och internationella erfarenheter av varningsbilder motiverar att sådana införs på alla tobaksprodukter, alltså även på snus. Varningarna blir tydligare och kan bättre uppfattas av grupper som av olika anledningar inte kan tillgodogöra sig skriftlig information, grupper som ofta är överrepresenterade vad gäller rökning. Dokumentation av positiva effekter på rökares medvetenhet, kunskap, konsumtion, motivation att sluta och benägenhet att återfalla föreligger från Kanada, Australien, USA och Storbritannien.. Med hänsyn till publicerade forskningsresultat bör cancervarning återinföras på snusprodukter. Inkludera varningsbilder i Socialutskottets kommande betänkande till aktuell folkhälsoproposition. Bilder finns redan framtagna av EU-kommissionen och några länder, t ex Belgien och Storbritannien, är i färd att införa dem. S k plain packages bör övervägas, alltså förpackningar utan någon som helst reklam. Alla som vill minska ojämlikheten i tobaksfrågan bör påverka

8 Artikel 12. Utbildning, information, allmän upplysning Varje part skall främja och stärka allmänhetens medvetenhet om alla aspekter av tobaksfrågan, inkluderande samhällets åtgärdsmöjligheter, genom användning av alla disponibla kommunikationsmedel. Utbildningsprogram riktade till personal inom bl a sjukvården, socialtjänst, skola och media ska främjas. Riktlinjer håller på att tas fram inför COP3 i november 2008 med Sverige, Tyskland, Turkiet och Palau som Key Facilitators. Regeringen anser att det finns ett brett utbud av informations- och utbildningsprogram, dock begränsat avseende tobaksindustrin. Vi anser att senaste årens bristande resurser kraftigt har försämrat eller helt stoppat utbudet av informations- och utbildningsmaterial. Enligt folkhälsopropositionen kommer dock medel att tillföras för detta, vi förutsätter att de blir kontinuerliga. Att uppdatera och nyproducera informations- och utbildningsmaterial är ett nationellt ansvar men kan läggas ut på lämpliga aktörer. Säkra långsiktig finansiering av Sveriges mesta tobakssajt. Utnyttja public service-kanaler. Gör grundutbildningen inom vårdyrken och skola mer hälsofrämjande. Yrkesförbund, studerandeorganisationer, SKL och patientorganisationer bör påverka utbildningsansvariga. Mediala informationskampanjer av tillräcklig omfattning behöver kontinuerligt genomföras som stöd till tobakspreventiva åtgärder, t ex uppbyggnad av tobaksavvänjning och genomförande av ny lagstiftning

9 Artikel 13. Tobaksreklam, marknadsföring och sponsring Inför så kraftiga restriktioner som landets författning tillåter; ett totalförbud mot reklam, marknadsföring och sponsring minskar erfarenhetsmässigt bruket av tobaksvaror. Riktlinjer kommer att presenteras på COP3 i november Key Facilitators är EU-kommissionen, Finland och Indien. Sverige måste år 2010 ha genomfört ett totalt förbud för reklam, marknadsföring och sponsring av tobaksvaror. Regeringen uppger att Sverige motsvarar alla krav utom det som innebär att varningstext alltid ska åtfölja all tobaksreklam, marknadsföring och sponsring. Vi anser att exponering för reklam och produkter på försäljningsstället är betydande. Genom alltfler reklambegränsningar har själva förpackningarna blivit den viktigaste reklamplatsen. Öka tillsyn och åtala fall av otillbörlig information på säljställen ett totalt förbud för reklam måste vara målet. Överväg s k plain packages. Bilda opinion för krav att tobaksvaror måste förvaras utom synhåll för konsumenten, alltså under disk. Island och nu senast Norge inför sådan regel efter positiva erfarenheter i Kanada, USA och Thailand. Föräldrar, skolpersonal och ungdomsledare m fl kan påverka. Vilken livsmedelskedja blir den första att sluta sälja tobaksvaror? "...förutom beskattning är det två regeländringar som bekymrar tobaksindustrin: "plain packages" och under disk-försäljning. Båda skulle betydligt begränsa industrins möjlighet att främja försäljning av sina produkter." (Morgan Stanley Research Europe. Tobacco: Late to the party. London 2007) Artikel 14. Åtgärder som kan minska tobaksberoende och främja tobaksavvänjning Varje part skall utveckla och sprida evidensbaserade och tillgängliga program för att främja tobaksavvänjning och adekvat behandling mot tobaksberoende. Riktlinjer håller på att utvecklas och skall presenteras på COP3. Australien, Brasilien, Kanada, Peru och Filippinerna är Key Facilitators. Regeringen uppger att evidensbaserade riktlinjer för rökavvänjning finns, att omkring 70% av vårdcentralerna erbjuder avvänjningshjälp, att Sluta Röka Linjen stöds ekonomiskt av regeringen, att tillgängliga läkemedel inte ingår i förmånssystemet. Vi anser att det fortfarande råder stor brist på avvänjningsstöd pga landstingens bristande och kortsiktiga prioritering. Förbättra utbildningen (se ovan artikel 12) av studenter i vårdutbildningar och rusta dem med metoder för att stimulera och stödja individers beteendeförändring. Komplettera tidigare utbildning av sjukvårdspersonal i motiverande samtalsmetodik. Möjliggör tidsresurs för personalens avvänjningsarbete, överväg ersättningssystem. Stimulera efterfrågan på avvänjningsstöd t ex genom mediala insatser i samband med utbildningar, genom väntrumsenkät, genom att etablera generell rökfri arbetstid-policy, genom stödtelefonnummer på alla tobaksförpackningar. Stöd patientens tobaksfrihet i samband med operativa ingrepp. Etablera nationellt kvalitetsregister för tobaksavvänjning. Yrkesförbund, specialistföreningar, studerande och patientorganisationer kan och bör påverka

10 Artikel 15. Olaglig handel med tobaksvaror Märkning av tobaksvaror för att möjliggöra spårning av transportvägar; övervakning av gränsöverskridande handel; adekvata påföljder vid brott; konfiskering av beslagtagna varor; internationellt samarbete mm. Olaglig hantering av tobaksvaror kan bara bekämpas genom det internationella samarbete som stimuleras av ett bindande protokoll. En expertgrupp har därför utvecklat en ram för ett sådant protokoll och i ett första möte i en s k Intergovernmental Negotiating Body (INB) i februari 2008 deltog 130 länder för att utveckla protokollet. Ambitionen är att ha ett protokoll år Regeringen anser sig följa reglerna. Vi menar att även om problemen är vanligare i andra länder är det viktigt att Sverige deltar i arbetet för att stävja den organiserade smugglingen som ofta utförs av tobaksindustrin själv. Denna form av kriminalitet kan inte lösas med skattesänkningar vilket var Sveriges val i slutet på 90-talet. Artikel 16. Försäljning till och av minderåriga Förhindra försäljning av tobaksvaror till minderåriga; förbud mot gratisutdelning; förbud mot småförpackningar; förbud mot tobaksautomater; påföljder vid överträdelser; förhindra att tobaksvaror säljs av minderåriga personer. Regeringen anser att Sverige uppfyller ovanstående krav förutom det sistnämnda. Vi vet att varannan minderårig själv köper sina tobaksvaror och att lagstiftningen inte möjliggör påföljder ens av påtagliga överträdelser hos handlare. Tobaken behandlas mindre strängt än folköl. Översyn av regelverket och rutiner för tillsyn har aviserats av regeringen. Licensiering av försäljning bör absolut övervägas för att sätta press på illegal försäljning till unga att förlora tillstånd att sälja en så lönsam produkt blir kostsamt. Regeringens omsorg om handlarnas administrativa börda för att ansöka om tillstånd att sälja tobak bör väga lätt mot risken att handlarna bidrar till att etablera ett livslångt beroende och för tidig död hos hälften av de unga kunderna. Även förvaring av tobaksvaror under disk bör eftersträvas - se artikel 13! Tobaksautomater bör tas bort vilken annan potent drog säljs på det sättet? WHOs Tobakfria dag 31 maj 2008 har temat Tobaksfria Ungdomar

11 Artikel 20. Forskning, övervakning och utbyte av information Inrätta program för nationell, regional och global övervakning av omfattning, mönster, orsaker och konsekvenser av tobaksbruk och exponering av tobaksrök; utveckla och främja nationell forskning; samordna forskningsprogram på internationella nivåer inom området för tobakskontroll. Regeringen anser att det svenska systemet med register för tobaksvanor och olika sjukdoms- och dödsorsaksregister är högt utvecklat och kontinuerligt uppdaterat. Implementeringsforskning nämns som försummat område. Vi anser att det finns stort utrymme för förbättringar. En kontinuerlig epidemiologisk bevakning på nationell, regional och lokal nivå behövs för identifiering av mönster, styrning och utvärdering. En långsiktig investering i forskning avseende snusningens effekter vid långtidsbruk och under graviditet är ett svenskt ansvar. Kommunicera snuskunskap nationellt och globalt ur ett brett folkhälsoperspektiv. Investera i beteendeforskning. Universiteten, yrkesförbunden, SKL och patientorganisationer bör kunna påverka. FHI Minskat Bruk av Tobak var står vi idag 2007 Artikel 26. Finansiella resurser Parterna erkänner de finansiella resursernas viktiga roll för att uppnå målet med denna konvention; varje part skall finansiellt stödja sin nationella verksamhet och efter behov och förmåga bidra med finansiellt stöd till behövande länder. Regeringen har genom SIDA givit ekonomiskt stöd till Framework Convention Alliance (FCA) Vi anser att regeringens i folkhälsopropositionen aviserade medel till ökat tobakspreventivt arbete är välkomna det finns mycket att investera i! Kontinuiteten i resurserna till tobaksarbetet är av avgörande vikt. Ett sätt som nio länder i Europa tillämpar är en avgift eller skatt på tobaksvaror för att bekosta förebyggandearbetet. Principen tillämpas i trafiken och i miljöarbetet. Kommande resurser blir särskilt viktiga för att påverka dem som i dag använder tobak alternativt är största riskgruppen för att börja. Mer resurser skulle också kunna användas för att stödja utvecklingsländernas tobaksarbete

12 Av riksdagen 2003 beslutade nationella mål för år 2014 (Prop 2002/03:35) Delmål 1. Livsstart och föräldrar Hur ser det ut i dag (2005)? I början av graviditeten röker 8,5%, i slutet 6% men bland tonårsmammor röker 28 resp 22%! I början av graviditeten snusar 1,3%, i slutet 0,6% - med stora regionala variationer En tobaksfri livsstart år 2014 innebär att alla gravida kvinnor - och deras partners! - under år 2013 ska avsluta sin rökning och snusning Delmål 2. Barn och ungdom 14% av spädbarnen har någon förälder som röker - mamman 6%, pappan 11% Hur ser det ut i dag (2007)? Sedan 2003 har rökning dagligen/nästan dagligen bland pojkar i åk 9 minskat från 7 till 6%, bland flickor från 13 till 10% Sedan 2003 har andelen som snusar bland pojkar minskat från 24 till 17%, bland flickor från 6 till 5% Till år 2014 ska andelen unga som börjar röka eller snusa halveras Delmål 3. Vuxna och utsatta grupper Hur ser det ut i dag (2007)? Sedan 2004 har dagligrökning minskat från 19 till 16% hos kvinnor och från 14 till 12% hos män Rökning har minskat hos - korttidsutbildade från 23 till 20% - arbetslösa från 28 till 23% - långtidssjukskrivna från 27 till 23% - utomlands födda från 26 till 24% Till år 2014 ska andelen rökare halveras i de grupper som röker mest Delmål 4. Passiv rökning Hur ser det ut i dag (2007)? 18% av befolkningen utsätts för miljötobaksrök - 9% i hemmet - 8% på arbetet - 3% på restaurang Ingen ska år 2014 ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning Svenskt Nätverk för Tobaksprevention Tobakskonventionen (WHO-FCTC) Lägesrapport våren 2008 Frivilligorganisationernas rapport om Sveriges implementering av WHOs Ramkonvention mot Tobak. Redaktion: Göran Boëthius och Sara Sanchez Tryck: Pressgrannar AB Fotografi: World Health Organization:s1; European Commission: s6 & s7; S.Sanchez(s6, s10 & s12i), B Freeman: s9; Istockphoto.com:s12ii; M.Lundqvist: s12iii&iv För mer information: eller professionals@globalink.org