Gymnasieskola. Möjligheter. program& inriktningar. Livet består av. Roy Fares: Man måste tro på sig själv! Läs om alla

Transkript

1 Gymnasieskola 2011 Roy Fares: Man måste tro på sig själv! Livet består av program& Läs om alla inriktningar Möjligheter

2 Det viktiga valet! just nu står du inför ett av ditt livs stora val din fortsatta utbildning de kommande tre åren. Det är därför Skolverket ger ut den här tidningen. Den riktar sig till dig som går i nian och som snart ska ta ställning till vilket gymnasieprogram du ska välja. För vissa är valet lätt, för andra är det svårare. Men en sak är säker det finns något för alla, vare sig du vill bli sjuksköterska, snickare, konditor eller ingenjör. Efter att ha läst den här tidningen hoppas jag att du ska få en bättre uppfattning om vilka valmöjligheter som finns för dig. Sätt dig i lugn och ro och fundera. Diskutera alternativen med någon du har förtroende för; en vän, någon där hemma, en lärare eller en studievägledare. Det införs en ny gymnasieskola hösten 2011 och det kommer att innebära förändringar. Syftet med förändringarna är att förbättra gymnasieutbildningen och göra Sveriges gymnasielever bättre rustade för arbetslivet och för fortsatta studier. Alternativen är många och till en början kan det kännas lite svårt att förstå vad de olika programmen innehåller och vad de kan leda till, men ge inte upp! Ordet tydlighet sammanfattar den nya gymnasieskolan ganska bra. Å ena sidan kommer det att ställas tydliga krav på dig som elev. Å andra sidan kommer det att bli enklare för dig att veta vad du kan förvänta dig av din utbildning och dina lärare. Dessutom kommer det att finnas tydligare beskrivningar av vad de olika programmen innehåller och erbjuder, vilket i sin tur leder till att det blir lättare för dig som elev att förstå vilka möjligheter som väntar när du har tagit din examen. Till exempel vilket yrke eller vilken högskoleutbildning du har kompetens och kunskap för efter gymnasiet. Skillnaden mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program blir större i den nya gymnasieskolan. De elever som väljer att gå ett högskoleförberedande program får automatiskt grundläggande behörighet till högskolan. Den som gått ett yrkesprogram ska vara väl förberedd för en anställning efter avslutade gymnasiestudier. Men inga dörrar stängs. Om du har gått ett yrkesprogram har du alltid rätt att läsa in det som fattas för grundläggande behörighet till högskolan. Slutligen är mitt tips att du tar god tid på dig för att orientera dig i utbudet av gymnasieprogram. Vänd blicken inåt och tänk efter ordentligt: Vad vill jag innerst inne? Vad skulle jag tycka var roligt? Vilka ämnesområden passar mig bäst? Vad vore mindre kul? Vad är jag bra på? Jag tror att alla är bra på något och om du satsar på det du tror på, kommer du klara det mycket bättre! Foto: Katrin Isaksson Jan Sydhoff Chef för gymnasieenheten på Skolverket Gymnasieskola 2011 ges ut av Skolverket Ansvarig utgivare: Jan Sydhoff Redaktör: Ulrika Hallin Redaktion: Barbara David, Carolina Lindqvist, Christina Månberg, Andreas Nyberg, Thomas Rotter, Cecilia Wigerstad. Form: Ordförrådet/Maria Westberg På omslaget: Roy Fares. Foto: Frida Ekman Tryck: Elanders Sverige AB Best.nr. 10:1203 hos fritzes: skolverket@fritzes.se,

3 Livet består av möjligheter Ta de här och sortera dem framför dig. Det som verkar mest intressant till vänster, det ointressanta till höger och det ganska intressanta i mitten. karina ruderfors, studie- och yrkesvägledare på Prästängsskolan i Eksjö, räcker över en bunt med 18 pappersremsor till en elev i årskurs nio. En lapp för varje program i den nya gymnasieskolan. För många är det lättare om valet blir synligt istället för att de ska ha det i huvudet och försöka beskriva verbalt, förklarar hon. Ibland använder hon bilder också för att få igång tankeprocessen. Hon visar en låda med urklipp från broschyrer och tidningar med foton från de flesta branscher, till exempel byggarbetsplatser, kontor, sjukhus, handel och restauranger. Det går drygt 150 elever i årskurs nio på Prästängsskolan. Under hösten får var och en av dem minst en halvtimmes samtal med Karina Ruderfors. Karina Ruderfors uppmanar föräldrar att engagera sig så mycket de kan och har möjligheter till. Föräldrarna kan också bevaka om barnet har någon sjukdom eller skada som kan sätta käppar i hjulet för ett kommande yrkesval. Men framför allt ska de tro på sina barn och lita på att de kan göra ett bra val, betonar Karina Ruderfors. Alla program är bra Som studie- och yrkesvägledare försöker hon uppmuntra eleverna att berätta vad de är intresserade av och vad de tycker är roligt. Det är ju de som är experter på sig själva. Jag brukar säga: Var aktiv. Ta reda på saker. Fråga gärna föräldrar, syskon och kompisar, men bilda dig sedan en egen uppfattning. Det är du som ska göra valet! Karina Ruderfors anser inte att det är så vanligt att eleverna tycker en sak och föräldrarna en annan om utbildningen. Däremot blir barn omedvetet påverkade av vad föräldrar och släktingar har för utbildning och vad de arbetar med. Det ligger nära till hands att välja det man vet lite mer om. Därför är det viktigt att skaffa kunskap om olika program innan man bestämmer sig. Visst händer det att eleverna frågar Karina Ruderfors vilket program hon tycker är bäst. Mitt svar är att alla program är bra, det gäller bara att hitta vad som är bäst för dig. Tänk tillbaka på praon Hon tycker att många elever fastnar i detaljer och glömmer helheten. Visserligen ska du tänka med hjärnan, men hjärtat måste vara med också, säger Karina Ruderfors och uppmanar eleverna att välja något de har lust till och känner är roligt. Då är sannolikheten mycket större att du får tre roliga år på gymnasiet. När du går ut är du utbildad till något du tycker är roligt och då får du också ett roligt jobb. Hon tipsar också om att det kan vara bra att tänka tillbaka på sina praoplatser när man väljer program. Du kanske har upptäckt att det inte var så roligt att jobba på ett bageri som du trodde. Eller tvärtom, något arbete var roligare än du hade trott. Karina Ruderfors möter ibland elever som funderar på att välja gymnasieprogram på en annan ort. Hon råder dem att först tänka efter. Valet handlar inte bara om utbildningen utan också om det sociala livet och om familjen. Det kan vara lockande med en ny stad och nya människor. Men det påverkar mycket i livet om man flyttar hemifrån eller ska tillbringa tre timmar om dagen på bussen. Lite för uppskruvat Ända sedan höstterminen i årskurs åtta känner niorna i Prästängsskolan till förändringarna i den nya gymnasieskolan. De är oftast mycket medvetna om de behörighetsregler som gäller för att komma in på de olika programmen, säger Karina Ruderfors som tycker att valet ibland blir litet för uppskruvat. Det är svårt att bestämma sig för ett yrke redan i nian. Det finns heller ingen som kan välja så fel att allt blir misslyckat. Vi vuxna har ju ofta heller inte jobbat med samma sak hela livet. Om det visar sig att du missat något så kan du läsa in det som vuxen och sedan kanske söka in på högskola. Det blir kanske en liten omväg, men det kommer att gå. Hela livet består av möjligheter. Text: Ingela Ösgård Illustration: Seija eriksson 3

4 Lärling Det är jätteroligt och det ger så mycket! 4

5 med en fot i yrkeslivet Jag hade bestämt mig för att gå barn och fritid, och när jag fick höra talas om lärlingsutbildningen tyckte jag det lät spännande att få både se och göra. Jag var lite osäker på om jag skulle klara det för jag var lite blyg, men jag känner att jag har utvecklats. cecilia, cissi, öhman går tredje året på barnoch fritidsprogrammet (BF) på Rodengymnasiet i Norrtälje. Minst två dagar i veckan, sedan höstlovet i ettan, har hon varit ute på en arbetsplats som lärling. Nu jobbar hon på Björkbacken, en gruppbostad för vuxna med utvecklingsstörning. Det är jätteroligt och det ger så mycket! Övriga tre dagar har Cissi, och de sex andra lärlingarna på BF, lektioner i kärnämnen med sina klasskamrater på Rodengymnasiet. Det är jätteskönt att tillhöra en klass och få träffa både de andra lärlingarna och de som till största delen är i skolan. Vi får ju lite olika erfarenheter som är bra att prata om. Cissis lärare, Lotta Asp, instämmer: Ja, det är bra för hela klassen att vi har lärlingsutbildning. Lärlingarna bidrar med så mycket från sin praktik till undervisningen och diskussionerna i klassen. Samtidigt får de med sig teorin från skolan ut i verkligheten. Trygghet i klassen Hur lärlingsutbildningen läggs upp kan variera från skola till skola; man kanske är ute en månad i taget, eller en termin eller ett helt läsår. Vår modell, där lärlingarna hela tiden växlar mellan skola och arbetsplats, ger en bra koppling mellan teori och praktik, men det är också bra för tillhörigheten i klassen. Det är kanske inte så lätt för en sextonåring att komma ut på en arbetsplats med bara vuxna runt sig och umgänge på vuxnas villkor. Då är det skönt med tryggheten i klassen, menar Lotta Asp. Och det är för att svetsa samman klassen som alla elever är på heltid i skolan de första månaderna i ettan. Men också för att vi lärare ska lära känna eleverna och förvissa oss om att de som valt lärlingsutbildning är motiverade och har förutsättningar att klara den. För det är inget för oengagerade, skoltrötta elever, man måste vara nyfiken och veta vad man vill. Och riktigt längta efter att få börja jobba! Har tänkt om Cissi visste vad hon ville hon ville bli barnskötare och arbeta med barn. Så i ettan och tvåan hade hon lärlingsplats i förskolan och arbetade dels med äldre barn, dels i småbarnsgrupp. Men nu har jag tänkt om. Arbetet med de boende på Björkbacken ger så mycket mer. Innan jag började här visste jag knappast att sådan här verksamhet fanns. Det var en helt ny värld för mig och det kändes ovant i början. Men jag har försökt vara mig själv och det har gått bra. En dag på Björkbacken börjar med att Åsa Furevik, som är handledare, och Cissi hjälper de boende ur sängarna och med att tvätta och klä sig och äta frukost. Sedan åker de flesta till arbetet på en daglig verksamhet, men på Björkbacken finns också ett par pensionärer. En av dem är Rune Karlsson, 86 år, som har Downs syndrom. Rune har rummet fullt med kor av olika form och färg: träfigurer och bilder, stora och små. Han har jobbat som dräng och älskar kor. Och han tycker mycket om när Cissi hjälper honom att raka sig, klä på sig ytterkläderna och upp i rullstolen för promenad. Fråga och ifrågasätta Cissi följer Åsas schema, vilket innebär att hon ibland arbetar kvällar och helger. Det går bra eftersom Cissi är 18 år, vilket man måste vara för att få arbeta på obekväma arbetstider, enligt arbetsmiljölagen. Och också för att få lyfta tungt. Det här är ett tungt jobb eftersom det handlar om vuxna människor, som i vissa fall är på en väldigt låg utvecklingsnivå. Vi måste hjälpa dem med nästan allting, säger Åsa och tillägger: Men det viktigaste i det här yrket är bemötande och förståelse för människor. De sex som bor här är alla väldigt olika, och hur man ska möta var och en måste man lära sig här i verkligheten. Det kan man inte göra i skolan. När Cissi och Åsa har klarat av morgonbestyren, tar de sig en fika och går igenom dagen. Är det något särskilt som ska hända? Är det någon av de boende som inte mår bra? Och hur mår de själva orkar de vara professionella eller är det något de måste prata av sig först innan de kan ägna sig åt de boende? 5

6 Jag vet att jag så småningom kommer att läsa vidare och utbilda mig till något som har med människor att göra. Lärlingsutbildning Medan vi arbetar förklarar Åsa hela tiden vad hon gör och varför. Jag kan fråga, och ifrågasätta. Det känns väldigt tryggt, säger Cissi. Om det är något som Cissi inte tycker funkar här, eller med mig, så får hon ta upp det med sin lärare, säger Åsa. Som lärling ska hon inte behöva ta obehagliga diskussioner med mig. Det får Lotta göra. Det är bara att gilla läget Ett annat tillfälle att ta upp frågor och funderingar är i lärlingsgruppen i skolan. En gång i veckan träffas alla lärlingar från de tre årskurserna på BF, tillsammans med sin lärare. De yngre har mycket frågor, till exempel: Vad är handledarna petiga med? De äldre lärlingarna kommer med goda råd: Det är lika bra att ni slutar röka direkt! eller Så äter vi allt och ler. Det är bara att gilla läget, även om det är tufft. Treorna har fått en vuxensyn och lärt sig ta ansvar, intygar Lotta Asp. Och de har fördelen av att redan ha fått in en fot på arbetsmarknaden. Ja, som lärling är Cissi eftertraktad och i somras hade hon vikariat på en daglig verksamhet där människor med funktionsnedsättning har sin arbetsplats. Men hur blir det sedan då, efter gymnasieskolan? Cissi tror nog att hon kommer att fortsätta jobba med funktionshindrade när hon tagit examen i vår. Eller både jobba och plugga om jag orkar. Jag vet att jag så småningom kommer att läsa vidare och utbilda mig till något som har med människor att göra. Text: Britta Moberger Foto: Stefan Bohlin lärlingsutbildning är en av två alternativa utbildningsvägar för dig som tänker gå ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Sedan två år pågår ett försök med gymnasial lärlingsutbildning, och från och med hösten 2011 blir lärlingsutbildning ett valbart alternativ i gymnasieskolan. Lärlingsutbildningen ger samma kunskaper som om du följer yrkesprogrammet i skolan, men minst halva studietiden ska eleven vara ute på en eller flera arbetsplatser. Av de olika skolornas information framgår vilka yrkesprogram, och vilka inriktningar, som har lärlings utbildning. För att bli antagen till ett yrkesprogram måste du ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och minst fem andra ämnen från nian. Detsamma gäller för lärlingsutbildningen. I båda fallen leder avklarad utbildning till yrkesexamen. För att få ut en yrkesexamen måste du vara godkänd i svenska/svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1. Dessutom ska du ha godkänt betyg på kurser på minst 400 poäng i de yrkes ämnen som är gemensamma för alla elever på programmet och ha godkänt på gymnasiearbetet. Du kan påbörja lärlingsutbildningen första, andra eller tredje året i gymnasieskolan. Oavsett om du går ett yrkesprogram som lärlingsutbildning eller i skolan har du rätt att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Zack Mooney Sandra Kronborg Helen Osorio Helst vill jag gå naturbruksprogrammet. Om jag inte kommer in söker jag till ett gymnasium som har idrott, helst fotboll, som profil. Mina föräldrar stödjer mig i varje fall när det gäller naturbruksgymnasiet. Jag har tävlat i snowboard och vill helst gå på Freeridegymnasiet som tillhör Malung-Sälens gymnasieskola. Jag kommer antagligen att få göra något antagningsprov. Mina föräldrar stöttar mig och vill att jag ska göra som jag själv tycker. Jag vill gå hantverksprogrammet, inriktning frisör. Jag brukar klippa mina kompisar och tycker att det är kul. Egentligen vill mina föräldrar att jag ska gå ett högskoleförberedande program. Men de förstår att det är viktigast att jag gör det jag själv vill, annars blir det inte bra. elevfoton: ingela ösgård 6

7 Här är jag! Hit vill jag! Hur gör jag? Tre tavlor med de frågeställningarna pryder väggen hos studie- och yrkesvägledarna på Upplands Bro-gymnasiet. Just så vill syvarna här få eleverna att tänka i sina val både i skolan och i livet. helena risholm är en av fyra studie- och yrkesvägledare i Upplands-Bro, ett par mil norr om Stockholm. Tillsammans arbetar de med information och vägledning till både grundskolans och gymnasieskolans elever. Hon tror att de flesta eleverna i grundskolan kommer att uppleva att det blir både enklare och svårare att välja till gymnasiet än vad det har varit tidigare. Nya gymnasieskolan har en tydligare struktur: programmen är antingen högskoleförberedande- eller yrkesprogram, lokala kurser tas bort och det blir färre specialvarianter att välja mellan. Det gör valet enklare. Samtidigt kan valet bli svårare för elever som vill gå ett yrkesprogram eftersom de inte längre ger högskolebehörighet. Men man ska inte vara rädd för att välja ett yrkesprogram som man är intresserad av. Alla elever har rätt att läsa in grundläggande högskolebehörighet. En annan viktig skillnad mellan den gamla och den nya gymnasieskolan är att det inte blir lika lätt för eleven att ändra sig och byta program. Kärnämnena kommer att kallas gymnasiegemensamma ämnen och kommer inte att vara desamma i alla program. Samma ämne kan ha enklare eller mer avancerade kurser. Så det gäller att titta på detaljer och på poängplanen. Jag försöker hjälpa till genom att ringa in vad det egentligen är som eleven tycker är viktigt och vilka intressen han eller hon har. Sedan tittar vi tillsammans på vilka konsekvenser olika val kan få. Efter en sådan genomgång brukar eleven kunna landa litet. En del elever sätter för låga mål. Ofta har de större kapacitet och kan mer än de tror, bara de får hjälp med att sätta ihop pusselbitarna. Helena Risholm tipsar också om yrkeshögskolan som ofta glöms bort. Det är en bra väg att gå efter gymnasiet och dit kan man söka också från yrkesprogrammen. En yrkeshögskoleexamen leder ofta till kvalificerade jobb. Eleven ska ta första steget Helena Risholm betonar också föräldrarnas roll. De är jätteviktiga. Men precis som för oss studie- och yrkesvägledare gäller det för dem att både kunna stötta och i vissa lägen dra sig tillbaka. De får försöka gå balansgång. Föräldrarna måste bli informerade om gymnasieprogrammen i nian, men det första enskilda samtalet bör vara mellan eleven och studie- och yrkesvägledaren, anser hon. Eleven måste själv få komma till tals och ta första steget i att fatta egna beslut. Dessutom är det ju eleven som ska gå i gymnasiet de tre åren och vara nöjd med sitt val. Ibland blir det intressekonflikter mellan barn och föräldrar. Föräldrarna är kanske negativa till det program som eleven vill gå. Ofta beror det på att de inte är riktigt insatta i hur programmet ser ut. När det blir konflikt brukar Helena Risholm och hennes kollegor uppmana föräldrar och barn att diskutera. Plus- och minuslista Helena Risholm ger några fler råd till eleverna: Utgå från något du gillar. Ta fasta på det, för det säger något om dig själv. Ta reda på så mycket som möjligt. Ju mer man vet desto lätttare är det att plocka bort. Gör gärna en plusoch minuslista. Det kan också vara bättre att tänka på hela branscher istället för på enskilda yrken, påpekar hon. Att till exempel arbeta som tekniker på ett sjukhus är helt annorlunda än att arbeta som tekniker inom musikbranschen. Och slutligen: Det finns väldigt många möjligheter till jobb och ni ungdomar kommer att behövas på arbetsmarknaden! Text: Ingela Ösgård foto: maskot Poängjakt eller för låga mål Redan i grundskolan, och i valet till gymnasieprogram, kan man vara strategisk och fortsätta med sitt språkval från nian. Det kan ge extra meritpoäng om man sedan vill söka en högskoleutbildning efter gymnasiet, säger Helena Risholm. Vårt råd till eleverna är: Tänk dig för om du funderar på att hoppa av språk i grundskolan. Om du så småningom vill söka populära utbildningar som vissa ekonom-, jurist- eller läkarutbildningar blir de extra poängen viktiga. Som studie- och yrkesvägledare får Helena Risholm stötta allt fler elever inför alla strategiska val som måste göras. 7

8 Tips inför ditt gymnasieval Välj efter intresse När du vet vad som intresserar dig och vilka yrkesområden som intresserar dig, jämför det med de program som finns. Fundera över vilka ämnen du gillar och vad du skulle vilja läsa mer av. Se till att du vet lite om alla program, då vet du vad du väljer bort. Skjut inte upp valet till sista sekunden, utan ge dig själv god tid att ta reda på mer än ett alternativ. Ta hjälp av studie- och yrkesvägledaren på din skola. Prata gärna med dina föräldrar, släkt och vänner och lyssna på deras erfarenheter och syn på ditt val. Men kom ihåg att det val du gör måste kännas rätt för dig. Vad erbjuder skolorna? Jämför vad olika skolor erbjuder. Titta noga på utbildningens innehåll så att du får med dig det som är viktigt för just dig senare i livet. Tänk på att skolorna erbjuder olika inriktningar och fördjupningskurser på gymnasieprogrammen. Det är därför viktigt att jämföra skolornas utbud. Gå på skolornas öppna hus och ställ alla frågor du funderar över. Förbered gärna frågorna innan du går dit. Vet du redan att du vill läsa vidare? Kolla upp vilken behörighet du kan komma att behöva när du söker till gymnasieskolan. Läs mer på om antagningsreglerna till högskolan. Här kan du läsa om vad meritpoäng är och vad som händer om du behöver komplettera dina studier på komvux. Tänk på att de nya behörighetsreglerna till högskolan blir klara först under våren 2011 så det är lite oklart hur det blir med områdesbehörigheterna för den särskilda behörigheten. Vill du ut i arbetslivet snabbt? Då kan du börja med att läsa på om arbetsmarknadsprognoser under respektive gymnasieprogram. Här kan du också läsa om de nya yrkesprogrammen som är möjliga att gå som gymnasielärling om skolan erbjuder det. Här skrivs översiktligt om vilka faktorer som styr arbetsutbudet och vilka branscher som kräver längre utbildningar. Hittar du inte den information du söker, tveka inte att kontakta studievägledaren på den skola som du är intresserad av. Foto: mikael risedal Benjamin Lomas Linnea Hultegård Alex Selén-Karlsson Antingen vill jag gå estetiska programmet med inriktning musik, jag gillar att spela gitarr, eller VVS- och fastighetsprogrammet. Föräldrarna tycker att båda programmen passar mig, men pappa tycker nog att det är bra om jag får jobb direkt efter gymnasiet. Jag vill gå teknikprogrammet eller naturvetenskapsprogrammet. Det är breda program, då kan man bli vad som helst. Jag har valt till matematik och språk för att få meritpoäng. Kanske vill jag bli designer, men det kan ju ändra på sig när jag blir äldre. Mina föräldrar tycker att det är bra att jag går en bred utbildning. Jag funderar på bygg- och anläggningsprogrammet eller fordons- och transportprogrammet eller liknande. Helst ett yrkesförberedande program, jag vill inte gå på högskolan. Jag vill bli snickare eller jobba med lastbilar. Min mamma tycker att jag ska välja efter eget intresse och gå den utbildning jag vill. elevfoton: ingela ösgård 8

9 Roy Fares älskar sitt jobb. Men när han gick i nian hade han ingen aning om vad han ville bli. Först under studierna på livsmedelsprogrammet i Örebro hittade han rätt utsågs han till Årets konditor. ge inte upp om du brinner för något namn: Roy Fares. ålder: 26 år. familj: Två bröder, mamma och pappa. bor: I Stockholm. yrke: Konditor och egen företagare. fritidssyssla: Styrketräning. favoritmat: Många. tycker om: Att resa tycker inte om: Krig. motto i livet: Tro på dig själv och våga utmana dig själv! 9

10 Lugnet har lagt sig för Roy Fares. När jag träffar honom på hans arbetsplats PO Choklad och Konditori i Stockholm är det bara några veckor sedan han tog hem segern som Årets Konditor Tiden före tävlingen var en stressig period. Det krävdes nästan ett halvårs förberedelse för att hitta rätt smakkombinationer till chokladtårtan Aladdin. Jag smakade på tårtan minst två gånger i veckan så jag är rätt trött på den nu, säger Roy Fares och tar en sipp på sitt kaffe. Sedan konstaterar han att göra om och göra om är det bästa sättet att utvecklas och att det nog gäller det mesta i livet. Konditoriets glasdisk är fylld av läckerheter, bland annat Roy Fares tävlingsbidrag. Det riktigt vattnas i munnen när man tittar på alla bakverken: exklusiv choklad och tårtor i alla möjliga färger. Efter en smakbit av hans Aladdintårta, bakad med pistagenötter och persikor kokade i rosenvatten, är det ingen tvekan om varför han vann. Tack vare min lärare Roy Fares är från Libanon och kom till Sverige med sin familj när han var sex år. Efter livsmedelsprogrammet på Virginska skolan i Örebro bestämde han sig för att stanna i livsmedelsbranschen. Men när han gick i grundskolan hade han ingen aning om vad han ville arbeta med. Vad tusan ska jag bli, tänkte jag. Vad tusan ska jag bli, tänkte jag. Det är ju omöjligt att veta vad man ska jobba med resten av sitt liv när man går på högstadiet. Men han älskade att göra pannkakor och fattiga riddare och har alltid haft en passion för mat och bakverk, så varför inte testa livsmedelsprogrammet? Man kan ju alltid ångra sig eller ändra riktning senare i livet, tänkte han. Till en början var jag inte särskilt fokuserad. Fast när jag gick sista året kände jag att jag hittade mig själv. Då sa det klick och jag insåg att jag verkligen var bra på att baka och laga mat. Det var mycket tack vare hans lärare. Hon gav inte upp och var bra på att se det unika i varje person. Lärare är jätteviktiga för ungdomar. De måste visa att de tror på eleven och pusha dem att våga göra saker som kan kännas läskiga till en början, säger Roy Fares. Bakar lyxiga tårtor Han började som sommarjobbare på Wasa konditori i Örebro. Sedan arbetade han drygt tre år på Tössebageriet i Stockholm. Idag driver han det egna företaget By Roy Fares vid sidan av sin anställning på PO Choklad och Konditori. Jag bakar lyxiga tårtor till bröllop, kampanjer och events. Mitt första uppdrag var att göra tårtan till Laila Bagges och Niclas Wahlgrens bröllop, säger han. Roy Fares är nämligen förtjust i pampiga tårtor, särskilt amerikanska wedding cakes. Intresset för den typen av tårtor väcktes när han var i Los Angeles. Det var även en tid då han extraknäckte lite som underklädesmodell, efter att ha blivit upptäckt på gymmet. Men själv såg han det mest som en rolig grej. Roy Fares tycker att livsmedelsprogrammet var ett bra val eftersom livsmedelsbranschen är så bred. Det finns många olika saker man kan arbeta med, man kan jobba med catering eller på restaurang till exempel. Man måste tro på sig själv Själv har han tävlat fyra gånger och kommit på prispallen varje gång. Roy Fares är van vid att vinna. Men jag är inte rädd för att förlora och man behöver inte vara bättre än alla andra. Det finns många skickliga människor inom den här branschen som inte är intresserade av att tävla, säger han. Han tror att det viktigaste är att tänka efter vad som passar just dig. Och sedan gäller det att våga ta steget. Allt är upp till dig själv. Och så länge du själv är nöjd så är allt bra. Men han är övertygad om att det är viktigt att vara fokuserad och förstå hur mycket tid man måste lägga ner. Jag har även lärt mig att våga be om hjälp av erfarna människor. Man lär och utvecklas hela tiden och man blir ju aldrig helt färdig. När Roy Fares var yngre var han inte särskilt ödmjuk, säger han själv. Men under de senaste åren har han insett att ödmjukhet är en nödvändighet om man vill lyckas. Den som är dryg och tror att han kan allt kommer inte långt. Fast man måste tro på sig själv. Text: Anna-Karin Sandström Foto: Frida Ekman Det har flutit på När han hade gjort lumpen och tagit ett sabbatsår i Los Angeles gick han ett påbyggnadsår i Göteborg, på Burgården. Sedan dess har det bara flutit på, precis som för hans två kusiner, regissören Fares Fares och skådespelaren Josef Fares. När Roy får frågan om vad han tror att han och hans familjs framgångar beror på, skakar han på huvudet och ler. Han har fått den frågan förut. Jag vet faktiskt inte. Vi är en rätt konstig familj, fylld av viljor och starka personer och jag har alltid fått stöd hemifrån. Men vi har kämpat. Josef och Fares blev inte kända över en natt. Om man brinner för något ska man inte ge upp. 10

11 Ming Engstrand Ida Lindensved Dennis Solander Jag har inte alls bestämt mig ännu. Det finns så mycket att välja på. I skolan gillar jag bäst praktiska ämnen som slöjd, idrott och hälsa och hemkunskap; teknik också när man får göra praktiska försök. Hemma har vi inte börjat prata om gymnasievalet än. Jag vill helst gå det naturvetenskapliga programmet. Kanske kan jag också tänka mig att söka till estetiska programmet med inriktning musik. Det vill mina föräldrar helst att jag ska göra. Jag har även lärt mig att våga be om hjälp av erfarna människor. Man lär och utvecklas hela tiden och man blir ju aldrig helt färdig. Jag vill bli pilot, men det är inte klart ännu var den utbildningen ska ligga. Men det blir på yrkeshögskolan. Det kan hända att jag ändå väljer naturvetenskapsprogrammet eller samhällsvetenskapsprogrammet. Mina föräldrar vill att jag väljer det jag känner för. elevfoton: ingela ösgård 11

12 Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Exempel på yrken: Personal på badanläggningar/sporthallar, personal på idrotts- och fritidsanläggningar, personlig tränare Barnskötare, elevassistent Väktare, personlig assistent, arbete med stöd och service inom funktionshinderområdet Läs mer på sid 22. Anläggningsfordon Anläggningsmaskinförare Bygg- och anläggningsprogrammet Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Betongarbetare, glastekniker, golvläggare, murare, plattsättare, träarbetare Beläggningsarbetare, bergarbetare, järnvägstekniker, väg- och anläggningsarbetare Byggnadsmålare Byggnadsplåtslagare, ventilationsplåtslagare Läs mer på sid 24. Automation Automationstekniker fastighet, industri, process El- och energiprogrammet Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik Elektronikproduktionstekniker, hemservicetekniker, nätverkstekniker Distributionselektriker, industrielektriker, installationselektriker, järnvägstekniker el och signal Driftoperatör allmän, kraft- och värmeteknik, vatten- och miljöteknik Läs mer på sid 26. Godshantering Lagerarbetare, terminalarbetare Fordons- och transportprogrammet Karosseri och lackering Lastbil och mobila maskiner Personbil Billackerare, bilskadereparatör Lastbilsmekaniker, maskinmekaniker Personbilsmekaniker Läs mer på sid 28. Transport Bussförare, lastbilsförare Handels- och administrationsprogrammet Administrativ service Handel och service Ekonomiassistent, exponerings- och utställningsdesigner, kundservice och reception, marknadsassistent, redovisningsassistent Butikskommunikatör/merchandiser, butikssäljare, företagssäljare, inköpare, logistiker Läs mer på sid 30. Finsnickeri Båtbyggare, inredningssnickare, möbelsnickare, trä- och byggvaruhandel Hantverksprogrammet Florist Frisör Textil design Florist Frisöraspirant Inköpsassistent, sömmerska, textil och konfektion Läs mer på sid Övriga hantverk Låssmed, silversmed, sotare, timmerman, urmakare 12

13 Exempel på yrken: Hotell- och turismprogrammet Hotell och konferens Turism och resor Bokning, konferens, reception 1 och 2, våningsservice Aktiviteter och upplevelser, bokning och försäljning, guidning 1 och 2, turistinformation Läs mer på sid 34. Driftsäkerhet och underhåll Automationsmekaniker, servicemekaniker, underhållsmekaniker Industritekniskaprogrammet Processteknik Produktion och maskinteknik Svetsteknik Industrilackerare, laboratorietekniker inom kemisk industri, processoperatör CNC-operatör, gjutare, stentekniker, tryckare, verktygsmakare Internationell svetsare, svetsare Läs mer på sid 36. Naturbruksprogrammet Djur Lantbruk Skog Trädgård Arbete med hundar, djurskötare inom lantbruk, djurvårdare, hästskötare med inriktning mot ridning, hästskötare med inriktning mot trav Landsbygdstjänster, lantbruk maskiner, djur, växtodling Jakt och viltvård, naturguidning, skogsmaskinförare, skogsmaskinservice, skogsvårdare Trädgårdsanläggning, trädgårdsodling friland, växthus, trädgårdstjänster Läs mer på sid 38. Bageri och konditori Bagare, konditor Restaurang och livsmedelsprogrammet Färskvaror, delikatesser och catering Kök och servering Butikssäljare inom färskvaror och delikatess Kock, servitris/servitör Läs mer på sid 40. VVS- och fastighetsprogrammet Fastighet Kyl- och värmepumpsteknik Ventilationsteknik VVS Fastighetsskötare, fastighetstekniker, fastighetsvärd Kylmontör Ventilationstekniker Industrirörsmontör, isoleringsmontör, VVS-montör Läs mer på sid 42. Vård- och omsorgsprogrammet Inga nationella inriktningar Funktionshinderområdet, hälso- och sjukvård, psykiatri, äldreomsorg Läs mer på sid

14 14 Jämfört med tidigare kommer alla elever längre i sin gymnasieutbildning, oavsett vilket program de väljer.

15 Utgå från dig själv! Högre kvalitet på utbildningen och bättre förutsättningar för att möta arbetslivet eller fortsätta att studera. Men också större krav, både för att bli antagen till gymnasieskolan och för att lämna den med en yrkes- eller högskoleförberedande examen. Det är vad som väntar dig som nu står i begrepp att göra ditt gymnasieval. Årets niondeklassare blir de första eleverna i den nya reformerade gymnasieskolan, som startar hösten Beslutet om en ny gymnasieskola har alltså kommit till för att eleverna ska bli bättre rustade för yrkeslivet eller för högskolestudier. Fler elever än tidigare ska fullfölja sin utbildning och uppnå målen, och alla gymnasieelever ska få en likvärdig utbildning, oavsett var i landet de bor och vilken skola de går i. Jämfört med tidigare kommer alla elever längre i sin gymnasieutbildning, oavsett vilket program de väljer, säger Peter Bohman, som är projektledare på Skolverket. De högskoleförberedande programmen ger bättre förberedelse för högskolestudier, inte minst för att möta högskolans högre antagningskrav. Yrkesprogrammen bidrar i större utsträckning än tidigare till att eleverna är redo att möta de krav som arbetslivet ställer inom sina respektive yrken. ett första steg För många ungdomar är valet av studieinriktning varken enkelt eller självklart. Steget mellan grundskolan och gymnasieskolan är stort, med de ökade krav på eget ansvar, självständighet, och högre studietakt som väntar. Men valet innebär framför allt en chans och en rättighet för var och en att utvecklas utifrån sin egen personlighet och sina egna intressen. Ett första steg för att förverkliga sina mål och drömmar eller att ompröva dem. Sett ur det perspektivet är det väl värt att ägna en ordentlig eftertanke; Vilka är just mina speciella förutsättningar? Vad tycker jag är roligt, vilka ämnesområden passar mig bäst och vad känner jag mest för? Det är också det råd som Peter Bohman ger dig som står inför ditt gymnasieval. Utgå från dig själv när du väljer inriktning på din gymnasieutbildning. Att snegla på hur arbetsmarknaden ser ut idag är alldeles för vanskligt. Det dröjer ännu ett antal år innan du som är på väg till gymnasieskolan är färdigutbildad och mycket hinner förändras innan dess. Utgå från dig själv när du väljer inriktning på din gymnasieutbildning. Foto: maskot 15

16 Det är därför det är så viktigt att göra ett val som bottnar i den egna personligheten och de egna intressena, säger Peter Bohman, som tillsammans med kollegan Cecilia Sandberg varit projektledare på Skolverket för den nya gymnasieskolan. Det är också det som är andemeningen i skollagen, att alla ungdomar har rätt att välja utbildning utifrån sina egna behov, förutsättningar och intressen. Skolans tredelade uppdrag innebär att du som elev ska få det stöd och den stimulans som du behöver för att utvecklas som individ och som samhällsmedborgare, och en bra grund för yrkeslivet eller fortsatta studier. Utbildningen ska också bidra till en livslång lust att lära och för det är gymnasieutbildningen en viktig milstolpe. ställa in siktet Ett av de viktiga val som du som går i nian gör nu, innebär i grova drag att ställa in siktet antingen på fortsatta studier vid högskolan eller på en yrkesutbildning. Skillnaden mellan gymnasieskolans yrkesprogram och högskoleförberedande program är tydlig, men dörrarna är alltid öppna för fortsatta studier, oavsett Det kan vara tryggt att veta att det finns olika vägar till fortsatta studier också senare i livet. Det gäller också om man avstår från behörighetskurserna Juridik nu och väljer att arbeta inom sitt yrke en tid efter gymnasieskolan. Ekonomiprogrammet vilket gymnasieval du gör. Alla högskoleförberedande program ger till exempel behörighet till högskoleutbildning. Men den kan du också skaffa dig inom ramen för ett yrkesprogram genom att välja till de kurser i engelska och svenska som krävs för högskolestudier. Och du som inte är beredd att göra det under gymnasietiden kan alltid ompröva dina val senare i livet. Det kan vara tryggt att veta att det finns olika vägar till fortsatta studier också senare i livet. Det gäller också om man avstår från behörighetskurserna nu och väljer att arbeta Estetiska programmet inom sitt yrke en tid efter gymnasieskolan, säger Peter Bohman. Den som väljer naturbruksprogrammet kanske vill bli veterinär en dag, till exempel, och den som väljer byggprogrammet kan i framtiden vilja ha en ingenjörsexamen. Humanistiska programmet Högskoleförberedande program Ekonomi I sådana fall går det alltid att skaffa sig högskole behörighet via Komvux. Hösten 2011 införs också en ny betygsskala med fler betygssteg. Skalan är sexgradig från A till F, där A E är godkänt och F är icke godkänt. Avsikten med den här skriften är att underlätta och de formgivning val till gymnasieskolan som du som går Bild i nian måste göra. Dans Ett gott råd är att läsa på ordentligt och att diskutera med dem du har omkring dig. Estetik Det finns och mycket media hjälp att få, både av lärare och studie- och yrkesvägledare, säger Peter Musik Bohman, och mycket information på Skolverkets hemsida, och på utbildningsinfo.se. Tag den hjälpen och ge dig själv Teater tid att fundera på vad du vill! Kultur Språk text: Birgitta Jakobsson foto: mikael risedal Läs mer på sid 46. Läs mer på sid 48. Läs mer på sid 50. Ekonomiprogrammet Juridik Ekonomi Läs mer på sid 46. Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Läs mer på sid 52. Estetiska programmet Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater Läs mer på sid 48. Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Läs mer på sid 54. Humanistiska programmet Kultur Språk Läs mer på sid 50. Teknikprogrammet Design- och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Läs mer på sid 56. Teknikvetenskap 16 nskapsmet Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Läs mer på sid 52.

17 Alla dörrar öppna med spets i bagaget 17

18 Man måste inte vara supersmart, men det är en klar fördel att ha lite studieteknik. Och vara inställd på ett högre tempo än i högstadiet. Det är ett råd från Karl Nordenstorm, som går andra året på spetsutbildningen i fysik på Polhemskolan. Trots att landets enda spetsprogram i fysik finns i Lund tvekade inte Karl, som hör hemma i Boden i Norrbotten, när det var dags att söka till gymnasieskolan. Han hade hört från sin lärare och läst i tidningen om den nya utbildningen och blev intresserad, eftersom han är en kille som gillar utmaningar. Jag ville flytta hemifrån och Lund verkade vara en trevlig stad. Skolan hjälpte till med boende, jag bor inackorderad och det fungerar bra. Från början kände jag ingen här, det gör jag nu, säger Karl och återgår till datorn och dagens uppgifter. Det är mattelektion i Fy 2 några dagar före höstlovet, och eleverna sitter två eller tre tillsammans och diskuterar de matematiska problem som de fått i uppgift att lösa. Stämningen är både avspänd och koncentrerad det handlar om svåra saker som integraler. Läraren Klas Nilson går runt och hjälper till där det behövs. Alla elever arbetar med egen dator och avancerad miniräknare. Han pekar på tavlan, där han skrivit upp vilka sidor det gäller. Det här ska ni ha gjort idag annars ligger ni efter. Test och intervju Men det verkar inte sannolikt att de här eleverna halkar efter i första taget. De har aktivt sökt sig hit för att de har både intresse och fallenhet för fysik och matematik de flesta har rekommenderats att söka av sin NO-lärare. Dessutom testas och intervjuas alla som söker. Då om inte förr märker eleven själv om man är på rätt spår. Det här är en frågvis och sammansvetsad klass och vi har inte haft några avhopp, säger Klas Nilson som är eldsjälen bakom fysikspetsen på Polhemskolan och ansvarig för programmet. Det innebär bland annat täta kontakter med universitetet, vilket är en av grundtankarna med alla spetsutbildningar att bereda väg till högre studier. Därför har Fy 2 redan varit på Fysicum, som institutionen vid Lunds universitet kallas, flera gånger. Det blir en mjuk övergång och de flesta kommer nog att fortsätta plugga efter gymnasiet. Det verkar stämma ganska bra. Markus Pettersson, som först läste om utbildningen i Metro, tänker sig forskning i fysik och Julia Sundström funderar på att läsa astronomi. Hon är en av klassens sex tjejer, bor i Osby och har en timmes tågresa i vardera riktningen, men det tycker hon inte är något större problem. Man vänjer sig. Det här är en jätteintressant utbildning jag kan verkligen rekommendera den. Stark anknytning till forskning Precis som alla spetsutbildningar kan fysikspetsen i Lund sökas från hela landet. Ändå kommer de allra flesta elever i både ettan och tvåan från södra Sverige. Mest långväga är Karl Nordenstorm från Boden, sedan finns någon från Falkenberg och Stockholm samt en från Markaryd i Småland. Anledningen till att det blev just Polhemskolan som fick fysikspetsen är att skolan redan hade en stark anknytning till forskning, och även arrangerade högskolekurser. Två andra som valt fysikspetsen i Lund är Lucas Wennerholm och Marcin Malinowski: Jag hade sett Polhemskolans broschyr, och eftersom jag hade bra betyg i matte tänkte jag att det kanske var något för mig säger Marcin. Det var faktiskt min NO-lärare som tipsade mig, säger Lucas som hade vg i alla naturämnen på högstadiet. Men man ska tänka sig för, skaffa sig studieteknik och inse att det krävs mycket tid man måste helt enkelt plugga. Nian var ingenting mot det här! Båda tänker sig en fortsättning på universitetet efter gymnasieskolan, även om yrkesvalet inte är avgjort än. Och än har de gott om tid att fundera på det, och kanske få inspiration och idéer från besöken på Fysicum. Under hösten har klassen haft regelbundna fysiklaborationer där. Vi har varit där sammanlagt fem, sex gånger. Och i trean blir det mer, säger Marcin. Våga ta chansen Intresse och studieteknik är två klara måsten för den som funderar på att söka någon av de spetsutbildningar som finns över hela landet. För fysikspetsen på Polhemskolan gäller förstås även att man gillar matte och fysik och har en bra grund i ämnena. Den största skillnaden mot andra vanliga gymnasieprogram är att man går snabbare fram och läser mer koncentrerat och, som sagt, att man får en naturlig kontakt med högskolan redan i gymnasiet. Det här är en jätteintressant utbildning jag kan verkligen rekommendera den. För Karl Nordenstorm och hans klasskamrater innebär det bland annat möjlighet att läsa in högskolekurser och att göra projektarbete på universitetet. Och han har ett råd till nior som sitter och svettas över ansökningsblanketten i februari. Våga ta chansen! Alla som väljer en spetsutbildning är motiverade och det är bra lärare. Men du måste skaffa dig studieteknik. Text: Nina Enström Foto: Mikael Risedal fakta spetsutbildningar Det finns cirka 20 spetsutbildningar med inriktning mot matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. De här spetsutbildningarna ingår i en pågående försöksverksamhet. Tanken med spetsutbildningarna, som är inne på sitt andra år, är att erbjuda specialintresserade elever mer avancerade kurser i snabbare takt, och att underlätta övergången till universitetsstudier efter gymnasiet. En utvärdering som Skolverket gjort visar att både elever och föräldrar är nöjda med utbildningen. Från och med hösten 2011 finns också 13 spetsutbildningar på det estetiska programmet. Spetsutbildningarna finns över hela landet och samtliga är riksrekryterande, det vill säga alla som är behöriga kan söka, oavsett var man bor. Du som går en spetsutbildning får ta med dig skolpengen från din kommun. Vill du veta mer om spetsutbildningar se klicka på Förskola & skola och därefter Gymnasieskola. 18

19 Våga ta chansen! Alla som väljer en spetsutbildning är motiverade och det är bra lärare. 19

20 ung och företagare Alla som vill kan starta företag. Det är entreprenörerna Lisa Renander och Julia Hamrin övertygade om. Men man måste vara beredd att kämpa. namn: Lisa Renander och Julia Hamrin. ålder: 28 år. bor: I Sundsvall. företag: Idéutvecklingsbolaget Xcited med dotterbolagen Stadsparaden AB och Go Enterprise. anställda: Fyra heltidsanställda och fem timanställda. omsätter: Tre miljoner under År 2010 beräknas en omsättning på cirka fem miljoner. att driva ett eget företag handlar om att våga ta initiativ och om att ha mod att genomföra sin idé, fullt ut, utifrån de förutsättningar man har. I alla fall enligt de unga företagarna Lisa Renander och Julia Hamrin, grundare till bolagen Go Enterprise och Stadsparaden. Då kan man inte misslyckas. Att vara lösningsinriktad är entreprenörens främsta vapen, säger Lisa Renander som är vd för Go Enterprise, medan Julia Hamrin är vd för Stadsparaden. Båda företagen är dotterbolag till deras gemensamma idéutvecklingsbolag Xcited. Idag är de 28 år men idén till det första bolaget väcktes redan när de var 18 och Lisa hälsade på Julia som var utbytesstudent i Kaiserslautern i Tyskland. Stora delar av stadskärnan lystes upp av färgglada fiskstatyer och då kom vi på att man skulle kunna göra något liknande i Sundsvall, fast i form av Sundsvalls egen symbol draken, berättar Lisa Renander. Långlivat UF-företag Sagt och gjort. Under sista året på gymnasiet gick de kursen Ung Företagsamhet och startade UF-företaget Stadsparaden. Sedan dess arrangeras Stadsparaden varje sommar i Sundsvall. Då pryds stadskärnan av ett fyrtiotal drakskulpturer. Det finns en rädsla för att starta företag. Många tror inte att de klarar av det och så är man rädd för att göra fel. Det ville vi ändra på, säger Lisa. Och det ledde till en ny företagsidé, nämligen att starta ett läromedelsföretag som utformar kreativa läromedel inom entreprenörskap. Drakarna satsade stort Det nya företaget Go Enterprise fick en flygande start när de ställde upp i tv-programmet Draknästet där entreprenörer får möjlighet att visa upp sina verksamhetsidéer. Efter en företagspresentation diskuterar fyra riskkapitalister, de så kallade Drakarna, om de vill satsa pengar i entreprenörernas idé eller inte. I Lisas och Julias fall blev svaret positivt. Tre av riskkapitalisterna nappade direkt och investerade kronor i Go Enterprise. Idag sitter de med i styrelsen och äger 40 procent av före taget. Det har betytt oerhört mycket för oss. Tv har en otrolig genomslagskraft och drakarna har varit enormt hjälpsamma och delat med sig av både erfarenheter och kontaktnät, säger Julia. Entreprenörsspelet, ett inspirationsspel som riktar sig till ungdomar, elever, lärare och företagsledare, är största satsningen i Go Enterprise. Spelet illustrerar de faser man går igenom när man ställs inför olika utmaningar. Inget rätt eller fel Till skillnad från i skolan finns inget rätt eller fel. I det här spelet blir man belönad för att man visar prov på den kompetens som man själv besitter. Det handlar inte om vilka faktakunskaper man har, säger Julia som menar att en person som har svårt för sig i skolan kan vara fylld av energi och kreativitet. Och det är två viktiga egenskaper hos en företagare. Enligt dem är nyckeln till framgång att acceptera olika situationer även om de är svåra, och att inte slösa energi på att vara förbannad. Istället måste man analysera läget och det som har inträffat. Sedan måste man hitta en realistisk lösning, säger Lisa. Tro på sin egen förmåga Ibland kan det kännas lite svårt att vara ung kvinna och företagare, berättar Lisa och Julia. Särskilt när de träffar äldre och erfarna företagsledare för att bli inspirerade av dem i deras arbete. Men de tycker att de har hittat ett sätt att förhålla sig till den sortens situationer. Det handlar om att tro på sin egen förmåga. Om man gör det så försvinner fördomarna och då kan man mötas på samma nivå, säger Lisa. Båda är övertygade om att deras framgång grundar sig på en inre motivation och en drivkraft att göra och genomföra, inte bara prata. Men framgång är inte att driva flera bolag. Framgång är att följa sin egen väg och att uppnå sina egna mål. Oavsett om man vill driva företag eller inte, säger Lisa. Text: Anna-Karin Sandström Foto: Peter Hamberg Entreprenörskap Entreprenörskap är ett viktigt inslag i den nya gymnasieskolan. Det handlar till exempel om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker, men det kan också handla om att starta företag. 20