Modern rökgasrening. avfallsförbränning
|
|
- Rasmus Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Modern rökgasrening vid avfallsförbränning 1990 skärptes de tyska förordningarna om rökgasrening från avfallsförbränningsanläggningar ytterligare gentemot den tidigare förordningen, TA Luft, från Den nya förordningen, 17. BImSchV, ligger även till grund för det sedan 1993 gällande EU-direktivet om termisk behandling av specialavfall. Med ABBs TCR-metod uppfylls kraven enligt 17. BImSchV utan problem vissa emissionsnivåer underskrids med mycket god marginal. TCR-anläggningarna är modulärt uppbyggda och de enskilda modulerna lämpar sig utmärkt även för att komplettera äldre avfallsförbränningsanläggningar. Drifterfarenheterna från en fullskalig demonstrationsanläggning i danska Hobro styrker prestationsförmågan hos ABBs teknik. D en begränsade acceptansen av avfallsförbränning i Europa beror dels på de otillfredsställande emissionsresultaten från sjuttiotalets och det tidiga åttiotalets anläggningar, dels på den därav resulterande berättigade kritiken och den offentliga diskussion som ställde krav på en väg ut ur slit- och slängmentaliteten i samhället. Avfallsförbränning betraktades som en hörnsten för denna mentalitet. Situationen förändrades inte av att de tyska förordningarna om tillåtna emissionsnivåer i rökgaserna från avfallsförbränning skärptes drastiskt i två steg, med följd att äldre anläggningar fick en begränsad tid på sig att komplettera sina reningssystem. På senare tid har avfallsförbränning börjat omvärderas och termisk avfallsbehandling betraktas i dag som en del av totalkonceptet för den framtida avfallshanteringen, i kombination med källsortering och åtgärder för att minska den totala avfallsmängden. Den nya tyska förordningen om hushållsavfall har flyttat fram positionerna i detta avseende; den förbjuder deponering av restavfall med mer än 5 % organiska komponenter. I praktiken innebär detta ett krav på förbränning av avfallet. Avfallsförbränning i kombination med modern reningsteknik emitterar i praktiken inga dioxiner. Tvärtom elimineras de dioxiner, som från början finns i avfallet, med en totalt sett minskad miljöbelastning som följd. Mot bakgrund av de ständigt minskade deponeringsmöjligheterna är förbränning den enda rimliga lösningen. Ofta framförs kritiken att en tredjedel av avfallet blir kvar efter förbränning, framför allt i form av slagg. Detta är emellertid bara halva sanningen. Det är korrekt att avfallets massa bara reduceras till en tredjedel, men dess volym reduceras till en tiondel av den ursprungliga, och det är volymen som är den avgörande faktorn vid deponering. Dr. Jürgen Gottschalk Dr. Peter Buttmann ABB Umwelttechnik GmbH Torgny Johansson ABB Fläkt Industri AB Kraftigt skärpta förordningar i Tyskland Förordningarna som reglerar driften av avfallsförbränningsanläggningar har under senare år skärpts betydligt fastställdes TA Luft, förordningen om luftemission från förbränningsanläggningar, en förordning som redan 1990 ersattes av den ändå strängare 17. BImSchV. Sistnämnda förordning ligger till grund för det 1993 beslutade EU-direktivet om termisk behandling av specialavfall. Utvecklingen illustreras av tabell 1. Förutom att uppfylla kraven på emissionsbegränsning strävar industrin naturligtvis efter att utvinna så mycket som möjligt av avfallets inneboende energi. De extremt låga emissionsgränsvärdena har det politiska syftet att vinna allmän acceptans för termisk avfallsbehandling. De är inte grundade på den totala emissionssituation som råder i Tyskland. Kraven har emellertid kommit att utgöra referenspunkter för industrin som helhet. Modern avgasreningsteknik enligt TCR-metoden Med stigande krav på rökgasernas kvalitet har de industriella metoderna vidareutvecklats mycket snabbt och nått den höga tekniska nivå vi har i dag. ABB har för ändamålet utvecklat TCRmetoden, där TCR står för Total Cleaning and Recycling. Som framgår av principschemat 1 för en sådan modulärt uppbyggd anläggning leds rökgaserna från förbränningsrosten och avgaspannan först till ett slangfilter som avskiljer större delen av det ingående stoftet. Detta avlastar de efterföljande reningsstegen, något som framför allt har positiv inverkan på möjligheten att utvinna värdefulla ämnen senare i processen. Tillsammans med filterstoftet försvinner största delen av de partikelformiga tungmetallerna. Gaserna kyls och når den första skrubbern där saltsyra (HCl) tvättas ur under sura betingelser. I den andra skrubbern absor- ABB Tidning 1/
2 Förbränning Slangfilter Skrubber FILSORPTION SCR-kväveoxidavskiljning Ammoniak H 2 O Naturgas Aktivt kol Kalkmjölk Blanding av aktivt kol och kalk, 2 Till förbränningsrum Kvicksilveraktivt kol Tungmetallkondensat, 3 Glasgranulat, 30 Saltsyra, 15 Fällningsslam Gips, 6 Mängder i kg/ton avfall (typiska värden) Förglasning Saltsyreberedning Gipsberedning TCR-metoden för rökgasrening från avfallsförbränning, i kombination med system för återvinning av värdefulla restprodukter 1 beras svaveldioxiden (SO 2 ) i neutral miljö. Redan därmed har de huvudsakliga sura komponenterna i rökgasen eliminerats. I den sura skrubbern löses och avskiljs dessutom gasformiga tungmetaller som t ex kvicksilver, liksom återstående partikelformiga tungmetaller. Efter skrubbersteget följer ett andra slangfilter, ett steg som kallas för ABB- FILSORPTION (Filtrering och Adsorption). Tabell 1: Maximalt tillåtna emissionsnivåer från avfallsförbränningsanläggningar (mg/nm 3 torr gas vid 11 % O 2 ). Värdena avser dygnsmedelvärde eller medelvärde från provtagningsperioden. Skadligt åmne TA Luft BlmSchV EU-direktiv Stoft Kolmonoxid Organiska ämnen (C tot) Svaveloxid i form av SO Gasf. oorganiska klorföreningar som HCl Gasf. oorganiska fluorföreningar som HF < Kväveoxider som NO Cd, Tl 0,2 0,05 0,05 Hg 0,05 0,05 Sb, As, Pb, Cr, Co, Cu, Mn, Ni, V, Sn 0,5 0,5 Dioxiner och furaner (ng/nm 3 torr gas vid 11% O 2 ) 0,1 0,1 (toxicitetsekvavilent TE enligt Nato-CCMS) *) i.n.tr. = i normaltillstånd, torkat I FILSORPTION-filtret tillsätts en blandning av aktivt koks och kalkhydrat, och det är här som de extremt låga emissionsvärdena uppnås. Framför allt har FILSORPTIONsteget till syfte att adsorbera dioxiner, furaner och det kvicksilver som passerar skrubbersteget. Vidare avskiljs ytterligare sura skadliga gaser, stoft och tungmetaller till en sådan grad att halterna av skadliga ämnen i restgasen ofta ligger under gränsen för påvisbarhet. ABB anser att FILSORPTION är ett bättre alternativ än de långt ifrån ofarliga koksbäddfilter, med över hundra kubikmeter aktivt koks i reaktorn som utgör en betydande brandrisk. Båda metoderna är tillämpningar av den mycket effektiva koladsorptionstekniken. Vid en jämförelse uppvisar FILSORP- TION inte bara högre säkerhet utan erbjuder även bättre resultat i fråga om avskiljning av stoft (och därmed tungmetaller) och kolmonoxid. För övriga rökgaskomponenter uppnås resultat jämförbara med koksbäddfiltrering. 30 A B B Tidning 1/1996
3 Kväveoxidavskiljning enligt SCR-metoden (Selective Catalytic Reduction) med katalysatorer av bikaketyp är ett steg som ABB normalt placerar sist i rökgasreningskedjan. FILSORPTION-filtret ger katalysatorn ett optimalt skydd. Tack vare detta kan kväveoxidavskiljningen genomföras vid 200 C, eller ändå lägre temperatur. FIL- SORPTION-filtret ökar alltså katalysatorns livslängd. Det finns emellertid skäl som talar för att i stället placera katalysatorn direkt efter skrubbern. I detta fall används en kombinationskatalysator som först avskiljer kväveoxiderna och därefter oxiderar de organiska komponenterna, framför allt dioxiner och furaner. Arbetstemperaturen ligger då vid ca 300 C. Fördelen med denna lösning är att filterstoftet från FILSORPTION-filtret blir praktiskt taget dioxinfritt. Behandlingen av restprodukter från rökgasreningen sker i olika processteg, beroende på typen av restprodukter. Flygaska från pannan och filterstoft från det första slangfiltret kan förglasas enligt ABB-DEGLOR-metoden [1] i en elektriskt uppvärmd ugn. Därvid uppstår ett glasartat granulat som exempelvis kan användas för blästring, samt ett tungmetallkoncentrat varifrån värdefulla metaller kan återvinnas. Avloppsvattnet från skrubbersteget kan via olika processer (destillering, förångning, kristallisering, filtrering etc) upparbetas till värdefulla ämnen. Som exempel går det att utvinna saltsyra eller natriumklorid för klor-alkali-elektrolys, samt gips som kan utnyttjas av t ex byggmaterialindustrin. Det förbrukade sorptionsmedlet från FIL- SORPTION-filtret återförs direkt till ugnen i syfte att förstöra dioxiner och furaner. Som alternativ kan materialet förglasas tillsammans med filterstoft från det första filtret. Hela TCR-konceptet är ännu så nytt att alla de ingående modulerna ännu inte har provats tillsammans i en komplett anläggning. De olika modulerna har emellertid provats ut var för sig i olika fullskaleinstallationer. Framför allt rökgasreningsmodulerna har provats i ett flertal installationer, så att det sedan några år finns rikligt med konkreta resultat från mätningar på renad rökgas. Vidareutveckling av dual alkaliprocessen Inom ramen för TCR-metoden har ABB utvecklat en särskilt intressant variant för urtvättning av sura skadliga gaser. Varianten utgör en kombination av ABBs våtskrubber 2 och ABB Dual Alkali-systemet som ABB har utvecklat speciellt för avfallsförbränningsanläggningar. De sura gaserna saltsyra (HCl) och svaveldioxid (SO 2 ) avskiljs i två skrubbersteg som är placerade efter varandra. Före absorptionen kyls rökgasen till sin mättnadstemperatur genom att vätska sprutas in i gasens strömningsriktning. I det första skrubbersteget absorberas rökgasens innehåll av HCl av en sur HCl- och vattenlösning. Reningsvätskan sprutas därvid in i övre delen av skrubberns HCl-steg, i form av mycket små droppar. Den resulterande utspädda saltsyran samlas i skrubberns botten och pumpas åter upp till indysningsnivån. Syrakoncentrationen regleras genom att en del av lösningen kontinuerligt avskiljs ABBs våtskrubber som utnyttjas i kombination med ABB Dual Alkali-systemet, i syfte att eliminera sura skadliga gaser 1 Kylsteg 2 HCl-steg 3 SO 2 -steg A BB Tidning 1/
4 Kalk Soda Rökgasutlopp Rökgasinlopp ABBs våtskrubber, SO 2 -steg Kalkblandningstank Sodablandningstank Gipssedimenteringstank Kalkstensedimenteringstank Gipsavvattning Gips Principschema över ABB Dual Alkali-systemet, via vilken gips kan utvinnas 3 och ersätts med rent vatten. Den avskilda lösningen kan upparbetas till koncentrerad saltsyra eller natriumklorid. I det andra skrubbersteget absorberas svaveldioxid därigenom att vattenlösningen hålls neutral genom tillsats av natronlut (NaOH) eller släckt kalk (Ca(OH) 2 ). Alternativt kan kalkstensmjöl (CaCO 3 ) användas som netraliseringsmedel. Kontinuerlig mätning av ph-värdet fordras. Vilket neutraliseringsmedel som används beror i allmänhet på totalkostnaden. Kalciumhydroxid och kalksten är billigare än natronlut, varför en kalkskrubber ofta är att föredra framför en natronlutskrubber. Ytterligare ett skäl till detta val är att många anläggningsägare föredrar gips (CaSO 4 2 H 2 O) som restprodukt i stället för natriumsulfat. Detta till trots uppvisar natronlutskrubbern klara tekniska fördelar, framför allt med avseende på driftegenskaper och driftsäkerhet. Natronlutskrubberns fördelar jämfört med kalkskrubbern kan sammanfattas i följande punkter: Alla tillsatser och reaktionsprodukter utgör vattenlösningar, varför inget fast material behöver hanteras. Inget erosionsskydd behövs. Ingen sedimentering kan förekomma, varför rörledningarna förblir rena utan behov av tvångscirkulationspumpar. Enkla mellanbottnar, låg underhållskostnad för droppavskiljare. Det neutrala skrubbersteget kan på ett enkelt sätt placeras ovanpå det sura, vilket sparar golvyta och kostnader. Vidare är följande punkter viktiga för SO 2 - avskiljningen: En klar lösning innebär mindre massöverföringsmotstånd vid absorption och oxidation till sulfat. Låg kvot mellan tillförd vätska och rökgas i skrubbern (lågt L över G). Lågt tryckfall och kort uppehållstid i skrubbern. För att kunna utnyttja de ovannämnda fördelarna hos natronlutskrubbern men ändå producera gips har ABB vidareutvecklat den så kallade lågkoncentrerade dual-alkali-processen ) och anpassat den till de villkor som gäller vid rökgasrening efter avfallsförbränning. Vid denna patenterade form av dual-alkalimetoden 3 tillsätts kalkhydrat (Ca(OH) 2 ) till lösningen som bildas i skrubberns neutrala SO 2 -steg. Detta enkla steg kombinerar om lösningens salter så att gips fälls ut och natronlut regenereras: Na 2 SO 4 + Ca(OH) 2 > CaSO 4 + 2NaOH Normalt tillsätts kalkhydratet i torr form. Det är emellertid även möjligt att använda kalkmjölk producerad av släckt eller osläckt kalk. I ett andra steg tillsätts en liten mängd soda (Na 2 CO 3 ) till den med kalkhydrat regenererade lösningen, i syfte att kompensera för den processbetingade förlusten av positivt laddade natriumjoner. Genom användningen av den relativt billiga sodan uppnås samtidigt avhärdning av den regenererade lösningen innan den återförs till skrubbern. Na 2 CO 3 + Ca 2+ > CaCO 3 + 2Na + 32 A BB Tidning 1/1996
5 Därmed minskar risken för avlagringar i skrubberkretsloppet. Det bildade kalciumkarbonatet fälls ut, avskiljs från den klara regenererade lösningen och förs via en mindre ledning över till processen för avloppsvattenbehandling, där det kan utnyttjas för att neutralisera saltsyran från det sura skrubbersteget. Regenereringsprocessen för återvinning av natronlut pågår i en separat anläggning. Följaktligen påverkas inte tillgängligheten hos skrubbern och den kemiska process som fortgår i denna. Restoxidationen av sulfit till sulfat i avloppsvattnet från SO 2 -steget sker i en separat oxidationstank. Fullständig oxidation är enkel att uppnå i och med att såväl sulfit som sulfat föreligger i vattenlöst form. 2Na 2 SO 3 + O 2 > 2Na 2 SO 4 Även reglersystemet för denna process är mycket enkelt uppbyggt. Den doserade mängden regenererad NaOH-lösning till skrubbern styrs utgående från ph-värdet i skrubberkretsloppet och avdraget från skrubbern styrs av vätskenivån i systemet. Den okänsliga regleringen av kalktillsatsen är givetvis proportionell mot den avskilda mängden SO 2, eftersom den erforderliga stökiometrin ligger nära ett. Sett till driftsäkerheten uppvisar kombinationen NaOH-skrubber och ABB Dual Alkali-systemet en mycket hög grad av flexibilitet. Detta beror på de skilda stegen för absorption, oxidation och NaOH-återvinning (med gipsutfällning). Ett huvudmål för den tekniska utvecklingen var att så lite som möjligt påverka tillgängligheten och driften hos skrubbern. Detta utgör ofta nyckeln till säker förbränningsdrift. Tack vare de separata processtegen finns det naturligtvis alltid möjlighet att optimera anläggningens drift, t ex genom användning av mellanlagringstankar eller parallella eller gemensamma system för flera förbränningslinjer. Skrubbern kan givetvis även drivas med tillsats av enbart färsk natronlut. Ett sådant system har installerats i avfallsförbränningsanläggningen i Hobro i Danmark, och där har även de första erfarenheterna från fullskalig användning av tekniken samlats. Till en början betraktades kvaliteten hos det framställda gipset ur synvinkeln att det med största sannolikhet skulle deponeras. Orsaken var att gipsmängden från ett avfallseldat kraftverk normalt är mycket mindre än den från ett koleldat. Till detta kommer den teoretiska risken för kvalitetsvariation i gipset, som följd av att driftbetingelserna i ett avfallseldat kraftverk av naturliga skäl varierar kraftigare än i ett som eldas med kol av jämförelsevis konstant kvalitet. Även ur politisk synvinkel bereder tanken på återvinning av produkter från avfallsförbränning vissa problem, eftersom sådana produkter spontant betraktas som smutsigare än motsvarande produkter framställda på annat sätt. Målet blev följaktligen att nå en gipskvalitet som skulle uppfylla deponeringsklass I enligt den tyska förordningen om hushållsavfall. Detta skulle Avskiljning av svaveldioxid med ABBs våtskrubber (mg/nm 3, torr gas, ppm torr gas) Grön Röd Blå mg/m 3, N.tr. SO 2 SO 2, in till skrubber SO 2, ut från skrubber SO 2, teoretisk jämvikt ppm,tr innebära betydligt lägre deponeringskostnader än om gipset måste deponeras enligt reglerna för deponeringsklass II. Klass II är den normala då det gäller kalciumsalter, förorenade med tungmetaller, från avloppsreningsverk. Resultaten från den fullskaliga demonstrationsanläggningen i Hobro var redan från början mycket lovande. Gips som uppfyllde deponeringsklass I kunde utan vidare framställas och det visade sig även vara möjligt att uppfylla kraven för byggnadsgips. Samtidigt restes i några länder politiska krav på att avfallsförbränningsanläggningar skulle ge upphov till uteslutande återvinningsbara slutprodukter. Därför lades stor vikt vid att anläggningen i Hobro tydligt skulle visa att den kan producera byggnadsgips, t ex för gipsplattor. Tabellerna 2 och 3 visar en jämförelse mellan den uppnådda gipskvaliteten och de krav som ställs för deponeringsklasserna I och II, liksom för byggnadsgips. Samtliga dessa krav kan innehållas ph 4 A BB Tidning 1/
6 veckor, utan att det uppstod någon antydan till avlagringar på droppavskiljarens plåtar. Inte heller i skrubbern uppstod några avlagringar. Slutsatsen av detta är att avhärdningen av den regenererade natronluten med hjälp av soda fungerar utmärkt. Lutskrubber och FILSORPTION-steg vid avfallsförbränningsanläggningen i tyska Zirndorf. Denna anläggningsdel byggdes för ett fåtal år sedan. Drifterfarenheter från Hobro-anläggningen Skrubber Natronlutskrubbern är en beprövad ABBprodukt med mer än 65 installerade enheter. Mer än 15 av dessa finns installerade i rökgasreningssystemen till avfallsförbränningsanläggningar. Produkten har optimerats för denna tillämpning, något som bland annat visas av de låga emissionsvärdena 4. En avgörande faktor för de goda drifterfarenheterna från Hobro är utformningen av insprutningsdysorna och mellanbottnarna. Skrubbern behövde inte optimeras ytterligare. Den viktigaste erfarenheten var därför att det inte kunde märkas någon skillnad mellan skrubberdrift med respektive utan dual alkali-anläggningen. Slutsatsen är att ABB-skrubbern utan vidare kan kompletteras med ett sådant system. Normalt kan även andra tillverkares natronlutskrubbrar moderniseras så att man kan installera ABB Dual Alkali-systemet. I Hobro stängdes renspolningen av droppavskiljaren av fullständigt under flera 5 Dual-alkali-anläggningen Vid Hobro-anläggningen har främst samlats erfarenheter kring ett dual alkali-system, i vilket hela vätskeflödet från skrubbern behandlas. Detta innebär att skrubbern och regenereringssystemet klarar av alla de driftbetingelser som i praktiken kan bli aktuella. Framför allt för konstruktion och fininställning av reglersystemet var det av stor betydelse att anläggningen är fullskalig. Fullskaledrift är dessutom nödvändig för att få fram tillförlitliga massabalanser från kombinationen av skrubber och regenereringssystem. Systemet har provats med tillsats av såväl torr släckt kalk som kalkmjölk. Lika viktig var fullskaledriften för att kunna samla drifterfarenheter från de olika ingående komponenterna. Den enda komponenten som behövde bytas ut var systemet för avvattning av gipset. I jämförelse med erfarenheterna från liknande system och från den pilotanläggning som provats av ABB Fläkt Industri, ATC (Air Pollution Control Technology Center) i Växjö, var gipskristallerna från den nya anläggningen i Hobro stora. Detta fick till följd att trumfiltret måste ersättas med ett bandfilter. Fördelarna med stora kristaller sett till avvattning, tvättningsegenskaper och renhet hos det färdiga gipset blev snabbt uppenbara och utnyttjades till fullo, något som tydligt framgår av tabellerna 2 och 3 som beskriver kvalitetsparametrar hos gipset. Tillämpningsexempel utveckling mot nollemission Hos avfallsförbränningsanläggningar med modern avgasreningsteknik går utvecklingen mot nollemission. Förutsättning för denna utveckling är, förutom ett effektivt våtskrubbersystem och katalysator för kväveoxidavskiljning, ett filter som fungerar 34 ABB Tidning 1/1996
7 som polisfilter (stoppar allt som tagit sig igenom tidigare reningssteg). Det är den funktionen som på ett utmärkt sätt fylls av den tidigare beskrivna FILSORPTION-tekniken. Inom ABB finns flerårig erfarenhet från denna teknik, framför allt från fyra anläggningar, nämligen avfallsförbränningsanläggningarna i Inglostadt, Zirndorf och Bonn i Tyskland samt i Uppsala i Sverige. Ytterligare anläggningar är under uppförande eller planering. Senast 1996 måste alla tyska avfallsförbränningsanläggningar vara kompletterade så att de ska uppfylla kraven enligt 17. BImSchV. Zirndorf-anläggningen 5 är en nyhet i sammanhanget. För första gången i Tyskland har myndigheterna godkänt principen att det förbrukade adsorptionsmedlet från FILSORPTION-steget återförs till förbränningsrummet, och principen har realiserats. Metoden möjliggörs tack vare förhållandet att den problematiska substansen dioxin förstörs i förbränningsrummet och kvicksilvret absorberas i det sura skrubbersteget. På så sätt kunde ytterligare restprodukt undvikas. Avfallsförbränningsanläggningen i Zirndorf [2] stoppades 1990 på grund av alltför höga dioxinvärden. Under en byggnadsperiod på fyra månader kompletterades anläggningen med en NaOHskrubber och ett FILSORPTION-steg, varefter driften kunde återupptas I september 1992 driftsattes ett nytt FIL- SORPTION-steg i en befintlig avfallsförbränningsanläggning i Uppsala. Anläggningen är ungefär sju gånger så stor som den i Zirndorf. Tabell 4 visar rengasvärdena för de båda anläggningarna, i jämförelse med de gränsvärden som fastställs av 17. BImSchV. Av tabellerna framgår att rengasvärdena delvis ligger långt under gällande gränsvärden (med undantag för NO x i Zirndorf, eftersom katalysatorsteget sattes i drift först i februari 1995). Vidare kan vi se att de goda resultaten inte försämras av att anläggningen skalas upp betydligt. Tabell 2: Urlakningsanalys för gips. Gällande krav i jämförelse med mätresultat från avfallsförbränningsanläggningen i danska Hobro. Resultat Krav för Krav för från Hobro deponiklass I deponiklass II ph-värde 10,3 5,5 13 5,5 13 Ledningsförmåga µs/cm < < Pb mg/l < 0,1 < 0,2 < 1 Cd mg/l < 0,05 < 0,05 < 0,1 Hg µg/l < 0,5 < 5 < 20 Zn mg/l < 0,1 < 2 < 5 F mg/l 4,8 < 5 < 25 Tabell 3: Sammansättning hos gips. Krav på byggnadsgips i jämförelse med mätresultat från avfallsförbränningsanläggningen i danska Hobro. Resultat från Hobro Krav på byggnadsgips Gipshalt % 96,8 > 95 ph 7,6 5 8 Magnesiumoxid % 0,005 < 0,1 Kaliumoxid % 0,0002 < 0,06 Klorid ppm 70< 1 0 Kalciumsulfit % 0,1 < 0,5 Aluminiumoxid % 0,023 < 0,3 Järn-III-oxid % 0,031 < 0,15 Kiseloxid % 0,11 < 2,5 Kalcium- och Magnesiumkarbonat % 0,91 < 1,5 Tabell 4: Emissionsnivåer i rengasen från anläggningarna i Zirndorf och Uppsala Skadligt ämne Zirndorf, Uppsala, Motsvarande rökgasmängd: rökgasmängd: gränsvärde Nm 3 /h Nm 3 /h enligt i.n. i.n. 17. BlmSchV mg/m 3 mg/m 3 mg/m 3 Kolväten, totalt C < 2 n.b. 10 Klorväte HCl < 1 < 1 10 Svaveldioxid SO 2 < Fluorväte HF < 0,1 < 0,1 1 Kväveoxider NO x 425* n.b.* 200 Kvicksilver Hg < 0,006 < 0,001 0,05 Kadmium och tallium Cd + Tl < 0,002 n.b. 0,05 Övriga tungmetaller 0,011 < 0,02 0,5 Stoft och furaner < 0,6 < 1 10 ng/m 3 TE ng/m 3 TE ng/m 3 TE Dioxiner och furaner PCDD/PCDF < 0,006 < 0,02 0,1 * I kompletteringen ingick inget steg för NO x -avskiljning. n.b. = ej mätt ABB Tidning 1/
8 Det avfallseldade kraftverket München Süd första gången som SCR-metoden för kväveoxidavskiljning tillämpats på avfallsförbränning i Tyskland. 6 Inom avfallsförbränningstekniken finns det även många års erfarenhet från katalytisk avskiljning av NO x i stor skala. Den första anläggning i Tyskland som utrustats med denna teknik är avfallsförbränningsanläggningen München Süd 6 med en avgasmängd på 2 x Nm 3 /h. Kväveoxidavskiljningssteget är här placerat efter torrsorption med slangfilter. Anläggningen har fungerat störningsfritt sedan 1990, utan katalysatorbyte. Garantivärdet för kväveoxidavskiljningen var 70 mg/m 3 i rengasen (utgående från max 600 mg/m 3 i rågasen). I praktiken varierar rengasvärdet mellan 50 och 60 mg/m 3. Avfallsförbränningsanläggningar minskar den totala dioxinmängden Avfallsförbränning har i dag sin fasta plats inom modern avfallshantering och kan inte ersättas av alternativ teknik. De betänkligheter som i många år funnits mot principen att bränna upp avfall saknar, sedan införandet av stränga emissionskrav som t ex 17. BImSchV varje saklig grund. Moderna anläggningar emitterar praktiskt taget inget dioxin alls, utan har snarast funktionen att minska den totala dioxinbalastningen på miljön, eftersom det i avfallet naturligt förekommande dioxinet förstörs i processen. Den organiska delen av restprodukterna från förbränningen inertiseras, för att undvika de kemiska reaktioner som annars kan pågå under tiotals år i en deponi, och frigöra skadliga ämnen under okontrollerade former. Modern rökgasrening i avfallsförbränningsanläggningar utgör i dag en referens för rökgasrening inom alla övriga områden av industrin. Referenser [1] Joichi, I.; Balg, J.; Wieckert, Ch.: Förglasning och återanvändning av restprodukter från avfallseldade värme- och kraftvärmeverk. ABB Tidning 6/7 95, [2] Jungmann, G: Modernisering av befintliga anläggningar kan minska emissionerna väsentligt. ABB Tidning 2/93, Författarnas adresser Dr. Jürgen Gottschalk Dr. Peter Buttmann ABB Umwelttechnik GmbH Postfach 260 D Butzbach Fas: +49 (0) 6033/60011 Torgny Johansson ABB Fläkt Industri AB S Växjö Fax: +46 (0) ABB Tidning 1/1996
Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun
Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera
Läs merEldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,
Läs merDenna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.
RAPPORT utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory DGE Mark och Miljö RAPPORT Periodisk mätning 1 vid Hovhultsverket 2013 Uddevalla Kraft AB, Uddevalla 2013-04-12 Rapport
Läs merSKRIVELSE: Förslag till ändringar i förordning (2013:253) om förbränning av avfall
Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2015 SKRIVELSE: Förslag till ändringar i förordning (2013:253) om förbränning av avfall Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merSKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.
Läs merRapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad
Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Sammanställd av Anders Åkesson på uppdrag av krematorierna i Landskrona, Ystad och Trelleborg, 2005-06-13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING
Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i
Läs merNr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner
Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merGenomgång av BAT (bästa möjliga teknik)
Handläggare Ulrika Thörnblad Datum 2015-05-28 Uppdragsnr 585779 1 (5) Vetlanda Energi och Teknik AB Flishults avfallsanläggning Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) För bedömning av bästa tillgängliga
Läs merSKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt ph och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.
Läs merKRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK
PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk
Läs merIndikator BTB. lösning
Sura, neutrala och basiska Lösningar Sura ar smakar surt vilket du själv har märkt då du ätit syrliga karameller eller smakat på saften från en citron. Motsatsen till sura ar är basiska ar. Man skulle
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merBYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007
BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID MARBVD0546 Varunamn Norgips Utvändig GU-X 9 Artikel-nr/ID-begrepp - Varugrupp 01212 (enl
Läs meritçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü
itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför
Läs merBindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB
för stabilisering av muddermassor Sven-Erik Johansson Cementa AB Inledning Vad vill vi åstadkomma? Täthet Hållfasthet Miljöegenskaper Beständighet Grundprinciper för funktion Struktur Grundprinciper för
Läs merALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////
ALLOY 400 UNS N04400, NiCu30Fe, 2.4360 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 400 (UNS benämning N04400) är en nickel-koppar legering med hög mekanisk
Läs merLågtemperaturkorrosion
Feb-2007 Lågtemperaturkorrosion Erfarenheter från Våt/Torra Rökgasreningsanläggningar efter Biobränsle och Avfallseldning Tina Edvardsson Lågtemperaturkorrosion Introduktion - Definition Lågtemperaturkorrosion
Läs merLyft produktionen med rätt vattenrening
Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av
Läs merVäxjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna
Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010
Läs merRening vid Bergs Oljehamn
Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd
Läs merFoto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT
Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna
Läs mertentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2
Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt
Läs merAvfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala
Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter
Läs merProdukthandbok. Betning Betpasta, Spraybetmedel, Badbetvätska, Polermedel, Rengöringsmedel, Teknisk information.
Produkthandbok. Betning Betpasta, Spraybetmedel, Badbetvätska, Polermedel, Rengöringsmedel, Teknisk information. TeroSystem TeroSystem AB Flöjelbergsgatan 16A, 43137 Mölndal www.terosystem.se Tel: 031-3381700
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3
Läs merKärnkraftverkens höga skorstenar
Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som
Läs mer2 Tillverkning av metallpulver vid Höganäs anläggningar... 3 2.1 Svampverket... 4 2.2 Pulververket... 4 2.3 Distaloyverket... 5
Sammanfattning I detta kapitel ges en inledande orientering av processerna för metallpulvertillverkning. Vidare förklaras verksamheterna inom de stora fabriksanläggningarna Svampverket, Pulververket, Distaloy-
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs mer2002-03-21 Dnr: 2410-12077-01
BESLUT 1 (7) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Kodak Nordic AB Ombud: MANECO KB 184 85 ÅKERSBERGA Delgivningskvitto Slutliga villkor för utsläpp av föroreningar till vatten från Kodak Nordic AB:s verksamhet
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merSkapa systemarkitektur
GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen
Läs merFrån GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?
Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.
Läs merHJULTVÄTT EN KLASS FÖR SIG. Marknadsledande för högtryckshjultvättmaskiner
HJULTVÄTT EN KLASS FÖR SIG Marknadsledande för högtryckshjultvättmaskiner ERA PROCESSER VÅR LÖSNING Sen år 2000 utvecklar och producerar PERFORMTEC GMBH högeffektiva hjultvättsystem för professionellt
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
4.6.2014 L 165/33 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 592/2014 av den 3 juni 2014 om ändring av förordning (EU) nr 142/2011 vad gäller användning av animaliska biprodukter och därav framställda produkter
Läs merBränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05
Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05 Lokalisering Industrispår 25/06/2008 2 Avstånd till närmaste bostad Ungefärlig placering av ny skorsten 25/06/2008
Läs merRäkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2!
Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2! Med de nya miljökraven enligt CEN-standard följer nya enheter för vad vi skall ange som gränsvärden. Vi kommer att få vänja oss vid en ny sort som heter
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merTillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening
9 april 2006 Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning
Läs merAllmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri
Allmänna bestämmelser För vatten- och avloppsanläggningar ABVA 2009 Industri INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1-2. Avloppsvatten som är av annan typ än hushållsavlopp 3. Industrier måste samråda med Karlskoga Miljö
Läs merBilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Läs merModern analytik för skoländamål
KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 Modern analytik för skoländamål Stig-Göran Huldén Laboratoriet för Oorganisk Kemi Åbo Akademi 11/9/09 1 KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 I workshopen presenteras några exempel
Läs merLuzern 2000. typ av rökgasrening. Utvärdering och nytt rökgasreningssystem Specifikationen i anbudsbegäran stipulerade:
Luzern 000 avfallsförbränningsanläggning med ny typ av rökgasrening Som en följd av nya luftemissionslagar i Schweiz begärde ägarna till avfallsförbränningsanläggningen i Luzern in offerter på utrustning
Läs merPilum Industrfilter AB
Pilum Industrfilter AB Pilum Industrifilter har mer än 70 års erfarenhet av rök-gasrening, stoftavskiljning och industriventilation och våra anläggningar återfinns i de flesta områden inom industrin. Pilum
Läs merKontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999
R nr 19, maj 2000 Kontroll av amalgamavskiljare i Stockholm och Huddinge 1999 Peter Johansson, Stockholm Vatten AB Sammanfattning: Tmls en avsevärd minskning av kvicksilver tillförseln till reningsverken
Läs merRAPPORT F2009:10. Basiska kemikalier i rökgasreningssystem
RAPPORT F2009:10 Basiska kemikalier i rökgasreningssystem Ett projekt vilket utreder hur basiska kemialier som används i rökgasreningar vid avfallsförbränning påverkar miljön ISSN 1103-4092 FÖRORD Detta
Läs merByggvarudeklaration, yttre och inre miljö Denna deklaration är upprättad med stöd av BYKRs instruktioner
Sida: 1(5) Byggvarudeklaration, yttre och inre miljö Denna deklaration är upprättad med stöd av BYKRs instruktioner Varugrupp: Produkter: Monteringsfärdiga element av stål och trämaterial Tak- & bjälklagselement
Läs merFACIT TILL FINALEN GRUNDBOK
FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger
Läs merKRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ
KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merMiljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta
Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...
Läs merElektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering
Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för
Läs merMätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Läs merVÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Läs merMiljörapport - Textdel
Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Hovhultsverket 1485-1121 Rapporteringsår 2014 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning
Läs merFÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM. Svenshögsvägen 6B 232 38 Arlöv. Tel: 040-43 53 20 E-post: info@secon.se. www.secon.
FÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM Svenshögsvägen 6B 232 38 Arlöv Tel: 040-43 53 20 E-post: info@secon.se www.secon.se 2 SECONTITANIUM SECONTITANIUM Desinfektion av vatten med kemikalier har
Läs merRåd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779. Vägledning till dig som köper in luftfilter
Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779 Vägledning till dig som köper in luftfilter ? Klimatanläggningens komponenter? VI vill här uppmärksamma några av de faktorer som bör påverka ditt
Läs merBESLUT 1 (9) BESLUT. 2012-03-08 Dnr: 551-5198-11. Gyproc AB Box 153 746 24 BÅLSTA
BESLUT 1 (9) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Gyproc AB Box 153 746 24 BÅLSTA Slutliga villkor avseende energiförbrukning, utsläpp av kväveoxider och damning från verksamheten som Gyproc AB bedriver på
Läs merSäkerhetsdatablad. Nödtelefon: (engelsk talande) 0033 1 34 08 96 96. Neutraliserar och absorberar kemiskt spill.
1. NAMN PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn Importör Trivorex Medical Care System MCS AB Bolmängsgatan 3 642 32 Flen Tel: 0157 131 31 Fax: 0157 137 44 Nödtelefon: (engelsk talande) 0033 1 34 08 96 96
Läs merLaboratorier DGE Mark och Miljö AB Göteborg Ackrediteringsnummer 1940 Miljökontroll A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier DGE Mark och Miljö AB Göteborg Ackrediteringsnummer 1940 Miljökontroll A003680-001 Kemisk analys Luft- och rökgasanalys Fukthalt, Vatånga Intern metod: Gashastighet/Gasflöde
Läs merBilaga 2 till SPCR 141 Hemkomposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder
Sid 1(5) Bilaga 2 till SPCR 141 Hemkomposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder Denna bilaga behandlar krav och anslutande provningsmetoder för certifiering av polymert avfall avsett att slutbehandlas
Läs merTEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING
TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING 2007-08-20 Introduktion Nedsmutsning av smörjolja Smörjoljor används i många applikationer i industrin. Gemensamt för dessa processer är att
Läs merDrift och underhållsblad för Haddock 600
Drift och underhållsblad för Haddock 600 1 2 Innehållsförteckning Översyn Sid 3 Luftning Sid 3 Kemisk Fällning Sid 3 Filterbyte Sid 3 Filterbyte Fortsättning Sid 4 Tömning, Dränering, Deponi och Slamsugning
Läs merKALK FÖR VATTENRENING
KALK FÖR VATTENRENING Vatten vårt viktigaste livsmedel SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den
Läs merEkvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner
151/2013 11 Bilaga 1 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Vid bestämningen av totalkoncentrationen i fråga om dioxiner och furaner ska koncentrationerna av följande dibenso-p-dioxiner
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz
-14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren
Läs merBedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092
Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merR-32. Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar
R-32 Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar Daikin är det första företaget i världen som lanserat värmepumpar och luftkonditionering som är laddade med R-32. Detta köldmedium
Läs merSäkerhetsinformation
Säkerhetsinformation Till dig som bor i närheten av Lahti Energias kraftverk vid Kymijärvi Innehåll 1. Vi beaktar säkerheten s. 3 2. Allmänt s. 3 3. Beskrivning av kraftverken vid Kymijärvi s. 3 4. Ämnen
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merFettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun
Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun 1 SLAMBIL Fettavskiljare och vegetabilisk olja Den här broschyren vänder sig till dig
Läs merUtsläpp av ammoniak och lustgas
Utsläpp av ammoniak och lustgas Fakta okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm Tfn: 08-698 12 00 Fax: 08-698 15 15 E-post: kundtjanst@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se Miljöbokhandeln:
Läs mer2000L0076 SV
2000L0076 SV 11.12.2008 001.001 21 BILAGA I Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Vid bestämningen av totalkoncentrationen (TE) av dioxiner och furaner skall koncentrationerna av
Läs merKALK FÖR RÖKGASRENING
KALK FÖR RÖKGASRENING Rena rökgaser ren luft SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den naturligaste
Läs merEconet. Systemet som gör alla till vinnare
Econet Systemet som gör alla till vinnare Vårt innovativa Econetsystem sparar energi på flera sätt I Fläkt Woods innovativa system Econet är komponenterna sammankopplade för att ge en säkrare och effektivare
Läs mer2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök
Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merMekaniska skorstensdrag och värmeåtervinning
Mekaniska skorstensdrag och värmeåtervinning Våra kunders erfarenhet är när de använder exodraft produkter övergår det ofta deras förväntningar flera gånger om. Jørgen Andersen, CEO Sedan 1957 har exodraft
Läs merMiljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15
Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 1 Utsläppssammanfattning I nedanstående tabell visas en sammanfattning av utsläpp till vatten och luft och mängd deponerat på bolagets industrideponi
Läs merAlternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se
GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar
Läs merRAPPORTER FRAMTAGNA 1989 2003 AVSEENDE KREMATORIETEKNIK
Forskningsstiftelsen för 2007-05-30 Krematorieteknik RAPPORTER FRAMTAGNA 1989 2003 AVSEENDE KREMATORIETEKNIK INLEDNING Forskningsstiftelsens styrelse gav vid sitt möte i juni 2006 i uppdrag till Jan-Olov
Läs merAnalysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1
IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO
Läs merFörsurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10
Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING...
version INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 1.1 LOKALISERING... 4 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR... 4 Pannor... 4 Reningsutrustning... 5 Bränsle... 5 1.3 PRODUKTION
Läs merUtvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar
1 (8) Utvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar Upprättad av: Veronica Ribé och Patrik Klintenberg, MDH Godkänd av: Per Axelson, Axon Miljöteknik
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merMILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL
MILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL Miljörapport 2012 Norrköping 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska
Läs merBrandholmens avloppsreningsverk.
Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet
Läs merVattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Läs merNO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering
Läs merEnvipower. Envipower erbjuder teknisk konsultation, kompletta anläggningar, inspektioner, service, och reservdelar.
Envipower Envipower är en helhetsleverantör från panna till skorsten för rökgas rening- och stoftavskiljning. Kunderna finns främst inom gruv- och process industrin samt kraft-värmesektorn. Envipowers
Läs merBMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1975L0440 SV 23.12.1991 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DREKTV av den 16 juni 1975 om den kvalitet som krävs
Läs mer