Företagsnyckeln. Tema: Företagsfinansiering. En gemensam tidning för svenskspråkiga företagare inom FiF 2/2012. Företagarnas Centraldelegation rf

Transkript

1 Foto: Thorbjörn Sirén Företagsnyckeln En gemensam tidning för svenskspråkiga företagare inom FiF 2/2012 Tema: Företagsfinansiering Företagarnas Centraldelegation rf

2 1 Gå till adressen seriousfun.fi 3 Visa vägen till glädje i arbetet 2

3 Ledare Markus Jussila, vd för Företagarnas Centraldelegation och Österbottens Företagarförening Finansiering avgör allt Störningarna i ekonomin som förekommit de senaste åren har haft några gemensamma nämnare. En har varit att information om problem blixtsnabbt har spritts över världen, vilket inneburit att kriserna snabbt blivit globala. En annan har varit att tillgången till finansiering starkt har påverkats genom kriserna, i synnerhet i samband med bankkrisen Detta berodde på misstro och försiktighet vid utlåning mellan banker, vilket påverkade banksektorns möjligheter till utlåning och bankernas lånemarginaler. Det är befogat att anse att en viss försiktighet mellan banker har varit ett sundhetstecken, men avigsidan av detta har varit att det påverkar det enskilda företagets möjlighet att få finansiering. Ett enskilt företag som hade oturen att grundas och söka finansiering vid en ogynnsam tidpunkt, har kunnat stöta på problem man inte räknat med. Det är ett krasst faktum att finansiering i de flesta fall är helt avgörande för att skapa ett företaget med tillväxtmöjligheter. En företagare med en god idé och en drivkraft är en nationell tillgång man inte har råd att förlora. Det är ett faktum att de nya arbetsplatserna i Finland under 2000-talet skapats i små-och medelstora företag, medan storföretagen gradvis minskar sin personal. Ur denna synvinkel är finansieringen för nya företagare och företag i utveckling otroligt viktig. Där har vi i Finland idag ett fungerande system där banker och Finnvera kompletterar varann för att skapa finanseringsmodeller. Det hinder man ofta stöter på är tillgången på säkerheter, vilket speciellt vid större finansieringsbehov snabbt blir ett problem. Detta gäller i synnerhet kunskapsföretag med liten fast egendom, d.v.s. den sektor där tillväxtpotentialen är speciellt stor. Regeringens beslut om skattelättnader i samband med privata kapitalplaceringar i olistade företag är ett steg i rätt riktning. I ett litet land som vårt är dock hela den sektorn ännu rätt outvecklad. Det är viktigt att det finns tillräckligt många kapitalplacerare, och att system skapas där dessa lättare kan komma i kontakt med affärsidéerna. På det sättet kunde man underlätta tillväxten i många företag, vilket tveklöst är det mest effektiva sättet att skapa sysselsättning och tillväxt i vårt land. Visa att du är medlem Välkommen bland Företagarna Företagandet Från medlemssidorna kan bär du även Finland! ladda ner webbannern Medlemsföretag 2012 Den tidning du nu öppnat heter Företagsnyckeln. Företagsnyckeln produceras till medlemsföretagets av Företagarnas egna sidor. Centraldelegation, som är ett samarbetsorgan för de svenskspråkiga företagarna inom Företagarna i Finland. Då du hör till Företagarna i Finland och är registrerad som svenskspråkig företagare, Det finns får även du som en tryckfärdig medlemsförmån version i fyra färger, Företagsnyckeln fem gånger i året. I samma tidning får du även Företagarinfo, som kan användas som utges i publikationer av Företagarna och tidnigs- i Finland. Företagarinfo innehåller information om aktuella frågor som anknyter annonser. till företagsverksamhet och företagsledning. Vi vill gärna nå ut till alla svenskspråkiga företag i Finland, och har därför skickat ut detta nummer även till er som inte är medlemmar ännu. Ifall du tycker tidningen är läsvärd och vill ha den i fortsättningen, får du lättast tidingen genom att bli medlem i företagarna. Då får du också tillgång till övriga medlemsförmåner, info om kurser samt information för att underlätta ditt företagande. Lättast sker detta genom att gå in på fi -> så blir du medlem och välja den förening dit du vill höra. 3

4 Innehåll Ordförandespalten s Använd hjärnan 8 Vad är mitt företag värt? 10 Produktfinansiering 12 Stödmöjligheterna är många 16 Företagslån för olika skeden i företagandet 18 Leasing är bekymmerfritt 20 Kunderna är våra chefer 22 Chefsintervju: Jussi Järventaus, FiF 24 Företagarna på besök i riksdagen 26 Hård kamp mellan centrum och förorten 28 Bolagisering av lokal serviceproduktion 30 Aktuell rättspraxis 32 Mässkalendern 36 Ett fungerande mentorsnätverk 38 Ägarskiftesprocesser Det är idag vi bygger morgondagens samhälle Chefsintervju s. 22 Intervju med verkställande direktör Jussi Järventaus på Företagarna i Finland Företagsfinansiering s Reidar Wasenius s. 6 Tore Teir s. 8 Tero Ojanperä s. 10 Kjell Nydahl o Tommi

5 Ledaren s. 3 Finansiering avgör allt Kunderna är våra chefer s. 20 Intervju med tre unga kvinnor med företagstänk : Alexandra och Mia som driver en modern syateljé i Kvevlax och Malin som snart etablerar cafébutiken Malins Mathantverk i Malax i samarbete med Alexandra. Företagsnyckeln språkrör för Finlands svenska företagare sedan 1997 Chefredaktör: Markus Jussila Tfn (06) markus.jussila@osfofo.fi Redaktionssekreterare: Ann-Christin Wik Tfn (06) acwik@osfofo.fi Redaktörer: Lisbeth Bäck Tfn lisbeth@kustmedia.fi Max Lindholm Tfn (09) max.lindholm@yrittajat.fi Företagsbilen s Jonny Mattsson Tfn (018) ombudsman@foretagare.ax Thorbjörn Sirén Tfn office@thsfinland.fi Provkörning av Subaru XV, en ny medelstor crossover till överkomligt pris Framtidens elbil Opel Ampera vald till Årets bil i Europa Granskning av bränsleprisutvecklingen i kustregionen Oljeförbrukningen minskade med sex procent i fjol Bilnotiser Kontaktuppgifter: c/o Österbottens Företagarförening Sandögatan 6, Vasa Pb 289, Vasa Tfn (06) foretagsnyckeln@osfofo.fi Prenumerationspris: 30 euro/år Tryckeri: Fram Ab, Vasa ISSN-L ISSN (Print) ISSN (Online) Utgivningstidtabell år 2011 Nr Utkommer Material 1 v v v v v Utgivare: Företagarnas Centraldelegation rf Hantverks- o fabriksföreningen i Lovisa Korsnäs Företagare Närpes Företagare Södra Finlands Företagarförening Ålands Företagareförening Österbottens Företagarförening Virkama s. 12 John Erickson s. 16 Jan-Erik Kronman s. 18

6 Använd hjärnan! I augusti 2008 dök den finländska ekonomin till sällan skådade nivåer. Banker, finansinstitut och privata placerare blev synnerligen återhållsamma inför nyinvesteringar. Kraven på säkerheter och egen finansiering skärptes och penningmarknaden blev synnerligen restriktiv. Det var en tid då förutsättningarna för att få extern finansiering till nystartade företag var som allra sämst. Då startade Reidar Wasenius sitt företag Briim ett företag som hjälper anställda i kundföretag att utveckla sin koncentrationsförmåga, kreativitet och motivation. Att ropa på vatten i öknen Reidar Wasenius kunde inte ha valt ett sämre ögonblick för att försöka starta ett nytt företag. När även företagsidén var helt ny och okänd och då det dessutom inte fanns någon självklar efterfrågan på hans verksamhet, ja då var det bäst att välja plan B. Det fanns inga intresserade investerare och det var uppenbart att någon större försäljningsboom kunde han inte vänta sig. Det gällde att vänta på bättre tider och att marknaden blev mognare. Väntan belönades Reidar jobbade vidare med sin verksamhet i liten skala fram till vårvintern 2012 då han äntligen inledde affärsverksamheten med buller och bång. Media-anstormningen till Hjärnkonditionscentret, Briim Center på Södra esplanaden i Helsingfors har varit enorm och intresset verkar inte avta. Många storföretags HR-avdelningar har visat intresse för komplementet till både sedvanlig gymverksamhet och annan verksamhet för att upprätthålla anställdas arbetsförmåga. Men verksamheten måste växa för att kunna bli lönsam på lång sikt. Att satsa på enskilda konsumenter är ingen lösning i initialskedet förhållandet mellan input och intäkt blir alldeles för snävt och resurserna räcker då inte till för utveckling och försäljning. Behov av investeringar För Wasenius såsom för de flesta små privata entreprenörer, finns inga fasta säkerheter att tillgå och då kan han glömma en sedvanlig finansiering via bank. Med tanke på företagets framtid borde det dock finnas tillgång till kapital utöver startkapitalet på några tiotalstusen euro som Wasenius och bolagets andra partners skrapat ihop. Reidar Wasenius har genom freelancejobb som föreläsare i kreativitet och hjärnträning på förhand marknadsfört 6

7 Reidar Wasenius i ett av BRIIMs många specialutrymmen, här fokuseras på ljus, ljud och doftimpulser. själva produkten och samtidigt ordnades grundkapitalet. Men hur gå vidare? Den dagliga verksamheten finansieras genom kassaintäkterna, men det generar i sin nuvarande omfattning inte tillräckligt kapital på lång sikt för att på basis av den kunna göra nyinvesteringar och att utveckla och utvidga konceptet. För det behövs tillläggskapital. Det finns väldigt få s.k. affärsänglar i Finland och när bolagets värde i sig i inledningsskedet är lågt är en aktieemission inte nödvändigtvis en lösning, eftersom det mest är fråga om förväntade värden. Lånefinansiering är utesluten i brist på säkerheter. Därför behövs det s.k.venturekapital som kan binda upp sig på lång sikt och för det behövs en trovärdig företagsanalys och trovärdiga estimat. Alla sätt är bra utom de dåliga Briim står nu i ett viktigt vägskäl. Bolaget är mitt i ett stort mediaintresse som höjer förväntningarna hos kunderna. Om inte verksamheten kan växa ordentligt så att bolaget kan leverera enligt förväntningarna finns det risk att eventuella finansiärer får kallt om fötterna. Även om det finns olika venturekapitalkällor som redan i det här skedet visat intresse, måste de få ut sitt insatta kapital med minst förväntad ränta. Om inte, blir bolaget ointressant även för andra investerare. Det här gäller såväl Briim som alla andra företag. Samtidigt vill inte Wasenius förlora beslutanderätten till sitt företag då han tror starkt på sin affärsidé, som följt honom sedan början av 90-talet. Efter några år av produktutveckling kan Reidar Wasenius nu erbjuda ändamålsenliga utrymmen bland annat för sin Aivobic-verksamhet Kunskap och erfarenhet Kunskap och erfarenhet att värdera en affärsverksamhet från ett neutralt perspektiv, saknar de flesta entreprenörer. Man överskattar oftast värdet på den egna affärsidén och det egna företaget och man saknar kunskap i en långsiktig bedömning av balansräkningen. Av den orsaken har även Wasenius kontaktat sakkunniga på det området, för att i tid få hjälp med att strukturera både affärsidén, företagets rapportering och få en trovärdig analys av företagets värde nu och efter omstrukturering. Sådan kunskap finns t.ex. i företaget Greenstep, som beskrivs i en annan artikel i detta nummer av Företagsnyckeln. Greenstep skall ta sig an Briim för att analysera hur man bäst bygger upp en stark basis för framtida tillväxt. En annan sak som Reidar står inför är att utveckla bolaget, att skapa nya verksamhetsformer, digitala nätbaserade tjänster som är skalbara och så vidare, men även det kräver finansiering. Även för det behöver han hjälp och det bolag som kan hjälpa honom på den vägen är företaget Vision+ som även det presenteras i en egen artikel. Lärdomar av case Briim Ur ekonomisk synvinkel kan varje entreprenör lära sig av Briim. Briim har lyckats i sin marknadsföring genom en kraftig mediasynlighet, det är inte alltid möjligt eller ens nödvändigt men för att komma in på marknaden med en ny produkt är det en förutsättning. Men för att ett företag skall kunna växa och utvecklas behöver det ha en klar strategi, en trovärdig ekonomirapportering och pålitliga estimat för att kunna dra till sig de investeringar som behövs. Genom att i tid utnyttja tillgänglig sakkunskap och genom att garantera sitt företags trovärdighet kan företaget garantera sitt fortbestånd och växa. Briim har alla förutsättningarna. Text & foto: Thorbjörn Sirén 7

8 Vad är mitt företag värt? När en företagare söker extern finansiering för sitt företag, förutsätts alltid att investeraren får veta vad företaget är värt och vad investeraren får för sin investering. Att själv bedöma sitt företags värde är för de allra flesta mycket svårt. Dels är det egna företaget oftast övervärderat av sin egen grundare av helt förståeliga emotionella orsaker, medan en utomstående tittar på kalla fakta och bedömer företagets värde utifrån avkstningen på investerat kapital eller möjliga synergier som kunde uppstå efter investeringen. För det andra kräver en värdering en mängd olika analyser av både företaget och en estimering av företagets ekonomi under en längre tidperiod. Frågan vad är mitt företag värt, är därför befogad som en inledning, när man som företagare vill se sig om efter extern finansiering. 8

9 Hur skapa grund för extern finansiering? Frågan går till styrelseordförande Tore Teir på företaget Greenstep som verkat sedan år 2010, ett företag som idag erbjuder alla ekonomiförvaltningstjänster ett företag kan behöva. Man måste analysera företaget i sin helhet. Vi gör kundanalyser, produktanalyser och effektivitetsanalyser för att kunna ange vad som lönar sig och vad som inte lönar sig, och vad som bör göras för att utveckla verksamheten. Då får både säljaren och köparen ett dokumenterat estimat som grund. På basen av den vet säljaren vad han skall kräva för en viss andel i bolaget och investeraren hur stor utdelning han kan få för sin insats. På lång sikt är en utomstående expertuppföljning av företagets ekonomi alltid nyttig, få små och medelstora företag har inga egna resurser till det. Att anställa en controller/ekonomichef är inte det första man gör och av den orsaken har Greenstep även controllers som jobbar ett visst antal dagar i företaget och på så sätt får företagsledning en bättre ekonomiuppföljning. Detta plus de övriga tjänsterna som normala bokföringstjänster är en del av Greensteps verksamhet och därför växer bolaget även så det knakar. Bolaget har nu 30 anställda i Esbo och i Åbo och antalet ökar hela tiden i takt med den ökade efterfrågan. 150 kunder på 24 månader Kundtillströmningen har vart mycket god, vilket tyder på mycket stor efterfrågan, 150 nya kunder under de senaste 24 månaderna visar detta tydligt. Kunderna vill ha basic bokföring, löneräkningstjänster, fakturering, årsbokslut och skattedeklarationer. Men de vill även ha olika rapporteringssystem för styrelsen med kassaflödesanalyser och estimat, den svårare biten för många företag. Även behovet av finansieringsmodeller ökar liksom behovet av att hitta nya investerare (fundraisingaktiviteter) och treasurerservice (för att hantera ränte- och valutarisker samt likviditeten på bästa sätt). För företag som är ute efter tilläggfinansiering utvecklas även specifika finansieringsprocesser med stöd av företagets övriga verktyg. Men alla dessa produkter stöder företaget och är behövliga om man vill veta sitt bolags värde och hur mycket finansiering man kan få tillgång till på marknaden, till vilket pris. God avkastning = finansieringsmöjligheter För att ett företag skall få extern finansiering krävs en god, dokumenterad och stabil avkastning. Företag som lever från hand till mun är inte attraktiva för någon finansiär. Det här har Tore Teir insett från början. Därför har även Greenstep blivit en framgångssaga, men inte bara för sig själv utan även för sina kunder. När de har kunnat redogöra för företagens reella situation, genom till exempel kassaflödesanalyser och genom analys av de fasta kostnaderna, genom värderingsmodeller så har man även identifierat utvecklingsbehoven och skapat olika scenarier för företagets och produktportföljens framtid. Greenstep med i världssuccér Exempel på företag som haft stor nytta av Greensteps insats är till exempel P2S Media Group Ltd, känd för sin mobilapplikation Scoopshot, företaget Sumo med produkterna SumoPaint och SumoCover, HLD Healthy Life Devices Ltd i Uleåborg med produkten Lympha Touch. Greenstep är även med i ett enormt projekt i Kina där två hela städer planeras från grunden, Digi Eco City. Någon brist på utmangar finns det alltså inte men trots det är företag som Briim, som beskrivs i en annan artikel, ett bra exempel där Greenstep kan göra en betydande insats. När nu Briim behöver en extern finansiering, måste hela företagets businessidé och verksamhet analyseras. De nuvarande produkterna och resurserna räcker inte till för att skapa den tillväxt som är attraktiv för investerare. Det måste ske en utveckling av produkterna så att det finns produkter som är skalbara. De kan skapa tillväxt och den vägen göra Briim attraktivt för finansiärer, såsom Vision+, en investerare som beskrivs i en annan artikel i detta nummer av Företagsnyckeln. Men den analysen och de estimat som här krävs kan inte Reidar Wasenius på Briim producera i och med att han är fullt upptagen i sin operativa verksamhet. Men Greenstep kan göra det tillsamman med Briim och då kan man skapa en ny framgångssaga. Text & foto: Thorbjörn Sirén Greensteps styrelseordförande Tore Teir har sina fingrar med i ett otal företags ekonomiförvaltning och affärsutveckling. Kom med och se Kristina från Dufvemåla fredagen ! SFF och ÖF har bokat 80 biljetter till föreställningen. Närmare information om anmälningar och priser kommer senare men boka in datumet i din kalender redan nu! 9

10 Produktfinansiering i stället för företagsfinansiering När Tero Ojanperä efter 21 år vid Nokia och de senaste åren som direktionsmedlem i Stephen Elops team, funderade över finländska företags finansieringsmöjligheter upptäckte han att det fann en oprövad nisch. Tillsammans med några partners studerade de finansieringsidén närmare. Idag är den verklighet. En privat finländsk fond som finansierar finländska produktlanseringar, Vision+ Fund I Suverän teknologikompetens Tero Ojanperä är ett namn som klingar bekant på alla mera inkomna i den finländska affärsvärlden. Han har tidvis varit rubrikernas man, senast när han startade upp Vision+ men redan före det i sin egenskap av direktör på det finländska flaggskeppet Nokia. Ett gott namn och ett gott nätverk öppnar dörrar, det vet alla och det är en del av företagets kanske mera dolda affärsidé, att kunna skapa intresse för de produkter och företag som bolaget investerar i. Det goda namnet har även varit grunden för att vision+ fonden har fått stora finansiärer bakom sig förut det egna kapitalet som de fyra grundarna lagt in. Vision+ torde vara det enda riskinvesteringsbolaget i Finland som Microsoft investerat i. De andra är Nokia, Kasvurahastojen rahasto, Sitra och Finlands Industriinvestering Ab. Grundande delägare och partners i Vision+ är Tero Ojanperä, Tanu-Matti Tuominen, Jari Tuovinen och Marko Tulonen. 10 Företagsnyckeln 1/2012 2/2012

11 Tero Ojanperä, managing partner på Vision+ kan ingalunda luta sig tillbaks - hundratalas hugade företag står i kö och hoppas på finansiering. Produktinvestering på basen av inkomstfördelning Det att investeraren investerar i produkten betyder att företagaren inte behöver ge upp sitt ägande i företaget. Kapitalinvesteraren blir inte delägare i företaget utan får royalties på den finansierade produkten. I praktiken betyder det att när företagaren har en ny produktidé som han hunnit pilotera och kanske hunnit testa på marknaden, vill lansera produkten och för det behöver kapital både för marknadsföring och försäljning, men inte har tillräckliga kassatillgångar, kan Vision+ rycka in. Tillsamman med företaget skapar de ett företag som delar upp den gemensamma insatsen där moderbolagets insats utöver kontanta medel kan bestå av immateriella rättigheter och arbete medan Vision+ ger det resterande kapitalet. När sedan produkten börjar ge ett kassaflöde, fördelas det i proportion enligt insats. Hellre 60 % av en miljon än 100 % av ingenting För företagaren kan denna investering från Vision+ innebära att han kan komma in på marknaden med sin produkt, trots att han saknade tillräckligt med eget kapital. Samtidigt kan han i lugn och ro fortsätta med sin övriga affärsverksamhet och produktutveckling utan att den risk som en produktlansering innebär stör verksamheten. Han får visserligen endast den andel av intäkterna som motsvarar den egna insatsen, men det är alltid bättre än inga intäkter alls. Vi satsar på ett långsiktigt samarbete med företagarna och hjälper dem att snabbt få ut sina produkter på marknaden, sköta förhandlingar med sina partners, behålla sitt ägande och sina produkträttigheter, säger Tero Ojanperä, Managing partner på Vision+. Det är inte enbart tillväxtföretag som behöver innovativitet utan även finansieringen behöver det. Vision+ är ett strålande exempel på innovativitet som nu också nått finansmarknaden vilket kan göra det lättare för finländska småföretag att nu ut på den globala marknaden med sina produkter, något som tidigare förutsatt stora ekonomiska risktagningar, omfattande marknadsföringskampanjer och skapande av nya kontakytor. Tillsammans med Vision+ kan lanseringarna skötas snabbt och kostnadseffektivitet och på köpet kommer ett färdigt kontaktnät. Tillsammans oerhört värdefullt för den lilla produktutvecklaren. I första hand digitala konsumentprodukter Vision+ Fund I koncentrerar sig på digitala konsumentprodukter, spel samt mobil- och datorapplikationer för alla distributionsplattformar. Till investeringsobjekten hör till exempel olika produkter för Windows Phone-, Apple- och Android-mobiler, Facebook-applikationer, konsolspel, webb- och molntjänster samt PC- och Mac-program. Vision+ investerar i produktutveckling och kommersialisering av produkterna. Fonden hjälper också företag att skaffa kunder och skapa kassaflöde, här är det inte till skada att ha en långvarigt förflutet som medlem av Nokias direktion och ett suveränt internationellt kontaktnät. Redan över 200 objekt sedan början av mars 2012 Vision+ är alldeles rykande färskt, men trots det har man redan över 200 intressanta objekt man finansierar. Den typiska storleken på fondens investeringar är euro. Som grundkapital har fonden 25 miljoner euro och målet är att öka kapitalet till miljoner euro. I en annan artikel i detta nummer av Företagsnyckeln, beskrivs företaget Briim. En av deras nya produkter kunde bli föremål för finansiering av Vision + om den uppfyller de kriterier som ställs. Produkten kunde vara en Aivobicapplikation som kunde laddas ned till mobilen och med vilken den enskilda konsumenten till exempel varje vecka kunde få ett nytt träningsprogram, nya problem att lösa nya uppgifter för att träna sin kreativitet. Men för det behöver Reidar Wasenius på Briim säkert hjälp av Tore Teir på Greenstep för att få fram både en produktanalys och en marknadsanalys samt några estimat, för att kunna övertyga Tero Ojanperä och hans kolleger på Vision+ om produktens lönsamhet. Text & foto: Thorbjörn Sirén 11

12 Kjell Nydahl t.v. och Tommi Virkama t.h. Stödmöjligheterna är många! 12 Oberoende av om du står i startgroparna för att grunda ett nytt företag eller redan är företagare, lönar det sig att vända sig till VASEK och kontrollera vilka finansieringsmöjligheter du har. Stödmöjligheterna varierar mellan branscherna och vilket skede företaget befinner sig i. Tommi Virkama och Kjell Nydahl reder ut begreppen. Tommi Virkama fungerar som direktör för Vasaregionens Nyföretagarcentrum Startia, som verkar i samma utrymmen som VASEK vid Nedre Torget i Vasa centrum. Till Startia ska man alltid vända sig när man funderar på att starta eget företag. Tjänsterna som man via Startia och VASEK får som företagare eller blivande sådan är avgiftsfria. Det är viktigt att poängtera att varken Startia eller VASEK själva delar ut några företagstöd eller bidrag. Vi hjälper till med ansökningarna och byråkratin, men det är ELY-centralen eller TE-byrån som sitter på pengarna och det är dit alla ansökningar lämnas in, betonar Tommi. Starta vid Startia Det det gäller själva startstödet är det arbets- och näringsbyråerna (TEbyråerna) som beviljar detta. När man ska ansöka om det är det alltid bra att börja med ett samtal hos oss, framhållertommi. Inför grundandet av ett nytt företag och ansökan om startstöd ska alltid en affärsplan göras upp. Den omfattar finansieringskakyler, budget och så vidare. Allt sådant får man hjälp med på Startia. Numera görs affärsplanen upp i en nätbaserad version, som kan kopplas upp så att både banken, TE-byrån, Finnvera och vi kan ta del av den. Det här är unikt och finns än så länge bara i Vasa, Seinäjoki, Jakobstad och Karleby, berättar Tommi. Konkurrenssituationen avgörande Alla nyföretagare kan dock inte beviljas startstöd. Ett villkor är att man blir företagare på heltid inte deltid. Stödet betalas till företagarens personliga konto inte företagets helt enkelt för att man ska ha råd med mat och boende under uppstartningsskedet. Alla ansökningar behandlas individuellt och man beaktar speciellt konkurrenssituationen inom den aktuella branschen och orten. Kundunderlaget är avgörande. I Vasa har till exempel en ny pizzeria eller frisörsalong oerhört svårt att få startstöd, berättar Tommi. Det är även viktigt att man inte hunnit registrera sitt företag innan man lämna in ansökan om startstöd. Startia finns med vid sidan om den nya företagaren ända fram tills att registreringen av företaget är gjord då tar VASEK vid. Större team en styrka Inom huset har företagaren samma rådgivare till förfogande från båda enheter.

13 Vår styrka är vår lokalkännedom och det faktum att alla rådgivare här besitter sin egen form av specialkunnande och branschkunskap. Vi förstår kunderna bättre då vi är ett stort team och det är en styrka i jämförelse med systemet då varje kommun hade en egen näringsombudsman, anser Tommi. De flesta av oss har dessutom varit egna företagare tidigare, tillägger Kjell Nydahl, som är en av VASEKs företagsrådgivare. Han och de övriga i personalstyrkan står till tjänst med råd och hjälp då det gäller olika typer av finansineringsmöjligheter och företagsstöd som dock alla beviljas från ELY-centralen. Tre typer av stöd i tre olika skeden Innan man tittar närmare på vilka stödmöjligheter som finns måste man skilja på landsbygds- och företagsavdelningen, som behandlar olika typer av stöd och företag. Något förenklat kan ett företag få finansieringsstöd i tre olika skeden och av tre olika typer. Vid utveckling av affärsledning, marknadsföring eller produktion kan man söka om utvecklingsstöd. Vid olika anskaffningar kan man ansöka om investeringsstöd, och vid anställande av första utomstående personen kan man få stöd för utbetalning av lön motsvarande två årsverken. Då det gäller investeringsstöd är bidragsprocenten högst 20, och generellt kan man säga att investeringsstöd för nya investeringar söks från företagsavdelningen, medan man från landsbygdsavdelningen även kan få stöd för begagnade inköp, förklarar Kjell. Stödprocenten för utvecklings- och lönestöd är max 50 procent. Datorn inte stödbar I utvecklingsstöden ingår även stöd för internationalisering av ett företag. Som ett exempel kan vi ta mässor i utlandet. Man har vid den första utlandsmässan möjlighet att få 50 procent av alla kostnader betalda det gäller både monter, marknadsföringsmaterial och resorna, berättar Kjell. Angående investeringsstöden gäller villkoren att investeringarna ska hålla i minst fem år. Den stödbara kostnaden ska dessutom ligga kring euro, även om gränsen avgörs från fall till fall. forts. nästa sida Ordförandespalten Stephan Rantala, ordförande för svenska utskottet och Företagarnas Centraldelegation Det är idag vi bygger morgondagens företagarsamhälle I början av 80-talet lånade industrikretsar begreppet turbulens från flygplansindustrin. Begrepp avsåg att det råder kraftiga vindströmningar, vilka kräver lösningar för att åstadkomma stabilitet. Samhället på 80-talet hade ingen aning om hur turbulent företagsvärlden skulle vara efter trettio år. Inom IT-industrin, där vi ännu för något år sedan trodde oss vara överlägsna, friställdes 2900 anställda senaste veckan (Nokia 1600 och av Tieto 1300). Då man studerar nyanställningar sedan recessionen 2008, ser man att de stora företagen så gott som enbart sysslat med rekrytering för att kompensera s.k. naturlig avgång. Det är med andra ord de små och medelstora företagen som stått för nyrekryteringen. Pisa-undersökningarnas förlovade land Sedan 1944 har Finland lyckats bygga ett skolsystem som betonar teoretiska färdigheter. De teoretiska kompetenskraven för vad som krävs på olika utbildningsnivåer skärps hela tiden. Finländska elever klarar sig bra då elevens tankemässiga färdigheter mäts. Med andra ord grundar sig skolsystemet på att man klarar av teori och studentexamen. Skolornas timfördelning har mindre och mindre utrymme för ämnen som övar upp elevens kreativitet, en förutsättning för nytänkande och innovation. Det samma gäller praktiska ämnen där man behöver förmåga att utföra och forma med händerna. Ett resultat av detta blir att allt fler elever vantrivs med sin skolgång och blir åsidosatta, i värsta fall hamnar de på efterkälken och känner sig utslagna. Det här har vi inte råd med i ett land som kommer att ha brist på arbetskraft. Företagardagar för svenskspråkiga unga I dag behövs mer och mer specialiserad service. Detta skapar möjligheter för nya och unga företagare, som är villiga att våga och att ta ansvar för att producera konkurrenskraftig och kvalitativ service. Att vara serviceproducent kräver praktiskt tänkande, att fatta vad någon annan grupp människor egentligen behöver och är villiga att betala för. Detta kräver nytänkande, innovation och produktifiering. Eftersom enbart ca. 3 % av finländska elever kan tänka sig att bli företagare, kräver det att vi etablerade företagare tar vårt ansvar och berättar för skolelever vad företagandet är, vad det kräver och vad det verkligen kan ge. Här tror jag att vi finlandssvenska företagare kunde göra mycket för att lägga grunden till en stadig tillväxt bland oss själva. Därför efterlyser jag att företagarorganisationerna i FC finner vilja och intresse att skapa undervisnings- och utvecklingsmodeller för unga svenskspråkiga företagare. Detta kräver engagemang och att vi formar ett nätverk med arbetskraftsmyndigheter, NTM-Centraler, Finvera och andra intressenter. Låt oss också börja planera årligen återkommande företagardagar för unga svenska företagare. Här kan också Skandinaviska unga företagare, likväl som finskspråkiga, som ser Norden som en hemmamarknad, delta

14 Oberoende betyder det att till exempel en dator inte är stödbar, poängterar Kjell. Kontorsinventarier och dyra dataprogram kan det vara annorlunda med, och dessutom har man möjlighet att samla ihop kostnaderna inom två år, tillägger han. Stödbeslut betyder inte pengar på kontot Att företagsrådgivarnas hjälp behövs när ansökningarna ska göras upp är förståeligt byråkratin är inte helt enkel. Kalkyler för fyra år framåt ska finnas, liksom affärsplan, bokslut för två år bakåt och bordet ska självfallet vara rent då det gäller betalda skatter och momser annars är det stopp direkt. Sedan gäller det att komma ihåg att ansökan sker i två omgångar först ska man ansöka om stödbeslut, sedan, när utgifterna är betalda, ansöker man om utbetalning av stödet. Det betyder alltså att man själv måste se till att få inköpen eller kostnaderna finansierade, innan man kan ansöka om utbetalning av stödet, poängterar Kjell. Många tror att de i och med ett positivt stödbeslut också får tillgång till den givna summan pengar, men så är alltså inte fallet. Text & foto: Anna Sand/Kustmedia Ab STARTSTÖD Startpeng söks hos arbets- och näringsbyrån (=TE-byrån), som fattar beslutet. Startpeng kan således betalas i maximalt 18 månader. Stödbeloppet är i genomsnitt cirka 600 euro i månaden. Sökanden ska ha tillräckliga färdigheter för den tilltänkta företagsverksamheten och företaget ska ha förutsättningar för en framgångsrik verksamhet. Företagsverksamheten får inte påbörjas före beslut om beviljande av stödet fattats. Startpeng beviljas inte om utkomsten för den som ämnar bli företagare tryggats på annat sätt t.ex. genom löneinkomster, olika stöd eller förmåner. STÖDMÖJLIGHETER FÖR FÖRETAG I UTEVCKLINGSSKEDE Stöd ifrån ELY-centralens landsbygd- och energienhet Jordbruksföretag som bedriver eller börjar bedriva annan företagsverksamhet Mikroföretag på landsbygden med max 8 arbetstagare och 2 miljoner i omsättning, som inleder, utvidgar eller utvecklar sin verksamhet Små och medelstora företag som bedriver första gradens förädling av jordbruksprodukter och som utvecklar sin verksamhet med max 250 arbetstagare och max 50 miljoner euros omsättning Stöd ifrån ELY-centralens enhet för sysselsättning, företagande och kompetens företag som sysselsätter 10 personer och mer (sme-företag), vars omsättning överstiger 2 miljoner företag som sysselsätter under 10 personer och finns beläget i Vasa eller Korsholm Utvecklingsstöd Beviljas för sakkunnighjälp eller utbildning. Max 50 procent av de stödberättigande kostnaderna. Vid anställande av en central person i företag med max 50 anställda. Investeringsstöd Beviljas för uppförande, utvidgande, reparation eller förvärv av en byggnad, konstruktion eller anläggning samt förvärv maskiner och anordningar eller immateriella anläggningstillgångar som är av väsentlig betydelse. Stödbeloppet beror på hur stort företaget är och inom vilket nationellt stödområde det finns. Lönestöd Landbygdsföretag, som inleder eller utvidgar sin verksamhet kan få startstöd när de anställer sina första utomstående arbetstagare. Stöd beviljas inte för företagarens egen lön. Stödet beviljas för högst två årsverken. Stödet utgör högst 50 procent av lönen. Till ett företag som inleder sin verksamhet kan beviljas stöd, högst 6000 euro, för företagarens egna lönekostnader, dock ej om startstöd beviljas. Företagsverksamheten skall vara en heltidssyssla. Gruppstöd Till ett gemensamt utvecklingsprojekt av minst tre företag kan man ansöka stöd om det är fråga om produktutveckling, utveckling av marknadsföring och/eller utveckling av gemensamma produktfamiljer. Stödet är 50 % av kostnaderna om en av sökanden är projektets ledare. Projektet får inte påbörjas innan stödansökan har inlämnats! Regelmässigt beviljas inga stöd till följande branscher: trafik och transport detalj-, partihandel och import ägarbyten anskaffningar som sker inom närkretsen personliga tjänster (t.ex. barberar-frisörsalonger, skönhetssalonger) jordbyggnadsbranschen fortskaffningsmedel (bl.a. traktorer, maskiner som används inom byggbranschen) bilanskaffningar uthyrningsverksamhet (förutom uthyrningsverksamhet som bedrivs inom turismbranschen) byggbranschen till den del verksamhet omfattas endast av entreprenad 14

15 Aktuella utbildningar Specialiseringsutbildningar (30 sp) : Från grupp till vinnarteam Start , Vasa. Deltagaravgift materialkostnader. Ansökningstiden utgår Teknikutveckla ditt företag med IT och media Start , Vasa. Deltagaravgift 250. Ansökningstid Branding och image med internet och sociala medier Start september 2012, Vasa. Deltagaravgift 250. Ansökningstid VVS-teknik för entreprenörer Start september 2012, Jakobstad. Deltagaravgift 250. Ansökningstid Seminarier: Är ditt företag redo för 2020? IT- och mediautveckling för ditt företag , Korsholm, Smedsby. Deltagaravgift 180. Anmälningstiden ugår mer information hittar du på CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA Yrkeshögskolan Novia, CLL, PB 6, Vasa, tfn: (06) , fax: (06) Du som företagare, kan fatta kloka beslut Försätt på samma linje. Teckna arbetslöshetsförsäkring åt dig själv. Sköt om dig själv och din familj. 15

16 Företagslån för olika skeden i företagandet 16 John Erickson är regiondirektör för Finnveras Vasakontor. Här fattas årligen finansieringsbeslut för regionens små och medelstora företag. Statens specialfinansieringsbolag Finnveras uppgift är att komplettera finansmarknaden och förbättra förutsättningarna för små och medelstora företag att växa och utvecklas. Speciellt betydelsefull är Finnveras roll vid ett företags nyetablering, tillväxt- och internationaliseringsfas skeden då riskerna är som störst för företaget. Detta grundar sig på att Finnveras risktagningskapacitet är betydligt större än bankernas. John Erickson är regiondirektör vid Finnveras kontor i Vasa och basar vid sidan om för hela Västra Finland omfattande Södra Österbotten, Birkaland, Satakunda, Åboland och Åland. Han är även medlem av Finnveras ledningsgrupp. Han förklarar närmare hur den statsägda koncernen är uppbyggd och hur Finnveras företagsfinansiering fungerar i praktiken. Grunden i vår verksamhet består i det faktum att staten täcker upp för de förlustgarantier som finns. Tillsammans med kundens bank skräddarsys en gemensam lösning antingen på kundens eller bankens initiativ. Vår risktagningsförmåga är avsevärt större än bankens men vi kan inte verka utan bankerna. På Finnvera finns heller ingen kontoföring, poängterar John. Stöder inte företag i kris Med andra ord agerar inte Finnvera som huvudfinansiär i det långa loppet, utan går främst in i olika högrisksituationer. Vid uppstartandet av ett företag, stora investeringar och vid internatio-

17 DETTA ÄR FINNVERA Finnvera fungerar som en kompletterande finansiär på företagsmarknaden. Finnveras målsättning är att genom finansiering bidra till företagens framgång och utveckling i Finland Finnvera erbjuder lån, borgen och exportgarantier i ett företags olika skeden Finnveras Vasakontor har cirka kunder och en ansvarsstock på cirka 207 miljoner euro Årligen deltar Finnvera i olika projekt och startar cirka nya företag Till Finnvera Abp:s koncern hör även Veraventure Ab, Aloitusrahasto Vera Oy, Matkailunkehitys Nordia Oy samt Finland Exportkredit Ab I produktutbudet ingår småföretagsfinasiering, finansiering vid nyetablering och utveckling, investeringar och driftskapital, internationalisering, omstruktureringar ochn ägarbyten samt försäkring och finansiering av export naliseringar är vi vanligen med. Vi finansierar även ägaromstruktureringar, generationsväxlingar och företagsvärv. Vi erbjuder företagen lån, borgen och exportgarantier. Koncernens dotterbolag erbjuder också kapitalplaceringar i huvudsak för innovativa små företag, tillägger John. Förutsättningen för att Finnvera ska delta i finansieringen, är att affärsidén är bra och affärsverksamheten lönsam. Vi kan inte gå in och belåna konkurshotade företag eller företag som befinner sig i en krissituation, poängterar John. Inte heller företag inom lant- och skogsbruksbranschen eller grundarentreprenörer inom byggnadsbranschen kan få finansiering via Finnvera. Lägre säkerhetsnivå En korrekt planerad finansiering utgör en förutsättning för Finnveras deltagande. Innan vi fattar beslut om finansiering och garantier gör vi en utvärdering av företagets verksamhet, framtidsutsikter och finansieringssituation. Eget kapital ska alltid finnas, bakgrunden ska vara prickfri och branschkunnandet är av stor vikt det gäller förstås speciellt vid nyetableringar. Vi är inte med och startar upp vad som helst, ler John. Om företaget har en tillväxtplan ska det finnas en budget för det också, och precis som banken begär Finnvera alltid in företagets bokslutsuppgifter. Vi bedömer återbetalningsförmågan precis som bankerna, tillägger John. Till skillnad från bankerna får dock inte Finnvera ta företagarens egna bostad i pant. Överlag är kraven på säkerhet oftast lägre vid Finnvera än vid bankfinasiering. Ägarens personborgen ska ändå alltid finnas som säkerhet, och oftast är det frågan om företagsinteckning eller annan egendom hos företaget. Möter kunden på fältet Finnvera opererar med direkta lån och garantier för bankernas lån, normalt till under 50 procents andel. I särskilt motiverade situationer kan andelen vara större. De är avsedda för företag med färre än 250 anställda och en omsättning på högst 50 miljoner euro, alternativt en balansomslutning på högst 43 miljoner euro. På mikrosidan samarbetar vi med de regionala näringslivscentralerna så att nya företagare inte ska behöva komma till Finnvera för att få etableringslån, trots att besluten om lånen fattas här. Vi vill helt enkelt bespara företagaren tid och springande på stan, förklarar John. Bankerna kan också själva koppla på Finnveras borgen utan att kunden behöver komma hit men hur väl detta utnyttjas av bankerna varierar. För tillfället är den här produkten i stark tillväxt, tillägger han, då den spar på företagarens risk för framtida tillväxtfaser. Finnvera har kundkontakt med ungefär hälften av sina småföretagskunder, och bedriver även en uppsökande form av verksamhet. Vi vill gärna se företagets verksamhetsplats. Det är sällan kunderna kommer hit vi möter dem gärna på deras hemmaplan, alternativt hos banken. Kapitalplaceringar och kredit till utländska bolag En nyhet vid Finnvera är möjligheten att ge krediter direkt till utländska företag som köper finska kapitalvaror. Det här systemet är som bäst under konstruktion, eftersom det baserar sig på en relativt ny lag, förklarar John. Via kapitalplaceringsverksamheten kan Finnvera även placera kapital i nystartade, innovativa företag. Under de senaste åren har detta gjorts i omkring hundra olika företag i landet, berättar John. Vid Vasakontoret, som sköter Österbottens och Mellersta Österbottens landskap, fattas i medeltal mellan 500 och 600 finansieringsbeslut varje år, och här betjänar tretton anställda regionens företag. Text & foto: Anna Sand/Kustmedia Ab FÖRETAGENS BEHOV AVGÖR FINANSIERINGSPRDUKT Investeringsfinansiering: För att finansiera verksamhetens tillväxt Driftskapital: För ett företags kort- eller långfristiga behov av driftskapital och som säkerhet vid behov av finansiering för leverensavtal Utvecklingsfinansiering: När företaget utvecklas, stärker sitt egna kapital eller ska internationalisera Småföretagsfinansiering: För redan verksamma företag eller nystartande sådana Exportgarantier: För export och utländsk risktagning Internationaliseringsfinansiering: För projekt som sm-företagen inleder utomlands Närmare information om de olika produkterna finns på 17

18 VD Jan-Erik Kronman vid Sports Club i Vasa har ett hundratal konditionsmaskiner i huset. En del av dem är leasade och han tycker att systemet fungerar bra. Verksamheten har förändrats. Förr hade vi enbart muskelbyggare som satsade på tuff träning. Nu betjänar vi olika slags människor som ser träning som rekreation och social samvaro. På köpet får man en trimmad kropp. Leasing är bekymmersfritt 18

19 Leasing är ett sätt för företag att finansiera fordon, maskiner och inventarier. Leasingavgiften beräknas i huvudsak utifrån varans pris, ränta, försäkrings- och servicekostnader, avtalstid och restvärde. VD Jan-Erik Kronman vid Wasa Sports Club leasar gym- och datautrustning till motionscentret och via importbolaget Wasa Trading leasar han också ut utrustning till gym i hela Finland. Wasa Sports Club i Vasa, som grundades för 31 år sedan, är idag Finlands största och mest mångsidiga motionscenter med 3700 medlemmar och verksamhetspunkter i Vasa, Karleby och i Helsingfors (öppnar 1 september 2012). Till koncernen hör även Lady Line i Vasa och i Helsingfors. Ägare i aktiebolaget är Jan-Erik Kronman (2/3) och Peter Hertzberg (1/3). Ishockeylaget Vasa Sport drev bolaget från början. Efter två års anställning erbjöds jag att köpa bolaget och drev företaget småskaligt på 300 kvadratmeter. Idag har vi 4000 kvadratmeter här i Brändö och gym på flera platser. Verksamheten består av fritidsaktiviteter och motionsutövning för människor i olika åldrar. Man betalar lite åt gången Vi började importera utrustning för eget bruk, men ryktet spred sig och år 1998 blev verksamheten så omfattande att ett separat importbolag bildades. Wasa Trading har idag kunder landet över. När det gäller leasing betyder det att Kronman verkar på båda sidorna, han både leasar in och leasar ut. Leasingsystem är mycket vanligt i branschen. Gymägare hyr sin utrustning och antingen löser de in den efter avtalstidens slut eller skriver nytt avtal på nya maskiner. Investering i leasing binder inte företagets kapital och enligt Jan-Erik Kronman har systemet fler fördelar än nackdelar. Sports Club i Vasa fungerar som demosal för den konditionsutrustning som Wasa Trading importerar och erbjuder. Beskattningsmässigt får man dra av hela summan direkt som en hyra. Sen är det beroende på avtal, men i regel ingår garanti och service på leasingutrustning. Så medan någon annan står för bekymren ifall något går sönder kan du satsa på kärnverksamheten. Ränta för leasing är något högre. Idag ligger den på 4,3 procent medan bankräntorna är cirka 3 procent. Skillnaden var dock avsevärt mindre än för tio år sedan. I slutändan, efter fem år, är beskattningen densamma oavsett om du leasar eller köper. På fem år avskriver du utrustning du köpt men fördelen är att du betalar lite i gången, inklusive service och garanti, istället för allt på en gång med exempelvis banklån. En nackdel är att ett nyetablerat företag ska kunna visa upp ett års bokslut innan leasingavtal kan utfärdas. Vårt tradingbolag står för finansiering av maskiner med så kallat återköp. Vi går i borgen och tar tillbaks maskinerna om betalningen inte fungerar. Alltså lånar pengar men bara till dem vi litar på. Det har fungerat bra och från att ha varit omkring miljonen är vi nu ner i cirka 100 tusen euro. Finansieringen är en risktagning men hittills har alla våra kunder skött sig. Aerobisk konditionsutrustning har en hållbarhet på 3 5 år, så det är den vanligaste avtalstiden. Servicekontrakt för datorer Wasa Sports Club använder sig av leasingsystem för all datautrustning inom företaget. Vi anlitar en lokal aktör, KD Soft i Vasa och DL Software, som levererar de flesta programvarorna. De sköter också datorerna i Karleby och Helsingfors. Vårt avtal med KD Soft bygger på ett servicekontrakt plus att de byter ut maskinerna vart tredje år. För det betalar vi en fast summa per månad. En bra klausul i servicekontraktet, ifall man inte själv är datakunnig, är garanterad service inom x antal timmar. Den dagen datorerna strejkar hos oss stannar också verksamheten. Tekniken är en speciell värld för sig, avslutar han. Text & foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab 19

20 Malin Båtmästar, Alexandra Wasberg och Maria Holm är unga och framåtsträvande. De valde att bli företagare. Kunderna är våra chefer Företagsnyckeln möter tre unga kvinnor med företagstänk. Alexandra och Mia driver en modern syateljé i Kvevlax och Malin etablerar snart cafébutiken Malins Mathantverk i Malax i samarbete med Alexandra. När ska vi satsa om inte nu när vi är unga? Alexandra Wasberg är artesan inom textil och beklädnad. Hon blev företagare Maria Holm har samma utbildning och efter att ha hyrt in sig hos Alexandra en tid beslöt de att bli kompanjoner och grundade det öppna bolaget Syateljé alexandra & mia. Malin Båtmästar igen är utbildad kock och restonom. Hon har tillsammans med tvillingsystern Alexandra grundat bolaget Twinvest och kommer att driva Malins Mathantverk med cafébutik och tillverkning/försäljning av bakverk/ specialprodukter. En krävande generation Ingen av oss planerade att bli företagare under studietiden. Nej, nej. Det var ett för stort steg trodde vi. Samtidigt är vi en krävande generation. Vi nöjer oss inte med trygg inkomst. Vi vill ha möjlighet till stimulans, avancemang och utmaning i arbetslivet. Jag sökte en kompanjon, säger Alexandra. Kom till en punkt där jag inte kom vidare, fastnade i produktionen istället för att utveckla verksamheten. Både Alexandra och Mia hade annat deltidsarbete vid starten, en liten fast inkomst. Alexandra fick ett startbidrag från ELY-centralen men tog inget lån alexandra & mia är beläget i Kvevlax, Korsholm syr måttbeställda gardiner, gör ändringsarbeten, säljer tyg och sytillbehör kunderna är privatpersoner och företag mellan Nykarleby och Kristinestad har tre servicepunkter: Vörå, Malax och Kristinestad för maskiner och annan utrustning. Det har hon köpt anefter. Jag arbetade två år innan jag kunde ta ut en rimlig månadslön från företaget, säger Alexandra. Två år av ständiga prioriteringar och mycket som valdes bort. Men också två år av självförverkligande, bekräftelse och stimulans i jobbet. I den situationen är det viktigt att man vinner förståelse på hemmaplan. Företagare behöver förstående partners. Och i efterskott rekommenderar jag andra att lyfta lån för att komma igång. Att förtjäna och köpa in vartefter är tidsdrygt. Malins Hantverk nytt företag som ännu är i planeringsskedet kommer att verka i Malax drivs av nygrundande Twinvest med Malin Båtmästar och Alexandra Wasberg som innehavare blir cafébutik med bakverk och försäljning av specialprodukter 20

21 Stenkoll på ekonomin Vi tänker mycket på lönsamhet och varje dag pratar vi om vad vi kan göra bättre, annorlunda och vad som lönar sig, säger Alexandra och Mia. Mycket handlar om magkänsla och vi gör hela tiden val som stämmer överens med vår vision. Ett av dem är att söka samarbete med andra framom lågbetalda underleverantörsuppdrag. Vi vill höja imagen för hela vår bransch. Korta uppdrag, snabba leveranser och välutfört arbete är våra konkurrensfördelar. Och vårt råd är att anlita en bra bokförare. Någon som man litar på. De har stenkoll på ekonomin. Därtill visioner och långsiktiga mål. Vi vet vad saker kostar, vad vårt arbete är värt och prissätter därefter. Har vi inte den policyn blir vi överkörda direkt. Vi betjänar alla och gör det gärna, men vi kan inte göra alla nöjda. Vår bokförare gav oss rådet att se till att vi själva är nöjda med prissättningen av våra varor och tjänster. Vi har fått lov att skaffa oss skinn på näsan men värderar ömsesidig respekt mellan oss och kunderna högt finns den kan vi också, utan problem, lägga ner extra tid för att helheten ska bli bästa möjliga. Ett sätt att belöna kunderna för att de valt oss. Kunderna är våra chefer. Alexandra har studerat vidare vid sidan om, avlagt företagarexamen och har en pågående ledarskapsutbildning på gång. Företagande är en kompetens i sig där det är viktigt att ha helhetskunnande inom alla delområden. Företagande är mycket mer än det vi gör och säljer. Syateljén flyttade in i större utrymmen i höstas. Då utökades verksamheten med tygförsäljning och för den investeringen tog de sitt första lån. Snart blir det aktuellt med att anställa en person. Det är en utmaning att hitta en person med rätta kompetenser, kvaliteter och där personkemier fungerar. Förutom det ska en arbetstagare arbeta in sin lön och lite till. Annars fungerar det inte. Alexandra och Malin Skippa jantelagen Till den kommande cafébutiken Malins Mathantverk har de många idéer. Vi vill skapa nätverk och samarbeta med andra. Vi önskar att man kunde skippa jantelagen och konkurrentskap. Alla småföretagare borde samarbeta. Vi är ju intresserade av samma sak, säger Malin och fortsätter. Det är inte så att det finns en viss mängd pengar som någon annan har. Det finns pengar åt alla. Att en företagare gör bra förtjänst betyder inte att jag per automatik blir utan. Jag kan inte heller säga till en sjuk person att jag kan vara sjuk några dagar så att han får vara frisk. Avundsjuka stänger alltför många möjligheter, resonerar hon. Låt oss istället göra affärer tillsammans! Det handlar om att våga Vi sitter kring det stora arbetsbordet i syateljén och diskuterar länge. De är så unga och kloka. Mia är 22, Malin och Alexandra är 23. De vet hur det känns att möta arbetslivet efter studierna, att ha meriter och kompetens men inte rätt ålder, om vikten av att brinna för sitt jobb, om att våga fråga kunder om de är nöjda efteråt, om att se möjligheter, om att tänka långsiktigt, om att våga... Text & foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab Mia 21

22 VD Jussi Järventaus använder cykeln för att komma till arbetet. Verkställande direktör Jussi Chefsintervju Järventaus, Företagarna i Finland 22 På eftermiddagen tisdagen den 20 mars stiger jag in i VD Jussi Järventaus hörnrum på Mannerheimvägen 76 A. Solen lyser in genom fönstren och på kaffebordet står en kanna gul apelsinsaft och ett fat småbröd framdukade. Jussi Järventaus har varit VD sedan 1996, då Företagarna i Finland fick den form organisationen har idag. Under en kortare period var han kallad till minister i Finlands regering. Idag leder han en företagarorganisation, där organisationsgraden hos medlemmarna ligger i topp i hela Europa. Då jag frågar vad som motiverar honom för uppgiften svarar han företagandets betydelse för att stärka fosterlandet. Han konstaterar själv att det ganska bra avspeglar hans egen uppfostran i en fosterländsk anda. Hemmets anda präglades naturligtvis av fadern, som var generallöjtnant och kommendör för tredje divisionen. Det som också motiverar honom är att få vara i dialog med företagarmedlemmarna och de förtroendevalda och tillsammans med dem få bygga ett land, som lever av företagande. Att leda serviceutveckling och utveckla serviceproduktionen På frågan om hur han leder igenkännandet av kundbehoven konstaterar han att detta är en väsentlig fråga för honom. Det viktigaste blir att upprätthålla en levande kontakt med medlemsfältet. Detta underlättas bl.a. genom FiF:s breda administration och de tre organisationsnivåer som möjliggör direkt kontakt till de enskilda medlemmarna. För att lyckas med att identifiera fältets behov måste man orka lyssna till vad medlemmarna önskar. Sedan skall behoven förädlas så att de går att omformas till linjedragningar i FiF:s program för regeringen. Detta påverkar i bästa fall regeringsbesluten. Men om detta är tillräckligt måste man ständigt fråga sig, konstaterar Jussi Järventaus eftertänksamt. Här påminner Jussi Järventaus om att man bör komma ihåg att FiF främst är en organisation som aktivt bevakar medlemmarnas intressen för att göra Finland till ett bättre företagarland. Serviceproduktionen som sådan, avstäms genom medlemsförfrågningar men styrs också genom det breda utbudet av rådgivningstjänster, som avspeglar medlemsfältets reella servicebehov. Vi kan vara nöjda med informations- och kommunikationstjänsterna,

23 konstaterar Järventaus, men å andra sidan skall FiF också producera sådan kompletterande service som företagarna inte annars kan få på marknaden. Det här gäller t.ex. specialsatsningar som behövs då företagaren möter kriser. Här träder det unika företagarnätverket och -samarbetet in, detta i form av företagarkollegornas insatser. Här vill Jussi Järventaus uttrycka sin tacksamhet för den insats företagarna ger i form av frivilligt arbete. De serviceformer, som ännu kunde nå fler deltagare är skolningen. Här når vi tyvärr för få, konstaterar han. Jussi Järventaus konstaterar att för att leda kvaliteten hos serviceprodukterna och uppnå kundtillfredsställelse, måste man medverka och hela tiden utvärdera serviceutbudets tillräcklighet. Skolningen är naturligtvis en serviceform som direkt utvärderas av deltagarna, men här borde vi nå ännu fler deltagare än vad vi gör nu, säger han. En daglig serviceform som levt kvar från organisationen som föregick FiF, är rådgivningstjänsterna. Här är det viktigt att vi faktiskt konkret medverkar till att företagarens problem blir lösta och inte blir paragrafryttare, understryker Jussi Järventaus. Personligt ledarskap med ett budskap Vi diskuterar hur Jussi Järventaus personligen leder FiF:s centralorganisation. Redan hemma lärde jag mig att man skall leda framför och genom exempel, berättar Jussi Järventaus. I dag har FiF medlemmar och för att centralorganisationen skall fungera har verksamheten delats upp i funktionella enheter med målsättningar som skall gynna företagarna. Av experterna som fungerar som funktionens chefer, förväntas ett ansvarstagande och ett resultatfullt ledande. I gengäld får de rätt fria händer att handla. Vi strävar till att vi i FiF skulle ha en lika god anda som ett välfungerande medlemsföretag, betonar Jussi Järventaus. Vi mäter hur folk orkar med sitt arbete, här har den nya organisationsstrukturen förbättrat bl.a. arbetsfördelningen. Jussi Järventaus vill i missionen för sitt eget arbete betona betydelsen av innovation och förmågan att inspirera till nya företagsidéer. Han vill bl.a. använda styrelseresurserna till att förnya och komma med mera innovativa lösningar. Jussi Järventaus önkar se FiF som en organisation som för sina medlemmar är oumbärlig och som via sina målsättningar och verksamhet garanterar medlemmarna ett samhälle där företagaren behandlas rättvist. Det Jussi Järventaus skulle önska ännu mer i sitt arbete är direkt personlig feedback från medlemmarna. Dialogen är också viktig för att han skall fånga upp vad som skall fokuseras på. Här tar Jussi Järventaus upp YLE-skatten, där man till sist nådde en, som han säger, skälig kompromiss. Feedback från fältet spelar en viktig roll i centralorganisationens arbete. I dividendfrågan t.ex. fick vi litet feedback trots att vi lyckades. Det svenska företagarfältet Då vi börjar diskutera skillnaderna mellan servicen i de olika språkgrupperna, konstaterar Jussi Järventaus att innehållsmässigt skall det inte vara någon skillnad. Det att det kan finnas skillnader i utbudet vet han om. Vi försöker så gott vi kan, det är viktigt att vi beaktar de svenskspråkiga företagarnas behov och behovet av gemenskap inom det svenska fältet, konstanterar Jussi järventaus. Vetskapen om vad omvårdnaden av en minoritet behöver kräver speciell uppmärksamhet. Tvåspråkigheten är viktig med tanke på vårt geografiska Risto Heikkilä var FiF:s första ordförande. Här poserande med Jussi Järventaus läge. De finskspråkigas uppgift är att uppvisa denna förståelse. För oss är utmaningen att följa med utvecklingen av behoven i det svenska fältet tillräckligt. Att bara ta reda på de verkliga behoven hos de svenska företagarna kräver sin en egen process, betonar Jussi Järventaus. En kritisk fråga blir om vi utreder detta tillräckligt. Här behövs dialog och effektiv information, fortsätter han. Han anser också att FiF som sådant är ok och förmår attrahera svenskspråkiga företagare också framledes. Vi kunde säkert branda verksamheten mer för våra svenskspråkiga medlemmar, konstaterar Jussi Järventaus med eftertanke. Det tål att tänkas på hur vi kunde stärka de svenskspråkigas identifiering med FiF. Här gäller det att förbättra kvaliteten på servicen. Till de svenskpråkiga företagarna vill han hälsa, att det globala Finland i allt högre grad lever av vad våra företagare presterar. Företagarna behövs för att utveckla vårt samhälle. De svenskspråkiga företagarna har av tradition behärskat yrken och kompetenser, som också framledes behövs. Speciellt viktigt är att man också bland de svenska företagarna garanterar kontinuiteten i verksamheten och att man stöder de unga att bli företagare. Då är det viktigt att vi lyssnar, säger Järventaus. Som avslutning på vår intressanta pratstund, vill Jussi Järventaus personligen framföra sitt tack till alla förtoendevalda och svenskspråkiga företagare för det värdefulla arbete de alla utför. Text & foto: Stephan Rantala 23

24 Företagarna på besök i riksdagen Representanter för Företagarnas Centraldelegation FC och det svenska utskottet inom Företagarna i Finland träffade på inbjudan av riksdagsledamot Peter Östman (kd) riksdagsledamöterna Thomas Blomqvist (sfp), Lars Gästgivars (sfp) och Elisabeth Nauclér (ob./åland) på riksdagen Det var ett tjugotal glada företagare som deltog i träffen. Ordförande för FC och FiF:s svenska utskott Stephan Rantala inledde med att tacka Peter Östman för inbjudan samt möjligheten att senare samma dag hålla det svenska utskottets möte i kd:s mötesrum. Svensk kommunikation Först togs frågan om tullens svenska kommunikation upp. Bakgrunden i ärendet var att Östra tulldistriktet i Villmanstrand i januari 2012 skickat ut information per e-post enbart på finska till ändringssökande i EDI-ärenden. E-posten hade skickats till 25 företag på Åland. Elisabeth Nauclér konstaterade att språklagen i sig inte gäller på Åland, utan språkfrågan där styrs av självstyrelselagen. Det är dock helt klart att myndigheterna har skyldighet att kommunicera med Åland på svenska. Detta har också kommit fram i ett uttalande av grundlagsutskottet, som konstaterat att inte heller t.ex. bolagisering av tidigare statlig service berättigar att kringgå lagens krav på information på svenska. Den svenska ombudsmannen Max Lindholm berättade om läget med översättningen av de allmänt bindande kollektivavtalen till svenska. Efter ett skriftligt spörsmål av Elisabeth Nauclér började sfp och kd att arbeta för att få till stånd en lagändring angående översättningen av allmänt bindande kollektivavtal till svenska. Denna lagändring har trätt i kraft, och de allmänt bindande kollektivavtalen översätts numera till svenska av nämnden för fastställande av kollektivavtalens allmänt bindande karaktär. Således finns de svenska översättningarna nu att ladda ner på adressen fi/sv/viranomaiset/tyoehto/ Peter Östman konstaterade att de tre frågor som kom upp i debatten (tullens information på svenska, Finpros enspråkiga verksamhet och kommunikation samt SFS Suomen Standardisoimisliittos enspråkiga verksamhet och kommunikation) borde följas upp med spörsmål av sfp och kd. Höjning av dieselskatten Därefter diskuterades frågan om höjningen av dieselskatten, som tär på yrkesnäringens ekonomi, sammankopplat med risken för nytt EG-direktiv om förhöjt pris på diesel i framtiden. Både Peter Östman och Thomas Blomqvist ansåg att företagarna måste få återbäring för att stävja de negativa effekterna av dieselskattehöjningarna. Fr.v. Lars Gästgivars, Ingemar Tåg, Peter Östman och Elisabet Nauclér Fr.v. Stephan Rantala, Ann-Christin Wik, Yngve Rosenback, Håkan Nylund och Michael Lindholm 22 4

25 Stöd för internationalisering och tillväxt Markus Jussila, som är verkställande direktör för KÖF, ÖF och FC sade att t.ex. Viexpo, som sköter internationaliseringsfrågor som ett andelslag, har sett sina resurser bli nerskurna med detta år. Detta ansågs oskäligt, och frågan skall börja behandlas. Det som alla var eniga om var att åtgärden strider mot de syften som t.ex. skrivits ner i regeringsprogrammet om stöd för internationalisering och bolagens tillväxt. Hushållsavdraget Håkan Nylund tog upp frågan varför hushållsavdraget dragits ner, då denna åtgärd kan leda till en ökning av den svarta ekonomin. Thomas Blomqvist konstaterade att åtgärden var en kompromiss från regeringsförhandlingarna, som i sak inte varit helt enkla med beaktande av mångfalden idéer som de olika regeringspartierna vidhåller. Kvarkentrafiken På Dan Örndahls fråga huruvida Kvarkentrafiken skall tryggas konstaterade Lars Gästgivars att frågan behandlats och ingår i regeringsprogrammet. Primärnäringarnas verksamhetsmöjligheter Stephan Rantala tog upp vikten av att trygga de fortsatta verksamhetsmöjligheterna för pälsdjursnäringen, något som alla i rummet kunde omfatta. Han poängterade också vikten av egna primärnäringar, och primärproduktion, också med beaktande av de krav som försörjningstryggheten kräver. Thomas Blomqvist konstaterade att primärnäringarna bör stödas, och deras verksamhetsmöjligheter tryggas också framledes. Ett konkret problem som Yngve Rosenback från Tjöck tog upp är diskrepansen mellan det pris som primärproducenten får i relation till det pris som konsumenten betalar i affären. Som exempel nämnde han att primärproducenten av potatis får ca 8 10 cent per producerat kilogram, vilket inte alls står i rimlig proportion till det pris som uppbärs av konsumenterna. Frågan om vindkraft I slutet av diskussionen kom också frå- gan om vindkraft fram. Lars Gästgivars ansåg att systemet är för krångligt och byråkratiskt, och att vindkraftsbolagen har fått för stor makt i skötseln av vidkraften. Elisabeth Nauclér konstaterade att man gott kunde bygga ut vindkraft på Åland, om bara en matarkabel kunde byggas mellan riket och Åland, och om samma garantier för minimipriser skulle gälla. Ordförande Stephan Rantala konstaterade till slut att speciellt frågan om vindkraft är viktig för de svenska företagarna och att man borde bygga ut till havs varande flytande vindkraftsanläggningar. Företagarna bär Finland! Han sammanfattade den förda diskussionen kort, och tackade deltagarna för ett kort, men desto intensivare möte med god stämning och många bra idéer för kommande gemensamma intressebevakningsåtgärder. Man kan säga att FiF och FC lyckades fint i den gemensamma intressebevakningsdiskussionen med riksdagsledamöterna, som hoppeligen också de fick känna vad fältet tycker och tänker, eftersom det ju trots allt är som ordförande Rantala sammanfattade det i sitt inledningsanförande: Det är företagarna som bär Finland! Text: Max Lindholm Viktigt att stöda våra svenskspråkiga företagare! Efter företagarnas riksdagsbesök har riksdagsledamöterna Thomas Blomqvist, Lars Gästgivars, Elisabeth Nauclér och Peter Östman lämnat in tre skriftliga spörsmål till regeringen I spörsmålen lyfts de svenskspråkiga företagarnas verksamhetsförutsättningar upp och riksdagsledamöterna tar fasta på den bristfälliga svenskspråkiga kommunikationen eller verksamheten inom tullen, Finpro och Finlands standardiseringsförbund (SFS). I spörsmålet angående tullen, poängterar ledamöterna tullens viktiga uppgift att främja en smidig utrikeshandel. Tyvärr har det från finlandssvenskt företagarhåll rapporterats om brister i tullens kommunikation på svenska. De svenskspråkiga företagarnas rätt att få information på svenska tryggas av språklagen, respektive självstyrelselagen för Åland. Ledamöterna frågar därför vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att tullens svenskspråkiga kommunikation garanteras. Liknande problem finns i Finlands standardiseringsförbund SFS ry, som sköter de viktigaste administrativa uppgifterna i anslutning till standardiseringen liksom det nationella upprätthållandet av standardiseringssystemet. Från företagarhåll kritiserar man deras brist på svenskspråkig kommunikation och verksamhet. I det tredje spörsmålet efterlyser ledamöterna bättre service på svenska i Finpro. Ledamöterna konstaterar att det är diskriminerande mot de svenskspråkiga företagen i Finland att Finpro använder enbart det ena nationalspråket i främjandet av företagens internationalisering. Finpro utgör ett centralt element i den statliga verksamheten på näringslivsområdet, och dessutom finansieras största delen av Finpros verksamhet av offentliga medel. Företagsamheten är mycket viktig för vårt land. Vi behöver företag som skapar sysselsättning och välfärd. Därför ska vi stöda våra driftiga företagare och ge dem goda verksamhetsförutsättningar, också när det gäller språkliga rättigheter, sammanfattar Blomqvist, Gästgivars, Nauclér och Östman. Pressmeddelande från riksdagen 25

26 Foto: Wikipedia commons/ Samuli Lintula Hård kamp mellan centrum och förorten Köpcentret Mylly i Reso hör med sina kvadratmeter till de mindre i sektorn, men hade den bästa utvecklingen i fjol. De 4,6 miljoner besökarna handlade för 184 miljoner euro.euro. Runt om i Norden pågår kampen mellan de traditionella shoppinggatorna i stadskärnorna och nya externa köpcenter. I Finland öppnas i år tre nya köpcentrum med en storlek på mer än kvadratmeter. Willa i Hyvinge slog upp portarna i slutet av mars på den gamla stadshustomten. Del ett omfattar 40 butiker och i oktober är det dags för ytterligare 60 affärer i del två. Den totala ytan blir kvadratmeter. I Kouvola satsar Kesko på megacentret Veturi, där ett 90-tal butiker ska rymmas på en yta av kvm. Dragplåstren blir förutom K- gruppens egna butiker kedjor som H&M, KappAhl, Dressman, Seppälä och Intersport. Trots pappersindustrins neddragningar i Kymmenedalen tror man på att köpkraften i regionen räcker till, men man hoppas naturligtvis även att de ryska turisterna ska hitta dit. Köpcentret i sig skapar omkring arbetsplatser. Bakom nya Matkus 11 km söder om Kuopio, med en butiksyta på kvm, står Ikano Retail, dvs familjen Kamprads fastighetsbolag som bygger köpcenter lite varstans. Det blir Finlands första köpcenter med ett IKEAvaruhus under samma tak som andra kedjor. Bland de övriga hyresgästerna finns exempelvis H&M, Lindex och Clas Ohlson. Liknande anläggningar finns bland annat i Linköping och Västerås. Ger klirr i kassan I S:t Michel har två nya köpcenter etablerats mitt i stadens centrum två senaste åren. Akseli och Stella hyser tillsammans ett 70-tal butiker, vilket fått fart på innerstadshandeln. De ökade kundströmmarna har även gett små privata butiker ökad efterfrågan. Den senaste statistiken från köpcentrens intresseförening SKKY visar att de mest framgångsrika köpcentren är de som ligger i innerstaden och har stora besöksvolymer. Försäljningen per kvadratmeter toppades i fjol av Kampen i Helsingfors med euro, före Hansa i Åbo med Medeltalet för de tio största köpcentren var euro per kvm. Räknat i försäljning per besökare blir topplistan annorlunda. Då placerar sig anläggningar som ligger utanför stadskärnorna högst, eftersom andelen flanörer är mindre. Jumbo i Vanda sålde i fjol i snitt för 45 euro per besökare. Tvåa var Mylly i Reso med 40 och på tredje plats kom Ideapark i 26

27 Lempäälä med 36 euro. Forum och Kampen ligger här i botten med 13 respektive 7 euro per besökare. Centrumboom i Sverige I Sverige har den sammanlagda ytan för köpcentrum fördubblats sedan år Även om tillväxttakten bromsat in efter finanskrisen finns fortfarande storslagna planer. Jättelika Emporia på kvadratmeter i Malmöförorten Hyllie ska öppna till julen Det blir Sveriges femte största handelsplats till ytan. Tre av de fyra största ligger alla i Stockholmsområdet: Barkarby, Kungens kurva och Skärholmens centrum, med Marieberg i Örebro tätt efter. Sverige ligger även tillsammans med Norge och Holland i topp när det gäller köpcentrumyta, omkring 400 kvadratmeter per invånare. De mest attraktiva kedjorna är enligt Handelns Utredningsinstitut i Sverige föga överraskande Ikea, en stor dagligvarubutik typ Ica, samt Biltema och Clas Ohlson. Stenfotsbutikerna behövs Shoppingcentren slår hårt mot detaljhandeln i innerstaden. Där ligger chansen i nischade butiker och shoppinggator som marknadsförs under ett gemensamt varumärke. Då man inte kan konkurrera med praktisk tillgänglighet och skrymmande varor, ligger attraktionskraften i service och upplevelser. Det vill säga branscher med högt tjänsteinnehåll eller exklusivitet, som restauranger, mode och liknande på affärsstråk med tydlig positionering. En färsk utredning om de så kallade stenfotsbutikerna visar också att små enskilda butiker med engagerade ägare har en viktig funktion, framför allt när det gäller dyrare varor som klockor och smycken, finkläder och musikinstrument. Utmaningen ligger i att denna typ av sällanköpsvaror automatisk innebär glesare besöksfrekvens, varför läget är viktigt. Text: Jonny Mattsson Den genomsnittliga pensionsåldern stiger Samtidigt som de stora årskullarna går i pension så har pensionsåldern börjat stiga. I fjol gick nästan finländare i pension vid en genomsnittlig ålder av 60,5 år, visar färsk statistik från Pensionsskyddscentralen. Trenden med förtidspension har brutits och jämfört med år 2000 har den förväntade arbetskarriären för en 25-åring stigit med 2,5 år. För en 50-åring är den förväntade pensionsåldern nu uppe i 62,4 år. Även andelen pensionerade som lämnar arbetsmarknaden på grund av arbetsoförmåga har minskat väsentligt. I fjol gick inemot två tredjedelar direkt i ålderspension. För tio år sedan var andelen som pensionerades till följd av arbetslöshet eller arbetsoförmåga dubbelt så stor. I fjol hade de som lämnat arbetslivet hunnit jobba i medeltal 34 år. En faktor som påverkat förändringen är avskaffandet av arbetslöshetspensionen för dem Foto: InDesigns bildarkiv som är födda på 1950-talet eller senare. År 2008 var hälften av invånarna i åldern år förtidspensionerade. En stor del, omkring 45 procent, av dem som pensioneras på grund av arbetsoförmåga lider av psykiska problem, medan fysiska problem står för cirka en fjärdedel. En allt större vikt läggs därför vid att förebygga mentala problem och missbruk, samt vid att erbjuda tidig vård och rehabilitering. I Finland finns nära 1,5 miljoner pensionstagare, varav drygt 1,4 miljoner lyfter arbetspension. Den totala pensionssumman var 2011 nära 24 miljarder euro, vilket motsvarade 42 procent av socialsektorns utgifter och utgjorde 13 procent av Finlands BNP. Om den genomsnittliga arbetskarriären kan förlängas med ett år så motsvarar det en besparing på omkring två miljarder euro per år enligt akademikerfacket Akava. Den genomsnittliga pensionen är euro per månad. Männen lyfter i snitt medan kvinnorna får euro. Den genomsnittliga månadslönen uppgick i fjol samtidigt till euro, vilket innebär att medelpensionen endast utgjorde 45 procent av medellönen. (JM) Turismen slog rekord i fjol Under år 2011 uppgick antalet övernattningar i inkvarteringsanläggningar i Finland till 19,99 miljoner. Det var 4 procent fler än under året innan och den högsta noteringen genom tiderna, enligt Statistikcentralen. De utländska turisternas övernattningar ökade med 10 procent och uppgick till 5,5 miljoner dygn. De finländska turisterna övernattade knappt 14,5 miljoner gånger, vilket var 2 procent fler än året innan. Som jämförelse gjorde finländarna omkring 5,9 miljoner utlandsresor med övernattning, varav 1,6 miljoner kryssningar och därav en tredjedel till Estland. För ryska turister bokfördes nästan 1,3 miljoner gästnätter (+22%) och de utgjorde liksom tidigare den överlägset största utländska turistgruppen. Därnäst kom tyskar och svenskar med drygt övernattningar vardera och britter Det verkliga genomsnittspriset på hotellrum i hela landet var i december 91,36 euro per dygn, jämfört med 87,88 året innan. (JM) 27

28 Foto: Åbo stad Hamnen i Åbo ombildas till Åbo Hamn Ab Bolagisering av kommunal serviceproduktion Svenska Samhällspolitiska Föreningen i Åbo ordnade ett seminarium om bolagisering av kommunal serviceproduktion på Åbo Svenska Teater. Seminariet samlade ett glädjande stort antal aktiva deltagare, närmare trettio. Kjell Wennström från föreningen inledde med ett anförande om bolagisering som Åbo stads svar på utmaningarna för den kommunala serviceproduktionen. Han berättade att flera av Åbo stads affärsverk har ombildats eller håller på att bli ombildade till aktiebolag. Kommunalteknikens värde utgör enligt Wennström M EUR / år. Övergången till entreprenad sker steg- och områdesvis. Konkurrensutsättningen ökar och kvalitetskraven växer samtidigt. Dessutom kommer konkurrensen om arbetskraft att öka. Argument för en bolagisering av kommunal serviceproduktion är flera: effektivare besluts- och produktionsstruktur svårigheter med tillgången på personalresurser inom den tekniska sektorn för närvarande finns det blott ringa tilläggsförsäljning som skulle förbättra ekonomin aktiebolagslagen är ett lämpligt instrument, den garanterar jämlik behandling av ägarna både vad gäller bolagens beslutsfattande och ledning statens produktionsaffärsverk saknar serviceuppdrag, eftersom motsvarande service redan produceras av andra aktörer på marknaden. om verksamheten inte ändras, krävs det mer resurser utan ökad omsättning äter inflationen upp resultatet de nya bolagen kan skaffa nya kunder och nytt kassaflöde utanför stadens gränser om inte alla kommuner blir medlemmar, kan tjänsterna säljas som normal affärsverksamhet kostnaderna går ner värdet på stadens ägarandel ökar, de beräknade inbesparingarna är 10 M EUR Uleåborg överförde egen produktion till bolag , varvid statistiken visar att skillnaden mellan kostnaderna för den egna produktionen i jämförelse med de privata aktörerna 28

29 sjönk på följande sätt (skillnaden i procent): % 25 % 15 % 10 % Tanken är att bolagiseringen i Åbo inte skall ge konkurrens eller marknadsfördelar åt bolagen. Mot slutet av perioden (2015) öppnas också konkurrensen för underhållsentreprenader, varvid privata aktörer hinner bereda sig på ökad konkurrens under tre år. Marknadsorientering av kommunal serviceproduktion Linnéa Henriksson, universitetslärare vid Åbo Akademi, höll ett anförande om marknadsorienteringen av kommunal serviceproduktion. Hon tog upp bakgrunden till att en ny lagstiftning tillkommer för de finländska kommunernas affärsverk. Orsaken är att den tidigare ansågs bryta mot EU:s lagstiftning om konkurrensskydd och skatteregler. Kommunerna skall därför bolagisera de producerande tjänsterna och sköta dem i konkurrensläge på marknaden. Henriksson presenterade en modell för hur kommunernas serviceproduktion går stegvis från slutet system till en fri marknadsekonomisk modell. Där ingår mellansteg med t.ex. servicesedlar m.m., men slutstationen är klar. Enligt Henriksson utgör följande potentiella risker vid bolagisering: kommunernas ägarstyrning är mindre professionell än vid styrningen av privata bolag insynen över styrningen försämras p.g.a. bristande kompetens och sämre rutiner kommunerna förlorar affärsverkens bidrag till finansieringen av verksamheten offentlig korruption (i vid bemärkelse). Detta innebär att man missbrukar offentlig tjänst eller förtroendeuppdrag för privata intressen, istället för befrämjandet av det allmänna bästa. Det sistnämnda väckte en del debatt, och många ansåg att denna fråga är intressant i sig. Det kan förstås förekomma mygel och icke-offentligt köpslående då man har flera intressenter som känner varandra på marknaden. Privata aktiebolags förvaltning lyder inte heller på samma sätt offentlighetsprincipen som affärsverkens. Upphandlingsombudsmannen kan hjälpa Jorma Saariketo fortsatte med att berätta om hur han som anställd vid Egentliga Finlands Företagare som upphandlingsombudsman kan hjälpa företagare att klara sig i konkurrensutsättningar och offentliga upphandlingar. Verksamheten som upphandlingsombudsman har varit lyckad, och modellen som utvecklats inom Egentliga Finlands Företagare kommer att också omformas till en produkt som också kan tillämpas på andra håll i landet. All verksamhet kan inte överföras på privata aktörer Under paneldiskussionen uppkom frågan om vad som är sådan kärnverksamhet som kommunen inte kan överföra på privata aktörer. Fast det inte kom full klarhet i frågan, var de flesta överens om att åtminstone verksamhet som innebär myndighetsutövande (t.ex. tvångsomhändertagande m.m.) inte kan överöras till den privata marknaden. Mats Rosin, verkställande direktör för Finlands Färjetrafik Ab konstaterade att polisväsendet, sjö- och flygsäkerhet m.m. inte går att konkurrensutsättas. Däremot ansåg han att man nog kan konkurrensutsätta t.ex. sociala stödformer, t.ex. har man inom regionen konkurrensutsatt boende, till ett värde på 115 M EUR under en period av fem år! Detta möjliggjordes av att det var flera aktörer som stod för offerten, och delade på både bördan men också kakan. Det diskuterades också flitigt om kvalitetskraven för kommunal serviceproduktion, som ingen ville rubba på. Saariketo tog upp frågan om kvalitetskriterier i samband med t.ex. upphandlingar. De språkliga rättigheterna bör beaktas Michael Lindholm, styrelseordförande och huvudägarer i Analystica Ab och medlem av det svenska utskottet inom Företagarna i Finland konstaterade att frågan om de språkliga rättigheterna också skall beaktas vid bolagiseringen. Upphandlingslagen kanske inte innebär tvång att beakta de svenskspråkigas rättigheter, men däremot gör språklagen det. Han redogjorde för det besök i riksdagen som också refereras i denna tidning, där man också diskuterade vikten av att säkerställa de svenskspråkigas språkliga grundrättigheter. Undertecknad framförde det som Elisabeth Nauclér tagit upp under riksdagsbesöket, nämligen att grundlagsutskottet konstaterat att språklagens krav inte kan kringgås genom bolagisering av kommunal verksamhet. Detta är synnerligen viktigt då t.ex. några av de tilltänkta bolagen i Åboregionen alltfort saknar svenskspråkigt namn. Framtida utmaningar Justitieminister Anna-Maja Henriksson höll till slut ett anförande om den kommunala verksamhetens framtida utmaningar. Hon inledde dock med att konstatera att hon just besökt kronofogdeämbetet, som har säte i Åbo. Där fick hon höra att det enligt ämbetet finns gäldenärer i detta land, och att kronofogdeämbetet förra året fick 3 miljoner nya fall att sköta. Detta innebär enligt justitieminister Henriksson att det finns alltför många finländare med stora ekonomiska problem. Därefter fortsatte hon med den kommunala biten, och konstaterade att livet är lokalt, och att människorna måste beredas tillfället att också påverka lokalt. Den direkta demokratin måste förstärkas. Detta kunde ske t.ex. genom kommunala valkretsar. Detta får dock inte minska på minoriteternas rättigheter. Ett exempel på konkreta verktyg som hon lyfte fram var hemsidan. Den ger unga människor en möjlighet att påverka. Hon tyckte också att områdesspecifika organ, såsom stadsdelskommittéerna i Stockholm, gärna kunde studeras närmare. I seminariets slutskede diskuterades också den arbetsbörda som många kommunala förtroendevalda har idag. Den av regeringen föreslagna kommunreformen minskar, om den förverkligas planenligt, inte på arbetsbördan. Det diskuterade om hur man kunde öka alla medborgargruppers möjligheter att dela i den kommunala demokratiska processen också som fullmäktig eller styrelsemedlem. Det konstaterades att detta är en fråga som ännu kräver mycket arbete. Text: Max Lindholm 29

30 Aktuell rättspraxis Arbetsgivare har rätt att säga upp en öppet illojal anställd En arbetstagare inom en stor internationell koncern hade på sin fritid deltagit i ett TV-program. Programmet gick ut på att svara på frågor, varvid man på förhand har känt till frågorna och genom lögndetektor blivit granskad vad svaren beträffar. I programmet avslöjade man hemliga eller okända sidor om sig själv och kunde vinna betydande summor på köpet. Arbetstagaren hade systematiskt besvarat frågor om invandrare och människor med olika kulturell bakgrund på ett sätt som kunde tolkas som diskriminerande och rasistiskt. Dessutom hade han medgett att han handlat ohederligt under sin anställning, bland annat genom att stjäla från sin arbetsgivare och genom att överdriva sitt teams resultat för sina förmän, utan att dock definiera sin arbetsgivare noggrannare. Arbetsgiva- ren hade dock namngetts vid ett flertal tillfällen. Således hade arbetsgivarens företagsimage framträtt i ett ofördelaktigt ljus, samtidigt som arbetstagarens förfarande hade skadat arbetsgivarens kundrelationer och dennes rykte. Arbetstagaren hade vid anställningen förbundit sig att följa arbetsplatsens ikraftvarande etiska värden och regler. Efter programmet fick arbetsgivaren otaliga kontakter angående programmet där man ifrågasatte företagets arbetsavtal med en öppet rasistisk person. Också företagets personal hade reagerat negativt på programmet. Då arbetstagaren blev tillfrågad om saken på sin arbetsplats svarade han undvikande, indirekt och på ett nedvärderande sätt om sina kommentarer i TV-programmet. Han sade också åt arbetsgivarens representanter att det vore bäst om saken inte får mera publicitet, vilket dessa tolkade som indirekta hot. Arbetsgivaren hävde av dessa orsaker arbetsavtalet. Förlorat förtroende Anställningsförhållandet är en förtroenderelation. Inom avtalsjuridiken har man traditionellt ansett att man också skall beakta motpartens intressen. Denna lojalitetsplikt blir ännu viktigare i långvariga avtal, som arbetsavtal. Eftersom arbetstagaren offentligt i ett TV-program brutit mot företagets centrala värden och sina skyldigheter enligt arbetsavtalet, samt hade haft möjlighet att sluta svara på intervjuarens frågor när som helst under programmet borde han ha blivit medveten om att hans förfarande kan skada företagets rykte. I hörandet som 30

31 föregick hävningen hade han inte heller skämts för sitt beteende. Dessutom hade han vägrat att på ett sakligt sätt gå igenom om saker han berättat om som hade skett under hans anställning i företaget. Också två vittnen berättade att samarbete med honom skulle vara svårt. Förmännen meddelade att de förlorat sitt förtroende för arbetstagaren och att företagets rykte hade fått sig en törn. Under dessa omständigheter ansåg AD att företaget ägde rätt att häva arbetstagarens arbetsavtal, och käromålet förkastades. Omröstning 4-2, där minoriteten utgjordes av arbetstagarsidans ledamöter. (AD 2011:17, diarienr: R 90/10, givet: ) Max Lindholm, jur. kand., svensk ombudsman inom FiF Juristens kommentar TV-fallet är unikt och speglar hur moderna medier och en alltmer spridd uppfattning om att privatlivets skydd är okränkbart kan leda till svårigheter för en yngre generation arbetstagare. För att förebygga dylika incidenter framledes kan det vara skäl för företagaren att inta en särskild bestämmelse om hur man till exempel skall bete sig inom sociala medier och andra offentliga sammanhang som TV-program, på ett sätt som inte leder till efterräkningar på arbetsplatsen. Man bör även gå igenom reglerna med arbetstagarna, så att inte motsvarande beteende överhuvudtaget kan uppkomma. Att få med sig alla i gruppen mot gemensamma mål blir allt viktigare. Denna tänkvärda föreläsning vänder på begreppen och ger dig ett antal mycket konkreta verktyg som du direkt kan använda på jobbet och privat. Thomas Lundqvist Kommunikativt ledarskap Gör medarbetare av motarbetare Thomas Lundqvist är före detta VD för Junibacken och har nominerats till årets chef i Sverige två gånger. Idag är han en mycket efterfrågad föreläsare och han hjälper företag att förbättra sitt ledarskap och försäljning för att ligga steget för konkurrenterna. Vill du också ligga före? Tid: Torsdagen den 26 april 2012 kl Plats: Företagarna i Finlands mötesrum, Mannerheimvägen 76, Helsingfors Pris: 85 euro + moms för medlemmar i Södra Finlands Företagarförening, övriga 130 euro + moms. Kaffe ingår i priset Anmälning: info@conductus.fi eller Södra Finlands Företagarförening Sen reaktion påverkar inte permitteringstiden En anställd i ett fastighetsteknikföretag hade varit permitterad på viss tid i flera omgångar. Den anställde tog miste på permitteringstiden och återgick aldrig till arbetet efter att den sista permitteringen upphört. I stället sade han upp sig två veckor senare. Den anställdes fackförening krävde att den arbetstagaren skulle få lön för uppsägningstiden, eftersom permitteringen varat längre än 200 dagar. Arbetsdomstolen konstaterade enhälligt att arbetsavtalslagen inte ger stöd för en sådan tolkning, att en tidsbegränsad permittering skulle fortsätta i det fall att arbetsgivaren eller den anställde inte reagerar vid tidens utgång. Eftersom permitteringen inte längre varit i kraft och arbetstagaren varit frånvarande mera än sju dagar utan giltig orsak, hade arbetsgivaren efter åtta dagar rätt att betrakta arbetsavtalet som hävt. Kravet på lön för uppsägningstiden förkastades därför och facket ålades att betala företagets och arbetsgivarföreningens rättegångskostnader. (JM) (AD 2012:22, diarienr R 63/11, givet ) Medlemsföretagare, kom ihåg att utnyttja dina medlemsförmåner! Utnyttja de rabatter och tjänster som våra samarbetsparter erbjuder. Bekanta dig med de nationella medlemsförmånerna på adressen 31

32 Mässkalendern Mässprogram vår/sommar 2012 Här presenteras ett urval av försommarens viktigaste mässor inom industri, service och handel i Europa GastroNord (storkök, hotell, restaurang, gastronomi) Stockholmsmässan, Älvsjö Vinordic + Nordic Bakery (viner, bageri, konditori) Stockholmsmässan, Älvsjö Interior & Garden (möbler, heminredning, trädgård) Mässcentrum, Tallinn DRUPA Print Media (tryckteknik, papper, IT, system) Düsseldorfmässan Classic Motorshow (veteranbilar, mc, moped, tillbehör) Mässcentrum, Lahtis TEXCARE (tyger, klädtextilier, textilvård, industriunderhåll) Frankfurtmässan SMT/Hybrid/Packaging (mikroelektronik, tillverkningsteknik) Nürnbergmässan PCIM (elektronik, styrsystem, mikroteknik, CAD) Nürnbergmässan Elmia Polymer + Motek (plast- & gummiindustri, material) Elmia, Jönköping ISSA Interclean + Reimato (fastighetsunderhåll, städteknik) RAI, Amsterdam Industrimässa (automation, processteknik, underhåll) Milanomässan XYL Expo (träförädling, snickeriteknik, möbeltillverkning) Milanomässan IP Expo (IT-infrastruktur, säkerhet, trådlösa nätverk, molntjänster) Kistamässan Stockholm Solar-Expo (vindkraft, sol-, bioenergi, energieffektivitet) Veronamässan LAMIERA (plåt, tråd, rörtillverkning, svets- o gjutteknik, ytbehandling) Bolognamässan Jord & skog (entreprenadmaskiner, skogsbruk, sågindustri, bioenergi) Pite havsbad, Piteå EXPO Nordost (företagstjänster, bygg, heminredning, turism, fritid) Racketcenter, Täby Fire & Security Expo (brandskydd, räddningsutrustning, säkerhet) NEC, Birmingham ELIADEN (el-teknik, belysning, larm, IT, telekom) Norges Varemesse, Oslo Hjultorget (hjälpmedel för rörelsehindrade, rehabiliteringsutrustning) Kistamässan, Stockholm World of Private Labels (livsmedel, dagligvaror) RAI, Amsterdam RoRo (fartygs-/hamnteknik, godstransport, trailers) Svenska Mässan, Göteborg Logistik & Transport (godstrafik, lasthantering, lager) Svenska Mässan, Göteborg Balttechnika (industriteknik, elektronik, energi) Litexpo, Vilnius Sensor + Test (automation, lab- & mätningsteknik) Nürnbergmässan Sustainability + IWEX (vatten-, avlopps-, miljö-, energiteknik) NEC, Birmingham Automatica (automation, robotteknik, styrsystem) Neue Messe, München Ceramitec (keramisk teknik, termoprocess, ytbehandling, material) Neue Messe, München Chelsea Flower Show (blomsterodling, floristik) Royal Hospital, London Underhåll + Underleverantör (industriservice, renhållning) Ouluhalli, Uleåborg EuroExpo - Lokala industrimässan (teknik, underleveranser) Läkerol Arena, Gävle Easyfairs Packaging Innovations (förpackningsteknik) Frankfurtmässan Carrara Marmotec (marmor, granit, stenförädling) Carraramässan Maskin Expo (entreprenad och grönytemaskiner) Skepptuna golfbana, Sigtuna Eurocarne (slakteriteknik, köttförädling, maskiner) Veronamässan SURFEX (ytbehandling, målfärg, lim, rostskydd) NEC, Birmingham World Bioenergy (förnybar energi, biobränsle, gröna transporter) Elmia, Jönköping Industriforum (verktygsmaskiner, svetsteknik, ytbehandling) Mässcentrum, Poznan Plastpol (plast, gummi, maskiner, återvinning) Mässcentrum, Kielce AMI-Tec (bilverkstadsteknik, reservdelar, service, utrustning) Leipzigmässan Posidonia (skeppsbyggnad, fartygs-/hamnteknik) HEC, Aten REIFEN (bildäck, maskiner, gummiverkstadsutrustning) Essenmässan SUBCON (underleverantörer till industrin) NEC, Birmingham Intersolar (solenergiteknik, produktutveckling, komponenter) Neue Messe, München Cinema Expo (biografteknik, utrustning, filmdistribution) ICC, Barcelona Marketing Week (reklam, butiksskyltning, marknadsundersökning) Olympia, London 32

33 Företagsbilen Mångsysslare med karaktär Fyrhjulsdrift och boxermotorer är viktiga element i Subarus varumärke. Nu lanserar den japanska särlingen en ny modell i det kompakta crossoversegmentet. Med XV vill man erbjuda en mera spännande familjebil än den mera renodlade och robusta terrängkombin Forester. I höst kommer för övrigt en ny version av mellanklassaren Impreza som får samma kaross, men utan skärmbreddare och med lägre markfrigång. Modellen har en kilformad kaross med kantiga linjer som ger en kaxig stil. Bilen känns överraskande rymlig med tanke på yttermåtten och den sluttande taklinjen. Takhöjden i baksätet är det som först begränsar komforten för långa passagerare, eftersom man sitter ganska högt och upprätt. Även bagageutrymmet är relativt lågt men brett, 107 cm mellan hjulhusen. Maximala lastlängden är 148 cm. Tyvärr får man lyfta lasten högt, 80 cm, men ståhöjden under luckan är 192 cm. XV har redan bevisat sin höga säkerhetsnivå med fem stjärnor i Euro-NCAP och beröm för barnskyddet. Som standard finns ESP, aktiva nackstöd, Isofixfästen och sju krockkuddar inklusive en för förarens knän. Kraft och ekonomi XV finns med tre motoralternativ, två bensinare och den lovordade boxerdieseln. Den minsta motorn är på bara 1,6 liter och 114 hästar, vilket särskilt i kombination med automatlåda ger begränsade fartresurser. Men för den som mest kör mest ensam i eller nära tätorter är det en praktisk bil till ett pris på knappt euro. Å andra sidan kostar den kraftfulla tvålitersmaskinen bara mer, det bättre valet ifall man lastar tungt eller ska dra släp. Vardera fås med automatlåda mot ett merpris på cirka euro. För yrkesbruk eller långa körsträckor framstår dieseln som idealet, men den fås med automat först i början av nästa år. CO2- utsläppen ligger mellan 146 och 160 g/km, vilket är lågt för biltypen och viktklassen. Subaru använder olika system för fyrhjulsdriften beroende på växellåda. De manuellt växlade har en kraftfördelning på 50/50 mellan axlarna, med Lineartronic-automatlådan går 60 procent av kraften till framhjulen. 1,6-litersmotorn är kopplad till en femväxlad låda och har dessutom en praktisk lågväxel, medan tvålitermaskinen och dieseln har en sexväxlad manuell låda. Båda har även backstartassistent. Körglad och välutrustad På vägen kommer konstruktionen med den lågbyggda drivlinan till sin rätt. Trots en markfrigång på 22 centimeter ligger bilen stadigt även i högre fart, utan SUV-aktiga krängningar. Fjädringen är fast utan att vara obekväm och man åker tyst. Bakom ratten uppskattar man den goda sikten som en högre sittposition medför. Även de stora backspeglarna behövs eftersom sikten snett bakåt är begränsad. Tydliga instrument och bekväma stolar med bra sidostöd fullbordar förarmiljön. Utrustningsnivån är ordinär i Subarus nya crossovermodell XV är ett nytt intressant alternativ i familjebilsklassen. Fyrhjulsdriften gör att bilen klarar det som den fältmässiga designen lovar. Förarplatsen är märkestypiskt välordnad. SUBARU XV 1.6 SPORT 4X4 CVT Mått: 445 x 178 x 157 cm Axelavstånd: 264 cm Vändcirkel: 10,6 m Vikt/last: 1.405/535 kg Släpvagnsvikt: 700/1.200 kg Bagage: 380/1.270 liter Däck: 225/55-17 Motor/effekt: B4 1.6I 16V/114 hk Växellåda: steglös CVT automat Prestanda: 13,8 s/175 km/h Förbrukning: 6,3 l/100 km CO2-utsläpp: 146 g/km Tankvolym: 60 liter Pris: euro Förmånsvärde: fri bilförmån 725, bruksförmån 530 e/mån basutförandet och riklig i sportversionen som har bland annat multifunktionsratt i läder, farthållare, backkamera, xenon-halvljus och regnsensor (2.0). Dieseln finns även i ett lyxutförande med nyckelfritt låssystem, läderklädsel, elmanövrerad förarstol och taklucka, men då är priset uppe i XV utmanar både etablerade medelstora stadsjeepar som Toyota RAV4 och VW Tiguan och högbyggda tvåhjulsdrivna familjebilar som Nissan Qashqai och Peugeot Prismässigt ligger Subaru i den övre skalan, men ger också erkänt hög kvalitet och driftsäkerhet. Text & foto: Jonny Mattsson 33

34 34 Företagsbilen Högsta realpriset någonsin Sedan januari har världsmarknadspriset på råolja fortsatt sin uppgång och under mars har prisnivån på Brent-nordsjöolja stadigt legat kring 125-dollarsstrecket. Prisutvecklingen har även påverkats av den sjunkande eurokursen. Pristoppen inföll den 11 mars med 128 dollar per fat. Priset på råolja och bensin var därmed det högsta någonsin räknat i euro, medan dieseloljan fortfarande ligger klart under nivån från Även de raffinerade produkterna har legat högt, även den lätta brännoljan har varit klart över dollar per ton på spotmarknaden. I slutet av månaden skedde viss avmattning till följd av stigande lager i USA, samtidigt som det förväntas att Saudi-Arabien kommer att öka sin produktion för att kompensera bortfallet av iransk olja när EU-blockaden träder i kraft den 1.7. Forskare varnar för att oljepriset snabbt kan stiga till extremt höga nivåer, över 200 dollar per fat, ifall schismen mellan väst och Iran skulle leda till att Hormuz-sundet stängs av för olje- och gastransporter. Företagsnyckelns återkommande jämförelse av de regionala bränslepriserna visar att priset på bensin sedan januari stigit med sex och dieseln med tre procent. Prisklyftan har därmed åter vidgats, medan de regionala prisskillnaderna utjämnats. Bensinen har på många orter blivit cent dyrare. Billigast tankade man i kustregionen på obemannade mackar i Åboland och östra Nyland. I mellersta och norra Finland har bensinpriset tidvis överstigit 1,80 euro. Följ med och rapportera prisläget på din ort på webben. Se www. polttoaine.net samt Bränslepriser i Svenskfinland (Neste) Pumppris per liter 95E10 Diesel euro euro Karleby 1,729 1,619 Jakobstad 1,719 1,614 Vasa 1,729 1,609 Kristinestad 1,719 1,609 Åbo 1,719 1,569 Mariehamn 1,699 1,609 Pargas (aut) 1,664 1,554 Ekenäs 1,739 1,629 Kyrkslätt (aut) 1,699 1,569 Esbo 1,719 1,599 Borgå (aut) 1,684 1,559 Lovisa (aut) 1,689 1,559 Medelpris 1,709 1,592 Texter: Jonny Mattsson Oljeförbrukningen sjönk med sex procent Den ekonomiska nedgången i kombination med ökad energieffektivitet ledde till minskad efterfrågan på oljeprodukter förra året. Enligt Oljebranschens centralförbunds statistik var nedgången totalt sex procent. I siffran ingår alla oljeprodukter, förutom bränslen och smörjmedel även bitumen och den petrokemiska industrins råvaror. Försäljningen av bensin sjönk med tre procent, närmast till följd av att nya bilar blir allt snålare till följd av både den tekniska utvecklingen och beskattningen. Dieselförsäljningen ökade däremot med tre procent, medan den lätta brännoljan minskade med 13 procent. Hälften av den lätta brännoljan används för uppvärming av byggnader och förbrukningen påverkades både av varmare väder och skattehöjningen i början av Till följd av den varma hösten minskade även försäljningen av tung brännolja med hela 27 procent. Billigast köra på etanol De stigande priserna på fossila bränslen har gjort att den inhemska RE85-etanolen blivit allt förmånligare. Prisskillnaden mot bensin har stigit till över 60 cent per liter, vilket innebär att driftskostnaderna för en etanolbil är drygt 30 cent lägre, trots att den drar omkring 30 procent mera bränsle än motsvarande bensinbil på grund av etanolens lägre energiinnehåll. Även jämfört med diesel börjar etanolen som tillverkas av bioavfall vara konkurrenskraftig. I dagsläget finns etanol på ett 50-tal mackar och i trafiken rullar omkring så kallade flexifuel-bilar som även kan köras på vanlig bensin. Beroende på tillverkare används även benämningarna MultiFuel, Hi-Flex och BioPower. Användningen av bioetanol minskar enligt St1 koldioxidutsläppen från bilarna med upp till 80 procent. Mercedes åter populäraste taxin Finlands mest sålda taxibil förra året var Mercedes E-klass med 621 bilar. Avståndet till tvåan Volvo V70 var hela 212 bilar. På tredje plats kom Skoda Superb med 205 bilar, före Ford Mondeo 185, Toyota Avensis 157 och VW Passat 153. Bland hyrbilarna var det däremot dubbelt VW, med Golf som överlägsen etta på 610 bilar före Polo 276, knappt före trean Ford Focus 275. Därefter följde Opel Astra 225, Skoda Octavia 199 och Volvo V50 med 188 exemplar.

35 Företagsbilen Mitsubishi-Fuso Canter Opel Ampera Land Rover Discovery Nya Canter även med fyrhjulsdrift En ny generation av den framgångsrika lastbilen Mitsubishi-Fuso Canter har rullat ut på marknaden. Modellen som är Daimler-koncernens storsäljare bland nyttofordonen byggs för Europa i Portugal. Förutom en rad tekniska nyheter erbjuds Canter nu även med fyrhjulsdrift för krävande uppdrag hos bland annat infrastrukturföretag och myndigheter. Nya Canter finns som 3,5-tons paketbil samt som lastbil med totalvikter på 6,0 och 7,5 ton med sex axelavstånd från 250 till 475 cm. Bärförmågan är upp till fem ton och en ny ram ger bättre påbyggnadsmöjligheter. I paketbilsutförande har den numera separatfjädrad framaxel och lastbilsversionerna har ESP med antispinn och bromsassistent som standard. En ny hyttlösning ger ökad säkerhet och bättre förarmiljö. Förutom standardhytten finns den breda Comfort-hytten och en manskapshytt för sju personer. Förarairbag, ställbar ratt och klimatanläggning är nu standard liksom dimljus och fjärrstyrt centrallås. I hytten finns även fler förvaringsfack, mugghållare, dokumentfack samt låsbart handskfack. Första lastbilen med DCT Motorutbudet består av tre Euro 5-klassade trelitersdieslar på 130, 150 eller 175 hästar, där den minsta motorn förbehålls paketbilsversionen. Som alternativ till den femväxlade manuella lådan fås en sexväxlad Duonic-dubbelkopplingslåda, som förenar automatlådans bekvämlighet med den manuellas ekonomi. Canter är den första lastbilen i världen med denna typ av växellåda. Bilen kan även fås med start-/stoppsystem för ökad driftsekonomi. Serviceintervallet har förlängts till km. Nya Fuso Canter finns i 6,5-tonsutförande även med fyrhjulsdrift som kan kopplas i och ur under körning. Låsbar diffspärr bak i kombination med hög markfrigång på 32 cm och en stor angreppsvinkel ger god framkomlighet i svår terräng. Tack vare sina kompakta mått och den goda vändradien lämpar sig den fyrhjulsdrivna modellen även för tunga underhållsuppgifter. Prisnivån har justerats endast marginellt, trots att utrustningsnivån har stigit. Ett 7,5 tons Canterchassi med 150-hästarmotor och Duonic-växellåda kostar exempelvis euro. Paketbilspriserna börjar på euro. Opel Ampera är årets bil Laddhybriden Opel Ampera och dess amerikanska syskonbil Chevrolet Volt har utsetts till Årets Bil 2012 i Europa. Tvåa kom Volkswagens nya småbil Up och tätt bakom Fords nya generation Focus, en teknikspäckad familjebil som även har nya effektiva motorer. Juryn av 59 motorjournalister från 23 länder konstaterar att rena elbilar fortfarande hindras av att infrastrukturen är i sin linda, varför en laddhybrid länge kommer att vara den bästa kompromissen. Opel har hittills över order på Ampera, trots det höga priset, euro i Tyskland där konsumenterna inte får någon premie. Bilen har tidigare utnämnts till årets miljöbil 2011 i England och belönats med Gröna ratten i Tyskland. Ampera/Volt är en fyrsitsig halvkombi där batteripaketet ligger som ett T i mitten och baktill i bilen. Den framhjulsdrivna bilen mäter 4,5 meter och har ett axelavstånd på 2,69 meter. Drivlinan består av en synkron elmotor på 151 hk (111 kw) med ett vridmoment på 370 Nm, och en förbränningsmotor (bensin/etanol) på 1,4 liter och 86 hk. Litiumjonbatterierna har en effekt på 16 kwh. Bilen accelererar till 100 på 9 sekunder och toppar 160 km/h. På ren el kommer man km. När batterierna tagit slut går förbränningsmotorn in och driver en generator som förser elmotorn med kraft. Förbränningsmotorn laddar inte upp batterierna. Den totala räckvidden är upp till 500 km. Bränsleförbrukningen vid blandad körning blir enligt EU-normen 1,2 liter/100 km vilket ger CO2-utsläpp på 27 g/km. Batterierna laddas via ett vanligt 230-voltsuttag på cirka sex timmar vid 10A. Med en 16A-säkring går det på halva tiden. Garantin på batteripaketet är åtta år eller km. Driftskostnaden på 500 km blir teoretiskt 6 liter bensin + 14 kwh, totalt ca 12 euro. En bil som drar 6 l/100 km gör av med 30 liter bensin för 50 euro på samma sträcka. Land Rover firar miljon och rekordår Den sista februari tillverkades Land Rover Discovery/LR4 nummer en miljon på Solihull-fabriken i Birmingham. Jubileet firas med en 50 dagar lång välgörenhetsresa till förmån för Röda korset. Rutten går från Birmingham via Centralasien till Peking, en sträcka på nära km. Målet är att samla in en miljon pund. Sedan lanseringen 1989 har LR Discovery utmärkt sig som en av världens mest dugliga och mångsidiga men ändå förfinade terrängbilar. Den introducerades som märkets tredje modell, mellan den råa arbetshästen Defender och lyxiga Range Rover, och har lyckats skapa ett eget segment på marknaden. Förra året såldes globalt Discovery av den fjärde generationen, rekord hittills. 83 procent av produktionen går på export till 170 länder. Framgångarna bygger på praktisk användbarhet, den rymmer sju personer eller upp till liter bagage, brittisk teknik och design. Land Rover sysselsätter nu personer i Midlands, en gång hjärtat i Englands bilindustri. 35

36 Utvecklandet av ett fungerande företagsmentorsnätverk TOIMINNAN TULOKSIA VUODELTA 2011 Företagsmentorernas arbete sker på basis av samarbete och ömsesidigt förtroende. Mentorn ställer frågor, stöder och verkar som företagarens bollplank. Verksamheten är avgiftsfri för företagaren, mentorns lön är att se företagaren lyckas. I Vasa finns ett sextiotal företagsmentorer (i hela Finland 965 st.). Man har försökt välja ut lämpliga mentorer för det behov som finns i Vasaregionen och fler experter söks kontinuerligt. År 2011 var aktivt: fanns det 81 aktiva mentorscasei, , fanns det sammanlagt 168 case, av vilka 87 st. var nya mentorscase. Tillväxtprocenten var 107 %. Operativ verkamhet Inom den operativa verksamheten Företag som fått hjälp år 2011 sammanlagt 1033 företag Uusimaa Nyland Österbotten Pohjanmaa Pirkanmaa Birkaland Satakunda kunta Mellersta Keski-Suomi Finland Päijänne-Tavastland Päijät-Häme Pohjois-Karjala Norra Karelen Norra Pohjois-Pohjanmaa Österbotten Södra Etelä-Pohjanmaa Österbotten Norra Pohjois-Savo Savolax Kymmenedalen Kymenlaakso Egentliga Varsinais-Suomi Finland Mellersta Keski-Pohjanmaa Österbotten Södra Etelä-Savo Savolax Egentliga Kanta-Häme Tavstland Södra Etelä-Karjala Karelen Lappland Lappi Kajanaland Kainuu autettujen yritysten lukumäärä v yhteensä 1033 yritystä Yritysten Antal företag lukumäärä Casen fördelas i fyra delar: 1) Utveckling 2) Nytt företag i inledningsfasen 3) Ägar- eller generationsbyten 4) Annat (t.ex. undervisning på läroinrättning) Ta kontakt: Företagsmentorskoordinator Maija Aarnio Kust-Österbottens Företagare Sandögatan 6, VASA maija.aarnio@rp-yrittajat.fi Tfn

37 Vasaespl.16 Vaasanpuist. Vasa/Vaasa Tfn/Puh Verksamheten växer i jämn takt I verkligheten förväntade jag mig inte att jag skulle få så här goda råd och bra vägledning som jag har fått. Jag rekommenderar varmt alla som funderar på en företagsmentor att ta en mentor från ett annat område än det som man själv arbetar inom. Det ger många nya synvinklar att se på saker. ligger fokus på ett skapa en grund för de kommande åren, befästa basverksamheten enligt kvalitetskriterier samt effektivt marknadsföra och upplysa om verksamheten till de rätta målgrupperna. Olika slag av möten och utbildningstillfällen har ordnats för företagsmentorerna. Mentorerna har också samarbetat med läroinrättningar, bl.a. genom att kommentera affärsverksamhetsplaner som gjorts av eventuellt framtida företagare. Verksamheten har också utvärderats med en inre (riktad till företagsmentorerna) och en yttre (riktad till företagarna) nöjdhetsenkät. De som svarat på enkäten har varit mycket Källa: Kundnöjdhetsenkät 2011 nöjda med verksamheten, på skalan 1-4 var medelvärdet 3,5. De centrala punkterna 2012 De centrala punkterna för detta år är att utvidga verksamheten till hela Österbotten samt att nära samarbeta med VASEK inom ramen för projektet Effektivering av ägarskiftestjänster i Vasaregionen, att börja tillämpa de nya riksomfattande verksamhetsprinciperna samt, vilket är mycket viktigt, att upprätthålla en hög kvalitet inom den egna verksamheten. Vi kommer också att starta Myötätuuli (Medvind) telefonservice för företagare. Text: Maija Aarnio Vi behöver flera företagsmentorer - kom med! Som företagsmentor behöver du bara din expertis, erfarenhet av företagarlivet och glädjen att hjälpa. Intresserad? Ta då kontakt med Maija Aarnio, tfn eller maija.aarnio@rp-yrittajat.fi Gilla Österbottens Företagarförening på Facebook! 37

38 Kjell Nydahl Ägarskiftesprocesser ska startas i god tid Planerar du att sälja ditt företag eller överlåta det till nästa generation? Vet du hur stor pension du kommer att få? Börja förbereda dig redan i dag! Allt fler företagare närmar sig pensionsåldern. Det uppskattas att i Vasaregionen kommer var femte företagare att lägga ned sin företagsverksamhet inom de närmaste åren. Framöver kommer extra uppmärksamhet fästas vid ägarskiften i företag för att kunna säkerställa att verksamheten i så många företag som möjligt fortsätter och för att trygga arbetsplatserna. Vi vill hjälpa företagare att starta ägarskiftesprocesserna tillräckligt tidigt, berättar Kjell Nydahl, direktör för företagstjänster vid Vasaregionens Utveckling Ab VASEK. Företagare behöver börja fundera redan flera år innan pensionen på vad de ska göra med sitt företag. Istället för att stegvist lägga ned verksamheten ska man utveckla det så att det skulle vara intressant för potentiella köpare. Försäljningspriset är bättre om företaget är konkurrenskraftigt och har moderna maskiner, lagren är inte tomma och utsikterna för utveckling är goda. Att hitta en efterträdare är inte alltid så lätt och därför ska man ta sig tid. Praktisk hjälp För att kunna genomföra lyckade ägarskiften har det startats ett projekt med huvudsyftet att sprida information om ägarskiften och att skapa ett enhetligt och bestående rådgivningssystem i Vasaregionen. Rådgivning direkt till företag har en stor roll. I genomförande av ägarskiften tas även hjälp av Kust-Österbottens Företagares mentorsverksamhet. Utöver den tekniska processen innehåller ägarskiften även psykiska utmaningar, och en företagsmentor kan hjälpa lösa dem, beskriver Maija Aarnio, som koordinerar företagsmentorsverksamheten i Vasaregionen. Närmare uppgifter om projektet Kjell Nydahl direktör för företagstjänster, VASEK Med hjälp av projektet vill man också föra samman de som vill sälja sitt företag och personer som vill starta eget. Genom att köpa ett befintligt företag kan man undvika en arbetsfylld startsträcka och snabbare komma igång med företagandet. Ett alternativ för att skaffa sig en arbetsplats är att köpa ett företag, påminner Nydahl. Vi hjälper dig att analysera företaget som du planerar att köpa och gå igenom dina förutsättningar att lyckas. Projektet har beviljats finansiering ur Europeiska socialfondens (ESF) program för Fastlandsfinland. Projekttiden är Projektet genomförs i samarbete mellan Vasaregionens Utveckling Ab VASEK och Kust-Österbottens Företagare. Text: VASEK Maija Aarnio företagsmentorskoordinator, Kust-Österbottens Företagare

39 ARBETARSKYDD RISKBEDÖMNING OHSAS Översättningstjänst Bergman Översättningar: finska svenska finska samt från danska och norska till finska och svenska FM Leila Bergman, tfn e-post: Nya ÖF-medlemmar Apollo Mobile Ab, Vasa Christian Hjorth F:ma, Kvevlax HK Keittiö, Vasa Jokowski Ab, Vasa Kuninkaan Apteekki, Vasa Gaudiell, Övermalax Ocean Dealers Ab, Jakobstad 39