Se alla förmåner på riksteatern.se/medlem där du också kan anmäla dig.

Transkript

1 Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse, för alla överallt. Över 4. medlemmar skapar möjligheternas scen och öppnar mötesplatser i hela Sverige. DET HÄR ÄR RIKSTEATERN samt årsredovisning för 211 Bli medlem! Du får ett års ordinarie medlemskap för endast 12 kr, familjemedlemmar 8 kr, ungdomar < 26 år 5 kr. Förnamn E-postadress Adress Postnummer Telefon Efternamn Postadress Önskemål om riksteaterförening Födelsedatum År Månad Dag Riksteatern Norsborg Tel: Fax: info@riksteatern.se riksteatern.se Jag vill anmäla följande familjemedlemmar Namn / födelsedatum e-postadress Namn / födelsedatum e-postadress Din familj kan bli medlemmar i Riksteatern för endast 8 kr per person. Enda förutsättningen är att de bor på samma adress som du gör och att du betalar ordinarie medlemsavgift. samt årsredovisning för 211 Se alla förmåner på riksteatern.se/medlem där du också kan anmäla dig. Jag blir medlem, får medlemskortet Scenpass Sverige och säger OK till att ta emot information om mina förmåner från partners inom Scenpass Sverige. Datum Namnteckning

2 Med Riksteaterns medlemskort Scenpass Sverige får du unika förmåner från din riksteaterförening samt rabatt från följande samarbetspartners: FÖRE- STÄLLINGAR PUBLIK medlemmar FÖRE- STÄLLINGAR PUBLIK medlemmar FÖRE- STÄLLINGAR PUBLIK medlemmar FÖRE- STÄLLINGAR PUBLIK medlemmar Aktör & Vänner Aliasteatern Allikateatern Angereds Teater Atalante Backa Teater Biskops Arnö Sommarteater Boulevardteatern Byteatern/Kalmar Läns Teater Cinnober Teater Cirkus i Glasriket Dalateatern Dansbyrån Dansens Hus Dansstationen Dockteatern Sesam Dockteatern Tittut Dramalabbet Dramaten Expressteatern Fabula storytelling festival Folkets Hus och Parker Folkoperan Folkteatern Gävleborg Folkteatern i Göteborg Fria Teatern Friteatern Göteborgs Stadsteater Hamburger Börs Helsingborgs Stadsteater Improvisation & Co Institutet Kungliga Operan larsson & ADAS teater Malmö Opera Malmö Stadsteater Masthuggsteatern Mod Film & Teater Moderna Dansteatern Moment: teater Musik- och teatermuseet Månteatern Operaföreningen Joel Orionteatern Pantomimteatern Frankeras ej mottagaren betalar portot riksteatern Playhouseteater Regionteater Väst Regionteatern Blekinge Kronoberg Skuggteatern Skånes Dansteater Stockholms Improvisationsteater Stockholms Stadsteater Strindbergs Intima Teater Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm Subtopia Subtopiafestivalen Södra Teatern Teater Barbara Teater Brunnsgatan 4 Teater De Vill Teater Dur & Moll Teater Eksem Teater Fredag Teater Galeasen Teater Giljotin Teater Interakt Teater Iris Teater Jaguar Teater KAOS Teater Kurage Teater Nostra Teater Olydig Teater Pero Teater Sagohuset Teater Tamauer Teater Tre Teater Tribunalen Teater Trixter Teater Uno Teater Västmanland Teateri Teatr Weimar Tjechovensemblen Turteatern Unga Klara Uppsala Stadsteater Värmlandsoperan Västanå Teater Västerbottensteatern Skellefteå Östgötateatern Aktuella uppgifter se: riksteatern.se/medlem Svarspost Norsborg Det här är riksteatern 211! Alingsås Teaterförening Alvesta Teaterförening Arboga Teaterförening Arjeplogs Riksteaterförening Arvidsjaurs Teaterförening Arvika Teaterförening Bjuvs Teaterförening en del av Riksteatern Bodens Teaterförening Bolidens Teater- och Musikförening Bollnäs Riksteaterförening Borlänge Teaterförening Botkyrka Teaterförening Boxholms Riksteaterförening Bromölla Musik- o Teaterförening Bräcke Teaterförening Burträsk Teater-och Musikförening Båstads Riksteaterförening Dals Eds Teaterförening 7 Dorotea Musik och Riksteaterförening Eda Teaterförening 1 Eksjö Teaterförening Emådalens Kulturförening Enköpings Riksteaterförening Eskilstuna Riksteaterförening Eslövs Teaterförening Essunga musik- och teaterförening ESTRADA 52 Fagersta Teaterförening Falkenberg Riksteaterförening Falköpings Teaterförening Falu Teaterförening Filipstads-Bergslags Teaterförening Finspångs Riksteaterförening Folkarebygdens Teaterförening, Avesta Forshaga Deje Teaterförening en del av Riksteatern Färgelanda Teaterförening 24 Färs Riksteaterförening Föreningen Farhang Föreningen Scenkonst i Strömstad 2 Gislaved-Värnamo Teaterförening Gnosjö Teaterförening Graffitifrämjandet Gullspångs Teaterförening Gällivare Riksteaterförening Gävle Teater/ Teaterförening Göteborgs Teaterförening 442 Göteborgs Turkiska Riksteaterförening 2 Habo Kulturförening Hagfors Riksteaterförening Hallsbergs Teaterförening Hallstahammars Teaterförening Halmstads Teaterförening Hammarö Teaterförening Haninge Riksteaterförening Haparanda Teaterförening Riksteatern Heby Teaterförening Herrljunga teaterförening Hofors Teaterförening Hudiksvalls Teaterförening Hultsfreds Teaterförening Hylte Kulturförening 11 Härnösands Teaterförening Hässleholms Teaterförening Höganäs Riksteaterförening Hörby Teaterförening Hörnefors Musik- & Teaterförening 4 Jokkmokks Riksteaterförening Kalix Riksteaterförening Kalmar Teaterförening KARil KariN Karlshamns Teaterförening Karlskrona Riksteaterförening Karlstads Teaterförening Katrineholms Teaterförening Kazakiska Kulturföreningen Kiruna Teater- & Musikförening K-märkt Mora 8 Kramfors Riksteaterförening 2 Kristianstads Teaterförening en del av Riksteatern Kristinehamns Teaterförening Kulturföreningen Bikupan, Bjurholm Kulturföreningen Paraden, Leksand Kulturföreningen Welest Kumla Riksteaterförening Kungsbacka Teaterförening Kungsörs film- och teaterförening Kungälvs Teaterförening Kävlinge Teaterförening Köpings Teaterförening Landskrona Riksteaterförening Lessebo Teaterförening 58 Lidköpings Teaterarrangörer Lindesbergs Teaterförening Ljusdals Riksteaterförening Lomma-Bjärred Teaterförening Ludvika Teaterförening Luleå Riksteaterförening Lunds Teaterförening Lycksele Musik & Teaterförening Lysekils Musik- och Teaterförening 15 Länsteaterföreningen / Riksteatern Gävleborg Malmö Turkiska Kulturförening 3 Malå Teaterförening Markaryds Riksteaterförening Medea 6 Mjölby Riksteaterförening Motala Teaterförening Mullsjö Teaterförening Musik & Teater Vänner i Jönköping Musik & Teaterföreningen Vännäs Mönsterås-Blomstermåla Teaterförening Nacka Riksteaterförening Nameless ART Nora Teaterförening Nordanstigs Teaterförening Nordmalings Musik- och Teaterförening Norsjö Musik- och Teaterförening Nybro Teaterförening Nyköpings Teaterförening Nässjö Teaterförening Osby Teaterförening Oskarshamns Teaterförening Oxelösunds Teaterförening Pajala Kommuns Arrangörsförening Riksteatern 12 Palestinanätverket en del av Riksteatern 4 Piteå Teaterförening Plural Pom Qulturfolket Vetlanda Re:Orient Riksteaterföreningen i Karlsborg Riksteaterföreningen i Roslagen Riksteaterföreningen i Skara Riksteaterföreningen Sölvesborg Riksteaterföreningen Teaterfixarna i Ronneby Riksteaterföreningen Teaterns Vänner i Mariestad Riksteaterföreningen Tellus Hjältar 2. 6 Riksteatern Blekinge Riksteatern Halland Riksteatern i Degerfors Riksteatern Jämtland/Härjedalen Riksteatern Jönköpings län Riksteatern Kalmar Län Riksteatern Kronobergs Län Riksteatern Ljungby Riksteatern Norrbotten Riksteatern Skåne Riksteatern Stockholms län Riksteatern Strömsund Riksteatern Sörmland Riksteatern Uppsala län Riksteatern Vilhelmina Riksteatern Värmland Riksteatern Väst Riksteatern Västerbotten Riksteatern Västernorrland Riksteatern Västmanland Riksteatern Örebro län Riksteatern Östergötland Robertsfors Teater & Musik Sala Teaterförening Salems Teater- o Musikförening Sandvikens Teaterförening Scen Sundsvall en del av Riksteatern Scenkonst Dalarna Scenkonst Hedemora Säter 34 Scenkonst Kalmar Scenpass Stockholm Simrishamns Riksteaterförening Skellefteå Riksteaterförening Skillingaryds Teaterförening Skinnskattebergs Teaterförening Skövde Teaterförening Slite Teaterförening Solidaritetscenter för iranier och svenskar Sollefteå Riksteaterförening Sorsele Teaterförening Sotenäs Riksteaterförening 72 Staffanstorps Teaterförening Stenungsunds Teaterförening Storumans Musik- och Teaterförening Strängnäs Riksteaterförening Sudrets Teaterförening Sundsvalls Dansförening Surahammars Teaterförening Säffle Teaterförening en del av Riksteatern Sävar Musik och Riksteaterförening Söderhamns Teaterförening Söderköpings Teaterförening Tanums Teater- och Musikförening 63 Teater Arken Teater SAT Teaterföreningen i Ale Teaterföreningen i Mariehamn Teaterföreningen i Olofström Teaterföreningen Superb Teaterföreningen Va Du Vill Sävsjö Tidaholms Riksteaterförening Tierps Riksteaterförening Timrå Riksteaterförening Tingsryds Teaterförening Tjörns Kultur- och Teaterförening Tomelilla Riksteaterförening Torsby Teaterförening Torsås Teaterförening Tranås Teaterförening Trelleborgs Teaterförening 71 Trollhättans Teaterförening Turkisk-Svenska Riksteaterföreningen Töreboda Teaterförening Uddevalla Riksteaterförening ANSLUTNA ORGANISATIONER Ulricehamns Riksteaterförening Umeå Teaterförening Unga arrangörsnätet 16 Uppsala Riksteaterförening Uppvidinge Riksteaterförening Uusi Teatteri-Nya Finska Teatern Vadstena Teaterförening Valdemarsviks Teaterförening Vansbro Teaterförening Vara Riksteaterförening Varbergs Riksteaterförening Varbergs Turkisk-Svenska Riksteaterförening Wise Madness 6 Vittsjö-Bjärnum Teaterförening Voxnadalens Teaterförening Vårgårda Teaterförening Vänersborgs Teaterförening Västerviks Teaterförening Västerås Kulturarrangörer Västmanlands Finska Kulturarrangörsförening VÄSKY Västra Jämtlands Teaterförening Växjö Teaterförening Young Art Kulturförening Ystads riksteaterförening Åbo Svenska Teaterförening Åmsele Kultur- och Teaterförening en del av Riksteatern 31 Åmåls Teaterförening Ånge Teaterförening Åsele Musik- och Teaterförening Älmhults Teaterförening Älvsby Teaterförening Ängelholms Riksteaterförening Ödeshögs teaterförening Öfre Ljusnans Teaterförening Ölands Riksteaterförening Örebro Dövas Ungdomsklubb Örebro Teaterförening Örkelljunga Teaterförening 96 Örnsköldsviks Riksteaterförening Östersunds Teaterförening Östhammars Teaterförening en del av Riksteatern Överkalix Teaterförening Övertorneå Teaterförening Academia Cultura Arena Baubo Blekinge Läns Bildningsförbund Bosnisk-hercegovinska Föreningen NERETVA Bygdegårdarnas Riksförbund Dalarnas Dövas Förening Dalateatern ESBO Stadsteater Folkets Hus Nynäshamn Frölunda Kulturhus FSDB Stockholm och Gotlands län Föreningen Friteatern Garantiföreningen för Svenska Teatern Grums Kultur och Turism Göteborgs Dövas Förening Halmstads Kulturskola Härryda Kommun Höörs Musik- och Teatersällskap Inkonst, Malmö Intercult Iranska Riksförbundet i Sverige (IRIS) Jyväskylän kaupunginteatteri Kotkan kaupunginteatteri Kulturbruket på DAL Kulturbyrån Trollhättan Kulturföreningen Kontrast på Victoria Kulturhuset i Ytterjärna AB Kuopion kaupunginteatteri Laholms Kommun Lerum, Kultur & Fritid Lions Club Åland Freja Malmö Dövas Förening Svenske Manillaskolan Ockelbo Kommun Oscarsgymnasiet Oulun kaupunginteatteri Reginateatern SDU, Sverige Dövas Ungdomsförbund Selam Skokloster Bygdegårdsförening Smålands Musik och Teater Specialpedagogiska skolmyndigheten Kristinaskolan, Härnösand Stockholms Dövas Förening Stockholms läns Bygdegårdsdistrikt Sveriges Dövas Riksförbund Säters kommun, kulturnämden Södertälje Stadsscen Estrad Tampereen Työväen Teatteri Teaterföreningen Lyset Upplev Botkyrka AB Wasa Teater-Österbottens Regionteater Åre kommun Österå byalag Fortsätter på omslagets insida

3 VÄLKOMMEN TILL 211 ÅRS BERÄTTELSE OM RIKSTEATERN Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse för alla överallt. Det är Riksteaterns ord, Riksteaterns vision, så som de formulerades av ombud på Riksteaterns kongress i maj 211. Läs gärna mer och sprid visionen! Är du medlem, ideellt arbetande i en Riksteaterförening, konstnär eller medarbetare? En av dem som är med och skapar förutsättningarna, som ser till att hålla mötesplatserna öppna i hela Sverige. Tillsammans skapade vi under 211 upplevelser för drygt 1,2 miljoner personer. En fantastisk siffra! Är du politiker, beslutsfattare, känner du oss väl eller vill du veta mer? Välkommen! Oavsett vilken roll du spelat för Riksteatern hittills välkomnar jag ditt engagemang och intresse för den framtida utvecklingen. Genom Riksteatern finns möjligheter att utmana och påverka, både dig själv och alla som varit med ett tag. Konsten är inte en produkt, konsten är en process. Den börjar med en idé och pågår så länge tankar och känslor sätts i rörelse. BIRgITTA ENgLIN Vd Riksteatern

4 8 Nationell scenkonstproduktion , , INNEHÅLL 15,9 14, Arrangerade föreställningar Kongressen Vad styr oss? Bakom kulisserna i sporthallen Demokratiskt fönster för fler 4 [ 88 ] 1 [ 88 ] 12 [ 88 ] 16 [ 88 ] 11, 16,6 2 1 Ny teknik och fler språk Lokalt, globalt, glokalt Riksteatern en del av världen 2 [ 88 ] 24 [ 88 ] 28 [ 88 ] 17,1 4, 11,3 13,8 8,4 9,7 5,6 9,4 16,5 15,8 6,6 6,2 7, Förmedlade föreställningar Riksteaterns projekt Nummer.se, Södra Teatern, Cullbergbaletten Riksteatern län för län 211 Riksteaterns samlade produktion 211 Scenkonstproducenter och fristående artister Riksteaterns styrelse och ledning ÅRSREDOVISNINg Förvaltningsberättelse 3 [ 88 ] 32 [ 92 ] 34 [ 88 ] 56 [ 88 ] 74 [ 88 ] 76 [ 88 ] 77 [ 88 ] 12,9 25,7 1 Koncernredovisning Resultatdisposition / resultaträkning 79 [ 88 ] 81 [ 88 ] Balansräkning 82 [ 88 ] -4% 5-9% 1-14% 15-19% >2% PROCENT AV BEFOLKNINGEN Kartan visar antalet besök på föreställningar som producerats, förmedlats eller arrangerats av Riksteatern i förhållande till folkmängden i respektive län Alla föreställningar* Kassaflödesanalys Noter Revisionsberättelse 83 [ 88 ] 83 [ 88 ] 88 [ 88 ] 6 3 *=Totalsumma utan dubbelräkning. Delsummorna är delvis överlappande

5 Från Motala teaterförening: Ragnhild Wärn och Hans Enkvist Riksteatern håller kongress vart fjärde år. Kongressen 211 skiljde sig från tidigare års kongresser. Den här gången möttes Riksteatern i delvis nya former med mer delaktighet för fler. Förutom förhandlingar i plenum genomfördes så kallade Påverkanstorg. Kongressen är Riksteaterns högsta beslutande organ. Förtroendevalda ombud från riksteaterföreningarna träffas för att besluta om mål och riktlinjer. Stadgar och styrelse för nästa period utses också. Cullbergbaletten på Mosebacke torg Incheckning Tomaj Keyvani, Farhang 4 [ 88 ] 5 [ 88 ] Foto: Anna Huerta Anita gustafsson, Surahammar

6 BIRgITTA ENgLIN, vd för Riksteatern sedan 25. Tidigare skådespelare och regissör, bland annat på Dramaten, Uppsala Stadsteater, Riksteatern och flera länsteatrar. Är även bland annat ledamot i styrelserna för Danshögskolan och Dansens hus i Stockholm, Svensk Scenkonst och Kultur och näringsliv. ELISABETH LöFgREN, ledamot i Riksteaterns styrelse, vald av Riksteaterns kongress. Yrke: kundservicechef på Umeå Energi. Även vice ordförande i Umeå Teaterförening och suppleant i Riksteatern Västerbotten. Tidigare även styrelseledamot i Riksteatern Vilhelmina och Storuman Musik- och Teaterförening. MALIN EIDIN, ledamot i Riksteaterns styrelse, vald av Riksteaterns kongress. Yrke: språklärare. Även fackligt arbetsplatsombud. Tidigare ordförande för den lokala Riksteaterföreningen i Strömsund. Suppleant i Riksteaterns styrelse sedan 24. Även med i Riksteaterns nationella barnteaterråd sedan 29. JOACHIM BERNER, ordförande för Riksteatern, utsedd av regeringen 211. Även styrelseordförande i bland annat Christian Berner Invest AB, Forma Publishing Group och styrelsemedlem i bland annat Pensionsmyndigheten, Dagens Näringsliv och Talentum. Tidigare chefredaktör och vd för DN, chefredaktör för Expressen och vd för Lowe Brindfors. 6 [ 88 ] SOM OM HELA VÄRLDEN KOMMER TILL MIg I maj 211 höll Riksteatern kongress på Södra Teatern i Stockholm. Hundratals representanter för Riksteaterns föreningar och anslutna organisationer samlades för att bland annat bestämma inriktning för Riksteatern och utse nya styrelseledamöter. Hur var kongressen? Vad kan den leda till? Och vad betyder den för Riksteaterns utveckling? Birgitta Englin, Riksteaterns vd, ledde i början av 212 ett samtal med Joachim Berner, ordförande i Riksteaterns styrelse, Malin Eidin, styrelseledamot och Elisabeth Löfgren, styrelseledamot. Fyra personer med olika erfarenheter och bakgrund ger här sin syn på Riksteaterns styrelsearbete och utmaningar. Kongressen Birgitta Englin: Hur uppfattade du kongressen? Du som varit med i styrelsen både före och efter den. Malin Eidin: Jag tyckte att kongressen var jättebra. Om jag jämför med de två kongresser som jag har varit på tidigare så var det här en helt annan kongress. Tidigare har det varit krig om att göra sin röst hörd. Nu var det i stället en samstämmighet, som kom genom påverkanstorget, det gjorde att alla var överens när det kom till beslut. B: Tycker du att det har påverkat styrelsearbetet? M: Absolut. De beslut som togs på kongressen måste man ställa sig bakom på ett annat sätt nu än tidigare. Tidigare var det ju trots allt vissas åsikter, de som talade högst, som blev mest hörda. Den här gången är det mer folkrörelsens röst som blivit hörd. B: Vad tycker du Elisabeth? Elisabeth Löfgren: Det fanns en vilja att kompromissa och hitta gemensamma lösningar den här gången, jag håller med. På tidigare kongresser handlade det ofta om att få sista ordet. Fortsättning på nästa uppslag Foto: Elis Hoffman BIRgITTA ENgLIN Riksteatern ser på publiken och Riksteaterns medlemmar som medskapare inte bara mottagare i den konstnärliga processen. Det är unikt och det är något som vi behöver idag. Den här processen som kulturen skapar mellan människor i samhället har en extrem potential. ELISABETH LöFgREN När jag flyttade hem till Vilhelmina 1994 blev jag värvad till teaterföreningen. Det som driver mig är upplevelsen. Det är som om hela världen kommer till mig. Jag får vara delaktig och jag får möjlighet att påverka. MALIN EIDIN Jag vill fortsätta vara med på den här resan, försöka utveckla folkrörelsen. Riksteatern är mer en livsstil än en uppgift. Det är en glädje att kunna få vara med och göra saker som ger någonting till folk. JOACHIM BERNER Kultur är viktigt i ett samhälle, i dramatiska tider i synnerhet. Då kan den vara en ventil. Kultur kan också vara som forskning, genom samtal, uttryck och möjligheter. 7 [ 88 ]

7 Kongressordförande Ingela Thalén Marianne Pihl hälsar välkommen JOACHIM BERNER: Jag vill arbeta för målet att nå det är helt möjligt 1 medlemmar 215. BIRgITTA ENgLIN: 1 aktiva medlemmar. JOACHIM BERNER: Ja, och dessutom få in 1 miljoner nya kronor till verksamheten, det är högst möjligt. Påverkanstorget Stipendieutdelning; Birgitta Englin, Runa Fransson och Suzanne Sellin Foto: Anna Huerta B: Jag uppfattade också en rörelse som söker sin roll i ett samhälle. Det är ett samhälle i förändring där kulturen plötsligt känner att vi faktiskt kan spela, och spelar, en roll som vi kanske inte riktigt har klargjort för oss än. Vad säger du då Joachim, som under 211 utsågs till Riksteaterns ordförande av regeringen? Joachim Berner: Jag kan inte jämföra med hur det var förut, men jag ser att kongressen ger en yttre ram när det till exempel gäller kommunikation, dialog och varumärke. Kongressen har sagt att det är viktiga områden, och det tycker jag självklart också. Det här kommer också att innebära ett mer stringent styrelsearbete. Vi måste leverera besked och beslut. Och stå för våra beslut, för den kommunikation vi ger. Jag ser också att kulturen kan vara ett framtidsexperimenterande, ett universitet. Den har också en viktig roll i brytningstider och förändringstider. Det handlar om att gestalta och reflektera. Om 5 år kommer man att säga att den här tiden vi har just nu, med hela den omdaning som sker av Europa, det är en historisk period, en omställningsfas. Det kommer att gestaltas. Riksteaterns styrkor och utmaningar J: I folkrörelsens karaktär ligger det faktum att många jobbar ideellt, man delar med sig, det finns många ideellt aktiva, man ger någonting. Det genomsyrar hela organisationen och hela varumärket. Det finns en öppenhet och generositet som jag tycker att vi ska vårda. Riksteatern har också en finmaskig distributionskanal, med ett tryck i. Det finns en självklar kompetens och en stolthet i det man producerar. Det här är en tillgång som vi inte får ut den fulla potentialen ur. M: En styrka som jag ser är att vi har en så pass aktiv folkrörelse som vi har. Vi har det ideella engagemanget som vi kan spinna vidare på. Samtidigt måste vi bygga förutsättningar för att kunna tillvara ta det på ett ännu bättre sätt än vad vi har gjort hittills. Det handlar om att nå ännu bättre resultat, ännu större publik och ännu större engagemang ute i landet. Vi har ju kapacitet till det och vi har ju strukturerna. E: Vi har en slags kvalitetsstämpel också, tycker jag. Det är ju få saker som Riksteatern gör som inte är bra. Det är essensen, en grund i det hela. årets viktigaste debatt B: Vilken debatt tycker ni var årets viktigaste? M: Det som har varit mest aktuellt för Riksteatern är regionaliseringen. Hela kultursverige börjar omformulera sin karta. B: Hur uppfattar du att vi har landat i den debatten? M: Vi ligger väldigt bra till där. För ett år sedan stod vi i startgroparna, då var det fortfarande många som inte hade full koll på vart vi i Riksteatern ville. I dag känns det som att alla som har varit inne i processen har en tydlig bild av vad det är för något vi försöker landa i. Vi har legat steget före hela tiden på något vis. E: Jag håller inte med. Regionaliseringen är fortfarande bara ett ord för många, det finns många som inte landat i vad det innebär för ett lokalt arbete. Däremot på regional nivå, där håller jag med, där finns en bild om att det här är viktigt, vi behöver synas på den kartan. M: Vi behöver spinna vidare på det vi uppnådde under kongressen också, känslan av att ha möjlighet att göra sin röst hörd. Vi måste fortsätta jobba för ett klimat där Riksteaterns föreningar känner att det finns möjlighet att påverka. B: Hur kan man koppla det till resurserna? M: Vi behöver skapa förutsättningar och hitta de resurser som krävs för att vi ska kunna ta tillvara föreningarnas röster och det ideella engagemangets vilja att engagera sig. J: Decentralisera tillgångarna och centralisera värderingarna. M: Ja, komma närmare. Sedan måste vi försöka omfördela de resurser vi har så att vi gör det vi ska och gör det som krävs för att nå dit vi vill. J: Vi ska attrahera nytt kapital också. Det finns dels ett intresse för att vara partners till oss inom organisationsvärlden, dels finns det kommersiella intressen som vi kan överväga. Och ökad publik såklart, det innebär ökade intäkter också. M: Vi har redan samarbeten där vi kan utöka också och få loss större resurser för att kunna göra saker tillsammans. Folkets Hus och Parker till exempel. Och Vårdförbundet.... och ett bygge för branschen B: Elisabeth, du kommer från Västerbotten, Sveriges folkrörelsetätaste län. Känner du att det finns en slags revival-time nu för folkrörelsearbete och ideellt engagemang? Ökar inflytande och påverkan? E: Ja, det tycker jag. Där har regionaliseringen varit bra, faktiskt. Den har tydliggjort vad vi gör och stärkt oss. I Västerbotten finns det en stor teaterförening och ett flertal små. Det påminner om hela Rikstea- terns struktur. Min förhoppning är att den stora föreningen ska kunna ge tillbaka lite mer än vad man gör idag. Skapa lite fler ringar på vattnet. Det handlar om kompetens och om att ge tips till de som är mindre och inte har samma resurser eller nätverk. B: Det är ungefär samma diskussion som vi har fört om Riksteaterns nettogivande till branschen i stort. Riksteatern bidrar med ett bygge för branschen. J: Ja, det är ett generöst förhållningssätt som Riksteatern har. Det ska man värdesätta, i slutändan kommer det att gynna Riksteatern. Ta scenkonstportalen som vi har utvecklat till exempel, den har blivit en branschtillgång. Det här gör Riksteatern till en viktig aktör. Vi delar med oss och är generösa. Sedan finns det säkert de som åker snålskjuts på oss också och där blir vi en marginalvinnare, men det är försumbart. Det är en filosofisk fråga också. Ger man så får man. 8 [ 88 ] 9 [ 88 ]

8 VAD STyR OSS? ST y R E L RUM ern ko r Riksteaarthela fool ch F S en ha. er ID MT ressernaär diskuatnisatioknongress A R g H g F n kon rum. av or r nästa g o la ö M e l m t i d s f ve c k l i n e r n a f s t a l r u e F lsen ered r ö r e a r fö r b j bör KOMMUNALA OCH REgIONALA AVTAL g å kon hur d e s p g r u n d fö r a t lu l, il Bes lt t a r lok gge och li t planeras ionellt. t e arbet alt och na n regio RI Regionalt eller lokalt kan det finnas avtal med till exempel landsting eller kommun som på samma sätt som regeringens regleringsbrev påverkar den nationella verksamheten påverkar arbetet regionalt och lokalt. Den regionala dialogen är alltmer betydelsefull genom samverkansmodellen som är det nya sätt som kulturpolitiken planeras regionalt i Sverige. N TER ar. A E m llt dlem dee KST i e tar am ass a arbe ar, som t m s n g ns Är e av des örenin cenko. a t r f at t s e g e t d n a l a n o c ks å M å i ks t e r fö r a l r e r e e r h i m ngö e äg ed l e t t ill a r r a a nå u d et, d blir m lir b d u sk m e O m d e n i n g av nog n n. fö r Inte teater teater are i e rar. g s s ä k l i k i eat e r t R d a n i e c ks å t ö r s t du o ldens s vä r LÄS MER! Vill du läsa mer om Riksteaterns mål, kongressens plan, se regleringsbrevet från staten eller lära dig mer om Riksteatern? Gå in på riksteatern.se Under rubriken om riksteatern hittar du information och dokument att botanisera vidare i! Illustration Höj rösten sommaren 21: C.Kåberg i en lo rm k denna al riksteate edlemmar r d emo krat is förening äg ka folk e rörels r Rik e. ä ve n o s t e a t e r n ä r öppe rganis en rik at io n st skolo eater fören ner som in ing, s r eller te ä r om t and ka n a nsluta ra samman ill exempel slut nin sig t il som p lr g lat t fo rm för iksteatern ar idéut b y t e. MEDLEMMARNA Mer än 4. scenkonstintresserade personer är medlemmar i en lokal riksteaterförening. Det äger organisationen. I sin lokala riksteaterförening beslutar man till exempel vid årsmötet om verksamhetsplan och utser styrelse. EgISK STR AT n PL A N resse MÄN ENgANISKORS gema Alla s Ng om ä Den ideella organisationen Riksteatern får ett anslag från staten. Med bidraget från Kulturdepartementet följer ett uppdrag och i ett regleringsbrev berättar regeringen vad man vill att Riksteatern ska göra för dessa medel. Foto: Pawel Flato KONgRESSEN gsta beslutande Riksteaterns hö vart fjärde år. organ äger rum ån riksteaterud fr Då träf fas omb s r att tillsamman fö a föreningarn r. je in tl och rik besluta om mål st yrelse Man väljer också ioden. för kongressper SE Riksteate rn kongress s nationella styre e ls kongress n, och driver verk e utses av s e utses av ns beslut. Styrels amheten efter R e styr geno egeringen. Styrels ns ordförande m VD org e inom Rik anisation n utser VD och steatern. Styrelse en med anställda verksam n heten oc h Rikstea tar fram mål för terns bud get. REgLERINgSBREV 1 [ 88 ] 11 [ 88 ]

9 BAKOM KULISSERNA I SPORTHALLEN Foto detta uppslag: Hans Runesson Katitzi hade premiär i Strömsunds kommun den 14 november 211. Riksteatern Strömsund bjöd alla elever i årskurs 3-6 till premiären. Turnén fortsatte till östersund, där alla fjärdeklassare begav sig till Parkskolans sporthall. På bara två dagar mötte fler än 1 elever i Jämtland Riksteaterns Katitzi. 39 föreställningar senare befinner sig ensemblen och teamet, sammanlagt 13 personer, i Kronobergs län. De har rest många mil sedan premiären och träffat hundratals människor. Sporthallen i Lenhovda är nästa spelplats. En vanlig onsdag klockan 1. ska 23 barn kunna uppleva Katitzi här. Scenbyggen i gympahallar kräver god planering, noggranna förberedelser och ett stort engagemang av många människor. Redan på tisdagens eftermiddag börjar det. TISDAg 16:5 Anne Svahn, som är frisör, och Jan Lundberg, som byggt scener på Sweden Rock tidigare, kommer till sporthallen. Tillsammans med ytterligare fyra personer från Lenhovda väntar de på att kunna hjäl- pa till. Så här ser det ut på många orter längs Riksteaterns turnéer. En grupp personer, olika på varje spelplats, lastar tillsammans med Riksteaterns personal ur lastbilen och bygger sedan upp scenmiljön. Jag fick höra från Lenhovda Idrottsförening att det behövdes folk här idag, jag tyckte det lät spännande, säger Anne som är medlem i Uppvidinge Riksteaterförening och som också spelar revy på fritiden. 17: Janne Hultgren, teknisk samordnare på Riksteatern, och hans medarbetare rullar upp lastbilen framför sporthallen. De är lite sena eftersom det varit en olycka på vägen mellan Alvesta, där Katitzi spelades tidigare samma dag, och Lenhovda. 17:5 Bygget är i gång. Tempot är högt från första stund. När Janne välkomnat Anne, Jan och de andra kopplar han ihop dem med Riksteaterns rutinerade tekniker. Han instruerar lugnt och tydligt; de som är med för första gången hugger snabbt i. Följ med honom där, säger Janne och fortsätter. Stegen? Den kan du luta mot väggen där. Den stolen, vad står det på den? Det står «ljud». Ställ den där borta. Ur bilen rullas både tvättmaskin och torkskåp. En mängd lådor fyller snart golvet i hallen. I några är det mikrofoner, i andra finns det stativ och i ännu fler finns det kläder och rekvisita. Står det loger på den lådan? Då kan du rulla in den i omklädningsrummet, säger Janne och pekar in mot området där Mari Pettersson, som är kostymtekniker, börjat packa upp. 17:3 Ungefär 15 personer jobbar intensivt i sporthallen. Samtidigt har larmet gått, det slutar låta efter en stund när en dörr till hallen stängts. Det här kommer att bli en ganska ovanlig scenlösning, det syns nu. Skådespelarna kommer att befinna sig i mitten, på en långsmal yta, med publiken längs med de två långsidorna. Musikerna ska sitta på ena kortsidan och ljudteknikern på den andra. Fortsättning på nästa uppslag 12 [ 88 ] 13 [ 88 ]

10 Berättelsen om Katitzi, baserad på Katarina Taikons klassiska romanserie, blev aktuell igen när regissören Kajsa Isakson satte upp Emma Broströms dramatisering för Riksteatern. Föreställningen följdes under turnén av föreläsningar med fokus på demokrati, utanförskap och mänskliga rättigheter. Mia Ray KATITZI Foto denna sida, där ej annat anges: Hans Runesson Foto: Carl Thorborg Foto: Carl Thorborg 18:15 Benjamin Quigley och Hadrian Prett som är föreställningens musiker kommer till hallen för att förbereda så mycket som möjligt dagen före föreställningen. Samtidigt ska det sättas upp tyger, det är inte alldeles enkelt att para ihop de olika tygerna på rätt sätt. Janne Hultgren guidar. På det här tyget står det Kortsida valv, det är där borta. 18:45 Nu är bygget nästintill färdigt. Anne Svahn, Jan Lundberg och de andra som hjälpt till kan bege sig hemåt och Janne Hultgren tackar alla för hjälpen. ONSDAg 8: Skådespelarna och resten av turnéteamet kommer till idrottshallen. De har bott på hotell i Växjö över natten. Nu är det två timmar kvar tills föreställningen ska börja. Skådespelarna Mia Ray, Ida Löfholm,Tito Pencheff, Per Burell, Sandra Malmquist och Sara Lindh ska bland annat hinna värma upp, byta om och sminka sig. Hadrian Prett och Benjamin Quigley testar att högtalarna och instrumenten fungerar som de ska. Samtidigt värmer skådespelarna upp i ena änden av lokalen och scenen tar form mitt på golvet. Janne och teknikerna bygger klart scenen. 8:5 Ulla Stina Nordh, som är ordförande i Uppvidinge Riksteaterförening, och Ingela Olsson, som är kulturoch fritidskonsulent i Uppvidinge kommun kommer till hallen. Jag är här för att hälsa välkommen och ta emot barnen när de kommer om en timme. Vi som är med i teaterföreningens styrelse brukar turas om att ta emot skådespelare och publik, berättar Ulla- Stina. Både Ulla-Stina och Ingela har jobbat länge med förberedelserna. Äntligen, utbrister Ingela. Skolornas kulturombud, som jag jobbar med, önskade sig den här föreställningen redan i höstas. Kulturombuden på kommunens skolor planerar scenutbudet tillsammans med Ingela. De gör också regelbundna utvärderingar. 9: Janne Hultgren, Ulla-Stina Nordh och Ingela Olsson arbetar sig igenom flera viktiga frågor. Hur är det med brandsäkerheten? Var kan barnen hänga av sig ytterkläderna? Hur gör vi med skorna, ska barnen ta av sig dem? 9:3 Publiken kommer till skolgården utanför sporthallen. Det är barn i årskurs 2 och 3 från skolor i Lenhovda, Älghult, Alstermo, Nottebäck och Åseda. 9:4 Skådespelarna och musikerna håller en kort samling inför föreställningen. 9:55 Mia Ray, som spelar Katitzi, gör sig redo. Tanken är att föreställningen ska inledas med att hon banar sig fram genom publiken utanför lokalen. Varje ny lokal innebär nya lösningar. Hur ser lokalen ut här i Lenhovda? Mia och Janne Hultgren bestämmer sig för att använda samma dörr som lastbilen står parkerad framför. 1:3 Mia Ray banar sig fram bland barnen utanför lokalen. Det hela har börjat och barnen går in i sporthallen. Inte illa, det här var coolt, säger en kille när han ser miljön. Barnen kommenterar gärna det som händer på den långsmala scenen framför dem. Kom igen nu då hörs det från publiken när Katitzi först inte lyckas skjuta ned en pyramid av burkar med ett ärtrör. Många rör sig till musiken och en barnarm vevar intensivt i luften. När föreställningen är slut och många börjar applådera hörs också en tydlig längtan efter mer; Nä, är det slut? Jag vill höra mer, ropar en kille i publiken [ ] 15 [ 88 ]

11 DEMOKRATISKT FöNSTER FöR FLER Under 211 byggde Riksteatern upp Scenkonstportalen.se, en webbportal som gör det möjligt för arrangörer och producenter i hela landet att knyta kontakter och mötas. Här kan några arrangörer i Skåne hitta en frigrupp från östersund som passar deras specifika behov säger projektledaren Ulricha Johnson. Alla vill ut och jobba, alla vill möta publiken. Samtidigt får inte alla plats på utbudsdagar, alla får inte samma möjlighet att visa upp sig och alla har inte samma möjlighet att marknadsföra sig. Därför känns det bra att vara med och sänka tröskeln. Scenkonstportalen är ett demokratiskt projekt, ett skyltfönster för fler. Alla som är professionella utövare kan registrera sig. Foto detta uppslag: Lars Kroon Förberedelserna för Scenkonstportalen.se har pågått många år. 211 tog arbetet ordentlig fart. På Teaterbiennalen i maj lanserades portalen för producenter i scenkonstbranschen. På Riksteaterns Anbud Live i september fortsatte arbetet med att skapa intresse bland Riksteaterns arrangerande teaterföreningar. Därefter gick det snabbt, inom några månader hade ungefär 3 producenter och 1 arrangörer registrerat sig. Jag ville följa branschens årsklocka, berättar Ulricha Johnson, som själv har en bakgrund som skådespelare från både operascener och fria grupper. Hon kan identifiera sig med många i branschen. Arbetet med Scenkonstportalen involverar många. En nationell arbetsgrupp med 17 personer har träffats regelbundet. Teatercentrum, Länsteatrarna i Sverige, Danscentrum, Riksteaterns regionala teaterkonsulenter, lokala arrangörer, turnéläggare och distriktsansvariga har alla varit med och bidragit med olika perspektiv och frågeställningar. Vi har hela tiden utgått från arrangörernas behov. Flera konsulenter, från olika regioner, ville också att vi skulle kunna erbjuda utbildning i verktyget. säger Ulricha Johnson. Fortsättning på nästa uppslag 16 [ 88 ] 17 [ 88 ] Maja Rintala förbereder workshop i Jönköping.

12 Ulricha Johnson Maria Ragnarsson Foto detta uppslag: Lars Kroon Så blev det. Maria Ragnarsson, Maja Rintala och Eva Beronius, som alla är kollegor till Ulricha, har utrustat sig med tio bärbara datorer och åker nu ut och ordnar utbildningar för arrangörer. Vi träffar arrangörer och teaterföreningar på mässor och utbudsdagar. Vi berättar hur portalen fungerar och hur man loggar in. Under en halvtimmas workshop, registrerade sig ett trettiotal nya användare, säger Maria Ragnarsson. Sociala medier är också viktiga i arbetet med Scenkonstportalen. Vi arbetar både med facebook och twitter, på så sätt kan vi nå användarna, kommunicera med dem och dela med oss av olika tips. Vi skickar också ut nyhetsbrev via e- post, säger Maja Rintala. Det är förbaskat roligt att få jobba med en tjänst som i grunden är så bra. Och som verkar för att underlätta förmedlingen av professionell scenkonst. Inte för oss eller för dem, inte för vår verksamhet eller för er utan för alla, säger Eva Beronius. FAKTA OM SCENKONSTPORTALEN: Ett webbaserat verktyg som samlar alla professionella turnerande föreställningar. Det är enkelt att överblicka utbudet av turnerande scenkonst. Arrangörer i hela landet kan söka och boka produktioner. Information om regionala subventionsregler, scenstorlekar och utbudsdagar finns i portalen. Arbetet bedrivs i en projektgrupp, där Ulricha Johnson, Eva Beronius, Maria Ragnarsson och Maja Rintala arbetar dels från Stockholm, dels från Skåne. 18 [ 88 ] 19 [ 88 ]

13 Ny TEKNIK OCH FLER SPRÅK Jättekul att testa ny teknik och öka tillgängligheten, säger Hans Thörn om appen som gjort det möjligt för publiken att uppleva en textad version av föreställningen Othello. I Dritëro Kasapis uppsättning av Othello 211 fanns det många nyheter. Handlingen fl yttades till exempel till dagens näringsliv, någonstans i Mellanöstern. Pjäsen placerades i en post 11 septemberkontext, där den andre, den farliga, blev muslim från Mellanöstern. Med på turnén följde även modern teknik. I Sundsvall blev föreställningen en av de mest tillgängliga någonsin. Hans Thörn är anställd hos Riksteaterföreningen Scen Sundsvall och en av dem som valde att erbjuda publiken en av Riksteaterns tekniknyheter 211. Tekniken gick ut på att ladda ner applikationen RiksText till en smart phone eller att använda någon av de 3 Ipods som Riksteatern lånade ut vid varje föreställning. I appen fanns Othello på tre språk: arabiska, fi nska, och svenska. Det här gjorde det möjligt att uppleva föreställningen på svenska och samtidigt läsa texten på en smart phone. Fortsättning på nästa uppslag 2 [ 88 ] Foto: Malin Skals 21 [ 88 ]

14 Vi har jobbat med syntolkning för synskadade tidigare, det här var vårt första försök att erbjuda ännu mer tillgänglighet på ännu fler språk. Det fungerade bra, de flesta som prövade klarade tekniken. Jag hjälpte till om någon behövde hjälp och erbjöd även personen att komma tillbaka och uppleva en annan föreställning om så önskades, säger Hans Thörn. Riksteatern har testat och använt andra system för textning tidigare. Den här gången valdes en teknik som många människor redan har i sin vanliga telefon. Textöversättningsprojektet drivs av Riksteatern inom samarbets- och branschutvecklingsprojektet Scen utan gränser, där en mängd svenska och finländska organisationer inom scenkonst, utbildning och näringsliv samarbetar. Målet är att producera textade föreställningar på flera språk för olika målgrupper som till exempel personer med hörselnedsättning eller personer som har svenska som andra språk. Dritëro Kasapi, hur tänkte du kring Othello, tekniken och översättningen till tre språk? Jag tänkte inte alls på det. Själva vitsen med det här textningsprojektet var, för mig som regissör, att tekniken inte påverkade det konstnärliga tänket. Jag behövde inte fundera över om översättningen kanske skulle påverka hur föreställningen skulle komma att se ut, som man måste göra om det ska finnas traditionella textningsskärmar på scenen. Det här projektet höjer tillgängligheten för flera publikgrupper utan att begränsa den konstnärliga processen. Kirsti Torhaug och Francisco Sobrado OTHELLO Foto detta uppslag: Markus Gårder 22 [ 88 ] 23 [ 88 ]

15 Inom Riksteatern så är vi ense om att vi inte behöver vara ense. Vi behöver inte tycka lika om konst, men vi delar de demokratiska värdegrunderna om yttrandefrihet och konstnärlig frihet. Vi är ense om var och ens rätt till konst och kultur, vars och ens konstnärliga frihet och rättighet till sina estetiska uttrycksformer. Vi är naturligtvis också ense om att vi inte ska bryta mot lagen. Men vi tycker att vi ska kunna ha frihet att bryta mot konventioner och normer, för Riksteatern skapar med konst en dialog som samhället faktiskt i dag törstar efter. En dialog där vi kan byta idéer med varandra, ändra eller förstärka uppfattningar, vara nyfikna och diskutera olika kvalitetsbegrepp. Förstår vi själva till fullo värdet och betydelsen av att ha en svensk folkrörelse och en nationalscen som bidrar till den diskussionen med öppna mötesplatser? Förstår vi att vi i vårt arbete med att främja, förmedla, arrangera och producera scenkonst också bygger ett öppet och stabilt samhälle, där vi faktiskt kan möta varandra med respekt för våra många olika förutsättningar, viljor och ställningstaganden. I en globaliserad värld där allt ligger precis runt knuten eller i alla fall en google-sökning bort, har Riksteatern blivit en folkrörelse som knyter ihop köksbordet med den globala utvecklingen. BIRgITTA ENgLIN VD, RIKSTEATERN 211 LOK ALT globalt glokalt Riksteatern gjorde under 211 många produktioner och projekt som länkar det lokala med globala, och tvärtom. Återupplev några av tillfällena här. Vem sover i natt? är Ubah Musses berättelse om att komma som ensamkommande flyktingbarn till Sverige. Föreställningen turnerade med Riksteatern under våren 211, den spelades också i Visby under Almedalsveckan. Ubah Musses berättelse dramatiserades av Mia Törnqvist och regisserades av Josette Bushell-Mingo. Skådespelare: Ubah Musse. Riksteatern samarbetade med Röda Korset och Röda Korsets ungdomsförbund under turnén. På flera orter där föreställningen spelades höll Riksteatern och Röda Korset panelsamtal. Debattartiklar som argumenterade för ensamkommande barn- och ungdomars rättigheter publicerades också. Ubah Musse har valt att gestalta sin egen erfarenhet i formen av en teaterpjäs. Berättelsen mynnar ut i att hon söker upp och återförenas med det som finns kvar av hennes familj i Somalia men kanske blir inte mötet precis som hon tänkt sig. Riksteaterns långsiktiga strategi är att presentera berättelser som inte blivit berättade, ett arbete som ut- går från ett samhälle som påverkas av migration, demografiska förändringar och de stora språkgrupperna i Sverige. Sverige har genom att ansluta sig till FN:s konvention om barnets rättigheter åtagit sig att respektera, skydda och uppfylla barns rättigheter. Att stärka även ensamkommande barns och ungdomars rättigheter är allas vårt ansvar. Teatern utgör här en plattform som öppnar möjligheter att uppmärksamma och debattera frågor kring samhällsansvar lokalt. Gemensamt vill vi uppmuntra till samverkan mellan alla aktörer i samhället som kan bidra för att säkerställa rättigheter och öka förutsättningar för delaktighet och gemenskap. Tillsammans kan vi verka för att minska känslan av rotlöshet och övergivenhet, lyfta fram barnen och ungdomarnas mod och styrka och ta till vara deras tillgångar och resurser. Mobilisera alla krafter i kommunen, bjud in ideella föreningar och kulturlivet att medverka i mottagandet! Citat ur debattartikeln Viktig teater om barnens rätt Barometern 5/ Anki Carlsson, Migrationsrådgivare Röda Korset, Martina Anlér, Ordförande Röda Korsets Ungdomsförbund, och Rani Kasapi, ledare för Riksteaterns internationella uppdrag. 24 [ 88 ] Ubah Musse VEM SOVER I NATT? Foto: Martin Skoog 25 [ 88 ]

16 Susan Taslimi och Maz Jobrani IRANIAN VOICES Foto: Danish Saroee 2 beslutsfattare på Europakonferens om kultur och politik Konferensen Det Europeiska Projektets Framtid samlade såväl politiker som representanter för kulturlivet i Europahuset i Stockholm. Vladimir Sucha, direktör inom Europeiska Kommissionen och med ansvar för kultur, mångspråkighet och kommunikation, var en av dem som var på plats. Chefer från Kulturdepartementet, landets regionala och kommunala kulturförvaltningar, Svensk Scenkonst, KLYS, Ideell Kulturallians, Kulturskaparna, Kungliga Operan, Statens Museer för Världskultur, Musiksverige, Svenska institutet och Tillväxtverket deltog för att ta reda på hur Sverige bör agera i frågan om kultur på Europanivå. (En spalt eller ruta med texten. Bild: Studiobild från inspelningen, den har snygg dokumentär känsla, tycker jag.) Pyry Niemi (S) riksdagsledamot och ledamot i EU-nämnden Foto: José Figueroa Konferensen den 9 december var ett samarbete mellan Intercult, Riksteatern och EU-Kommissionen i Sverige. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) och Vladimír Šucha direktör inom EU-kommissionen med ansvar för kultur, flerspråkighet och kommunikation. Foto: José Figueroa Iranian Voices är ett samarbete mellan Riksteatern, Sveriges Radio och radiostationer i Tyskland, England och Turkiet samt webbsajter från olika länder världen över. Bland radiostationerna finns Acik Radyo, Deutsche Radio och BBC. Riksteatern är initiativtagare till projektet som genomförs med stöd av SIDA. Sanna kortberättelser från dagens Iran har dramatiserats och sänts i flera länder, till exempel i Sverige den 22 oktober 211. Radiodokumentärerna bygger på anonyma berättelser där fokus ligger på kvinnors rättigheter och HBT-frågor med skildringar om hur det är att leva som kvinna eller homosexuell i Iran. Pjäserna spelas in på fem språk, de svenska och persiska versionerna produceras i Sverige och har dramatiserats av Susan Taslimi som också regisserar. Bland skådespelarna i den svenska versionen märks: Shebly Niavarani, Elmira Arikan, Björn Kjellman, Sten Ljunggren, Ingela Olsson, Bengt Järnblad, Bahador Foladi med flera. I den persiska versionen medverkar Maz Jobrani, Parviz Sayyad, Shabnam Tolouie, Hadi Khorsandi, Bahador Foladi med flera. Iranian Voices. I studion: Susan Taslimi, dramatiker och regissör för de svenska och persiska versionerna av Iranian Voices, och Maz Jobrani, komiker och skådespelare som medverkar i den persiska verisonen av Iranian Voices. Maz Jobrani är född i Iran och bor nu i USA där han är en känd Hollywoodskådespelare och ståuppkomiker. 26 [ 88 ] 27 [ 88 ]

17 RIKSTEATERN EN DEL AV VÄRLDEN Några exempel på Riksteaterns gränslösa verksamhet under 211. NORgE Norouz-firande i Oslo. Riksteatern samarbetade med lokala arrangörer och nådde ut till stora publikgrupper från Iran, Afghanistan och Kurdistan. Södra Teatern stod bakom två konserter i Oslo, en dubbelkonsert med de två kvinnliga rapparna Anita Tijoux, Chile, och Niña Dioz från Mexico, samt Oquestrada från Portugal, som bjöd på fado. KANADA STORBRITANNIEN NEDERLÄNDERNA TURKIET TySKLAND SVERIgE Riksteaterns Tyst Teater: Workshops och seminarier i Ottowa genom ett treårigt samarbete med teatrar och dövorganisationer. Riksteatern initierade ett nytt europeiskt teatersamarbete under våren. Teatrar i fem länder Theater RAST, Nederländerna, Arcola Theatre, Storbritannien, Talimhane Tiyatrosu, Turkiet, Ballhaus Naunynstrasse, Tyskland och Riksteatern samarbetar nu i det fleråriga projektet Europe Now. Bergsprängardöttrar, skriven och regisserad av Lo Kauppi, besökte nio orter i Finland under mars och april. gästspelsturnén var Riksteaterns sjunde i Finland sedan år 24. SVERIgE IETM, ett nätverk av scenkonstproducenter i Europa, placerade en konferens i Stockholm i april. Riksteatern var med i styrgrupp och arbetsgrupp inför konferensen. Den japanska slagsverksgruppen yamato hade världspremiär på föreställningen Gamushara Beat of courage i ytterjärna i januari. österrike St Pölten Festspielhaus i maj. Cullbergbaletten spelade en föreställning av True Stories of Castaways and Other Survivors av Ina Christel Johannessen och en föreställning av Ekman s Triptych A Study of Entertainment av Alexander Ekman. KINA Cullbergbaletten gästspelade i september på Oriental Pioneer Theatre i Beijing med Benoït Lachambres JJ s voices. gästspelet ägde rum under Beijing Fringe Festival. RUMÄNIEN explore Dance Festival i Bukarest i oktober. Cullbergbaletten spelade en föreställning av JJ s vocies av Benoît Lachambre. TURKIET Seven i Ankara. Ett samarbete mellan Institutionen för jämställdhet och kvinnoforskning vid Middle East Technical University, Riksteatern, Sveriges ambassad i Ankara och Sveriges generalkonsulat i Istanbul. MAKEDONIEN & SVERIgE Riksteaterns Tyst Teater manifesterade sig som ett internationellt center när Open Sign, en öppen scen på teckenspråk, genomfördes samtidigt i örebro och Skopje den 14 maj. NIgERIA African Cinderella, 16 föreställningar i fyra delstater sommaren 211. African Cinderella är en samproduktion mellan Riksteatern och National Theatre of ghana, med stöd från Svenska Institutet. 28 [ 88 ] 29 [ 88 ] SyDAFRIKA World Federation of the Deaf, den sextonde världskongressen för döva, i Durban i juli. Riksteaterns Tyst Teater deltog. PALESTINA Två teaterresor till Palestina. En i månadsskiftet februari-mars och den andra i augusti.

18 RIKSTEATERNS PROJEKT Några nedslag bland Riksteaterns projekt 211 ART OF THE STREETS För andra året i rad arrangerade Riksteatern det internationella gatukonstkonventet Art of the Streets. Den här gången turnerade konventet även runt om i landet. Med en 14 meter lång mobil öppen vägg, spännande konstnärer och föreläsningar gästade Art of the Streets tio orter i Sverige. Gatukonstkonventet välkomnade alla som är intresserade av graffiti och street art, såväl lokala konstnärer som nyfikna åskådare i alla åldrar som ville veta mer om en av världens största konstformer och deltagarkulturer. Längs turnén skapade konventet diskussioner och debatt kring graffiti och framförallt den demokratiska rätten till fritt konstnärligt skapande. Art of the streets är en del av Riksteaterns satsning på urbana kulturyttringar, projektet Riksteatern Movement. ENGAGEMANGSGUIDER Idén med engagemangsguider är att hitta en länk mellan civilsamhällets organisationer och de ungdomar och kvinnor i lokalsamhället som inte själva söker sig till föreningslivet. 15 organisationer är med i projektet som samordnas av Riksteatern. Ungdomsstyrelsen fördelade 9,3 miljoner kronor till projektet under 211. Riksteatern i Almedalen Riksteatern medverkade i Almedalsprogrammet med föreställningen Vem sover i natt?. Föreställningen, med Ubah Musse i den enda rollen, följdes av ett samtal med Röda Korset under rubriken: Barn och unga på flykt med rätt att komma till tals. Riksteatern medverkade också vid Civos,Civilsamhällets organisationer i samverkan, ekonomiska seminarium, där Riksteaterns vd Birgitta Englin var moderator. Too Fly Foto: Riksteatern LÄNK ger skol- och amatörensembler möjlighet att sätta upp nya pjäser, specialskrivna för dem. Dramatiken i 211 års Länk-projekt är skriven av Emma Broström, Stefan Lindberg, Åsa Lindholm, Dennis Magnusson, Mirja Unge och Moira Buffini. Länk görs i samarbete mellan Riksteaterföreningar, Norrbottensteatern, Scenkonstbolaget, Dalateatern, Stadsteatern Skärholmen, Regionteatern Blekinge/ Kronoberg, Regionteater Väst och Amatörteaterns Riksförbund. Inspirationen kommer från The National Theatre i London och projektet Connections. Mia Ray bland elever på Kickoff för LÄNK i Västerås Foto: Marta El-Masri Luleå, Inflytandeprojektet. Fotograf: Emilia Gedda InflyTANDEPROJEKTET Unga i KULTURPLANERNA i och med den regionalisering som pågår inom kulturfältet blir det allt viktigare att säkerställa ett reellt inflytande på regional och lokal nivå i landet. Riksteatern har utvecklat metoder för inflytande och delaktighet som i det här projektet används för att unga människors tankar och visioner ska bli en resurs i arbetet med de regionala kulturplanerna. Koordineras av Riksteatern Sörmland. Gottsunda, Inflytandeprojektet. Fotograf: Joakim Rindå Skola & KULTUR ett nystartat projekt av Riksteatern och Regionförbundet i Kalmar län. Projektet är treårigt och genomförs i samverkan med kulturföreträdare, kommunala skol- och kulturförvaltningar och Linnéuniversitetet. Projektet vill bidra till att skapande och upplevelser blir en del av elevens skolvardag i samklang med läroplanen som en väg till kunskap och som medel att växa. Den här visionen ska nås genom att skapa nätverk och strategier, utveckla metoder och strukturer samt anordna utbildningar för anställda. BREDDAT arrangörskap samarbete mellan Riksteatern och Region Skåne som handlar om att utveckla verktyg och metoder för en breddad arrangörsroll. Projektet ska uppmuntra och underlätta lokal och regional samverkan, stärka befintliga arrangörer och uppmuntra nya former för arrangörskap. 3 [ 88 ] 31 [ 88 ]

19 NUMMER.SE I slutet av 211 kunde Riksteatern och Tidningen Vi berätta om ett nytt samarbete. Ett samarbete som innebär att Tidningen Vi blir ansvarig utgivare och tar över det redaktionella ansvaret för Nummer.se från och med den 1 januari 212. Anna Hedelius fortsätter som chefredaktör, och Riksteatern kvarstår som huvudman och ägare av varumärket Nummer.se. Nummer.se är en nättidning som startades av Riksteatern 2. Nummer.se drevs och utvecklades av Ylva Lagercrantz som var chefredaktör under cirka 1 år. Idag har Nummer.se ungefär 22 unika besökare per månad under högsäsong och cirka 17 prenumeranter på sitt nyhetsbrev. Nummers fokus ligger på recensioner, notiser och intervjuer. Skribenterna består av ett rikstäckande nätverk av frilansjournalister med kultur som bevakningsområde. De flesta är medlemmar i Svenska teaterkritikers förening. SöDRA TEATERN Riksteatern har ansvarat för verksamheten på Södra Teatern sedan Södra Teatern är Sveriges internationella scen för musik, teater och debatt. Under 211 besökte 27 personer Södra Teaterns evenemang. 22 föreställningar turnerade, dessa sågs av 16 personer i Sverige och Norge. Två scener tillkom: Etablissemanget, där småskalig scenkonst presenteras, och utomhusscenen Terrassen, där Fanfare Ciocărlia från Rumänien och Boban & Marko Marković Orchestra från Serbien bland många andra spelade. Södra Teatern samarbetar med civilsamhällets aktörer både nationellt och internationellt samt med arrangörer, agenter, medier och konstnärer. Utbudet är globalt med akter från hela världen och lokalt med samarbeten på gräsrotsnivå. Under året fick den arabiska våren stort utrymme, bland annat med den tunisiske rapparen El Général och genom samtal med unga bloggare från Mellanöstern. Det fleråriga samarbetet med Sveriges Radio fortsatte och nådde nya målgrupper under 211, bland annat med livesändningar i samband med Arts Birthday och SR korrespondenterna. Södra Teatern medverkade även 211 på Stockholms kulturfestival med välrenommerade musikgrupper. AfroCubism, som är superprojektet Buena Vista Social Clubs vagga, och det latinamerikanska Cumbian som fick en särskild presentation genom ett antal konserter med kvinnliga utövare. Södra Teatern blev också en mötesplats för sekulära predikningar med satsningen Guds bakficka. Elisabeth Ohlson Wallins fotoutställning Jerusalem var avstamp och den israeliska journalisten Amir Hass predikan Försvarstal för de arga om vredens framsidor avslutade. CULLBERgBALETTEN Cullbergbaletten har dansat över hela världen och är ett viktigt inslag i den internationella presentationen av svenskt kulturliv. Genom sina turnéer inom landet når Cullbergbaletten också ut nationellt med modern dans. Kompaniet samarbetar med en mängd nationella och internationella koreografer och scenkonstnärer som skapar föreställningar för stora scener såväl som för de mindre. Cullbergbalettens verksamhet omfattar idag också projekt och produktioner för andra platser än de traditionella scenrummen och samverkan med dansutbildningar. Anna Grip är kompaniets konstnärliga ledare. Birgit Cullberg grundade Cullbergbaletten 1967 under Riksteaterns huvudmannaskap. Kompaniet har idag dansare från nästan lika många länder. Sedan starten har dansarnas scenpersonligheter och tekniska styrka varit Cullbergbalettens kännetecken. 211 mötte kompaniet 27 åskådare med 142 föreställningar av bland andra True Stories of Castaways and Other Survivors, JJ s voices och Ekman s Triptych A Study of Entertaiment. Kompaniet dansade dessutom flera Out in context i bland annat Marabouparken, på Kulturhuset och Färgfabriken i Stockholm. 125 av föreställningarna gavs i Sverige och 17 utomlands. Cullbergbalettens samarbete med Riksteatern, föreställningen Master Minds, gavs 84 gånger för en publik på sammanlagt 2 2 elever. Foto: Carl Thorborg Foto: Åsa Hammenståhl 32 [ 88 ] 33 [ 88 ]

20 RIKSTEATERN/LÄN FöR LÄN RIKSTEATERN I BLEKINgE LÄN Riksteatern har i länet fem Riksteaterföreningar och en ansluten organisation. Riksteaterföreningar: Karlshamns Teaterförening, Karlskrona Riksteaterförening, Riksteaterföreningen Sölvesborg, Riksteaterföreningen Teaterfixarna i Ronneby, Teaterföreningen i Olofström. Ansluten organisation: Blekinge Läns Bildningsförbund. Riksteaterns regionala förening: Riksteatern Blekinge är ett samverkansorgan för Riksteaterföreningar och andra anslutna organisationer inom länet/-regionen. Riksteatern Blekinge består av länets alla arrangerande riksteaterföreningar. Det finns en i varje kommun. Riksteatern Blekinge sysslar med övergripande frågor om professionell teater i Blekinge. Den regionala riksteaterkonsulenten arbetar också som kulturkonsulent för Blekinge Läns Bildningsförbund och har kansli på Ronnebygatan 2 i Karlskrona. Riksteatern Blekinge är en aktiv part i samarbetet med Kalmar och Kronoberg i Riksteatern Sydost samt i Scenkonst Sydost som även inbegriper de två länsteatrarna samt Dans i Sydost. Under 21 arrangerade Riksteatern Blekinge Vårträffen för samtliga parter i Scenkonst Sydost. En stor del av arrangörerna i sydost fick ta del av inspirationsseminarier och göra samarbetsövningar. Scenkonst Sydost har även haft träff med regionala kulturpolitiker och tjänstemän samt ägnat mycket tid åt regionaliseringsfrågor och planering av kommande projekt. Blekinge Läns Bildningsförbund har Region Blekinges uppdrag att handlägga arrangörsstöd och amatörstöd till teater och dans samt att samordna och subventionera scenkonst för länets skolor. Detta är således teaterkonsulentens uppgift. Här finns en överenskommelse med länets kommuner att samtliga barn ska se scenkonstarrangemang varje år. BLB och konsulenten är också samordnare för studieförbundens teatersatsning på småplatser där Riksteaterns småplatsstöd används. Sammanlagt 21 föreställningar visades på småorter under Nationell scenkonstproduktion Arrangerade föreställningar Fokus under 211 har varit samverkansmodellen och den nya kulturplanen. Styrelsen har varit aktiv i de möten som ordnats av regionen, tagit fram underlag för kulturplanen och arbetat fram remissvar Varje höst arrangeras under två dagar Skolscen Sydost i samverkan med Blekinge Läns Bildningsförbund, Dans i Sydost och KulturPedagogiskt Centrum i Ronneby. Där visades 19 olika produktioner av dans- och teater med inriktning på skolan i dubbla föreställningar. Festivalen är ett uppskattat arrangemang inte bara av arrangörer utan även av dem som arbetar med scenkonst och elever från estetiska program eller folkhögskola. Cirka 25 personer var deltagare. Många hundra skolbarn och ungdomar deltar som publik. 6 3 LÄN FöR LÄN 211 Regional ordförande 211: Hans-Göran Håkansson Regional riksteaterkonsulent: Ingela Gånedahl Telefon: , E-post: blekinge.rtf@riksteatern.se Förmedlade föreställningar Riksteatern har verksamhet i hela landet. Varje län har en regional nivå som är ett samverkansorgan för riksteaterföreningar och anslutna organisationer. Hela Riksteatern arbetar för ett starkt lokalt arrangörsnät Den regionala nivån spelar en allt viktigare roll i kultur- och tillväxtpolitiken. En ny modell för regional fördelning av statliga kulturpengar tog sin form 211. Enligt modellen tar landstingen/regionerna fram en regional kulturplan i samverkan med länets kommuner och kulturlivet. Under 211 har Riksteatern här haft en dialog nationellt och regionalt med huvuddelen av alla regioner och landsting. BESÖK I FÖRHÅLLANDE TILL FOLKMÄNGD, PROCENT 6,3 RIKSTEATERNS ARRANGEMANG Riksteatern och länsteatrarna samarbetar för att ta tillvara synergier mellan nationella och regionala kultursatsningar. Riksteaterns regionala nivå samverkar alltmer sinsemellan för att bättre ta tillvara resurser och ytterligare utveckla arbetet. 18,7 2,5 RIKSTEATERNS FÖRMEDLADE FÖRESTÄLLNINGAR RIKSTEATERNS NATIONELLA SCENKONSTPRODUKTION 4 3 Alla föreställningar* fanns regionala Riksteaterkonsulenter i de flesta län. Konsulenternas arbete omfattar bl.a. förmedlingen av barn och ungdomsteater, turnéläggning, samordning av scenkonst, arrangörsstöd, fortbildning i kulturfrågor, utbudsdagar, samverkan med kommuner, regionteatrar, fria grupper, regionmusik, dans- och övriga kulturkonsulenter. -2% 2-4% 4-6% 6-8% >8% 2 1 *=Totalsumma utan dubbelräkning. Delsummorna är delvis överlappande [ 88 ] 35 [ 88 ]