Kreativitet. & framtidstro. Marcus Eldh sidan 14. Svensk landsbygd. Möt entreprenören. Lillkorsträsk ett andra hem för Pirelli

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kreativitet. & framtidstro. Marcus Eldh sidan 14. Svensk landsbygd. Möt entreprenören. Lillkorsträsk ett andra hem för Pirelli"

Transkript

1 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket Svensk landsbygd Kreativitet & framtidstro Möt entreprenören Marcus Eldh sidan 14 Lillkorsträsk ett andra hem för Pirelli Matlandet Sverige är fantastiskt krönika av Landsbygdsminister Eskil Erlandsson Projekt har lockat ungdomar till landsbygden MEDFÖLJER SOM BILAGA I DAGENS NYHETER, JANUARI 2011.

2 2 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket Program för attraktiv landsbygd Landsbygdsprogrammet är till för att förbättra miljön och landskapet, öka företagande och konkurrenskraft samt bidra till att landsbygden blir mer attraktiv. Programmet innehåller stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Det övergripande målet är en hållbar utveckling. Jordbruksverket ansvarar för programmet, som genomförs gemensamt av Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sametinget, länsstyrelserna och Leadergrupper i hela landet. Programmet finansieras av Sverige och EU. Det finns ett landsbygdsnätverk för att samla de som är engagerade för landsbygden. Syftet är att genomföra landsbygdsprogrammet på bästa sätt genom idéutbyte och samarbete på lokal, regional och nationell nivå. Landsbygdsgalan Landsbygdsgalan med utdelning av Ull-baggar anordnas årligen av det nationella Landsbygdsnätverket. Syftet är att sätta fokus på de bästa satsningarna som görs inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet ( ). Priset delas ut i sju olika kategorier: Årets Ungdomssatsning på landsbygden Årets Leader Årets Landsbygdsprojekt Årets Integrationssatsning på landsbygden Årets Miljösatsning på landsbygden Årets Landsbygdsföretagare samt Årets Jämställdshetssatsning på landsbygden Kreativ landsbygd 2011 Varmt välkommen till Kreativ landsbygd 2011 den 8-9 februari på Elmia i Jönköping! Två dagar som kommer att ge inspiration och idéer om hur vi tillsammans stärker landsbygden. Kreativ landsbygd 2011 är en interaktiv mötesplats där du kan påverka diskussionen, ställa frågor och knyta nya kontakter. Du kommer att träffa många människor som arbetar med landsbygdsutveckling inom företag, organisationer, föreningar och myndigheter. Läs mer på: Sista anmälningsdag är 17 januari. Olsson & döttrar sätter fart på landsbygden Det är Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen, länsstyrelserna och Leadergrupper i hela landet som står för nomineringarna. Landsbygdsnätverkets styrgrupp utser vinnarna som får ett stipendium på kronor samt varsin Ullbagge designad av Jönköpingskonstnären Peter Gadh. Landsbygdsnätverket arbetar för lärande och samverkan mellan de myndigheter, organisationer och föreningar som arbetar med landsbygdsprogrammet. Bysamverkan gav supersnabb lina Med hjälp av LRF och Leader gick tre socknar på Gotland ihop och grävde ner en egen fiberkabel i marken. Förutom ett supersnabbt och pålitligt Internet sparar byborna numera flera hundralappar i månaden. Landsbygdsföretagare och boende i socknarna Hejde- Väte och Grötlingbo gick under 2009 ihop för att driva projektet Fiber till alla i Hejde-Väte och Grötlingbo. De bildade en ekonomisk förening och ansökte med hjälp av LRF till Leader Gotland om bidrag till projektet. I slutet av 2009 färdigställdes projektet och nu har många bybor tv, telefoni och datorer anslutna till bredbandet till en betydligt lägre summa än de tidigare betalade. För Stefan Johansson som var projektledare i socknen Grötlingbo har detta inneburit en stor förändring. Tidigare hade han en mobil uppkoppling som inte gick att lita på. Idag funkar allt perfekt och Stefan sparar mycket pengar på att få tv, telefoni och dator anslutna till fiberkabeln. Jag sparar cirka 400 kronor i månaden jämfört med vad jag tidigare betalade. Därmed kommer jag att ha tjänat igen investeringen på cirka tre år. Nu kan jag utan problem sköta bankärenden, inköp, försäljning, rapportering och EU-ansökningar via nätet. Vad är Leader? Leader är en metod för att utveckla landsbygden. Metoden bygger på dialog och samarbete mellan föreningar, näringsliv och kommuner. Det finns idag leaderområden över hela Sveriges landsbygd och varje område har tagit fram en egen utvecklingsstrategi. I varje leaderområde finns ett leaderkontor som arbetar med att mobilisera engagemang, hantera ansökningar och stödja och samordna projekt. Allt för att skapa mesta möjliga utveckling i området. KÄNNER DU IGEN DEN GAMLA SÅNGLEKEN PER OLS- SON HADE EN BONNAGÅRD? Förutom en bondgård har herr Olsson nu även en gårdsbutik, ett vindkraftverk, ett e-handelsbolag och en korvfabrik. Och det är faktiskt inte Per som driver bondgården längre. Det är hans dotter. Hon har dessutom startat ett konsultföretag med hela Europa som marknad. Landsbygden förändras. Det är drivet och viljan att utveckla nya verksamheter som utmärker landsbygden idag. Per Olsson är numera koncernchef. Landsbygden förändras. Det är drivet och viljan att utveckla nya verksamheter som utmärker landsbygden idag. Vi vill i den här bilagan visa några exempel på kraft, lust och uppfinningsrikedom. Läs om företag som bidrar till lösningar på klimat- och miljöproblem som Högebo gård utanför Götene eller Skogens Konung från Skinnskatteberg som tar tillvara på människors lust till upplevelser. Möt eldsjälar som ser till alla möjligheter som finns i att leva och driva företag på landsbygden. Landsbygdsministern ser stora möjligheter att Sverige blir Europas mest attraktiva matland. Landsbygden bidrar med smakrika råvaror från jordbruket samt naturen med skogarna, sjöarna och fjällen. Men landsbygdens viktigaste tillgång är de många passionerade entreprenörer som utvecklar och erbjuder oss mat- och måltidsupplevelser i världsklass. Jordbruksverket har tillsammans med landsbygdsorganisationer och andra myndigheter det givande uppdraget att på olika sätt uppmuntra utvecklingen runt om i Sveriges landsbygder. Det är ett uppdrag som utgår från EU:s gemensamma satsning på landsbygderna i Europa. Vi behöver våra landsbygder och de gemensamma lösningarna för att klara de utmaningar som världen står inför. Våra landsbygder gynnar hela landets utveckling! Mats Persson Generaldirektör Jordbruksverket Maria Gustafsson Verksamhetsledare Landsbygdsnätverket En annonsbilaga från Jordbruksverket. Frågor om innehållet besvaras av: -makes you visible vxl Stålg Uppsala MAGNUS NORDGREN Projektledare: Textansvarig: Omslagsfoto: Lea Hansen Henrik Örtenvik Skogens Konung Text: Grafisk form: Repro: Tryck: Henrik Örtenvik, Sofia Gerdmar, Henrik Ekberg Anna Hammarbäck JMS DNEX

3 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket 3 Skogen viktig för ett attraktivt landskap Mitt emellan Östersund och Åre i den lilla orten Mörsil har Fredrik Eliasson bosatt sig på släktgården tillsammans med sin fru Karin Ramström och barnen Erik och Agnes. Här lever de av skogen och är måna om att göra landskapet attraktivt för både djurliv, sig själva, andra invånare och passerande turister. Det är viktigt att ha kvar tillgängligheten till skogen och tidigare generationers trampade stigar. Karin och jag har planer på att hyra ut stugor till turister och en skog med vackra områden och bra promenadstigar ökar attraktionskraften. När vi ses har håller Fredrik på att renovera en bryggstuga, på gården som varit i familjens ägo sedan 1500-talet. Under året har han gått igenom några av de 20-talet hus som finns på gården. I skogsfastigheten ingår även gamla lador som turister passerar på E14 som går förbi. Fredrik har även tittat på att ersätta trästockar så att ladorna inte ruttnar underifrån. Inspirationen till detta fick han efter en resa utomlands. Det skapar en hemtrevlig landskapsbild. När jag var i Österrike och bilade såg jag massa fina lador mm som jag tror påverkar turismen positivt. Många här lever på turismen och skapar vi en fin bild så tar turisterna med sig det. Vi har ett strategiskt läge mellan Östersund och Åre och flyttströmmen börjar gå tillbaka. Alla kan dra sitt strå till stacken. Det märks att Fredrik är full av idéer. Förra året beställde han en målklassad skogsbruksplan. Har man en sådan är det möjligt att söka EU-bidrag från Skogsstyrelsen för andra aktiviteter som utvecklar eller bevarar skogens mångfald. Planen är inte riktigt klar än, men när den är godkänd hoppas han kunna söka stöd för att restaurera skyddsvärda områden, såsom bäckmiljöer och hällmarker, områden som är av betydelse för djur och växtlivet i trakten. Jag har också funderingar på att söka stöd för att röja upp stigar som ligger ganska nära samhället. Fredrik Eliassons far, Karl Eliasson, är glad över att sonen bevarar familjegården. Han tycker det är bra att Fredrik upplåtit områden för en skolskog på en del av fastigheten, ett sätt att bidra till den lokala skolans utveckling. Fredrik drar dessutom upp skidspår och engagerar sig i de kulturmiljövärden som finns i Mörsil. Det är naturligtvis bra med en ny generation och ett nytt tänkande som förvaltar fastigheten. När vi gjorde generationsskiftet ville vi inte att någon skulle förvalta den på distans och bara plocka ut det bästa ur fastigheten. Detta blev en väldigt bra lösning. Ett aktivt skogsbruk innebär inte bara att avverka och sedan rulla tummarna. Skogen ska skötas om, röjas, plantsättas och gallras. Ett modernt skogsbruk måste vara lättåtkomligt, säger han och ler mot Fredrik. MER INFORMATION OM SKOGLIGA STÖD I LANDSBYGDSPROGRAMMET HITTAR DU PÅ

4 4 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket Foto: Heléne Grynfarb / Bildarkivet.se Sörmlands svar på Toscana För tio år sedan gick en handfull mathantverksföretag i Sörmland ihop och bildade Sörmlands Matkluster med målet att organisera och använda den gemensamma styrkan i regionen. För några år sedan blev Sörmlands Matkluster en ekonomisk förening och sen dess har verksamheten spirat. I höstas drog Sörmlands Matkluster igång något de kallar Aptitrundan som fungerar enligt samma princip som konstrundan, fast besökarna får möjlighet att prova olika gårdars mat och gå omkring i gårdsbutiker. Matklustret arrangerar dessutom Bondens egen marknad och jul- och vårmarknader. I Sörmland är vi lyckligt lottade. Här finns den rika mångfald som behövs för en spännande utveckling av den mat vi producerar och äter. Det känns verkligen som att vi har fått luft under vingarna. Det finns ett väldigt stort intresse lokalt efter hantverksmässig mat. Jag tror att vi kommer växa om vi fortsätter att satsa, säger Magnus Åberg. Idag har Sörmlands Matkluster 80 medlemsföretag som Magnus Åberg säger representerar resan från jord till bord. Men bland medlemmarna finner Det finns ett väldigt stort intresse lokalt efter hantverksmässig mat. Foto: matkluster.se Matturismen kommer ge ökad sysselsättning i hela landet, tror man på Sörmlands matkluster. vi inte bara mathantverkare. Vi har även livsmedelsföretag, restauranger, reklambyråer och andra som arbetar med och brinner för mathantverket här i länet. Ser stor potential i matturism Förra året fick Sörmlands Matkluster pengar från landsbygdsprogrammet för att kunna utveckla en webbplats för att sprida information och skapa en verksamhetsplan. Med hemsidan hoppas Magnus att regionen ska samla kraft för att än mer utveckla och visa stolthet över det matarv som finns i länet. Han tror att det finns stor potential att utveckla matturismen inom Sörmland och hela Sverige och att detta kommer skapa ökad sysselsättning över hela landet. Det finns mycket vi kan göra. Vi kan hjälpa till så att kontakten med butiker blir bättre. Möjligtvis kan man också tänka sig att märka ut varorna som är närproducerade och certifiera butiker som säljer våra varor. Det vi har upplevt de senaste åren är att det finns otroligt mycket idéer. Det vi behöver bli bättre på är att genomföra dem. Och då krävs eldsjälar och pengar. Magnus lyfter fram Eldrimner, det nationella centret för mathantverk i Östersund, som en förebild. En framtidsvision är att Sörmlands Matkluster ska kunna hålla kurser själva för både mathantverkarna och för allmänheten. För oss vore det ett bra sätt att göra reklam för oss själva, för att på så sätt få upp intresset än mer för det lokala mathantverket här i Sörmland. Och jag ser hoppfullt på framtiden. Intresset för mat och hälsa är större än någonsin och vi bidrar gärna till en positiv utveckling. Matlandet Sverige är fantastiskt! Fredagsmys, vardagsmat och lattefika. Naturligt, hälsosamt och modernt. Låt oss bjuda på en bit av den svenska livsstilen och på de unika matupplevelser vi har i Sverige. Sverige ska bli Europas nya matland. God mat och måltidsupplevelser ska vara det man tänker på när man talar om Sverige. Men frågar du den utländska turisten är det snarare vinter och skidåkning som kommer först. Vi svenskar har hittills föredragit det italienska, spanska och japanska köket. Så vad har vi för förutsättningar att bli ett attraktivt matland? Våra duktiga kockar pratar ofta om mat med själ. Att den svenska råvaran har tagit smak och form av naturen och årstiderna men även av händerna som tagit hand om den. Maten har formats av traditioner som att safta, sylta, röka, torka, halstra, stuva, konservera och göra inläggningar. Men vi har mer än råvarorna. Sverige har livsmedelsprodukter med starka varumärken som exporteras. Visste du till exempel att folk i fyrtio länder varje år sätter i sig ton knäckebröd från Wasa? Vår omväxlande natur och klimat ger fantastiska förutsättningar för måltider i unika miljöer. Sverige är också unikt med att alla barn får äta lagad mat varje dag i skola och på dagis. Svensk mat har även en styrka i sin kontrastrikedom men också av att ha påverkats av andra matkulturer. Vi äter sillsushi ena dagen och raggmunk den andra. Ska vi bjuda turisten på något så får det gärna finnas en lokal anknytning. Isterband i Småland och renskav i Lappland. Och lägg gärna dessa på pizzan! För att ljussätta Sveriges möjligheter att bli ett matland har regeringen en vision Sverige ska bli Europas nya matland. En kaxig vision som får fransmännen att dra på munnen. Men Sverige har tagit upp p kampen och det är företagarna som ska ta oss dit. Det handlar om såväl lantbrukare som livsmedelsföretag, den offentliga sektorn och restaurangerna. Alla är viktiga för att nå visionen. Tror du att vi kan lyckas bli ett matland som alla talar om? Utan oss svenska konsumenter, som använder och efterfrågar våra fantastiska råvaror, lagar mat, njuter av mat och talar om maten, står företagen sig slätt. Vi ruvar på något fantastiskt. Låt oss bli lika entusiastiska, passionerade och nördiga för maten som vi är för fotbollen. Eskil Erlandssonn Landsbygdsminister Foto: Erik Bratthall

5 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket 5 Korna på Sju Gårdar får en hög andel egenodlat foder och brasiliansk soja är bannlyst. På gårdarna används inga kemiska bekämpningsmedel och ingen handelsgödsel. Klimatcertifierad mjölk från Uppland 2009 dök mjölk från Sju Gårdar för första gången upp i uppländska butiker. Idag väljer allt fler Sju Gårdars mjölk och omsättningen har ökat dramatiskt. Låt oss berätta hur allt började. Vi var några bönder som av och till hade talat om att starta egen verksamhet med ekologisk och närproducerad mjölk för att komma närmare konsumenterna. Under 2008 började planerna ta mer konkret form, säger Henrik Johansson ordförande för Sju Gårdar. Mjölkbönderna på gårdarna Kvarngården, Roteberg, Almunge Prästgård, Östanå, Bärby, Gränome och Stabby i Uppland bildade hösten 2008 en ekonomisk förening och inledde samarbete med Gävleortens mejerier. I februari 2009 lanserade de sina första egna mjölkprodukter med grundtanken att gårdarna ska påverka miljön så lite som möjligt. Idag har de Sveriges första klimatcertifierade mjölk. Vi har idag tre starka mervärden, närproducerat, ekologiskt och klimatsmart. Det känns väldigt bra och vi får mycket positiva reaktioner från kunderna som gillar det vi gör och att det finns ett ansikte bakom mjölken, säger Henrik Johansson. När mjölken lanserades 2009 hade världen sedan några månader tillbaka hamnat i ekonomisk gungning. Att då lansera en mervärdesprodukt som kostar lite extra jämfört med andra mjölksorter kanske kunde ses som lite riskabelt. Men Henrik Johansson och hans bondkollegor tvekade inte. De hade sedan tidigare märkt hur intresset för mat med ett mervärde vuxit. En satsning rätt i tiden I juni publicerades en konsumentundersökning gjord på uppdrag av LRF, Svenskt Sigill och KRAV. Den visade att tre av fyra vill kunna välja mat med lägre klimatpåverkan och att en tredjedel är beredda att betala mer för klimatcertifierad mjölk. Intresset för miljö- och hälsofrågor är större än någonsin. Människor vill kunna göra skillnad, och vi erbjuder konsumenterna en möjlighet att göra ett aktivt val. Det uppfattas väldigt positivt. På sikt hoppas Sju Gårdar kunna ta fram grädde och smaksatt yoghurt, som många frågat efter. Henrik ser hoppfullt på framtiden. Jag tror att vår satsning gjordes väldigt rätt i tiden och jag ser inga tecken på att intresset för miljö, klimat och närproducerad mat skulle minska. Det är snarare tvärtom. Foto: Sju gårdar Foto: Sju gårdar I Västra Götaland finns en bred och varierad livsmedelsindustri och en stark forskningskompetens. Livsmedel i Väst tillsammans med de tre dotterbolagen utgör en stark resurs som bidrar till ökad tillväxt, utveckling och förnyelse inom livsmedelsnäringen. FRÄMJAR UTVECKLINGEN I DET VÄSTSVENSKA LANTBRUKET OCH LIVSMEDELSINDUSTRIN GENOM SAMVERKAN MED NÄRINGSLIV, FORSKNING OCH POLITIK. PLATTFORM FÖR KOMMERSIALISERING AV IDÉER KRING HÄLSOSAM MAT - FRÅN IDÉ TILL MARKNAD. RESURSCENTRUM FÖR SMÅSKALIG LIVSMEDELSPRODUKTION OCH FÖRÄDLING I VÄSTRA GÖTALAND HUVUDFINANSIÄRER För att bli klimatcertifierad krävs bland annat att man effektiviserar energianvändningen, använder grön el och utbildar anställda i sparsam körning. Läs mer på

6 6 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket Tredje generationen driver gården vidare Efterfrågan på ekologisk mjölk är ständigt växande. Familjen Werthén är en av 387 ekologiska Arlabönder. n 1951 började Olof Werthén driva gården i Habo några mil utanför Jönköping. Idag är det barnbarnet David som ska föra arvet vidare. Möt familjen Werthéns som är en av Arlas växande skara av ekologiska mjölkbönder. är Gunnar Werthén började hjälpa sin pappa på gården var det något som kom naturligt. Efter studier på lantbruksskola bestämde han sig definitivt att följa i sin pappas fotspår och bli mjölkbonde. Jag bestämde mig i tonåren utan att någon påverkade mig. Sedan dess har jag aldrig funderat på något annat yrke, säger Gunnar Werthén. Den stora tjusningen, som Gunnar förklarar det, är att få följa ett djur under hela livscykeln och att arbeta för att få fram bättre kor som producerar bättre mjölk och som lever längre. När vi seminerar en kviga försöker vi hitta en tjur som kompletterar hennes svagheter, så att vi får en genetisk spridning som förbättrar nästa generation. Just den biten är väldigt spännande. Gunnar intygar att han inte ansträngt sig för att föra arvet vidare, utan att för sonen David var valet lika naturligt som det var för honom en gång i tiden. David Werthén säger att yrket innebär en möjlighet att förena intresse och arbete. Ända sedan jag var liten har jag inte funderat på något annat yrke. Jag tycker om att arbeta med djur och att det är ett så omväxlande jobb. Jag tror att det är ett framtidsyrke. Gunnar uttrycker en viss oro över att samhället växer allt närmre deras gård och att yrket ibland kan orsaka lite bekymmer eftersom det är så väder- och politikerberoende. Om mjölkpriset sjunker på Nya Zeeland så märks det här på andra sidan jorden. Foto: Veronika Svensson Vi har äntligen möjlighet att produktutveckla mer och marknadsföra vårt ekologiska sortiment. Tidigare var mjölkmarknaden reglerad, men nu är marknaden öppen precis som vilken industri som helst. Det är i grunden positivt, men det har blivit mer fluktuation för oss, säger Gunnar Werthén. Han låter lite stolt då han berättar att det blev lättare att satsa framåt då David visade intresse för att driva gården vidare. De senaste tio åren har de byggt ut gården och ställt om till robotmjölkning och sedan mitten av 90-talet levererar de ekologisk mjölk till Arla. Nästa steg är att försöka få tag i mer mark och vidareutveckla gården. Ett framtidsprojekt blir att ta hand om gödsel på ett bättre sätt för att använda det till biogas, säger Gunnar Werthén. Allt fler ekologiska Arlabönder För fem år sedan satte man inom Arla målet att minst tio procent av Arla-bönderna skulle producera ekologisk mjölk. Under 2010 uppgick

7 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket 7 antalet ekologiska gårdar till 387 stycken av totalt och enbart i år ökar de ekologiska gårdarna med 25 procent. Det är härligt att vi nu är ifatt efterfrågan på ekologisk mjölk. Vi har äntligen möjlighet att produktutveckla mer och marknadsföra vårt ekologiska sortiment. Vi kan också erbjuda tillräckligt med ekologiska produkter till alla kommuner som eftersträvar att nå sina miljömål inom eko, Foto: Fabio Galli säger Ann Freudenthal på Arla Foods. I dagens debatt blandas ofta mervärden som ekologiskt och lokalt ihop. Det ekologiska tänket bottnar i en vilja att arbeta och producera produkter på ett resursklokt sätt, att producera mat med hjälp av lokala, förnybara resurser i så stor utsträckning som möjligt. En ekologisk gård använder inte kemiska bekämpningsmedel eller handelsgödsel. I stället utnyttjas kornas gödsel effektivt. Kravet är att mer än 95 procent av fodret ska vara ekologiskt odlat och odlat i närområdet. Men många odlar mer än så på den egna gården. En ekologisk gård är ett naturligt kretslopp som bevarar den biologiska mångfalden. Ann Freudenthal tror att just mjölken varit det som gjort människor intresserade av ekologiska produkter. Mjölk är den största ekologiska produkten i Sverige och innebär en relativt liten merkostnad för konsumenten. Den ekologiska satsningen är ett steg närmare naturen. Alla våra gårdar strävar efter att minska jordbrukets miljöpåverkan och de ekologiska gårdarna ligger i framkant i det arbetet. Välkomnar konkurrens Konkurrensen för Arla har ökat de senaste åren då företag som Sju Gårdar har kommit in på marknaden med en ansats att erbjuda något lokalt och närproducerat. Ann Freudenthal säger att hon välkomnar konkurrensen och att det kan hjälpa till att lyfta marknaden för ekologiska produkter. Det är bara bra att det är fler som talar om fördelarna med det ekologiska. Samtidigt är det så att exempelvis 90 procent av all mjölk vi producerar i Mälardalen säljs i just Mälardalen. Och våra ekologiska Arlagårdar finns nära konsumenterna och är jätteviktiga i sitt samhälle. Det budskapet måste vi bli bättre på att kommunicera. Intresset för närproducerat och lokalproducerad mat har exploderat de senaste åren. Numera har varje välsorterad matbutik ett rikt utbud av ekologiska, lokala och rättvisemärkta produkter. De ekologiska produkterna är inte längre en liten nisch och Arla blickar mot ett skandinaviskt grannland och hoppas på en liknande utveckling här. Arla driver ekologisk försäljning på många marknader i Danmark till exenmpel utgör den ekologiska mjölken 30 procent jämfört med ungefär 10 i Sverige. Vi tror och hoppas att de ekologiska produkterna kommer ta allt större plats även i Sverige. Nu har vi tillräckligt med mjölk att jobba med och ett bra läge att utveckla den ekologiska verksamheten, jämfört med tidigare när efterfrågan översteg utbudet. SVA främst när det gäller smittsamma sjukdomar hos djur Vid SVA diagnostiserar vi, ger råd om och forskar kring smittsamma sjukdomar hos djur. Vi verkar för bra djurhälsa, säkra livsmedel och en god folkhälsa. Livsmedelssäkerhet och zoonoser, sjukdomar som kan spridas mellan djur och människa, är högt prioriterade frågor. Drivkraften är vårt engagemang för friska djur och betydelsen av friska djur för människor. Forskningen vid SVA blir allt viktigare för att stärka kunskapsläget och beredskapen så att vi kan vara steget före. Sverige har ett gott hälsoläge bland djur, men hot som tidigare setts mest på avstånd kan idag bli verklighet hos oss. De globala mönstren för smittspridning ändras genom ökat Friska djur trygga människor resande, ökad handel och klimatförändringar. För redan kända smittor vi tvingas bekämpa och när nya smittor bryter ut ska vi snabbt kunna vidta kraftfulla åtgärder. SVA är specialiserat på smittämnen för alla typer av smittsamma sjukdomar hos djur vilket är avgörande när både bakterier, virus och parasiter ska bekämpas. SVA samarbetar nära djurägare, djurägarorganisationer, veterinärer, företag, bransch- och intresseorganisationer samt andra myndigheter. Det ger oss överblick över djurhälsoläget och hot som kan dyka upp. Vi arbetar målmedvetet med beredskapsfrågor och bidrar aktivt till att utveckla samhällets krisberedskap. STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT (SVA) är ett veterinärmedicinskt kunskapscenter specialiserat på djurs sjukdomar och smittämnen samt hur de sprids mellan djur, till människan och i miljön. Vi är idag fyrahundra medarbetare däribland veterinärer, forskare/forskningsingenjörer, biomedicinska analytiker och administrativ personal. Vid SVA utför vi uppdrags diagnostik, myndighetsuppdrag och uppdragsforskning. Verksamheten startade 1911 i Stockholm och finns i Uppsala sedan är SVA:s jubileumsår då firar vi 100 år. Läs mer om oss på Foto: Fabio Galli

8 8 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket Nätverk ska locka fler kvinnor till kuporna Av landets nästan biodlare är runt 80 procent män. För sju år sedan startades därför ett nätverk inom Sveriges Biodlares Riksförbund SBR Quinnor för att locka fler kvinnor till bikuporna. Sedan dess har antalet kvinnor inom organisationen ökat markant. I dagsläget finns det drygt 200 gårdar i Sverige som driver någon form av Grön Omsorg. På Stall Sonakull i Gnosjö kommun fick en grupp funktionshindrade chans att spendera tid med djuren. Grön Omsorg fick på Landsbygdsgalan 2010 en Ull-bagge i kategorin Årets Leader. Foto: Jonatan Nilsson Grön omsorg främjar både individ och samhälle Omsorg i kombination med lantbruk. Det är idén bakom Grön omsorg, som skapar meningsfull sysselsättning för människor med särskilda behov, samtidigt som lantbrukare får en möjlighet att diversifiera sin verksamhet. Ulrika Johansson, som driver hästgården Stall Sonakull i Gnosjö kommun, är en av deltagarna i ett utbildningsprojekt där hon har fått möjlighet att utveckla sin affärsidé inom Grön omsorg. En grupp funktionshindrade fick också chansen att spendera tid på landet och bekanta sig med de djur som finns på hennes gård. Gruppen fick bland annat hjälpa till att ta hand om hästar och kaniner, men även prova på andra uppgifter som hör gården till. En sak som de verkligen uppskattade var att röja buskar. Vi använde oss av handverktyg, och de tyckte att arbetet var roligt eftersom de snabbt kunde se effekt på det, säger Ulrika Johansson. Grön omsorg är ett koncept som ursprungligen kommer från Norge, där drygt 500 gårdar erbjuder meningsfull sysselsättning för människor med särskilda behov, eller brukare som de ofta kallas i vardagligt tal. I dagsläget finns det runt två hundra gårdar i Sverige som driver någon form av Grön omsorg. Ingrid Whitelock, projektledare och sakkunnig inom LRF, berättar att effekten hos brukarna varit väldigt positiv: Vi har sett att brukare har börjat må bättre både fysiskt och psykiskt. Många har kunnat minska sin medicinering, gått ned i vikt och mår på många sätt mycket bättre. Jag tror att det här bara är början Ingrid ser oerhörda möjligheter med Grön omsorg och berättar att det finns de som hyr ut delar av sin gård där kommunen sedan driver egen omsorgsverksamhet. Dessutom finns det lantbrukare som driver omsorgsverksamhet på gården med egen personal. De flesta som är intresserade av att driva denna omsorg bor på eller har en egen gård, och hälften av dem arbetar redan inom omsorgen. Ulrika Johansson Sedan finns det andra som har omsorgsutbildningen och är på jakt efter en gård att samarbeta med, berättar Ingrid Whitelock. Ulrika Johansson tror starkt på denna typ av verksamhet. Att hitta lämpliga uppgifter för brukarna var aldrig något problem, och erfarenheten har bara varit positiv, både för kursdeltagare och brukare: Det hela blev ett häftigt möte med människor som man vanligtvis kanske inte skulle suttit ned och pratat med, och det blev många intressanta samtal. Vi har otroliga resurser att utveckla och jag tror att det här bara är början. Genom kurser och möten hoppas man kunna utbyta erfarenheter och ge varandra tips och råd, och nätverket har årligen en nationell utbildningsträff. I de regionala grupperna ordnar man fler och fler aktiviteter Skånes distrikt har till exempel anordnat träffar om bisjukdomar, ergonomi och besök på bivaxfabrik. Man har även utsett speciella kontaktkvinnor för varje distrikt, och en sådan är Marita Delvert från Enköpingstrakten: Jag har alltid haft ett intresse för myror och bin, och fascinerades av deras organisationsförmåga. Så hörde jag att det blir färre och färre bin på jorden och tänkte att detta kunde vara mitt sätt att bidra till miljön. Biodling är alltså betydelsefullt ur andra synvinklar än framställningen av honung? Ja, pollineringen är viktig för miljön och där spelar bina en viktig roll. Sedan är bönderna väldigt positiva till biodling eftersom pollinering i många fall kan ge bättre gröda. Precis som för många andra kvinnor fanns det flera praktiska saker som Marita inte hade en aning om förrän hon tog kontakt med det kvinnliga nätverket. Där fick hon till exempel höra talas om att det fanns frigolitlådor som man kunde använda i stället för de tyngre trälådorna. Männen som sysslat med detta i alla år tänker ju inte på en sådan sak, säger Marita Delvert. Men när lådorna fylls med honung blir de stentunga. Fler kvinnor börjar med biodling med avsikt att kunna leva på det och nätverket uppmuntrar gärna sina medlemmar att bli egna företagare. SBR Quinnor gläder sig över att kvinnoantalet ökat så tydligt, och arbetar ständigt för att göra biodling ännu mer attraktivt för kvinnor. Det är viktigt att vi stöttar varandra, och att vi skapar en kultur där det blir bra för både kvinnor och män att vara biodlare. Bärkraft ger entreprenörer en push framåt Projektet Bärkraft riktar sig till entreprenörer på landsbygden. Entreprenörer som på olika sätt vill utvecklas och gå ett steg längre i sitt företagande. Ulrika Forsgren Foto: André de Loisted Det startades av Länsstyrelsen i Skåne som en del av landsbygdsprogrammet och konceptet har utvecklats och drivs av idé- och konceptbyrån Artcom. Ulrika Forsgren Högman är konceptägare: Vi går in som en utvecklingspartner och arbetar tillsammans med entreprenören. Det vi erbjuder är en form av projektledning; företagaren sätter upp mål och delmål som vi följer med stort engagemang. Bärkraft har ett 60-tal deltagare och Ulrika Forsgren har flera spännande exempel att dela med sig av: Vi har en sjuksköterska som ville utveckla odling och försäljning av fågelfrö, en tidigare bonde som sadlade om till landsbygdsmassör och en kvinna som ville strukturera upp sin äppelgård inför en eventuell överlämning om några år. Det är verkligen en stor variation mellan de olika projekten. Ulrika Forsgren berättar vidare att det är viktigt för en entreprenör att få möjlighet att verbalisera sina tankar: En stor fördel med Bärkraft är att det skapas utrymme och tid för företagaren att utveckla sina tankar och att de får hjälp att strukturera sina utvecklingsidéer.

9 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket 9 Vi är en ideell förening som arbetar för en jämställd regional och lokal tillväxt och utveckling Vi deltar i EU-programmet Interreg IVCs kapitaliseringsprojekt WINNET8 (www.winnet8.eu) Destinationsmål: Bolmenbygden! Ljungby kommun i Småland har tillsammans med de fyra kommunerna runt sjön Bolmen samlat kraft och i januari 2011 lanseras det nya projektet Bolmenbygden med syftet att skapa ökad sysselsättning i regionen. Våra besökare ser inga administrativa gränser. Vi har gått samman för att försöka skapa ett större destinationsmål, förklarar Eva Simonsson, turismchef i Ljungby kommun. Sjön Bolmen är den gemensamma nämnaren för kommunerna Gislaved, Hylte, Ljungby och Värnamo. Under 2010 har ett gemensamt arbete pågått, vilket kommer att resultera i att ett varumärke tas fram med hjälp av det ledande varumärkesföretaget Tendensor. Här i regionen ska vi bli bättre på att arbeta tillsammans. Småland är ett sjörikt landskap med en fantastisk natur och många turistiska lockelser såsom Stora Mosse och Vandalorum, säger Eva Simonsson. Det kommer att bli spännande att se vad vårt samarbete kommer att resultera i för varumärke. Vi vet ännu inte hur varumärket kommer att se ut. Det är viktigt att det nya varumärkesnamnet för Bolmenbygden öppnar upp ifall fler kommuner vill vara med i framtiden, förklarar Eva Simonsson. Under 2011 kommer en webbsida att lanseras och en gemensam broschyr tas fram. Dessutom anställer man en projektledare som ska ha ansvar för den nya satsningen. Eva Simonsson säger att projektet inte bara är ett kommunalt arbete utan att de satsar på att jobba tätt ihop med näringslivet för att skapa fler arbetstillfällen. Det här är både ett sätt att skapa samarbete mellan näringsliv och offentlig sektor och mellan kommunerna. Vi vill skapa tillväxt och visa att vi kan ha en levande landsbygd. Därför är ett av huvudmålen med projektet att skapa flera nya företag och ökad sysselsättning.

10 10 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket Foto: Camilla Sedin Foto: Anna Andersson Otto Ramsay och flickvännen Anna Andersson tillsammans med familjens hundar. Stort intresse för nyöppnad gårdsbutik f Otto Ramsay har alltid varit intresserad av får. Idag lever han drömmen med en egen gårdsbutik och några hundra tackor som går och betar vid havsbandet i Kullabygden i Skåne. ör ett par år sedan gick 27-årige Otto Ramsay ut lantmästareprogrammet vid SLU i Alnarp. Ungefär samtidigt började han jobba lite extra på golfbanan bredvid föräldrarnas gård i Jonstorp i nordvästra Skåne. Hans föräldrar har alltid haft får på gården, men endast i liten skala. Otta Ramsay har länge funderat på att utöka familjens verksamhet och efter samtal med flickvännen Anna Andersson, som var positiv till framför allt en gårdsbutik, gjorde man slag i saken. Det kändes ganska naturligt eftersom jag gillar får och tycker att det finns för lite av dem i Sverige. Samtidigt som han jobbade vidare på golfbanan byggde han om suggstallet på gården till en gårdsbutik. De hittade ett mindre slakteri inte långt från gården som de kunde anlita och började marknadsföra sin verksamhet på bland annat mässor. Det visade sig finnas ett stort intresse för närproducerat lammkött. Restaurangerna i Kullabygden började köpa kött och sedan Kulla Lamms gårdsbutik stod klar hösten 2009 har kunderna stått i kö efter färskt, rökt och på andra sätt förädlat lammkött. Gården ligger väldigt bra till här; det är många turister som kommer hit som vill ha närproducerat och även restaurangerna i området vill ju servera lokalproducerat kött, berättar han. Planer på guidade visningar När Otto Ramsay tog över verksamheten hade de 100 tackor, idag går drygt 300 tackor med sina lamm och betar på de böljande hedarna vid vattenbrynet. Flickvännen hjälper till vid sidan av sin egen verksamhet som grafisk formgivare och även föräldrarna rycker in när det blir mycket att göra. Man har även börjat sälja ull, fårskinn och lite andra tillbehör i butiken där även styckning av lammen sker. Till sommaren finns också planer på att ta med besökare ut på fälten och visa upp hundarnas vallningsarbete. Målet är att komma upp i 400 tackor, men sen är det stopp. På den nivån vill vi ligga. Då kan jag ta hand om djuren själv med hundarna och vi kan försörja Kullabygden med lamm. Vi vill ha en hyfsat stor produktion men ändå så småskaligt att man träffar kunderna. Gården ligger väldigt bra till här; det är många turister som kommer hit som vill ha närproducerat och även restaurangerna i området vill ju servera lokalproducerat kött. Gårdsbutiken som stod klar hösten Foto: Anna Andersson 1400 bygdegårdar nav för lokal utveckling

11 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket 11 Dags för bygdespel i Landeryds hembygdsförening, Östergötland. Nationaldagsfirandet den 6 juni 2010 hos Upplands Väsby hembygdsförening. Foto: Sveriges Hembygdsförbund Kulturarvet finns runt knuten Hembygdsföreningar finns överallt i Sverige. Den som uppskattar ett besök på Skansen i Stockholm, ska veta att det finns liknande miljöer på många platser där spåren från förr är högst levande. Tusentals gamla byggnader och en oändlig mängd föremål berättar om livet några få generationer tillbaka i tiden. Här finns berättelserna om brukssamhället och industrialismen, om folkomflyttningar inom Sverige och om mer långväga resor. Här finns 1900-talets historia i bilder och brev. Och här finns framför allt berättelserna om vanliga människorna som tidigare befolkat platsen; bönder, torpare, soldater, statare och köpmän. Men också husmödrarnas, hårfrisörskornas, industriarbetarnas och raggarnas historia. Lars Lejon i smedjan, som Tivedens hembygdsförening flyttat till hembygdområdet. En växande skara Hembygdsrörelsen är en av Sveriges största folkrörelser med medlemmar i nära 2000 hembygdsföreningar. Minsta gemensamma nämnare är intresset för lokalt kulturarv och historia. Ett intresse som tycks öka för varje år med nya föreningar och en växande skara besökare. Berättarkvällar, byggnadsvårdsdagar, midsommarfester, stadsvandringar och tidsresor för skolbarn är några exempel på aktiviteter som får uppåt 3,7 miljoner besök varje år. Perfekta för en utflykt Alla människor kan uppskatta ett besök på en hembygdsgård. Här hålls gamla traditioner och sedvänjor vid liv. Julmarknader, Valborg, Midsommar, skördefester, marknader och bygdespel är tillfällen för fest och gemenskap. Hembygdsgårdarna är spännande historiska miljöer som ger oss kunskap om bygden, samhället och Sveriges historia. Gårdarna är ofta fantastiskt vackra miljöer mjukt inbäddade i landskapet, ibland med eget museum och kaffeservering alltid med plats för en medhavd picknick i gröngräset. Perfekta för en utflykt vid sidan av de stora motorlederna. Vi gillar nördar Hembygdsrörelsens hjärta klappar varmt för alla nördar. Utan ideella insatser från alla medlemmar med specialintressen skulle vi aldrig ha så mycket att visa fram för svenska folket. Spännvidden är stor från Mus-Olles museum i Jämtland till Målillas motormuseum i Småland, för att nämna två exempel. Var är din hembygd? Alla har vi platser som betyder något särskilt för oss. Det kan vara byn där dina förfäder levde för hundra år sedan. Eller platsen där du bor idag. Hembygdsrörelsen är öppen för alla oavsett om du är nyinflyttad i Sverige eller nyinflyttad på orten. Välkommen! Jan Nordwall Generalsekreterare, Sveriges Hembygdsförbund Du hittar din förening på eller dit vägskylten pekar.

12 HELA DETTA UPPSLAG ÄR EN FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET Landskapet manifesterar mänskligt liv över tid. Varje samhälle påverkas av det förflutna och efterlämnar till framtiden en mångfald av kulturella spår som speglar olika idéer, drivkrafter och behov. Med tiden förändras både samhälle och landskap men det är människan som ger samtiden mening och sammanhang. Historien hjälper oss på så sätt att förstå varför samhället ser ut som det gör. Kulturarv inspirerar till kreativ utveckling Kulturmiljön är ett kapital som kan nyttjas på många olika sätt och detta kräver kunskap och engagemang. Om de kulturhistoriska värdena förvaltas väl och brukas ansvarsfullt bidrar de till att skapa hållbar utveckling, tillväxt och god livsmiljö. Riksantikvarieämbetet är en myndighet som arbetar för att kulturarvet bevaras och används som resurs för att bygga ett hållbart samhälle. gamla berättelser nya affärsidéer För en entreprenör på landsbygden kan kulturarvet bidra till ett mer diversifierat och framgångsrikt företagande. Kulturarv är berättelser om människor och platser. Det handlar om bebyggelse, besöksmål, lokala hantverkstraditioner eller andra former för användning av traditionell kunskap och historiska miljöer. Dessa kulturvärden är nära förknippade med lokal och regional självbild samt bidrar till att göra platsen mer intressant och attraktiv. De höjer dessutom områdets konkurrenskraft och ger upphov till företagande inom upplevelsenäringar och turism. Social utveckling i form av inflyttning, ökat antal arbetstillfällen och förbättrad hälsa är andra nyttor av brukandet av kulturarvet som resurs. kulturarvet håller i längden Men kulturarvet kan även bidra till näringsutveckling på andra, än mer innovativa sätt. Begreppet hållbar utveckling engagerar idag många och de flesta har en uppfattning om vad det kan innebära. Utifrån humanistiska och historiska perspektiv är hållbar utveckling inte en statisk målbild. Det är snarare en ambition att ständigt förbättra förutsättningarna för ett mer demokratiskt, integrerat och välmående samhälle. Kriterierna för hållbarhet är beroende av hur vi upplever vår historia och vår samtid samt hur vi föreställer oss framtiden. Det är inte en process som har en början och ett slut utan en dynamisk rörelse där de sociala och ekonomiska förutsättningarna konstant anpassas till samhällets krav. leva genom att uppleva De viktiga politiska målsättningarna om hållbar utveckling, tillväxt och god livsmiljö gäller oavsett var man bor. I dagens samhälle sker en förändring av förhållandet mellan stad och landsbygd. Fossila bränslen har under de senaste 150 åren varit motorn i västvärldens utveckling och välfärd. Den pågående energiomställningen skapar potential för tillväxt på landsbygden. Den ökade medvetenheten om mat och matupplevelser bygger på högkvalitativa och närproducerade råvaror. På liknande sätt genererar behovet av rekreation i icke-urbana miljöer nya möjligheter för utveckling. Konsekvensen blir att landsbygden, som under 1900-talet avfolkades, nu delvis håller på att återbefolkas men av nya yrkesgrupper. Att genom historien skapa ny framtid kanske verkar motsägelsefullt, men det förflutna kan erbjuda innovativa lösningar och kulturarv kan användas som kapital för tillväxt på landsbygden. Murare, byggmästare, hjulmakare, tunnbindare... Människor har i alla tider behövt finna lösningar på olika behov. Det gällde att ha många färdig heter; att vara uppfinnare i stort och smått. Bonadsmålning av Per Nilsson (känd som Per i Lusshult, f. 1741, d. 1820). foto: pål-nils nilsson/ riksantikvarieämbetet Gemenskap och samverkan ger styrka åt alla Bergslagen är ett särpräglat landskap med spår av bergsbruk från början av 1000-talet ända fram till vår tid. År 2006 startades en tio årig kulturturistisk satsning vars syfte är att skapa nya förutsättningar för utveckling av denna bygd som sedan 80-talets industrikris till stora delar präglats av nedläggning och tillbakagång. Ett antal industrihistoriska miljöer av nationellt och internationellt värde har valts ut för att fungera som bergslagshistoriska centra. Idén är att både bevara och förmedla dessa miljöer samt bygga upp en långsiktigt hållbar struktur som stödjer och underlättar tillväxtmöjligheterna för företag och entreprenörer. I dag består områdets näringsliv till stor del av tillverkande företag med historisk koppling till den tidigare verksamheten i bergsbruk i form av stålindustri och gruvdrift. Samtidigt har Bergslagssatsningen som målsättning att stimulera turismdriven tillväxt och även bidra till att skapa innovativa miljöer där kulturmiljön och naturen inspirerar till kreativitet och nyskapande. Kombinationen kulturarv och naturmiljö ger goda förutsättningar för att utveckla attraktiva miljöer, förbättra sysselsättningen och dessutom stärka den loka la självkänslan och konkurrenskraften. Satsningen är ett nationellt initiativ från Riksantikvarieämbetet och berörda länsstyrelser, inspirerat av lokala aktörer i Berg slagen. Den finansieras av Riksantikvarieämbetet, läns styrelserna, berörda regioner och eu. Intresseföreningen Bergslaget som representerar kommuner, regioner och landsting är koordinator. Ett nätverk som fokuserar på forskning och utbildning följer och stödjer satsningen men initierar, stärker och stimulerar också forskning om Bergslagen. Här ingår företrädare för regionens universitet och högskolor samt Kungliga Tekniska Högskolan. Detta arbetssätt underlättar kraftsamlingen och ger styrka samt skapar fördelaktigare förutsättningar för att ta tillvara den utvecklingspotential som finns. Samverkan mellan bergslagshistoriska centra öppnar för samplanering av verksamheter samt utbyte av kompetenser och resurser. foto: bengt a. lundberg/ riksantikvarieämbetet

13 foto: bengt a. lundberg/ riksantikvarieämbetet Hur främjar Riksantik varieämbetet landsbygdsutveckling? Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet med ansvar för frågor rörande kulturmiljö och kulturarv. Vi stärker kulturmiljöns potential som drivkraft i landsbygdsutveckling genom att: utveckla, analysera och utvärdera olika typer av styrmedel för det urbana och rurala landskapet, bidra till kunskapsutveckling kring landsbygd och tätorter genom att tillgängliggöra data, information och källor om landskapets historia, verka för att förutsättningarna för små och medelstora företagare inom bland annat turism/guidning, småskalig livsmedelsproduktion/förädling, växtodling samt hantverk/design förbättras, möjliggöra vård och bevarande av värdefulla kulturpräglade landskap genom kulturreservat, stödja bevarandet och utvecklingen av världsarv i Sverige, värna om och förtydliga attraktionsvärdet i byggnadsminnen, besöksmål och fornlämningar, fördela forsknings- och utvecklingsanslag till ökad kunskap om landskapet övervaka och följa upp förändringar i landskapet. Riksantikvarieämbetet arbetar, i samverkan med andra myndigheter och organisationer, aktivt med regeringens regionala utvecklings- och tillväxtsprogram som är kopplade till eu:s fonder för landsbygdsutveckling. Läs mer på Bergsbruket har under flera hundra år varit en omfattande näring som utgjort en viktig del i uppbyggnaden av dagens välfärdssamhälle. Dateringar från arkeologiska utgrävningar visar att tillverkning av järn på ett industriellt sätt började under 1100-talet. Gruv- och hyttområdet Långban i östra Värmland är idag byggnadsminne och ingår i Bergslagssatsningen. Riksantikvarieämbetets söktjänster: gratis och tillgängliga för alla bebyggelseregistret Från medeltida kyrkor till funkis I Bebyggelseregistret finns information om cirka byggnader. Uppgifterna rör all slags bebyggelse såsom kyrkor, slott, herrgårdar, torp, timmerbyggnader, höghus och cirkusar men även byggnadsminnen, arkitekter, planritningar och beslutsunderlag. Databasen uppdateras fortlöpande i samarbete med exempelvis kommuner, länsstyrelser och regionala museer. Testa på platsr Frihet att skapa virtuell kulturmiljö Platsr är en community på webben för spännande, roliga, personliga historier om platser. Här kan man dela med sig av berättelser, minnen, bilder och videoklipp samt skapa virtuella platser över hela Sverige tillsammans med andra och på så vis bidra till en levande och dynamisk kulturmiljö. Testa på fornsök Från flintyxa till flygplan Webbtjänsten Fornsök innehåller information om cirka 1,7 miljoner lämningar på ungefär platser. Här finns allt från stenåldersboplatser, vikingatida gravar och 1600-talsvrak till dansbanor, stridvagnshinder och industrilämningar. Databasen uppdateras kontinuerligt med data från pågående arkeologisk verksamhet. Testa på kringla Aldrig har historien varit så mobil Samsöktjänsten Kringla omfattar cirka 3,4 miljoner föremål, fotografier, fornminnen och historiska byggnader i digitala samlingar från ett 20-tal svenska museer och arkiv. Den finns även som applikation till mobiler med operativsystemet Android genom vilken historiska platser snabbt kan sökas fram med hjälp av telefonens gps. Testa på Lokala drivkrafter levererar ost till hela landet Skärvångens jordbruk och bymejeri är ett bra exempel på hur kulturarv utifrån lokala initiativ och drivkrafter kan användas som en resurs för kreativ utveckling av landsbygden. Kulturmiljön är en viktig bas i varumärket och visar att vården av landskapet bidrar till att producera kvalitativa produkter. Skärvångens jordbruk och bymejeri är beläget i nordvästra Jämtland, cirka 9 mil från Öster sund. Här görs ost av mjölken från kor och getter som ingår i det fjällnära jordbruket. Att nyttja och samtidigt hålla det kulturhistoriskt intressanta och värdefulla landskapet runt byn och en av dess fäbodar öppet ingår i affärsidén. Detta var en av anledningarna till att några familjer för cirka femton år sedan gick samman och lade grunden för ett gemensamt jordbruk bestående av tre gårdar samt ett bymejeri. Det var också en reaktion på den ganska omfattande avfolkningen av bygden och avvecklingen av flera av byns småjordbruk. Familjerna Olsson, Magnusson och Norrman ville ha möjlighet att bo kvar och samtidigt kunna försörja sig. Att skapa arbetstillfällen för andra var ytterligare en viktig målsättning. Ostproduktion i bymejeriet blev lösningen och, sett i backspegeln, ett recept på framgång. foto: skärvångens jordbruk och bymejeri Ost med smak av omsorg, landskap och historia ger framgång. Under sommaren går djuren till stor del i betesmarker som hävdats sedan 1700-talet och de områden som brukas för vallodling för produktion av grovfoder gödslas inte. Det innebär att djuren äter en rik variation av gräs och örter vilket ger mjölken och därmed osten en alldeles speciell smak. I dag har bymejeriet och jordbruket vuxit till en omfattande verksamhet med cirka 25 anställda och det produceras cirka 120 ton ost som säljs runt om i Sverige. Till så mycket ost behövs stora mängder mjölk och många djur. En följd av det är att cirka 170 hektar åker- och betesmark hålls öppna, delvis med hjälp av eu-stöd. Skärvångens bymejeri har blivit ett attrak tivt besöksmål som årligen lockar cirka personer och det finns planer för fortsatt utveckling av verksamheten och bygden. Inom några år räknar man med att bland annat ha byggt ett slakteri, ett visningsmejeri och ett bryggeri.

14 14 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket Foto: Fredrik Jonsson När vi träffar naturguiden Marcus Eldh har han just kommit tillbaka från sin senaste vistelse utomlands. Denna gång blev det en dryg månad i Sydasien, där entreprenören i honom en gång föddes. Pluggade data blev safariguide m arcus Eldh pluggade data- och systemvetenskap, men bytte bana och är idag ett inspirerande och framgångsrikt exempel på företagande på landsbygden. De senaste åtta åren har han erbjudit älgsafari i Skinnskatteberg och påbörjade förra året tillsammans med Västmanlands Kommuner och Landsting ett framgångsrikt utbildningskoncept som heter Ekoturism i praktiken. Men låt oss backa tillbaka till Sydasien som han första gången besökte för åtta år sedan. Marcus hade just hämtat ut sin magisterexamen från data- och systemvetenskapsprogrammet vid Stockholms universitet, men kände att han valt fel spår och att han nog aldrig skulle vilja jobba inom sitt utbildningsområde. Jag valde i stället att resa iväg efter min examen. Resan tog mig till Asien där jag cyklade runt och till slut hamnade på ön Sumatra. Jag gick på guidade orangutangturer och blev fascinerad över att så många arbetade med olika sorters guidade turer. Och jag tänkte att man borde kunna göra något liknande i Sverige. Besök på turistbyrå födde idé När Marcus kom tillbaka till Sverige besökte han turistbyrån för att få en överblick över vilka som erbjuder liknande turer här i Sverige. När han stod inne på turistbyrån kom två österrikare in och frågade efter var de kunde se älgar. Svaret de fick var På Skansen i Stockholm. Jag hade just kommit tillbaka från Indonesien som har hur mycket som helst att erbjuda. Indonesien anses ofta vara ett U-land, men ur turistaspekten är det snarare Sverige som är ett U-land. Jag bestämde mig då för att bli älgguide. Det kan väl inte vara så svårt att hitta en älg och det måste ju finnas många som tycker att våra svenska skogar är exotiska? Svårt var det inte. Han lokaliserade älgar i Skinnskattebergsområdet, Jag hade just kommit tillbaka från Indonesien som har hur mycket som helst att erbjuda. Indonesien anses ofta vara ett U- land, men ur turistaspekten är det snarare Sverige som är ett U-land. 45 minuter från dåvarande hemtrakten i Västerås. Sedan sydde han ihop en hemsida och improviserade ihop några upplevelsepaket. Tre dagar senare satt en förvånad Marcus Eldh i telefon med en ryss som ville ha hela stora paketturen. Jag hade bara sett älgar några få gånger... och jag började förbereda mig med en klump i magen. Jag åkte upp och kikade, såg älgar och hoppades att de skulle stå kvar där när ryssen skulle komma. Medan Marcus förberedde sig ringde två österrikare som var väldigt nyfikna på närkontakt med skogens konung och undrade om Marcus möjligtvis hade två platser över. Jag sa att jag hade två platser över på torsdag. Jag tänkte knappast att detta var början på en karriär, snarare att det var något jag aldrig skulle berätta för någon att jag gjort. Men det är just det som han har gjort de senaste åren. Marcus Eldh är idag en inspiratör till liknande turistsatsningar runtom i landet. När väl verksamheten fått fart upptäckte han att många skulle vilja göra som han, men att de inte vet hur de ska gå tillväga. Svensk turism ligger så långt efter många andra länder. Det kan liknas vid hur databranschen var för 20 år sedan. Vem som helst kunde starta företag och det funkade. Men om tio år kanske man måste ha en lång universitetsutbildning för att bli guide. Jag försöker få folk att strunta i alla trösklar och köra igång direkt. Utbildning ska få fler att våga satsa I samarbete med Henrik Wester på Västmanlands Kommuner och Landsting drog Marcus Eldh igång utbildningskonceptet Ekoturism i praktiken som syftar till att få folk att våga satsa professionellt på liknande turistiska koncept som Elds älgsafari. Via utbildningen kan de sedan gå vidare för att certifiera sig enligt Naturens Bästas kriterier*. I utbildningen utgår vi från Ekoturismföreningens utbildningsmaterial samt anlitar flertalet regionala föreläsare. Vill man tjäna pengar på sin verksamhet och leva på det måste man få igång sin verksamhet och jobba mer professionellt. Utländska turoperatörer och resebolag vill veta att man har garantier och försäkringar, till exempel. Allt började med Skogens Konung, men idag leder Marcus också bland annat varg- och bäverturer. Även om han älskar det han gör märks det att han idag är minst lika sugen på att inspirera och lära ut till andra, men han kommer att fortsätta jobba som guide. Kanske är det dags för mig att allt mer hjälpa andra att komma igång. Jag har fått mycket bra feedback och kommer att hålla fler liknande kurser nästa år och kortare kurser på andra ställen i Sverige. Men innan dess kommer han att återigen besöka Sydasien, fast nu som reseledare. I april 2011 erbjuder Marcus Eldh en guidad tur till ön Borneo. Det ska bli riktigt kul. Jag och min familj planerar också att åka till Kalifornien och bara ha med oss stormkök, tält och en surfbräda, eller kanske hyra ett hus på Bali. När man reser får man nytt perspektiv på livet hemma. Det kan låta som om Marcus konstant längtar bort och att han är trött på Sverige. Men så är inte fallet. Han blickar ut över skogen. Det är inte många som uppskattar att bo som vi gör här, men vi tycker att det är hur schysst som helst. Även om vi älskar att resa, uppskattar vi mer att vara hemma här med närheten till skogen.

15 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket 15 Leif Björk och Christer Lövgren tycker det är viktigt att bevara kulturmiljön. Marcus driver idag företaget Skogens Konung från Skinnskatteberg och har haft gäster från 72 länder. Via hemsidan kan man boka upp sig på guidade turer i trakten. Ekoturism i Praktiken vann en Ullbagge som Årets landsbygdsprojekt 2010 på Landsbygdsgalan. Foto: Mikaela Larm Foto: Skogens Konung Foto: Lasse Fredriksson * NATURENS BÄSTAS GRUNDPRINCIPER: 1. Respektera resmålets begränsningar minsta möjliga slitage på natur och kultur. Ekoturism är att bevara i stället för att förstöra det som besökaren kommit för att uppleva. Varje områdes ekologiska och kulturella bärkraft måste respekteras. Detta kräver goda kunskaper om resmålet hos arrangören, lokal närvaro och nära samarbete med andra aktörer. 2. Gynna den lokala ekonomin. Ekoturism är att förankra turismen lokalt. Naturskydd blir lätt ett slag i luften om traktens människor är emot det. Att kunna dra nytta av turismen är ofta en positiv drivkraft. Varje arrangemang ska därför bidra till resmålets ekonomi övernattningar på orten, lokala guider och lokalt inhandlade varor och tjänster. Ju mer desto bättre. 3. Miljöanpassa hela verksamheten. Ekoturismarrangörer ska ligga i täten när det gäller miljöanpassning. Därför ska godkända arrangörer aktivt minimera resandets miljöbelastningar. Bland annat ska kollektivt resande uppmuntras, logianläggningar miljöanpassas, avfall sorteras och miljöbränslen prioriteras. 4. Bidra aktivt till natur- och kulturskydd. Ekoturismen tar sitt ansvar för den biologiska mångfalden och unika kulturvärden. Det innebär att på något aktivt vis stödja naturskydd i olika former. Ekoturismarrangören samarbetar med en levande natur- och kulturskyddsopinion. Ett partnerskap till ömsesidig nytta. 5. Satsa på upptäckarglädje kunskap och respekt. Ekoturism är att resa med en nyfiken och respektfull attityd. Godkända arrangörer är duktiga värdar och kunniga guider, som bjuder på matnyttiga introduktioner, goda råd, vägledning och värdefulla tips. Gott värdskap och väl förmedlade kunskaper är ofta nyckeln till minnesvärda reseupplevelser. 6. Kvalitet och trygghet på resan. Ekoturism är kvalitetsturism. Märkta arrangemang ska infria och gärna överträffa förväntningarna. Säkerheten tas på allvar och nöjda kunder är regel. Omvärlden ska veta att en godkänd ekoturismarrangör är en tillförlitlig partner. Det finaste som finns i Norrbotten Mitt emellan Skellefteå och Arvidsjaur ligger den lilla byn Gallejaur. Här finns entreprenörer vars dröm och vision är att hålla landsbygden vid liv. För att det är ett sätt att skapa arbetstillfällen. Och för att det är viktigt att vårda det som en gång var. På Christer Lövgrens dialekt hör man inte att han är född och uppvuxen i Gallejaur. 30 års exil från bygden gör att spåren från hans dialektala arv är få. Men han säger glatt att han kan slå om ifall du vill, men då kommer du inte fatta vad jag säger!. För tio år sedan flyttade Christer tillbaka till byn och arbetar för att bygdens arv inte ska gå förlorat. Tidigare har vi i Sverige lagt skattepengar på att bevara slott och herresäten, men jag tycker det är viktigt att bevara de kulturmiljöer som vanligt folk kommer ifrån. När detta skrivs håller Christer Lövgren och Leif Björk på att spurta i upprustningen av byggnaderna i Gallejaur. Leif står vid svarven och mellan flisorna kommer stolta fraser om att denna by är det finaste som finns i Norrbotten och att de båda ser det som en kulturgärning att hålla bygden vid liv och informera turister om det som en gång var. Förra sommaren kom besökare till den lappländska byn där Leif och Christer är drivande bakom Gallijaur- Järvlia Kulturbygdsförening. Här finns både kultur- och naturreservat som håller dem båda upptagna året om. Dessutom säsongsanställer de personal som hjälper till, främst under sommaren. Kulturreservatet är jättebra och det första redskap man fått för att kunna bevara vanliga människors livs- och arbetsmiljöer. Tidigare har vi i Sverige lagt skattepengar på att bevara slott och herresäten, men jag tycker det är viktigt att bevara de kulturmiljöer som vanligt folk kommer ifrån. Idag finns det knappt ett 40-tal kulturreservat i Sverige och jag hoppas att det kan bli fler. Jag tycker det är viktigt att vi har tentaklerna bakåt i tiden, säger Leif Björk. Förutom restaureringsjobbet i Gallejaur och i trakten gör de också externa jobb runtom i Norrbotten. De har bland annat restaurerat nedbrunna kyrkstugor i Öjebyn. Vi har genom året upparbetat kompetensen som timmermän och hantverkare, vilket är bristyrken här i länet. Vi får förfrågningar från andra ställen som vill restaurera värdefulla kulturmiljöer och det ställer vi så gärna upp på, säger Christer Lövgren. Under 90-talet rustade Leif och Christer upp Bergmyran som legat i träda sedan 40-talet. Numera sköter de om alla markerna kring byn som tillhör naturoch kulturreservaten. Drömmen är att återuppta det skogsbete som en gång fanns här. Målsättningen är att återskapa den kreatursbesättning som man hade på en gård för år sedan, allt från fjällkor till häst och höns. Leif och Christer har i byn etablerat ett informationscentrum som dessutom inhyser ett café. Kulturbygdsföreningen erbjuder guidade visningar till skolklasser och turister där de visar upp hur man en gång levde här. Dessutom har de hållit temakvällar under hösten. Trots att centret är nystartat har flera klasser besökt Leif och Christer under hösten. Vi förmedlar ett kulturarv och vi skapar ändå förhållandevis många arbetstillfällen. I en sån här ort är varje arbetstillfälle viktigt. I Gallejaur finns nu en informationsväska att hyra, i första hand för skolklasser. Väskan innehåller 16 olika föremål som blir ingången till ett ämne att arbeta med. De olika ämnena hakar i varandra som ett pussel och tillsammans berättar de historien om Gallejaur. Det ger insikt i hur nybyggarsamhället fungerade med självhushållning och månghussystem i en tid utan elektricitet och med en samisk närvaro som ger ytterligare en dimension.

16 16 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket Foto: Peter Magnusson Johan Åslund på Högebo gård är mycket nöjd med investeringen i en egen biogasanläggning. Kan man använda gödseln och få energi av den är det toppen, menar han. Det stora grisstallet på Högebo gård värms upp av biogasen. På bilden Johan Åslund och Rakel Törnblom. Svingödseln ger el och värme på Högebo gård Att driva sin gård med egenproducerad biogas blir allt vanligare i Sverige. För Johan Åslund på Högebo gård utanför Götene känns det idag självklart. Det är enbart positivt att kunna ta vara på gödseln och producera biogas av den, menar han. Det blåser kallt på den stora gårdsplanen på Kinnekulle. Men inne i svinstallet, där omkring 270 suggor ser till att deras smågrisar blir mätta, är det varmt. Det är grisarnas egen förtjänst. Sedan ett år tillbaka värms stallet av gårdens biogasanläggning som också förser gården med el. 29-årige Johan Åslund, som driver gården tillsammans med sin pappa Lars Åslund och några anställda, fick idén av Bo Johansson från Götene Gårdsgas som var med och byggde det stora svinstallet för tio år sedan. Han byggde en biogasanläggning på sin egen gård för några år sedan och då började vi också fundera på att investera i en anläggning, berättar han. Biogas försörjer hela gården Biogasanläggningen är dimensionerad för gårdens närmare 300 grisar och rötkammaren är på 375 kubikmeter. Till kammaren pumpas dagligen gödsel som blandas med havresocker och vitkål. Kopplad till anläggningen är en brännare och ett värmekraftverk på 40 kw, där motorn har en verkningsgrad på närmare 35 procent. Biogasen värmer i första hand upp svinstallet, maskinhallar och rötkammaren, men i förlängningen hoppas man även kunna värma upp verkstaden och bostadshuset. Den klarar också att försörja hela gårdens elförbrukning som ligger på omkring kwh. Under sommarmånaderna när elförbrukningen går ner hoppas Johan Åslund även kunna sälja el. Jag kan även i framtiden tänka mig att producera fordonsgas, men då krävs ytterligare investeringar. På Högebo gård produceras årligen närmare smågrisar och varje år säljs runt dräktiga suggor. Förutom några enklare barnsjukdomar med biogasanläggningen så har allt flutit på bra det första året. Det mesta sköter sig själv och händer det något så ringer Johan Det är enbart positivt att kunna ta vara på gödseln och producera biogas av den. Åslund en programmerare i Vara som via sin egen dator kan se över situationen. Sammanlagt kostade anläggningen tre miljoner kronor, men enligt Johan Åslund ska de snart vara intjänade. Om fem, sex år är det nog betalt. Men i stället för att säga att man tjänar pengar på anläggningen så stämmer det nog bättre med att säga att man sparar pengar. Förutom att biogasen ger värme och el så gör dessa gårdsanläggningar att gödsellukten och metangasutsläppen minskar. På Götene Gårdsgas, som är en del av Sveaverken, har man märkt av den ökade efterfrågan. Just nu pågår bygget av företagets sjunde anläggning. Jag tror många vill vara självförsörjande på el, sen är en del nog lite rädda att elpriset sticker iväg, säger Adam Jansson, vd på företaget. För tillämpad forskning och affärsutveckling i de gröna näringarna Biogas på gårdsnivå Mat och upplevelser Entre pre n ör skapsprogram Vreta Kluster utvecklingscentrum

17 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket 17 Åtta fjordar för miljön, fisket och äventyren Niclas Åbergs önskescenario är en bättre vattenkvalité, ett rikare fiskebestånd och över allt detta en svävande havsörn som häckar i området. Och en bit på vägen har projektet 8 fjordar kommit. Foto: Niclas Åberg Projektet 8 fjordar syftar till att förbättra kust- och havsmiljön kring de åtta fjordarna som omger Orust och Tjörn i Bohuslän. Dessa båda kommuner påbörjade 2004 tillsammans med Stenungsund, Kungälv och Uddevalla en sammanställning av den forskning som gjorts i området. Detta för att se över situationen längs det populära kustbandet som har påverkats hårt efter år av ökad inflyttning och företagsetableringar. Badvikar började växa igen av alger och fiskebestånden försämrades radikalt. Folk kunde komma upp på kommunkontoren och säga att de inte fick någon fisk. Så för att ha något att diskutera kring så gjorde vi den här kunskapsöversikten. Och det visade sig att det fanns en del att göra, berättar Niclas Åberg, projektledare för 8 fjordar tog det fart när projektet delvis blev finansierat av EU som ett Leaderprojekt och var och en av de fem kommunerna avsatte en summa pengar. Niclas Åberg anställdes som projektledare med Stenungsund som bas och tre arbetsgrupper bildades med ansvar för områdena: fiske, miljö och företagsamhet. Vi började titta på fisket eftersom vi länge haft en nedgång bland vissa fiskarter. Vi fick bekräftat att det fanns en liten rest kvar av lekmogen torsk i Havstensfjorden, säger Niclas Åberg. Nya regler har gett nya arbetstillfällen I början av 2010 infördes nya regler om fiskebegränsningar i fjordarna. Bland annat utsågs fredade områden där ingen torsk, kolja eller bleka får fiskas. I andra områden måste selektiva fiskeredskap användas, som till exempel tinor och handredskap. Andra initiativ är musselodlingar som tar upp överflödig näring i havet, detta har också gett nya arbetstillfällen i området. Projektets miljögrupp arbetar för att få bättre kretsloppsanpassning på enskilda avlopp. Våtmarker är på gång att anläggas och man ser över möjligheterna att öka vattengenomströmningen i stillastående vikar. Man försöker även få tillbaka havsörnen genom att anlägga boplatser åt den mäktiga rovfågeln. Allt som fiskeoch miljögruppen gör kopplas samman med företagsgruppen där det handlar mycket om upplevelseturism. Får vi hit havsörnen kan företag dra nytta av det. Lyckas vi få tillbaka stor rovfisk gynnar det också turismen, både genom fisketurer och dykning. Sen har vi havskräft- och krabbsafari som ytterligare ett exempel, berättar Niclas Åberg och fortsätter: Allt tar tid men samarbetet vi har över kommungränserna och med myndigheter och organisationer är unikt. Mitt önskescenario är ett kustområde med bra fiskebestånd och vattenkvalité, som gynnar de boende och företag och som lockar människor hit. Över detta svävar havsörnen anställdes Niclas Åberg som projektledare för projektet 8 fjordar som syftar till att förbättra kust- och havsmiljön i området runt Orust och Tjörn. Foto: Katrin Nielsen LISA för en Att levandegöra framtidsvisionerna på landsbygden i en tid då allt fler väljer att bo i städer är inte alltid så enkelt. Men med ökad turism, större inflyttning och engagerade invånare som trivs, är det möjligt. Den devisen följer LISA, Landsbygdsutveckling i Skandinavien. EU-projektet startade 2009 och är ett gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Danmark och Norge, där fyra halländska kommuner är med och sätter de lokala bygderna på kartan. Målet är att få invånare, föreningar och företag att arbeta för ökad attraktivitet tillsammans med kommuner och högskolor. De fyra halländska kommunerna är Falken berg, Hylte, Laholm och Varberg, med Region Halland som lead partner. Just nu pågår ett intensivt arbete med att skapa lokala utvecklingsplaner i de halländska medlemsbygderna. Invånarna har bland annat bjudits in till framtidssmedjor för att diskutera och lämna synpunkter och förslag på hur deras orter ska se ut i framtiden. Boende, sysselsättning och besöksnäring står i fokus. Rent konkret kan det handla om allt från att dra om tunga trafikleder utanför samhällena till att bygga naturlekplatser för unga invånare och turister. LISA bidrar med att finansiera workshops och arrangera studiebesök. Framförallt fungerar projektet som ett nav, en motor mellan bybor och olika samarbetspartners - allt i syfte att underlätta utvecklingen i bygden. Samma arbete pågår i de norska och danska samarbetskommunerna och mellan samtliga medlemsbygder sker ett tätt inspirationsutbyte. LISA strävar efter en positiv landsbygdsutveckling med en engagerad befolkning i övertygelsen att det går att skapa och behålla en levande landsbygd! Vil du veta mer? Kontaktinfo hittar du på FAKTA LISA LISA är ett treårigt projekt som pågår från juni 2009 till maj 2012 med 16 parter från Danmark, Norge och Sverige. Total budgetomslutning 3,66 miljoner Euro varav hälften är egenfinansiering, resten är ekonomiskt stöd från Interreg. IVA, KASK och den norska staten. LANDSBYGDSUTVECKLING I SKANDINAVIEN

18 18 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket SVERIGES ENSKILDA VÄGAR LANDSBYGDENS BLODOMLOPP! Sveriges enskilda vägar är själva grunden för att vi har en landsbygd med ett Landsbygdsprogram över huvud taget! Utan ett väl fungerande småskaligt vägnät finns ingen landsbygd. Dessa vägar har ett värde på mer än 150 miljarder kronor och utgör blodomloppet för landet utanför våra tätorter (ibland inom). Riksförbundet Enskilda Vägar, REV, för en ständig kamp för höjda anslag till de enskilda vägarna och mindre byråkrati från myndigheternas sida. Den enskilda väghållningen vilar ännu idag på urgammalt sätt att driva väg. Vårt starkaste vapen har alltid varit det personliga engagemanget, närheten och lokalkännedomen. Dessutom visar statens utredningar att den tjänar grova pengar på oss. Ingen kan anlägga och underhålla vägar till lägre kostnader. KAN BOMMAS IGEN En fjärdedel av de enskilda vägarna får statliga bidrag för att hållas öppna för allmänheten. Några kommuner stöttar också. Anslagen är mycket lägre än vad de statliga och kommunala vägarna kostar mellanskillnaden betalas av de boende längs vägen. Vägarna till badsjön, fritidshuset och svampskogen slits allt hårdare av ett växande friluftsliv och turism. Många föreningar tvingas att ta alltmer pengar ur egna fickor. Det kan leda till att de tvingas bomma igen sina vägar för allmänheten för att minska kostnaderna. MOT BYRÅKRATI Riksförbundet Enskilda Vägar, REV, är en modern folkrörelse med medlemsorganisationer, representerande en halv miljon fastigheter och enda organisation för de enskilda väghållarna. Vi för en ständig kamp för ökade resurser och bättre stöd till de enskilda vägarna och för mindre byråkrati vad gäller agerandet från myndigheternas sida. Vi måste hela tiden anpassa och utveckla vår kompetens för att klara servicen till medlemmarna inom upphandling, juridik, teknik, finansiella frågor, lantmäteri m.m. REV bevakar övergripande frågor som rör den enskilda väghållningen i Sverige och tar initiativ till förhandlingar och framställningar när så behövs. REV är även remissinstans i frågor som rör den enskilda väghållningen. Servicen till medlemmarna består av råd och anvisningar i juridiska, väg-, lantmäteri- och miljötekniska frågor, kurser, biträde vid tvister och förhandlingar samt mycket annat. Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37, Stockholm telefon: , e-post: VÅRA MATVAL PÅVERKAR MILJÖN Den mat vi väljer att lägga på tallriken påverkar vår omvärld på flera olika sätt. Men många konsumenter tycker att det är svårt att veta hur man gör miljövänliga val vid butikshyllorna. Därför arbetar Livsmedelsverket med mat och miljö 2006 fick Livsmedelsverket i uppdrag av regeringen att arbeta för de nationella miljömålen inom livsmedelsområdet. De nationella målen har satts upp av riksdagen och omfattar 16 områden, varav framför allt sex berör livsmedelsområdet. I klimatpropositionen som lades fram i mars 2009 gav regeringen Livsmedelsverket en stärkt roll i arbetet för att minska livsmedlens miljö- och klimatpåverkan. Särskilt angelägna är aktiviteter som ökar kunskapen om en hållbar livsmedels konsumtion. Produktion av livsmedel, från jord till bord, står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön på andra sätt, till exempel genom användning av växtskyddsmedel, övergödning och utfiskning. Som konsument finns det mycket man kan göra för att bidra till en bättre miljö. Generellt sett kan man säga att det som är bra för miljön oftast är bra för hälsan. Vi vill hjälpa konsumenten att veta vad man ska tänka på om man vill minska sin negativa miljöpåverkan, säger Inger Andersson, generaldirektör på Livsmedelsverket. I Sverige äter vi i dag i genomsnitt cirka 65 kilo kött per person och år. Det är en 20 procentig ökning jämfört med tio år sedan. Djurproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser, och därför är det positivt för klimatet om man minskar på köttpor tionerna eller byter ut kött mot ett vegetariskt alternativ någon gång i veckan. Fisk är till stora delar en vild resurs som vi måste hushålla med. Om vi vill kunna äta fisk i framtiden är det viktigt att fisken fångas eller odlas på ett hållbart sätt. Här kan man ta hjälp av den miljömärkning som finns för att hitta de hållbara alternativen, säger Inger Andersson. När det gäller grönsaker har grova och tåliga grönsaker som rotfrukter, broccoli och lök mindre påverkan på klimatet än växthusodlade grönsaker som tomat, sallad och gurka. Grövre grönsaker kan också lagras under längre tid vilket minskar onödigt svinn. För faktum är att svensken slänger 56 kg mat per person och år. De livsmedel som slängs mest är just frukt och grönsaker, men även bröd slängs i stora mängder. Många vet till exempel inte hur man förvarar maten på rätt sätt. Därför tar vi fram råd för att ge konsumenten verktyg att minska svinnet, säger Inger Andersson. Mat och miljö är ett komplicerat område och ibland krockar olika miljöaspekter. Nötkött är till exempel negativt för klimatet. Samtidigt behövs betande kor för att hålla landskapet öppet. Som konsument måste man ibland välja vilka miljö aspekter man vill ta hänsyn till när man köper sin mat, säger Inger Andersson.

19 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket 19 Framtid på Landsbygden i Gällivare! Gällivare kommun har en vidsträckt och glest befolkad landsbygd. Därför jobbar man tillsammans med näringsliv, organisationer och befolkning för en positiv utveckling. Besöksnäring och distansöverbryggande tekniker är viktiga områden. Flera gemensamma initiativ har tagits, bland annat med det mycket aktiva Landsbygdsrådet. Solveig Granath är ordförande i Landsbygdsrådet och berättar vad som är på gång: Vi har genomfört flera utvecklingsprojekt under de drygt 10 år som vi funnits. Vi jobbar för att skapa det vi saknar, just nu för att få lokal matlagning i byarnas skolor och dagis. Det ska kopplas ihop med lokala producenter, butiker och turistnäringen för att lokal mat ska kunna bidra till en lokal utveckling. Vi vill erbjuda ren luft, rent vatten och ren mat! Vi har två större projekt på gång, ett som handlar om hästar. Hästar är ett stort intresse som bidrar till att det blir gott att leva där man bor, ute på landsbygden. Vi jobbar för att utveckla hästnäringarna, öka kompetensen och på sikt kunna skapa ett hästcenter i Gällivare. Ett annat intresse som har betydelse för landsbygden är snöskotern. Vi jobbar för att knyta ihop skoterleder över kommungränserna och lösa underhållsfrågan. Vi vill också i det här projektet skapa ett skotercenter, avslutar Solveig. Tillsammans med näringslivet och ideella organisationer i kommunerna Jokkmokk, västra Kiruna, Överkalix och norra Kalix driver Gällivare kommun Leader Polaris, ett av Sveriges största Leaderområden. På hemsidan skriver Leader Polaris: Vi beviljar projektstöd som utvecklar landsbygden. Genom lokala initiativ, samarbete och nytänkande vill vi skapa en hållbar social, ekonomisk och ekologisk tillväxt på landsbygden i Norrbottens inland. Vi är övertygade om att utvecklingsinsatser ska bygga på verkliga behov för att skapa både förankring såväl som långsiktiga resultat. 24 projekt är redan igång och drivs av lokala initiativtagare ute i kommunerna. Birgitta Larsson, kommunstyrelsen i Gällivare, var med och startade Leader Polaris Hon säger så här om vad Leader Polaris betyder för Gällivares Landsbygd: Det är det lokala som är poängen, människor som fattar lokala beslut som är nära. Vi som beslutar om projektpengar känner de som söker bidrag och ofta också tanken bakom projektet. Det är en styrka. En annan betydelsefull effekt är samarbetet över kommungränserna. Det leder till positiv samverkan även inom andra områden. Roland Axelsson på Gällivare kommuns Utvecklingsenhet startar snart en spännande förstudie inom Leader Polaris med inriktningen mot utökad medborgarservice på landsbygden. Studien ska visa på möjligheterna till behovsbaserade e-tjänster på landsbygden. Vi ska med hjälp av telenät, mobilnät och Internet kunna leverera olika typer av e-tjänster, e-bank, e-hälsa, kommunservice och liknande, som bygger på befolkningens behov. Parallellt ska vi undersöka möjligheterna att koppla ihop det med medborgarkontor i vissa av Gällivares byar där samhälls- och annan service ska finnas tillgänglig, berättar Roland. En annat viktigt inslag i landsbygdens utveckling är rennäringen och de samiska näringarna. Många av renskötselföretagen är baserade på landsbygden och man nyttjar dess service. Rennäringen är en av kommunens basnäringar och för att bidra till utvecklingen har kommunen startat projektet Ávki- Centrum för samisk näringslivsutveckling- tillsammans med kommunens samebyar och SSR. Tommy Nyström, kommunalråd i Gällivare, säger: Jag brukar i olika sammanhang framhålla hur viktig den samiska kulturen är för Gällivare. Det ligger stora möjligheter i att koppla ihop råvarorna från rennäringen som renkött, älgkött och fisk med vår växande besöksnäring. Här ligger en stor potential som bygger på ett utvecklat samarbete Ávki, Centrum för samisk näringslivsutveckling Projektet har framgångsrikt arbetat med utveckling av de samiska näringarna och samebyarna i Gällivare kommun. Efter ett lyckat EU-projekt med kommunen som huvudman tar vi steget vidare och bildar ett företag som ska driva verksamheten vidare. Nu med samebyarna som motor för utvecklingen. Gällivare samebyar Gällivare kommun Uppslag till ny lantbruksverksamhet? Landshypotek finansierar all slags lantbruksverksamhet. Har du en idé om vad du vill göra, har vi kapital och kunnande till förfogande. Och vill du ha hjälp med uppslag och tips kan du beställa vår Uppslagsbok. Där får du en beskrivning av förutsättningar, möjligheter och kontakter för ett brett urval av alternativ eller kompletterande lantbruksverksamhet. Beställ boken kostnadsfritt via eller på telefon Jordnära finansieringar 140 sidor med uppslag och tips på hur du kan bruka en jordbruksfastighet. Beställ kostnadsfritt från Landshypotek.

20 20 Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket Foto: Maria Fossdal Lockar förortsungdomar ut på landsbygden Förorter lider av arbetslöshet och landsbygden av avfolkning. En lösning på dilemmat kan vara Cash, kollo eller kompisar, ett projekt som vill få ungdomar i förorten att få upp ögonen för landsbygden. Möjligheterna att förverkliga sina drömmar och idéer på landsbygden är stora. För att nå ut med detta budskap till ungdomar i landets miljonprogramsområden startade Jordbruksverket och företaget MIKLO förra året upp projektet Cash, kollo eller kompisar. Sedan starten har man arrangerat möten, fokusgrupper och workshops mellan hungriga entreprenörer från förorter som Angered och Råslätt och landsbygdsbor från bland annat Svenljunga och Robertsfors. Diskussionerna vid träffarna har bland annat kretsat kring förortsungdomarnas uppfattning om landsbygden och vad som krävs för att få dem att lämna städerna. Bland önskemålen framkom att det ska finnas jobb, trygghet, aktiviteter och bra utbildningsmöjligheter. Man lät även en expertgrupp, bestående av etablerade företagare och entreprenörer, komma med synpunkter på ungdomarnas resonemang och tala om sina egna erfarenheter. Projektet avslutades i augusti 2010 med ett stort så kallat open space-samtal i Vårby gård i Stockholm, dit även organisationer, myndigheter och företagare var bjudna. Det var ett givande möte som gav flera idéer och projekt att jobba vidare med, berättar Maria Petersson på Jordbruksverket. Blatte söker bonde En idé som dök upp var att starta upp en portal på Internet där landsbygdsföretagare som inte har någon efterträdare till sin verksamhet kan skriva in sig. Andra tankar var att lyfta fram inspirerande entreprenörer från landsbygden för att motivera ungdomar, skapa sommarjobb på landet för stadsborna och att producera ett tv-program med arbetsnamnet: Blatte söker bonde. Det är ett långsiktigt arbete att få ungdomarna från förorterna att se fördelarna med landsbygden, men jag tror att många genom det här projektet har fått upp ögonen för vad landsbygden har att erbjuda, säger Maria Petersson. Jag tror att många genom det här projektet har fått upp ögonen för vad landsbygden har att erbjuda. 24-åriga Parmis Jamshidi från Angered har tidigare arbetat för att komma till rätta med olika former av fördomar. Det var också främsta anledningen till att hon valde att engagera sig i Cash, kollo eller kompisar. Tillsammans med kompisen Kieu Deong bjöd hon in personer från landsbygden och förorten till en eftermiddagsdebatt i Angered. Vid tillfället föreläste Kim Scharafinski från Uppsala om hur det är att verka och bo på landsbygden och Filemon Tesfamariam visade en film som han gjort om fördomar mellan landsbygd och stad. Det blev en bra debatt och det var flera personer som fick nya insikter. Jag är själv född och uppväxt i Angered och personligen har jag genom det här projektet fått ny kunskap om landsbygden, till exempel vilka fördelar det finns med att starta upp ett företag med billiga lokaler och så vidare. Naturbrukselever skänker hopp till landsbygden I en allt mer konkurrensutsatt gymnasieskola står naturbruksgymnasierna starkare än någonsin. De senaste tio åren har antalet elever fördubblats och idag studerar över elever i naturbruksprogrammens årkurs ett till tre. Det är en fantastisk ökning som till stor del beror på att det är tjejer och killar från stan som har upptäckt skolorna. Dessutom är det lätt att få jobb inom lantbruk, djur, trädgård och skogsbruk om man är intresserad av de gröna näringarna, säger Maria Elinder på Naturbruksskolornas förening. Man kan dessutom inom naturbruksprogrammet kombinera med naturvetenskaplig behörighet inför fortsatta studier. Projektet Naturbrukselever landsbygdsutvecklar har pågått sedan augusti 2008 och avslutas i januari Projektet sjösattes med hjälp av landsbygdsprogrammet och medfinansiering från Naturbruksskolornas förening. Syftet är att stimulera eleverna att bli än mer inriktade på entreprenörskap. På Landsbygdsgalan 2010 belönades projektet Maria Elinder med en Ull-bagge i kategorin Årets ungdomssatsning på landsbygden. Priset betyder väldigt mycket! Vi vet att det finns mycket kreativitet på naturbruksskolorna, förklarar Maria Elinder. Det har blivit allt mer populärt bland naturbruksgymnasiernas elever att starta UF*-företag och Maria Elinder säger att hon stöter på många som har tankar och idéer om framtidens landsbygd, allt från hundfö- Foto: Gunnar Elinder rare till naturguider. Det gäller att vi stimulerar och stöttar deras tankar. Vi har bland annat haft kickoffer, workshops och inspirationsföreläsningar för naturbruksgymnasiernas elever respektive lärare. I projektet har vi exempelvis stöttat tredjeårselever med lektioner i företagsekonomi, marknadsföring och affärstänkande. Ett syfte med projektet har varit att naturbruksgymnasierna ska försöka nå ut till invandrarungdomar, en grupp som hittills varit underrepresenterad på naturbruksgymnasierna. Maria Elinder har därför haft samarbete med Carlos Rojas som driver Cash, kollo eller kompisar. Vi har märkt att det finns massa möjligheter och att många är nyfikna på landsbygden. Jag tror det finns mycket spännande man kan göra om man samverkar mellan landsbygden och stadsungdomarna, avslutar Maria Elinder. *UNG FÖRETAGSAMHET För 30 år sedan startades Ung Företagsamhet och lanserade sitt koncept UF-företagande. Sedan dess har över ungdomar drivit UF-företag genom Ung Företagsamhet. En undersökning som genomfördes i maj 2010 visade att 24 procent av dem som genomgått Ung Företagsamhet, hade vidare företagarerfarenhet 10 år senare. Foto: Bengt Jonsson

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång.

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång. Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Peter och Jonna Jakobsson

Läs mer

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET 2 Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Leadermetoden är ett sätt att lyfta

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Knäck & Bräck AB Journalnummer:

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Stall Stackebo Journalnummer: 2009-3818 Kontaktperson,

Läs mer

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag!

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag! Fiskbranschens riksförbund, Göteborg Hållbar matglädje Tid: 30 min Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180 personer anmälda. Kära vänner, tack för att jag har fått

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Na onellt centrum för utomhuspedagogik Utomhuspedagogik En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Nyfiken och öppen för nya intryck Genom etableringen av NCU i Vimmerby vill vi stärka kontakten med

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Närproducerat Ystad-Österlen Det här är kort en sammanfattning

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Fiber till byn Journalnummer: 2009-3029 Namn på länsstyrelse som nominerar:

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer