ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 Pris 20 kronor, utan kostnad för medlem

Transkript

1 Karlstads Hembygdsblad ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 Pris 20 kronor, utan kostnad för medlem FEBRUARI 2010 Karlstad för 50 år sedan Vid Karlstadsskolornas avslutning av sportlovsveckan arrangerade Mariebergsskogen ett Wasalopp. Det kryllade av barn som ville tävla, dricka blåbärssoppa och träffa Gustav Wasa, som Skogens egen underhållare och lekledare Per Logander hade klätt ut sig till. Foto: VF arkivbild Lennart Fernqvist

2 SIDA 2 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 Program 2010 Kallelse till Årsmöte Plats: Betlehemskyrkans samlingssal Onsdagen den 24 mars klockan Årsmötesförhandlingar Efter årsmötet bjuds det på kaffe Underhållning se vidare vår hemsida Vårresa Vårresan är planerad till slutet av maj Mer information i nästa nummer av Hembygdsbladet Studiebesök Bistånd och katastrofhjälp (f d Räddningsverket) Plats Karolinen (stora ingången) Onsdagen 14 april kl Vårgudstjänst Söndagen den 9 maj kl vårgudstjänst i Acksjöns kapell. Predikan av Margaretha Lothigius. Efter gudstjänsten dricker vi kyrkkaffe på Gammelgården. Teaterresa Onsdagen 30 juni teaterresa till Västanå Teater där vi ser En midsommarnattsdröm av Shakespeare Mer information om anmälan i nästa nummer av Hembygdsbladet Café Slussvakten Torsdagen den 4 mars Maj Bylock Berättar om sitt författarskap. 8 april Barbro Järliden berättar om människan Gustf Fröding. 6 maj Mats Bergström den sjungande doktorn berättar. Vi startar alltid kl och håller på ungefär en till en och en halv timme. Spara sidan. Nästa nummer i maj.

3 ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD SIDA 3 God fortsättning på det nya året! Ordföranden har ordet Nu är vi åter igång med ett nytt spännande verksamhetsår som vi hoppas skall kunna tillvarata våra medlemmars önskemål och intressen. Den 18 jan hade vi ett extra styrelsemöte där vi diskuterade vår verksamhet och omfattning. Vi står inför ett nytt årsmöte där flera styrelseposter skall besättas. Det är alltid ett problem att få fram medlemmar som är villiga att ställa upp på olika poster i verksamheten. Skall vi klara vår målsättning och hålla nuvarande omfattning på verksamheten krävs att fler medlemmar engagerar sig. Som i många föreningar är medelåldern hög och vi har nu en grannlaga uppgift att få fram nya - gärna yngre - medarbetare. Jag ber därför alla att försöka hjälpa till att lösa våra problem. Kontakta gärna mig eller någon annan i styrelsen. Så till något mer positivt. Julmarknaden i Gammelgården blev över förväntan och lyckosam. Likaså blev det ett mycket positivt mottagande av vår senaste stadsdelsbok - Romstad. Vi laddar nu för ett intressant vårprogram i Slussvaktsstugan, vårresa och en ny teaterresa. Väl mött på årsmötet den 24 mars 2010 kl i Betlehemskykan. Carl-Göran Tollesby Till sist Ada tycker att det är skräp att KaI inte kommit ihåg hennes födelsedag. - Annat var det med han Gustav Il Adolf han som står staty nere vid torget, säger Ada. - Å va vet Du om dä lelle Ada inflikar KaI. - Jo- dä ä mer än 300 år sedan han dog å de firar hans minne än. Krönika En vacker rödhake Erithacus rubecula har denna vinter valt att stanna kvar vid vårt fågelbord ute vid Dingelsundet. Om han överlever vintern och Ove har han möjlighet att välja den bästa häckningsplatsen och göra allt i ordning tills lämplig hona kommer till våren. Selma Lagerlöf skrev i Kristuslegender om hur rödhaken fick sin vackra färg : Men så småningom tog han mod till sig, flög fram till honom och drog med sin näbb ut en törntagg, som hade inträngt i den korsfästes panna. Men vid det han gjorde detta, föll en droppe av den korsfästes blod ned på fågelns bröst. Den vidgade sig snabbt och flöt ut och färgade alla de små späda bröstfjädrarna. Men den korsfäste öppnade sina läppar och viskade till fågeln. För din barmhärtighets skull har du nu vunnit vad ditt släkte har eftersträvat allt sedan världens skapelse. En underbar saga tycker jag. Selma Lagerlöf är väl värd att läsa igen även om språket kan kännas gammalmodigt. Katten Ove i Karlstad har fina dagar denna vinter, som är ovanligt vintrig. Han vill ut och så vill han in igen. Hela dagarna håller han på, ut och så knackar han och vill in. En främmande katt har dykt upp den senaste veckan och Ove sitter på sin utsiktsplats inne vid fönstret och morrar. Vi är bekymrade var den kommer ifrån och ställer ut lite mat till natten. Vart vänder vi oss för att söka ägaren? Tipsa undertecknad. Inga annonser finns i dagstidningarna. Text Monica Gustafsson Foto Johnny Gustafsson

4 SIDA 4 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 Annonsering om Vårfästdagar i Stadsträdgården anno 1903 I tidigt 1900-tal fanns i Karlstad en Kontorist- och Handelsbiträdesförening som kan ha varit en föregångare till senare tiders fackförening för handelsanställda. Ordförande i Föreningen var handelsbokhållaren Carl A. Olsson. Min morfar, Robert Österberg, hade vid denna tid börjat en anställning i Herman Geijers nyetablerade järnaffär vid Stora Torget och var kassör i Föreningen. I ett efterlämnat släktarkiv finns en del intressant läsning om föreningsevenemang, där verksamheten tycks ha varit livlig, om gamla Karlstadsföretag och om hur prisbilden såg ut på varor och tjänster vid denna tid. Av brev kan man också se att Föreningen tog på sig en uppgift som anställningsförmedlare inom handelsnäringen. Att brevskrivaren inte alltid tillställdes svar kan utläsas av att medsänt brevporto ostämplade Oscarsfrimärken i valör 5 resp. 10 öre, finns kvar i kuverten. Idag en liten samlarraritet! Så lite om priser vid denna tid: Entréavgiften till Vårfäst 50 öre, avgift vid arrangerade samkväm 2 kr för damer och 2.50 kr för herrar. Denna kolorerade och välbevarade affisch, som undertecknad håller upp, annonserar ut program för fästligheter i Karlstads Stadsträdgård under två aprildagar Från Karlstads Spritförsäljningsbolag, vid V:a Torggatan n:o 166 inhandlades till fäster. Där var prisbilden år 1901 följande per butelj: Cederlunds Punsch 1.40, 1ltr. Cognac 2.75, Brännvin 1.20, 15 fl. mörkt öl Som god kund fick Föreningen dessutom 10% rabatt. Nämnas kan också att de flesta trycksaker köptes från Forssells tryckeri = Karlstads- Tidningen, som också liksom Nya Wermlandstidningen anlita- des vid annonsering. Utöver redan nämnda företag gjordes affärer med E.Wallerstedt & C:o, Herman Andersson, som då också sålde musikinstrument, Herman Geijer & C:o, John. Ahlströms Eftr. vid Kanaltorget/ Hagatorget, Herman Gillblads Bosättnings-Magasin samt Ekelöf & Svenson, redan då ägt av Wilhelm Velin. Text Karl Axel Hjerdt Bild Lennart Fernqvist

5 ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD SIDA 5 Några minnesanteckningar från talet i gamla posthuset, Kungsgatan 6. Posthuset bestod av lägenheter samt postens lokaler och några affärer. Huvudentrén från gatan var pampig, med ytterdörr och innanför svängdörrar och en bred trappa upp. Där fanns en hiss, som tog en upp till första, andra och tredje våningen, som egentligen var tredje, fjärde och femte våningen, då posten upptog de två första våningarna. Inne på gården hade man två uppgångar, en i söder och en i norr. Dessa var för vissa i huset köksuppgång, för andra ordinarie uppgång. Och där fanns det ingen hiss. I alla lägenheter var det högt till tak och lägenheterna, som låg vid huvudentrén, var både stora och pampiga, gjorda för umgänge och fest (som också ofta förekom på 40- och 50-talet). Men var man familj med några barn blev det genast sämre. Antal sovrum var ej tillräckligt många, utan det var vardagsrum, matsal, salong och herrum. Så min egen lilla vrå fick bli i min mors sovrum, tills mina äldre syskon flyttade ut. Då bar det sig inte bättre än, att en tid hade jag tillgång till två rum. Bra med äldre syskon. Min familj bodde i detta hus under åren 1939 till 1977, då min mor som nybliven änka flyttade. Jag växte upp där och hade min skolgång bl. annat i Norra skolan, där min lärarinna var fröken Jörn. Under kriget eldades det inte med kol utan det var vedeldning. Därför fanns det på gården ved upplagt i travar. Bland dessa travar levde råttorna. Man gick med fasa ibland till soptunnorna, som stod vägg i vägg med tvättstugan. Denna låg i ett uthus på gården. Det kunde då hända att råttorna kilade mellan benen på hemhjälpen, som stod där och tvättade. Det eldades under en stor kittel och sedan fick man skölja för hand. Efter det bars den våta och tunga tvätten upp till torkvinden, 6 trappor upp utan hiss. På vinden fanns ett par dubbeldörrar. När dessa öppnades, hade man ett fritt fall på 6 våningar. Där fanns en traversbalk med talja, som mig veterligen aldrig användes. Men det hade varit lättare för hemhjälpen och andra vid de stora tvättdagarna. Men på sommaren var det bättre. Då kunde man hänga ute på en liten gräsplätt som vi hade på gården. Vi barn passade då på att leka mellan lakan och handdukar. Vid ena sidan av denna gräsplätt stod en stor björk. I denna björk klättrade min lilla katt upp en dag och ville inte (kunde inte) komma ned. Min pappa ringde till brandchefen på brandstationen, som för övrigt låg endast 100 meter från oss, vid Frödingparken. Brandchefen tyckte tydligen att mannarna ej haft så mycket att göra, så han tryckte på stora larmet. Och ut mot

6 SIDA 6 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 oss och kisse i björken kom alla brandbilar samt även en ambulans. Jag undrar vad brandmännen tänkte, när de fick klart för sig vad det hela handlade om. Kisse hade om möjligt klättrat högre på grund av allt oljud, men kunde så småningom räddas ned med den högsta stegbilen. Under fyrtio- och även femtiotalet var det ransonering av varmvatten. Endast en, senare två dagar, i veckan fanns det varmvatten. Då gällde det att bada. Och det var både skönt och framför allt kul. Ett stort badkar, som man med lite fantasi kunde ta två simtag i! I köket hade vi ett stort skafferi med överskåp. Om man var tuff; kunde man från diskbänken (4 meter lång) klättra in i överskåpet. Ett perfekt gömställe. I köket fanns även en liten plåtlåda med åtta små fönster i. Det var tavlan, som visade var man ringde ifrån. Stora ingången, köksingång, herrrum, matsal, salong, vardagsrum och sovrum. När man ringde, ramlade en siffra ned i fönstret. Vår gästtoalett var imponerande. Modell äldre. Stor och hög med träsits, vattencistern på väggen och med en lång kedja med porslinsknopp, som man drog i. Detta byttes så småningom ut till nyare och modernare. Några barn i min ålder fanns det. Någon lekpark med gungor och rutschbana mm fanns ej i närheten, så vi fick uppfinna egna lekar. Postens lokaler var ett ställe som utnyttjades. Det fanns bl. a. flera transportband, som gick upp och ner, och vilka man med skräckblandad förtjusning kunde åka med. När man blev äldre, flörtade man med alla små och söta brevbärare, som korsade våra vägar. Att vara ute och cykla, var ett stort nöje. Inte så mycket trafik och trafikregler hade man lärt sig. Ut och maja skulle man om också det regnade och var kallt. Ofta bar det av till Borgmästarholmen. Där kunde man bada om modet stod en bi. På vintern var det kälkåkning nedför Herrgårdsgatan mot pråmkanalen. Trafik och bilar vad var det? På gården fanns ett gårdshus. Där på övervåningen bodde gårdskarlen Bergkvist med två vuxna barn. Där blev man ibland bjuden på choklad och kakor. I andra ändan av huset fanns, vad många av mina kompisar var avundsjuka på, Blå Gåsen. En affär likt ett paradis. Full med choklad och godis i alla dess former. Fanns det frukt? Jag minns ej! Gustavssons Musikhandel var den affär som höll ut längst. Där tillbringade man en hel del av sin ungdomstid och lyssnade på plattor med bl. a. Elvis och Tommy Steel. På vinden hade Gustavssons ett vindskontor, där de förvarade gamla instrument såsom trumset och xylofon mm. Där klättrade man över nätgallret och sedan ljöd det genom huset en konstig musikklang. Ingen av oss kunde spela på riktigt, även om min pianolärarinna gjort vad hon kunnat för mig. Längre ner på gatan (Kungsgatan 4) fanns också två trevliga affärer, som man gärna var kund hos när man någon gång hade en slant i handen. Åbergs pappershandel, tre trappsteg ner och högt till tak. Lite mörkt men med spännande saker för en yngre person, såsom roliga pennor, pennskrin, klippdockor och bokmärken o. dyl. Göta tobakshandel med sina serietidningar bl a. Kalle Anka, som var ny serietidning. Små serietidningar med endast en rad med bilder. Kostnad 25 öre. För flickor handlade det mest om kärlek och pojkar. För pojkarna var det vilda västern. Runt kvarteret ner mot Kanalgatan låg mjölkaffären. Där köpte man mjölk, inte i tetrapack utan i lösliter i en egen mjölkflaska av metall. I locket var det möjligt att fylla på med tjockgrädde. Mjölken togs från stora kar med litermått på lång stång. I bland kunde jag, för att jag gick och köpte mjölk, få köpa en så kallad dammsugare, som då var en nymodighet, som tack för hjälpen. CGC-Carlsson med familj och hund bodde högst upp i fastigheten. Vissa dagar under vinterhalvåret var deras hembiträde trött och orkade inte gå ut med hunden. Hon lät då den göra sina behov på köksbalkongen. Men hon ångrade sig när hon stod på näsan i det frysta. Sedan Carlssons flyttat tog tandläkare Erik Janthe med fru över

7 ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 den mycket voluminösa våningen, samtidigt som hans praktik fanns på understa våningen där familjen Janthe från början också bott. Men posten växte och ville ha större lokaler och därför delades Janthes praktik. Den fick nu plats i deras före detta kök, sovrum och jungfrukammare. Men tider skulle komma då familjen åter fick flytta och då till en trea i den södra trappuppgången, men nu med entré från stora ingången. Där bodde de några år och flyttade som sista par ut ur posthuset, innan den stora omvälvande renoveringen och ombyggnaden tog vid. På översta våningen bodde familjen Neikter. Dottern var min lekkamrat och vi hade rummen över varandra. Vår kontaktkanal var snöre med en ringklocka och för att se varandra hade vi monterat upp speglar. Pappa Neikter arbetade på länsstyrelsen och därför hade han fördel med tilldelning av bilnummer. Han körde omkring KARLSTADS HEMBYGDSBLAD med S8. Det tyckte vi alla var tufft! Landshövdingen hade och har S1. Vägg i vägg med oss bodde familjen Geijer. Dottern i huset umgicks med mina syskon. Där förekom ofta fester med dans för ungdomarna, men lilla jag var för liten för att vara med. Sedermera flyttade familjen Fernqvist in. Där fanns två söner i min ålder. Så nu tog jag skadan igen. Närheten till domkyrkan gjorde att den inte besöktes så ofta, men julbönen var ett måste. Man hade bestämda platser och gud nåde den som satte sig där utan att höra till oss. Vår plats var på tredje bänk i södra koret till höger. Men förändringarnas tid var kommen. Jag själv for till Stockholm för studier och senare arbete och giftermål. På Kungsgatan fortfor posten att utöka sina lokaler. Det byggdes ett våningsplan till på postlängan och SIDA 7 grässlänten med björken togs bort, för att först bli snedparkring för bilar, senare rivning av gårdshuset där Blå Gåsen låg. Där byggdes garage med lokaler ovanpå, för posten och andra. Det stora, vackra och till tak höga postkontoret försvann. Vart har all posthantering tagit vägen? För vid julen var det packat med folk i denna stora lokal med massor av kassor. Alla skulle posta brev, hämta eller lämna paket. Ibland var det kö ut på gatan och där stod ofta en man från Frälsningsarmén med en håll grytan kokande. Men nu huserar TV4 i dessa lokaler och i övriga huset är det bl.a. äldreboende samt studentlägenheter på vinden. Vad vet man, jag kanske får återvända en gång! Anita Ylander f. Swedlund Bilder Arkivet Värmlands Museum Torsdagsträffen den 3 december i Kafé Slussvakten Ränderna går aldrig ur! Så inledde Lars Wennberg årets sista träff i Slussvaktstugan när han och sondotter Lovisa berättade om sin gemensamt framtagna nyutgivna Hagabok, betitlad Hus i Haga. Lars berättade om att han från sitt älskade Haga har samlat ett fotogalleri på drygt ettusen (1000) bilder varav ca en fjärdedel användes i boken, Haga en stadsdel i Karlstad, som gavs ut Bildskatten som fanns kvar gav Lars idén och möjlighet att göra ytterligare en dokumentär med prägel på bilder, då ock nu, för att ge nutida generation en uppfattning om hur Haga utvecklats under en mansålder. Lars gjorde jämförelsen om hur Tingvallastaden förnyats sedan tiden före stadsbranden och hade räknat ut att Haga som inte ödelades av 1865-års brand genom rivning och nybyggnation i stort sett förändrats i fastighetsbestånd i samma omfattning. Lars har också haft Lovisa Wennberg med som mycket intresserad och kunnig partner i bokproduktionen och Lovisa presenterade hur hon i nutid intervjuat nya och äldre Hagabor och affärsmän om sin syn på stadsdelen som boplats och som affärslokalisering. Lovisas möte med de många nya och gamla Hagaborna och - miljöerna har blivit förenade på ett spännande sätt med Farfar Lars unika bildskatt. Boken ingår också liksom tidigare Wennbergsböcker i Carlstadsgillets skriftserie med nr. 39 och med förord av Gillets ålderman Per Berggrén. Vi som fick del av Lovisas och Lars härliga presentation tackade med en liten bokgåva och en varm applåd. Text Karl Axel Hjerdt Foto Lennart Fernqvist

8 SIDA 8 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 Boksläpp och Arkivens dag 14 november 2009 Så kom då boksläppet på Arkivens dag från Folkrörelsernas arkiv för Värmland, I Eldsjälarnas spår, den antologi vi skrev om i septembernumret av Bladet. Boken är helt igenom i färg och därför finns underbara bilder av föremål, fanor och standar och även en del affischer som finns i arkiven. Borde vara ett underlag för studiecirklar i olika sammanhang. Ungefär 250 personer besökte Arkivcentrum Värmland och hela tillställningen var en succé. Intressanta föredrag av författarna Annki Schagerholm- Holgersson, Andreas Wallgård och Peter Olausson. Intressant för oss Karlstadsbor var Peters föredrag och även artikeln i boken om världsturisten Gustaf Theodor Ohlsson som bodde på hotell Stieglers i Karlstad från 1887 och fram tills sin död Han jämförs som en värmländsk Phileas Fogg. Köp boken och njut av berättelsen. Ring mig och beställ på För övrigt var dagen full av aktivitet som vanligt och Värmlands släktforskarförening gjorde ett stort arbete med att hjälpa till att starta släktforskning för en hel del nya intresserade personer. Text Monica Gustafsson Foto Lennart Fernqvist Här ser vi författarna till boken I Eldsjälars spår Från vänster, Bengt Åkerblom, Åsa Vålvik, Thomas Kvarnbratt, Lena Fjellborg, Alain Droguet, Andreas Wallgård, Peter Olausson och Annki Schagerholm-Holgersson. Berith fick många tack och blommor av ordf. Gunnar Thörnqvist för sitt initiativ till boken I Eldsjälarnas Spår. Alster-Olle Andersson med kamera på magen delade med sig av sina kunskaper i forskarsalen.

9 ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD SIDA 9 Romstadsboksläppet 29 november 2009 Strax före jul 2009 släpptes den senaste boken i vår serie Glimtar från Karlstads historia, Romstad som vi minns, från Klaravik till Bellevue. I Romstadscirkeln hade vi varit djärva och beställt 200 böcker från tryckeriet, vilket vi trodde skulle räcka minst ett år framåt. I slutet av november hyrde vi Västerstrandskolans matsal för vårt boksläpp. Veckan innan hade vi en pressvisning och fick mycket fin respons i media. Vi hade annonserat i tidningarna, delat ut flygblad i området och satt upp affischer på olika anslagstavlor i vår stadsdel. Med cider, salta pinnar och en utställning med Romstadsbilder slog vi upp dörrarna kl den 29/11. Gissa om vi blev förvånade (nästan chockerade) då matsalen fylldes med folk efter några minuter. Det blev under några timmar en härlig nostalgiträff där många gamla skolkamrater och vänner, som inte sett varandra på många år, träffades. Vi saknade Ivan Norbäck, som på grund av sjukdom inte kunde komma. Hustrun Gunvor och barnen Christina och Jens var dock där. Våra 200 böcker tog slut efter ett par timmar. Resterande tid tog vi upp beställningar på ytterligare ca 100 böcker. Nu i början av februari har vi sålt mer än 500 böcker. Vi är så glada och tacksamma att det gått så här bra, långt över förväntan, med Romstadsboken. Tack alla Ni som köpt boken! Text Lennart Fernqvist Foto Ralph Nilsson

10 SIDA 10 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 GAMMELGÅRDEN En av föreningens verksamhetsområden är förlagd till Gammelgården/Finngården i Mariebergsskogen. Det är här Gammelgårdsgruppen träffas i stort sett hela året. Vad är då Gammelgårdsgruppen? Det är en grupp av våra medlemmar c:a 20 st - som tillverkar alster framför allt till föreningens julmarknad men också vid andra arrangemang som anordnas av föreningen. Gruppen ansvarar också för våra lotterier. Denna verksamhet inbringar c:a :- per år vilket är ett välkommet bidrag till föreningens verksamhet. Gruppen ställer också upp och ordnar med kyrkkaffe i Gammelgården vid vår- och adventsgudstjänsterna som anordnas i samarbete med Vikenkyrkan i Acksjöns kapell. Både den traditionella julmarknaden och kyrkkaffet drar mycket folk till Gammelgården och ger föreningen mycket fin reklam. Sommartid hålles Gammelgården öppen för besökande under juni-augusti torsdag till söndag mellan kl Här kan besökande få information om Gammelgården som är en gammal finsk rökstuga. Besöksantalet är stort och i denna verksamhet behövs insatser av medlemmar som vill och kan avsätta några sommardagar och berätta om Gården och även träffa trevliga och intresserade besökare. Vi vädjar till Er medlemmar - både kvinnliga och manliga -, kom upp till Gammelgården på besök så får Ni se vad trevligt och gemytligt vi har det. Vi bjuder gärna på en kopp kaffe. Tider för gruppens arbetsdagar kommer att finnas på vår hemsida och i kommande nummer av Bladet samt på vår telefon svarare från mitten av april. Du behöver inte vara handarbetskunnig. Det finns mycket annat att sätta i händerna. Till sist bör nämnas att Gammelgården och kringliggande byggnader genomgått en total renovering av taken. Timmermän har lagt nya granslanor på taken efter gammal byggteknik. Speciellt virke har hämtats från Östervallskog. Text Gunilla Tollesby. Foto Lennart Fernqvist Nedan: Carl-Göran Tollesby informerar vid kyrkkaffet.

11 ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD SIDA 11 Vi trodde våra aktiviteter inför julen skulle regna bort men så blev det inte. Det kom många barn och vuxna som ville träffa tomten, köpa hantverk i Gammelgården och vara med vid adventsgudstjänsten. Foton: Lennart Fernqvist Lucian Frida Rosenhall med tärnorna Emma Svanegård, Louise Stenmark, Andrea Rosén

12 SIDA 12 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 Studiebesök hos arkiven i Zakrisdal, Karlstad Onsdagen den 18 november förra året var våra medlemmar inbjudna till ett studiebesök i bergrummen i Zakrisdal där olika arkiv finns bevarade. Sexton intresserade var på plats och tog sig ner genom bergtunneln till arkivdepån. Där tog Berith Sande och undertecknad från Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Jan Löfgren från Värmlandsarkiv och Henrik Landtmansson från Karlstads kommunarkiv emot. Det visades kilometervis med arkivhandlingar och intresset var stort. I detalj visades gruvkartor, affischer och bygghandlingar från kvarteret Negern i Karlstad och till sist visade Folkrörelsearkivet metallådan från Sällskapet Harjägarna som innehåller så mycket spännande arkivmaterial. Joe Skeppstedt fick äran att högt läsa upp deras ändamål och historik. Alla verkade nöjda efter besöket. Text Monica Gustafsson. Foto Lennart Fernqvist. Till höger visar Joe Skeppstedt på en av Harjägarnas medaljer. Nedan berättar och visar Berith Sande på gamla affischer. Rapport från studiecirklarna Den under året bildade Klaragruppen hade den 2 december 2009 på NWT årets 4:e sammankomst. Genom Hembygdsbladets försorg inbjöds intresserade Klarabor till en efterföljande glöggkväll då man kunde lämna in sina bilder för inskanning. Ett 40-tal besökare kom till träffen och lämnade då in 100- tals bilder samt några ljudband. Det får anses som ett bra resultat och god grund för fortsatt arbetet med den planerade boken om kvarteret. Olof Bylock presenterade och överlämnade en historisk resumé över en av Klaras äldsta hus, Pauvres Honteux, Malmgården på Bryggaregatan med anor från tidigt 1900-tal. Klaragruppens ledare Ingrid Magnusson tackade på Klarabornas vägnar för den värdefulla gåvan Allan Thörnevik Olof Bylock överlämnade historien om Malmgården.

13 ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 Känner Du Din stad? Försök att komma på vilka tak de här tornen finns. Rätt svar på sidan 15. KARLSTADS HEMBYGDSBLAD SIDA PELLE OCH BLACKEN Pelle var en 12-årig nordsvensk häst, som utförde godstransporter till stadens affärer på en flakvagn. Pelle brydde sig inte ett dugg om bilar eller andra moderna påfund. Bland barnen i Karlstad var Pelle populär och något av en sensation i gatulivet. Pelles husse var åkeriägaren Nils Andersson, gatorna i våra industriområden och hjälpte även till med renhållningen. Gunnar Karlsson, som drivit åkerirörelse i 43 år, tänker snart lägga av. Underlaget på våra gator har blivit för hårt och kan skada hästarnas ben, som är skapta för ett mjukare underlag sade Gunnar. Blacken var en 11-årig ardenner, som var i gatuförvaltningens tjänst. Där skötte han tillsammans med ägaren Gunnar Karlsson om Text och bilder från VF-arkivet genom Lennart Fernqvist. Pelle och Blacken var två jobbare i Karlstad på 60-talet.

14 SIDA 14 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 Som avslutning på sportlovsveckan 1960 arrangerades ett Wasalopp i Mariebergsskogen där Per Logander hade klätt ut sig till Gustav Wasa. Det kryllade av barn som ville tävla, dricka blåbärssoppa och träffa Gustav Wasa. Kvällens pjäxdans var tvungen att inställas på grund av den stränga kylan, berättade Värmlands Folkblad.

15 ÅRGÅNG 17 NUMMER 1 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD SIDA 15 Karlstads Göta vann sitt sjunde DM-guld genom att besegra Lesjöfors med 3-1 Här gör Gunnar Björk det tredje målet. Även år 1960 vaccinerade vi oss mot influensan. Då var det Asiaten, som redan 1957,hade gjort sitt intåg. Syster Mildred vid KMW:s läkarmottagning vaccinerar här Albert Magnusson. Väntar på sin tur gör Karl-Erik Svensson och Stig Eriksson, liksom 700 andra KMW medarbetare Tjugo kronor vill jag ha för det här rävskinnet, sade Karl Svensson från Säldebråten till Frans Haglund från Grums. Det är ingenting med skinnmarknaden på Karlstads torg numera, berättar Karl Svensson. Idag på morgonen var vi några försäljare men nu vid lunchtid är jag ensam. Skinnhandlarna brukar avsluta dagen på Grand Hotell, dit jag också skall gå och se, om det finns några kvar. Karl Svensson var kanske den siste skinnhandlaren på torget Text och bilder från VF-arkivet genom Lennart Fernqvist Läs våra protokoll och om våra aktiviteter på vår hemsida som du finner på ( Välkommna! Svar till frågorna på sid Hamngatan Hörnet Drottningg. Öa Torgg. 3.Järnvägsstationen

16 Karlstads Hembygdsförening Treffenbergsvägen Karlstad Tfn: Medlemsavgiften 150 kr per år Tillkommer 20 kr för familjemedlem Plusgiro: Organisationsnr: Ansvarig utgivare Carl-Göran Tollesby Karlstads Hembygdsförening Karlstads Hembygdsförenings styrelse vald 2009 Ordförande Carl-Göran Tollesby V ordförande Karl-Axel Hjerdt Sekreterare Hans Erwald Kassör Inger Falk Övriga styrelseledamöter Lennart Edberg Lennart Fernqvist Kurt Johansson Ralph Nilsson Kerstin Sundelöf Lennart Warolin Suppleanter Gunnar Engstrand Inger Johansson Sverre Nyrén Berit Watz Studiecirklar och ledare: Herrhagen Kurt Johansson Klara Ingrid Magnusson (Norsell) Romstad Lennart Fernqvist Vill du själv ordna en cirkel kontakta Gunnar Engstrand eller Lennart Edberg Arbetsgrupper Gammelgården Arkivalier Kerstin Sundelöf Kurt Johansson Margareta Widstrand Redaktionen Lennart Fernqvist Monica Gustafsson Bernhard Nilsson Ralph Nilsson Kerstin Sundelöf Lennart Warolin Vår hemsida har ny adress: E-post: @telia.com Här ser ni det vinnande förslaget till brigadmuseum i Karlstad. Det var Murmans Arkitekterna från Stockholm, som tog hem tävlingen. Museet kommer att ha formen av en stjärna och vara delvis nedsänkt i marken för att påminna om en gammal försvarsanläggning. Fortet kommer att placeras vid förrådsbyggnaderna mellan Sandbäcksgatan och E18 norr om Sandbäckens gård. Mer information finner ni på och vid en utställning i bibliotekshuset. Även från Karlstad.se kan ni via miljö boende trafik, planer o projekt och aktuella byggprojekt hitta infanteribrigadmuseet.