Urban kids Funktionskläder för tuffa miljöer. Annika Göth Nilsson

Transkript

1 Urban kids Funktionskläder för tuffa miljöer Annika Göth Nilsson Produktdesign 2007 juni 2010

2 URBAN KIDS Funktionskläder för tuffa miljöer Handledare Examinator Annika Göth Nilsson Examensarbete 22,5 hp Produktdesign, CTS VT 2010 Helena Ondrus Hans Lekeberg

3 Sammanfattning Urban kids är ytterfunktionskläder för citybarn. Projektet har gått ut på att utveckla funktionskläder för höst och vintersäsong som står i kontrast till outdoor- och sportföretagens estetiska värde. Målgruppen är modeintresserade stadsföräldrar som inte drar sig för att betala det lilla extra för att få en produkt som går i linje med deras livsstil. Syftet med arbetet var att ta fram underlag för att visa att det går att göra tekniskt funktionella ytterfunktionskläder för barn som inte klär sig sportigt. Med hjälp av idégenereringar och en mood board, ett bildkollage för känslan som produkten ska utstråla, har ett koncept arbetats fram under stilnamnet rockig lekfullhet. Detta blir ett koncept som är en motsats till det sportiga uttrycket. Genom hela projektets gång har designprocessen varit en vägledning för att nå målet. Detta innebär att arbetet började med en grundläggande research inom material, miljö och certifieringar, funktionskläders uppbyggnad, konkurrenter, säkerhet och riktlinjer för barnkläder samt användare och målgrupp. Vidare fortsatte processen med idégenerering och skissning för att ta fram tre koncept som efter utvärdering mot en funktionsanalys skulle resultera i ett slutgiltigt koncept för vidareutveckling. Slutresultatet är en jacka och byxa i skalmodell, vilket gör att plaggen kan användas under en längre period under säsongen. De mest utsatta delarna är försedda med en grövre, mer slitstark textil. Kulörvalet på denna modell är svart. Detta på grund av att den inspirerats av en rockigare attityd, där svart ofta förekommer, men det är inte det enda argumentet. Svart är en mer neutral kulör då plaggen är anpassade för både pojkar och flickor. Det är även en praktisk kulör då smuts inte framträder lika tydligt som om plagget skulle vara i till exempel en ljusare kulör. En annan viktig aspekt som det fokuserats på under projektet är material som går i linje med ett hållbart tankesätt. Fokus har legat på att hitta ett funktionsmaterial som stödjer detta. I researchfasen framkom membranet Eco Storm från den japanska tillverkaren Teijin. Detta material är ett polyestermembran som levereras med en yttertextil av återvunnen polyester. Som slutsats till detta arbete har det framkommit att det går att göra funktionskläder med citykänsla. Detta är inget nytt, speciellt inte inom vuxensegmentet, men skillnaden är att man väljer bort de tekniska funktionsmaterialen för barnkläder. Med Urban kids är detta nu ett alternativ även för barn.

4 Abstract Urban kids- Functional apparel for rough environments Urban kids is functional apparel for city children. The aim for this project is to develop functional clothes for the autumn and the winter season which provides a contrast to the designs presented today by outdoor and sports companies. The target group is fashion oriented city parents that do not hesitate to pay a little extra for a product representing their life style. This project provides a foundation of information to support the idea that it is possible to design technically functional outer wear for children without the sporty look. By using brainstorming and a mood board, a picture collage which gives the essence of the product, the concept rocky playfulness was developed. This concept is a contrast to the sporty expression. Throughout the whole project the design process has been the guide to reach the goal. This means that the project started with a primary research on materials, sustainable issues and ecocertificate, competitors, safety and guidelines for children s wear and requirements from the user and the target group. The process continued by brainstorming and sketching in order to present three concepts. By evaluation using a function analysis one final concept was chosen for further processing. The result is a jacket and a pair of trousers as shell garments in order to use it a longer period of time during the season. The parts of the clothes mostly exposed, are enhanced with stronger, more hardwearing fabric. The choice of colors is black. This is due to the inspiration by a rocky attitude where black is often seen, but it is however not the only reason. Black is a more gender neutral color suitable for both boys and girls. It is also a practical color considering that dirt doesn t appear as clearly as if the garment had a brighter color. One other important aspect of this project is to use material coherent with recycling and a sustainable way of thinking, focusing on finding functional material which supports this. During the research the material Eco Storm, from the Japanese manufacturer Teijin, was found. It is a polyester membrane with an outer fabric made of recycled polyester. The conclusion of this project is that it is possible to produce/design functional wear with an urban feeling. This is in itself nothing new, it has been used in adult clothing, but the difference is that the technical function materials are excluded in the children s wear. With Urban kids this is now also an option for the children.

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Abstract 1 Inledning Bakgrund Syfte och problemformulering Avgränsningar Metod och källor Intervjuer Litteraturstudier Internetsökning Designprocessen Tidsplanering 4 2 Research Material Funktionsmaterial Textil Varumärke Övriga material Miljö och certifieringar Funktionskläders uppbyggnad Konkurrenter Outdoor- och sportföretag Modekedjor Barnklädesmärken Säkerhet och riktlinjer för barnkläder Användare och målgrupp 13 3 Utvecklingsfas Tillvägagångssätt Idégenerering Målgruppsanalys Första skissfasen Koncept Andra skissfasen Konceptutveckling 24 4 Resultat Jacka Byxa 27

6 4.3 Säkerhet Material och produktion 28 5 Diskussion 29 6 Slutsats 30 7 Referenser 31 8 Bilagor 34

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Med min textila bakgrund och intresse inom detta område riktas examensprojektet mot den textila branschen och klädindustrin. Ett antal intressanta platsannonser som handlat om funktionskläder för barn väckte min nyfikenhet för detta. Barnkläder har en målgrupp i föräldrarna och användare i barnen och måste därför tilltala båda parter och fylla barnens behov av lek, aktivitet samt tåla smuts och tvätt. Fokus ligger på funktionskläder för barn i åldern 2-10 år ( cl), både pojkar och flickor. Kläderna ska underlätta för barn som vistas mycket utomhus samt för föräldrar som vill att deras barn ska vara utomhus. Målgruppen är modeintresserade stadsföräldrar som värdesätter hög kvalitet, även om barnen snabbt växer ur produkterna. Man prioriterar hellre en bra, dyrare kvalitetsprodukt än en billigare, lite sämre produkt som endast tål en säsongs slitage. Det är även viktigt för dessa föräldrar att klä sina barn enligt sin egna personliga stil och man lägger därför tid och pengar på kläder till sina barn och deras image. Många funktionskläder har en sportrelaterad anknytning då funktionsmaterialen har en stark ställning inom detta område, vilket säger sig själv med tanke på de krav som ställs på att dessa produkter ska klara av ett fysiskt, aktivt påfrestande. Många outdoor- och sportvarumärken tillhandahåller tekniska funktionskläder för barn, och dessa produkter följer varumärkenas image och stil. Även lågprismodekedjor och andra barnklädesmärken tillhandahåller funktionskläder för barn, men håller i vissa fall inte samma tekniska kvalitet som outdoor- och sportvarumärken, då funktionsplagg eventuellt inte är deras huvudproduktgrupp. 1.2 Syfte och problemformulering Syftet med arbetet är att ta fram underlag för att visa att det går att göra tekniskt funktionella ytterfunktionskläder för barn som inte klär sig sportigt och friluftsaktigt utan fokus ligger på en mer trend och modenivå. Syftet är även att visa möjligheten med användning av material med miljöfokus. Problemformuleringen är Hur går man tillväga för att utveckla icke sportrelaterade utomhusfunktionskläder för barn, men ändå bibehålla dess tekniska funktion för höst/vintersäsong? Det är även ställt underfrågeställningar som är följande. Hur kan man anpassa produkten för att tilltala både köpare (föräldrar) och brukare (barn)? Hur går man tillväga för att låta produkten följa ett hållbart miljötänk fullt ut, både material- och produktionsmässigt, men även för ett eventuellt andrahandsliv? 1

8 1.3 Avgränsningar Målet med denna studie är att skaffa sig kunskap om hur man går tillväga för att utveckla dessa produkter för att slutligen kunna arbeta fram ett koncept på en jacka och en byxa i funktionsmaterial som hör ihop. Storleksspannet är cl, vilket ger åtta olika storlekar, 98, 104, 110, 116, 122, 128, 134, 140 cl. Cl står för centilong och är en måttenhet för barnkläder som utgår från barnets längd i centimeter. De avgränsningar som görs är att det är ytterplagg som tål olika vädersituationer, inte övriga lager under dessa kläder. Det som ska arbetas med är design av plagg, materialstudier i form av lämpliga befintliga material, mönsterkonstruktion för en grundstorlek och framtagning av provplagg. Det kommer alltså inte fokuseras på mönster till alla storlekar som ingår i målgruppen eller produktionssömnad. Fokus ligger på höst/vintersäsong som passar, med lämpliga underlager, såväl regnigt och grusigt oktober i Malmö (+ 10 C) som stålande solsken i en snödriva i Stockholm i januari ( -10 C). En extremsituation kan vara regn och blåst på en uteförskola i Malmö under november, vilket kräver att plagget står emot vatten och vind samtidigt som barnet rör sig och kanske leker på grusigt underlag. Detta gör även att tvätt och torkning till dagen efter ska underlättas. Slutprodukten för projektet blir ett färdigt koncept som underlag för vidare produktionsanpassning. Slutprodukten innebär ett uppsytt provplagg med mönsterkonstruktionsunderlag. De avgränsningar som sker inom slutresultatet är att eventuella tester och utvärdering av dessa tester inte sker inom ramen för projektet. 1.4 Metod och källor Intervjuer De vetenskapliga metoderna som använts vid research är intervjuer med målgrupp (föräldrar till barn i åldrarna 2-10 år) som skedde i samtalsform med förberedda frågor. Dessa samtal dokumenterades med hjälp av ljudinspelning. Målet med intervjuerna var att få kunskap om hur målgruppen ställer sig till bland annat utseende, funktion, tvättmöjligheter, andrahandsvärde och användarvänlighet för både barn och vuxna. Med användarvänlighet menas bland annat om plaggen är lätta att ta på och av och hur barnets rörlighet är. Kontakt har även tagits med sakkunniga personer inom material och design av funktionskläder, som företag inom funktionsplaggsområdet. Av dessa personer och företag inom ämnet var målet att skaffa kunskap om hur uppbyggnaden av funktionsplagg fungerar, material som textilier och andra detaljer på produkterna. 2

9 1.4.2 Litteraturstudier Litteratursökning har skett med hjälp av orden funktionstextil, sportkläder, funktionskläder, functional apparel, smart clothing, techno textiles och barnkläder. Sökning av dessa ord har skett på Google books, då närliggande bibliotek inte gav tillfredsställande resultat. Den litteratur som framkom och användes i detta projekt var Techno Textiles 2 revolutionary fabrics for fashion and design, av Sarah E. Braddock Clarke och Marie O Mahony. Denna bok tar upp olika tekniska textilier och visar exempel på hur de använts i mode, design, arkitektur och konst. Den förklara hur olika funktionstextilier fungerar generellt. Textiles in Sport, av Roshan Shishoo, behandlar bland annat material som är kopplade till sportkläder och även denna bok tar upp funktionstextiliernas uppbyggnad. Boken Textil och läder, av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin, handlar om materiallära inom textil och ger en kortfattad och lättförstålig överblick. Som mönsterkonstruktionsunderlag användes boken Sy till småbarnen, av Anita Gunnars, denna innehåller tips på hur man kan gå till väga när man ska sy kläder till barn samt grundmönster att utgå ifrån. Det har varit svårt att hitta lämplig litteratur då många handlat om textilier för högteknologiska ändamål och inte direkt funktionskläder. Vidare sökning skedde istället på företag som tillhandahåller funktionstextilier och kunskap om dessa. Detta ledde till att inriktningen blev mer på olika varumärken Internetsökning För att kartlägga eventuella konkurrenter och känna av marknaden gjordes Internetsökningen på företag inom barnklädessegmentet. Exempel på dessa företag är Isbjörn of Sweden, Polarn O. Pyret och Stadium. Sökningen innefattade även företag som arbetar med funktionsplagg för vuxna för att hämta information om uppbyggnad. Det skedde även sökning på facktidningar/webbsidor som handlar om sport och funktionsplagg. Gällande säkerhet för barnkläder undersöktes bland annat Konsumentverkets förordningar Designprocessen Designprocessen var den metod som utgjorde stommen för hela projektet. Designprocessen är uppdelad i olika moment som börjar med en uppstart där research lägger grunden för utvecklingen. I designprocessens början positioneras även produkten och det skrivs en funktionsanalys (Bilaga 1) med krav som önskas på produkten. Denna funktionsanalys har varit till grund i utvecklingen som bland annat ett utvärderingsverktyg. Efter förarbetet kommer utvecklingsfasen där idégenerering lägger grund för skissarbetet. En idégenerering är en form av kreativt verktyg som hjälper 3

10 till att komma fram med idéer för vidare bearbetning och skissning. Det finns en mängd olika idégenereringsmetoder, ett exempel är brainstorm där man får spåna fritt kring olika frågeställningar. I detta projekt arbetades det fram tre koncept som slutligen resulterade i ett koncept för vidareutveckling till slutresultatet. 1.5 Tidsplanering I projektstarten lades en tidsplanering upp, i form av ett Gant-schema där de olika projektmomenten planerades in fram till projektets slutdatum. Denna tidsplanering reviderades fyra veckor in i projektet då det framkom att den var för massiv i början i förhållande till tiden som var satt. Projektet är 22,5 hp, högskolepoäng, som var fördelat på halvtid 1/3 av tiden för att sedan gå över till heltid resterande tid. (Se bilaga 2) 4

11 2 Research För att grunda arbetet gjordes research i följande områden, material, miljö och certifieringar, funktionskläders uppbyggnad, konkurrenter, säkerhet och riktlinjer för barnkläder samt användare och målgrupp. 2.1 Material I detta projekt har materialet varit i fokus då det utgör funktionen i produkten. Tyngdpunkten har lagts på att undersöka olika funktionstextilier för att hitta ett lämpligt material till slutprodukten. Då miljö har varit en viktig aspekt i materialvalen har fokus riktats mot att materialet ska vara vänligt för både brukare och den framtida miljön Funktionsmaterial Ett funktionsmaterial inom detta område är ett material med funktioner som andning, vatten- och vindtäthet. De tre mest kända funktionsmaterialen är membran, coating och mikrofiber. Dessa är uppbyggda på olika sätt. Det är även på dessa som fokus lagts gällande funktionsmaterial. Membran är en sorts plastfilm som tillsammans med bäraren, alltså textilen, lamineras med hjälp av värme. Man pratar om 2-lagers och 3-lagers membran, vilket menas med att 2-lagers är när membranet lamineras med en textil och 3-lagers är när man laminerar yttertyg, membran och innertyg i ett. 1 När man pratar om membran är antagligen Gore-Tex det man först tänker på. Detta är ett materialvarumärke som var det första med andningsförmåga som kom ut på marknaden. Det var framtaget för rymdindustrin. Efter Gore-Tex har det kommit en stor mängd olika varumärken som dels liknar Gore-Tex i uppbyggnaden och dels är uppbyggda på andra sätt, men de har ofta samma effekt. Gore-Tex är gjort av polytetraflourethylene (PTFE) som är en termoplast. Gore-Tex struktur är uppbyggd av små porer som släpper igenom fukt och täpper till för vatten och vind. Det finns även membran som är av polyester och som inte har porer i sin struktur utan fungerar på en molekylnivå. Exempel på detta är varumärket Sympatex som var det första polyestermembranet. Detta membran är hydrofilt vilket menas med att det älskar vatten. Det tillåter svettmolekylerna att gå igenom membranet och knyta an med de hydrofila zonerna, men låter inte vatten och vind tränga igenom. Eftersom det är av polyester går det även att återvinna vilket inte är möjligt med till exempel Gore-Tex. 2 1 Ljung, Tomas, butiksförsäljare Naturkompaniet i Helsingborg , kl Braddock Clarke, & O Mahony, Marie (2005), Techno textiles 2, Thames & Hudson, sid

12 Coating, eller beläggning, är en polymerpasta som beläggs på tyget. Pastan är som en tjock flytande lösning som breds ut på textilen. Det finns både mikroporös och hydrofil coating och de fungerar ungefär som membranen. Coating är billigare än membran då processen kombinerar filmutformningen och sammanfogningen till ett moment. 3 Mikrofibrer är en tygkonstruktion som består av tunna fibrer som ligger i lösa knippen. I vävningen bildas det små mellanrum, som porer, som tillåter svetten att transporteras ut medan mellanrummen är så små att vatten och vind inte kan tränga igenom. 4 För att mäta dessa materials funktionsförmåga nämner man vattentäthet och andning. Tidningen Sportfack tar upp en enkel förklaring för hur detta går till. Andningen kan man mäta på två olika sätt. Den första metoden är RET där man mäter ångmotståndet. Ju lägre värdet är desto bättre andning. Den andra metoden är med enheten gr/m2/24h där man mäter hur mycket ånga som passerar per kvadratmeter och dygn. I denna enhet ska man ha så högt värde som möjligt. 5 Vattentäthet mäts i meter vattenpelare (mvp) som visar vilket tryck materialet tål innan vattnet går igenom. För att ett material ska få klassas som vattentätt har Försvarets materialverk satt upp ett gränsvärde på 1,8 mvp vilket är ett lågt värde. För att jämföra detta gränsvärde säger man att vindpiskat regn har ett tryck på 1,5 mvp. Att sitta på blött underlag ger ett tryck på 5 mvp och att sitta på knä i blött underlag ger ett tryck på 18 mvp. För de flesta räcker det med ett plagg som har en vattentäthet på 10 mvp och de flesta skalplagg har en vattenpelare på m. 5 Enligt Textil och Läderlaboratoriet finns det inga gränsvärde för vattentäthet, utan olika företag sätter sina egna kravnivåer Textil Polyester och nylon är de vanligaste textilierna som används som material till ytterfunktionskläder. Detta för deras styrka och omfattande motstånd mot bland annat fukt, olja och mikroorganismer. Polyester står emot ljus och UV-strålning bättre än nylon och det är även ett billigare och lättare alternativ. Nylon är ett mer slitstarkt material. 7 Ju tunnare material i plaggen man använder, desto bättre andning får man i plagget. Både polyester och nylon är så kallade syntetfibrer framställt från olja. 8 Dessa material finns i en mängd olika vävar och materialblandningar och 3 Shishoo, Roshan & W Fung (2005), Textiles in Sport, Woodhead, sid Braddock Clarke, & O Mahony, Marie (2005), Techno textiles 2, Thames & Hudson, sid Willners, Martin (2006), Konsten att hålla sig torr [www], Hämtat från < article ece> Hultberg, Emelie, Textilingenjör, Textil & Läderlaboratoriet, Stockholm AB, mailkontakt emelie.hultberg@textillab.se, Shishoo, Roshan & W Fung (2005), Textiles in Sport, Woodhead, sid Johansson-Rengen, Leena & Rydin, Stefan (1998), Textil & Läder, Natur och kultur/lt:s förlag, sid. 19 6

13 lämpar sig till varierande plaggmodeller och vädersituationer Varumärke I projektet har det fokuserats på att hitta ett materialvarumärke som lämpar sig till slutprodukten. Då önskan var att hitta så miljövänliga material som möjligt framkom membranen Sympatex och Eco Storm. Båda är polyestermembran som går att återvinna. Som tidigare nämnt är Sympatex det första polyestermembranet och är ett varumärke från Tyskland. Det har en vattenpelare på upptill 25 m och andningsförmåga på 1,5 RET vilket är väldigt bra enligt riktlinjerna. 9 Membranet levereras med valfri bärare, alltså textil. På grund av sina miljövänliga egenskaper innehar Sympatex certifieringarna Öko-tex och Bluesign, mer om miljö och certifieringar i efterföljande kapitel. Eco Storm är ett nytt membran som kommer från en tillverkare som heter Teijin i Japan och som är känd för sin Eco circle som är ett slutet kretslopp för polyesterplagg. Membranet har en vattenpelare på över 10 m och andningsförmåga på lit/m2/24h. Yttertextilen till membranet är av återvunnen polyester som framställs av tidigare plagg genom deras kretslopp. 10 Enligt den svenska agenten för Eco Storm, Anders Wennergren, håller Teijin på med att arbeta för att få certifieringen Bluesign Övriga material Då fokus har lagts på att titta på funktionstextilier har övriga material så som detaljer fått stå tillbaka. Dock framgick det i researchen att företaget YKK, som bland annat tillverkar blixtlås, har en serie med blixtlås som heter Natulon och som är gjorda av återvunna material. 11 I övrigt är det svårt att hitta detaljer som tryckknappar och liknande i återvunnet material, dock kan knappar och detaljer i mässing mycket väl vara återvunna då detta material har ett högt pris Miljö och certifieringar Då miljöfokus är en viktig del i materialvalet i detta projekt har fokus legat på att hitta material som går i linje med detta miljötänk. Vissa material är mer miljöbelastande än andra och när det kommer till impregneringar kan man stöta på olika gifter. Målet har som sagt varit att få produkten att bli så miljövänlig som möjligt och ändå hålla samma tekniska funktion i materialet. Därav har den research som gjorts på material fokuserats på företag som visar detta tydligt. Ett sätt att kl Wennergren, Anders, Trendence AB, brev/mailkontakt anders@trendence.se kl Sundström, Maria, Wasa Sweden AB, mailkontakt maria@wasasweden.se, :41 7

14 visa sin produkts miljövänlighet är med hjälp av olika certifieringar. I textilbranschen finns en mängd olika miljöcertifieringar som tittar på olika delar i textilkedjan. En vanlig och känd certifiering som dykt upp i researchen är Öko-tex. Öko-tex kontrollerar så att den slutgiltiga textilprodukten är riskfri. Detta grundar man utifrån ett produktionsekologiskt, humanekologiskt, användningsekologiskt och avfallsekologiskt perspektiv. 13 Bluesign är ett certifieringssystem som kontrollerar på detaljnivå och som både tillverkare och detaljister, som till exempel klädföretag, kan ansluta sig till. Bluesign gräver djupt i textil och kemikaliekedjorna för att förebygga miljöskador och liknande innan produktionen sätts i gång Funktionskläders uppbyggnad För att få ut så mycket effekt av funktionskläder som möjligt brukar man säga att det bästa är att använda lager på lager principen. Man säger tre lager, ett närmast kroppen som t ex underställ, ett mellanlager som t ex fleece och sen ytterlagret som är vatten- och vindtätt. Att klä sig enligt lagerprincipen gör att man lättare kan anpassa kläder efter väderförändringar. 15 På ytterlagret använder man olika material, vanligast är 2- eller 3-lagers membran. Detta är då inte två eller tre olika membranlager utan ett yttertyg som kan bestå av nylon eller polyester, ett membran som då är till exempel Gore-Tex eller ett annat varumärke och ett innertyg eller foder. Vid 3-lagers membran lamineras yttertyg, membran och innertyg ihop och vid 2-lagers stryks membranet på som coating eller lamineras på yttertyget och innertyget hängs in i jackan, som ett vanligt löst foder. För att öka vattentätheten tejpas alla sömmar i plaggen. Det gör man med hjälp av en så kallad tejpmaskin som smälter på tejpen. Tejpen fungerar på samma sätt som membranet. Man bör heller inte ha några synliga blixtlås då dessa lätt kan släppa in vatten. Detta löser man antingen genom vattenavstötande blixtlås eller så täcker man över blixtlåsen med en frontslå. Slå är en fastsydd tygbit. Det är viktigt för plaggets funktion att det regelbundet tvättas så att man får bort hudfetter som kan lösa upp limningen. För att sedan behålla vattenavvisningen bör man impregnera plagget. Impregneringen är även smutsavvisande Konkurrenter För att förstå marknaden delades konkurrenterna in i olika kategorier. Första kategorin är outdoor- och sportföretag som till största del använder sig av funktionsmaterial med stark teknisk 13 gie&cls= Ljung, Tomas, butiksförsäljare Naturkompaniet i Helsingborg , kl

15 vinkel. Materialen har oftast både hög andningsförmåga och är vatten- och vindtäta. Den andra kategorin är modekedjor som är stora på marknaden för barnkläder. En del av dessa kedjor har oftast ett lägre pris på kläderna än föregående kategori och de använder sig sällan av kända funktionsmaterial. Den sista kategorin är barnklädesmärken som inte har funktionskläder som sin huvudprodukt utan mer som ett komplement till den övriga kollektionen. Nedan följer en sammanfattning av utvalda konkurrenter Outdoor- och sportföretag Isbjörn of Sweden, tidigare Nanook of Sweden, är ett barnklädesmärke från Sverige som tillhandahåller jackor, byxor, overaller och underlager. Som funktionsmaterial använder de sig av kända materialvarumärken som till exempel Dermizax, Cordura och Polartec. Företagets profil är starkt funktionsmässiga ytterplagg för aktiva barn. De marknadsför sig med sina testfamiljer och ambassadörer som består av bland annat kända äventyrarfamiljer som t ex Ola Skinnarmo med familj. 17 Didriksons är ett svenskt märke vars produktgrupper kategoriseras i unisex, kvinna, junior och barn. Deras kundgrupp inkluderar jägare, golfare, hobbyfiskare och andra aktiva människor. Företaget är känt för sitt breda sortiment inom regnkläder. 18 Helly Hansen är ett norskt outdoormärke för kvinnor, män och barn. Helly Hansen har en miljöinriktad underlinje som heter Ecolab, än så länge ingår inga barnkläder i den. Annars arbetar Helly Hansen med en tydlig miljöpolicy och använder sig av bland annat miljöcertifieringen Bluesign. Som funktionsmaterial har de bland annat det egna materialvarumärket som heter Helly Tech. 19 Cross är ett svenskt sportföretag som riktar sig till skidåkare och golfare. De har kläder för kvinnor, män och barn och delar in sina kollektioner i tre grupper. Edge som är teknisk med de senaste materialen och funktionerna. Pure går i klassiska färger och mönster. Flavour är en mer trendbaserad kollektion. Som funktionsmaterial använder de sig av bland annat varumärken som FTX, Entrant Dermizax, Hydrotech. 20 Stadium är en svensk outdoor- och sportkedja som både säljer produkter och kläder under egna varumärken, men har även en stor del av kända sportmärken. Under år 2009 började Stadium med att lansera ett nytt sortiment av funktionskläder för junior under de egna varumärkena Everest, Warp och Soc SEK/cc_ViewArticle-ShowArticle?isEKiosk= skriven , hämtad

16 Bild 2.1 Ytterfunktionskläder, outdoor- och sportföretagen Modekedjor Hennes och Mauritz är en svensk modekedja som sträcker sig över världen. De riktar sig till kvinnor, män, tonåringar och barn. Hennes och Mauritz står för ett brett sortiment så att det ska passa många. Deras barnkläder ska vara lika moderiktiga som praktiska och gällande funktionskläder erbjuder de jacka, byxa och overall som följer trender. 22 Lindex är en svensk modekedja som riktar sig till dam och barn. Även de har jacka, byxa och overall som funktionskläder. I intervjuer med målgruppen framkom det att Lindex har ett bra sortiment för den yngre åldern och man handlar gärna delar av barnets ytterplagg hos denna kedja. 23 Polarn O. Pyret är ett svenskt barnklädesföretag som även har kläder för mammor. Deras vision är att tillverka smarta kläder för alla väder. Det innebär bland annat hög nivå på både material och passform, men även att produkterna tillverkas på ett bra sätt med acceptabla förhållanden för både människa och miljö. De utgår ifrån att det är barn som ska bära kläderna och inte uppdelat mellan pojke och flicka. Deras tanke är att kläderna ska hålla för tuffa lekar och samtidigt kunna ärvas syskon emellan. Polarn O. Pyret har ett brett sortiment av funktionsplagg för barn

17 Bild 2.2 Ytterfunktionskläder, modekedjor Barnklädesmärken Många mindre barnklädesmärken fokuserar på tydligt miljötänk med bland annat ekologiskt odlad bomull. Dock var det svårt att hitta företag som kombinerade funktionskläder med tydligt miljöfokus. I researchen framkom ett företag som tydligt visar att de arbetar med återvunna material i sin funktionskollektion. Katvig är ett danskt ekologiskt barnklädesmärke som gör bland annat regnkläder av återvunnen polyester. 25 Mini a ture är även det ett danskt barnklädesmärke som har ytterkläder i sin kollektion. De innehar både overall, jacka och byxa som är vatten och vindtäta. 26 Bild 2.3 Ytterfunktionskläder, barnklädesmärken

18 2.5 Säkerhet och riktlinjer för barnkläder Vid utveckling av barnkläder bör konsumentverkets riktlinjer efterföljas. Knoppar, kapuschonger, huvor och snoddar kan utgöra en risk för barnets säkerhet då de lätt kan fastna med dessa detaljer vid lek. Utifrån dessa kända risker har den europeiska standardiseringsorganisationen utarbetat en standard för snoddar i barnkläder, SS-EN Barnkläders säkerhet. Denna standard tar upp de krav som är satta för barns säkerhet och är indelat i ålderspannen 0-7 år och 7-14 år. Standarden delar upp de olika kraven i generella krav, huvud och halsområde, plaggens midjeområde både invändigt och utvändigt, nederkanter som slutar under grenen på plagget, ryggområde, ärmar och övriga delar av plagget. De krav de tar upp är till exempel längder på snoddar och placeringar av slejfar. 27 Än så länge finns det inte någon standard för huvor och kapuschonger då det visat sig vara svårt att få fram en lämplig testmetod, men riktlinjer man bör rätta sig efter är att huvor och kapuschonger ska vara avtagbara. 28 Angående reflexer och barnkläder finns det heller ingen standard utan man får gå efter sunt förnuft. 29 En person som är mörkt klädd utan reflex syns för en bilist, med halvljus, på cirka meters avstånd. Har man däremot reflexer på sig syns man på upp till 125 meters avstånd. 30 Barn som rör sig ute i mörkret är extra svåra att se på grund av deras längd och oväntade rörelse. Därför är det extra viktigt för barn att vara försedda med någon form av reflex. Normal livslängd för en reflex är cirka tre år, men då den utsätts för vatten, värme och mekanisk påverkan, exempelvis repor och stötar, försämras funktionen avsevärt. Reflexer är alltså en färskvara som borde kontrolleras flera gånger varje år och bytas ut med jämna mellanrum. 31 På barnkläder för yngre barn är det vanligt med reflexer som är fast placerade på plaggen. Detta är en bra funktion när plagget är helt nytt men kan också bli en källa till att man som förälder vaggas in i en falsk trygghet. Som tidigare nämnts är vatten och värme faktorer som sliter på reflexerna och när barn leker är det ofta just vatten som kan vara det roliga. Vid tvätt är det både vatten och värme som påverkar plagget vilket försämrar och förstör reflexens reflekterande egenskaper. 32 Att dessa reflexer kanske inte fungerar som de ska är det få föräldrar som tänker på. Många förskolor däremot är tydliga föredömen som tar på barnen reflexvästar var gång de ska gå ut i trafiken. Dessa västar är lätta att byta ut när reflexerna blivit för gamla och inte fungerar längre. 27 Svensk standard SS-EN 14682:2007 Barnkläders säkerhet (2008), SIS Förlag AB

19 2.6 Användare och målgrupp För att förstå målgruppen och brukarna gjordes intervjuer med fem olika föräldrar till barn i åldrarna 2-10 år. Intervjuer skedde genom förberedda frågor och svaren dokumenterades med hjälp av inspelning. Detta för att förstå hur föräldrarna tänker vid köp och hantering kring dessa produkter och hur de upplever att barnen förhåller sig till kläderna. Generellt tyckte föräldrarna att sortimentet oftast var bra då olika butiker kompletterade varandra, de hittade alltså inte allt på samma ställe. De föräldrar som intervjuades ansåg att kvalitet och funktion gick före pris och utseende. (Se bilaga 3 för intervjufrågor) En del av de kommentarer som framkom vävdes in som tankar i idégenereringen. Detta handlade mest om funktioner som är bra i befintliga funktionsplagg, men även funktioner som efterfrågades. Exempel på detta var att det var bra med ett innanmäte i kläderna som täcker för vind. En annan tydlig funktion som var bra är när man kan stoppa in tummen i mudden på jackan för att sedan stoppa handen i vanten och sluta tätt för vind. Liknande funktion efterfrågades på byxor, att man då kan stoppa i byxorna i skorna för att sluta tätt. Det saknades även avtagbara hängslen på hängselbyxor för att underlätta för yngre barn som klär på och av sig själv. Man ansåg även att det var bra om man kunde dra åt i midjan för att skydda från vind som kommer in under jackan. Ett problem som en förälder hade med barnens ytterkläder var att sömmarna lätt slits, speciellt sömmar på insidan av ärmarna. Det efterfrågades då kläder som undvek detta problem. 13

20 3 Utvecklingsfas 3.1 Tillvägagångssätt I utvecklingsfasen har designprocessen varit vägledande fram till slutresultatet. Följande kapitel behandlar de olika moment som utförts. Utvecklingsprocessen har skett med hjälp av tidigare redogjord research, målgruppsanalys i form av en mood board, idégenerering, skissning och utveckling med hjälp av mönsterkonstruktion och sömnad. 3.2 Idégenerering Idégenereringsfasen delades upp i två delar. Den första omgången gjordes i grupp med två studiekamrater som arbetar med andra typer av produkter. Detta för att få nya infallsvinklar från personer som inte är direkt insatta i detta projekt, men vet hur designprocessen fungerar. De frågeställningarna som togs upp vid idégenereringen var Vad är det optimala ytterplagget? och Vad är inte sportigt? och handlade om att idégenera kring helheten i produkten. Utifrån dessa frågeställningar gjordes klassisk brainstorm, där det spånades fritt kring vad man associerade kring detta. De ord som kom fram kring vad det optimala ytterplagget är, var till exempel skyddande, står emot smuts, lätta att bära och alltid moderätt. Ur vad som inte är sportigt kom det fram ord som avskalat, trygghet, mörker och rock. Denna brainstorm utvecklades sedan enskilt med nya ord kring varje idé. (Se bilaga 4 och 5) Idégenereringen kring vad som inte är sportigt användes direkt som underlag för skissfasen. Vad som är det optimala ytterplagget utvärderades först mot funktionsanalysen innan även den användes i skissfasen. Detta för att vad som inte är sportigt handlade om att få fram en riktning och stil som slutprodukten skulle utstråla. Andra idégenereringen handlade om detaljer och det ställdes upp 8 olika frågeställningar som besvarades med hjälp av studiekamrater som fick associera fritt i en typ av brainstorm. Exempel på frågeställningar var hur man får knän och andra kritiska områden att inte slitas, hur man kan ta bort hängslen och hur man gör för att få citykänsla på plagget. Även denna utvärderades mot funktionsanalysen för att sedan användas i skissfasen. (Se bilaga 6) Det som framkom från båda idégenereringarna användes som grundstolpar i skissarbetet. 14

21 Urban Kids- Funktionskläder för tuffa miljöer 3.3 Målgruppsanalys Innan själva skissfasen satte igång på allvar gjordes en mood board för vilken känsla produkten skulle utstråla. Känslan är en rockig lekfullhet för att komma så långt ifrån den sportiga outdoorlooken som annars är vanlig bland tekniska funktionskläder för barn. Inspirationen är hämtad från barnklädesmärken som leker med det rockiga och nästan lite vuxna uttrycket. Det är genomgående svart och grått med avskalade linjer och färgglada accenter. Känslan är en avslappnad kaxighet med metalldetaljer som sticker ut och ger ett tuffare uttryck. Bild 3.1 Mood board för det estetiska uttrycket. 3.4 Första skissfasen Skissfasen inleddes med funktioner och detaljer som framkom vid idégenereringen, men den hade en tendens att få liknande lösningar i varje skiss. För att komma bort från detta analyserades mood boarden djupare för att komma fram till den känsla som eftersträvades. Analysen listades i ord på vad det var bilderna utstrålade för att sedan skissa kring dem. (Se bilaga 7) Efter analysen av mood board fortsatte skissningen på funktioner och helhet. Det skissades bland annat på detaljer som kritiska områden, fickor, ärmslut, innanmäte i jacka, kapuschong, och öppning. 15

22 De kritiska områdena handlar om knän, armbågar, utsatta delar som ärm- och benslut och axelpartiet. Det sistnämnda är inte lika utsatt som de andra områdena utan där handlade det mer även om en dekorativ yta. Skissningen handlade om var dessa placerades i förhållande till vilket sorts plagg det är. Det handlade även om hur formen av det skulle hanteras. I bilden nedan visas exempel på detta. Bild 3.2 Skisser på kritiska områden Då en av basfunktionerna från funktionsanalysen var att erbjuda förvaring av lösa ting, skissades det på olika former av fickor. Fickorna har samma funktion, att förvara ting, men utseendet skiljer dem åt. Bilden nedan visar både fickor och ärmslut. Ärmsluten hanterar vindflödet med hjälp av manschetter med knappar, kardborrband, blixtlås och muddar. Detta både enskilt och i kombination med varandra. Bild 3.3 Skisser på fickor och ärmslut 16

23 Då vindflödet in under kläderna var ett område som berördes i intervjuerna med målgruppen skissades det på innanmätet i jackan. Förslag på lösning är till exempel resårband, knappar eller mudd. Då funktionsanalysen bestod av bland annat en onödig funktion som var erbjuda huvudskydd skissades det på kapuschonglösningar. Det som fokuserades på i denna skissning var hur man fäster kapuschongen i jackan då rekommendationerna från konsumentverket är att det bör vara avtagbara kapuschonger för barn. Hur man fäster kapuschongen handlade mest om hur man fäster den vid jackans öppning. Se bild nedan för både innanmätet på jackan och kapuschongfästningen. Bild 3.4 Skisser på innanmäte och kapuschong För att jackan ska vara behaglig för barnet att ha på sig skissades det på olika alternativ för hur öppningen skulle vara placerad. Öppningen på jackan är även en del av kragen och därför fokuserades det på kragpartiet då detta är ett område som påverkar barnets bekvämlighet med tanke på dess placering i förhållande till haka och hals. Det skissades även på hur öppningen stängs med hjälp av knappar eller kardborrband som ett komplement till blixtlåset. Bild 3.5 Skisser på hals och jacköppning 17

24 Vid utarbetning kring helheten skissades jackan och byxorna för sig. Utifrån de detaljer som skissats på tidigare sammansattes de till en helhet. I kombination med föregående skisser och känslan från mood boarden, den rockiga lekfullheten, eftersträvades skilda modeller som ändå talade samma språk. Fokus låg på en mer utpräglad jacka, som kan användas för sig själv och ändå ge uttryck för den identitet som eftersträvas. Byxorna står mer som ett komplement och dess uttryck strävade efter att vara mer neutrala med en stark funktionsanknytning. Bild 3.6 Skisser på jacka som helhet Bild 3.7 Skisser på byxa som helhet 18

25 3.5 Koncept Den första skissfasen, som handlade om detaljer och helhet, resulterade i tre koncept som sammanställdes och utvärderades utifrån relevanta funktioner i funktionsanalysen. I koncept 1 är inspirationen hämtad från parkasmodellen, som är en lite längre jacka. Detta koncept är längre bak än fram för att fungera bra som skydd även när inte byxorna används. På detta sätt skyddar den rumpan, men samtidigt är den inte ett hinder fram. Jackan är även åtdragbar i midjan för att dels skydda mot vind underifrån, men även som en dekorativ funktion om man vill förändra modellens uttryck åt det mer feminina hållet. Jackan är försedd med en kapuschong för att optimera skydd mot dåligt väder, som regn och kyla. De kritiska områdena är i en mer slitstark textil. Anledning till olika vävar för olika delar är dels för att markera var de slitstarka områdena är och dels för att göra plagget lättare om man väljer en tunnare och finare textil till övriga delar. Byxorna är ett par hängselbyxor med slitstarka knän. Själva hängsledelen är avtagbar i midjan för att underlätta för bärare som inte alltid vill ha hängslen på. Byxorna är även försedda med en strumpa som fungerar som en mudd som sluter tätt för vind genom att man stoppar i byxan i skorna. Bild 3.8 Koncept 1 19

26 Koncept 2 är en kortare, rak jacka än föregående och den är utan kapuschong. Kragen är istället högre bak än fram för att optimera väderskydd. Även ärmarna följer kragens exempel och går längre ner på utsidan för att skydda ovansidan av handen. Inuti jackan sitter ett resårband med tryckknappar för att möjliggöra hopknäppning med byxorna. Detta omvandlar plagget till overallfunktion. Byxorna är som sagt även de försedda med tryckknappar, men då i linningen. Byxorna följer i en båge bak för att skydda barnets rygg då jackan är en kort modell. De är även försedda med gummiband att trä under skon för att hålla byxbenen på plats. Bild 3.9 Koncept 2 Koncept 3 är ytterligare en jacka i kort modell. Det som skiljer detta koncept från föregående är att jackan smiter åt i nederkanten med hjälp av ett textilklätt resårband och är lite lösare och luftigare. Denna jacka är försedd med en kapuschong som fästs med både tryckknappar och kardborrband. Byxorna är, som i de andra två koncepten, försedda med slitstarka knän. Det tillhör även en avtagbar fleeceväst som fästs i midjan på byxorna med blixtlås. Detta gör att konceptet fungerar som en overall, men fungerar även lika bra utan fleecevästen. 20

27 Bild 3.10 Koncept 3 De tre koncepten utvärderades mot funktionsanalysen med hjälp av krysschema med poängsystemet 1-5 där 5 var bäst och 1 var sämst. Varje koncept viktades mot funktionerna och poängsattes utifrån vad det uppfyllde eller inte uppfyllde. Det koncept som sedan fick mest poäng valdes till slutgiltigt koncept för att vidareutvecklas. De funktioner som var användbara i de övriga koncepten lånades till det vinnande konceptet för att stärka dess funktioner och identitet. Det var tre koncept för överdel och tre koncept för nederdel. Dessa var först tänkta att viktas tillsammans, men efter övervägande med handledare delades dessa upp var för sig och viktades utifrån sig själv mot funktionsanalysen. Detta resulterade i att koncept 1 för jacka vann och koncept 2 för byxa. Tanken när koncepten togs fram var att de olika delarna kompletterade varandra, men då utvärderingen skedde enskilt framkom de bästa alternativen från de olika koncepten. (Se bilaga 8 och 9) Bild 3.11 Samlade koncept 21

28 3.6 Andra skissfasen Efter utvärdering av koncepten utvecklades de vinnande koncepten till att bli en helhet då dessa två ursprungligen kom från två olika koncept. Detta gjordes genom fortsatt skissning både för hand och i datorprogrammet Adobe Illustrator. Det skissades återigen både på helhet, funktioner och detaljer. Skissningen började för hand för att sedan gå över till datorn för finjusteringar på till exempel sömmar och fickplacering. Skissningen handlade bland annat om hur de kritiska områdena i ärmarna skulle hanteras. Från att endast vara en yta som täcker armbågen till att bli ett helt fält som även undviker sömmar in mot kroppen. Detta gör även att man underlättar i sömnadsprocessen och minimerar tillverkningsstegen. Bild 3.12 Skisser på ärm- kritiska område Vid utveckling av manschetterna gick skissningen från att vara en justerbar manschett till att endast vara en manschett som avviker med den slitstarka textilen. På grund av detta minimerar man även här tillverkningsprocessen, men det visar även på en avskalad känsla. Bild 3.13 Skisser på manschett 22

29 Då jackmodellen är längre bak än fram var det viktigt att skissa på övergången. Framifrån upplevs övergången ellipsformad. Bild 3.14 Skisser på jackans profil För att den hopknäppande funktionen mellan jacka och byxa skulle fungera skissades det på en lösning där ett tryckknappklätt resårband utgör själva funktionen. På så sätt får man även en omslutande funktion. Bild 3.15 Skisser på jackans innanmäte Skissningen för helheten handlade om att få linjerna till att höra samman. Bilden visar hur jacköppningen arbetats fram. Bilaga 10 visar ytterligare hur denna skissprocess har framskridit. 23 Bild 3.16 Skisser på jackans front

30 3.7 Konceptutveckling Efter utveckling av det vinnande konceptet gjordes mönsterkonstruktion för att se om plaggen fungerade lika bra i verkligheten som på bild. Detta gjordes även för att se placering av detaljer och att få rätt proportioner. För att se hur mönsterkonstruktionen blev syddes plaggen upp i vitt bomullstyg, en så kallad toile, och provades på ett barn i passande storlek. Genom provningen visades det sig att storleken dels var för stor för barnet och att längden på jackan var alldeles för lång i förhållande till barnets kropp. Justeringar behövde även göras på byxor där knäpartierna satt för långt ner. Midja Intag Nederkant Bild 3.17 Uppsydd toile Efter provningen av bomullsprototypen, toilen, gjordes ändringar i mönsterkonstruktionen för att anpassa mönstret ytterligare efter både bild och verklighet. Därefter syddes provplagg upp som visar de detaljer och funktioner plaggen har samt kulörval. 24

31 4 Resultat Slutresultatet är en jacka och byxa i skalmodell och plaggen kan användas under en längre period under säsongen. Plaggen är alltså inte varmt fodrade, istället klär man barnet enligt lagerprincipen. De mest utsatta delarna är försedda med en grövre, mer slitstark textil. Kulörvalet på denna modell är svart. Detta på grund av att den inspirerats av en rockigare attityd, där svart ofta förekommer, men det är inte de enda argumentet. Svart är en mer neutral kulör då plaggen är anpassade både för pojkar och flickor. Det är även en praktisk kulör i vilken smuts inte framträder lika tydligt som om plagget skulle vara i till exempel en ljusare kulör. Bild 4.1 Bildkollage på slutprodukten 4.1 Jacka För jackan som helhet har inspiration hämtats från parkasmodellen som är en knälång jacka. Urban kids jacka är längre bak än fram för att skydda större delen av kroppen och även fungera som ett skydd när barnet sitter ner och samtidigt vara ur vägen fram. Bild 4.2 Plaggskiss jacka 25

32 Insidan av ärmarna är sömfria för att inte slita upp sömmar vid användning. Detta var något som framkom under intervjuer med föräldrar, att sömmarna lätt slits vid insidan av ärmen. Hela detta parti samt armbåge är tillsammans försett med en slitstarkare textil. Även axelpartierna är förstärkta med samma slitstarka textil, detta då axlarna är utsatta områden, men det är även en dekoration som bidrar med en kaxigare attityd. Avsluten på ärmarna är även de försedda med den slitstarka textilen då även det är ett område som utsätts för slitage. Inuti avslutet på ärmen är det placerat en mudd med hål för tumme. Detta för att kunna sluta tätt mot vind vid användning av handskar. Tummen placeras i tumhålet och man stoppar ner den muddomslutna handen i handsken. Mudden sluter även tätt för vind utan att man använder handske. Jackan är även försedd med en avtagbar kapuschong, detta för att skydda barnet från regn, snö och kyla. Kapuschongens framdel följer den sneda vinkeln som jackans front har för att inte skava barnets haka. Bild 4.3 Detaljbild på mudd och kapuschong Ser man till jackans front är den öppnings- och stängningsbar med blixtlås. Detta blixtlås är försett med en frontslå för att skydda blixtlåset mot vatten och vind, då det inte är ett vattentätt blixtlås utan ett metallblixtlås. Anledningen till metallblixtlåset är inspiration hämtad från mood boarden då metalldetaljer ger plagget en lite mer rockig attityd. Detta gäller även för de tryckknappar som plaggen är försedda med. Tryckknapparna står även för användarenkelhet då det är lätt att bara trycka ihop och dra upp dem vid behov. Tryckknapparna är placerade under frontslån för att hålla denna på plats. Jackan är försedd med tre stycken fickor med blixtlås på framdelen. Även de blixtlåsen är övertäckta för att skyddas mot vind och vatten och för att samspela med jackans öppning. Blixtlåsen i sin tur är försedda med reflexband för barnets säkerhet. Dock har reflexerna minimerats och placerats på känsliga ställen, där de slits, för att uppmana föräldrarna till att byta ut dem regelbundet då reflexer är en färskvara. 26

33 4.2 Byxa Byxorna är fria från fickor då den tillhörande jackan täcker över stora delar av byxornas överdel. Området vid knäna på byxorna är förböjda, med hjälp av insnitt, för att öka rörligheten. Knäpartiet och byxbenens avslut är dessutom av den grövre textilen, då dessa områden utsätts för mycket slitage. Byxbenen är försedda med ett så kallat snölås eller vindskydd. Fodret i byxan hänger alltså löst och är försett med resårband som omsluter benen för att skydda mot vind. Bild 4.4 Plaggskiss byxa Midjeområdet på byxorna är försett med tryckknappar, som fästs i jackan, för att skydda barnet ytterligare från vind, kyla och regn. Motsvarande område i jackan är fäst i fodret och utrustat med resår som sluter om kroppen. Ryggen på midjeområdet går upp i en båge för att ytterligare skydda barnet från vädret, då det lätt kan bildas en glipa mellan byxa och tröja. Även byxorna är försedda med reflexer, dessa är placerade bak på byxans nederkant. Placeringen är lättåtkomlig vid behov av byte av dem så att man alltid kan ha funktionella reflexer. Bytet sker i så fall genom att sprätta bort befintlig reflex för att sy på ny. Vilket är ett enkelt ingrepp då det inte är något foder i vägen. Bild 4.5 Detaljbild på snölås och ihopknäppning för jacka och byxa 27

34 4.3 Säkerhet Angående säkerhetsaspekten för detta koncept har lösa delar minimerats till att endast kapuschongen är avtagbar och snoddar och dragband undvikits. Då Urban kids riktar sig mot barn i åldrarna 2-10 år bör man se till de krav ställda för de yngre barnen. I halsområdet får det inte finnas några snoddar eller dragband vilket det heller inte gör på slutprodukten. 4.4 Material och produktion Det valda materialet för produkten blev Eco Storm, detta på grund av den återvunna polyestertextilen som är till yttertyget. Valet gjordes inte med hjälp av någon utvärdering utan skedde på grund av uteslutningsmetoden och detta material vann just för att det är ett återvunnet material som kan återvinnas om igen. Eco Storm finns att få i olika textilkvaliteter för olika ändamål och till denna produkt är det valt två olika vävkvaliteter. Det ena har artikelnumret E022AT och är en tunnare, lättare textil. Den textil som är avsedd för de utsatta områdena är en grövre, mer slitstark textil med artikelnumret E241AT. Produkten kommer även vara fodrad med ett polyesterfoder, detta för att underlätta i eventuell kommande återvinning. Tryckknappar och blixtlås är i förnicklad mässing. Detta då mässing är ett vanligt material bland dessa detaljer. Plaggen produceras genom sömnad och alla sömmar tejpas för att motstå vatten. Sömnad är en väl beprövad metod. Vid serietillverkning sker detta industriellt, men ändå med hjälp av människans hand då det ännu inte finns sömnadsrobotar som överträffar människans skicklighet. Även tidigare steg i tillverkningsprocessen sker med hjälp av olika maskiner som till exempel tillskärning av material. 28

35 5 Diskussion Frågan man kan ställa sig är om redan befintligt sortiment av funktionskläder behöver kompletteras med denna produkt. Intervjuerna visar att det saknas funktioner på redan befintliga produkter, samtidigt var de intervjuade föräldrarna nöjda med det sortiment som fanns att tillgå. Vad man tydligt kunde se bland föräldrarna var att ingen påpekade miljöaspekten på produkter som dessa. Beror det på okunskap eller ett avsaknat behov? På grund av detta behövs produkter som Urban kids, då miljöaspekten avklaras redan under materialplanering och produktion och målgruppen får en miljövänlig produkt serverad utan att behöva ge avkall på funktionen. Dock kvarstår en del frågor i materialplaneringen. Då det visat sig vara svårt att få tillgång till miljövänliga detaljer, som knappar och tråd, behövs en ökad efterfrågan på sådana produkter. Detta är klädföretagens gemensamma ansvar, att kräva miljövänlighet även bland de små detaljerna som man knappt tänker på. Om man ser till researchen om konkurrenter visar den en tydlig uppdelning mellan de olika områdena. Outdoor- och sportföretagen regerade i funktionsmaterialsegmentet, medan enskilda barnklädesmärken inom modesegmentet till viss del saknar ytterkläder med funktionsmässiga egenskaper, vilket sedan i sin tur gör att målgruppen vänder sig till kedjorna och sportvarumärkena. Detta gör att Urban kids-konceptet har en plats att fylla både gällande det estetiska uttrycket och med tanke på miljövänliga material. Den tidsplanering som var satt för projektet visade sig vara för massiv i början i förhållande till tiden. Denna reviderades, som tidigare nämnt, men i efterhand visade det sig att även denna var för snäv. Projektet hann ändå färdigt enligt tidsplan, men researchen bör nog gå mer parallellt med utvecklingsfasen då det saknades en del information innan färdigställandet av slutkonceptet kunde göras helt. Slejfen på kapuschongen är för lång. Vid fotografering av de färdiga konceptplaggen konstaterades det att överlappningen på kapuschongen antagligen går in under benämningen slejf, vilka enligt SS-EN 14682:2007, inte får vara längre än 75 mm. Detta plaggs slejf är 115 mm vilket inte skulle godkännas. Slejfen kan behålla ungefärligt uttryck, men måste kortas av och för att lösa samma idé bör den mötande delen på kapuschongen förlängas i motsvarande längd. En slejf är en tygbit som är minst 20 mm bred och avsedd att justera plaggets öppning. Det man kan se som ett problem för användarna i de yngre åldrarna är att det saknas hängslen på nederdelen. Detta gör att de eventuellt inte sitter lika bra på dessa barn, men å andra sidan underlättar det för barn som klär på och av sig själva. I gengäld knäpper man ihop byxorna och jackan som då fungerar som en overall. 29

36 6 Slutsats Som slutsats till detta arbete har det framkommit att det går att göra funktionskläder med citykänsla. Detta är inget nytt, speciellt inte inom vuxensegmentet, men skillnaden är att man väljer bort de tekniska funktionsmaterialen för barnkläder. Antagligen för att de oftast är dyrare än andra material. För att anpassa produkten för både köpare och brukare handlar det om att tillgodose bådas behov. Föräldrarna ser till funktioner och kvalité, medan barnen är i behov av kläder som de lätt kan röra sig i och som de kan använda utan att behöva tänka på om de blir smutsiga eller våta. Barn rör sig mycket, därför behöver de bra kläder som inte hindrar lek. Angående det estetiska värdet kring plaggen är det i slutändan föräldrarna som tar besluten och eventuellt formar sina barn utefter sin egna klädstil. Dock visade det sig i intervjuerna med föräldrarna att barnen, från 4 år och upp, ofta hade synpunkter på sina kläder. Detta handlade om allt från favoritplagg till att inte få vara delaktig vid inköp av kläder och på så sätt avfärda de inköpta kläderna. Det estetiska värdet för barnet ligger eventuellt i att få vara delaktig i beslutet. Gällande material har det visat sig att det finns miljövänliga textilier anpassade för hög fysisk aktivitet. Väljer man material med hög kvalitet, anpassade för ett längre liv än en säsong klarar produkten att överleva fler barn än ett. Detta förutsätter att knäpartierna inte slits i förväg. Skulle detta ske borde man erbjuda möjligheten till utbytbara knäområden, allt för att spara på barnens framtidsresurser. För att konceptet Urban kids ska närma sig ytterligare ett steg till ett färdigt produktionsunderlag krävs djupare förståelse kring textilbranschen och dess gröna väg mot en bättre miljö. Så kort sagt, ansvaret ligger hos oss designer och producenter. 30

37 7 Referenser Litteratur Braddock Clarke, & O Mahony, Marie (2005), Techno textiles 2, Thames & Hudson Gunnars, Anita (2003), Sy till småbarnen, Ica bokförlag Johansson-Rengen, Leena & Rydin, Stefan (1998), Textil & Läder, Natur och kultur/lt:s förlag Shishoo, Roshan & W Fung (2005), Textiles in Sport, Woodhead Svensk standard SS-EN 14682:2007 Barnkläders säkerhet (2008), SIS Förlag AB Artiklar Willners, Martin (2006), Konsten att hålla sig torr [www], Hämtat från < Internet ologie&cls= SEK/cc_ViewArticle-ShowArticle?isEKiosk= skriven , hämtad kl

38 kl Personer Hultberg, Emelie, Textilingenjör, Textil & Läderlaboratoriet, Stockholm AB, mailkontakt emelie Ljung, Tomas, butiksförsäljare Naturkompaniet i Helsingborg , kl Sundström, Maria, Wasa Sweden AB, mailkontakt maria@wasasweden.se, :41 Wennergren, Anders, Trendence AB, brev/mailkontakt anders@trendence.se Bilder Bild Bild h= ; ; ; ;111365; &colorid= &sectionid=clothes&subsectionid=outdoors Bild b59ab17cb6a.jpg

39 Bild

40 Bilaga 1 Funktionsanalys Uppdragsgivare: Annika Göth Nilsson Projekt: Urban kids- funktionskläder för tuffa miljöer Hel produkt- ytterkläder för höst/vintersäsong Datum Funktionsområde: basfunktioner Funktion Klass Anmärkning Erbjuda Beklädnad HF Med skydd för vatten, vind och kyla. Överdel och underdel. Underlätta Användning Ö Lätt att använda för samtliga Tilltala Målgrupp N Stadsföräldrar med modeintresse Tilltala Brukare N Behov (2-10 år ) Tilltala Brukare N Utseende Medge Förflyttning N Lätt att bära Optimera Rörlighet N Anpassad till barns aktiviteter och behov. Maximera Hållbarhet N Hög kvalitet, material och produktion Maximera Skydd N För olika väderslag med hjälp av funktionsmaterial Förstärka Identitet Ö Hos brukare och målgrupp Medge Förståelse Ö Lättförstålig produkt, lätt att ta på/av. Äga Självklarhet Ö Igenkänningsfaktor Erbjuda Markering Ö Vem produkten tillhör, namnmarkering Erbjuda Förvaring Ö Av lösa ting Erbjuda Luktreducering O Av ovälkomna dofter Erbjuda Huvudskydd O För väderlek Erbjuda Storleksanpassning O Vid snabb växt Maximera Skydd Ö Kritiska område (knä, armbågar osv ) Erbjuda Föränderlighet O Från jacka/byxa till overall? Äga Citykänsla Ö Med hög teknisk funktion Erbjuda Värmelager O Extra lager under alt avtagbart foder Erbjuda Kroppsanpassning Ö Justering vid armar, hals, ben osv Underlätta Upphängning Ö Efter utelek Minimera Tyngd Ö Material lätt att bära 34

41 Äga Kroppsform Ö Förböjda delar Underlätta Upphängning Ö Hur plaggen sitter på kroppen Funktionsområde: säkerhet Funktion Klass Anmärkning Äga Skonsamhet N Mot kroppen Äga Säkerhet N För användning- följa restriktioner Maximera Brandsäkerhet N Minimera Kvävningsrisk N Följ restriktioner Minimera Fällor N Inte fastna Minimera Småsaker N Sväljningsrisk Erbjuda Avtagbarhet Ö Delar som lätt kan fastna Underlätta Användning Ö Lätt att använda/underlätta under användning Erbjuda Skydd Ö Mot slitage Erbjuda Skydd O Mot slag Minimera Obehag N Vid användning Erbjuda Synlighet N I mörker Funktionsområde: marknad Funktion Klass Anmärkning Skapa Identitet N Ny varumärkesidentitet för produkten Äga Innovationshöjd Ö Material Skapa Förtroende Ö Hos användare och köpare Tilltala Målgrupp N Med hjälp av bl.a. analys av målgruppens klädstil Äga Modefaktor Ö Rådande trender/framåttänkande Äga Form N Fysisk produkt Möjliggör Företagsanpassning O Skissförslag på olika Erbjuda Storlekar Ö cl företagsidentiteter Erbjuda Dubbelstorlekar O 98/ / / /140 Minimera Sportkänsla Ö Modeplagg Funktionsområde: material, produktion och konstruktion Funktion Klass Anmärkning Medge Tillverkning N I konstruktion Maximera Miljövänlighet N För produktens trovärdighet Tåla Miljö N Temperatur, solljus, fukt etc. Tåla Temperatur N +10C - -10C 35

42 Tåla Solljus N Material ej skadas av solljus Tåla Fukt N Stå emot utifrån, släppa ut inifrån Medge Rengöring N Tvätt och tork Underlätta Hanterbarhet Ö I produktion Minimera Produktionsled Ö Detaljer Äga Materialvänlighet N Miljövänliga material Optimera Logistik Ö Packning, transport Maximera Hållbarhet N Hög kvalitet Erbjuda Säsongsliv Ö För varje enskild brukare Möjliggör Andrahandsvärde Ö Hålla för arv eller vidareförsäljning Erbjuda Reparation O Av kritiska slitageområde Erbjud Flersäsong Ö Produktens liv i ca 3 säsonger/ 3 barn Funktionsområde: Miljö Funktion Klass Anmärkning Underlätta Återanvändning N Andrahandsliv Underlätta Återvinning N Material Minimera Materialåtgång Ö Maximera Miljövänlighet N Genom materialval och produktion Maximera Hållbarhet Ö Sömnads- och materialkvalité Maximera Hållbarhet Ö Erbjuda utbytbarhet Funktionens verb Funktionens substantiv Klassificering (N, Ö, O) Anmärkningar för förtydliganden och preciseringar 36

43 Bilaga 2 Tidsplanering FÖRSTA TIDSPLANERING Tidsplanering examensarbete v. 3 v. 4 v. 5 v. 6 v. 7 v. 8 v. 9 v. 10 v. 11 v. 12 v.13 v. 14 v. 15 v. 16 v. 17 v. 18 v. 19 v. 20 v. 21 v. 22 Annika Göth Nilsson, Produktdesign /20 h /20 h /20 h /20 h /20 h /20 h /20 h /40 h /40 h /40 h /32 h /32 h /40 h /40 h /40 h /40 h /32 h /40 h /40 h /40 h Research - Designprocess i klädbranschen - Funktionskläder- uppbyggnad - Material- funktion- miljö - Konkurrenter - Säkerhet- riktlinjer för barnkläder - Användare/målgrupp - Funktionsanalys/Brief Skissprocess - Idégenerering 1- helhet - Viktning & val mot funk.analys - Idégenerering 2-detaljer - Vikt. & val mot funk.an+ research - Skissfas- helhet, funktion, - Koncept- 3 st - Viktning & val mot funk.analys resulterar i 1 koncept för vidarutv. Utveckling - Form- identitet, uttryck, detaljer - Mönsterkonstruktion - Provplagg - Utvärdering av provplagg Visualisering Rapportskrivning Handledning Seminarier/delredovisning Semin. Semin. Delgen. (Examensutställning) 20/5 Opponering/läs rapporter Examination REVIDERAD TIDSPLANERING Tidsplanering examensarbete v. 3 v. 4 v. 5 v. 6 v. 7 v. 8 v. 9 v. 10 v. 11 v. 12 v.13 v. 14 v. 15 v. 16 v. 17 v. 18 v. 19 v. 20 v. 21 v. 22 Annika Göth Nilsson, Produktdesign /20 h /20 h /20 h /20 h /20 h /20 h /20 h /40 h /40 h /40 h /32 h /32 h /40 h /40 h /40 h /40 h /32 h /40 h /40 h /40 h Research - Designprocess i klädbranschen - Funktionskläder- uppbyggnad - Material- funktion- miljö - Konkurrenter - Säkerhet- riktlinjer för barnkläder - Användare/målgrupp intervjuer, observation - Funktionsanalys/Brief Skissprocess - Idégenerering 1- helhet - Viktning & val mot funk.analys - Idégenerering 2-detaljer - Vikt. & val mot funk.an+ research - Skissfas- helhet, funktion, - Koncept- 3 st - Viktning & val mot funk.analys resulterar i 1 koncept för vidarutv. Utveckling - Form- identitet, uttryck, detaljer - Mönsterkonstruktion - Provplagg - Utvärdering av provplagg Visualisering Rapportskrivning Handledning Seminarier/delredovisning Semin. Semin. Delgen. (Examensutställning) 20/5 Opponering/läs rapporter Examination 37

44 Bilaga 3 Intervjuer med målgrupp FRÅGOR TILL FÖRÄLDRARNA 1. Tycker ni att sortimentet för funktionskläder(jacka, byxa, overall) för barn är bra, eller saknar ni något? Det kan ha med utseende, någon funktion eller något annat att göra. 2. Vad värdesätter du när ni handlar dessa kläder(varumärke, funktion, pris, utseende osv)? Vad är viktigast av de 4? 3. Generellt när ni köper barnkläder, vad går ni efter då? 4. Hur mycket pengar är ni beredd på att lägga på funktionsytterkläder till ert barn? 5. Hur är de kläderna ni har nu att ta på/av? 6. Har ditt barn synpunkter på de kläderna ni väljer? Om ja, vad ligger till grund för dessa synpunkter? (färg, favoritplagg, utseende, trots, osv?) 7. Var för någonstans köper ni ytterplagg idag? 8. Vad köper ni för något? 9. Hur ofta köper ni ytterplagg? 10. Händer det att ni köper begagnat? Varför/varför inte? 11. Vad tittar ni på när ni köper begagnat? 12. Hur många uppsättningar köper ni? 13. Är ni intresserad av tester som är gjorda på olika plagg? 14. Går ni på tips ifrån vänner, forum, tester osv? Om ja, vilka tips betyder mest? 15. Vad vill ni främst skydda ert barn ifrån genom kläderna? (regn, snö, vind, värme, kyla osv) 16. Hur ofta tvättar ni plaggen? 17. Hur tvättar ni och torkar plaggen? 18. Gör ni efterbehandlingar som t ex impregneringar? -Varför/varför inte? 19. Föredrar ni overall eller delade plagg? Varför? 20. Vilka plagg är lättast att ta på /av? 21. Hur är barnets rörlighet i plaggen? 22. Hur klär ni barnet undertill? 23. Hur är barnet när det kommer in från utelek? 24. Vad slits på plaggen? 25. Vad händer med plaggen när barnet växt ur dem? 26. Vad har barnet för ytterplagg när ni går bort/ska på kalas osv? 27. Hur upplever ni kläderna generellt? 38

45 Bilaga 4 Idégenerering 1 VAD ÄR DET OPTIMALA YTTERPLAGGET? Skyddande Visir Kevlar Larm Lager på lager Kanaler Skal Ljus Täckande Behöver ej tvättas Torka av Impregnering Avsköljning Nano Självtvättande Renas av smuts Skyddande Står emot smuts Skönt Mjuk Lent Lätt Moln Gjuten Päls Lätt att bära Lätt material Figurgjuten Känns inte av Luft Handtag Avskalad Tunn/lätt Förvaring av ting Ficka I foder Kardborrband Fack Snöre Alltid moderätt Förändra detaljer Trendlös Neutral Färgval Säker Fastnar inte Reflekterande Larm MAXIMERA SKYDD (N) MEDGE RENGÖRING (N) ÄGA SKONSAMHET (N) Inga smådelar Känner av slag Tryckknappar Smart Chip som visar var barnet är Lätt att ta på/av Hoppa i Tryckknappar Rymliga ärmar Stor blixtlåstapp Stänger/öppnar sig själv Avtagbara hängslen Kräver ingen ansträngning Står emot vatten/vind/regn Membran Impregnering Avsköljning Nano Paraply Andas Lagom före Innovativ Material Oväntad egenskap OPTIMERA RÖRLIGHET (N) Trendspaning ERBJUDA FÖRVARING (Ö) ÄGA MODEFAKTOR (Ö) ÄGA SÄKERHET (N) Dra följande trend längre Varm/kall Material Tempberoende Sensor Skal Andas Avtagbara lager Snygg+Funktion Mode Trend Funktionsdetaljer Neutral Flörta med vuxenmode Teknisk funktion Utpräglad stil Slits aldrig Förstärkta delar Självläkande Utbytbart Pansar Skyddande UNDERLÄTTA ANVÄNDNING (Ö) MAXIMERA SKYDD (N) ÄGA MODEFAKTOR (Ö) TÅLA TEMPERATUR (N) ÄGA MODEFAKTOR (Ö) MAXIMERA SKYDD (Ö) 39

46 Idégenerering 1 fortsättning VAD ÄR DET OPTIMALA YTTERPLAGGET? Lager på lager Kevlar Syns vid behov Sensor Reflex Dioder LED Lysande textil Passar alla situationer Neutral Föränderlig Funktioner Svart Ändra modell Knäppa på/av Personlig/unik Anpassningsbar Färgval Mönster Färgningsbar Costume made Utbytbara delar Luktar aldrig illa Antibakteriell Bambu Doftavgivning Cocona Doftkanaler Andas ERBJUDA SYNLIGHET (N) ERBJUDA FÖRÄNDERLIGHET (O) ERBJUDA FÖRÄNDERLIGHET (O) ERBJUDA LUKTREDUCERING (O) 40

47 Bilaga 5 Idégenerering 1 VAD ÄR INTE SPORTIGT? Avskalat Skandinaviskt Inga detaljer Otekniskt Krispigt Fräscht Ljust Renhet Skirhet Bohem 70-tal Hippie Detaljer/applikationer Jordfärger Accent Pälsdetaljer Mocka Avslappnad Kostym Proper Stil Stel Vuxen Mörk Opraktisk Affärer Avskalad Politiker Dubbel Makt Vet bäst Gråhet Insatt Kostym Åsiktsrik Engagerad Ull Stickat Grovt Muddar Varmt Vinter Mysigt Traditionellt Naturligt Blyghet Försiktig Gömmer sig Skyla sig Mjuk Ömtålig Tillbakadragen Transparent Smaklös Stilrent Avskalat Kliniskt Konsekvent Raka linjer Enfärgat En stil rakt igenom Omönstrat Kallt Fyrkantigt Rak Kantig Kall Ingenjör Praktisk Inside the box Enkel Liksidig Jeans Mode Kaxig Alltid Social Slitstark Neutral Cool Avslappnad Mode Identitet Kläder Trender Olika stilar Svart Utseende Säsong Socialt Retro Mönster Brunt Orange Sportretro Spel Retro träningsoverall Volvo 142 TV-kanna Mörker Svart Sorg Rock Goth Natt Vinter Djup Vilse Publik Ilska Glädje Känslor Olika Offentlig Mängd Åsikt Gemenskap Tunghet Klump Elefant Träningspass Slita Sorg Jobbigt Vikt Kamp Långsamt Snigel Söndagskörning Krypa Påklädning Slowfood Vilsamt Behagligt Enformigt Tunnelbana Transport Trängsel Folkmassa Storstad Smidig Framåt Lukt Enkelt Oergonomiskt Rak Kantig Hård Mjuk För låg För hög Opassande Slitet Kängor Grov Vandring Värme Grepp Snöre Skinn Tåligt Gummisula Kappa Lång Vinter Grå Dam Elegant Ull Boa Vid Rock Manligt Trench Skärp Knappar Krage Elegant Värmande Beige Parkas Grön Vid Avslappnad Smala byxor Friluftsliv 70-tal Luva/kapuschong Åtdragen midja Rock n roll Hårt Svart 41

48 Idégenerering 1 fortsättning VAD ÄR INTE SPORTIGT? Långt hår Kaxigt Eld Band Gitarrsolo Skinn Äta Gott Nödvändigt Mättande Energigivande Stressigt Rutin Enformigt Familjärt Godis Gott Sött Farligt Färgglatt Lördag Karamellkungen Barn Påskhare Åka bil Bekvämt Rally Tryggt Farligt Onyttigt Miljöbov Kul Status Bylsighet Stort Lager på lager Tung Osmidig Michelingubbe Blöja Tjocktröja Oversize Fest Glamour Glädje Uppklätt God mat Partyhattar Barnkalas Födelsedag Presenter Industri Grå Kall Betong Stål Rost Tung Serie Punk Rutor Nitar Skinn Stålhätta Attityd Svart smink Frisyr 42

49 Bilaga 6 Idégenerering 2 DETALJER 1. Hur får man knän/kritiska områden att inte slitas? Knäppa på knä/armbågar på kläderna. ERBJUDA SKYDD Slitstarka material-kevlar MAXIMERA SKYDD Biomaterial som går upp i rök Teflon Hjul Något med mycket friktion Sy in plast- knäskydd ERBJUDA SKYDD Självläkande plaster Linolium- används till golv Billigt+slitstarkt Stålull Plastgolv Kork-insidan Filt-PET 100% polyamid (nålfilt) ERBJUDA SKYDD Neopren 2. Hur gör man det behagligt för hakan? Formad efter halsen- går upp bak Fleece-inklädd Drar upp halsen högt och rullar ner den Överlappar Dragkedja bak Dragkedja placerat på annat sätt än mitt fram Stänga jackan på annat sätt Kolla på extrema kläder Neopren Polyester rash cards (surfdetalj) ERBJUDA KROPPSANPASSNING ÄGA SKONSAMHET ÄGA SKONSAMHET UNDERLÄTTA ANVÄNDNING UNDERLÄTTA ANVÄNDNING 3. Hur stoppar man vindflödet i jackan underifrån? Dragsko ERBJUDA FÖRÄNDERLIGHET/KROPPSANPAS. Knäppa ihop med byxan ERBJUDA FÖRÄNDERLIGHET Body 43

50 Ha dragsko vid midjan Kolla på skidåkningskläder Klä på sig jackan som en baddräkt ERBJUDA KROPPSANPASSNING 4. Hur klara sig plagget vid många tvättar? Material som stöter bort smuts Teflon 5. Hur stoppar man vindflödet i byxorna underifrån (benen)? Strumpa som man stoppar i skon UNDERLÄTTA UPPHÄNGNING Hakar i skor Klädnypor i skon Ark (som armband- slå på arm och formas runt handled) 6. Vid hängslen- hur kan man ta bort dem helt? Knappar Dragkedjefunktion Korsett Hake i Kardborre BH knäppning UNDERLÄTTA ANVÄNDNING MAXIMERA HÅLLBARHET UNDERLÄTTA ANVÄNDNING 7. Hur syns man när det är mörkt? LED-lampor ERBJUDA SYNLIGHET Julgransbelysning Solceller på axlarna ERBJUDA SYNLIGHET Reflexer ERBJUDA SYNLIGHET Hela dräkten reflex ERBJUDA SYNLIGHET Andra reflexer som inte har den typiska silverfärgen ERBJUDA SYNLIGHET Polis, sjökläder Material som ändrar färg beroende på ljust och mörkt ERBJUDA FÖRÄNDERLIGHET 8. Hur gör man för att få citykänsla på plaggen? Snitten Snedskuret Mulle? Inte heltäckande Jeans Skinn Ull SKAPA IDENTITET SKAPA IDENTITET SKAPA IDENTITET SKAPA IDENTITET SKAPA IDENTITET 44

51 Kappor SKAPA IDENTITET Päls SKAPA IDENTITET Trench i Gore-Tex SKAPA IDENTITET Inspireras av vuxna TILLTALA MÅLGRUPP Detaljer-genomarbetade ÄGA MODEFAKTOR Lägga reflexer i sömmar ERBJUDA SYNLIGHET Avdelat Material ÄGA INNOVATIONSHÖJD Inbyggd halsduk SKAPA IDENTITET Byta ut dåliga material mot funktionsmaterial ÄGA INNOVATIONSHÖJD 45

52 Bilaga 7 Analys av Mood Board 31/3-10 LEDORD UTIFRÅN BILDER Rockig lekfullhet Mycket svart och grått Detaljer i avvikande starka färger Vita tryck Detaljer i metall/silver Raka linjer Avslappnat Tight nertill/slappt upptill Kedjor Stjärnor Spontant Hoods/huva Haffsigt Vuxenkänsla+barnkänsla Slitna jeans Kaxighet Avskalat Ruffa bakgrunder Uppvikta ben/ärmar Collagetröjor/muddar T-shirts- råa kanter Svart/orange Lekfullhet=färgbubblorna Egenstylat Tights Allvar- busighet Kladd 46

53 Bilaga 8 Utvärdering koncept jacka Funktion: basfunktioner Klass Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Erbjuda Beklädnad HF Underlätta Användning Ö Medge Förflyttning N Optimera Rörlighet N Maximera Hållbarhet N Maximera Skydd N Förstärka Identitet Ö Medge Förståelse Ö Äga Självklarhet Ö Erbjuda Förvaring Ö Erbjuda Huvudskydd O Maximera Skydd Ö Erbjuda Föränderlighet O Äga Citykänsla Ö Erbjuda Värmelager O 3-5 Erbjuda Kroppsanpassning Ö Minimera Tyngd Ö Äga Kroppsform Ö Underlätta Upphängning Ö Funktion: säkerhet Klass Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Äga Skonsamhet N Äga Säkerhet N Minimera Kvävningsrisk N Minimera Fällor N Minimera Småsaker N Erbjuda Avtagbarhet Ö Underlätta Användning Ö Erbjuda Skydd Ö Minimera Obehag N Erbjuda Synlighet N

54 Funktion: marknad Klass Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Skapa Identitet N Skapa Förtroende Ö Tilltala Målgrupp N Äga Modefaktor Ö Äga Form N Minimera Sportkänsla Ö Funktion: material, Klass Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 produktion och konstruktion Medge Tillverkning N Maximera Miljövänlighet N Tåla Temperatur N Medge Rengöring N Minimera Produktionsled Ö Maximera Hållbarhet N Erbjuda Säsongsliv Ö Möjliggör Andrahandsvärde Ö Erbjuda Flersäsong Ö Funktion: miljö Klass Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Underlätta Återanvändning N Underlätta Återvinning N Minimera Materialåtgång Ö Maximera Hållbarhet Ö Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Summa

55 Bilaga 9 Utvärdering koncept byxa Funktion: basfunktioner Klass Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Erbjuda Beklädnad HF Underlätta Användning Ö Medge Förflyttning N Optimera Rörlighet N Maximera Hållbarhet N Maximera Skydd N Förstärka Identitet Ö Medge Förståelse Ö Äga Självklarhet Ö Erbjuda Förvaring Ö Erbjuda Huvudskydd O Maximera Skydd Ö Erbjuda Föränderlighet O Äga Citykänsla Ö Erbjuda Värmelager O 3-5 Erbjuda Kroppsanpassning Ö Minimera Tyngd Ö Äga Kroppsform Ö Underlätta Upphängning Ö Funktion: säkerhet Klass Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Äga Skonsamhet N Äga Säkerhet N Minimera Kvävningsrisk N Minimera Fällor N Minimera Småsaker N Erbjuda Avtagbarhet Ö Underlätta Användning Ö Erbjuda Skydd Ö Minimera Obehag N Erbjuda Synlighet N

56 Funktion: marknad Klass Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Skapa Identitet N Skapa Förtroende Ö Tilltala Målgrupp N Äga Modefaktor Ö Äga Form N Minimera Sportkänsla Ö Funktion: material, Klass Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 produktion och konstruktion Medge Tillverkning N Maximera Miljövänlighet N Tåla Temperatur N Medge Rengöring N Minimera Produktionsled Ö Maximera Hållbarhet N Erbjuda Säsongsliv Ö Möjliggör Andrahandsvärde Ö Erbjud Flersäsong Ö Funktion: miljö Klass Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Underlätta Återanvändning N Underlätta Återvinning N Minimera Materialåtgång Ö Maximera Hållbarhet Ö Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Summa

57 Urban Kids- Funktionskläder för tuffa miljöer Bilaga 10 Andra skissfasen Jacka koncept 1 Byxor koncept 2 Utdrag ur andra skissfasen där finjustering på detaljer och helhet stod i fokus. 51