EXAMENSARBETE. Skyddsåtgärder mot översvämningar. En undersökning om hur europeiska länder kan minska de

Transkript

1 EXAMENSARBETE Skyddsåtgärder mot översvämningar En undersökning om hur europeiska länder kan minska de samhällsekonomiska kostnaderna genom att vidta säkerhetsåtgärder mot översvämningar. Jenny Inglén Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 SAMMANFATTNING I takt med klimatförändringarna ökar riskerna för översvämningar. En översvämning kan generera enorma skador och ekonomiska förluster för hushållen och samhällen. Ett resultat av det översvämningsdirektiv som togs fram av Europeiska kommissionen år 2007 är att det idag pågår ett aktivt arbete i många europeiska länder för att kartlägga riskdrabbande områden och öka informationen kring skyddsåtgärder, för att minska skadorna vid en eventuell översvämning. En försäkring kan till stor del täcka den ekonomiska förlusten som en översvämning kan innebära och på så vis skapa en trygghet hos försäkringstagarna. Detta arbete undersöker hur den samhällsekonomiska förlusten kan minska genom att minimera skadorna av en översvämning. Studien fokuserar på att undersöka hur informationsläget kring översvämningar och dess risker ser ut i fyra europeiska länder och om försäkringsbolagen kan bidra med att minimera skador från översvämningar. Uppsatsen utgår ifrån tidigare studier och insamlad information från vetenskaplig forskning och olika databaser och resultatet visar att försäkringsbolagen inte tenderar att bidra med tillräcklig information eller ekonomiska incitament för att hushållen själva skall åta säkerhetsåtgärder mot översvämningar. Däremot arbetar många organisationer, främst i England och Skottland, för att öka informationen och kunskapen kring risken för översvämningar och ger rekommendationer till hushållen om säkerhetsarbete för att minska skadorna av en översvämning.

3 ABSTRACT Because of the climate changes the risks for floods are increasing. A flood can result in enormous damage and economical loss for the households. Due to the new EU floods directive many European countries are working today by mapping areas with high flood risks and improving the information about the risks and safety works against floods. An insurance can help with the economical losses and act like a security for the insurers. This paper investigates how the economic loss in the societies can be reduced by taking action against floods to reduce the damage from them. The focus in the study is to investigate how much the information about risks and floods look like today in three different countries and if the insurers companies can help the society to reduce damage from floods. This study is based on earlier researches and collected data from scientic research and different database on the internet. The results show that the insurance companies can give more directives or incitements to the households to do safety work against floods but there are many organisations who work for to help the society with information and recommendation about floods and how to minimize the damage.

4 INNNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte Metod, teori och avgränsningar Disposition BAKGRUND Översvämning en naturkatastrof Försäkringar mot översvämningar TEORETISK REFERENSRAM Ofullständig information Asymmetrisk information Tidigare studier Sammanfattning av tidigare studier Kriterier för effektivt förebyggande mot skador av översvämningen SKYDDSÅTGÄRDER I FYRA OLIKA LÄNDER Organisationer som arbetar med informationsspridning Sverige England Skottland Finland Försäkringar Sverige England Skottland Finland Sammanfattning av resultatet... 24

5 5. DISKUSSION Sammanfattning av de tre kriterierna information, incitament till att vidta säkerhetsåtgärder och lokalisering Slutsatser REFERENSER... 32

6 1. INLEDNING I takt med klimatförändringarna tenderar riskerna för översvämningar att öka (Europeiska miljöbyrån, 2005). En översvämning kan generera svåra skador för både människa och djur. I Europa är den vanligaste naturkatastrofen översvämningar vilket har lett till att ett översvämningsdirektiv togs fram av Europeiska kommissionen året 2007 (European Commission, 2012). Direktivet innebär att en riskanalys kommer att arbetats fram i Sverige och andra EU-länder för att sedan i de riskdrabbade områdena kunna utföra ett aktivt skyddsarbete. Detta arbete pågår i många europeiska länder idag för att minska riskerna och skador av en översvämning genom kartläggning av riskdrabbade områden och lättillgänglig information till lokalbefolkningen om hur de kan åta egna säkerhetsåtgärder. Centrala, norra och nordöstra Europa är de områden som kan förvänta sig en ökning av översvämningar framöver i samband med kraftigt regn som fyller vattendragen snabbt (Europeiska miljöbyrån, 2005). En översvämning kan innebära en stor ekonomisk förlust för hushållen då vattnet tränger in i byggnader och en återuppbyggnad av bostaden kan väntas i värsta fall (SMHI, 2004). En försäkring kan täcka den ekonomiska förlusten om en sakskada skulle ske, men tryggheten varierar beroende på land och bolag. Under perioden betalade försäkringsbolagen runt om i Europa 52 miljarder euro i skadeersättning till de drabbande vilket är ett belopp som kan komma att stiga i framtiden (European Commission, 2012). Vissa produktvillkor som försäkringsbolagen har innehåller säkerhetsåtgärder som försäkringstagaren måste vidta för att kunna få full ersättning för en eventuell sakskada. Dessa krav varierar avsevärt mellan länderna och även lokala bolag. Med hjälp av produktvillkoren kan försäkringsbolagen ge ekonomiska incitament till hushållen för att själv agera i ett förebyggande syfte och minimera eventuella sakskador som kan orsakas av en översvämning (Crichton, 2008). Studier visar att hushållen underskattar riskerna för översvämningar, och att det finns behov av mer information i form av kartläggning av riskdrabbade områden och lagstiftning för att öka kunskaperna kring översvämningar (Kousky och Kunreuther, 1

7 2009). Genom ökad information om riskerna och konsekvenserna av översvämningar skapas incitament för hushållen att vidta egna säkerhetsåtgärder mot dem för att minimera den ekonomiska förlusten (Kousky och Kunreuther, 2009). Klimatförändringarna och den ökade risken för översvämningar (Europeiska miljöbyrån, 2005) kan genera höga ekonomiska förluster för både samhället och hushållen. Att aktivt arbeta för att minimera skadorna av en översvämning kan bidra till positiva ekonomiska effekter för samhället. Frågan är i vilken utsträckning europeiska länder arbetar för att öka incitamenten för hushållen att vidta säkerhetsåtgärder mot översvämningar i syfte att minska den samhällsekonomiska förlusten. 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de samhällsekonomiska kostnaderna kan minska genom att utföra säkerhetsåtgärder mot översvämningar. Studien fokuserar mot att undersöka hur informationssläget i europeiska länder ser ut idag och om europeiska försäkringsbolag kan bidra med att minska skadorna av en översvämning. 1.2 Metod, teori och avgränsningar I detta arbete är en litteraturstudie gjord där jag utgått ifrån tidigare studier inom uppsatsens problemområde. Jag har identifierat tre kriterier utifrån de studier som används i detta arbete, som jag anser sammanfattar de viktigaste områderna inom skyddsåtgärder mot översvämningar. Dessa kriterier ligger till grund för analysen av de europeiska länderna och är viktiga områden inom skyddsåtgärder mot översvämningar. Information om hur de europeiska länderna kan minska de samhällsekonomiska kostnaderna genom att vidta säkerhetsåtgärder mot översvämningar, är insamlat från vetenskaplig forskning, databaser och söksidor på internet. Valet av att svara på arbetets syfte med hjälp av en litteraturstudie kom sig naturligt med tanke på vilken data som fanns tillgängligt. Att använda sig av en annan metod, exempelvis en ekonometrisk analys, begränsades av tillgängligheten av rätt data. Att jämföra olika länder anser jag vara intressant för att undersöka vilka åtgärder olika länder tillämpar för att minska den samhällsekonomiska förlusten och om åtgärderna skiljer sig åt. Ofullständig och asymmetrisk information bidrar till marknadsmisslyckande då en aktör på marknaden alltid har mer information än den andra (Nicholson, 2002). Inom 2

8 nationalekonomin finns det en modell inom asymmetrisk information som kallas för moral hazard och är ett ständigt problem inom försäkringsmarknaden (Gravelle och Rees, 2006). Genom att utgå ifrån tidigare studier, teorin om ofullständig och asymmetrisk information och insamlad data analyseras situationen i de olika länderna med hjälp av kriterierna information, incitament till att vidta säkerhetsåtgärder och lokalisering. Uppsatsen avgränsar sig till att undersöka och jämföra länderna Sverige, Finland, England och även regionen Skottland. Eftersom Skottland skiljer sig ifrån England vad gäller skyddsarbete mot översvämningar har jag valt att även inkludera Skottland trots att det inte är ett eget land utan en region inom Storbritannien. Syftet var att även analysera Holland men i brist på information och svåråtkomlig sådan har jag valt att utesluta det landet. I detta arbete studeras delar av det översvämningsdirektiv som beslutades av EU i dessa länder som berör hur samhället och hushållen kan minimera skadorna av en översvämning. Globalt sett finns det länder med en högre översvämningsrisk men jag har valt att begränsa mig till länder inom Europa. Uppsatsen avgränsas även till att studera endast hemförsäkringar och endast analysera vad som gäller vid skada av själva fastigheten och inte lösöret. Uppsatsen mynnar ut i att endast analysera kring information, incitament till att vidta säkerhetsåtgärder samt lokaliseringar av områden med hög risk för översvämningar i de fyra länderna. 1.3 Disposition I kommande kapitel introduceras läsaren i ämnet om översvämningar och försäkringar. Kapitel tre beskriver ofullständig och asymmetrisk information, ger läsaren en översikt över tidigare studier i både text och tabell och redogör för de valda kriterierna som länderna analyserats ifrån. Kapitel fyra redovisar analysen av de europeiska länderna och avslutas med en tabell som sammanfattar resultatet. I det sista kapitlet förs en diskussion om studiens resultat. 3

9 2. BAKGRUND 2.1 Översvämning, en naturkatastrof En översvämning innebär att vattennivån i hav, sjöar eller vattendrag stiger så pass mycket att landområden som vanligtvis är torra täcks av vatten (SMHI, 2004). Beroende på det geografiska läget kan dess negativa konsekvenser variera men globalt är denna typ av naturkatastrof det som orsakar flest dödsoffer och ekonomisk skada (SMHI, 2004). Bostadshus vattenskadas ofta i samband med en översvämning genom att vattnet direkt strömmar in i bostaden och även på grund av att det överbelastar ledningssystem (SMHI, 2004). I Europa är den vanligaste naturkatastrofen översvämningar och till följd av de klimatförändringar som sker förväntas översvämningar i vattendrag 1 bli allt vanligare (Europeiska miljöbyrån, 2005). Under åren bestod 43% av de inträffade katastroferna av översvämningar där Europa drabbades av omkring 100 vilket gav mycket negativa konsekvenser. 700 människor dog och försäkringsbolagen fick betala ut ersättning för omkring 52 miljarder euro (Europeiska miljöbyrån, 2005). Beroende på nederbörden och flödena i vattendragen samt långsiktiga förändringar av klimatet kommer översvämningarnas konsekvenser och storlek att variera. I dagsläget har man noterat att det har varit höga temperaturskillnader i Europa, speciellt de senaste tio åren. Trenderna pekar på fortsatt ökning och man kan förvänta sig stigande temperaturer framöver (Europeiska miljöbyrån, 2005). När det gäller årsnederbörden i norra Europa ökade den med 10-40% under perioden , och en minskning skedde i södra Europa med 20%. Prognoser visar att nederbörden kommer att öka i norra Europa och kan innebära att somrarna till mestadels består av regn i hela Europa. Med tanke på en väntad ökning i temperaturen innebär det att nederbörden under vintrarna till mesta del kommer bestå av regn istället för snö vilket leder till ytterligare risk för 1 Samlingsnamnet för naturligt strömmande vatten såsom bäckar,floder,åar och älvar är vattendrag. 4

10 översvämningar. I kombination av förändrad nederbörd och temperatur förväntas flödena i vattendragen att ändras och den årliga tillrinningen 2 kommer att förstärkas (Europeiska miljöbyrån, 2005). Baserat på dessa prognoser fastslogs ett översvämningsdirekt av EU år 2007 som innebär att medlemsländerna åläggs att ta fram en prognos över riskdrabbande områden i Europa och påbörja ett skyddsarbete. Detta direktiv skall genomföras stegvis och samtidigt skall klimatförändringarna beaktas (SMHI, 2007). SAWA 3 är ett projekt finansierat av EU med utgångspunkt att översvämningsdirektivet genomförs. Syftet är att i de drabbade områdena minska riskerna för översvämningar i takt med klimatförändringarna. De länder som deltar i projektet är organisationer från Tyskland, Nederländerna, Skottland, Sverige och Norge (Länsstyrelsen, 2012). De bosatta i Sverige är relativt skonade från stora översvämningar. En översvämning i landet beror på att stora mängder vatten tillförs till sjöar och vattendrag genom regn eller snösmältning och är som vanligast under våren, om stora mängder snö smälter senare än normalt i en snabb takt på grund av hög lufttemperatur. Faller det regn i samband med detta stiger risken för översvämning vilket varierar geografiskt (SMHI, 2004). Till följd av det översvämningsdirektiv som tillsattes nationellt år 2009 är det idag kartlagt vilka områden i landet som har en betydande risk för översvämningar. Nästa steg är att ta fram riskhanteringsplaner och på bästa sätt eliminera eventuella skador påverkad av översvämningen (MSB, 2011). Sverige väntas i framtiden få mer nederbörd och varmare temperaturer, i södra Sverige kommer det dock att regna mindre och innebära eventuella torrperioder. I hela Sverige visar prognoser att extrem nederbörd i form av skyfall kommer att öka vilket innebär ökade flöden lokalt. Det innebär för de områden som i dagsläget redan drabbas av höga vattenflöden troligtvis kommer att drabbas ännu mer (Miljödepartementet, 2007). Skottland påverkas också av klimatförändringarna och havsnivåerna väntas stiga vilket kommer att leda till ökad risk för översvämningar längst kusterna. I Skottland regnar det frekvent och landet är omgivet av mycket vatten där större delen av marken består av floder och strömmar. Skottlands invånare är vana med stormar, snö och regn och samhället har under lång tid utvecklat skyddsåtgärder för översvämningar baserat på de 2 Tillrinningen är det vattenflöde som rinner från ett omgivande markområde till en sjö eller vattendrag. 3 Strategic alliance for integrated water management actions. 5

11 erfarenheter som har utvecklats under tidens gång. Kraftigare tak, specialutbildade räddningsteam och dränering är några exempel. Redan i slutet av 1800-talet utvecklades den första vetenskapliga kartan över översvämningar i Skottland (Crichton, D. 2011). Över fem miljoner invånare i England bor eller arbetar i de områden som riskerar att drabbas av översvämningar från hav eller floder (Environment Agency, 2009). I takt med klimatförändringarna väntas havsnivån öka vilket innebär ökade översvämningar efter kusterna speciellt efter de östra och sydliga kusterna. Några av de vanligaste översvämningarna i landet är i floderna vid hastigt och kraftfullt regn som orsakar höga vattenflöden vilket marken inte hinner ta omhand, översvämning efter kusterna till grund av stormar och högvatten samt i vattenledningar (Environment Agency, 2009). I Finland är det mängden med snö och is i dess vattendrag under våren som ger högst risk för översvämningar, speciellt i samband med snabb snösmältning. På grund av åarna längs med kusten i de östra delarna av finska viken till södra österbotten har de områderna högst risk för översvämningar. I norra Finland är det inte lika vanligt med denna typ av översvämning som orsakas av snösmältningen däremot kan lokala översvämningar förekomma på grund av isfördämningar (Finlands miljöcentral, 2011). Prognoser och bedömningar kring riskområden för översvämningar i Finland görs med syftet att varna för översvämningar samt för att planera markanvändningen och räddningsarbete (Jord och skogsbruksministeriet, 2011). 2.2 Försäkringar mot översvämningar Särskilda försäkringar mot översvämningar finns det inte i dagsläget utan skydd mot översvämningar är en del av hemförsäkringen. Detta avsnitt redogör för hemförsäkringen. En försäkring delas ofta upp i sak- och personförsäkring där personförsäkringen inkluderar individuell livförsäkring, sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring. En sakförsäkring inkluderar den individuella ekonomiska förlusten genom en sakskada. En viktig skillnad mellan sak- och personförsäkring är att det senare skyddas av allmänheten via socialförsäkringssystemet och varje medborgare i landet är garanterad en viss ekonomisk trygghet. När det gäller sakförsäkringar existerar inte någon form av grundskydd och individen avgör själv vad man anser vara värt att skydda samt ser till att 6

12 det är skyddat via försäkringar (Löf, G. 2006). En hemförsäkring fungerar som en paketförsäkring då den innehåller flera olika delar och skyddar mot flera olika saker där exempelvis överfallskydd och frivilligt reseskydd ingår. En hemförsäkring riktar sig till dem som vill skydda sitt lösöre och inte äger själva bostaden. En villahemförsäkring å andra sidan omfattar även tomtmarken, ledningar, växtligheten på tomten, flaggstång, staket, brygga ansluten till fastigheten och själva byggnaderna. Den skyddar mot brand, läckage och naturskador (Löf, G. 2006). Försäkringen skyddar även mot ansvarsförsäkring där ersättning kan betalas ut om villaägaren blir skadeståndskyldig samt en rättskyddsförsäkring där kostnader för ett juridiskt rådbud kan betalas ut. Många försäkringsbolag erbjuder även utöver detta ett tilläggsskydd som bland annat skyddar mot plötsliga och oförutsedda händelser (Konsumenternas vägledning om bank och försäkring, 2012). Man slår ofta ihop hem- och villa försäkringen för att försäkra både fast och lös egendom, dock är det även vanligt att man separerar dessa två. Byggnaderna kan man antingen försäkra i fullvärdesförsäkring vilket innebär en möjlighet att bygga upp en liknande byggnad som blivit skadad inom loppet av två år på samma grund. Det andra alternativet är att försäkra byggnaden i förstariskförsäkring som innebär att ett försäkringsbelopp betalas ut istället och de skador som uppkommit ersätts maximalt till detta belopp. Fritidshusförsäkringen täcker i första hand byggnaden och tomten men kan även försäkra för de lösöre som är placerat i fritidshuset året runt. Denna typ av försäkring skyddar mot samma skador som villaförsäkringen men när det gäller fritidshus finns det vissa skador som är vanligare. Att ledningar i huset fryses på grund av att man inte haft grundvärme på under vintern är vanligt och det är därför viktigt att försäkringstagaren följer de aktsamhetskrav som finns för att inte riskera att försäkringsbeloppet nedskrivs (Löf, G. 2006). Vid tecknande av en hemförsäkring väljer kunden ett försäkringsbelopp som egendomen värderas till vilket blir den summan som den försäkras mot (Kuluttajaliitto- Konsumentförbundet, 2012). Premien som betalas av försäkringstagaren är baserad på det försäkringsbelopp kunden valt samt i vilken typ av byggnad egendomen finns i. Om en sakskada sker måste kunden betala en självrisk, den innebär att försäkringstagaren betalar en del själv av försäkringsbeloppet. Självrisken varierar beroende på försäkring och försäkringsbolag (Kuluttajaliitto-Konsumentförbundet, 2012). 7

13 3. TEORETISK REFERENSRAM 3.1 Ófullständig information Inom nationalekonomi antar man att alla aktörer på marknaden har samma information, men det överensstämmer sällan för att säga aldrig i verkligheten. Det är nästan alltid en part som har mer information än den andra, antingen säljaren eller köparen (Nicholson, 2002). Ofullständig information innebär ett marknadsmisslyckande då resurser i samhället inte används optimalt på grund av bristande information. Aktörerna på marknaden tar beslut som är baserade på den information som är tillgängligt vilket innebär en osäkerhet för beslutstagaren och ett felaktigt beslut kan tas, som resulterar i att marknadsekonomin inte kan fungera effektivt. Om det existerade mer information för beslutsfattarna skulle det leda till mindre osäkerhet och en effektivare marknad (Nicholson, 2002). 3.2 Asymmetrisk information Asymmetrisk information är en del av ofullständig information och är ett vanligt marknadsmisslyckande inom försäkringsmarknaden (Gravelle och Rees, 2006). När ett tecknande av en försäkring sker, är det alltid en part som har mer information än den andra, så kallad asymmetrisk information. Det kan vara information om byggmaterialet eller att taket håller på att gå sönder, som försäkringsbolaget inte vet om. Att en part har mer privat information än den andra kan leda till ineffektivitet där försäkringsbolaget erbjuder mindre skydd än vad som efterfrågas i brist på information eller kräver en betydligt högre premie än vad normalt är lämpligt. Inom nationalekonomi använder man sig av principal-agent teorin för att förklara olika modeller inom asymmetrisk information, där moral hazard är den modell som förknippas i samband med försäkringar. Principal-agent teorin innebär att det är en part på varje sida av marknaden, i detta fall en kund och ett försäkringsbolag. Kunden är 8

14 agenten, den part som tar beslutet om att ingå ett avtal eller kontrakt med försäkringsbolaget som är principalen (Gravelle och Rees, 2006). Det finns tre olika typer av kontrakt som kan ingås mellan principalen och agenten. Det första kallas för first best, och innebär en marknad där principalen har fullständig information om agenten. Principalen kan tack vare det erbjuda ett kontrakt som uppfyller de krav agenten har, och tjäna en summa på det själv eftersom det endast erbjuds ett kontrakt med det som agenten efterfrågar. Det andra kontraktet, second best, innebär att principalen har mindre information om agenten, än vad agenten själv har. Principalen erbjuder ett kontrakt som innebär att en maximering av dess egna vinst, men principalen har allstå inte full information om agenten. Beroende på hur riskbenägen agenten är, kan detta leda till förlust för principalen (Gravelle och Rees, 2006). Om det exempelvis avtalas om en villaförsäkring där översvämningsskydd ingår och principalen inte vet att agenten slarvar med skotta bort snö från grunden och har haft många skador orsakade av översvämningar tidigare, leder det till förlust för principalen då agenten ofta kommer kräva utbetalning av skyddspengar på grund av fuktskador. Moral hazard innebär att principalen inte kan övervaka agentens agerande och leder till ineffektivitet inom försäkringsmarknaden (Gravelle och Rees, 2006). Principalen har exempelvis ingen möjlighet att se om agenten håller grunden fri från snö, vilket minskar risken för översvämning. I situationer som denna är det inte agenten som får stå till svars för sitt agerande utan det är principalen, eller inom försäkringsmarknaden, andra kunder till bolaget. Agenten tar inte hänsyn till sina risktaganden och om kostnaderna inte överstiger nyttan av en försäkring kommer beteendet att fortgå. Om en agent tecknade det högsta skyddet för sitt bostadshus mot exempelvis översvämning, kommer inte agenten att vara mer aktsam och vidta någon form av skyddsarbete, eftersom agenten har en försäkring som täcker för en eventuell naturkatastrof (Gravelle och Rees, 2006). I ett first best kontrakt kan försäkringsbolaget möta kundens krav och efterfrågan och erbjuda den försäkring som passar den kunden bäst eftersom bolaget har full information om kunden. Det kan exempelvis vara information om hur kunden tar han om sitt hus, agerar eller dylikt. Om kunden är mycket riskbenägen och inte tänker på sina handlingar kan bolaget sätta en högre självrisk som ett incitament till kunden att tänka på dess handlingar. Kostnaden och nyttan av att vara försiktig är lika stora, och 9

15 kunden har en försäkring som innebär fullt skydd. Försäkringsbolaget skapar alltså incitament för kunden att vara försiktig (Gravelle och Rees, 2006). I ett second-best kontrakt har inte försäkringsbolaget full information om kunden, och vet inte hur riskbenägen kunden är eller hur rädd individen är om sin egendom. Försäkringsbolaget erbjuder olika nivåer av skydd för att kunden själv skall kunna välja vad som passar individen bäst. Dock i detta läge erbjuder inte försäkringsbolaget fullt skydd eftersom de inte kan kontrollera kundens handlingar vilket kan ge stora förluster. För att skapa incitament för kunden att vara försiktig erbjuder försäkringsbolaget ett visst skydd, vilket innebär en risk för kunden då kunden själv måste stå för en del av kostnaden om någonting händer. Målet för bolaget är att erbjuda varken för mycket eller för litet skydd, utan på en perfekt nivå så att kunden är beredd att betala den självrisk som krävs vid en eventuell sakskada (Gravelle och Rees, 2006). 3.3 Tidigare studier Nedan redogörs för fyra tidigare studier som behandlar översvämningar och skyddsåtgärder mot dem ur ett samhälleligt perspektiv. De studier som sammanfattas i detta kapitel anses jag vara de mest relevanta för detta arbete med tanke på dess syfte och resultat. Studierna fokuserar på frågan om aktivt skyddsarbete är positivt eller inte och hur det kan tillämpas på bästa sätt för att minimera den ekonomiska förlusten i samhället. Kousky och Kunreuther (2009) har genom en litteraturstudie med fokus på försäkringar och översvämningar undersökt hur St Louis i USA bemött riskerna från de översvämningar som skett de senaste 15 åren. De kommer, bland annat, fram till att individer underskattar riskerna av översvämningar, att det krävs tydligare kartor över riskdrabbade områden och att risken för översvämningar ökar i takt med klimatförändringar (Kousky och Kunreuther, 2009). Att försäkra sig mot översvämningar och dess ekonomiska konsekvenser innebär för de drabbade en minskad ekonomisk förlust då försäkringsbolagen går in och täcker större delen av kostnaderna. De konstaterar att genom lagstiftning och olika villkor från försäkringsbolag minskar skadorna från översvämningar och genom att ge mer direkta rekommendationer och riktlinjer kan moral hazard problemet inom försäkringsmarknaden minskas, då ett mer omfattande skyddsarbete kan utföras 10

16 (Kousky och Kunreuther, 2009). Detta innebär att valen av bostadsort kan innebära mer risker då kunderna i och med en försäkring slipper betala hela skadebeloppet in en översvämning skulle ske. Utan en försäkring skulle valet av bostadsort baseras på andra ekonomiska grunder då de själva måste bära hela kostnader om dess egendom förstörs. Kunskaperna kring översvämningar och dess risker är begränsad och risken av att drabbas uppfattats oftast som mindre omfattande än vad det i verkligheten är. Individer missuppfattar syftet, och tryggheten, med en försäkring och inser inte att de själva kan komma att drabbas av en översvämning och finner inget behov av ett ekonomiskt skydd på grund av det. Anledningen till de lägre uppskattningarna om översvämningsrisker kan bero på dålig och svårförståelig information. Genom att förbättra kartor över riskdrabbade områden och använda sig av ett lättare språk skulle ett bättre informationssystem kunna skapas och en ökad insikt om konsekvenserna och riskerna med en översvämning (Kousky och Kunreuther, 2009). Browne och Hoyt (2000) har testat efterfrågan av försäkringar mot översvämningar med hjälp av ekonometrisk data. Hypotesen som testades var om inkomst och pris är två avgörande faktorer vid tecknade av en försäkring. Slutsatserna av detta resulterade i att det är mer trovärdigt att individer med en högre inkomst tecknar en försäkring jämfört med låginkomsttagare (Browne och Hoyt, 2000). Resultatet visade även att priset på en försäkring har en negativ korrelation med tecknade av försäkring, vilket innebär att om priset ökar minskar efterfrågan på försäkring. För att öka efterfrågan av försäkring föreslår författarna att staten bör sänka priset på försäkringar. Resultatet visade även att information kring riskerna för översvämning är av större vikt för att fler skall teckna en försäkring mot översvämning. Är man inte medveten om vilka riskerna är ser man inget behov av något skydd mot översvämningar. Graden av risk för översvämningar är högt korrelerad med tecknade av försäkringar, ju högre riskmedvetenhet, desto högre efterfrågan. Att inkomsten och priset vid tecknande av en försäkring är två avgörande faktorer vid stöds av denna undersökning (Browne och Hoyt, 2000). Kreibich., m.fl., (2011) hade som syfte att med hjälp av telefoninterjuver undersöka den positiva ekonomiska effekten av att hushållen själva vidtar säkerhetsåtgärder mot översvämningar. Interjuverna har skett efter två översvämningar i Tyskland år 2002 och Förutom dessa interjuver har även en litteraturundersökning inom ämnet gjorts samt en undersökning kring kostnader av byggnadsmaterial som lämpar sig för 11

17 fastigheter i riskdabbade områden. Vid en jämförelse av kostnaderna för återuppbyggnad och skadehantering av fastigheter och tomten mot fördelarna av skyddsarbete visar resultatet att det är ekonomiskt fördelaktigt för hushållen att vidta egna säkerhetsåtgärder. Det kan vara åtgärder som att bygga vallar kring tomten för att underlätta vattenströmningen eller ändra tillrinningen för vattnet. Att anpassa byggnadsmaterialet vid nybyggnation genom att använda ett mer vattentätt tak eller förseglade källarväggar. För de hushåll som befinner sig i ett område där skadorna ökat till grund av översvämningar och risken för dem likaså är det ekonomiskt fördelaktigt i längden att satsa på aktivt skyddsarbete. Även de minsta investeringarna i någon typ av skyddsarbete tenderar att vara fördelaktigt i längden (Kreibich m.fl., 2011). Crichton (2008) behandlar svårigheterna med skyddsarbete mot skadorna av översvämningar utifrån försäkringar. Författaren menar att försäkringsbolagens roll i framtiden kommer att vara betydligt viktigare när det gäller att hjälpa samhället mot de skador som en översvämning kan orsaka (Crichton, 2008). Försäkringsbolagen kan hjälpa samhället genom att ta fram riskdrabbade områden, bidra med information om hur hushållen och samhället skall agera vid en översvämning, ge ekonomiska incitament för att skydda sin egendom samt uppmuntra till att använda aktuellt teknik och aktivt utföra tillfälliga försvarslösningar. Det varierar från land till land i vilken omfattning ett försäkringsbolag genom en försäkring kan hjälpa samhället och även hur mycket information det finns att tillgå i det landet i form av kartläggande av riskområden. För att försäkringsbolagen skall kunna ge incitament till sina försäkringstagare om ett aktivt skyddsarbete måste de vara väl informerade och införstådda om vad risken i det området egentligen innebär. Författaren menar att försäkringsbolagen har möjligheten att bidra och hjälpa samhället med ett aktivt skyddsarbete (Crichton, 2008). 3.4 Sammanfattning av tidigare studier Här nedan är studierna sammanfattade i en tabell i syfte att underlätta för läsaren att utskilja de olika studiernas syfte och resultat, samt för att ge en tydlig bild över anknytningen till detta arbete. 12

18 Tabell 1: Tidigare studier Författare/ titel Syfte Metod Resultat Kousky, C. och Kunreuther, H. (2009). - Improving flood insurance and floodrisk management. - Undersöka hur St Louis i USA klarat av riskerna från översvämningar senaste 15 åren. - Fallstudie. - Individer underskattar riskerna från översvämningar på grund av otillräcklig information - Öka rekommendationer och riktlinjer genom lagstiftning och produktvillkor, vilket kan minska moral Browne, M. och Hoyt, R. (2000). - The demand for flood insurance: Empirical evidence. - Undersöka om hypotesen där inkomst och pris är två avgörande faktorer vid tecknande av en försäkring stämmer. - Ekonometrisk data och modell. hazard problemet. - Inkomst och pris är två avgörande faktorer vid tecknande av försäkring. - Valet av tecknade av försäkring grundar sig på nivån av risk för översvämningar. Kreibich, H m.fl. (2011). - Economic motivation of households to undertake private precautionary measures against floods. Crichton, D. (2008). - Role of insurance in reducing flood risk. - Undersöka fördelarna för hushållen att vidta egna säkerhetsåtgärder. - Analysera problemen med skyddsarbete utifrån försäkringar. - Telefoninterjuver. - Ekonomiskt lönsamt för hushåll att vidta egna säkerhetsåtgärder. - Litteraturstudie. - Försäkringsbolagens roll kan komma att öka i framtiden. - Försäkringsbolagen kan hjälpa samhället genom ökad information kring översvämningar samt om säkerhetsåtgärder. Sammanfattningsvis visar studierna att ökad information kring riskdrabbade områden samt risken av att drabbas av en översvämning är väldigt viktigt. Om inte hushållen själva förstår risken för översvämningar anser de inte ha något behov av att utföra några säkerhetsåtgärder eller teckna en försäkring. Forskningen visar även att försäkringsbolagens roll kan komma att öka i framtiden och att de kan med hjälp av sina produktvillkor styra hushållens beteende och ge ekonomiska incitament för ett aktivt skyddsarbete. Information kring lokaliseringen av fastigheterna är även av hög betydelse då beslutet kring bostadsområde kan baseras på graden av risk. Valet av lokalisering av sin bostad är på lång sikt viktigt, med tanke på nybyggnationer, då 13

19 bostadsområden med hög risk resulterar i högre kostnader för samhället. Även här kan försäkringsbolagen bidra med hjälp till samhället med tanke på att de genom sina produktvillkor kan påverka valet av bostadsort. 3.5 Kriterier för effektivt förebyggande mot skador av översvämningar Ofullständig information och asymmetrisk information leder till marknadsmisslyckande då resurserna i samhället inte fördelas effektivt (Nicholson, 2002). Moral hazard utgör ett stort problem inom försäkringsmarknaden och leder till ineffektivitet. För försäkringsbolagen är det viktigt att minska moral hazard problemet i syfte att effektivisera marknaden, minska den asymmetriska informationen och vinstmaximera (Gravelle och Rees, 2006). Detta arbete kommer att fokusera på tre kriterier som baseras på tidigare studier och ligger till grund för analysen av de europeiska länderna. Jag har valt att analysera länderna efter dessa kriterier eftersom jag anser att de sammanfattar viktiga områden inom skyddsåtgärder mot översvämningar, utifrån vad tidigare forskning har tagit fram. Kriterierna är: - Information - Incitament till att vidta säkerhetsåtgärder - Lokalisering Kriterierna sammanfattar tre olika områden inom skyddsåtgärder som kan tillämpas mot översvämningar för att minska skadorna som kan uppkomma av dem och den ekonomiska förlusten i samhället. Genom att öka tillgänglig information om översvämningar och dess risker för hushållen ökar deras incitament för att vidta säkerhetsåtgärder (Kousky och Kunreuther, 2009). Kriterierna är även viktiga inom försäkringsmarknaden för att minska moral hazard problemet då försäkringsbolagen genom sin roll kan erbjuda en ekonomisk trygghet och även hjälpa samhället genom att kräva av hushållen att utföra säkerhetsarbete mot översvämningar (Crichton, 2008 och Browne m.fl., 2000). 14

20 4. SKYDDSÅTGÄRDER I FYRA OLIKA LÄNDER 4.1 Organisationer som arbetar med informationsspridning Sverige Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ansvaret för det arbete som översvämningsskyddet indikerar skall göras och det är uppdelat i tre steg (MSB, 2011). Det första är att bedöma och ta fram områden med risk för översvämning, vilket redan är färdigställt. Det andra är att kartlägga dessa och det sista att ta fram planer för hur riskhantering skall utföras. I dagsläget bidrar de med information kring riskhantering hur man kan begränsa skador vid överflödigt vatten genom att exempelvis skapa en permanent invallning 4 (MSB, 2011) England I England pågår samarbeten mellan försäkringsbolag och organisationer som fokuserar på att ge både hushållen och försäkringsbolagen information och prognoser om översvämningsrisker (Enviroment Agency, 2012). Försäkringsbolagen använder sedan den informationen tillsammans med annan relevant fakta som berör översvämningar för att erbjuda kunder i olika områden rätt försäkring, baserad på risken för översvämning. Environemnt Agency är en organisation med ansvar över miljö, livsmedel samt landsbygdsfrågor som erbjuder försäkringstagare att själva samla information om vilka risker för översvämning som existerar för deras bostadsort och även ta kontakt med de lokala försäkringsbolagen som samarbetar med dem via deras hemsida. Försäkringsbolagen kräver en viss information av kunden för att avgöra om försäkringen skall förlängas eller vid nytecknade av en försäkring. Skyddet från ett försäkringsbolag varierar beroende på risken för översvämningar, där vissa 4 En permanent invallning kan exempelvis utföras genom stora mängder av jordmassor. 15