Jobbet är att mata pu man

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jobbet är att mata pu man"

Transkript

1 Patrik Engellau & Olle Rossander Jobbet är att mata pu man hur och varför försäkringskassorna slarvar bort 40 miljarder kronor om året av skattebetalarnas pengar

2 Patrik Engellau & Olle Rossander Jobbet är att mata puman hur och varför försäkringskassorna slarvar bort 40 miljarder kronor om året av skattebetalarnas pengar 3

3 Stiftelsen Den Nya Välfärden Layout och sättning: Desktop Ateljén AB, Finnerödja Omslag: Stefan Eichenholz Tryck: ÅD Tryck AB, Bromma, 2004 ISSN ISBN

4 Innehåll Förord Inledning Herrelösa pengar Noll koll Grundfakta Kostnaden för företag och skattebetalare Behovet av försäkringsmässiga kontroller Riksförsäkringsverket analyserar men vad händer sedan?.. 23 Sjukskrivningsindustrin struntar i lagarna JO om slarv och godtycke Riksrevisionen om bristande likvärdighet Den sjuka arbetslösheten Departementstjänstemän utan läsförståelse Kassornas egen kvalitetskontroll Att mata puman Fuskar svenskarna med sjukskrivningen? Är detta fusk? Ett fall ur verkligheten Arbetsgivarna och sjuklönen Försäkringskassorna och sjukpenningen Nöjda kunder Försäkringskassornas styrelser

5 Att hantera herrelösa pengar Läkarna Försäkringskassornas personal Arbetsgivarna Politikerna Sjukskrivningsindustrins åtgärder Förtidspensionera bort problemet Lämpa över problemet på arbetsgivarna Omorganisation Skylla på andra Och ändå Slutsats och rekommendation Författarpresentationer

6 Utdrag från sidan 39: Att mata puman Lägg särskilt märke till en del av formuleringarna i det första långa citatet ovan: Handläggarna blir tillsagda att inte peta i ärenden, blir ifrågasatta för att de gör sitt arbete och fäller ärenden som inte är korrekta, ses som stoppklossar när de inte accepterar ett felaktigt beslutsunderlag. Flera av dem vi intervjuat har vittnat om att kassornas ledning framför allt vill ha genomströmning. Fallen ska handläggas snabbt vare sig det finns korrekta underlag eller inte. Handläggningen får inte sinkas av en massa tidskrävande försäkringsmässiga kontroller. Kassorna har inrättat ett system som kallas Periodisk Utbetalning Med Automatik, vilket förkortas PUMA. PUMA fungerar på det viset att en inrapportering i datasystemet genererar flera utbetalningar, förklarar Försäkringskassan i Västa Götaland i sin årsredovisning. Att snabbt handlägga ärenden utan kontroller kallas av kassornas personal att mata puman. Jobbet är att mata puman, sa en intervjuad kassatjänsteman. 7

7 8

8 Förord Vi svenskar är ofta stolta över vårt svenska välfärdssystem som bildat skola för många andra sådana system. Huvudkomponenterna utgörs av barn- och föräldrastöd, sjukförsäkring, ålderspension och arbetslöshetsförsäkring. Varje år tillkommer nya delar och utbyggnader görs. Det är idag ett stort och komplext bygge. Det oroande är att det finns tecken som tyder på att hela bygget kan rasa. Vi tycks inte längre ha råd med det. En omläggning av pensionssystemet har skett. Nu talas det om att även sjukförsäkringen måste finansieras på annat sätt än det nuvarande. Regeringen har tillsatt en utredning för att klarlägga hur man på ett uthålligt sätt skall klara av finansieringen. I denna skrift av Patrik Engellau och Olle Rossander skärskådas en av de dyraste komponenterna i välfärdsbygget, sjukförsäkringen. De flesta svenskar är idag medvetna om att kostnaderna för sjukförsäkringen nått alarmerande nivåer. Men vad detta beror på tycks man inte kunna bli ense om. Engellau och Rossander försöker inte leta efter hälsomässiga eller arbetsmiljömässiga orsaker bakom de ökande sjukskrivningarna. De intresserar sig för det enorma slöseriet, eller om man så vill läckaget, i systemet. De gör detta genom att presentera systemet som en aktörsmodell. Vem har ansvar för och möjlighet att påverka besluten om sjukskrivning, och vem gör egentligen vad? Bilden är skrämmande. De som vill utnyttja systemet kan göra det, i stort sett utan hinder. De som har ansvar och möjlighet att påverka gör det inte. Här öppnar sig stora möjligheter att bidra till att göra finansieringen mer uthållig. 9

9 Orsaken till denna brist på ansvarstagande söker författarna i begreppet Herrelösa pengar. Kostnaderna för sjukförsäkringssystemet bärs av skattebetalarkollektivet. Kollektivets ombud, riksdagsmän och regeringsföreträdare, tycks inte anse att omsorgen om kollektivet är värt den politiska risk som det kan innebära att kräva att systemet tillämpas så som Riksdagen faktiskt bestämt. Man tycks i stället ha accepterat ett system som grundar sig på något som framställs som sedvana inom socialförsäkringen. Som författarna påpekar heter det numera att man sjukskriver sig som om detta vore den enskilde försäkringstagarens beslut. Författarna argumenterar för vikten av att de som har inflytandet över sjukskrivningsbesluten skall tillämpa de regler som faktiskt gäller. Att man på ledande håll inom riksförsäkringsverket nu börjar få detta klart för sig är uppmuntrande, men inte tillräckligt. Varför har man låtit detta pågå så länge? En förklaring kan vara att civilkuraget verkar vara svagt inom den offentliga sektorn idag. Det leder till frågor om vilka mekanismer som används för att stoppa de besvärliga och de kritiska, de som tycker att man skall tillämpa reglerna som de är avsedda och inte för andra mer diffust bestämda ändamål? Vilken informell makt är det som utövas när offentliga organ inte handlar enligt de regler som gäller för dem? Och hur kommer det sig att arbetsgivarna tycks ha kapitulerat i denna fråga? Självfallet förstår man att det kan kosta mycket mer att driva en process än att betala sjuklön i det enskilda fallet. På längre sikt är detta förödande eftersom det bidrar till att undergräva respekten för de regler som faktiskt gäller. Varför fortsätter man från politiskt att låtsas som om systemet fungerar enligt sina avsikter? Om man skall komma till rätta med de kulturella mutationerna och deras orimliga konsekvenser måste man på politiskt håll slå vakt om det system som vi alla är med om att betala för. Självfallet måste man också stärka arbetsgivarnas rätt att agera mot missbruk i systemet om man skall lägga på dem mera av kostnaderna. Då kommer vi att ha bättre råd att stödja dem som har ett faktiskt behov av sjukförsäkringen. Frågeställningar av den typ som berörs ovan är sådana som den grupp som vi kallar Rådet för Oberoende Maktstudier (ROMS) 10

10 vill föra ut till öppen och obunden diskussion. ROMS består av journalister, ekonomer, jurister och samhällsdebattörer som vill kritiskt granska och belysa samhällets maktstrukturer. Med skrifter, öppna seminarier och debatter vill gruppen motverka det maktmissbruk som kostar samhället förtroendekapital och vanliga medborgare stora summor pengar. En viktig förklaring till skandaler och maktmissbruk finns i de stora mängder Herrelösa pengar som samlas i privata och statliga fonder och skattesystem; pengar som hanteras av anställda ombudsmän utan eget ägaransvar men med makt över andras pengar. (www.roms.se) Björn Mothander 11

11 12

12 Inledning Herrelösa pengar Amerikaner talar ibland om other people s money när bolagsskandaler och misshushållning av pengar kommer på tal. Tanken är att personer som hanterar andras pengar inte alltid är så noga med skötseln. Det gör inget om man slarvar eller själv snor åt sig lite för det drabbar någon annan. I stora organisationer och byråkratiska system är det många som aldrig ens funderar över att de hanterar och lever av andras pengar. Vi tycker inte att uttrycket är så bra. Andras pengar kan ju vara pengar som tillhör legendariska kapitalister som Marcus Wallenberg och Ingvar Kamprad. Dessa företagsägare gjorde sig kända för att hålla sina slantar under noggrann uppsikt. Ve den anställde direktör som slarvade med andras pengar i de fallen! Därför har vi i stället myntat begreppet herrelösa pengar. Herrelösa pengar är pengar som tillhör ägare som av ett eller annat skäl inte utövar kontroll. Senila åldringar som snuvas på förmögenheten av förslagna advokater och hushållerskor är kända från brottshistorien. Men den typen av fall intresserar oss inte. Vi bryr oss i stället om en annan sorts herrelösa pengar, nämligen pengar som ägs av oorganiserade kollektiv, till exempel skattebetalare, pensionssparare och aktieägare i bolag utan stora och inflytelserika ägare. Vi har en teori om samhällsutvecklingen. Vi tror att förekomsten av herrelösa pengar har ökat under de senast årtiondena, att kvoten mellan de herrelösa pengarna och bruttonationalprodukten stiger trendmässigt. Detta har (minst) två orsaker. Dels har den offentliga sektorns andel av bruttonationalprodukten ökat, och skattepengar är herrelösa pengar i den kanske tydligaste formen (vem 13

13 har någonsin hört talas om en medborgare som går in i kommunhuset för att inspektera hur tjänstemännen hanterar hans skattekronor?). Dels har stora privata kapitalansamlingar skapats vars ägare utgörs av en ansiktslös massa, till exempel ägare av pensionsförsäkringar och olika slags fonder. De som arbetar med herrelösa pengar, det må gälla landstingspolitiker eller fondförvaltare, utsätts sällan eller aldrig för det slags örnögd bevakning och kontroll som till exempel Marcus Wallenberg utövade. Vi tror att utvecklingen har öppnat för en ny sorts korruption, nämligen försnillandet av herrelösa pengar. Detta är, enligt vår uppfattning, den strukturella förklaringen till senare års bolagsskandaler, inte bara i Sverige, utan även i andra länder som genomgått en likartad utveckling. Det finns stor risk att förvaltare av herrelösa pengar tullar på de medel de är satta att sköta, det är den enkla observationen. Försnillandets ändamål och former kan variera. I bolagsskandalerna har det för det mesta handlat om att direktörer gjort sig rika, att få tagit mycket. Men i den offentliga världen, där fenomenet ännu inte uppmärksammats tillräckligt, handlar det i allmänhet om att många får litet. Och för förvaltarna av herrelösa pengar i den offentliga världen gäller det för det mesta inte att berika sig själva utan i stället att genom små, välriktade mutor skaffa sig makt eller värna den makt de har och om så banala saker som att slippa jobb, krångel och besvär. Rådet för Oberoende Maktstudier har beslutat att genomföra ett antal fallstudier av hur herrelösa pengar förvaltas, särskilt inom den politiska sfären. I denna rapport redovisas resultatet av en sådan studie, nämligen om hur herrelösa pengar hanteras av sjukskrivningsindustrin. Med sjukskrivning menas här alla former av arbetsgivar- och statsfinansierad sjukdomsrelaterad frånvaro, således såväl frånvaro under sjuklöneperioden och sjukpenningsperioden som frånvaro med sjukersättning (vilket sedan 1 januari 2003 är den nya beteckningen på förtidspension) etc. Med sjukskrivningsindustrin menas hela det komplex av organisationer som är inblandade när det 14

14 gäller sjukskrivningar, i första hand de berörda departementen, särskilt närings- och socialdepartementen, Riksförsäkringsverket (RFV) och försäkringskassorna, men även läkarkåren och till en del sjukvården och arbetsgivarna och deras organisationer samt andra kringorganisationer, till exempel Arbetslivsinstitutet. Noll koll Sjukförsäkringen är en försäkring. För den som har arbete och inkomst betalas löpande obligatoriska försäkringspremier för att den försäkrade ska få delkompensation för förlorad inkomst i den händelse hon inte kan arbeta på grund av sjukdom. Egentligen är det inte konstigare än att betala villaförsäkring för att få ersättning i den händelse rören läcker och vattenskada uppstår. Den som anmäler ett försäkringsfall, till exempel en vattenskada, kommer i kontakt med en skadereglerare. En av skadereglerarens uppgifter är att noggrant kontrollera att det verkligen rör sig om äkta försäkringsfall. Det gör skaderegleraren genom att, i det här fallet bland annat på plats, undersöka om det verkligen finns en vattenskada som har uppkommit på ett sådant sätt att försäkringsbolaget är ersättningsskyldigt. För ett försäkringsbolag, vare sig det är vinstdrivande aktiebolag eller ömsesidigt kollektiv, är en normal försäkringsmässig kontroll absolut nödvändig. Alla inser att bolaget ganska snart skulle gå i konkurs om försäkringstagarna lärde sig att bolaget inte kontrollerade deras anspråk. Vi menar att det inom sjukförsäkringen inte finns någon fungerande försäkringsmässig kontroll. Detta kan bero antingen på att de ansvariga myndigheterna inte har i uppdrag att utöva kontroll eller på att de har ett sådant uppdrag, men av något skäl underlåter att utöva det. Vår uppfattning är att det senare gäller. Det finns regler om kontroll, men de tillämpas inte. Framför allt är det skadereglerarna på försäkringskassorna som inte kontrollerar om den försäkrade som vill ha sjukpenning verkligen saknar arbetsförmåga. Att sådan kontroll ska göras framgår av 3 kap 7 i lagen om allmän försäkring. Om alla handläggare kunde förmås att lära sig 15

15 denna enda paragraf och tillämpa den på ett korrekt sätt så skulle mycket vara vunnet, står det i en kritisk internpromemoria från en av försäkringskassorna som en frustrerad anställd visat oss. Men det är inte bara kassornas personal som underlåter att undersöka arbetsförmågan. Samma sak tycks gälla en stor del av läkarkåren. Och arbetsgivarna tror sig inte ha någon rätt att utöva kontroll och gör det därför inte. Grunden för detta missförhållande är, enligt vår mening, att de ansvariga inom sjukskrivningsindustrin förvaltar herrelösa pengar, skattebetalarnas pengar. Om till exempel läkaren varit tvungen att själv betala patientens lön vid sjukskrivning hade han nog varit petnoga med att undersöka vederbörandes arbetsförmåga. Men han betalar inte själv. Andra betalar, andra som utgör en anonym, månghövdad massa och som aldrig hör av sig. På samma sätt är det med de andra aktörerna inom sjukskrivningsindustrin. Bristen på normal försäkringsmässig kontroll har medfört att arbetsgivarnas och statens kostnader för sjukskrivningarna skjutit i höjden under de senaste tio åren och ligger nu ungefär en tredjedel högre än de gjorde vid slutet av nittiotalet. Vi har talat med ett stort antal människor inom sjukskrivningsindustrin. De flesta vitsordar vår uppfattning om bristande försäkringsmässig kontroll även om få tycks ha slagits av tanken att det skulle behövas. Men en del är bekymrade över situationen och menar att de åtgärder som vidtas för att komma till rätta med problemet är lama och felriktade. Flera av dem vi talat med har oberoende av varandra gjort bedömningen att kostnaderna för sjukskrivningen skulle sjunka med kanske en tredjedel om normal försäkringsmässig kontroll enligt existerande regler utövades. En tredjedel av statens kostnader för sjuk-skrivningen är 40 miljarder kronor om året vilket blir kronor om året eller 850 kronor i månaden per skattebetalare. Och då har vi inte räknat med arbetsgivarnas kostnader för sjuklönen under de första tre veckorna av en sjukdomsepisod. När sjukskrivningsindustrin själv funderar över situationen kommer den bara undantagsvis på att försäkringsmässiga kontroller behövs i varje försäkringssituation, alltså även när det gäller sjukför- 16

16 säkring. I stället ägnar den möda åt att försöka ta reda på hur det kommer sig att det nu är så många fler som vill bli sjukskrivna än tidigare. Alla möjliga hypoteser undersöks, till exempel att hälsoläget i nationen skulle ha försämrats (vilket det inte har), att medelåldern i arbetslivet skulle ha ökat (vilket den har, men inte tillräckligt för att förklara ökningen av sjukskrivningarna), att det skulle ha blivit mer stressigt på jobbet (vilket en del anser, andra inte), att kassorna inte har tillräckligt med personal etc. När allt är utrett och klart hamnar resonemangen ofta lite uppgivet i konstaterandet att nya attityder har etablerats: Däremot finns studier som visar att en betydande del av de sjukskrivna inte är det på grund av medicinska orsaker och att många anser att sjukskrivning kan vara rätt utan att man är sjuk. (Ds 2004:16 Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro) Hösten 2004 registrerar RFV återigen denna välkända attitydförändring genom nya opinionsundersökningar. Möjligen har denna och andra likartade observationer förmått de ansvariga inom sjukskrivningsindustrin att dra slutsatsen att det behövs försäkringsmässiga kontroller och att det vore klokt att följa de kontrollregler som faktiskt finns. Det finns tecken på det, till exempel nya tongångar från försäkringskassorna av innebörden att man inte är garanterad ersättning för att man är sjuk, det gäller att vara arbetsoförmögen också. Och det finns politiska beslut om att ohälsan ska halveras. Men i praktiken är det mest andra åtgärder än förstärkt försäkringsmässig kontroll som vidtas. Sjukförsäkringen är en försäkring. Frågan är vem som betalar premien. Själva inbetalningen av premien är arbetsgivarnas uppgift. Sjukförsäkringsavgiften är en del av arbetsgivaravgifterna och beräknas som procentsats av lönen. (Sjukförsäkringsavgiften ändras fortlöpande. Senaste höjningen inträffade 2003, då den steg från 8,80 till 11,08 procent av lönen. I budgetpropositionen för 2005 föreslås en sänkning till 10,39 procent). Betyder detta att arbetsgivarna tar kostnaden för försäkringen? Inte säkert. Ingen vet vem som egentligen betalar arbetsgivaravgifterna. Kanske är det arbetsgivarna. Kanske är det, i varje 17

17 fall delvis, löntagarna, för om inte dessa avgifter fanns skulle möjligen lönerna vara högre. Men det är viktigt att notera att det finns en direktförbindelse mellan sjukförsäkringsavgiften, utgifterna för sjukförsäkringen och statens allmänna skatteintäkter. Om avgifterna inte täcker utgifterna tas de allmänna skatterna i bruk för att täcka underskottet och om avgifterna överstiger intäkterna hamnar överskottet i statens allmänna kassakista. Så egentligen är det nog i sista hand skattebetalarna som betalar för sjukfrånvaron. Den som har en annan uppfattning kan byta ordet skattebetalare i denna skrift till arbetsgivare eller löntagare. Det gör inte så stor skillnad för resonemanget. 18

18 Grundfakta Konsekvensen av de förhållanden vi beskrivit är att sjukskrivningarna ökat. Det enklaste och tydligaste måttet på detta är det så kallade ohälsotalet som definieras så här: Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna Redovisas för rullande 12-månadersperioder. Alla dagar är omräknade till heldagar, till exempel två dagar med halv ersättning redovisas som en heldag. Ohälsotalet avser kalenderdagar. Ohälsotalets utveckling framgår av diagrammet nedan, som liksom nästan all dokumentation i den här skriften kommer från sjukskrivningsindustrin själv. Som vi får anledning att påpeka flera gånger finns allt man behöver veta om sjukskrivningen utrett, utforskat, presenterat och formulerat i dessa organisationers analyser, rapporter, skrifter, utredningar, promemorior, monografier och litteratursammanställningar. 60,0 50,0 Ohälsotalet (antal dagar) 40,0 30,0 20,0 Kvinnor Män Samtliga 10,0 0,

19 Kvinnornas ohälsotal har sedan 1998 ökat med 37 procent mot 19 procent för männen. Ökningen för samtliga är 28 procent. På fem år har svenska folket blivit nästan 30 procent sjukare enligt detta sätt att beskriva saken. I Konjunkturinstitutets rapport Konjunkturläget från augusti 2004 redovisas antalet personer som berörs av ohälsa som helårsekvivalenter: En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs med full ersättning ett helt år. Dvs. två personer som varit arbetslösa i ett halvt år var blir en helårsekvivalent tillsammans. Av tabellen framgår också hur många helårsekvivalenter som levt av sociala ersättningar under andra rubriker. Observera att de tre senaste åren representerar Konjunkturinstitutets prognos. Att tabellen avser helårsekvivalenter betyder att det totala antalet berörda personer är betydligt större än vad som anges. Till de angivna antalen kommer korttidsfrånvaron, alltså den sjukfrånvaro som inte ersätts alls (karensdagen) och den som ersätts av arbetsgivaren (sjuklöneperioden). Det finns ingen fortlöpande statistik över sjuklönefrånvaron. Enligt uppgift från Statistiska centralbyrån utbetalades omkring 16 miljoner sjuklönedagar år Det motsvarar ungefär helårsekvivalenter i tillägg till dem som anges i tabellen och diagrammen. Enligt en hyggligt samstämmig bedömning från Konjunkturinstitutet ska den totala sjuk- 20

20 frånvaron inklusive karensdag och sjuklöneperiod uppgå till helårsekvivalenter, ca mer än de som anges för år 2004 i tabellen ovan. Den totala frånvaron med sjuklön eller annan social ersättning motsvarar alltså 1,15 miljoner heltidssvenskar. Om man ska vara petig kanske man också bör lägga till studerande vid Komvux och högskolor eftersom dessa, till stor del i varje fall, lever på olika slags studiebidrag. I så fall blir det ytterligare en halv miljon människor som lever på sociala ersättningar. Eller också kan man resonera att uppskattningsvis 10 procent av dessa studerar för att de inte kan hitta jobb och därför bör inräknas bland de socialt ersatta, som i så fall skulle uppgå till en bit över 1,2 miljoner heltidssvenskar. Kostnaden för företag och skattebetalare Statens kostnader för det som kallas ohälsan uppskattas till omkring 120 miljarder kronor om året. Till detta kommer arbetsgivarnas kostnader för sjuklön personer som kostar i snitt kronor om året inklusive sociala avgifter betyder ytterligare minst 10 miljarder kronor. Kostnaderna för sjukpenning och förtidspension har ökat med 50 procent under de senaste fyra åren. I den här studien hävdar vi att normala försäkringsmässiga kontroller i stort sett saknas inom sjukförsäkringen. Ingen vet exakt vad som skulle hända om sådana kontroller infördes. Vi har frågat ett stort antal personer bland dem vi intervjuat inom sjukskrivningsindustrin. Av deras förvånansvärt samstämmiga svar att döma vågar vi påstå att en tredjedel av statens ohälsokostnader och kanske en ännu större andel av arbetsgivarnas skulle kunna sparas. En tredjedel av 120 miljarder kronor är 40 miljarder kronor. Det betyder kronor om året per skattebetalare eller inte fullt 850 kronor i månaden per skattebetalare. I onödan. För att staten slarvar med herrelösa pengar. Hur mycket som skulle sparas om arbetsgivare och läkare utövade en hårdare kontroll under sjuklöneperioden är det ingen som vågar gissa. 21

21 22

22 Behovet av försäkringsmässiga kontroller Riksförsäkringsverket analyserar men vad händer sedan? Inom sjukskrivningsindustrin pågår fortlöpande ett omfattande forsknings- och utredningsarbete kring sjukskrivningarna. Rapporterna duggar tätt. Kvaliteten är genomgående hög även om det naturligtvis kan förekomma dåliga och rentav vilseledande utredningar. (Däremot är det sämre ställt med de mer politiskt orienterade dokumenten, till exempel olika åtgärdsförslag; mer om detta senare.) Vi vågar påstå att det inte finns en tanke om sjukskrivningarna som inte redan tänkts inom industrin. Det gäller även de tankar vi presenterar här. I början av 2000-talet började sjukskrivningsexplosionen uppmärksammas på allvar inom sjukskrivningsindustrin. År 2002 kom en banbrytande rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) som genomförts av personer från RFVs analysavdelning (Ds 2002:49, Den svenska sjukan sjukfrånvaron i åtta länder). Här följer några utdrag ur rapporten: Sjukfrånvaron har ökat i snabb takt i Sverige sedan Huvudsyftet med denna studie är att undersöka om utvecklingen av sjukfrånvaron i Sverige är ett unikt fenomen i ett europeiskt perspektiv eller om motsvarande utveckling förekommer i andra länder i Europa. Syftet är även att söka förklaringar till eventuella skillnader i förekomsten och utvecklingen av sjukfrånvaro mellan länderna... 23

23 Sjukfrånvaron i Sverige jämförs med frånvaron i Danmark, Finland, Norge, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland, samt med det vägda genomsnittet för samtliga tolv länder som varit medlem i EU under hela undersökningsperioden (EU12)... Det är... länder med en relativt likartad ekonomisk struktur och utvecklingsnivå. Däremot finns det betydande skillnader mellan de regelsystem och administration av försäkringar som ersätter inkomstbortfallet under sjukfrånvaro i de olika länderna. I diagrammet sammanfattas sjukfrånvaro bland anställda i åldern år under perioden : Rapporten fortsätter: Sedan 1980-talet har sjukfrånvaron bland anställda varit betydligt högre i Sverige, Norge och Nederländerna än i Danmark, Finland, Frankrike, Storbritannien och Tyskland. I rapporten testas en del hypoteser om förklaringar till den höga svenska sjukfrånvaron: RFV:s statistiska analys har visat att det finns indikationer på att den svenska arbetskraftens åldersstruktur, den höga 24

24 sysselsättningsgraden bland de äldre, den höga kvinnliga förvärvsfrekvensen och andelen fast anställda bidragit till en högre och mera konjunkturkänslig sjukfrånvaro. Men dessa faktorer kan bara förklara en del av av skillnaderna...vi har särskilt analyserat... i vilken utsträckning den ökade sjukfrånvaron i Sverige från 1996 till 2001 kan förklaras av förändringar i åldersstrukturen. Det visar sig att endast 5 % av ökningen kan förklaras av demografiska förändringar. De betydande skillnader i såväl nivån som utvecklingen av sjukfrånvaron i Sverige jämfört med många andra länder, som kvarstår efter det att de demografiska och sysselsättningsmässiga skillnaderna beaktats, tycks inte bero på några direkta skillnader i det allmänna hälsotillståndet. Rapporten konstaterar vidare att arbetsmiljön i Sverige tycks stå sig bra i en internationell jämförelse men att det finns undersökningar i Sverige som visar att en del grupper, särskilt anställda inom kommuner och landsting, och i synnerhet... kvinnor som arbetar inom dessa sektorer på senare år redovisat ökat missnöje inte minst med den psykiska arbetsmiljön. Som alla goda utredningar pekar även denna utredning på behov av fortsatta utredningar: En viktig faktor som inte har kunnat beaktas i denna studie är socialförsäkringens regelverk i de olika länderna... Det gäller exempelvis karensdagar, förekomst och längd av sjuklöneperiod, ersättningsnivå osv. Ett annat område där mera forskning och studier behövs är hur sjukförsäkringsregler skapar drivkrafter för att vara frånvarande från arbete. Vidare finns mycket knapphändiga kunskaper om hur försäkringsadministrationen i olika länder klarar av sin roll som grindvakt. 25

25 Sammanfattningsvis har man inte hittat några bra förklaringar till ökningen av sjukskrivningarna i Sverige. Däremot har man kunnat avfärda en del påstådda förklaringar. Men det verkar finnas något gemensamt med Nederländerna och Norge. Ett år senare presenteras en ny studie i skriftserien Riksförsäkringsverket analyserar. Studien gör just det som ESO-studien efterfrågade, nämligen en undersökningen av hur försäkringsadministrationen i olika länder Tyskland, Finland, Nederländerna och Sverige klarar sin roll som grindvakt (2003:16, Att förhindra och förkorta sjukfrånvaro, erfarenheter från fyra länder). Så här beskriver utredningen sitt uppdrag: RFV och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi publicerade år 2002 en studie som visar att sjukfrånvaron sedan länge har varit betydligt högre bland anställda i Sverige, Norge och Nederländerna än i Finland, Danmark, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och högre än EUgenomsnittet. Sjukfrånvaron i Sverige är dubbelt så hög som i Finland och nästan fyra gånger så hög som i Tyskland. Studien visar att skillnader i åldersstruktur, sysselsättningsgrad och kvinnlig förvärvsfrekvens samt konjunkturers inverkan förklarar en del av skillnaderna i sjukfrånvaron mellan länder. Dessa stora skillnader är dock fortfarande till stor del oförklarade. Inget i övriga studier eller statistik tyder dock på att den höga sjukfrånvaron i Sverige skulle kunna förklaras av sämre hälsa eller arbetsförhållanden än i andra länder. Varför har vi en hälsoparadox med god hälsa och lång medellivslängd men hög sjukfrånvaro i Sverige? Och följande slutsatser dras: Den viktigaste slutsatsen är att sjukförsäkringsadministrationens förmåga att tillämpa och driva försäkringen försäkringsmässigt har överordnad betydelse för sjukfrånvarons omfattning. I försäkringstermer skulle detta arbete benämnas skadereglerande insatser. Det kan till och med hävdas att 26

26 skadereglerande insatser är en förutsättning för att andra åtgärder ska kunna vara helt verkningsfulla. Ett effektivt skadereglerande arbete förutsätter en likformig och rättssäker tillämpning av sjukförsäkringen vilket i sig åstadkoms genom bland annat tillämpning av försäkringsmedicinska riktlinjer vid sjukskrivning, granskning av läkarintyg inom försäkringen, regelstyrda prövningar av rätten till försäkringsförmåner, likformig handläggning och tydliga försäkringsregler såsom tidsbegränsade ersättningar. Likformig handläggning förutsätter enhetliga arbetsmetoder inom socialförsäkringsadministrationen vilket fortfarande saknas i Sverige... Ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare är ett ständigt återkommande tema och tron på att en övervältring av kostnader från sjukförsäkringen begränsar sjukfrånvaron är stark. Men det holländska exemplet visar med all önskvärd tydlighet att överföringen av kostnadsansvaret för sjukskrivningar och förtidspensioner på arbetsgivaren inte är tillräckliga för att förmå arbetsgivare att förbättra arbetsförhållanden, öka återgång i arbete och därmed skapa mindre sjukskrivningar och färre förtidspensioneringar. Erfarenheterna från Tyskland och Finland visar i stället att ekonomiska drivkrafter blir framgångsrika och starka först i kombination med i första hand en sjukförsäkring som tillämpas försäkringsmässigt... Eller kortare uttryckt: Ingen försäkring kan fungera utan kontroller, ej heller sjukförsäkringen. Sådana kontroller saknas i Sverige. Utan kontroller är andra åtgärder meningslösa. Till exempel vore det meningslöst att lägga kostnader på arbetsgivarna om man inte först skapar nödvändig försäkringsmässig kontroll och skadereglering. 27

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95

Läs mer

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla Bild: Robert Nyberg Sjukförsäkring som är bra för vissa, men som är bestraffningssystem för många sjuka och skadade eller Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla HUR VILL

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Den svenska sjukfrånvaron

Den svenska sjukfrånvaron Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 3 1 Den svenska sjukfrånvaron Den svenska sjukfrånvaron har ökat successivt sedan 1997-19 och är för närvarande högst i

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson E-post: bjorn.johnson@mah.se Hälsa och samhälle, Malmö högskola Sjuktalets variationer 1955-2008 30 25 20 15 10 5 0 1955 1960 1965 1970

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd 2012-02-21 registrator@finance.ministry.se registrator@employment.ministry.se Skrivelse med anledning av slutrapport Samverkansuppdrag om utveckling av metoder för redovisning av resultat av arbetet mot

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN 005:6 Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv 1983 004 ISSN 1653-359 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den snabba ökningen av sjukfrånvaron i Sverige mellan 1998 och 003 väckte frågor om i

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2010-10-21 AdmD-291-2010 Ert datum Ert diarienr 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet Gränslandet mellan

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Advokatsamfundet ogillar förslaget om ökad schablonisering i skaderegleringen.

Advokatsamfundet ogillar förslaget om ökad schablonisering i skaderegleringen. R 5455/1999 1999-09-21 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Finansdepartementet. Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557)

Finansdepartementet. Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM 17 februari 2003 YTTRANDE Dnr 6-1-03 Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557) Den svenska sjukfrånvaron

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning:

Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Budgetprognos 25:4 Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Sjukfrånvaron i Sverige har varierat kraftigt under de senaste femton åren. I många internationella jämförelser

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson Centrum för tillämpad arbetslivsforskning / Hälsa och samhälle Sjuktalets variationer 1955-2008 Det var den långa sjukfrånvaron som ökade

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Socialdepartementet. Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Socialdepartementet. Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialdepartementet Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Förord Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp i Socialdepartementet. Arbetsgruppen har haft till uppgift att utarbeta

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 2 (6) Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning I regleringsbrevet till

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning Metodstöd Avstämningsmöte Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning 2006-05-04 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson Dokument id: 1.1 Metodstöd Avstämningsmöte Datum: 2006-05-04 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (9) Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 Inledning Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel. För att upprätthålla legitimiteten

Läs mer

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU14 Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12: 113

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer