Utbildningsbeskrivning

Transkript

1 Utbildningsbeskrivning Läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) i Kirurgi Klinikens huvudverksamhet Kliniken utför akut och ellektivt omhändertagande av patienter med sjukdomar där invasiva behandlingsmetoder kan vara aktuella. Traditionellt har patienter indelats i följande grupper: patienter med kirurgiska sjukdomar inom övre- och nedre gastrointestinalkanalen (GI), patienter med kärlsjukdomar, bröst- och endokrinsjukdomar, urologi samt traumatiska tillstånd. Upptagningsområde är ca invånare, för vissa diagnosgrupper t.ex. kärlkirurgi är det ca invånare. Kliniken disponerar ca 50 elektiva sängplatser samt 20 platser för akut inlagda patienter under benämning KAVA (kirurgisk akutvårdsavdelning). Barn och ungdomar vårdas inneliggande på barn- och ungdomsavdelning (BUA). Kirurg- och urologmottagningen är delvis integrerad med vårdavdelningarna och tar emot ca patienter och utför ca sjukvårdande behandlingar per år. Enklare operativa ingrepp och undersökningar utförs vid dagkirurgiska avdelningen (DKA) lokaliserad på plan 2 i T-huset (S21). Enheten för ellektiv kirurgi i Skene tar hand om patienter med ffa gallstensjukdom, varicer och bråck vilka i regel inte behöver längre sjukhusvistelse eller avancerad intensivvård. På Skenes kirurgenhet utförs också kirurgia minor (små polikliniska ingrepp i lokalbedövning) samt endoskopiska undersökningar. Organisation och struktur För närvarande (121019) består kliniken av följande enheter: KAVA för vård av akutinlagda patienter, E61 för övre GI-, bröst-endokrin samt kärl, E81 integrerad avdelning för gynekologiska patienter och patienter med nedre GI diagnoser, K4: urologi. KAVA läkare ansvarar för vård av kirurgiska barn inlagda på BUA. Kirurgkliniken har tillgång till palliativa resursteamet (PRIS) med tjänstgörande smärtläkare och anestesisjuksköterskor. En endoskopimottagning är toppmodernt utrustad och integrerad i dagkirurgiska blocket S21 med möjlighet till elektiva och akuta gastro- och koloskopier samt ERCP under kontorstid. Klinikens struktur håller på att reorganiseras och inflyttning i nya lokaler i det färdigbyggda T-huset pågår etappvis. Bröstmottagningen är belägen på onkologmottagningen men försörjs av läkare från kirurgklinken. Arbetsrutiner 40-timmars arbetsvecka för läkarna. Arbetsschema är webbaserat och finns på Överläkare har bakjoursberedskap utöver grundarbetstiden. Arbetsdagen börjar med en jourrapport kl följt av röntgenrond, IVA-rond och därefter avdelningsrond. Kärlkirurger har egen kärlröntgenrond. Det har etablerats även pancreasrond samt onkologkonferenser med deltagande läkare från andra kliniker och sjukhus, webbvideolänk gäller. Jourverksamheten upprätthålls dagtid av en dagjour. KAVA bemannas av (i regel) 2 överläkare

2 eller specialister, 1-2 ST-läkare samt 1-2 AT-läkare. KAVA-öl är dagbakjour. Akut inkomna kirurgiska patienter handläggs på akutvårdscentralen AVC dagtid av akutläkare och nattetid av en primärjour (ST-läkaren eller specialist i kirurgi) och en kirurgbakjour. Regional kärlkirurgbakjour är tillgänglig för diskussion och akuta operationer på jourtid. Sedan 1 september 2009 finns det även urolog i beredskap, periodvis. Nyanställda ST-läkare börjar jourtjänstgöring tidigast efter ca 3 månaders utbildning vid kliniken. Kontaktpersoner Verksamhetschef Öl, Hans Boman, hans.boman@vgregion.se ST studierektor Öl, Valeri Strokan, valeri.strokan@vgregion.se Handledare för Det akuta året, Öl, Gunnar Olofsson, gunnar.olofsson@vgregion.se Schemaläggare Öl, Ludmila Modig, ludmila.modig@vgregion.se Kliniksekreterare Inger Inganäs inger.inganas@vgregion.se tel Undervisning Kliniken erbjuder interna och externa utbildningsaktiviteter för ST-läkare: Obligatoriska ST-kurser enligt SOSFS 2008:17 beviljas fortlöpande. Även andra relevanta externa kurser kan vara aktuella, t.ex. ABLS, ackrediteringskurs i laparoskopi etc. Läkarstab Den 19 oktober 2012 är följande läkare anställda: verksamhetschef överläkare, två överläkare inom akut kirurgisk verksamhet, fyra överläkare i kärlkirurgi, tre överläkare inom bröst- och endokrinkirurgi, tre överläkare och en specialistläkare inom övre GI, fem överläkare inom kolorektal, fyra överläkare och en specialistläkare inom urologi och två överläkare vid enheten i Skene. Elva ST-läkare och tre legitimerade underläkare utgör underläkarekollektivet och delar på de flesta primärjourerna. Två specialistläkare har precis avslutat sig sina grenspecialistutbildningar i kärlkirurgi respektive urologi. Handledning Samtliga ST-handledare har aktuell handledarutbildning. Två gånger per termin samlas SThandledare (ST-handledarkollegium) för diskussion om pågående ST-utbildning samt bedömning och utvärdering av utbildningsläkarnas kompetensutveckling enligt en mall. De kollegiala utvärderingarna återkopplas senare till ST-läkarna via respektive handledare. En gång/termin hålls gemensamma möten mellan ST-läkare, ST- studierektor och verksamhetschef (ST-kollegium). Handledning av ST-läkare kan bedrivas på schemalagd arbetstid. 2

3 Upplägg för specialisering i kirurgi Utbildning i kirurgi bedrivs vid kirurgkliniken SÄS, Borås och Skene. SÄS Borås / Skene är komplett akutsjukhus och avseende de 12 medicinska delmålen erbjuder möjlighet till fullständig utbildning i kirurgi utan behov av sidoutbildning hos andra vårdgivare. Måluppfyllelse i delmålen samt är organiserad via SÄS övergripande ST-studierektorsfunktion och ges under obligatoriska kursen ST-LOK plus. Kursen ges i 5 steg under en termin. Även andra utbildningar är aktuella t.ex. handledarutbildning för TYK (Tidig yrkes kontakt, kurs vid Göteborgs universitet) - handledarna. Verksamhetschef, överläkare, Hans Boman, ansvarar för att utbildningen organiseras enligt gällande lag. Överläkaren Valeri Strokan har ett ST-studierektorsuppdrag och utgör organisatoriskt stöd åt verksamhetschefen. Studierektorns ansvar och befogenheter är reglerade i ett anställningskontrakt (sidouppdrag). Individuellt utbildningsprogram ST- kontrakt Introduktionsplan Handledning Utbildning (teori/praktik) Utbildningen utformas enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:17 (M) samt svensk Kirurgisk Förenings krav (Utbildningsboken). Det individuella utbildningsprogrammet utarbetas för varje STläkare individuellt och uppdateras fortlöpande. Hänsyn tas till individens erfarenhet och redan uppnådda delmål samt återstående lärandemoment och ST-tid. Alla ST-läkare rekommenderas skriva ett ST-kontrakt där ömsesidiga överenskommelser skrivs in. ST-läkare erbjuds deltagande i SÄS s gemensam introduktion för nyanställda medarbetare samt SÄS`s gemensam STintroduktionsdag. Dessutom får de ett introduktionsprogram och checklista där det ingår en del obligatoriska administrativa och medicinska moment som skall inhämtas under första tjänstgöringstiden s.k. Det Akuta Året, ca 55 veckor. Handledaren för det akuta året ansvarar för introduktionen och checklistan. All specialisttjänstgöring sker under handledning. Samtliga SThandledare har fått handledarutbildning. Samtliga ST-läkare har en namngiven personlig handledare samt på varje enhet en s.k. placeringshandledare. Placeringshandledare är överläkare med handledarutbildning som ansvarar för praktisk handledning och instruktion under tiden för ämnesspecifika tjänstgöringar inom de olika sektionerna. Teoretisk utbildning ST-läkarna har en egen seminarieverksamhet varje onsdag Deltagande av specialister och överläkare schemaläggs. ST-läkarna deltar i teoretisk utbildning organiserad för klinikens kirurger varje fredag samt 1 gång/månad (2 timmar) under s.k. klinikaftnar med varierande medicinskt och vetenskapligt innehåll. ST-läkarna deltar i obligatoriska VGR s regionala ST-dagar i kirurgi 3 gånger/år. Därtill tillkommer möjlighet till deltagande i 3

4 seminarieverksamhet vid kirurgkliniken SU/Sahlgrenska, 1 dag/månad, KIRUB (2ggr/år) samt den årligen återkommande Kirurgveckan. Kurser ST-läkaren ansvarar för att söka de i Målbeskrivningarna anvisade kurserna. Den personlige ST-handledaren och de placeringshandledarna kontrollerar att så sker samt ger råd om vilka kurser som skall sökas. Målsättningen är att kurserna skall bevistas i anslutning till klinisk tjänstgöring i respektive område. Utbildning i praktiska kirurgiska moment Introduktionsutbildning s.k. Det akuta året. Längden ca 55 veckor. Tjänstgöringen omfattar placeringar inom den akuta verksamheten: innefattande kirurgisk akutvårdsavdelning (KAVA), akutvårdscentralen (AVC) samt dagjour, sektionerna för övre gastrointestinal kirurgi, kolorektal kirurgi, urologi, kärlkirurgi, palliativ enhet, endoskopi samt enheten i Skene. Denna introduktionstjänstgöring syftar till att ge de nyanställda ST-läkarna möjlighet till att fort komma in i den breda kirurgiska verksamheten som bedrivs vid kirurgkliniken, lära känna kollegor, personal och lokaler. Under denna tid tränas de in i att handlägga patienter med de vanligaste diagnoserna samt utföra de enklaste operativa ingreppen (se checklistan). Under denna tid förväntas ST-läkaren gå kurs i basal kirurgisk teknik, t.ex. BKT samt kursen Advanced Trauma Life Support (ATLS). Kurs i Kirurgisk patofysiologi rekommenderas också tidigt i utbildningen. Vid detta avsnitts slut skall ST-läkaren ha fullständigt uppnått målen enligt specifikation för Delmål 1 samt påbörjat vandring mot övriga medicinska och mjuka delmålen. Påbyggnadsutbildning s.k. Andra varvet. Längden minst 204 veckor. Tjänstgöringen omfattar upprepade men längre kliniska tjänstgöringar vid samtliga sektioner inklusive enheten i Skene. Därtill tillkommer tjänstgöring vid sektionen för bröst- och endokrinkirurgi. Syftet med de upprepade tjänstgöringsavsnitten är att uppnå de målen som gäller teoretiskt kunnande samt praktiska färdigheter specificerade i de medicinska delmålen Exakt placeringsföljd existerar inte men vissa tjänstgöringsavsnitt, t.ex. kärlkirurgi, planeras till utbildningens senare del. Obligatoriska sidoutbildningar genomförs tidigt under Andra varvet. Längden på dessa placeringar planerar ST-läkaren tillsammans med sin handledare. Vid Andra varvets slut skall ST-läkaren vara redo att ansöka om specialistbevis i kirurgi. Om intresse finns att fortsätta senare till 4

5 grenspecialiteter urologi eller kärlkirurgi finns det möjlighet att ha längre placering inom dessa respektive team. Klinikens återkommande utbildningsaktiviteter: Intern kurs i operativ teknik på gris, en heldag (EBM, Göteborg). Årligt ST-seminarium i Stöten, Sälen, två dagar. ST-läkare har tillgång till laparoskopiboxar samt fullständig laparoskopistapel. ST-läkare har tillgång till multifunktionella knytboxar. Tid för självstudier Uppfyllelse av medicinska delmål ST-läkarna har möjlighet att schemalägga fyra timmar per månad för självstudier. Tiden skall användas för egen läsning, förberedelse inför kurser, reflektion efter kurser samt förberedelse av presentation/återkoppling för kliniken. Delar av samtliga medicinska delmål samt kompetensmålen inom kommunikation, ledarskap, handledning, forskning och utveckling, medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete uppnås fortlöpande under samtliga tjänstgöringsavsnitt enligt det individuella utbildningsprogrammet. De vanligaste diagnoserna inom alla huvudämnesområden, diagnostiska undersökningar och operativa ingrepp samt rutiner för utredning, remittering och uppföljning lärs ut under Det akuta året. Övriga delar av delmålen inklusive praktiska färdigheter uppnås under resten av ST-tiden under Andra varvet då STläkaren får längre placeringar vid klinikens sektioner. ST-läkaren tillsammans med placeringshandledarna organiserar tjänstgöring på ett sätt som gagnar ST-läkarens personliga utveckling och leder till uppfyllelse av delmålen. Egna teoretiska studier är ett obligatoriskt inlärningsinslag för måluppfyllelse delmål De mera specifika delmålen uppnås enligt nedan: Delmål 1-3: klinisk tjänstgöring under Akuta året, fortlöpande tjänstgöring inom akut kirurgisk verksamhet (KAVA) samt jourverksamhet under hela ST-tiden, klinisk tjänstgöring vid sektionen för bröst- och endokrinkirurgi, enheten för elektiv kirurgi i Skene, kurs i Basal kirurgisk teknik (BKT) och ATLS; Delmål 4: Som delmål 1-3 samt under klinisk tjänstgöring vid Anestesikliniken SÄS, tidigt under Andra varvet. Delmål 5: Klinisk tjänstgöring vid enheten för elektiv kirurgi i Skene samt övre GI-kirurgi samt kurs i bråckkirurgi; 5

6 Delmål 6: Klinisk tjänstgöring vid sektionen för övre GI-kirurgi, enheten för elektiv kirurgi i Skene, kurser i övre-gi-kirurgi samt deltagande i behandlingskonferenser; Delmål 7: Klinisk tjänstgöring vid sektionen för kolorektal kirurgi samt enheten för elektiv kirurgi i Skene, kurs i kolorektal kirurgi samt deltagande i behandlingskonferenser; Delmål 8-9: Klinisk tjänstgöring vid sektionen för bröst- och endokrinkirurgi, kurs i bröstkirurgi, kurs i endokrinkirurgi samt deltagande i behandlingskonferenser; Delmål 10: Klinisk tjänstgöring vid sektionen för kärlkirurgi, kurs i kärlkirurgi; Delmål 11: Klinisk tjänstgöring vid sektionen för urologi; Delmål 12: Seminarium i katastrofmedicinskt arbete och katastrofmedicinsk organisation. Uppfyllelse av delmålen. Fortlöpande utvärdering av tjänstgöringen sker för att under återstående tid kunna vid behov kompletteras. Efter varje godkänd klinisk tjänstgöring ifylles Intyg över godkända lärandemoment i enlighet med målbeskrivningen avseende KLINISK TJÄNSTGÖRING / AUSKULTATION (bilagor 3/4, SOSFS 2008:17) vilket ST-läkaren ansvarar för. Uppfyllelse av delmål Fortlöpande utvärdering 6 Delar av delmålen uppnås fortlöpande under samtliga tjänstgöringsavsnitt enligt det individuella utbildningsprogrammet. Därtill specifika metoder för lärande: Delmål 16: kurs i handledning; Delmål 17: kurs i ledarskap; Delmål 18: kurs i sjukvårdens organisation, styrning och regelverk: Delmål 19: kurs i forskning och vetenskaplig metodik; skriftligt individuellt arbete under handledning enligt vetenskapliga principer; deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst; Delmål 20: kvalitets- och utvecklingsarbete under handledning. Kurserna avseende delmålen organiseras via SÄS övergripande ST-studierektors kansli och är obligatoriska. Dessa innefattar totalt fem veckor. ST-läkare disponerar 10 veckor för ett individuellt vetenskapligt skriftligt arbete (inklusive kursdelen) samt tre veckor för ett kvalitets- och utvecklingsarbete. Det individuella vetenskapliga arbetet samt kvalitetsarbetet genomförs utanför kursramarna. Utvärdering av specialiseringstjänstgöringen sker kontinuerligt via: - samtal med huvudhandledaren; - samtal med placeringsansvariga överläkare; - ST-handledarkollegium; - diskussion med verksamhetschefen och studierektorn.

7 Dokumentation Sidoutbildningar Slutlig utvärdering Ansökan om specialistbevis Övrigt Checklista: Ansvar för att uppnådd kompetens och förvärvade kunskaper dokumenteras enligt SOSFS 2008:17 och åligger ST-läkaren. ST-läkaren förbereder respektive intyg inför samtal med handledaren eller placeringshandledaren. Handledaren för Det akuta året intygar måluppfyllelse av delmål 1-3. Övriga medicinska delmålen intygas av placeringshandledarna inom respektive områden. Samtliga delmål kan uppnås utan behov av sidoutbildning vid någon extern kirurgisk klinik. Sidoutbildning i anestesi (delmål 4) förläggs till Anestesikliniken, SÄS, Borås. I vissa fall, vid speciellt intresse, t.ex traumatologi, kärlkirurgi m.fl. kan sidoutbildning hos andra vårdgivare bli aktuell. Förutsättningen för att en ansökan om specialistbevis i kirurgi lämnas in är att samtliga delmål är uppnådda. Kontroll av dokumentationen utförs av respektive ST-handledaren tillsammans med ST-studierektor och verksamhetschefen. Efter denna granskning ifylles Ansökan om specialistkompetens (bilaga 1, SOSFS 2008:17) samt Intyg om uppnådd kompetens enligt målbeskrivningen för specialiseringstjänstgöring (ST) (bilaga 2, SOSFS 2008:17) Alla ST-rum är försedda med: Gray s Anatomy, Zollingers Operationsatlas, A. Hirshberg, KL Mattox, Top knife och L-E. Hansson s Akut buk. ST-läkare har egna arbetsbord i delade läkarexpeditioner, har egna arbetsdatorer och har tillgång till klinikens och sjukhusets bibliotek där bl.a. finns uppkoppling mot Up-to-Date databasen m fl. Kursintyg: 1 BKT 2 ATLS 3 Bråckkirurgi 4 Kurs i övre GI-kirurgi 5 Kurs i nedre GI-kirurgi 6 Kurs i bröstkirurgi 7 Kurs i endokrinkirurgi 8 Kurs i kärlkirurgi 9 Kurs i handledning 10 Kurs i ledarskap 11 Kurs i hälso- och sjukvårdens organisation, styrning och regelverk 12 Kurs i forskning och vetenskaplig metodik Intyg om klinisk tjänstgöring: 1. Delmål 1 2. Delmål 2 3. Delmål 3 7

8 4. Delmål 4 5. Delmål 5 6. Delmål 6 7. Delmål 7 8. Delmål 8 9. Delmål Delmål Delmål Delmål Delmål Delmål Delmål Delmål 17 Intyg om 1 Intyg om godkänt skriftligt individuellt arbete (delmål 19). 2 Intyg om godkänt kvalitets- och utvecklingsarbete (delmål 20). 8

9 Upplägg för sidoutbildning Kontaktpersoner Sidoutbildningskontr akt Planeringsförutsättni ng Valeri Strokan, studierektor Inger Inganäs, sekreterare, se ovan. Skrivs enligt SÄS-mallen, se ST-hemsidan. 6 månader tjänstgöring 3 månader auskultation För planering av en klinisk tjänstgöring krävs det att ta kontakt med Studierektorn senast 6 månader före tjänstgöringen börjar. För planering av en klinisk auskultation (1 3 månader) krävs det att ta kontakt med studierektorn senast 3 månader före auskultationens början. Ledighet Upplägg för klinisk tjänstgöring och auskultation Jourtjänstgöring Handledning Utvärdering Slutlig bedömning Dokumentation Ansökan om ledighet inför auskultation eller tjänstgöring skickas till respektive verksamhetschef på hemmaklinik eller vårdcentral där beviljad ledighet registreras. Vid behov av ytterligare ledighet ansöker man hos mottagande kliniks verksamhetschef. Beskrivs i respektive riktlinje. Det finns sådana för ST i ortopedi och obstetrik och gynekologi. Vid klinisk tjänstgöring utför ST-läkaren sedvanliga arbetsuppgifter under handledning av specialist i kirurgi. Vid klinisk auskultation närvarar ST-läkaren vid och observerar när specialisten i kirurgi utför sina arbetsuppdrag. Ingår ej. Placeringsansvariga överläkarna ansvarar för handledning inom respektive ämnesområde. Se sidoutbildningskontrakt. Sker fortlöpande samt under ST-Handledarkollegium. Görs av studierektorn tillsammans med handledarna. Sidoutbildningskontrakt, ifyllt Intyg över godkända lärandemoment i enlighet med målbeskrivningen avseende klinisk tjänstgöring (SOSFS 2008:17, bilaga 3), i förekommande fall även checklista. Borås, Valeri Strokan, öl ST-studierektor 9