Parkeringspolicy för ett hållbart Östersund

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Parkeringspolicy för ett hållbart Östersund"

Transkript

1 Parkeringspolicy för ett hållbart Östersund Inklusive flexibla parkeringstal Antagen av Kommunfullmäktige april 0

2 Vad vill Östersunds kommun? Samhället förändras. Megatrenderna klimat, urbanisering, globalisering och digitalisering påverkar oss alla. Samhällsplaneringen måste hela tiden stå i överensstämmelse med förändringskraven och medverka till en hållbar utveckling. Parkeringsfrågorna är en del av samhällsplaneringen. Östersund vill erbjuda sina invånare en tät och attraktiv stad med plats för liv mellan husen. Ett intensivare stadsliv ger i sin tur innerstadens näringsliv ekonomisk kraft. Vi ska kunna erbjuda en livsmiljö som innebär renare luft, mindre buller samt lockar till olika sätt att färdas, helst med musklerna som motor. Det bidrar till en bättre folkhälsa samt målet om ett fossilbränslefritt och energieffektivt Östersund senast år 00. För att klara det kan biltrafiken inte fortsätta att växa som idag. Istället behöver fler resor göras med andra, mindre ytkrävande och miljövänligare transportmedel. Parkeringsfrågan kan påverka färdmedelsvalen betydligt (se vidare i bilaga ). ar tar mycket plats och utrymmet i staden är begränsat. I översiktplanen Östersund 00 har vi en viljeinriktning att bygga staden inåt. Det betyder att vi blir fler som ska dela på samma utrymme. Vad vill vi att marken ska användas till? en står parkerad 9 procent av tiden (LTH 00). Att prioritera boen deparkeringar på kvartersmark, optimalt utnyttjade besöksparkeringar samt cykelparkeringar framför arbetsplatsparkeringar medför att marken istället kan användas till ytor för möten mellan människor, till exempel uteserveringar, grönytor och utökade gågator eller nya byggnader för bostäder. Det är fullt möjligt eftersom redan idag har procent av stadsinvånarna km eller mindre (fågelvägen) mellan bostad och arbete (SCB:s supercross). Östersund vill att fler väljer att bo i kommunen. Vi vill också att fler ska bo i centrum eftersom boende bidrar till liv dygnet runt. Tillväxtplanen och Östersund 00 ger vägledning för att öka befolkningen i kommunen med flera tusen personer. För att spara plats krävs det ibland garage under jord, vilket innebär ökade byggkostnader. Många gånger går det inte att få ekonomi i nya lägenheter med garage. Med dagens sammanslagna kostnader för parkering och boendeyta subventionerar hyresgäster utan bil de hyresgäster som har bil, vilket generellt leder till högre hyreskostnader. Byggandet av parkeringsplatser ökar byggkostnaderna. Parkeringsfrågan är en viktig bricka i spelet om fler invånare eftersom lägre byggkostnader är viktigt för att kunna erbjuda attraktiva bostäder. Vad säger plan och bygglagen? Parkering vid nybyggnad av hus och parkeringsanläggningar regleras i plan och bygglagen (PBL). Plan och bygglagen säger att när en obebyggd tomt ska bebyggas ska det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finnas lämpligt utrymme för parkering samt lastning och lossning av fordon. Detta ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads eller landskapsbilden och till natur och kulturvärdena på platsen. PBL säger också att om det är en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet så ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering ska man i första hand ordna friyta. För förskola och grundskola anges i Boverkets allmänna råd en rekommendation om 0 kvm respektive 0 kvm per barn samt att totalytan för lek helst bör överstiga 000 kvm. Det är kommunen som avgör vad som är parkering i skälig utsträckning och vad som är i närheten av tomten. Det är bilägarens ansvar att hitta en parkeringsplats. Det är också viktigt att poängtera att det i PBL inte står att kommunen måste ha miniminivåer för parkering, det finns alltså inget lagkrav att det till exempel måste byggas en parkeringsplats per lägenhet. Kommunen har möjlighet att öka eller minska bil och cykelparkeringens omfattning.

3 Riktlinjer för parkeringstal När ska parkeringstalen användas? Parkeringstalen ska användas vid planläggning och bygglovprövning (ny, om och tillbyggnad samt ändrad användning). Vid ombyggnad, men med samma användning som tidigare ska en bedömning göras från fall till fall om parkeringstalen är lämpliga att använda för att uppnå det som Östersunds kommun eftersträvar (se under Vad vill Östersunds kommun? ). Vid omvandling till bostäder Vid ombyggnad av befintliga lokaler till bostäder inom centrum (zon ) och innerstaden (zon ) ställs inte krav på ytterligare bilplatser utöver de som redan är knutna till lokalen. För cykelparkering ska däremot parkeringstalen användas. Prioriteringar och platsbrist PBL anger vissa prioriteringar mellan olika ytanspråk vid exempelvis bostäder, förskola och skola. Det vill säga att friyta ska prioriteras före parkering, lastning och lossning. Utifrån detta anser kommunen att innergårdar som huvudregel inte ska användas för bilplatser. Vid ändrad användning till exempel från kontor till bostad ska därför en målsättning vara att skapa en så hög kvalitet på friytan på innergården som möjligt. I praktiken kan det innebära att i de fall det finns fler bilplatser än de parkeringstal som gäller för bostäder kan fastighetsägaren behöva ta bort överskottsantalet och använda ytan till att skapa en grön friyta. I dessa fall behöver fastighetsägaren och kommunen föra en dialog om hur denna målsättning kan uppnås. I de fall det inte finns några bilplatser knutna till lokalen kan fastighetsägaren ändock behöva skapa en grön friyta till bostäderna. Utöver denna prioritetsordning mellan friyta och parkering anser kommunen att cykelparkering ska prioriteras högre än bilparkering och också att cykelparkering ska placeras närmare målpunkten än bilparkering. På tomtmark ska boendeparkering prioriteras före besöksoch kundparkering. För boendeparkering och avgifter för dessa är det viktigt att de ordnas så att de boende får möjlighet och incitament att inte flytta bilen dagtid. Detta för att inte skapa ett system som medför att den boende känner att det är fördelaktigt att ta bilen till arbetet framför andra färdmedel. Behovet av arbetsplatsparkering ska tillgodoses i sista hand för att stimulera till andra färdmedelsval. Rörelsehindrades behov av parkering ska alltid tillgodoses. När det gäller prioritering av hur gatumarken ska användas anser kommunen För att skapa en anpassad tillgänglighet för de olika trafikslagen bör gatorna i första hand användas för den rörliga trafiken. I centrum utgör gatorna också ett viktigt mötesrum som är grundläggande för det attraktiva stadslivet. Där efterfrågan finns kan delar av utrymmet istället användas för att möjliggöra möten mellan människor. I andra hand används gatumarken för angöring, lastning och lossning. I tredje hand för cykelparkering, parkering för rörelsehindrade och bilpoolsparkering. I fjärde hand för korttidsbesöksparkering. I femte hand kan boendeparkering på gatumark (avgiftsbelagd) bli aktuell i zon två och tre. Arbetsplatsparkering ska genom reglering av tid och avgift styras till samutnyttjade parkeringsanläggningar inom cirka 00 meter från centrala stan. Acceptabla gångavstånd till parkering Vad som är acceptabla gångavstånd mellan parkering och målpunkt i de fall parkeringsplatsen inte kan ordnas på tomten är färgat av det som Östersunds kommun vill uppnå. För att exempelvis öka kollektivtrafikens konkurrenskraft är det viktigt att bilen inte blir så lättillgänglig att man just av det skälet väljer bilen före andra transportmedel. Det finns därför skäl att jämställa det accepterade gångavståndet mellan bostaden och parkeringsplatsen med de avstånd som brukar accepteras till kollektivtrafiken. Avståndet mellan arbetsplatsen och dess tillhörande parkering kan vara ännu längre. För cykelparkering gäller att de ska placeras så nära entrén som möjligt, i normalfallet inte mer än meter från entrén.

4 Verksamhet Boende Arbete Besökande Bostäder Butiker Angöring Acceptabla gångavstånd till bilparkering 00 meter 00 meter 00 meter 00 meter meter Parkering för rörelsehindrade (enligt TSFS 009:) Av samtliga bilplatser ska tre procent, dock minst en plats, vara utformade och placerade så att de är lämpliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. platsen ska vara minst fem meter bred och markeras med att den är avsedd för rörelsehindrade. Gångavståndet till målpunkten/entrén ska inte överstiga meter. Lutningen på förflyttningsvägen mellan bilplatsen och entrén bör inte överstiga :0 (två procent). Markbeläggningen på sådana angöringsplatser och parkeringsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. Parkeringsköp och samutnyttjande I bland kan det vara tekniskt svårt eller olämpligt att anlägga de nya bil och cykelplatser som krävs vid nybyggnad eller ändrad användning, inom den egna fastigheten. Det gäller exempelvis fastigheter vid gågator där lämpliga tillfarter saknas. I sådana fall kan Östersunds kommun mot ersättning istället anordna de parkeringsplatser som krävs i en (framtida) allmän parkeringsanläggning. Parkeringsköp, även kallade friköp, medges enbart inom zon ett och zon två (för cykel endast inom zon ett) och det är kommunen som avgör om det är aktuellt att erbjuda parkeringsköp. Ärenden om parkeringsköp handläggs av Mark och exploateringskontoret. Parkeringsköp gör att det blir enklare att samutnyttja parkeringsplatser. Studier visar att en arbetsplatsparkering bara nyttjas en tredjedel så många timmar som en välbesökt gatumarksparkering i centrum (LTH 00). För att samutnyttjande ska fungera måste olika grupper ha olika parkeringsbehov under dygnet. Att samutnyttja med boendeparkering är därför begränsat eftersom det inte får medföra att boende tvingas ta bilen till arbetet. Gatumarksparkering genererar enligt studier mer söktrafik än vad samlade parkeringsanläggningar gör. Genom att samla parkeringsplatser i större anläggningar kan man minska trafikbelastningen och frigöra ytor. En annan effekt av större anläggningar för bilar kan vara att gångavstånden för användarna ökar vilket i förlängningen kan påverka deras färdmedelsval. För att få fler att parkera i bilparkeringsanläggningar krävs det dock att parkeringsavgiften är lägre än vad den är på gatumark. (LTH 00) Parkeringsköp är ett verktyg att skapa dessa större anläggningar med samutnyttjande. Infartsparkering För att skapa bättre luftkvalitet i staden samt god tillgänglighet till Östersund för dem som bor utanför staden är infartsparkeringar intressanta. Översiktsplanen Östersund 00 har ställningstagande som stödjer detta. Bra infartsparkeringarna erbjuder både någon form av skytteltrafik med elfordon in till centrum och laddinfrastruktur och motorvärmare. Detta bör studeras vidare för att hitta en genomförbar lösning. Synliggöra parkeringskostnaderna Kostnader för att ordna bilparkering varierar kraftigt beroende på typ av parkering. Markparkering är billigast, medan olika former av parkeringshus ovan eller under mark kostar flera hundratusen kronor per plats. När dessa kostnader ska omsättas i månadshyresavgift blir det en mycket högre avgift än vad man idag förväntar sig att en bilplats ska kosta. Det gör att fastighetsägaren oftast tar ut en lägre avgift och därmed indirekt subventionerar bilplatserna. Subventionen betalas av alla hyresgäster i form av högre hyror för bostäder och lokaler. Genom att dela upp kostnaderna på bostad/lokal och bilplats synliggörs kostnaderna och hyresgästen kan själv göra ett aktivt val om denne vill prioritera en bilplats. Det medför också att den som inte har bil inte behöver vara med och betala för de som har bil. Totalt sett kan förhoppningsvis boende och lokalkostnaderna minska. Detta är inget kommunen kan styra över, men fastighetsägare uppmuntras att redovisa dessa kostnader differentierat för hyresgästerna och bostadsrättsköpare vid uthyrning/försäljning.

5 Exempel på kostnader Typ av parkering Markparkering Phus Garage plan Garage plan Garage plan Byggkostnad/bilplats Totalkostnad/bilplats och år Totalkostnad/bilplats och månad Källa: Malmö stad 00. Markpriset är satt till 000 kr/bilplats, det vill säga 0000 kr/kvm. I totalkostnaden ingår såväl ett uppskattat markpris, ränta, avskrivning och driftkostnader. Utformning av parkeringsplatser parkering parkeringens placering och utformning är avgörande för hur väl de kommer att användas. parkeringar ska vara trygga, säkra och utformade så att de är både tillgängliga och ser inbjudande ut. Med tillgängliga avses att exempelvis källarparkeringar ordnas så att cyklisten inte behöver öppna dörrar för hand samt att ramper inte är för branta (:) och smala. Det kan även innebära att parkeringar rensas från gamla övergivna cyklar. Trygga och säkra parkeringar innebär att det dels finns möjlighet att låsa fast cykelns ram, både ute och inne, dels att det finns belysning och naturlig övervakning med god insyn från omgivningen. Utomhusparkeringar bör vara väderskyddade och gratis. parkeringar är ofta väl synliga och det är därför viktigt att de estetiskt passar in i stadsmiljön. PBL anger att hänsyn ska tas till stads och landskapsbild samt natur och kulturvärden. Floran av cykeltyper har förändrats de senaste åren i takt med att fler cyklar. Trehjuliga lastcyklar och cykelkärror är cykeltyper som platsmässigt behöver tas hänsyn till i utformningen. Som vägledning kan användas att en cykelplats på 000 bruttoarea (BTA) ska vara så stor att dessa cykeltyper ryms. Vid val av utformning bör även möjlighet till rengöring och snöröjning beaktas. För cykelparkering gäller att de ska placeras så nära entrén som möjligt, i normalfallet inte mer än meter från entrén. Ovanstående utformningsråd ska vara vägledande när kommunen skriver markupplåtelseavtal. parkering Stor omsorg ska läggas på parkeringsanläggningarnas estetiska gestaltning, det gäller både för parkeringshus och för markparkeringar. Det finns stöd för det i PBL som anger att hänsyn ska tas till stads och landskapsbild samt natur och kulturvärden. Närboende ska inte uppleva sig störda av vare sig bilanvändningen eller anläggningens gestaltning. De ska utformas så att de anpassas efter omgivningen och ambitionen bör vara att skapa parkeringar med inslag av planteringar eller andra gröna element. Utformningen ska också bidra till att minska risken för störningar från bilstrålkastarnas ljuskäglor, avgaser och buller. Dagvatten från parkeringsytor innehåller normalt sett föroreningar. Ett renande omhändertagande av dagvatten är därför, förutom det estetiska, en viktig aspekt i valet av utformning. Vid gestaltning av parkeringshus inom zon behöver extra arbete läggas på att skapa levande fasader i bottenvåningen, helst med någon form av verksamhet till exempel kontor, butik och bokal (lokal med bakomliggande bostad). Belysning, färgsättning och öppenhet är viktiga element för att skapa trygghet för den som parkerar, särskilt i parkeringshus och parkeringsgarage. För att skapa en väl fungerande infrastruktur för eldrivna fordon ska vid nybyggnad eller renovering av parkeringshus/garage eller andra större parkeringsplatser följande gälla: De ska ha laddmöjligheter för eldrivna fordon (minst 0 procent av platserna) eller vara förberedda för senare installation (kanalisation) av de samma. Fastigheten ska dessutom vara uppsäkrad för att klara den ökande elbelastningen. Ovanstående utformningsråd ska vara vägledande när kommunen skriver markupplåtelseavtal. Zonindelning Efterfrågan på parkering, både för cyklar och för bilar ser olika ut i olika delar av kommunen. Det beror bland annat på närhet till service, tillgång till kollektivtrafik och avgiftsnivåer på bilparkeringar. I Östersund finns fyra zoner: Zon Centrum innefattar rutnätsstaden med följande gränser; Fältjägargränd, Regementsgatan, Stuguvägen/Gränsgatan samt stranden mot Östersundet.

6 Zon Innerstaden, med flerbostadshus och blandad bebyggelse innefattar stadsdelarna Karlslund, Odenslund, Hornsberg, Lövsta, Norr och Söder. Zon Staden i övrigt samt tätorter. Zon Landsbygden. Flexibla parkeringstal en valfrihet För att nå målen krävs stort fokus på gång, cykel och kollektivtrafik vid all infrastrukturplanering. Men det krävs också ordentliga satsningar på mjuka, beteendeförändrande åtgärder. I arbetet med översiktsplanen Östersund 00 fanns målbilden Det ska vara lätt att välja rätt. Det innebär att det ligger i samhällets ansvar att underlätta för individen att göra egna val som gynnar både individen och samhället. Det ska vara lätt att välja rätt Baserat på Göran Hallmans arbete.

7 De flexibla parkeringstalen erbjuder fastighetsägaren/ byggherren att minska sina kostnader för bilparkering genom att satsa på hållbara transportlösningar. Genom avtalsskrivning erbjuder kommunen reduktion av bilparkeringstalen utifrån de åtgärder som fastighetsägaren/byggherren väljer att genomföra. Kommunen vill på så sätt öppna upp för olika kreativa lösningar för att minska bilbehovet. Nedan ges exempel på åtgärder, men fastighetsägaren/byggherren är välkommen att komma med andra åtgärdsförslag. I detaljplaneringen och bygglovprövningen kommer en diskussion hållas för att finna en lösning som båda parter tror på. Maximal reduktion av angivna parkeringstal eller från parkeringstal utifrån särskild utredning är 0 procent (parkeringstalen avrundas alltid nedåt). Det förutsätter att en bilpool är inkluderad. I övriga fall är den maximala reduktionen procent. Exempel på åtgärder som erbjuds: Åtgärd Avtal om bilpool för hyresgäster Elcykel som ingår i hyran för lägenheten Avtal om elcykelpool för hyresgäster Förbättrade cykelfaciliteter i form av fast installerad tryckluftspump, ladduttag för elcykel och automatisk dörröppnare. Lokaler för arbetsplatser ska även anordna omklädningsrum med dusch. Bostäder ska anordna reperationsrum med cykeltvättmöjlighet. Realtidsskylt för kollektivtrafiken i trapphuset Avsättning till fond för cykelparkeringshus Tillskapande av högkvalitativ grön innegård i zon Parkering som är öppen för allmänheten del av dygnet/veckan Möjlig reduktion av parkeringstal % % % % 0% 0% 0% % Exempel En fastighetsägare vill bygga ett flerfamiljshus med 0 hyresrätter i centrum. Den totala bruttoarean på huset är 000 kvm. Enligt parkeringstalen skulle det innebära att fastighetsägaren behöver bygga bilparkeringsplatser. På tomten finns inte plats för alla dessa parkeringsplatser så antingen behöver fastighetsägaren bygga underjordiskt garage eller minska byggytan. Kostnaden för bilplatser i underjordiskt garage blir 0, miljoner kronor. Exempel En fastighetsägare vill bygga ett flerfamiljshus med hyresrätter. För att både byggnad, parkeringsplatser och gröna friytor ska rymmas på tomten får det plats lägenheter. För att få bättre ekonomi i projektet vill fastighetsägaren bygga fler lägenheter. Genom att satsa på olika mobilitetslösningar kan fastighetsägaren få kravet på antalet bilplatser sänkt med procent. Det ger då möjlighet att istället bygga lägenheter. Genom att satsa på en bilpool där medlemskapet för hyresgästen ingår i hyran i år (0 000 kr) samt erbjuda en elcykel till hyresgästen som ingår i hyran men som tillhör lägenheten (en tredjedel av lägenheterna) ( 000 kr) kan fastighetsägaren få kravet på antalet bilplatser sänkt med 0 procent, till bilparkeringsplatser (inklusive en bilpoolsplats). Sammantaget, med betalda åtgärder, ger det en besparing på 000 kronor.

8 Parkeringstal Parkeringstalen i tabellerna är angivna efter antalet parkeringsplatser per 000 kvadratmeter bruttoarea (BTA). Med BTA menas i det här fallet den totala bruttoarean exklusive garageytor. För vissa av lokaltyperna finns maxantal när det gäller markparkering för bilar. Detta för att undvika att värdefull mark tas i anspråk av bilparkering. Maxtalen är, precis som övriga parkeringstal, angivna per 000 BTA. Om maxtalet överskrids behöver överskjutande antal lösas i anläggningar ovan eller under jord alternativt med parkeringsköp där kommunen bedömer det lämpligt. I detaljplanearbeten är det särskilt viktigt att uppmärksamma maxtalen. För de markytor som inte behövs för att klara bedömt parkeringstal bör planbestämmelsen ej parkering användas. Enbostadshus För enbostadshus inklusive radhus och parhus förutsätts cykelparkering anordnas på tomten eller i/vid garage och carport. Av den anledningen anges därför inga särskilda parkeringstal för cyklar. parkeringen anordnas normalt sett på den egna fastigheten och består oftast av garage/carport samt en plats framför denna på garageuppfarten. Avståndet ska enligt Boverkets byggregler vara max meter mellan bilplats och entré. Vid gemensamma parkeringslösningar finns möjlighet till samordning, inte minst av besöksparkeringar. Parkeringstalet kan då minskas. Enskild parkering: platser/bostad, varav en besöksparkering. Gemensam parkering:, platser/bostad, varav minst 0, besöksparkeringar per bostad. Flerbostadshus Vid bedömning av ytor för cykelparkeringar ska även behovet av utrymmen för exempelvis cykelkärror och lådcyklar beaktas. Parkeringstal flerbostadshus Platser per 000 m² BTA parkering parkering Zon Zon Zon Zon Zon Inomhus för boende Utomhus för boende/besökare 0 För boende, 9 0, Max antal markparkeringar Speciella boendeformer För vårdboenden (gruppbostäder och äldreboenden) och studentbostäder bedöms bilanvändandet vara lägre än för vanliga bostäder. Det motiverar därför egna parkeringstal. Behovet bedöms vara samma i hela kommunen, varför inga zoner tillämpas. Vid gruppboenden ska behovet av yta för trehjuliga cyklar med vinter förvaring inomhus beaktas. Likaså ska behovet av generellt större parkeringsplatser för funktionshindrade beaktas. För studentbostäder med korridorsrum bör en särskild utredning göras. Som vägledning kan 0 cykelplatser per 000 kvadratmeter bruttoarea gälla. Parkeringstal vård och studentbostäder Platser per 000 m² BTA parkering parkering Boendetyp Inomhus Utomhus För boende Vårdbostäder (boende i gruppbostad) Studentbostäder (boende) (boende i gruppbostad) (anställda) (besökare) (boende) (besökare),, 0, Kontor Östersunds kommun vill att så många som möjligt väljer gång, cykel eller kollektivtrafik som färdsätt till arbetet. Av alla kommunens invånare har procent km eller mindre (fågelvägen) till arbetet från bostaden vilket är att betrakta som cykelavstånd. För staden Östersund är motsvarande siffra procent. Parkeringstalen är utformade för att bidra till ändrade transportvanor.

9 Parkeringstal kontor Platser per 000 m² BTA parkering parkering Zon Zon Zon Zon Zon 9 Max antal markparkeringar Handel och övrig service Handel kan variera till sin art. Allt ifrån dagligvaruhandel, sällanköpshandel och handel med skrymmande varor. I begreppet handel kan i det här dokumentet även centrumverksamheter och övrig service inkluderas. Exempel på övrig service är restaurang, café, bank, apotek, gym, frisör, resebyrå, konstgalleri, hälsocentral, tandläkarmottagning, mäklare, allmänt tillgängliga lokaler för exempelvis försäkringskassa och arbetsförmedling. I vissa fall kan det finnas behov av en särskild parkeringsutredning. Parkeringstal handel och övrig service Platser per 000 m² BTA parkering parkering Zon Zon Zon Zon Zon Max antal markparkeringar 0 Industri Industriområden är oftast lokaliserade separat från annan bebyggelse för att undvika störningar. Generellt är de relativt dåligt försörjda med kollektivtrafik varför man måste utgå från högre andel bilresande än för övriga arbetsplatser. Parkeringstal Industri Platser per 000 m² BTA parkering parkering Typ av industri Hantverk och småindustri Övriga industrier Förskola Vid bedömning av ytor för cykelparkeringar ska även behovet av utrymmen för exempelvis cykelkärror och lådcyklar beaktas. Angöringsplatser vid hämta/lämna är inte inkluderade i parkeringstalen för bilar. Vid förskola är friytan särskilt viktig varför den ska prioriteras före bilparkering vid platsbrist. Inom zon får parkeringsbehovet i sådana fall lösas genom parkeringsköp. 9

10 Parkeringstal förskola Platser per 000 m² BTA parkering parkering Zon Zon Zon Zon Zon För föräldrar, barn och besökare 0 Grundskola och gymnasium Parkeringstalen för bilar är satta utifrån grundinställningen att skolelever kan gå, cykla eller åka buss/ skolskjuts på egen hand till grundskolans olika stadier. I detaljplaneringen kan bilfria zoner alternativt gångfartszoner övervägas vid grundskolor. Eventuellt kan angöringsytor för hämta/lämna anordnas. De lägre talen för cykelparkering avser årskurs F, medan de högre talen är anpassade för årskurs 9 samt gymnasium. Vid grundskola är friytan särskilt viktig varför den ska prioriteras före bilparkering vid platsbrist. Inom zon får parkeringsbehovet i sådana fall lösas genom parkeringsköp. Parkeringstal grundskola och gymnasium Platser per 000 m² BTA parkering parkering Zon Zon Zon Zon Zon För elever och besökare,,,, Universitet Universitet är i mångt och mycket att likställa med kontor, men med betydligt fler besökare. Efterfrågan på cykelparkering varierar beroende på lokalens inriktning och måste därför bedömas till det specifika ändamålet. Den övre delen av spannet avser lokaler där många studenter vistats, till exempel föreläsningssalar, medan den nedre delen av spannet är lämplig när lokalerna använts mer för administration och dylikt. Parkeringstalen är endast angivna för zon eftersom det inte bedöms som troligt med universitetsetablering på landsbygden. Parkeringstal universitet Platser per 000 m² BTA parkering parkering Zon Zon Zon Zon För studenter och besökare För studenter och besökare Max antal markparkeringar 9 9 Samlingslokaler, besöks och idrottsanläggningar samt hotell och vård Dessa typer av lokaler är förhållandevis få och har i mångt och mycket unika förutsättningar. I varje enskilt fall behöver därför byggherren göra en parkeringsutredning. Som vägledning gäller dock att bilparkeringarna inte ska dimensioneras för säsongstoppar utan snarare för veckovis återkommande belastningstoppar. För cykelparkering kan 00 platser per 00 besökare/ åskådarplatser vara till vägledning. Parkeringsutredningen ska utgå ifrån de mål som anges under Vad vill Östersunds kommun? 0

11 Sammanfattning parkeringstal för cyklar och bilar Anger platser per 000 kvm BTA. Definition BTA se sidan. Verksamhet Zon Zon Zon Zon FLERBOSTADSHUS Boende och besökare (varav inomhus) Boende Max markparkeringar (0), 0, (0) (0) () 9 VÅRDBOSTÄDER (GRUPP OCH ÄLDREBOENDE) Boende (varav inomhus) Boende och besökare (), STUDENTBOSTÄDER Boende (varav inomhus) Boende (), 0, KONTOR Max markparkering 9 HANDEL OCH ÖVRIG SERVICE Max markparkeringar HANTVERK OCH SMÅINDUSTRI ÖVRIGA INDUSTRIER

12 Verksamhet Zon Zon Zon Zon FÖRSKOLA 0 GRUNDSKOLA OCH GYMNASIUM (åk F, 9 + gymn.),,,, UNIVERSITET Max markparkering Källor: Parkeringsstrategier, Evenäs & Petersson 00 LTH Parkering för ett rikare liv, 0, Linköpings kommun Statistikuttag från SCB:s Supercross. Parkeringspolicy och parkeringsnorm, 00, Malmö stad. Arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp; Jenny Jernström, planarkitekt projektledare Jenny Sundin, byggnadsinspektör bygglovsamordnare Anne Sörensson, klimatsamordnare Grön trafik Krister Frykberg, infrastrukturstrateg Styrgrupp: Lars Andersson, förvaltningschef Samhällsbyggnad Maria Boberg, stadsarkitekt Rickard Johnson, gatuchef Utöver namngivna tjänstemän har flera medarbetare inom kommunen bidragit på olika sätt.

13 aga : Flexibla parkeringstal genom mobilitetslösningar pool Bygglovsansökan ska åtföljas av ett avtal som anger att en bilpool är kopplad till exempelvis bostäderna. poolen ska vara betald i minst fem år och medlemsavgiften ska ingå i hyran/avgiften. Det är lämpligt med cirka 0 lägenheter per poolbil och poolbilarna ska ha egna parkeringsplatser utöver ordinarie ptal. Dessa ska ligga närmare entrén än övriga bilplatser. Byggherren ska göra en årlig uppföljning av bilinnehavet och marknadsföra bilpoolen inför uthyrning/försäljning med mål om att sänka fastighetens parkeringsbehov. Elcykel som ingår i hyran för lägenheten Bygglovsansökan ska åtföljas med en redovisning av hur byggherren tänker erbjuda hyresgästen en elcykel som hör till lägenheten och ingår i hyran med fri disponering för hyresgästen. Minst en tredjedel av lägenheterna ska ingå i erbjudandet. Till elcykeln ska ingå dubbade vinterdäck och en årlig service. Erbjudande ska gälla i minst år. Byggherren ska marknadsföra elcykelmöjligheten inför uthyrning/försäljning med mål om att sänka fastighetens parkeringsbehov. Elcykelpool Bygglovsansökan ska åtföljas av ett avtal som anger att en elcykelpool är kopplad till exempelvis bostäderna. Elcykelpoolen ska vara betald i minst fem år och med lemsavgiften ska ingå i hyran/avgiften. I elcykelpoolen ska en lådcykel eller annan lastmöjlighet erbjudas. Parkeringsplatserna för elcykelpoolen ska ligga närmast entrén oavsett om det är inom eller utomhus. Byggherren ska göra en årlig uppföljning av bilinnehavet och marknadsföra elcykelpoolen inför uthyrning/försäljning med mål om att sänka fastighetens parkeringsbehov. Avsättning till fond för cykelparkeringshus Denna avsättning ger 0 procents reduktion. För att få en jämförbar ekonomisk avsättning oberoende av storlek på parkeringsbehovet så avsätts ett halvt prisbasbelopp per reducerad parkeringsplats. Exempelvis om parkeringsplatser behövs ger avsättning till fonden en reduktion med * 0,0 =,, vilket avrundas till parkeringsplatser. Det ger en kostnad för byggherren på * (0, * aktuellt prisbasbelopp). Avsättningen görs innan bygglovet beviljas. Parkering som är öppen för allmänheten Privata parkeringsplatser som öppnas för allmänheten del av dygnet och/eller veckan ökar samutnyttjandet. Det ökar också tillgängligheten för besökare i exempelvis centrum. Exempel på godkänt samutnyttjande är allmänt tillgänglig parkering utanför ordinarie kontorstid och under helger.

14 aga Faktaunderlag Vad säger experterna? Besöksparkeringar i centrum Enligt Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI) leder inte minskad biltrafik i centrum till butiksdöd, vilket annars är ett påstående som är relativt utbrett (Tomas Svensson VTI). Tvärtom är det så att exempelvis utökade och fler gågator stärker detaljhandeln och restaurang och kaféverksamhet samt leder till ett större folkliv. Samtidigt är effektiva besöksparkeringar viktiga. Det är därför viktigt att bestämmelserna kring parkeringsytorna leder till att parkeringsplatserna nyttjas på ett optimalt sätt. Viljan att besöka en attraktiv innerstad påverkas inte nämnvärt av avgiftsnivån för besöksparkeringar. Därför är både avgifts och tidsreglering viktiga redskap för att skapa effektiva besöksparkeringar så att fler har möjlighet att besöka innerstaden och bidra till ett stärkt stadsliv. (Linköpings kommun 0) Att erbjuda fria gatuparkeringar för ökad handel innebär istället att dessa parkeringsplatser ockuperas av långvarig arbetsplats och boendeparkering. Alltså en helt motsatt effekt, med sämre tillgänglighet för besökare i centrum. Thomsonparadoxen Man kan inte möta en ökad efterfrågan på fria eller subventionerade varor genom ett utökat utbud. Vid trängselproblem leder fler parkeringar till att ännu fler vill parkera (så länge inte priset motsvarar de verkliga kostnaderna). Därmed fortsätter trängseln att öka på parkeringar och gator för såväl bilister som övriga. Istället bör man matcha utbud och efterfrågan genom att höja parkeringsavgifterna så att de motsvarar den verkliga marginalkostnaden. Då minskar biltrafiken samtidigt som framkomligheten förbättras för alla trafikslag samtidigt som buller, klimat och luftkvalitetsproblem minskar. (Linköpings kommun 0) Arbetsplatsparkeringar Förutsättningarna för att parkera har stor betydelse för hur individen väljer färdmedel för arbetsresor. Så länge det finns gott om billiga eller gratis parkeringsplaster vid arbetsplatsen är det mycket svårt att påverka färdmedelsvalet med hjälp av åtgärder som förbättrad kollektivtrafik eller bättre förutsättningar att gå och cykla. Däremot är begränsat utbud eller högre avgifter för arbetsplatsparkering normalt sett effektiva åtgärder för att förändra färdmedelsvalet. (Linköpings kommun 0). Det finns ett samband mellan tillgång till arbetsplatsparkering och om man tar bilen till jobbet. procent tar bilen till jobbet om man har en egen parkeringsplats. procent om plats finns på arbetet och endast procent om det inte finns någon plats på arbetet. (RVU RES 00). Ej antagandehandling, endast beslutsunderlag

15 Det finns också ett samband mellan om man tar bilen till jobbet och om man använder bilen för fritids och serviceresor. Två till tre gånger oftare tar den som använder bilen till jobbet bilen för dessa resor jämfört med den som inte tar bilen till jobbet. (Linköping 0) Det finns också ett samband mellan att ta bilen till jobbet och att använda bilen för fritids och serviceresor. Två till tre gånger oftare tar den som använder bilen till jobbet bilen för dessa resor jämfört med den som inte tar bilen till jobbet. (Linköping 0) Idag har nästan alla (0 procent) av arbetstagare i Sverige tillgång till en parkeringsplats vid arbetsplatsen. Ungefär 0 procent har en reserverad plats. Över hälften av de med reserverad plats behöver inte betala för den. Andelen som betalar för en oreserverad plats bedöms inte vara högre. Malmö stad har uppskattat kostnaden för en markparkering till cirka 00 kronor per månad. Det borde fungera som riktvärde vid förmånsbeskattning, men idag sker beskattning i bara drygt en halv procent av anställningarna. (Linköping 0) Det visar på hur stark bilen och bilanvändningen är som norm. Handels strukturomvandling hur påverkar det framtidens städer? Under de senaste 0 åren har handeln genomgått en stor strukturomvandling. För dagligvaruhandeln har det inneburit en resa från många små butiker till få stora. För sällanköpshandeln har staden som given handelsplats fått konkurrens från både externhandel och e handel. Hittills har ehandeln enbart tagit låga andelar av den totala handeln, men för varje år ökar andelarna. Enligt WSP:s prognoser för år 0 kommer ehandeln motsvara procent av sällanköpshandeln (ehandel. se). Det är inte enbart små butiker i stadskärnorna som utmanas utan även externhandeln med stora ytor för sällanköpsvaror, menar Fredrik Bergström, affärsområdeschef på WSP (Fastighetstidningen.se). Enligt Fastighetstidningen kan fastighetsägare inte längre blunda för ehandelns påverkan på affärsgator, stadskärnor och köpcentra. Anpassning till de nya tiderna är nyckeln till framgång. Det som sker nu är en förändring i synen på vad som fungerar som dragplåster. Traditionellt var det vissa butiker, nu är det istället restauranger och caféer som lockar människor. Tendensen är att erbjuda mötesplatser istället för traditionella handelsplatser. Flexibilitet är ett annat ledord. Att snabbt kunna anpassa lokalytorna efter olika behov. I flexibiliteten ingår även att ta betalt för lokalen på nya sätt. (Fastighetstidningen.se) Det viktigaste enligt Rudolf Antoni, författare till Utveckla din stad en guide för städer med ambitioner, är att kommun, näringsliv och fastighetsägare tillsammans skapar en miljö som är attraktiv att vistas i (Fastighetstidningen.se). Gröna innergårdars effekt på fastighetspriset Det är vetenskapligt belagt att gröna miljöer är viktiga för människans utveckling och välbefinnande. Parken och trädgården är också en plats för möten, stillhet och återhämtning för den stressande nutidsmänniskan. Att kunna erbjuda kvalitativa gröna miljöer är en tillväxtfaktor. Närhet till gröna miljöer ökar dessutom fastighetsvärdet. Det finns en studie som visar att parker för rekreation, lek och vila inom en kilometers promenadavstånd från bostaden, när den ligger i stadsmiljö, höjer värdet på bostadsrätten med 00 kr/kvm. (Kairos Future 0 & Boverket 0, Samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet) En grön innergård med hög kvalitet bedömt utifrån god boendemiljö är alltså eftersträvansvärt både för fastighetsägare och hyresgäst. Hur reser vi i Östersund? I Jämtland och Östersunds kommun saknar vi resvaneundersökningar generellt. Den information som kommunen har tillgång till när det gäller resande är material från en enklare metod, Kollektivtrafikbarometern samt en undersökning hur barn och unga reser i kommunen 0. Utifrån Kollektivtrafikbarometern kan man bland annat utläsa vilket huvudsakligt färdmedel som resenären använt sig av. 0 års barometer visar att inom stadstrafiken åker 0 procent bil, varav 9 procent kör själva. procent åker kollektivtrafik och respektive procent cyklar och går. Det man kan säga om siffrorna är att väldigt många kör bil trots att vi vet att procent av alla inom staden Östersund har km eller kortare (fågelvägen) mellan bostaden och arbetet. km är att betrakta som cykelavstånd. Vid en likadan analys på regionaltrafiken är siffrorna för bilåkande procent varav procent kör själva. procent åker kollektivt och respektive procent cyklar och går.

16 dtext: Diagrammet visar olika städers fördelning mellan transportslag. Ursprungsdiagrammet är hämtat från Eskilstunas parkeringspolicy. I det är Östersunds andelar för stadstrafiken inlagd. De andra städernas siffror härstammar från resvaneundersökningar medan Östersunds siffror kommer från kollektivtrafikbarometern. Även om metoderna inte är exakt samma ger det ändå en fingervisning om förhållanden när det gäller fördelningen mellan olika färdmedel. Barn och ungas resor i Östersund Resvaneundersökningen för barn och unga (9 år) inom Östersunds kommun som genomfördes i maj 0 visar att barn och unga gör i genomsnitt tre resor per dag och drygt var tredje resa görs på egen hand. I genomsnitt går eller cyklar hälften av barnen/ungdomarna till skolan. Det är dock vanligare i tätorten än på landsbygden där bil, skolskjuts och buss används. När det gäller resor generellt är det dock bil som är det vanligaste färdmedlet. På helgen görs fler bilresor än på vardagarna. På fritiden får barn och unga som bor på landsbygden skjuts till fritidsaktiviter oftare än de som bor i tätorten där det istället cyklas mer. När barn och unga ska träffa kompisar eller uträtta ärenden är buss vanligare i tätorten än på landsbygden. Störst skillnad mellan pojkar/mäns och flickor/kvinnors resande observeras vid resor för att träffa kompisar. Det är betydligt vanligare att flickor/kvinnor får skjuts i bil eller går till fots medan jämnåriga pojkar/män istället cyklar, åker moped eller buss i större utstäckning. (WSP 0) Jämställt resande Statistiken i Sverige visar att det skiljer sig åt mellan könen hur man reser. Män använder i större utsträckning bilen än kvinnor, procent av resorna jämfört med 9 procent för kvinnor. Kvinnorna använder däremot färdsätten till fots, cykel och kollektivtrafik i större utstäckning än männen. Kvinnornas andel till fots och cykel är procent jämfört med männens procent och för kollektivtrafik är motsvarande siffror procent respektive procent. Sett över tid har männens andel kollektivtrafikresor ökat från 9 till procent. (Trafikanalys RVU) Utifrån denna statistik kan man konstatera att det finns ett genusperspektiv på resandet. Om männen skulle resa på samma sätt som kvinnorna i Östersund skulle det få till följd att bilresorna skulle minska medan kollektivtrafiken samt gång och cykeltrafiken skulle öka med. Det skulle dels innebära ett mer jämställt resande men främst bidra till bättre miljö och folkhälsa. Hur lyckas vi med detta? Det handlar i första hand om beteendeförändring. I över 0 år har bilen varit norm. Det är en kort tid i ett mänskligt perspektiv men en lång tid i ett individperspektiv. Utifrån de utmaningar som vi står inför med bland annat klimat och demografiförändringar måste vi ändra våra vanor och resa på andra sätt. För att få till stånd denna beteendeförändring behöver samhället och därmed kommunen bidra till att och underlätta detta arbete. Kan vi påverka parkeringssituationen kan vi i förlängningen också få ett mer jämställt resande. Körkort, bilinnehav och körstäckor Både i riket och i Östersunds kommun så ökar bilinnehavet per tusen invånare (år 0000) medan körstäckan per bil minskar. Det är 0 av 000 personer som är registrerade som ägare till en bil i Östersunds

17 kommun, att jämföra med personer i riket. Det är nästan dubbelt så många män jämfört med kvinnor som är registrerade som ägare till en bil i Östersunds kommun. När det gäller körsträcka per invånare går det inte att se en trend, utan den varierar mellan de undersökta åren. I riket finns en trend på minskande körsträcka från år 00. I riket kan man således konstatera att även om fler har bil så kör man den mindre. I Östersunds kommun visar siffrorna att samåkning måste ha skett eftersom körstäckan per individ är högre än per bil. (Trafikanalys och Länsstyrelsen) I Östersunds kommun kan man se en svagt ökande trend bland kvinnor när det gäller körkortsinnehav per 000 invånare under tidsperioden 000. Från 0 invånare till 0. För män gäller det omvända med svagt minskande siffror. Från 90 invånare till 0. (Transportstyrelsen) Finns det parkeringsplatser i centrum? År 0 gjorde Samhällsbyggnad på uppdrag av Miljö och samhällsnämnden och Kommunstyrelsen en utredning kring parkeringssituationen i centrum. Den innehöll bland annat en inventering av beläggningen på befintliga allmänna parkeringsplatser. Den visar att det ofta finns gott om lediga parkeringsplatser. Beläggningen varierar på olika platser mellan procent, alltså knappt fullt till en fjärdedel. Sedan år 0 har kommunen en sänkt parkeringsavgift motsvarande kronor i timmen för de allmänna parkeringsplatserna (0 parkeringsplatser) i kommunens parkeringshus. Resultatet av det har lett till att beläggningen 0 i genomsnitt över hela året och dagtid (klockan 9) har ökat till procent. Vid en ny mätning under två höstveckor 0 var beläggningen uppe i procent. Under vissa eftermiddagar har den varit så hög som 90 procent. Sänkningen av parkeringsavgiften i det kommunala parkeringshuset visar att det blir ett ökat utnyttjande och därmed bättre upplevd tillgänglighet till besöksparkering i centrum. Det är helt i linje med den forskning som finns inom området, det vill säga att det finns ett större mentalt motstånd att använda parkeringsplatser i parkeringshus/garage och att överbrygga det behöver avgiften vara lägre än för gatuparkering. Om fler parkeringshus skulle sänka avgiften skulle den upplevda tillgängligheten i centrum öka än mer. Vägvisning till parkeringsanläggningar Tillgängliga och funktionella parkeringsanläggningar minskar automatiskt söktrafiken genom att trafikanterna inte behöver åka runt och leta efter en parkeringsplats. Om söktrafiken minskas så är detta en direkt vinst för miljön. Att öka effektiviteten i sökandet efter parkeringsplatser har även den fördelen att tillgängliga parkeringar kan utnyttjas maximalt. Undersökningar visar att så mycket som 00 procent av trafiken i de större städernas citykärnor utgörs av bilister som letar efter en parkeringsplats. Snittiden för att leta efter en parkeringsplats är åtta minuter eller motsvarande fyra kilometer. ister som söker efter parkering tillhör i allmänhet en grupp som kör långsamt (under 0 km i timmen) och bidrar till ett ineffektivt utnyttjande av gatorna, ökar trängseln och köerna på gatorna samt genererar en större mängd utsläpp och föroreningar till skada för vår miljö. (Kummer 00) Genom att erbjuda bättre information om parkeringsmöjligheter ger det bättre service för bilisten och ökad upplevd tillgänglighet. Det minskar söktrafiken vilket i sin tur minskar utsläpp av luft och buller vilket är vinster både för miljön och den attraktiva staden. Inventering nyttjandegrad av parkering vid nyproduktion av bostäder Samhällsbyggnad har undersökt hur stor andel av de byggda parkeringsplatserna som används i nyproducerade bostadsområden. I studien har följande områden ingått: HSB:s bostadsrätter på Sikvägen, Frösön och kvarteret Majoren på stadsdel Norr, Östersundshems hyresrätter i kvarteret Rosmarinen (Fjällmon) och Valhall inklusive Fagerskrapan samt Peabs hyresrätterna i kvarteret Lugnet på stadsdel Norr. I bägge HSBfallen är samtliga parkeringsplatser använda. På Majoren är de uthyrda medan på Sikvägen hör de till respektive lägenhet. När det gäller hyresrätterna finns ett helt annat nyttjande. På Valhall finns i dagsläget en överkapacitet på procent och på Rosmarinen procent, alltså mellan en fjärdedel och hälften av platserna står oanvända. På Lugnet finns en överkapacitet på procent bland parkeringsplatserna ute medan samtliga garage och carportplatser används. Utifrån detta kan man dra en försiktig slutsats att det är skillnad på bilinnehav utifrån upplåtelseform.

18 Inventering innergårdar i rutnätsstaden Samhällsbyggnad har inventerat innergårdar inom zon, centrum. I inventeringen har olika parametrar studerats; grönytor, träd, kommunikationsytor, umgängesytor, parkeringsytor för bil och cykel samt barriärer. Innergårdarna har även bedömts kvalitetsmässigt utifrån boendemiljö (kvalitet på grön friyta). Inventeringen omfattar inte samtliga innergårdar, men ger ändå en användbar bild av dagsläget. Generellt kan sägas att ungefär hälften av innergårdarna har en acceptabel kvalitet som boendemiljö. En tredjedel har potential att höja sin kvalitet från dålig kvalitet till acceptabel eller hög kvalitet. En sådan insats skulle kunna öka attraktionen för fler att bo i centrum. procent har idag en hög kvalitet på boendemiljön på innergården. Det är viktigt att ett sådant värde bibehålls vid eventuellt framtida förändringar. De kan även fungera som goda exempel för andra fastighetsägare. Bedömd kvalitet utifrån boendemiljö: Låg kvalitet Acceptabel kvalitet Hög kvalitet Källor: Trafikanalys RVU Sverige 00 Trafikanalys; Fordon på väg Länsstyrelsen, Rus RVU RES 00 Parkering för ett rikare stadsliv, Linköpings kommun, 0 Tomas Svensson VTI WSP 0 Gratis bussresor för barn och unga 9 år I Östersunds kommun. Public parking space in cities comparing costs and benefits, Prof. Dr. S. Kummer, 00 dec 0 dec 0

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4

Läs mer

Vad är parkeringstal?

Vad är parkeringstal? Ny parkeringspolicy Vad är parkeringstal? Det är enligt lag kommunen som avgör i vilken omfattning parkering ska anordnas. Parkeringstal ger en beskrivning av detta för både bilar och cyklar. De är beslutade

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

Parkeringsnorm för Älmhult centrum 2011-09-13. Uppdragsnr: 10149398 1 (12) Uppdragsansvarig: Bo Lindelöf

Parkeringsnorm för Älmhult centrum 2011-09-13. Uppdragsnr: 10149398 1 (12) Uppdragsansvarig: Bo Lindelöf Uppdragsnr: 10149398 1 (12) Parkeringsnorm för Älmhult centrum 2011-09-13 Uppdragsansvarig: Bo Lindelöf WSP Samhällsbyggnad Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46 31 727 25 00 Fax: +46

Läs mer

Parkeringsnorm för cykel och bil i Lunds kommun

Parkeringsnorm för cykel och bil i Lunds kommun Parkeringsnorm för cykel och bil i Lunds kommun Antagen av byggnadsnämnden september 2013 BN 2011/74 Innehåll Inledning..3 Vad säger plan- och bygglagen?... 3 Vem är ansvarig?... 3 En balanserad parkeringsförsörjning...

Läs mer

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR JANUARI 2016 MOBILITY MANAGEMENT Mobility Management () är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

RAPPORT. Nybro kommun. Parkeringsutredning Nybro. Sweco TransportSystem AB. Kristofer Lilja. Uppdragsnummer 2222099. Malmö 2014-06-05 1 (19)

RAPPORT. Nybro kommun. Parkeringsutredning Nybro. Sweco TransportSystem AB. Kristofer Lilja. Uppdragsnummer 2222099. Malmö 2014-06-05 1 (19) Nybro kommun Parkeringsutredning Nybro Uppdragsnummer 2222099 Malmö 2014-06-05 Sweco TransportSystem AB Kristofer Lilja 1 (19) Sweco Hjälmaregatan 3, 211 18 Malmö Telefon +46 (0)10 4846600 www.sweco.se

Läs mer

Parkeringsnorm - vad är det?

Parkeringsnorm - vad är det? Parkeringsnorm - vad är det? Parkeringsnormen innehåller regler för hur många bilplatser som fastighetsägare skall ställa i ordning vid nybyggnad samt vid större om- och tillbyggnad. Antalet bilplatser

Läs mer

Parkeringsutredning Lomma

Parkeringsutredning Lomma Parkeringsutredning Lomma Slättäng 2012-05-30 Malmö 2012-05-30 Vectura Consulting AB Box 242, 201 22 Malmö Växel: 0771-159 159 Projektansvarig Jenny Hällstorp, 010-484 62 40 Kontaktpersoner Kristofer Lilja,

Läs mer

Parkering i Fullriggaren

Parkering i Fullriggaren Parkering i Fullriggaren Enkätundersökning december 2012 Anna Stjärnkvist Stadsbyggnadskontoret Malmö stad 2013-04-11 Parkering i Fullriggaren Enkätundersökning december 2012 Bakgrund I byggherredialogen

Läs mer

Antagen av KF PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN

Antagen av KF PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN Antagen av KF 2010-09-22 93 PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN FÖRORD Arbetet med att ta fram Parkeringsnorm för Vårgårda kommun har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte Lundberg,

Läs mer

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-01-04 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Promemoria om PARKERINGSKÖP. Uppdraget

Promemoria om PARKERINGSKÖP. Uppdraget 1 Promemoria om PARKERINGSKÖP Uppdraget Trelleborgs kommun har för avsikt att införa möjligheter till parkeringsköp i samband byggnationer där parkeringsmöjligheter inte kan tillgodoses på den egna tomten

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016

Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016 Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016 Titel: Parkeringsnorm Landskrona stad Datum: 2016-05-30 Beställare: Birthe Bunke, Landskrona stad Konsult: Karin Caesar, Tyréns (uppdragsnummer: 263 083) PARKERINGSNORM

Läs mer

EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet

EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(3) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet Sammanfattning Borås är en av sex

Läs mer

Förslag till riktlinjer för projektspecifika och gröna parkeringstal i Stockholms stad

Förslag till riktlinjer för projektspecifika och gröna parkeringstal i Stockholms stad Exploateringskontoret Trafikkontoret Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Dnr E2015-00923 Dnr T2015-00933 Dnr SBK 2015-06397-30 2015-05-20 Kontaktpersoner Exploateringskontoret Patrik Berglin/Ingmarie

Läs mer

Utvärdering av försök med fri parkering

Utvärdering av försök med fri parkering PM 2009-06-09 1 (8) TF 2006/894 Kungsgatan 42 745 80 Enköping Isabell Lundberg Tfn 0171-62 50 28 Mobiltfn 070-162 50 28 e-post isabell.lundberg@enkoping.se Tekniska nämnden Utvärdering av försök med fri

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Parkering för ett rikare stadsliv och Parkering i planering och bygglov

Parkering för ett rikare stadsliv och Parkering i planering och bygglov 1 (13) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2011-11-17 Dnr Sbn 2011-289 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Sbn 2011-536 Magnus Hultegård Bmn 2011-26 Parkering för ett rikare stadsliv och Parkering

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Nejlikan 3 inom Grisbacka i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten Nejlikan 3 inom Grisbacka i Umeå kommun, Västerbottens län Sida 1 av 8 Planbeskrivning Samråd Diarienummer: BN-2013/00402 Datum: 2013-12-18 Handläggare: Sara Bäckström för fastigheten Nejlikan 3 inom Grisbacka i Umeå kommun, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta

Läs mer

Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun

Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun 1 Trafik PM 2014 01 28 Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun Grundförutsättningar Området kring Almön och entrén till Tjörn från fastlandet utgörs av en hög bergsrygg, som sträcker sig från sydost

Läs mer

Planbeskrivning. Vallbacken 24:3 mfl, kv Gustavsberg Detaljplan för bostäder, vård m.m. Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Vallbacken 24:3 mfl, kv Gustavsberg Detaljplan för bostäder, vård m.m. Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDS- /UNDERRÄTTELSEHANDLING 2014-11-03 DNR: 14BMN24 HANDLÄGGARE: EMMA OLOFSSON Planbeskrivning Vallbacken 24:3 mfl, kv Gustavsberg Detaljplan för bostäder, vård m.m. Gävle kommun,

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

Parkering i Vänersborg

Parkering i Vänersborg Parkering i Vänersborg - Parkeringspolicy antagen av Kommunfullmäktige 21 nov 2007 ( 131) - Parkeringsnorm antagen av Byggnadsnämnden 1 mars 2016 ( 20) - Regler för boendeparkering antagna av Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI. STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se

2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI. STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se 2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI Rapport Täby kommun STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se PARKERINGSSTRATEGI TÄBY KOMMUN Ver 1.0 Förord Parkeringen i Täby bidrar till att tillgängliggöra olika

Läs mer

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016 Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016 Gatu- och samhällsmiljönämnden, april 2016 Diarienummer: GSN 2016-0665 Innehåll 1. Sammanfattning sid 4 2. Inledning sid 5 3. Handlingsplan för parkering

Läs mer

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering

Läs mer

Innehållsförteckning. Styrgrupp: Översiktplanens styrgrupp

Innehållsförteckning. Styrgrupp: Översiktplanens styrgrupp Riktlinjer för parkering i Västerås Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige 5 november 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...5 Utgångspunkter...6 Fastighetsägarens skyldigheter

Läs mer

Parkeringsnorm för Lomma kommun

Parkeringsnorm för Lomma kommun Bilaga 1. Parkeringsnorm för Sammanfattning Parkeringsnormerna i detta dokument är vägledande och anger minimikrav för vilken parkeringsnorm som ska användas för bland annat boende och arbetsplatser i.

Läs mer

PM Parkeringsutredning för centrala Gustavsberg

PM Parkeringsutredning för centrala Gustavsberg 1 (11) PM Parkeringsutredning för centrala Gustavsberg Bakgrund och Syfte Denna parkeringsutredning är genomförd på uppdrag av Värmdö kommun och syftar till att klargöra parkeringsbehovet kring Gustavsbergs

Läs mer

TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS

TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS PM TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS 2016-06-07 1 BAKGRUND I Sätofta, Höör, planeras för en ny förskola intill befintliga Sätoftaskolan. Förskolan kommer bestå av 8 avdelningar med 20 barn i varje avdelning

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Antagen SBN 2012-01-31 8 Laga kraft 2012-03-29

SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Antagen SBN 2012-01-31 8 Laga kraft 2012-03-29 325 Tillägg till detaljplan för Frigga och Freja, Lidköpings kommun SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Antagen SBN 2012-01-31 8 Laga kraft 2012-03-29 Tillägg till detaljplan för kvarteren Frigga och Freja, Lidköpings

Läs mer

Exempelsamling. Riktlinjer för projektspecifika och. Gröna parkeringstal i Stockholm

Exempelsamling. Riktlinjer för projektspecifika och. Gröna parkeringstal i Stockholm Exempelsamling Riktlinjer för projektspecifika och Gröna parkeringstal i Stockholm Förord Arbete med mobilitetsåtgärder för att sänka parkeringsbehovet exempelsamling Stadens modell för projektspecifika

Läs mer

Handlingsplan för parkering i Lidingö stad

Handlingsplan för parkering i Lidingö stad 1 (25) HANDLÄGGARE DATUM DNR Caroline Jansson 2015-06-10 TN/2014:320 Handlingsplan för parkering i Lidingö stad Inklusive parkeringsnorm 2 (25) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund...4

Läs mer

Parkeringsutredning Detaljplan för Strandbaden 3 m fl

Parkeringsutredning Detaljplan för Strandbaden 3 m fl Beställare: Falkenbergs kommun Box 293 31123 Falkenberg Beställarens representant: Johan Risholm Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Gunnar Håkansson Uppdragsnr: 101 02 38 Filnamn

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som

Läs mer

Optimera för cyklister - inspiration för ett cykelsmart byggande -

Optimera för cyklister - inspiration för ett cykelsmart byggande - Optimera för cyklister - inspiration för ett cykelsmart byggande - Från stort till smått Det finns många åtgärder som en byggherre och/eller fastighetsägare kan tänka på om man vill få de boende att cykla

Läs mer

Kommentar: Fettavskiljare och andra krav som ställs på denna typ av byggnation kommer beaktas i bygglovsskedet.

Kommentar: Fettavskiljare och andra krav som ställs på denna typ av byggnation kommer beaktas i bygglovsskedet. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för Kv Trädgården i Piteå kommun, Norrbottens län A. Hur samrådet har bedrivits Samrådsredogörelsen är en sammanfattning av inkomna yttranden under samrådet. Förslaget har

Läs mer

Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning

Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning Gatu- och samhällsmiljönämnden, april 2016 Diarienummer: GSN 2016-0665 2 Handlingsplan för parkering fördjupning Innehåll Personbil sid 2 Parkeringsutbud

Läs mer

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING PM ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING FOTO: CYKELGARAGET I ÄLVSJÖ 2013-12-10 Syftet Syftet med detta PM är att ligga till grund för dimensioneringen av cykelparkering vid Årstabergs station

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen 2 Cykelparkeringar Ja, tack! Västerås är en kommun med en stolt cykeltradition. Att

Läs mer

Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg

Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg 1/7 Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg Beslut i Trafiknämnden 1992-11-12 304 Nämnden beslöt bifalla kontorets förslag: godkänna mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg

Läs mer

Riktlinjer för parkering i Halmstad

Riktlinjer för parkering i Halmstad Riktlinjer för parkering i Halmstad Förord Riktlinjer för parkering initieras i första hand av stadsutveckling, konkurrens om mark och miljöpåverkan. Riktlinjer för parkering ses som en naturlig del av

Läs mer

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31 Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Sammanfattning av styrelsens yttrande

Sammanfattning av styrelsens yttrande 2014-08-20 1 (8) HSB BRF KALLKÄLLAN Medlem i HSB Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 Göteborg YTTRANDE ÖVER DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID MJÖLKTORGET Diarienummer: 0688/09 Styrelsen för HSB Brf Kallkällan

Läs mer

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008 till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698

Läs mer

REKOMMENDERADE PARKERINGSTAL I NACKA KOMMUN

REKOMMENDERADE PARKERINGSTAL I NACKA KOMMUN REKOMMENDERADE PARKERINGSTAL I NACKA KOMMUN Nacka / 2015-01-16 Innehållsförteckning 1 Parkeringspolicy för Nacka.3 2 Rekommendation av Parkeringstal vid ny- och ombyggnad i Nacka.4 3 Vem beslutar vad om

Läs mer

Detaljplan för kvarteren Tegelbruket och Tegelladan, Framnäs, Västerås

Detaljplan för kvarteren Tegelbruket och Tegelladan, Framnäs, Västerås Handläggare Anders Brunzell Tel 021-39 10 54 Enkelt planförfarande Dp 1707 2009-04-14 Dnr 08:10104-BN 540 Detaljplan för kvarteren Tegelbruket och Tegelladan, Framnäs, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING

Läs mer

PM TRAFIK- OCH PARKERINGSUTREDNING FÖR EXPLOATERING VID FITTJA CENTRUM

PM TRAFIK- OCH PARKERINGSUTREDNING FÖR EXPLOATERING VID FITTJA CENTRUM PM TRAFIK- OCH PARKERINGSUTREDNING FÖR EXPLOATERING VID FITTJA CENTRUM SLUTRAPPORT 2015-11-25 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 2 Planerad exploatering... 4 3 Bilparkering... 5 3.1 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

2015-09-07. Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen

2015-09-07. Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-07 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens

Läs mer

Detaljplan för Jägarhyddan 1 och Önebacken 1, 5, 6 FLERBOSTADSHUS Östersunds kommun

Detaljplan för Jägarhyddan 1 och Önebacken 1, 5, 6 FLERBOSTADSHUS Östersunds kommun Detaljplan för Jägarhyddan 1 och Önebacken 1, 5, 6 FLERBOSTADSHUS Östersunds kommun 1 Granskningsshandling Dnr Ädh: 472/2014 Dnr planmodul: P 14/0002 PLANBESKRIVNING GRANSKNINGSHANDLING Granskning pågår

Läs mer

PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM

PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM Rasmus Sundberg, Trivector 2016-09-22 Europeiska Trafikantveckan Östersund AGENDA Hur arbetas det med parkeringstal i andra kommuner? Vad ser vi

Läs mer

Riktlinjer för parkeringstal

Riktlinjer för parkeringstal Riktlinjer för parkeringstal Antagen i Samhällsbyggnadsnämnden 2014-09-18 1. Inledning... 2 2. Lagstiftning... 2 2.1 Plan- och bygglagen... 2 2.2 Miljöbalken... 2 4. Parkeringstal... 3 4.1 Zoner för bostadsparkering...

Läs mer

Parkeringstal för ett Eskilstuna i förändring

Parkeringstal för ett Eskilstuna i förändring Stadsbyggnadsnämnden 2015-12-17 Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen SBN/2015:257 Petter Skarin 016-710 76 93 1 (2) Stadsbyggnadsnämnden Parkeringstal för ett Eskilstuna i förändring Förslag till

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN. Svar på motion (S) Inför flexibel parkeringsnorm för billigare. bostäder och ett klimatsmart Värmdö. Förslag till beslut.

VÄRMDÖ KOMMUN. Svar på motion (S) Inför flexibel parkeringsnorm för billigare. bostäder och ett klimatsmart Värmdö. Förslag till beslut. VÄRMDÖ KOMMUN Tjänsteskrivelse Handläggare Moa Öhman Kansli- och utredningsavdelningen Diarienummer 15KS/192 Kommunstyrelsen Svar på motion (S) Inför flexibel parkeringsnorm för billigare bostäder och

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Parkeringstal för Östersunds kommun

Parkeringstal för Östersunds kommun Dnr Ädh 1591-2006 Parkeringstal för Östersunds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-06-28 Inledning Plan- och bygglagen föreskriver att när tomter tas i anspråk för bebyggelse skall det tillses att

Läs mer

Utbyggnad av Kungsmässans köpcentrum, Kungsbacka. Trafik- och parkeringsutredning 2013-06-10

Utbyggnad av Kungsmässans köpcentrum, Kungsbacka. Trafik- och parkeringsutredning 2013-06-10 Utbyggnad av Kungsmässans köpcentrum, Kungsbacka Beställare Kungsbacka kommun Stadshuset 434 81 Kungsbacka Beställarens representant Lars Björkman Konsult Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

PARKERINGSNORM FÖR UDDEVALLA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige den 12 april 1994, 66 (tidigare parkeringsnorm antagen den 14 december 1982, 340)

PARKERINGSNORM FÖR UDDEVALLA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige den 12 april 1994, 66 (tidigare parkeringsnorm antagen den 14 december 1982, 340) Blad 1 PARKERINGSNORM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 12 april 1994, 66 (tidigare parkeringsnorm antagen den 14 december 1982, 340) SAMMANFATTNING Föreslagna normtal för olika lokaltyper

Läs mer

Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden. Jessica Dahl, planeringschef

Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden. Jessica Dahl, planeringschef Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden Jessica Dahl, planeringschef Anna Sara Bergkvist, översiktsplanerare Vid frågor kontakta samhallsbyggnad@nybro.se eller tfn växel 0481-45 000 2 Dokumentet omfattar parkeringsnorm

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

datum 2014-09-08 Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö

datum 2014-09-08 Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö datum 2014-09-08 diarienummer SBN-2014-281 Dp 5342 PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med planen är att göra det möjligt att

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Apoteket 21, Sundbybergs stad

Detaljplan för fastigheten Apoteket 21, Sundbybergs stad SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2004-01-28 LUDVIG MILLES DNR64/2000-214 Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för fastigheten Apoteket 21, Sundbybergs stad Handlingar Planhandlingarna utgörs av plankarta

Läs mer

Ändring genom tillägg till planbestämmelser avseende detaljplan för kvarteret FORSETE inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län

Ändring genom tillägg till planbestämmelser avseende detaljplan för kvarteret FORSETE inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Sida 1 av 6 Planbeskrivning 2012-12-20 Handläggare: Lars Wendel Ändring genom tillägg till planbestämmelser avseende detaljplan för kvarteret FORSETE inom Centrala stan i, Västerbottens län HANDLINGAR

Läs mer

Trafikutredning DP FALKEN 4

Trafikutredning DP FALKEN 4 KALMAR KOMMUN Trafikutredning DP FALKEN 4 2017-02-23 RAMBÖLL MALMÖ Trafikutredning DP FALKEN 4 Datum 2017-02-23 Uppdragsnummer 1320023916 Utgåva/Status 1.0 Slutversion André Kingstedt, uppdragsledare Frida

Läs mer

Kv Tjädern (Sofieberg)

Kv Tjädern (Sofieberg) Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING 2009-00007-214 (P09006) Arkivnummer: P1583 B Detaljplan för Kv Tjädern (Sofieberg) inom stadsdelen Tälje i Södertälje Upprättad 2010-02-10 LAGAKRAFTHANDLING Handlingar

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

INNEHÅLL 1. HANDLINGAR... 2 2. PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND... 2. 3. FÖRENLIGT MED 3 OCH 4 kap. MB... 3 4. PLANDATA... 3

INNEHÅLL 1. HANDLINGAR... 2 2. PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND... 2. 3. FÖRENLIGT MED 3 OCH 4 kap. MB... 3 4. PLANDATA... 3 Detaljplan för SMEDEN 13 Falköpings tätort (SAMRÅDSHANDLING) Riktlinjer för hägnad - Plank, mur, staket, spaljé & pergola 0 INNEHÅLL 1. HANDLINGAR... 2 2. PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND... 2 3. FÖRENLIGT MED

Läs mer

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN

Läs mer

Rekommendation av parkeringstal vid ny- och ombyggnad i Nacka kommun

Rekommendation av parkeringstal vid ny- och ombyggnad i Nacka kommun Bilaga Rekommendation av parkeringstal vid ny- och ombyggnad i Nacka kommun Parkeringstalen är riktvärden för minsta antal erforderliga parkeringsplatser för respektive verksamhet och läge vid ny- och

Läs mer

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S Detaljplan för Småhus vid Mjärden omfattande del av fastigheten Norrtil 3:1 i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län ÖVERSIKTSKARTA PLANOMRÅDE

Läs mer

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:

Läs mer

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning

Läs mer

Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts.

Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts. 24, rev 2013-07-04 Nacka Strand framtida parkeringsbehov Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts. Föreslagna

Läs mer

Högaffeln 7 Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län

Högaffeln 7 Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län Samrådshandling Detaljplan för Högaffeln 7 Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2016-03-16 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplanen består

Läs mer

PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r Barkarbystaden III

PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r Barkarbystaden III 2016-08-17 1 (6) PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r Barkarbystaden III Bakgrund År 2011 godkände kommunfullmäktige i Järfälla kommun dokumentet Parkeringsnorm för Järfälla kommun. Dokumentet ska syfta

Läs mer

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT Möllevången, 110214 Hej igen kära politiker! Vad bra att ni tittar lite närmare på det som finns att fundera extra kring vad gäller kvarteret Oket. Det är också roligt att så många i stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Förslag till plan för gatuparkering. Bilaga 3

Förslag till plan för gatuparkering. Bilaga 3 Förslag till plan för gatuparkering Bilaga 3 Inledning Stockholm växer. Det skapar många nya möjligheter men ställer också stora krav, bland annat på att kunna bygga ett stort antal bostäder till rimliga

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Planbeskrivning 2012-08-09 Normalt förfarande Antagandehandling. Detaljplan för bostad (Ugglum 3:57, 3:61 och 7:21) 2010:137

Planbeskrivning 2012-08-09 Normalt förfarande Antagandehandling. Detaljplan för bostad (Ugglum 3:57, 3:61 och 7:21) 2010:137 Planbeskrivning 2012-08-09 Normalt förfarande Antagandehandling Detaljplan för bostad (Ugglum 3:57, 3:61 och 7:21) 2010:137 1. PLANHANDLINGAR - Plankarta i skala 1:400, skala 1:800 dat 2012-08-09 - Illustrationskarta

Läs mer

Trafik- och parkeringsutredning Eneby Torg Enebyberg, Danderyd

Trafik- och parkeringsutredning Eneby Torg Enebyberg, Danderyd Datum / Version: 2011-08-25 / 2 Dok.nr: Sidan 1 av 11 Trafik- och parkeringsutredning Eneby Torg Enebyberg, Danderyd HANDLÄGGARE: DATUM / VERSION: Johan Nilsson 2011-08-25 / 2 GRANSKAD (DATUM / SIGNATUR):

Läs mer

ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 20 SEPTEMBER Parkeringsnorm. för cykel och bil i Helsingborgs stad

ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 20 SEPTEMBER Parkeringsnorm. för cykel och bil i Helsingborgs stad ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 20 SEPTEMBER 2016 Parkeringsnorm för cykel och bil i Helsingborgs stad Medverkande: Stadsbyggnadsförvaltningen Tyréns Björn Bensdorp Redestam Oscar Grönvall Göran Hagsund Martin

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje. Samhällsbyggnadskontoret. Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr: 2010-01312-214

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje. Samhällsbyggnadskontoret. Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr: 2010-01312-214 Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr: 2010-01312-214 Upprättad 2013-05-15 Laga Kraft 2013-07-09 LAGA KRAFTHANDLING

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Påarp 8:115 m. Fl. (Solsidan) i Torekov, Båstad kommun

Detaljplan för fastigheten Påarp 8:115 m. Fl. (Solsidan) i Torekov, Båstad kommun ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för fastigheten Påarp 8:115 m. Fl. (Solsidan) i Torekov, Båstad kommun Handlingar Plankarta med illustration Plan- och genomförandebeskrivning Grundkarta Fastighetsförteckning

Läs mer

Miljøvennlig transport i by

Miljøvennlig transport i by Miljøvennlig transport i by verktyg och metoder Linda Kummel, planeringsarkitekt Varför? Stockholm växer rekordsnabbt 2500000 Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad 2000000 1500000 1000000

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer