Barns kostvanor och livsstil Slutrapport

Transkript

1 Barns kostvanor och livsstil Slutrapport Studiefrämjandet i Östergötland Platensgatan Linköping Tfn Fax

2 Bakgrund Folkbildningsrådet har initierat projektet som fokuserat på produktion och användning av lärkomponenter i folkbildningsmiljöer. Man har till detta tilldelats medel från CFL (Nationellt centrum för flexibelt lärande). Studiefrämjandet i Östergötland är ett av sju studieförbund/folkhögskolor i landet som blev utsedda att delta i projektet. Vi har inom projektets ramar skapat ett digitalt studiematerial, Barns kostvanor och livsstil, samt deltagit i gemensamma konferenser och diskussioner via First Class. Projektet startade med en konferens med alla projektledare den april 2004 och den 30 november samma år var de flesta studiematerialen klara för visning. Mer information om det nationella projektet finns på Projektgrupp inom Studiefrämjandet i Östergötland Projektet har genomförts vid medieavdelningen på Studiefrämjandet i Linköping. Vi som arbetat med produktionen är: Jan Boman Anna Linde Jörgen Larsson Ghazi Baghlanian Medieansvarig. Skapar gränssnitt i Flash. Produktion av video, intervjuer osv. Medieavdelning Linköping. Ansvar för texter och pedagogiskt upplägg. Gjort webbgränssnittet. Ansvar för rapporter och metodhandledning. Arbetar på Norrköpingskontoret. Projektledare. Gjort en av filmerna samt bildspelet. Deltar i medieproduktionen. Ansvarig för medieavdelningen i Linköping. Varför har vi skapat studiematerialet? Vår projektidé var att skapa ett studiematerial med digitala lärkomponenter kring temat barns hälsa med tonvikt på problematiken kring övervikt. Övervikt i samband med dåliga kostvanor går allt längre ner i åldrarna. Det är en oroande tendens och det är inte alltid lätt för de vuxna som möter barn att veta hur man ska hantera problemet. Det gäller för både skolpersonal och fritidsledare såväl som för föräldrar och andra vuxna. Vårt syfte med produktionen Medieavdelningen vid Studiefrämjandet i Östergötland såg i projektet Digitala Studiematerial en möjlighet att få använda och utveckla sin kompetens i att skapa digitala produktioner med ett pedagogiskt innehåll. Vi ville skapa en projektgrupp som tillsammans ökade sin kompetens i teknik, design och pedagogik när det gäller digitala studiematerial. Att få möjlighet att delta i ett projekt där även andra grupper med annan kunskap än vi har var därför bra. Vi valde ett ämne där vi inte hade ämneskompetens inom organisationen. På det sättet liknade vårt projekt ett beställningsarbete där kunden står för ämneskunskapen och vi tvingades arbeta med hela processen från research till produktion. Det var ett sätt att arbeta som vi ville utveckla.

3 Att vara med i utvecklingen av nätverk mellan producenter av digitala studiematerial inom folkbildningen var också ett av våra syften med att delta i projektet. Mål och målgrupp Studiematerialet vänder sig till vuxna som möter barn. Det kan vara vuxna som arbetar med barn i skola eller förskola men också föräldrar. Materialet är framförallt tänkt att använda i grupp, inom cirkelverksamhet hos studieförbund eller inom utbildning och vidareutbildning av förskolepedagoger, barnskötare, lärare i distans- eller närutbildning. Även gymnasieskolans omvårdnadsprogram skulle kunna använda materialet. Varje modul innehåller diskussionsfrågor. Uppgifter i form av undersökningar förekommer, t ex Hur arbetar din kommun med dessa frågor? Målet har varit att skapa ett bra pedagogiskt verktyg som innehåller olika multimediala komponenter, i huvudsak video samt en handledning för handledare/lärare/cirkelledare, med tydliga pedagogiska mål och metodiska anvisningar. Studiematerialets syfte Att belysa barns kost- och motionsvanor enskilt men också i ett familjeperspektiv. Att visualisera problemställningar kring barns kost- och motionsvanor utifrån ett hälsoperspektiv med multimedia, för att stimulera till diskussion, erfarenhetsutbyte och reflektion kring problemet. Att genom detta bidra till att öka kunskapen och handlingsförmågan hos vuxna som arbetar med barn. Produktbeskrivning Studiefrämjandet i Östergötland har producerat ett digitalt studiematerial som tar upp det ökande problemet med övervikt hos barn. URL: Innehåll Materialet består av 5 olika moduler som var och en tar upp problematiken ur olika perspektiv. Till materialet kommer också att finnas en metodhandledning. Modul 1 Övervikt en epidemi Fakta om barns övervikt. Del 1. Vi beskriver hur fetma och övervikt definieras. Intervju med barnläkare Per Bolme och en textdel. Del 2. Vi ställer frågan varför somliga blir feta. Intervju med barnläkare Annika Jansson och en textdel. Del 3. Vilka konsekvenser kan fetma och övervikt få? Konsekvenser för individen och samhället. Intervjuer med Annika Jansson och Per Bolme samt en textdel. Diskussionsfrågor. Fördjupningstips.

4 Modul 2 Livsstil och övervikt Vad i vår livsstil gör att vi blir överviktiga? Vad kan vi ändra? Vad kan jag göra som individ/förälder/vuxen? Film om en vanlig barnfamiljs vardag. Hur kan vi hjälpa våra barn? Intervju med Annika Jansson. Att säga nej. Intervju med dietist Elin Glad Diskussionsfrågor. Fördjupningstips Modul 3 Håll balansen Modulen tar upp balansen mellan energiåtgång och energiintag. Vad är bra mat? Hur mycket energi behöver kroppen och hur gör man för att äta lagom mycket? Intervju med Elin Glad Det finns bara en väg. Undvik tom energi! Text. Tanka bilen! Flashanimation om olika födoämnens energivärde. Diskussionsfrågor. Fördjupningstips Modul 4 Kan man banta med politik? Vilka orsaker finns i samhällsstrukturen? Hur påverkas vi av utbud och reklam? Vilken roll har livsmedelsindustrin? Finns det sociala skillnader när det gäller övervikt och fetma? Vad görs i samhället? Vilka miljöer vistas våra barn i? Bildspel, Flash. Övervikt och samhälle. o Sociala skillnader. o Vad görs? Sverige, myndigheter, regeringsuppdrag, forskning. EU WHO Portionsstorlekar. Intervju med Elin Glad. Diskussionsfrågor. Fördjupningstips Modul 5 Hjälp för överviktiga barn Vilken hjälp finns att få? Syftet med vårt kursmaterial är i första hand att stimulera vuxna till förebyggande arbete. Vi ville dock ha med någon information om behandlingar av redan drabbade. Behandling av överviktiga barn vid Huddinge sjukhus. Intervju med Annika Jansson Pedagogiska överväganden Vår pedagogiska idé grundar sig på kunskapssynen att var och en skapar sin egen förståelse genom att aktivt och tillsammans med andra söka kunskap, reflektera och diskutera. Därför vill vi inte att interaktionen enbart ska handla om den mellan deltagaren och ett förprogrammerat program. Vi vill skapa förutsättningar för kommunikation mellan människorna som deltar i kursen och stimulera dem att söka kunskap även utanför innehållet i själva lärkomponenten. Det är inte minst viktigt inom ett ämnesområde som i så stor utsträckning handlar om attityder och vanor och där bemötandet av andra, i det här fallet barnen, är av avgörande betydelse. Kunskapen inom området utvecklas dessutom ständigt

5 genom nya forskningsrön vilket gör att det är viktigare att skapa en beredskap för att finna och ta till sig ny kunskap än att memorera aktuella fakta. Rena fakta har dock sin plats i materialet för att belysa problemets omfattning och allvar. Vi tror att digitala medier är viktiga på många sätt inom folkbildning och annan utbildning. Det kan ge möjlighet för fler grupper att ta del av kunskap oavsett boende eller svårighet att ta ledigt för studier. Vi tror också att man genom att använda olika uttrycksmedel, som ljud, bild, video och text kombinerat med möjlighet till interaktion kan stimulera människor till diskussion och eget kunskapssökande. Multimediaprodukter kan därför användas både i distansstudier och i närutbildningar. Tekniska lösningar Produktionen följer de tekniska riktlinjer CFL specificerat. Studiematerialet är tillgängligt via webben som och presenteras med olika medier; video, bild, ljud och text. Metodhandledningen görs i pdf-format. Varje kursmodul utgör samtidigt en egen lärkomponent och kan alltså användas separat. Den kommer att förutom på folkbildningsnätet pedagogiska resurssidor finnas tillgängliga via CFLs Kursnav. Användargränssnittet gjordes först i Flash, men för att underlätta tillgänglighet samt revidering och eventuella justeringar längre fram valde vi senare html-formatet. Det möjliggör också användningen av extern talsyntes där behovet finns utan extra arbetsinsats. Däremot valde vi komprimera våra filmer i flash flv format. Det ger en hög kvalitet i förhållande till storlek och dessutom finns en väl fungerande mediespelare med god funktionalitet att tillgå på enkelt sätt. Filmerna finns även komprimerade som endast ljud, detta för att tillgängliggöra informationen för användare med lägre uppkopplingshastigheter. Animationen är även den gjord i Flash. För att få tillgång till filmer och animation krävs att användaren har en flashplug-in installerad i sin webbläsare. Flash är i jämförelse med andra mediaplug-ins relativt liten och kan laddas ned snabbt även med modem. Dessutom är flash plattformsoberoende. För att underlätta redigering av intervjuer genomfördes filmningarna generellt med två kameror. Dessutom valdes inspelningsplats i möjlig mån utefter kriteriet att befintligt ljus skulle användas i så stor utsträckning som möjligt. Beroende på omständigheter valdes antingen rundtagande eller riktad mikrofon som placerades nära och riktad mot den intervjuade men utanför bild. Produktionsprocessen En projektgrupp på fyra personer vid medieavdelningen i Linköping utsågs. Inom gruppen fanns kompetens i multimedia, film och filmredigering, pedagogik och design av webbaserade utbildningar. Kunskap i Flash skaffades under produktionens gång. Val av innehåll och struktur en första design Vi startade projektet med att träffas och brainstorma runt ämnet för att på så sätt bestämma ett första utkast på innehåll och behov. Av alla uppslag skapade vi sedan en struktur för innehållet. Vår metod var att skriva allt innehåll på post-it-lappar som vi sedan grupperade och försökte hitta olika relationer emellan. På det sättet fick vi en visuell beskrivning av innehållet. Nästa steg var att ingående göra studier och research av problemet för att kunna

6 ringa in och begränsa oss i vårt urval. Vi undersökte också vilka olika medietyper som kunde vara lämpliga. Kursen delades upp i lärmoduler och lärkomponenter utifrån problemställningar. Redan här arbetade vi med olika designförslag och gjorde en digital visualisering (som såg ut som en webbsida ungefär) som både fungerade som ett storyboard att fortsätta diskutera ifrån och ett första designförslag. Vi upplevde att våra idéer blev mycket lättare att förstå även för oss när vi tittade på visualiseringen. Det blev också lättare att se vad som behövde ändras. Vi insåg snart att vi behövde kontakt med experter och tog kontakt med Folkhälsovetenskapligt Centrum vid Universitetssjukhuset i Linköping. Där har man bildat en grupp som har intresserat sig mycket för problemet. Gruppen består av forskare, dietister och sjukvårdspersonal. Dessa ställde upp som referensgrupp. På detta sätt kunde vi få en kvalitetskontroll av vårt material. Efter det första mötet med referensgruppen då vi visade våra förslag gjordes en revision enligt de synpunkter vi fått. Inventering av materialbehov till de olika komponenterna När innehållet och strukturen bestämts var det dags att fundera runt hur de olika delarna kunde presenteras på bästa sätt. Vi valde att lägga tyngdpunkten på film med sakliga och pedagogiska aktörer med erfarenhet ur arbetslivet. Genom kontakt med referensgruppen fick vi namnförslag på lämpliga personer för intervjuer, som sedan kontaktades via e-post och telefon. En tidsplan för produktens olika delar gjordes och projektdeltagarnas ansvarsområden beslutades. Två personer i projektgruppen fick helhetsansvar för olika områden: - Research, textinnehåll och pedagogik - Grafiskt gränssnitt, medieinslag. Övriga som arbetade med produktionen fick ansvar för särskilda produktioner. Utvecklingsfas Produktionen startade under hösten Intervjuer bokades, men eftersom våra intervjupersoner var upptagna spreds intervjutillfällena ut och de sista intervjuerna gjordes ganska nära produktionens slutdatum. Innehållet textmässigt blev klart först, men efterhand som medieproduktionerna blev klara reviderades texterna. Redigering och färdigställande av material Ur de filmade intervjuerna valdes avsnitt som passade vårt material. Från urvalet redigerades sedan med Adobe Premiere Pro flera olika filmer med mållängden 3-5 minuter. Viss ljudredigering var nödvändig för att förtydliga talet. I de fall musik användes valdes friköpt musik eller musik med tillåtelse av upphovsmannen. Filmerna exporterades också som ljudfiler med tanke på användare med långsammare Internetuppkoppling. När filmerna var klara komprimerades de sedan till Flashvideoformat med Sorenson Squeeze. Med Flash gjordes mediaspelare för filmer och tal. Alla komponenter placerades i skalet och testkördes. Under produktionsfasen träffade vi referensgruppen och gjorde ytterligare revisioner. Under arbetet har det uppstått omständigheter som gjort att ytterligare förändringar har måst göras. Något reportage har fallit bort, intervjupersoner har bytts ut osv. När produktionen var klar lämnades materialet till de medverkande för godkännande. Slutligen gjorde vi en metodhandledning i Pdf-format.

7 Ekonomisk redovisning Produktionskostnader Finansiering Projektledning Produktion (FBR) Webbproduktion Deltagandesumma Filmproduktion Egen insats Material Summa: Resor Övrigt Summa: Projektgruppen nationellt nätverkande I projektgruppen har funnits personer med många olika kompetenser som vi alla har dragit nytta av. Konferenserna har dessutom varit väldigt viktiga för att skapa arbetslust och entusiasm inför uppgiften. Utan projektgruppens och projektledningens stöd och glada tillrop är det tveksamt om så pass många av projekten hade blivit klara och så bra som de blev. När det gäller vårt arbete med Flash har vi fått ovärderlig hjälp av deltagare i de andra projekten. Samarbete mellan de olika delprojekten tar dock tid och det är lätt att prioritera bort deltagande i konferensen på FC när olika deadlines för produktionen närmar sig och annat lokalt arbete måste utföras. Samtidigt är samarbetet väldigt viktigt vilket vi tar upp i våra slutsatser. För att utveckla samarbetet kunde det vara bra med någon mer konferens IRL, där de olika deltagarna kunde ha en planerad medverkan som experter på sina specifika områden. Erfarenheter och slutsatser Som nämnts fanns i vår projektgruppen kompetens inom olika områden som är nödvändiga för en sån här produktion. Däremot fanns inte erfarenhet av att tillsammans arbeta fram en webbaserad utbildning. En lärdom som vi har dragit är att planering är oerhört viktig. Många olika delar i ett sådant här projekt är beroende tidsmässigt av varandra. En tidsplan bör utarbetas med datum för när olika delar ska vara klara. Det gäller också att tänka på alla olika delar i framställandet av produktionen när man planerar. Kalendertid Det är viktigt att skilja på kalendertid och arbetstid. I det här fallet var vi beroende av att utomstående personer hade tid vilket gör att kalendertiden måste tas till ganska rejält. Flexibilitet I vårt arbete påverkades produktionen av yttre omständigheter, t ex inställda intervjuer. Det är viktigt att vara flexibel och försöka finna nya lösningar. Därför får inte planeringen vara rigid utan man måste vara beredd på att förskjutningar och andra ändringar måste göras.

8 Research Projektet liknade på sätt och vis ett beställningsarbete, skillnaden var den att vi inte hade en utomstående kund som försåg oss med ämnesinnehåll. Det var istället vi som fick jaga kunskap om lämpligt innehåll hos visserligen väldigt positiva men dock mycket upptagna experter. Det gjorde att researchdelen tog betydligt längre tid än vad vi förutsett. Nästa gång skulle vi sträva efter att arbeta nära tillsammans med en ämnesexpert gärna utbildare. Nätverkande Vår erfarenhet är att det lätt blir så att all koncentration läggs på produktionen av materialet när det gäller tidsplanering. Vi upplevde att det var svårt att ha tillräckligt med tid och kraft för att delta i det övergripande projektet på det sätt som vi skulle ha önskat. Nästa gång kommer vi i tidsplaneringen tydligare ta med saker som inte har med själva produktionen att göra, deltagande i nätverket måste prioriteras betydligt mer från vår sida om samarbetet ska få en verklig betydelse för både oss och andra. Vi tror att nätverksskapande är oerhört viktigt när man arbetar inom ett område där utvecklingen, både tekniskt och pedagogiskt, är väldigt snabb man kan aldrig slå sig till ro och tänka: Nu kan vi det här. Användning och tester Vi tror också att det är bra att ha en tydlig plan för användning och tester av materialet redan från start. När vi valde innehåll utgick vi från ett behov som vi såg i samhället i stort inte från ett behov av ett specifikt studiematerial som fanns i vår organisation. Det fanns därför ingen självklar användning av materialet i cirklar eller annan verksamhet. Vi kommer att i fortsättningen om vi inte har en extern kund att redan från början koppla in utbildare från Studiefrämjandet i arbetet med materialet och tillsammans planera in tester och användning som en del i projektet. Värt att nämnas är dock att vi i efterhand har hittat fler möjliga användningsområden för materialet inom organisationen. Studiefrämjandet arbetar sedan många år med olika föräldraprojekt och med familjeanknuten verksamhet. Vi arbetar bland annat gentemot några skolor omkring föräldrarollen och hur man som förälder kan stötta såväl sina barn. Vi ser en möjlig användning av materialet här. Studiefrämjandet och Söderköpings kommun har under några år bedrivit ett arbete där man riktat in sig på föräldrar med start vid födseln av deras första barn, dvs via BVC där man träffats i föräldragrupper som följts åt och träffats kring olika teman. Tanken med arbetet är att dessa grupper ska kunna fortsätta träffas från småbarnsåren och ändå upp till tonårstiden. Materialet skulle kunna användas i detta sammanhang. Projektets upplägg kommer att presenteras vid konferens i Norrköping i oktober 2005 och erbjudas andra kommuner i Östergötland. Konferensens tema har som arbetsnamn Vägar till det goda livet - en konferens om föräldrars livsstil och dess påverkan på barn. Vi driver på entreprenad ungdomshuset, Elsas hus. Där träffas en hel del ungdomar, en del mer/andra mindre medvetna om vad som kan vara bra att tänka på ang. kostvanor och livsstil. Flertalet är mycket väl bevandrade i cyberrymdens värld, och detta material borde kunna erbjudas dem.

9 Studiefrämjandet i Östergötland arbetar med projektet Det goda livet och kommer i detta arbete i kontakt med olika grupper i samhället, såväl vuxna som deras barn. Tanken med projektet är att peka på olika faktorer som påverkar hur vi mår. Studiematerialet skulle kunna passa väl in i detta arbete. För projektgruppen Janne och Anna