PM - Miljöteknisk provtagning av sediment och asfalt

Transkript

1 inom Mölndals kommun, Västra Götalands län Upprättad av: Lina Gyllensvärd & Andreas Granskad av: Joakim Odenberger

2 PM - MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH ASFALT inom Mölndals kommun, Västra Götalands län 2 (13)

3 Kund Kruthusgatan Göteborg Konsult WSP Environmental Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Trafikverket Sandra Larsson WSP Environmental Lina Gyllensvärd Ronny Alkanius Källhagen (13)

4 Innehåll 1. INLEDNING BAKGRUND UPPDRAG SYFTE ASFALT JÄMFÖRVÄRDEN PROVTAGNINGSFÖRFARANDE RESULTAT... 7 PAH-spray och observationer i fält... 7 Laboratorieanalyser... 7 Klassning SEDIMENT JÄMFÖRVÄRDEN... 8 Vitmärla (Monoporeia affinis)... 9 Andra data PROVTAGNINGSFÖRFARANDE RESULTAT Observationer i fält Laboratorieanalyser RISKANALYS Schaktning av sediment ifrån Inseros SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ASFALT SEDIMENT ÖVRIGT REFERENSER Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Provpunkter i plan Bestämning av förekomst av tjära med sprayfärg Laboratorierapport PAH i asfalt Fältprotokoll sedimentprovtagning Laboratorierapport PFOS och PFOA i sediment 4 (13)

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Trafikverket ska bygga en ny bro vid Lindomeåns utlopp från Västra Ingsjön i Inseros. Utifrån erhållna uppgifter från Trafikverket (beläggningsliggaren) finns det risk att asfalten som behöver läggas om vid nybyggnation av bron innehåller förhöjda halter av stenkolstjära. Förhöjda halter av stenkolstjära i asfalten kan innebära merkostnader för kvittblivning och begränsningar vid återanvändning. Västra Ingsjön är förorenad av släckvatten från Landvetter flygplats (ifrån brandövningsplatsen) innehållande perflorerade ämnen såsom PFOS och PFOA. Därmed kan sedimenten nedströms vara förorenad av perflorerade ämnen. Föroreningsnivåerna av perflorerade ämnen i sedimenten behöver klargöras för att säkerställa regelrätt hantering av sedimenten vid anläggningsarbetet. 1.2 Uppdrag WSP Environmental, avd Mark och Vatten, har på uppdrag av Trafikverket svarat för provtagning av asfalt och sediment inför byggnation av en ny bro över Lindomeån i Inseros, se bilaga 1. I uppdraget ingick även ett PM innehållande genomförande, sammanställning av resultat, utvärdering och riskanalys m a p hantering av sedimenten vid anläggningsarbetet. 1.3 Syfte Syftet (målet) med provtagningen var att inför kommande nybyggnation av bro klargöra eventuell förorening av stenkolstjära i asfalt samt eventuell förorening av perflorerade ämnen såsom PFOS och PFOA i sedimenten som kan komma att beröras vid anläggningsarbetet. Därtill även föreslå lämplig hantering av asfalt respektive sediment. 5 (13)

6 2. Asfalt 2.1 Jämförvärden Vägverkets publikation 2004:90, Hantering av tjärhaltiga beläggningar. På sidan 3 anges vid halter < 70 mg/kg PAH-16 betraktas massorna som fria från stenkolstjära och kan återanvändas fritt, d v s både som slitlager och bärlager. Svenska kommunförbundets skrift från 2003 om tjärhaltiga beläggningsmassor. Här anges riktvärdet, <70 ppm PAH-16, fri användning alltså även slitlager och inget krav på redovisning av utläggningsplats. Skriften används och togs fram av de 3 storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. 2.2 Provtagningsförfarande Provtagning utfördes av Skanska Sverige AB Asfalt och Betong med en handhållen skruvborr. Borrning utfördes ner till underkant asfalt. Totalt borrades 2 borrhål vilket resulterade i 2 prover. Provpunkternas läge redovisas i bilaga 1. Eventuell lukt av tjära noterades. I varje provpunkt sprayades en bit av asfalten med vit sprayfärg med aromatiska lösningsmedel, färgen löser ut ämnena i stenkolstjäran som blir synliga genom gulgrön färgförändring. När de belyses med UV-lampa förstärks effekten eftersom ämnena avger ett fluorescerande ljus. Ett av totalt två prover skickades till laboratorium för analys av PAH. 6 (13)

7 2.3 Resultat Analyserna av förekomst av tjära med sprayfärg redovisas i bilaga 2. Laboratorieanalyserna redovisas i bilaga 3. PAH-spray och observationer i fält Lukt av tjära noterades inte vid provtagningen i någon av provtagningspunkterna. Inte heller sprayet indikerade förekomst av PAH i något prov. Laboratorieanalyser Laboratorieanalyserna har utförts av Skanska Sverige AB Teknik VTC. Analysmetod framgår i laboratorierapporten. Halten av PAH-16 i det prov som analyserats var 42 mg/kg, se bilaga 2. Klassning Provtagningspunkternas läge redovisas i bilaga 1. Halten av PAH-16 i analyserat prov understiger 70 mg/kg, d v s asfalten bör enligt Vägverket och Svenska kommunförbundet betraktas som fria från stenkolstjära. Enligt Svenska kommunförbundet kan asfalten användas fritt alltså även som slitlager och inget krav på redovisning av utläggningsplats krävs. Ingen lukt av tjära noterades vid provtagningen och PAH-sprayet indikerade ej förekomst av PAH i någon av de totalt två provtagningspunkterna. 3. Sediment PFOS och andra PFC-ämnen typiska för AFFF-formuleringar binder inte speciellt hårt till varken slam, jord eller sediment. Men oaktat detta kan biotillgängliga halter i dessa matriser ändå vara kraftigt förhöjda då ämnena kan föreligga löst i t ex porvattnet i sand- och jordpartiklar. Faktorer som tycks påverka fastläggningen av PFOS i sediment är vattnets salthalt. När salthalten stiger ökar sorptionenväxelverkan av PFOS i sediment. Det som i allmänhet styr en organisk kemikalies benägenhet att sorberas till t ex sediment är halten organiskt kol i sedimenten. Huruvida detta är fallet även för perfluorerade ämnen är ej fastslaget. Studier som indikerar detta och även motsatsen finns. Det man vet är att halterna av PFOS och andra perfluorerade ämnen i sediment oftast är ganska låga, även i sedimentlokaler nerströms starkt kontaminerade platser. I tabellen nedan redovisas uppmätta halter i sedimentlokaler runt Stor-Stockholm. Vissa av lokalerna ligger nedströms starkt kontaminerade platser, i likhet med Västra Ingsjöns närhet till Landvetters flygplats. Andra lokaler har halter som härrör främst ifrån diffus spridning i den urbana miljön. 7 (13)

8 Tabell 1. PFOS-halter i sediment ifrån Stor-Stockholm (baserat på data ifrån et al., 2006, Löf et al., 2009 och Jacobsson et al., 2010) Lokal Halt PFOS [ng/g ww) År Kommentar Riddarfjärden 0, Urban lokal, diffus spridning Stora Essingen 1,6 Urban lokal, diffus spridning Årstaviken 0,85 Urban lokal, diffus spridning Björkfjärden (Sthlm, Mälaren) Rosersberg, Sthlm (mellan Sigtuna och Upplands Väsby) 5, Nära en uppströms liggande punktkälla (Rosersberg och Arlanda), men även Urban lokal, diffus spridning 5, Nära en uppströms liggande punktkälla i form av f.d. Räddningsverkets skola för brandmän 3.1 Jämförvärden Det föreligger väldigt få riktvärden för PFOS och andra PFC-ämnen generellt och för sediment är det än glest med riktvärden som tillsynsmyndigheter förordar eller föreslår att man använder. Däremot finns det numera vissa effektdata på sedimentlevande organismer m a p PFOS. Baserat på långtidsstudier på sedimentlevande 1 organismer där NOEC-data erhålls (NOEC, No Effect Concentration), kan man med applicerandet av säkerhetsfaktorer ta fram förslag på riktvärden för PFOS i sediment, s k PNEC-värden för sediment (PNEC, Predicted No Effect Concentration, den högst tänkbara koncentrationen som sannolikt ej medför några toxiska effekter i denna del av miljön). Nedan presenteras en lämplig organism, ibland klassad som nyckelarter i olika ekosystem, som förekommer i svenska insjö- och brackvattensediment, för vilka effektdata m a p PFOS föreligger i en eller annan form. 1 Sedimentlevande, organismer som genomlever delar av sin livsfas i sediment. 8 (13)

9 Vitmärla (Monoporeia affinis) Vitmärlan (Monoporeia. affinis) är små gulaktiga märlkräftor som förekommer i Östersjön, Ishavet och i insjöar i Norden. Fullvuxen blir den cirka 1 cm lång och lever 2 till 4 år. Den är en relikt från istiden. Vitmärlor lever i sedimenten i dyiga bottnar, vanligtvis hundra till tusentals individer per kvadratmeter, ibland så många som till Vitmärlor är viktiga för bioturbering (uppblandning och syresättning av bottensedimenten). Vitmärlan äter fytoplankton och förruttnad biomassa som sjunker till botten. Den är i sin tur bytesdjur för både andra bottenlevande organismer som för vissa fiskarter. I studier där vitmärlor exponerats för PFOS-kontaminerade sediment ifrån Rosersbergsviken i Stockholm (sediment som kontaminerats p g a närheten till f.d. Räddningsverkets Skola där stora mängder AFFF-skum omsatts över tid) kan man konstatera att halter i sedimenten om ca 5-50 ng/g TS tycks ej påverka vitmärlans reproduktion, och inte heller dess förekomst i absoluta tal i samband med biomonitorering i Björkefjärden (där halten också var ca 5 ng/g TS i sedimenten) (Löf et al., 2009, Jacobson et al. 2010, Sundelin et al. 2008, ). Sedimenthalterna per se förefaller i ljuset av det ganska knapphändiga ekotoxikologiska datamaterialet ej ge upphov till några påvisbara effekter på vitmärlan. Andra data I norska data, publicerade av SFT (numera Klif, Klima- og forurensningsdirektoratet) visar en genomgång att utifrån då tillgängliga data att sediment kunde klassificeras enligt nedanstående tabell (SFT, 2008); Tabell 2. Klassificeringssystem i Norge m a p PFOS i sedimentlokaler. \ Typ av lokal PFOS sediment (ng/g TS) Bakgrundslokal Bakgrundshalt Lokal med god status Låg halt, inga toxiska effekter Måttlig status Långtidseffekter kan förekomma i de aktuella arterna Dålig status Akuta toxiska effekter kan uppkomma även vid korttidsexponering Mycket dålig status Allvarliga toxiska effekter <0,17 0, >3 100 Vidare har Brooke et al. sammanställt effektdata m a p PFOS och sedimentlevande organismer och för det Engelska Naturvårdsverkets räkning föreslagit ett PNEC sediment om 67 ng/g TS (Brooke et al., 2004). 9 (13)

10 3.2 Provtagningsförfarande Den 11 november 2013 gjordes det ett första försök att ta upp sedimentprover. Då användes en sedimentprovtagare som slogs ner för hand. Då vattenståndet var högt och sedimenten hård kunde inte tillräckligt med prover tas upp vid detta tillfälle. Den 6 Mars 2014 genomfördes ett andra provtagningsförsök av WSP Geoteknik. Proverna togs ut med en sedimentprovtagare monterad på borrbandvagn av typen Geotech 604. I provpunkt 13W20 togs prov 0-0,75 m under bottenyta ut och i provpunkt 13W126 togs prov 0-0,6 m under bottenyta. Det var svårt att få med material djupare än 0,6 m i punkt 13W126 då det tenderade glida ur provtagaren. Två försök gjordes både i punkt 13W120 och 13W126 för att få upp tillräckligt djupa sedimentkärnor. 3.3 Resultat Fältnoteringar har sammanställts bilaga 4. Laboratorieanalyserna redovisas i bilaga 5. Observationer i fält I båda provpunkterna utgjordes de översta 0,2/0,25 m av stenig sand med lite inblandning av organiskt material. Punkt 13W126 underlagrades därefter av siltig sand ned till 0,6 m under bottenytan med lite inslag av organiskt material. Punkt 13W120 underlagrades av ett 0,25 m mäktigt lager av något grusig sand innehållande inslag av organiskt material och därunder av 0,2 m sand även denna innehållande inslag av organiskt material. Laboratorieanalyser Laboratorieanalyserna har utförts av ALS Scandinavia AB. Analysmetod framgår i laboratorierapporten. Man kan konstatera att inte i något av de tre sedimentproverna är halten PFOS eller PFOA över analysmetodens rapporteringsgräns, < 10 ng/g TS. 10 (13)

11 3.4 Riskanalys Med avseende på PFOS i insamlade sedimentprover har laboratoriets rapporteringsgräns om < 10 ng/g TS, inneburit att riskbedömning och riskanalys m a p detta ämne försvåras. Man kan generellt säga att laboratorier av yppersta klass har rapporteringsgränser om < 0,05 ng/g TS. För att ändå behandla dessa mätresultat har antagandet om att de faktiska halterna i sedimentproverna föreligger som halva rapporteringsgränsen, d v s 5 ng/g TS. Man kan således, utifrån de effektkoncentrationer som redovisats i Jämförvärden konstatera att: 1. Sedimenthalter om 5 ng/g TS PFOS ej förefaller ge upphov till långtidseffekter i en nyckelart som Vitmärla (Monoporeia affinis). 2. Sedimenthalter om 5 ng/g TS PFOS i Norge skulle indikera en lokal med god status m a p PFOS. 3. Sedimenthalter om 5 ng/g TS PFOS enligt riskbedömning utifrån PNEC sediment ifrån det Engelska Naturvårdsverket ger en riskkvot; Där MEC står för Measured Environmental Concentration Schaktning av sediment ifrån Inseros För att säkert kunna hantera sediment ifrån Inseros, både i samband med muddringen och sedan i ett längre tidsperspektiv är det viktigt att få en uppfattning om vilka maximala mängder PFOS det kan handla om. Utifrån uppmätta halter PFOS i sediment, samt antagandet om halter PFOS i partiet med halva rapporteringsgränsen, 5 ng/g TS, kan mängden PFOS per ton färskt sediment beräknas. Utifrån antagandet om att allt sediment som är föremål för en framtida schaktning/muddring har en torrsubstanshalt om ca 80 % (såsom de tre sedimentprover som redovisats i denna undersökning, se bilaga 5, Laboratorierapport PFOS och PFOA i sediment), kommer mängden PFOS per ton sediment uppgå till max 4 mg/ton FV. Således, i ett ton blött sediment som grävs upp på platsen och läggs upp, kommer maximalt 4 mg PFOS över tid kunna lakas ut. Det PFOS som är svagt sorberat till sedimentkornen och den mängd som föreligger löst i porvatten kommer att lakas ut först, medans hårdare sorberat PFOS kommer att föreligga bundet till sedimenten över längre tid. Denna mängd skall sättas i relation till mängd PFOS som kontinuerligt tillförs Kungsbackaån via utflödande vatten ifrån Västra Ingsjön vid Inseros. Halterna i vattenfasen varierar beroende på årstid och vattenföring men har i beräkningen antagits 11 (13)

12 variera mellan ng/l (projektet RE-PATHs årsrapporter , mätningar i Inseros 2 ggr per år, et al., 2010, Norström ). Således skulle ett utflöde om m 3 ytvatten ifrån Inseros motsvara mängden PFOS som maximalt kan frisättas ifrån 1 ton sediment som schaktas bort och läggsupp på hög eller som fyllnadsmassa i broprojektet. Noterbart är att medelvattenföringen ut ur Västra Ingsjön vid Inseros är mellan 3-7 m 3 per sekund (data över vattenförningen ifrån Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund). Således, vid de flödesnivåer som föreligger normalt i denna punkt kommer en PFOS-mängd motsvarande 1 ton blött sediment transporteras nedströms Kungsbackaån varje minut. Det är inte rimligt, i ljuset av denna konservativa beräkning, att förelägga några specifika åtgärder för detta schaktningsarbete m a p PFOS. 4. Slutsatser och rekommendationer 4.1 Asfalt Syftet (målet) med provtagningen var att inför nybyggnation av bro över Lindomeån klargöra om den asfalt som kom att beröras av arbetena var förorenad av PAH (tjärasfalt). Resultatet av undersökningen visar ingen indikation på att asfalten är så kallad tjärasfalt. Halten av PAH-16 i analyserat prov understiger 70 mg/kg, d v s asfalten bör enligt Vägverket och Svenska kommunförbundet betraktas som fria från stenkolstjära. Enligt Svenska kommunförbundet kan asfalten användas fritt alltså även som slitlager och inget krav på redovisning av utläggningsplats krävs. 4.2 Sediment Att sjön Västra Ingsjön är PFC-kontaminerad är oroande. Undersökningen visar dock att PFOS-halterna i sediment vid Inseros ej förefaller vara kraftigt förhöjda eller utgöra någon miljörisk för de organismer som lever i sedimenten. Materialflödesberäkningar visar också att PFOS-halterna i sedimenten är så pass låga att eventuellt utläckage ifrån sedimentmassor som läggs upp i högar under byggtiden ej kommer att bidra till utläckaget av PFOS ifrån området (via ytvattenavrinning). Beräkningarna visar att 1 ton blött sediment motsvarar ca 1 minuts utflöde av ytvatten ifrån sjön. Det är i ljuset av denna konservativa beräkning, inte rimligt att förelägga några specifika åtgärder för detta schaktningsarbete m a p PFOS. Projektet bör fritt kunna förfoga över muddrat/schaktat sediment utan några specifika försiktighetsåtgärder andra än dem som normalt föreskrivs vid denna typ av anläggningsarbeten. 12 (13)

13 5. Övrigt För asfaltprovtagningen är provtagningsstrategin och urval av analysparametrar grundade på Vägverkets publikation 2000:109 Provtagning, provning och bedömning av provningsresultat av asfaltmaterial för återvinning, erfarenhetsmässiga bedömningar och branschpraxis. För sedimentprovtagningen är provtagningsstrategin grundad på erfarenhetsmässiga bedömningar och branschpraxis. Av naturliga skäl kan dock inte uteslutas att det finns förorening i punkter/områden som inte har undersökts eller att det förekommer ämnen och föreningar som inte analyserats. 8 Referenser Vägverkets publikation 2004:90, Hantering av tjärhaltiga beläggningar. Svenska kommunförbundets skrift från 2003 om tjärhaltiga beläggningsmassor. Jacobson T. Et al., Perfluorooctane sulfonate accumulation and parasite infetation in a field population of the amphipod Monoporeia affinis after microcosm exposure. Aquatic Toxicology. 98 (1), Löf M. et al., Reproductive effects of a PFOS contaminated sediment on the amphipod, Monoporeia affinis. Licensiatavhandling, Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap, Stockholms Universitet. Sundelin B., et al., Biotillgänglighet och Toxicitet av PFAS-kontaminerade Sediment från Mälaren. Miljöförvaltningen, Stockholm Vatten, Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap. ISSN: et al., Results from the Swedish National Screening Programme 2005 Subreport 3: Perfluorinated Alkylated Substances (PFAS). IVL Rapport B1698, Stockholm. SFT 2008, SCREENING OF POLYFLUORINATED ORGANIC COMPOUNDS AT FOUR FIRE TRAINING FACILITIES IN NORWAY, report 2444, Brooke, D., A. Footitt and T. A. Nwaogu (2004) Environmental risk evaluation report: perfluorooactanesulphonate (PFOS), Environment Agency, UK. A, Norström K, Viktor T,(2010), Årsrapport för projektet RE-PATH 2009) Norström et al., (2011, 2012), Årsrapport för projektet RE-PATH 2010, 2011 och 2012), finns att ladda ner på 13 (13)

14

15 Uppdragsnr: Bilaga 2 Bestämning av förekomst av tjära med sprayfärg Antal sidor: 1+2 WSP Environmental Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

16 Skanska Sverige AB 1 (2) Asfalt och Betong Handläggare Madelaine Matsson Datum BESTÄMNING AV FÖREKOMST AV TJÄRA. Enligt sprayfärg och avläsning med UV-lampa Uppdragsgivare : WSP Environmental Lina Gyllensvärd Objekt: v. 544 Inseros ID Nr: Rapport nr: 11A G:\Teknik\VTC\60 VTCVäst\10 Gunnilse\Laboratorieprovning\Tjärhalt-spray\2013\11A doc Analysförfarande Vit sprayfärg med aromatiska lösningsmedel sprayas på beläggningen, färgen löser ut ämnena i stenkolstjäran som blir synliga genom gulgrön färgförändring. När de belyses med UV-lampa förstärks effekten eftersom ämnena avger ett flourocerande ljus. Vid förekomst av tjära bör en noggrannare studie göras för att fastställa halten av stenkolstjära (t.ex. genom gaskromatografi). I

17 Skanska Sverige AB 2 (2) Asfalt och Betong Handläggare Madelaine Matsson Datum Resultat Analysen av de två kärnor som borrats upp visade inte någon färgförändring som påvisar att tjära finns i beläggningen. WSP märkning Kordinater lukt Indikation m. sprayfärg Inseros pkt A1301 N ingen ingen E Inseros pkt A1302 N ingen ingen E G:\Teknik\VTC\60 VTCVäst\10 Gunnilse\Laboratorieprovning\Tjärhalt-spray\2013\11A doc Gunnilse Skanska Sverige AB Teknik VägTekniskt Centrum VTC Väst. PL 6185 Madelaine Matsson Gunnilse Laboratorieföreståndare

18 Uppdragsnr: Bilaga 3 Laboratorierapport PAH i asfalt Antal sidor: 1+1 WSP Environmental Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

19 Analys Beläggning Provnummer 52A Sidan 1 av 1 Beställare Provtagningsdatum Analys datum WSP Environmental Mark & Vatten Ankomstdatum Analys avslut Box Göteborg ID-nummer Provtagare Kontaktperson CL Lina Gyllensvärd Temperatur ( C) Följesedels nr Produkt Recept Befintlig beläggning Provtagningsplats Provtagningstidpunkt Leverantör Objekt Väg 544 Inseros Entreprenör Märkning Prov A 1302 Bestämning av 16 st PAH-föreningar på extrakt Metodbeskrivning: GC/FID PAH-förorening Anmärkning: Mängd (mg/kg) Naftalen 4,76 Acenaftylen 2,54 Acenaften 0,92 Fluoren 2,94 Fenantren 5,24 Antracen 5,67 Fluorantan 4,54 Pyren 1,50 Benso(a)antracen *) 1,47 Chrysen *) 0,72 Benso(b)fluoranten *) 2,33 Benso(k)fluoranten *) 1,87 Benso(a)pyren *) 0,51 Indeno[1,2,3-cd]pyren 1,43 Dibenso(a,h)antracen *) 1,03 Benso(g,h,i)perylen 4,46 Cancerogena PAH 9,3 Summa PAH 41,9 *) Cancerogena PAH Notering Beläggningstjocklek 69 mm Ligger på grus Ort och datum Malmö, Torbjörn Lundberg, Lab.föreståndare Digitalt utfärdad signatur Denna rapport måste återges i sin helhet. Provresultatet avser levererat prov. Mätosäkerhetslista, metodavstegslista och metodlista har överlämnats vid kontraktsgenomgång. Skanska Sverige AB Besöksadress Telefon nr Org.nr E-post Teknik - VTC Trehögsgatan torbjorn.lundberg@skanska.se Box 9044 Styrelsens säte Telefax nr VAT nr Internet adress Malmö Solna SE

20

21 Uppdragsnr: Bilaga 5 Laboratorierapport PFOS och PFOA i sediment Antal sidor: 1+2 WSP Environmental Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

22 Rapport Sida 1 (2) T MVKN3TVWZJ WSP Projekt Lina Gyllensvärd Bestnr Inseros/ Registrerad :31 Box Utfärdad Göteborg Analys av fast prov Er beteckning 13W120 (0-0,25) Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 83.4 % 1 1 CL PFOS perfluoroktansulfonat <10 µg/kg TS 1 1 CL PFOA perfluoroktansyra <10 µg/kg TS 1 1 CL glödförlust 1.4 % av TS 2 1 MB TOC* 0.81 % av TS 2 1 MB Er beteckning 13W126 (0,2-0,4) Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 80.5 % 1 1 CL PFOS perfluoroktansulfonat <10 µg/kg TS 1 1 CL PFOA perfluoroktansyra <10 µg/kg TS 1 1 CL glödförlust 0.7 % av TS 2 1 MB TOC* 0.41 % av TS 2 1 MB Er beteckning 13W126 (0,4-0,6) Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 81.6 % 1 1 CL PFOS perfluoroktansulfonat <10 µg/kg TS 1 1 CL PFOA perfluoroktansyra <10 µg/kg TS 1 1 CL ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

23 Rapport Sida 2 (2) T MVKN3TVWZJ * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Paket OJ-34B. Bestämning av PFOS, perfluoroktansulfonat och PFOA, perfluoroktansyra enligt DIN Mätning utförs med LC-MS-MS. Rev Bestämning av glödförlust enligt DIN TOC beräknas utifrån glödförlust baserad på Van Bemmel faktorn. Rev CL MB Godkännare Camilla Lundeborg Maria Bigner Utf 1 1 För mätningen svarar GBA, Flensburger Straße 15, Pinneberg, Tyskland, som är av det tyska ackrediteringsorganet DAkkS ackrediterat laboratorium (Reg.nr. D-PL ). DAkkS är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till. Laboratorierna finns lokaliserade på följande adresser: Flensburger Straße 15, Pinneberg, Daimlerring 37, Hildesheim, Brekelbaumstraße1, Hameln, Wiedehopfstraße 30, Gelsenkirchen, Meißner Ring 3, Freiberg, Goldtschmidtstraße 5, Hamburg. Kontakta ALS Täby för ytterligare information. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement", ISO, Geneva, Switzerland 1993) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av