Likabehandlingsplan för Trolle Ljungby skola och förskola, Nymö förskola 2013

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Trolle Ljungby skola och förskola, Nymö förskola 2013 Trygghet, respekt, delaktighet, ansvar och glädje Om förbud mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Gäller för skola samt skolbarnsomsorgen och förskola. 1

2 1. Inledning Trolle Ljungby skola är en skola med 27 elever till våren 2013 men med ca 35 elever ht Vi bygger vår organisation på våra förskolor i Trolle Ljungby med 35st barn och Nymö förskola med 25st barn. Vi har en hälsofrämjande profil som grund för allt arbete. Det innebär att vi betonar vikten av att arbeta med allas fysiska, sociala och psykiska hälsa. Vår utgångspunkt är att lyfta fram allas förmågor och stärka dem. Samarbetet med barnens och elevernas föräldrar är viktig. Alla förskolor och skolor ska ha ett handlingsprogram för att förebygga, motverka och åtgärda kränkande behandling samt följa diskrimineringslagen. Förskola och skola ska främja barns och elevers lika rättigheter. Enligt lag finns det förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder samt förbud mot kränkande behandling. Lagar som styr är diskrimineringslagen (3 kap. 14 Diskrimineringslagen (2008:567) ) och skollagens kapitel 6 (6 kap. 6 Skollagen (SFS 2010:800)) 2

3 1.1 Vår vision och värdegrund Vår vision är att sträva efter att alla bemöts med respekt och får vara en del av gemenskapen och det ska vara en positiv anda i våra förskolor, på skolan och fritidshemmet. Vår värdegrund Alla ska känna sig trygga, och det skall kännas bra att gå till förskola och skola Därför - ber barnen och eleverna varandra och pedagogerna om hjälp - lär vi barnen och eleverna att hjälpa varandra - tolereras ingen kränkande behandling, inga fula ord och inget våld eller hot om våld - har alla vuxna på förskolan och skolan ett gemensamt ansvar för alla barn och elever Alla ska visa respekt och ta hänsyn Därför - behandlar vi andra som vi själva vill bli behandlade - värnar vi alla om varandra - visar vi att alla på vår förskola och skola är lika värdefulla, och lär barnen och eleverna att alls lika värde Alla ska ha möjlighet till att ha det bra med kamraterna och ingen skall behöva känna sig bortglömd. Därför - lär vi barnen att bry sig om och tolerera varandra och varandras olikheter - motverkar vi alla tendenser till utanförskap - arbetar vi för en förskola och skola där alla är artiga och trevliga - tar alla vuxna sitt ansvar för att upptäcka utanförskap Alla ska känna att man tar deras tankar, åsikter och känslor på allvar, och att man tillsammans försöker förändra det som inte är bra. Därför - arbetar vi aktivt med barn- och elevinflytande - lyssnar vi på barnen och eleverna och vill att de diskuterar med varandra och med oss Att alla skall ha möjlighet att känna att man duger, och att man hela tiden utvecklas och lär sig. Därför - vill vi att alla visar varandra uppskattning - bemöter vi varje barn på dess nivå och lyfter fram det positiva - försöker vi ha en stämning som är öppen och tillåtande, där varje individ vågar och får komma till tals - skapar vi en miljö där man berömmer, uppmuntrar och stöttar varandra - arbetar vi för att varje barn känner sig betydelsefull Alla har rätt till en god, lugn och trevlig arbetsmiljö Därför - arbetar vi aktivt för att skapa en trivsam arbetsmiljö ute och inne - lär vi barnen att visa hänsyn för sig själv och sina kamrater - ingriper vi när barnen förstör för andra 3

4 1.2 Mål Trolle Ljungby skola och förskolorna jobbar för en hälsofrämjande skolutveckling. En förskola och skola; - som är fri från diskriminering och annan kränkande behandling - som man går till med glädje - där alla känner delaktighet, medansvar och trygghet - som stimulerar barnen, eleven att ta egna initiativ, eget ansvar och vara nyfiken - som strävar efter att få trygga barn och elever som värnar om varandra och miljön - där alla följer gemensamma regler och normer 2. Definitioner Med diskriminering avses vad gäller denna plan: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder eller viss sexuell läggning, så vida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och det medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i punkt 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns eller en elevs värdighet. 4

5 3. Nulägesbeskrivning 3.1 Att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling Vi följer rutinerna enligt vår kalender (se bilaga 1). Under personalens planerings- och studiedagar samt under planeringstid och möten har vi vår värdegrund och vision, förhållningssätt och likabehandling som återkommande punkter. Denna dialog skall hela tiden genomsyra våra verksamheter. Vi strävar efter en samsyn i vårt förhållningssätt. I all planering av arbetet ska frågan om likabehandling vara aktuell. Exempel på återkommande tillfällen: Arbetslagsmöten där de kommande veckornas arbete planeras och där de vi utvärderar våra aktiviteter. Särskilda konferenser med värdegrundsgruppen en gång per termin, även sammankallad av rektor vid behov. Barnen/Eleverna deltar i olika former av råd, matråd, rörelse- och gymnastikråd och klassråd. Årlig uppstart för skola och planeringsdag för förskolorna. Där vi uppdaterar oss kring arbetet med likabehandling. Eleverna har varje dag samlingar och möten enskilt eller i grupp där vi tränar och utvecklar empati och självförtroende. Vid minst ett tillfälle per termin sätter vi fokus på utemiljön. Här försöker vi ge barnen/eleverna verktygen för att berätta eller rita var på skolgårdskartan de tycker det är roligt att leka och var de tycker det är obehagligt att leka. Enskilda samtal med alla elever varje termin genomförs av pedagoger och eller rektor. Vi upprättar regler tillsammans med eleverna vid behov och dessa regler förankras med hemmen. På förskolan försöker personalen sprida sig både inne och ute för att fånga upp barnens/elevernas intresse, motverka kränkande verbal och fysiks behandling. Även för att vara till hands för att stötta och uppmuntra. Barnen och eleverna har bestämda namnade platser vid matbordet, för att öka tryggheten. För att gynna nya kompisrelationer har Jättarna på Trolle Ljungbyförskola barnens val på den fria leken tiden. Här väljer man efter intresse och då möter man nya kompisar i leken. Tydliga rutiner och strukturer på Solen i Nymö, detta för att få arbetsro och en trygg miljö. 5

6 Utbildningsinsatser under 2013 Utbildning i första hand för vår värdegrundsgrupp, fortbildning i form av samtal kring exempel en bok som vi gemensamt väljer. Detta år kommer vi att arbeta med Rädda barnens publikation För en tryggare skola. Vg gruppen kommer att gå på en föreläsning Våga börja prata för att öka våra kunskaper i hur barn som växer upp i missbrukar familjer kan ha det. Vi startade terminen med ett besök på Barnahuset för att tydliggöra vår anmälningsplikt och öka på kunskaper om hur vi bör möte utsatta barn/elever. Vår övergripande strategi är att arbeta förebyggande med barn, elever och pedagoger i samverkan med föräldrar. Vi införlivar detta i det vardagliga arbetet ständigt genom att lyfta olika frågeställningar i våra pedagogiska diskussioner: - Vi vuxna skall vara goda förebilder med ett tydligt och gemensamt förhållningssätt gentemot barn, elever och vuxna. - Hanteringen av en rak och öppen kommunikation. - Dialog mellan pedagoger, arbetslag och föräldrar. - Tydliga regler som upprättas tillsammans med barnen och eleverna. - Kontinuerligt användande av IUP som ett verktyg för barnens och elevernas lärande och utveckling genom hela förskolan samt skoltiden. - Ett gott samarbete mellan barn och elev, pedagog och föräldrar. Vi uppmuntrar det positiva och starka i vårt arbete med olika teman och metoder: - Dagliga samtal. Eleverna på skolan intervjuas en gång per termin för att kunna kartlägga behov och problem som vi behöver arbeta vidare med. - Vi arbetar med att stärka elevens självkänsla genom att använda metoden/ handen stopp sluta. - Åtgärder mot brustna inomhusregler i skolan, handen tas ner av pedagogen/eleven från regeltavlan och sätts tillbaka av eleven då han/hon känner sig redo. Framtaget i samråd med eleverna. - Gruppstärkande aktiviteter och lekar som också utvecklar elevernas empatiska förmåga t.ex. samarbetsövningar, värderingsövningar och trygghetsövningar. - Pedagogernas närvaro i barn och elevgrupper på raster och i fri lek. - Pedagogerna styr de olika gruppernas sammansättning, eleverna i skolan har fasta platser i klassrum och matsal, som bestäms av pedagogerna. Även i förskolan är det pedagogerna som styr placeringen kring matbord och vid samling. - Vi arbetar med värderingskort. Där lyfter vi värdegrundsfrågor med hjälp av teater, sång och samtal. - Vi arbetar med snick och snack. Där lyfter vi värdegrundsfrågor med hjälp av teater, sång och samtal. (Trolle förskola) 6

7 - Vi arbetar med livskunskap i skolan där vi lyfter värdegrundsfrågor med hjälp av sång och samtal och film. - I förskolan och i skolan får barnen/eleverna möjlighet i matråd, klassråd och fritidsråd träna demokratiska former. - Vi arbetar aktivt med att eleverna ska använda ett vårdat språk till varandra och till vuxna. - Utvecklingssamtal hålls i skolan varje termin. Inför samtalet ber vi eleven att svara på frågorna och dessa svar ligger till grund för samtalet kring trygghet och trivsel pedagog/elev och vårdnadshavare. Då får familjen en möjlighet till återkoppling och åtgärder kopplade till behov som ev yttrar sig. I förskolorna används även här ett frågeformulär som samtals stöd. - Föräldramöten, föräldraråd och drop in fika (förskolorna vt) används som en möjlighet till att informera om vår plan men här ges även tillfällen att diskutera och samtala om värdegrund. - Frånvaro kontrolleras och noteras dagligen, snabb kontakt om barnens och elevernas frånvaro inte är anmäld av vårdnadshavare. - Trolle Ljungby förskola använder sig av barnens val, där väljer barnen efter intresse och möter ofta nya kompisar i dessa situationer. - Händelserapporteringen skall bli en rutin självklar att använda för alla pedagoger i vår verksamhet. - I Nymö arbetar vi med Temat Ljud på avdelningen Solen. Detta för att bl.a. stärka gruppkänslan Specifikt vad gäller diskriminering på grund av kön Vi arbetar medvetet med att ge pojkar och flickor samma möjligheter genom att vara uppmärksamma hur vi tilltalar dem, vilka läromedel vi köper in och vilka miljöer vi skapar för barnen och eleverna oavsett kön. Hur vi grupperar i olika arbeten. Vi vill stärka alla barn och elever och barn oavsett kön utifrån deras egna förutsättningar och enskilda behov, samt skapa samma förutsättningar för varje individ. Särskilt uppmärksammar vi rörelse och gymnastik utifrån att undersökningar generellt visar ojämlika förutsättningar för pojkar och flickor. I skolan går pedagogerna in i varandras verksamheter för att kunna dokumentera hur taltiden fördelas mellan flickor och pojkar. Men även för att iaktta hur elevernas kroppspråk berättar att de mår när de går ut på rast och in i klassrummet. Litteraturval som speglar barn och deras intresse kopplat från könsstereotypa värderingar. Vi ser möjligheter i arbetet med hemlig kompis, där man får en möjlighet att lära känna en ny kompis. I förskolan används litteraturen som en gemensam grund att stå på. Här kan barnens funderingar och tankar bygga vidare på aktiviteter som måla, pyssla eller experimentera Specifikt vad gäller diskriminering på grund av etnisk tillhörighet Vid skolstart samtalar vi med föräldrarna för att få veta så mycket som möjligt om elevernas bakgrund, modersmål, vanor och traditioner. Vi uppmuntrar barn och föräldrar att använda sitt eget modersmål. Då behov finns, beställs tolk. Modersmålsundervisning erbjuds i skolan. Vi tänker på hur vi väljer bild- och textmaterial så att de speglar olika miljöer och människor med olika utseende och bakgrund. 7

8 Vi kommer att lyfta fram en tradition från ett annat land under vårterminen för att ytterligare visa på likheter, olikheter. 15/3 firar vi St Patrics daý (17/3) i hela organisationen. I Nymö planerar och genomför kokerska, pedagoger resor till olika länder. Här får barnen en möjlighet att äta mat och frukt med typiska ingredienser för detta land. Samtidigt presenterar de detta land och invånare med bilder och böcker för att tydliggöra andra kulturer. Vi planerar för ett samarbete (under vårterminen) med Backsippans förskola i Bromölla, detta för att våra barn skall få möjlighet att träffa barn från andra kulturer. Skolan hyr in lokal för idrott och slöjd på Fjälkinge skola även här för att knyta kontakter och få våra elever att träffa och möta andra kulturer så tidigt som möjligt. I skolan firar vi FN-dagen och här lägger vi stort fokus på barnkonventionen och alla barns lika värde. Vårt fadderbarn Abdi från Afrika skall hjälpa eleverna att förstå att vi alla lever olika men att alla har samma värde och rättigheter Specifikt vad gäller diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning Vi är uppmärksamma på att vi har olika traditioner i familjer i vardagen och vid högtider och födelsedagar. Vi bekräftar mångfalden genom att barn och eleverna får berätta om sina olika traditioner. Pedagogerna är uppmärksamma på sitt bemötande av barn och elever i samband med olika kulturers traditioner. I etiska diskussioner och undervisningsmoment läggs tonvikten på att bekräfta både skillnader och likheter. Vi kommer att lyfta fram en tradition från ett annat land under vårterminen 2013 för att ytterligare visa på likheter, olikheter. 15/3 firar vi St Patrics daý (17/3) i hela organisationen. I Nymö förskola bjuder vi barnen på matupplevelser från olika länder då presenteras samtidigt detta land och invånare med bilder och böcker för att tydliggöra andra kulturer och trosuppfattningar. I Trolle Ljungby skola och förskola får barnen/eleverna äta mat från olika kulturer kopplade till vår extra uppmärksammade högtid. Världskartan används för att barnen skall få ett perspektiv på världen och länder Specifikt vad gäller diskriminering på grund av funktionshinder På våra förskolor och skola skall alla barn och elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Lokalerna anpassas efter barnens och elevernas behov. Pedagogerna har tät kontakt med vårdnadshavare, skolsköterska och rektor för att anpassa undervisningen efter elevers särskilda behov. Skolan och förskolan har ett samarbete med BUP och Barnhabiliteringen, stöd och hälsoenheten. Vi kommer att låta barnen/eleverna testa på hur det skulle vara att ha ett funktionshinder. T.ex. prova att använda fötterna till att rita och måla. Använda sinnena, leka blindbok, lyssna efter ljud etc. Försöka arbeta med material med alfabetet på teckenspråk samt punktskrift. Vi skall även i Nymö förskola arbeta med bilder för att beskriva TAKK. Vi ska aktivt tänka på detta vid val av litteratur. Vi kommer även utbilda personal i Nymö under våren i en TAKK utbildning. Extra resurs har vi tillsatt i Nymö för att kunna implementera tecken som en naturlig del i verksamheten Specifikt vad gäller diskriminering på grund av sexuell läggning Vi arbetar med att stärka barnens och elevernas självkänsla, våga säga ifrån, respektera varandra och varandras olikheter. Vi arbetar med att vi lyfter barnens och elevernas frågeställningar kring familjestrukturer. Familjer kan se olika ut detta lyfter vi med hjälp av litteratur för att tydliggöra och skapa någonting att 8

9 samtala kring. Vi har ett tillåtande klimat där barnen och eleverna erbjuds på möjligheten att klä ut sig och på så sätt prova på att byta roller. Vi arbetar med allas rätt att ha vilka kläder de vill och ha varierande intressen. Vi kommer att namnge våra olika rum könsneutralt. Fortsätta köpa in material som passar oavsett kön såväl ute som inne. Fortsätta att aktivt använd genustänk i arbetet med barnen/eleverna. Vi kommer att fortsätta att aktivt söka och välja litteratur som är genusneutral. 3.2 Att upptäcka diskriminering eller annan kränkande behandling - Personalen är närvarande i all verksamhet under hela dagen även raster, såväl ute som inne. - Vid behov upprättas regler tillsammans med barnen och eleverna som även förankras med hemmen. - Personalen är uppmärksam på kränkningar såväl mellan barn-barn, elev-elev som mellan vuxen- barn, vuxen elev samt vuxen-vuxen. - Pedagoger i förskola, skola och fritidshem har regelbundna samtal både enskilt och i grupp. - Vi har rutiner för hur man tar emot när barn och elever berättar om kränkningar. - Redan misstanke om att kränkningar förekommer bör uppmärksammas. - Vi har en värdegrundsgrupp som blir inkopplad då vi ser att en händelse övergår till att bli flertalet händelser. - Det är viktigt att ledningen och personalen är uppmärksam på om barn och elever upplever sig diskriminerade eller kränkta av någon vuxen i verksamheten. 3.3 Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling Då diskriminering eller annan kränkande behandling upptäcks ska följande rutiner följas - samtal med berörda, initiativ tas av personal som upptäckt eller fått informationen - skriftlig dokumentation av händelsen (se bilaga 2) - vid behov ges information vidare till arbetslag, rektor och föräldrar utifrån vad som har hänt och hur vi arbetar vidare i ärendet - utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den eller de som kan ha eller har utövat kränkningen och den som blivit utsatt - utredningen ska beskriva det fortsatta arbetet - har kränkningar pågått över tid, lämnas ärendet till skolans värdegrundsgrupp som genomför samtal och dokumentation. Om uppföljningen visar att kränkningen inte upphört, lämnas ärendet vidare till rektor - huvudmannen skall underrättas om arbetet och kränkningen eller kränkningarna 9

10 Ansvarsfördelning för utredning Kränkning mellan barn eller elev Kränkningar vuxen barn eller elev Kränkningar vuxen vuxen Pedagoger samt värdegrundsgruppen Rektor Rektor samt styrelse - Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. 3.4 Att åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling - Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. - Vid tillfället för kränkningen agerar den vuxna som är närvarande genom att avbryta kränkningen. Det är viktigt att du som pedagog visar med din kropphållning att du menar det du säger. - Samtal med berörda elever. Fokus på att barn/elever inte är elaka utan det var en handling som var taskig och upplys om att vi kan träna bort detta felaktiga beteende. Som pedagog skall du erbjuda barnet/eleven återkoppling och utvärdering efter en planerad träningsperiod. - Uppmärksamhet från personal så att kränkningarna inte upprepas. - Vid kränkande händelser ansvarar den personal som är ansvarig för de inblandade eleverna för att informera föräldrarna om händelserna och hur vi tillsammans arbetar vidare med dem. - Fortsatt aktivt arbete i barn/elevgrupperna med vårt förebyggande arbete enligt tidigare beskrivna planer. 3.5 Uppföljande åtgärder - Enstaka incidenter barn och elever emellan följs upp av de pedagoger som arbetar nära barnen och eleverna. Vid upprepade tillfälle barn eller elever emellan görs en handlingsplan vilken inkluderar uppföljning samt utvärdering. - Vid varje tillfälle då vuxen kränker barn eller elev sker en uppföljning av rektor. - Vid varje tillfälle då barn eller elev kränker vuxen sker en uppföljning av rektor. - Vid varje tillfälle vuxen kränker vuxen sker uppföljning av rektor. 10

11 3.6 Ansvarsfördelningen Åtgärder - Alla arbetar aktivt för att likabehandlingsplanen efterlevs. Ansvar Alla vuxna samt barn och elever - Vuxen reagerar på händelse. All personal. - Samtal med inblandade barn och elever. Berörd pedagog som känner barnen eller eleven. - Dokumentation på särskild blankett för incidentrapport, hot, våld, kränkning. Berörd pedagog - Vid behov finns elevhälsovård, specialpedagog/ psykologhjälp att tillgå. Rektor, elevhälsa - Samtal med inblandad personal och föräldrar. Rektor, pedagog - Dokumenteras som ett åtgärdsprogram. Rektor, pedagog 4. Beskrivning av hur barn, elever och personal skall medverka i arbetet med planen samt hur vårdnadshavare skall göras delaktiga i arbetet. - I det dagliga arbetet ska likabehandlingsplanen vara ett levande dokument - På personalkonferenser är bemötande samt skol- och förskoleklimatet en återkommande diskussionspunkt. - Barn och elever görs delaktiga genom samtal, teater, lekar och sagor på förskolor och skolan. - Barn och elever kommer med förslag och synpunkter som beaktas då planen upprättas. - Via sina pedagoger har barn och elever en direktkanal där alla frågor kan lyftas. - På föräldramöten ska genomgång av likabehandlingsplanen ingå. - Även värdegrundsfrågor ska diskuteras på föräldramöten och hur skolan och hemmet tillsammans kan ha en positiv inverkan på barn och elever om vi tar klart avstånd från diskriminering och kränkande behandling. - Likabehandlingsplanen presenteras och kommenteras på föräldrarådsmöte - Vår värdegrundvägg i Nymö används för att visa hur vi arbetar med vår värdegrund. - I Trolle förskola uppdaterar vi Normer och värden regelbundet för att visa hur vi arbetar med värdegrundsfrågor dagligen i verksamheten. 5. Beskrivning av hur planen skall göras känd och förankras i hela verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare - Planen finns tillgänglig för all personal, barn, elever och föräldrar. På anslagstavlor och på hemsida. - Regler och värdegrunden skickas hem till elever och föräldrar för samtal och underskrift. 11

12 - Genomgång och samtal om planen på personalkonferenser, klassråd, föräldramöten och föräldraråd. - Frågeställning: Lever verkligheten upp till vår plan? 6. Beskrivning av hur planen årligen skall följas upp, utvärderas och rutiner kring upprättandet av en ny plan - Genomför årlig enkät i slutet av höstterminen, till alla barn och elever om deras trivsel och trygghet i förskola, skola och fritids. - Vi ser till att föräldraråd och personal blir delaktiga i utvärderingen. - Pedagoger i värdegrundsgruppen och rektor upprättar tillsammans en reviderad likabehandlingsplan i januari/ februari Till dig som förälder eller vårdnadshavare Barn berättar inte alltid om kränkningar som de själva eller andra utsätts för. De tror att det är att skvallra. De kan också vara rädda för att det skall bli värre. Att berätta är inte att skvallra, det är att hjälpa. Det är viktigt att du som förälder pratar med ditt barn om detta. Ta kontakt med personalen om du misstänker att ditt barn eller andras barn är utsatt för någon form av kränkning. Då tar personalen direkt tag i ärendet och utreder/studerar/samtalar därefter återkopplar till berörda föräldrar. För de allra minsta barnen som inte själv kan berätta har du en viktig roll om du/barnet upplever någon form av kränkning. Vi förväntar oss av dig som förälder Att ni informerar oss på skolan/förskolan om barnet berättar med ord eller kroppspråk något som tyder på kränkande behandling. 12

13 Viktiga telefonnummer och e-postadresser: Diskrimineringsombudsmannen (DO), Box 3686, Stockholm Tel E-post Fax Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm Tel (växel) E-post Barn- och elevombudet, Box 23069, Stockholm Tel (växel) E-post Fax

14 Bilaga 1 Januari Februari Förskolorna Kalender Värdegrund, samtal om gruppen/individen och stärka den. Föräldraråd med samtal om Likabehandlingsplan. Drop in fika med värdegrunden i fokus. Skolan Mars Kartläggning Kartläggning April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Kartläggning Enkäter till föräldrar Hälsovecka Stämma av punkt 1-4 i kartläggningen. Föräldramöte där värdegrunden är med på dagordningen. Kartläggning Enkät till föräldrar gällande trygghet. Utvecklingssamtal ligger jämt fördelade under läsåret. Värdegrund, samtal om gruppen/individen och stärka den. Föräldraråd med samtal om Likabehandlingsplan Öppet hus, här erbjuds föräldrar insyn i verksamheten. Kartläggning Enkäter till föräldrar Utvecklingssamtal Hälsovecka Stämma av punkt 1-4 i kartläggningen. Föräldramöte där värdegrunden är med på dagordningen. Kartläggning och utvecklingssamtal. Samt intervjuer med alla elever. Enkät till föräldrar gällande trygghet. 14

15 Bilaga 2 Uppföljning av händelser i anslutning till Likabehandlingsplanen Trolle Ljungby skola, förskola samt Nymö förskola Diskriminering ( p g a kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning) Trakasserier utifrån de fem diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning) Annan kränkande behandling t ex mobbning, misshandel, ofredande, olaga hot etc Repressalier Barnets/elevens namn: Händelse: Åtgärd: Datum för uppföljning av åtgärd Personals underskrift Vårdnadshavares underskrift Förälder/föräldrar är kontaktade Ja Nej Datum Rektors underskrift 15

16 Bilaga 3 Regler för Trolle-Ljungby skola läsår 2013 Allmänna regler: *Vi lyssnar på varandra. *Vi delar med oss. *Vi väntar på vår tur. *Vi är rädda om varandra. *Vi löser konflikter själva eller ber en vuxen om hjälp. *Alla får vara med när vi leker. Snurrgungan: *Endast två stycken på gungan åt gången. *Man sitter ner på gungan när den är i rörelse. *Man får stå upp och ta fart på gungan för att sen sätta sig ner. *Ingen får stå runt snurrgungan och sätta fart. Fotbollsplanen: *Pedagoger delar upp lagen. *Behandla med- och motspelare sjysst och rättvist. *Turas om att vara målvakt. *Inga glidtacklingar får förekomma på plan. *Vid regelbrott får pedagogen dela ut rött kort. Snöbollskastning: *Snöbollskastning sker endast på basketplanen bakom matsalen. *Snöbollarna består endast av snö och inte grus eller is. *Att mula är ej tillåtet. Språkbruk: *Inte använda svärord eller andra skälsord. *Vi använder oss av vänliga fraser såsom; Hej, Hejdå, tack så mycket, varsågod, ja tack och nej tack. Härmed intygar Jag att jag har tagit del av ovanstående information och arbetar utifrån dessa regler för att på så sätt bidra till ett trivsamt klimat på vår skola. Elevens namn: 16

17 Datum: Elevens underskrift Målsmans 1 underskrift Målsman 2 underskrift Bilaga 4 Kartläggning På hälsoveckan varje år skall vi genomfört en omgång av kartläggningar. På hösten skall dessa genomföras ännu en gång och vara färdiga fram till jullovet. 1. Den fysiska miljön = Lekmiljöer, vad väljer barnen och eleverna att leka. Var leker de? -Varför leker de så och just där? 2. Den psykiska miljön = Genom pedagog studier och handledning. Ex en pedagog har till uppgift att studera kroppspråk och beteende. För anteckningar då någon annan leder gruppen eller barnen/eleverna leker. 3. Gruppen/Klassen = Samtal i gruppen, regler och händelser. 4. Individen = Samtal med enskild individ. Stödfrågor till samtal: Finns det någon i gruppen/klassen som brukar bestämma? Finns det några som brukar hänga på den som bestämmer? Finns det någon i klassen som inte har det bra? Berätta hur det känns när du: - Tänker på skolan - Är på väg till skolan - Tänker på klasskamraterna Upprepa och fråga: - Berätta mera.. - Är det såhär du menar. - Är det såhär du känner 17