Centrum för fritidsbåten och Arrangemangshall Förstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Centrum för fritidsbåten och Arrangemangshall Förstudie"

Transkript

1 Förstudie: Centrum för fritidsbåten samt Arrangemangshall i Uddevalla Hans Kindgren, Lars-Erik Hammar och Stellan Hedendahl Centrum för fritidsbåten och Arrangemangshall Förstudie

2 2

3 1. Uppdraget Sammanfattning Centrum för fritidsbåten Arrangemangshall Museets behov Process och organisation Kulturturistisk studie Metod Faktorer som påverkar besöksvolymer Besöksvolymer Centrum för fritidsbåten Slutsats förväntat antal besökare Turismekonomiska effekter för Uddevalla kommun Utredning av plan- och markförhållanden samt lokalisering Centrum för fritidsbåten Centrum för fritidsbåten som besöksmål Lokalprogram Kostnadsuppskattning Arrangemangshall Lokalprogram Rumsakustisk projektering Kostnadsuppskattning Utbyggnadsbehov Bohusläns museum Lokalprogram Kostnadsuppskattning Litteratur 43 3

4 4

5 1. Uppdraget Den internationella turismen i Sverige står inför en avsevärd ökning. Intresset för vårt land blir allt större, från allt fler nationaliteter. Enligt Rese- och Turismnäringen i Sverige kan väl genomförda turismsatsningar på kort tid ge fördubblade intäkter, och år 2020 uppgå till 500 miljarder kronor. Tre besöksmål nämns som särskilt intressanta för internationell marknadsföring: Stockholms stad, Ishotellet i Jukkasjärvi och Bohuskusten. Regionalt och lokalt har vi alltså stora möjligheter framför oss, om vi ytterligare kan lyfta fram vår världsunika kust. I Uddevalla kommun finns redan långtgående planer på att förstärka Uddevallas maritima profil. I mars 2010 fick Bohusläns museum i uppdrag av Uddevalla kommuns Kultur- och fritidsnämnd att utreda förutsättningarna för att i anslutning till museet uppföra en byggnad för utställningar och aktiviteter på temat fritidsbåtslivet då, nu och i framtiden; dessutom en arrangemangshall för 500 personer. För detta erhöll museet kr. För att kunna genomföra detta komplexa uppdrag söktes ytterligare medel, och från Gustaf B. Thordéns stiftelse erhölls kr, från Västsvenska Turistrådet kr, från Fyrbodals kommunalförbund kr samt från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat kr. Vi vill här tacka bidragsgivarna för deras stöd. Finansieringsprocessen tog ett år vilket dock samtidigt inneburit att vi fått längre tid att brett förankra projektet. Parallellt gjordes en beräkning av museets framtida lokalbehov, inte minst med anledning av att de lokaler museet hyr av Uddevalla kommun skall rivas. Beräkningen har tagits med i rapporten eftersom en önskad tillbyggnad påverkar övriga byggplaner. Med färdigställandet av denna rapport är kommunens inledande uppdrag till museet fullgjort. Ett underlag i form av kostnader för bygge och drift av fritidsbåtscentrum och arrangemangshall har skrivits fram, och olika förslag till lokalisering och konsekvenser av dessa har utretts. Det är vår förhoppning att denna förstudie nu skall tjäna som grund för en konkret diskussion om lokalisering och finansiering av projekten. Uddevalla Hans Kindgren Museichef, Bohusläns museum 5

6 6

7 2. Sammanfattning För realisera projekten är det viktigt att kommunen i en fördjupad översiktsplan tar ett samlat grepp om Kampenhofområdet så att inte enskilda beslut förhindrar eller begränsar framtida utveckling. Centrum för fritidsbåten blir ett tydligt uttryck för Uddevalla kommuns maritima profil, stärker Västra Götaland som destination och bidrar till att göra visionen om Bohuslän som den tredje internationella turistdestinationen i Sverige verklig. Centrum för fritidsbåten beräknas ge en årlig inkomst om 8 10 miljoner i entréer och försäljning av tjänster och varor. Centrum för fritidsbåten beräknas också årligen ge 33 miljoner i direkt turismekonomisk omsättning och 66 miljoner i generell omsättning för Uddevalla kommun. Arrangemangshallen bör utformas som en multifunktionell hall med god akustik för att kunna användas för alltifrån rockkonserter till stråkkvartetter och dans. Den bör rymma personer då denna storlek krävs för segmentet medelstora konferenser (Marknadsanalys Kampenhof:63). Då museets lokaler på Junogatan kommer att rivas måste alternativa lokaler anskaffas. En samling av museets verksamheter till en och samma byggnad skulle då ge avsevärda kvalitetsoch effektivitetsvinster. Vid eventuell tillbyggnad i olika etapper måste hänsyn tas till de delar som skjuts på framtiden. 2.1 Centrum för fritidsbåten I Västsverige är det tydligaste uttrycket för fritidslivet just båtlivet. Både i den världsunika skärgården och i Vänern finns ett rikt båtliv under sommarmånaderna, med över gästnätter. Sverige har1,3 miljoner fritidsbåtsägare men endast en institution med huvuduppgiften att spegla fritidsbåtens historia, och detta är ett litet, ideellt drivet museum i Västerås. Sverige saknar alltså ett tydligt centrum och en arena för fritidsbåten och livet runt den då, nu och i framtiden! Att lägga ett sådant besöksmål vid ett redan välkänt museum med maritim profil skapar goda synergieffekter. Bohusläns museum bedriver en bred verksamhet som attraherar närmare besök per år, och är därmed Sveriges mest besökta länsmuseum. Tanken med ett fritidsbåtscentrum är att spegla samhällsutvecklingen utifrån fritidsbåtslivet. Den industriella utvecklingen från hantverksmässig tillverkning i naturmaterial till industriell högteknologi där inte minst Bohusläns plastråvaru- och plastbåtsindustrier spelat en roll. Den sociala utvecklingen där fritid vid sekelskiftet 1900 var något för enbart en liten överklass till dagens lagstadgade semester. Förändringen av landskapet från produktionslandskap till fritidslandskap. Ett fritidsbåtscentrum kan också ta upp många andra aspekter, t. ex. båten som njutningsmedel, som fostrare i sjövett, som tävlingsmaskin, som designprodukt. För att kunna bevara ett representativt urval av plastbåtar från 1900-talets andra hälft bör en insamling göras nu. 7

8 I våra samtal med företrädare för båtindustrin, för politiken, för maritima föreningar och för utbildningssektorn har vi mött inte bara förståelse utan i hög grad uttalade förhoppningar om ett förverkligande av visionen att låta Uddevalla bli ett nordiskt centrum för fritidsbåten och livet runt den. Inför ett framtida Centrum för fritidsbåten har Handelns Utredningsinstitut (HUI Research) gjort en analys av turismpotentialen. Analysen baseras dels på en intervjuundersökning bland ett urval referensanläggningar, dels på en rad tidigare genomförda undersökningar bland befolkning och turister i Västra Götaland. Utifrån detta gjordes en scenarioanalys för möjliga besöksvolymer, i tre nivåer: I det lägsta scenariot drar Centrum för fritidsbåten besök/år. Det innebär en förhållandevis låg attraktionskraft där man främst lockar besökare från Uddevalla eller närregionen. Mer långväga besökare är turister som redan vistas i området. I ett medelhögt scenario får Centrum för fritidsbåten besök/år. En del är återbesök främst från Uddevalla, men över hälften av besöken utgörs av personer från övriga Västra Götaland. I detta scenario är anläggningens attraktionskraft sådan att den tillsammans med det övriga utbudet fungerar som reseanledning för långväga turister. Det högsta scenariot ger besöksvolymer på besök/år. Här är Centrum för fritidsbåten ett av de främsta besöksmålen för turisterna i området, under dagar när inte sol och bad lockar. Centrum för fritidsbåten är också en reseanledning för mer långväga besökare, främst de med specialintresse för fritidsbåtar. Hur stora effekter Centrum för fritidsbåten ger beror på innehållets attraktionskraft, marknadsinsatserna och entréavgifterna, med den innehållsmässiga attraktionskraften som viktigaste faktor. 8

9 I analysens andra del beräknades den turismekonomiska omsättning som dessa besökare innebär för Uddevalla kommun och Västra Götalandsregionen. Här görs skillnad mellan besökare med Centrum för fritidsbåten som huvudsakligt skäl att besöka Uddevalla (specifik turismekonomisk omsättning) och den konsumtion som alla turister som besöker Centrum för fritidsbåten ger upphov till (generell turismekonomisk omsättning). Scenario Låg Scenario Mellan Scenario Hög Antal besökare personer personer personer Andel turister 87 % 90 % 90 % Turisternas kr kr kr dygnskonsumtion Turismekonomisk 24 miljoner kr 41 miljoner kr 66 miljoner kr omsättning (generell) Turismekonomisk omsättning (specifik) 7 miljoner kr 16 miljoner kr 33 miljoner kr För att bli ett besöksmål med nationell och internationell attraktionskraft som i scenario hög ovan, måste besökarna erbjudas något speciellt och unikt. Detta förutsätter en utställningshall på m 2 med en takhöjd på 20 m, där riggade fritidsbåtar visas i uppbyggda miljöer tillsammans med en fiskebåt, ett medeltida vrak, simulatorer, bassänger med radiostyrda båtar, utrymmen för konferenser, skolor, föreningar, näringsliv etc. Byggnaden ges en spännande utformning som stärker attraktionskraften. Den sammanlagda lokalytan beräknas till ca m 2. Med svälltal för väggar, korridorer teknik etc. blir bruttoarean (BTA) drygt m 2. Nettoytan på mark är beroende av hur olika verksamhetsytor placeras i förhållande till den stora utställningshallen. Investeringskostnaden bedöms till ca 155 miljoner, inklusive iordningställande av marken runtom, men exklusive index, räntor, kyla, UPS, utrustning, inredning och mediaförsörjning. Centrum för fritidsbåten blir ett tydligt uttryck för Uddevalla kommuns maritima profil, stärker Västra Götaland som destination och bidrar till att göra visionen om Bohuslän som den tredje internationella turistdestinationen i Sverige verklig. Centrum för fritidsbåten beräknas locka över besökare och ge en beräknad direkt årlig inkomst på 8 10 miljoner i entréer och försäljning av tjänster och varor. Centrum för fritidsbåten beräknas också årligen ge 33 miljoner i direkt turismekonomisk omsättning och 66 miljoner i generell omsättning för Uddevalla kommun. 2.2 Arrangemangshall Uddevalla saknar idag en arrangemangshall med bra akustik, avpassad för sittande. Detta redovisas bl a i den rapport som Turismens Utredningsinstitut gjort inför ett planerat kulturhus. Kommunen saknar alltså möjlighet att ta emot konserter, teater, dans, konferenser och andra arrangemang av denna storlek. 9

10 För att en sådan hall skall kunna nyttjas effektivt är det väsentligt att den möjliggör flexibla lösningar utan att därför göra avkall på en god akustik. Detta innebär ett elektromekaniskt akustiksystem med möjlighet till dämpning samt ett gradängsystem som vid behov mekaniskt kan skjutas undan. Nettoytan för arrangemangshallen exklusive entrén bedöms till m 2, vilket ger en bruttoarea på strax under m 2. Entrén skall samordnas med museet. Entréns yta är beroende av den nya huskroppens utformning, placering och volym, och är därför svår att avgöra redan nu. Beräkningarna ligger på en LOA mellan 840 och 1200 m 2 och en bruttoarea på mellan och m 2. Viktigt är att byggnaden utformas med tanke på framtida utbyggnader i enlighet med kulturhustanken. Investeringskostnaden beräknas till 130 miljoner kr exkl. index, räntor, kyla, UPS, utrustning, inredning och mediaförsörjning. 2.3 Museets behov För att ersätta de lokaler museet idag hyr behövs en tillbyggnad med en total nettoyta om ca m 2 och en bruttoyta på ca m 2. Tillbyggnadsbehoven omfattar förutom kontorsutrymmen och arbetslokaler det klimatreglerade bildarkiv som idag finns på Junogatan. Till detta kommer behov att utöka föremålsmagasinet samt önskemål från Bohusläns Föreningsarkiv som idag hyr lokaler i Bohusläns museum.den totala kostnaden för ovan skissade tillbyggnad rör sig om ca 60 miljoner kr. Genom att samla museets alla funktioner i samma byggnad effektiviseras och förbilligas verksamheten avsevärt, och servicen till allmänheten förbättras. 10

11 3. Process och organisation Organisationen bestod inledningsvis av en arbetsgrupp på museet som studerade behoven för att kunna skapa ett Centrum för fritidsbåtslivet. Hans Kindgren (museichef) ledde gruppen med Lars-Erik Hammar som projektledare. Övriga deltagare från museet var Ann-Marie Brockman (utställning), Anna-Lena Segestam Macfie (båtar/föremål), Sofie Henryson Rudvall (pedagogik), Ingrid Uhlman (programverksamhet) och Marika Russberg (samverkan med ideella föreningar). Behoven för en arrangemangshall utreddes av Stellan Hedendahl, Kultur- och fritidsförvaltningen, Uddevalla kommun. Från 2011 formaliserades en styrgrupp och en arbetsgrupp för det vidare arbetet. Styrgruppen bestod av Kenneth Funegård och Anders Ternell (Ramböll), Paul Nordholm (Västfastigheter), Stellan Hedendahl (Uddevalla kommun) och Hans Kindgren och Lars-Erik Hammar (Bohusläns museum). Arbetsgruppen utgjordes av Kenneth Funegård (Ramböll, sammankallande), Hans Kindgren och Lars-Erik Hammar (Bohusläns museum) och Stellan Hedendahl (Uddevalla kommun). Vid några tillfällen adjungerades Adelina Mehra och Sophie Dufva (Semrén+Månsson) samt Bo Kleberger (Ramböll). Inledningsvis utreddes de ytmässiga, utrustningsmässiga och verksamhetsmässiga behoven för ett fritidsbåtscentrum. Detta resulterade i dokumentet Behovsanalys som var klart i mars Dokumentet kom sedan att ligga till grund för de beräkningar som byggnadskonsulter och arkitekter tog fram. 11

12 För att undersöka vilken turismekonomisk betydelse ett fritidsbåtscentrum skulle kunna få beställdes en utredning från Turismens Utrednings Institut (TUI) kallad Potentialanalys Centrum för fritidsbåtar. Denna var klar i maj För att beräkna kostnaderna för att uppföra och driva ett Centrum för fritidsbåten respektive en arrangemangshall samt för mark- och planfrågor anlitades i början av 2011 konsultfirman Ramböll Sverige AB med stor erfarenhet av denna typ av projekt. Som underkonsult fungerade arkitektfirman Semrén+Månsson, Göteborg. En rapport Förstudie utbyggnad Bohusläns museum med Arrangemangshall var klar i november Det blev under 2011 alltmer uppenbart att museets mark väster om byggnaden inte skulle räcka till för att rymma ett fritidsbåtscentrum. En utredning om markägarförhållandena gjordes av Semrén+Månsson som även skissade på förslag till alternativa placeringar. En etablering av ett Centrum för fritidsbåten samt en arrangemangshall skulle få stor inverkan på Kampenhofområdet och det blev i detta skede nödvändigt att kontakta kommunens Miljö- och stadsbyggnadsförvaltning för att undersöka möjligheterna för de olika förslagen. Uppvaktning gjordes även hos Arbetsgruppen för översiktsplan centrum. Det bedömdes också som önskvärt att kommunen gjorde en översiktsplan för Kampenhofområdet, så att en helhetsbedömning av området kunde göras. Parallellt med dessa arbeten har samverkan fortlöpande skett med ideella föreningar inom fritidsbåtsektorn, näringslivet i Uddevalla, besöksmålsutveckling i Uddevalla, Högskolecentrum Bohuslän, Marintekniskt forum Sverige och centrala myndigheter som Statens Maritima Museer samt med närliggande projekt på Orust (Fritidsbåtsmuseum med inriktning på båtbyggeriet) och i Lysekil (Upplevelsecentrum). 12

13 4. Kulturturistisk studie Den kulturturistiska studien utfördes av dåvarande Turismens Utredningsinstitut (TUI), nuvarande Handelns Utredningsinstitut (HUI), och levererades i maj Ur denna rapport har de 4 första kapitlen summerats under De avslutande kapitlen som specifikt berör Centrum för fritidsbåten har här återgivits i sin helhet i avsnitt Metod Studien omfattar 14 referensobjekt som bedöms som intressanta ur olika synvinklar med ett mer nischat innehåll, belägna i närregionen eller med maritim inriktning. Ingen av anläggningarna har samma profil som det planerade Centrum för fritidsbåten. Anläggning Aeroseum, Göteborg Arbetets museum, Norrköping Flygvapenmuseum, Linköping Havets Hus, Lysekil Jamtli, Östersund Marinmuseum, Karlskrona Maritiman, Göteborg Motala motormuseum Råå museum för fiske och sjöfart Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg Tom Tits experiment, Södertälje Vest-Agder Fylkesmuseum, Norge Vitlycke museum, Tanum Västerås flygmuseum Innehåll I en berganläggning visas flygets historia och utveckling - från Ikaros till dagens moderna flygplan, helikoptrar och andra flygande farkoster, såväl civila som militära, nationella som internationella. Två permanenta utställningar om industrisamhällets historia. Man samlar inga föremål utan i stället yrkesminnen som presenteras i form av skrifter och utställningar Det svenska militärflygets utveckling från pionjärtid fram till idag. Lär känna livet under ytan. 40 st akvarier. Människor och levnadsvillkor i Jämtland, byarnas historia och naturens betydelse. Den svenska marinens historia om stormaktstidens sjöstrider under segel, om kalla krigets epok och om nutiden. En flotta bestående av en levande armada av fartyg, båtar och pråmar. Med kvadratmeter utställningsyta är det Sveriges mest besökta samling av bilar, motorer och tema miljöer. Sjömännens och fiskarenas historia. Livet under, vid och ovan vattenytan. Främst ett pedagogiskt projekt. Det handlar om att öka kunskapen om och intresset för naturvetenskap och teknik kvadratmeter och 600 experiment. Sørlandets största utställning om fiske (fiske- och redskapsutveckling) och sjöfart. Konstsamling. Hällristningar, Bronsåldersgården, Arkeologiskolan, världsarv, utställningar, bibliotek och arkiv. Flygplan och kringmateriel i sitt rätta element. Förutom dessa användes ett antal sekundära källor som SCB/Tillväxtverkets Inkvarteringsstatistik, Orvesto-konsument, Turismen i Bohuslän 2002 och 2007, Museer i Västra Götaland 2003, Väst-SOM Bohusläns museum 2005 och Norrmän i Västsverige

14 4.2 Faktorer som påverkar besöksvolymer Anläggningens innehåll är förstås en avgörande ingrediens. Olika besöksmål har olika strategier som: 1. Många temporära utställningar och målgruppsanpassade aktiviteter för skolor, pensionärer, företag etc. 2. Ett starkt permanent innehåll och fortsatt investering i nya objekt. 3. En kombination av båda. Arbetets museum är exempel på strategi 1, Tom Tits experiment på 2 och Jamtli, Marinmuseum och Sjöfartsmuseet Akvariet på 3. Starkt permanent Innehåll Entréavgifter Entréavgiften bedöms ha störst betydelse för den lokala befolkningen. Därför erbjuder många anläggningar årskort etc. Marknadsinsatser och samverkan med andra aktörer på orten Det är viktigt att se hur destinationen som helhet kan utvecklas. Upptagningsområdet Inom närområdet, här definierat som Västra Götaland samt Halland, bor 1,9 miljoner människor. Dessa kan enkelt besöka Fritidsbåtscentrum under en dagsutflykt. Till dessa kommer turister som bor eller rör sig i området. 14

15 Anläggning Priser Fullbetalande Anm. Vuxna Barn i % Aeroseum, Göteborg Arbetets museum, Fri entré - Norrköping Flygvapenmuseum, 50 Fri Linköping Havets Hus, Lysekil Jamtli, Östersund Stort utbud gruppkort, årskort etc. Marinmuseum, Karlskrona 90 Fri - Maritiman, Göteborg Motala motormuseum 70 Fri 17 Stort utbud gruppkort, årskort etc. Råå museum för fiske och 40 Fri 75 sjöfart Sjöfartsmuseet Akvariet, 40 40? Årskort Göteborg Tom Tits experiment, Södertälje Vest-Agder Fri entré Fylkesmuseum, Norge Vitlycke museum, Tanum Fri entré Västerås flygmuseum 50 Fri 80 Från SOM-institutet finns statistik som visar hur invånarna i Västra Götalands län, inkl. Kungsbacka kommun, utnyttjar olika besöksmål. Tabellen visar att variationen är stor, från anläggningar i Göteborg med ett spektakulärt innehåll som Liseberg (vilket 60% av befolkningen har besökt) och Universeum (30%), till museer och andra anläggningar mestadels utanför Göteborg: Lödöse museum (4%), Havets Hus (12 %), Nordens ark (12 %), och Bohusläns museum (11 %) samt Världskulturmuseet i Gbg (12%). 15

16 Besöksmålet Bohuslän: Bohuslän är ett populärt besöksmål med ca 75% svenska turister varav 60% från Västra Götalands län. Sommarhalvåret är den helt dominerande säsongen. De främsta sysselsättningarna är sol och bad, shopping och segling. Ca 4% av reskassan läggs på entrébiljetter till besöksmål/sevärdheter etc. en låg siffra jämfört med övriga Västra Götaland där man lägger ca 10%. Konkurrens och marknadsbearbetning: Sommartid kan Centrum för fritidsbåten komma att fungera som en besöksanledning dels för folk som redan befinner sig i regionen och dels för folk utanför regionen. För att attrahera de senare krävs ett starkt eller unikt innehåll och att man ingår i ett kluster av besöksanläggningar. Andra anläggningar skall därför mera ses som samverkanspartners än konkurrenter. En tydligare konkurrent om tiden är shopping och bad. Det gäller därför att anläggningen har ett mycket attraktivt innehåll. Under vintersäsongen blir den huvudsakliga besöksgruppen närboende och de som bor i Västra Götaland och Halland. Besöksvolymer och turistandel: Som framgår av tabellen är variationen stor mellan de olika besöksmålen vad gäller lokala/regionala resp. långväga besök. Generellt sett har museer med tydlig profil/specialisering, som t ex Vitlycke, Maritiman, Motala motormuseum och Röhsska museet fler långväga besök. Mer generella museer som Bohusläns och Västergötlands länsmuseer attraherar mer lokala/regionala besökare. 16

17 4.3 Besöksvolymer Centrum för fritidsbåten Analysen gjordes med tre olika scenarier. Faktorer som påverkar besöksvolymerna Scenario besökare Scenario besökare Scenario besökare Anläggningens innehållsmässiga Låg Medel Hög attraktionskraft Entréavgiftens storlek Medel Medel Medel Marknadsinsatser Låg Medel Hög Samverkan med andra aktörer som Låg Medel Hög gynnar besöksvolymer Destinationsutvecklingsfrämjande Låg Medel Hög investeringar och aktiviteter i Uddevalla Befolkningens storlek i närregionen Medel Medel Medel Befintliga turismvolymer i området Hög Hög Hög Konkurrens från andra anläggningar Medel Medel Medel Anläggningens innehållsmässiga attraktionskraft En låg innehållsmässig attraktionskraft medför att man huvudsakligen lockar lokala och regionala besökare. För dessa kan Centrum för fritidsbåtar fungera som en reseanledning, men då rör det sig endast om dagsbesökare. Men man får även besökare som är från övriga Sverige och utländska turister som ändå befinner sig i området. För dessa fungerar man dock endast som en besöksanledning. I det lägsta scenariot fungerar man inte som en reseanledning för mer långväga besökare. En medelhög attraktionskraft innebär att man även kan fungera som reseanledning för mer långväga gäster men då i kombination med andra besöksmål och aktiviteter i området. Bland de turister som redan befinner sig i Bohuslän har man en relativt hög attraktionskraft. Men man är inte det självklara valet en mulen dag, utan konkurrerar om besökare med andra anläggningar i området såsom Vitlycke, Nordens Ark, Havets Hus och Akvarellmuseet i Skärhamn. Det är ungefär lika stor andel av besökarna som kommer från övriga Sverige och från utlandet i scenario Medel och Hög, men det är ett större antal. Det betyder att i scenario Hög har man lyckats attrahera en större andel av de mer långväga turisterna som befinner sig i området, i kombination med att man har fungerat som reseanledning för en liten andel av dessa. Vi bedömer att detta främst kommer att röra sig om personer med ett specialintresse för fritidsbåtar. I det högsta scenariot är Centrum för fritidsbåtar det mest givna besöksmålet för sommarturisterna i Bohuslän. Man har antagligen ett mycket starkt permanent utbud i kombination med ett kontinuerligt förnyat temporärt utbud som gör att en del av befolkningen i Uddevalla och grannkommunerna gör flera besök under ett år Entréavgiftens storlek Vi har i vår bedömning valt att lägga entréavgiften på samma nivå för samtliga scenarier. Det vanliga är att entréavgifterna anpassas till attraktionskraften, dvs. marknadspris. Eller att man låter det vara gratisentré på grund av att det finns ett annat, överordnat syfte med verksamheten. Vi tror dock att ett Centrum för fritidsbåtar bör vara entrébelagt, bl. a. för att skilja det från Bohusläns museum som har fri entré. Detta för att det inte ska uppfattas som en filial till eller specialutställning på museet, utan som en egen attraktion av mer 17

18 upplevelsebetonad karaktär. En medelhög nivå motsvarar en entréavgift runt 100 kr för vuxen och 50 kr för barn, i jämförelse med referensanläggningarna Marknadsinsatsernas storlek Tittar man på referensanläggningarna så skiljer det sig stort mellan dem som har lägst budget för marknadsföring och dem som har högst. Det är inte heller helt jämförbara siffror då man även borde ta hänsyn till hur stora personella resurser de förfogar över. Arbetet med sociala media och PR är exempelvis inte så resurskrävande när det gäller direkta utgifter, men desto mer personellt. Det är svårt att säga vilka nivåer av marknadsbudget som de tre skilda scenarierna innebär men generellt sett gäller att ju mer närvarande man är på marknaden med olika typer av kommunikation, desto högre upp kommer man i folks medvetande och desto starkare varumärke får man Samverkan I många av intervjuerna med referensanläggningarna påtalade de vikten av samverkan med andra aktörer på orten, inte minst med turistorganisationen. Flera av referenserna kunde nämna samverkanspartners som var affärsstrategiska, d.v.s. hade betydelse för besökssiffrorna. Därför har vi valt att låta graden av samverkan ligga med som en faktor som kommer att påverka de totala besöksvolymerna för Centrum för fritidsbåtar. Däremot har vi inte möjlighet att göra en bedömning av effekten av den samverkan som Bohusläns museum har idag eller hur ett eventuellt framtida samverkansklimat kommer att se ut i Uddevalla med omnejd. I scenario Hög tror vi dock att det kommer att krävas att man har en hög grad av samverkan med inte bara de andra aktörerna i Uddevalla utan även med den regionala turistorganisationen och med andra regionala aktörer. Detta är något som man bör ta med i beräkningen redan från början och som bör vara stipulerat i bildandet av organisation m. m Destinationsutveckling Detsamma gäller även faktorn destinationsutveckling i Uddevalla. I ett scenario Hög är det troligt att man har fattat ytterligare strategiska beslut rörande Uddevallas generella utveckling som besöksdestination. Den föreslagna marinan har eventuellt blivit realiserad, man har kanske kompletterat det befintliga utbudet på boendesidan och Torp har ytterligare expanderat vilket har lett till att ännu fler norrmän letat sig så långt söderut som till Uddevalla. För att nämna några exempel Befolkningens storlek i närregionen Denna faktor, som vi ser som helt opåverkbar för Centrum för fritidsbåtar, bedöms som konstant oavsett vilket av de tre scenarierna som blir utfallet. Vi ser inte heller att det kommer att bli några drastiska förändringar gällande befolkningens storlek i ett tioårsperspektiv. I ett nordiskt perspektiv har Centrum för fritidsbåtar medelgoda förutsättningar beträffande befolkningens storlek i närregionen (på en dagsresas avstånd). Det dras framför allt ned av det faktum att Uddevallas egen befolkning är relativt liten Turismvolymer i området Förutsättningarna gällande turismvolymerna tror vi kommer att förbättras i ett tioårsperspektiv. De bedöms som mycket goda oavsett scenario. I ett nordiskt perspektiv är det stora turismvolymer i Bohuslän, åtminstone under sommaren. 18

19 Konkurrens i närregionen Slutligen faktorn konkurrens från andra anläggningar i området. Detta är egentligen något man kunde göra en separat analys av, men vi nöjer oss här med att konstatera att det finns konkurrens från andra anläggningar i närregionen. Men den största konkurrenten för ett Centrum för fritidsbåtar är av en helt annan typ, nämligen kustens möjligheter till sol och bad. Konkurrensen från andra anläggningar bedöms i dagsläget som medelhård och förväntas så förbli även om vi vet att det är mycket annat som planeras i området. Vår bedömning är, som redan nämnts, att besöksmarknaden och turismvolymerna som helhet kommer att öka och att fler aktiviteter därför kommer att efterfrågas Slutsats förväntat antal besökare Slutsatserna rörande förväntat antal besökare för Centrum för fritidsbåten ligger till grund för beräkningarna av turismekonomiska effekter för Uddevalla kommun. Marknadssegment Scenario Låg besökare Scenario Medel besökare Scenario Hög besökare Uddevallabor 13% 10% 10% Besökare från VG 52% 55% 55% Besökare från övriga 20% 20% 20% Sverige Utländska besökare 15% 15% 15% 4.5. Turismekonomiska effekter för Uddevalla kommun Indata till beräkningarna av den turismekonomiska omsättningen kommer från HUI Researchs databaser samt från de två turistkartläggningar; Turismen i Bohuslän 2002 samt Turismen i Bohuslän Den förstnämnda gjordes på uppdrag av BOSAM/Västsvenska Turistrådet och den senare stod Västsvenska Turistrådet som ensam beställare av. Andra källor som har använts är undersökningen Museer i Västra Götaland 2003 som genomfördes på uppdrag av Västsvenska Turistrådet och medverkande museer. De schabloner som har använts vid beräkningarna är således regionspecifika Vad påverkar de turismekonomiska effekterna? Den turismekonomiska omsättningen omfattar värdet av turisternas konsumtion under deras vistelse i Uddevalla kommun. Omsättningens storlek bestäms av antalet besökare bosatta utanför kommunen, deras dygnskonsumtion samt vistelselängden i Uddevalla kommun. Omsättningen inkluderar bara den konsumtion som sker i kommunen. Utgifter för resor till/från Uddevalla ingår således inte Antaganden Den turismekonomiska omsättningen redovisas för respektive scenario med antagande om följande: Entréavgift och annan konsumtion (souvenirer, fika etc.) på Centrum för fritidsbåtar inkluderas inte i omsättningen. Dygnskonsumtionen för turisterna motsvarar de generella utläggstalen i Bohuslän för dagsbesökare respektive övernattande besökare med justering för inflation. 19

20 Dygnskonsumtionen varierar från 358 kronor per person och dygn för svenska dagsbesökare, till 602 kronor per person för utländska övernattande besökare. Konsumtionsmönstret har inte förändrats i Bohuslän sedan Majoriteten av besökarna på Centrum för fritidsbåtar är dagsbesökare i Uddevalla (kan dock vara övernattande besökare i övriga Bohuslän). Ungefär 80 % av besöken på Centrum för fritidsbåtar genomförs under perioden juniaugusti. Vid beräkning av den specifika omsättningen har antagits att i scenario Hög har 50 % av turisterna Centrum för fritidsbåtar som primär resanledning. Det är samma andel som för Bohusläns museum (år 2003). I det medelhöga scenariot har 40 % Centrum som primär resanledning och i det låga scenariot har 30 % av turisterna Centrum för fritidsbåtar som primär resanledning. (Museer i Västra Götaland 2003, Turismens Utredningsinstitut) Slutsats turismekonomiska effekter Nedan redovisas den turismekonomiska omsättningen för respektive scenario. Den höga turistandelen beror inte bara på anläggningens attraktivitet utan på det faktum att Uddevalla bara har drygt invånare. Centrum för fritidsbåtar är därför hänvisat till att ha flest besökare utifrån den egna kommunen. Det gäller för alla anläggningar som ligger i en befolkningsmässigt liten kommun. Den generella omsättning som beräknats genereras av samtliga turister som besöker Centrum för fritidsbåtar, d.v.s. den inkluderar både dem som har Centrum för fritidsbåtar som primär resanledning och dem som reser till Uddevalla främst av andra skäl (besöka släkt och vänner, shoppa etc.). Den generella turismekonomiska omsättningen varierar från miljoner kronor per år baserat på hur många besökare anläggningen lyckas attrahera. På sista raden i tabellen redovisas den specifika omsättningen som varierar från 7-33 miljoner. Slutligen några ord kring turismekonomiska effekter på regional nivå. Kan ett Centrum för Fritidsbåtar bidra till en ökad turismekonomisk omsättning för Västra Götaland? Det enkla svaret på den frågan är ja. Effekten kan uppnås på två sätt, antingen genom att man lyckas attrahera helt nya besökare, eller genom att man lyckas få befintliga besökare att stanna längre än de annars gjort. Hur stora sådana effekter blir, dvs. konsumtion i VG av besökare som normalt sett bor utanför VG och som inte hade uppstått om inte ett Centrum för fritidsbåten hade funnits, beror i första hand på innehållsmässig attraktionskraft, marknadsinsatser samt entrépriser. Förmodligen är den innehållsmässiga attraktionskraften det allra viktigaste. Vill man bli en attraktion som drar besökare från hela landet och även från utlandet så måste man antingen presentera ett 20

21 mycket unikt utbud, (ex. Vasamuseet) eller ett mycket starkt utbud (ex. Legoland). En tänkbar strategi är att bli en stark attraktion bland de besökare som ändå befinner sig i regionen, dvs. att fungera som ett givet besöksmål. Samt att bli en unik attraktion för ett nischsegment som har stort intresse för just fritidsbåtens historia och framtid och som därför kan komma tillresande längre ifrån. I förhållande till andra aktörer med ett liknande utbud inom VGregionen gäller det verkligen att skapa något nytt, som på ett tydligt sätt profileras. Annars riskerar man bara att ta besökare från andra attraktioner. Angående entrépriser så finns det ur ett regionalekonomiskt perspektiv en poäng i att det faktiskt är ett entrépris. Annars är det svårt för andra attraktioner att konkurrera. Det finns ingen i regionen som tjänar på att det är fri entré till olika attraktioner, men det gäller att hitta en nivå som besökaren uppfattar som rimlig. Slutligen marknadsföringen, som också är en faktor som bidrar till hur många utifrån kommande besökare man lyckas attrahera. Vill man locka nya turister till VG genom att öppna ett Centrum för Fritidsbåten måste det göras känt utanför regionens gränser. Gärna gemensamt med annat utbud som regionen kan erbjuda skilda marknadssegment. Samverkan och gemensamma marknadsinsatser är mycket viktigt för att nyttja marknadsmedlen på bästa sätt. 21

22 22

23 5. Utredning av plan- och markförhållanden samt lokalisering För placeringen av de tänkta byggnaderna var en studie av mark- och planförhållandena i Kampenhofområdet nödvändig. Denna innefattade också en första arkitektonisk vision av utbyggnadsalternativens lokalisering i form av byggnadsvolymer. Arkitektfirman Semrén+Månsson i Göteborg levererade i maj 2011 utredningen UTKAST FÖRSTUDIE OMFATTANDE UTBYGGNAD AV BOHUSLÄNS MUSEUM SAMT NY KONSERTHALL I UDDEVALLA Deras analys kan kortfattat beskrivas: Man uppfattar Västerlånggatan som en effektiv barriär mellan det egentliga centrum och Kampenhofområdet. För att skapa ett utvidgat centrum måste en genomgripande förändring ske av Kampenhofområdet inklusive trafiksituationen i centrum. Man öppnar för möjligheten att skapa ett kulturens torg där man samlar stadens viktigaste kulturella arenor med ett nytt stadsbibliotek som en av hörnstenarna. Genom att utvidga den gamla stadens rutnätssystem på Kampenhofområdet fullföljs den traditionella stadsplanen, och centrum får en utvidgning för såväl offentliga arenor som bostäder. 23

24 Möten mellan arkitekter och markägare gav vid handen ett gemensamt intresse för att med nytänkande som ledord skapa ett Kampenhof med helt ny profil. Möten mellan arkitekter och politiker resulterade i att tidigare planer på en väg/brokorridor mellan museibyggnaden och Riverside måste dras tillbaka om det gemensamma önskemålet om ett levande och välkomnande inre hamnstråk skall bli verklighet. Här har Uddevalla kommun nu förberett en översyn av området. Beslut om framtagning av en översiktplan med efterföljande detaljplaner kommer inom kort. Semrén+Månsson gjorde också en sammanställning av bruttoytor för planerade verksamhetslokaler, och den sammanlagda ytan uppgår till ca m2. Här poängterades vikten av att lokaler i befintlig museibyggnad av praktiska och ekonomiska skäl kan få ny användning. Samarbetet mellan projektledningen, Ramböll, Semrén+Månsson och deltagande politiker och tjänstemän från Uddevalla kommun har varit mycket gott och många nya aspekter och även förslag till problemlösningar föddes ur de återkommande projektmötena. 24

25 Två huvudförslag till lokalisering presenterades: Alternativ A: Med Fritidsbåtcentrum beläget väster om museet, delvis på den befintliga vägkorridoren, och med Arrangemangshallen belägen norr om museet med en gemensam entré. Alternativ B: Här har Fritidsbåtcentrum placerats öster om museet i Museiparken. Arrangemangshallen är även i detta förslag belägen norr om museet. 25

26 Att gränsa till vattnet är en grundförutsättning för Fritidsbåtshallen och i båda alternativen ligger därför hallen i anslutning till Bäveån. I alternativ A bildar båthall och arrangemangshall en inramad gård där transporter till och från byggnaderna och museet kan ske på ett säkert och diskret sätt. I alternativ B blir byggnaden p.g.a. sin stora volym mycket dominerande och riskerar att bilda en vägg mot centrum. Förslaget innebär också problem med logistiken transporter till och från båthallen. 26

27 6. Centrum för fritidsbåten I Västsverige är den tydligaste exponenten för fritiden just fritidsbåtslivet. Både Västkusten och Vänern har ett rikt båtliv under sommaren. I Sverige finns 1,3 miljoner fritidsbåtsägare och de tillbringade nära 1,5 miljoner nätter i båthamnar varav 45% i Västra Götaland. Men i Sverige och Norden finns endast en institution som har som sin huvuduppgift att spegla fritidsbåtens historia. Det är ett litet museum beläget i en industrilokal i Västerås och det drivs som en ideell förening. Sverige saknar alltså ett tydligt centrum och en arena för fritidsbåten och livet runt den. Att lägga ett sådant besöksmål vid ett välkänt museum som Bohusläns museum skapar goda synergieffekter. Bohusläns museum bedriver en bred verksamhet som lockar en osedvanligt stor publik ( besök/år). Varje besökare kan finna något av intresse i det omfattande utbudet. Museet har tre profilområden kusten, gränsläget och samtidskonsten. Genom åren har museet byggt upp en stor kunskap om kustens kulturhistoria. Bohusläns museum känner därför ett särskilt ansvar för att ge fritidsbåten en plats som motsvarar dess betydelse i samhället. Båttillverkningen har genomgått en dramatisk förvandling från naturmaterial till högteknologi. Fritidsbåten som njutningsmedel, som fostrare i sjövett, som tävlingsmaskin, som designprodukt och även som arbetsredskap m.m. kräver sina olika berättelser. Vi ser båten som ett gott exempel på hur en samhällsutveckling påverkar och gynnar oss. Båten speglar samhällsutvecklingen, landskapets utveckling och teknikutvecklingen där inte minst råmaterialet plast har en bohuslänsk anknytning. Vi vet också, att för att kunna bevara ett representativt urval av plastbåtar från 1900-talets andra hälft, bör en insamling göras nu. 6.1 Centrum för fritidsbåten som besöksmål I en värld där allt mer är digitalt tillgängligt blir den riktiga verkligheten en alltmer eftertraktad vara, om den erbjuds till rätt pris, på rätt plats och med ett attraktivt innehåll. Bohusläns museum ligger centralt i landskapet med mycket goda förbindelser via bil, buss och tåg. Fyrstadsområdets befolkningsunderlag är grunden till goda besökssiffror, inom 1 2 timmars resväg finns ca 1,9 miljoner bosatta. Bohuslän har även en strategisk placering i Norden i förhållande till storstadsregionerna Köpenhamn, Malmö, Göteborg, Oslo och Stockholm. Under sommarmånaderna drar Bohuslän turister från övriga Sverige och utlandet. Med tanke på detta utgör Uddevalla och Bohusläns museum en optimal placering för en publik satsning på fritidsbåten. Närliggande kustkommuner är visserligen betydligt mer präglade av sina båtverksamheter, både historiskt och genom dagens tillverkningsindustri, men sett till de besöksmässiga förutsättningarna ligger Uddevalla betydligt bättre till. Uddevalla kommun har skapat en vision 2040 och i denna poängteras de goda förutsättningarna för en långsiktig satsning på maritima verksamheter. I Uddevalla finns maritima regionala och nationella kompetenscentra med nära koppling till näringslivet och 27

28 akademin. Den maritima prägeln genomsyrar staden med kustnära boende, gästhamnar, besöksnäring och kultur. Genom samverkan med dessa och andra maritima satsningar skapas en god synergieffekt. I ett regionalt perspektiv bidrar ett Centrum för fritidsbåten till att göra Bohuslän till Sveriges tredje internationella besöksmål. Genom att kraftsamla regionalt kring det maritima skapas förutsättningar för att göra Bohuslän till ett mer internationellt attraktivt och mindre säsongsbetonat besöksmål. I detta sammanhang stärker ett Centrum för fritidsbåten, tillsammans med andra regionala maritima satsningar, besöksmålet Bohuslän i dess helhet Samverkan kring den maritima besöksnäringen Den maritima satsning som beskrivs ovan kommer att gynna skapande och tillväxt av olika former av besöksanläggningar. I första hand marinor och serviceanläggningar för båtägare men också gästhamnar och affärsverksamheter. Det är väsentligt att också kulturupplevelser erbjuds besökarna och att det skapas balans mellan upplevelserna. Under de kontaktträffar som ägt rum i samband med förstudien har framträtt ett tydligt behov av ömsesidig nytta och nöje. Man ser en fritidsbåtssatsning med historiskt perspektiv som ett värdefullt tillskott till mer affärsbetonade verksamheter. Bohusläns museum önskar mer än att bara berätta om båtlivet under de senaste hundra åren. Vi vill skapa en arena för klimat- och miljöfrågor, för bättre sjövett hos ungdomar och vuxna, för maritima aktiviteter i ett brett samarbete med andra organisationer och föreningar. Det lärande temat för alla åldrar kommer att bli viktigt, och i de kontakter som under förstudien tagits med utbildningsansvariga på olika nivåer och bland olika utbildningar finns ett tydligt intresse för samverkan. Genom åren har Bohusläns museum haft ett nära samarbete mellan den ideella föreningsrörelsen, främst med hembygdsrörelsen vars över hundra medlemsföreningar (med medlemmar) samarrangerat musikevenemang, hantverksutställningar, publikationer m.m. Då många av dessa lokalhistoriska föreningar har sin hemvist vid kusten kommer en fritidsbåtssatsning att innebära ett breddat samarbete med alla dessa och andra maritimt inriktade föreningar. Under 2011 har tre maritima projekt i tre kustkommuner närmat sig varandra. I Lysekil har idén om ett konservindustrimuseum utvecklats till ett förslag om ett maritimt upplevelsecenter. Ett kulturhus där bibliotek, Folkets Hus, Havets Hus och en besökssatsning med profilering mot kaparhistorien, Skagerraks sjörövare, samsas om ytorna. På Orust har presenterats ett förslag att bygga ett båtmuseum med tonvikt på den tekniska utvecklingen inom båtbyggeriet. Detta mot bakgrund av Orusts centrala roll som båtbyggardistrikt genom historien. Förutom ett museum / Visitor Center, är båtbyggarhistorien ute i landskapet tänkt att bli ett viktigt komplement. Bohusläns museums satsning på ett Centrum för fritidsbåten utgör det tredje benet i detta samarbete. Vid en konferens i oktober 2011 diskuterades formerna för samverkan. Samrådsmöten mellan projekten fortsätter även 2012, för att stärka de lokala rollerna och för att finna tydliga verksamhetsfält för framtida samarbeten. 28

29 6.2 Lokalprogram I den inledande behovsanalysen gjordes en översiktlig beräkning av rumsvolymer, utformning och inredning som krävdes för de verksamheter som bör ingå i Centrum för fritidsbåten. En summering av dessa och deras inbördes sammanhang ses i fig. nedan. Funktioner - utbyggnad BM 100m2 Föreningsoch näringsliv 100m2 Studierum Forskning 30m2 Bohusläns FöreningsarkivArkiv 100m2 120m2 Bildarkiv 100m2 verkstad Ped.rum 100 m2 Konferens 300m2 Förråd 30m2 Frysrum 40m2 Inlastning sluss 50 m2 Sandö inkl Fritidsbåtar konf.rum 2000m2 50m2 inkl näringslivet & kogg & marinark Toaletter 20m2? entré Föremålsmagasin 450m2 Beredning 75m2 Kontor 60m2 Kök Samordn Kajkanten Fläkt & Teknikrum? m2 Kontor Kvc/ark 250m2 500m2 Konserthall inkl serviceytor totalt 2260m2 Behovsanalysen tjänade sedan som underlag för det lokalprogram som Semrén+Månsson tog fram. Den sammanlagda nettoytan beräknades initialt till drygt m 2 exklusive väggvolymer, korridorer, ventilation och andra tekniska utrymmen. Efter revideringar blev lokalytan (nettoytan) m 2. Detta innebär, med svälltal för väggar, korridorer, teknik m.m. en bruttoarea (BTA) på drygt m 2. 29

30 Det största utrymmet upptar den stora utställningshallen (2 000 m 2 ). Takhöjden beräknas till 20 m för att ge plats åt riggade segelbåtar. För att projektet skall få de besöksvolymer och därmed det turismekonomiska genomslag som planeras är det helt avgörande att Centrum för fritidsbåten får ett unikt utbud både när det gäller kvalitet och omfattning. Ett 50-tal fritidsbåtar, placerade i stämningsskapande, tidstypiska miljöer, skall visas. Majoriteten av båtarna skall vara möjliga att gå ombord på. Tonvikten ligger på de senaste 50 åren. Olika teman löper genom utställningen den tekniska förändringen från trähantverk till industriproduktion i kompositmaterial; Sveriges utveckling från fattigt bonde- och industrisamhälle till postindustrialistisk välfärdsstat; kustens förvandling från nyttolandskap med fiske och sjöfart till rekreationslandskap; människors upplevelser av båtlivet. Här kan besökaren återuppleva sin egen historia. Utställningen skall också ge fritidsbåtsnäringen möjlighet att exponera sina allra senaste båtmodeller. Dessutom blickar utställningen in i framtiden, kanske utifrån de teman som skisserats ovan. I denna del ges universitet och högskolor, intresseorganisationer och andra föreningar möjlighet att föra en diskussion om framtidens problem och möjligheter. 30

31 Waterfront. National Maritime Museum Cornwall Den stora hallen rymmer också pedagogisk verksamhet som simulatorer, en bassäng med radiostyrda båtar, knopslagning, m.m. Ett brett spektrum av pröva-på-aktiviteter är avgörande för att locka en yngre (och även en äldre) besöksgrupp. Sådana aktiviteter stimulerar till återkommande besök. Vid utställningshallen finns även särskilda utrymmen för pedagogisk verksamhet för skolklasser och andra grupper, med tillgång till vatten och möjlighet att förvara material 100 m 2. I anslutning till den stora utställningshallen finns även utrymmen som kan disponeras av maritima föreningar eller andra som har intresse av verksamheten, ca.100 m 2. Utrymmena kan vara utformade som båtinteriörer. Nära dessa utrymmen finns en mindre konferenslokal för ca. 200 personer, med sluttande golv och tillgång till modern teknik 300 m 2. Detta ger möjlighet till mindre konferenser, föreningsmöten, skolverksamhet etc. Utrymmen för föreningsliv, intresseorganisationer och näringsliv ger tillsammans med ett programutbud liv åt anläggningen och ökar dess användbarhet. 31

32 Verkstad Vikingskibshallen Roskilde Till den centrala utställningshallen knyts tekniska ytor som inlastningssluss, frysrum, beredning och verkstad för att möjliggöra intagning och ev renovering av båtar och båtutrustning. Verkstäderna är också tänkta att kunna disponeras av föreningar som här fortlöpande kan renovera äldre fritidsbåtar, en verksamhet som också blir en publik aktivitet och ger liv och förändring sammanlagt 240 m 2. 32

33 Slutligen behövs kontorsutrymmen om 60 m 2 för dem som arbetar med besöksanläggningen. Anläggningens nettoyta på marken är beroende av hur framtida arkitekter placerar verksamhetsytorna i förhållande till den stora utställningshallen. 33

34 6.3 Kostnadsuppskattning Kostnaden kan delas i en investeringskostnad och en utrustningskostnad. Investeringskostnaden bedöms till ca.155 miljoner inklusive iordningställande av marken runtom men exklusive index, räntor, kyla, UPS, utrustning, inredning och mediaförsörjning. Den största kostnaden ligger i själva utställningshallen som pga. sin stora volym beräknas till nära 100 miljoner. Kostnaden för konferensanläggningen beräknas till ca 22 miljoner. Vad gäller utrustningskostnaden visar erfarenheten att en utställning kostar kr/m 2 vilket ger summan 30 miljoner. Ytterligare 3 miljoner beräknas åtgå för inköp av båtar. Specialarrangemang för fiskefartyget Sandö resp. en medeltida kogg kostar ca 3 miljoner. Simulatorer kostar 4 miljoner. Summan för utställningen blir alltså miljoner. 34

Dokumentation av konferens 3x3 Inför maritim projektsamverkan Bohusläns Museum 2011-10-14

Dokumentation av konferens 3x3 Inför maritim projektsamverkan Bohusläns Museum 2011-10-14 Dokumentation av konferens 3x3 Inför maritim projektsamverkan Bohusläns Museum 2011-10-14 Bakgrund: Tre projekt i tre grannkommuner avser att skapa långsiktig samverkan för att bilda en attraktiv helhet.

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Västsvenska Turistrådet AB

Västsvenska Turistrådet AB Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet AB Helägt av Västra Götalandsregionen. Uppdrag att utveckla och marknadsföra Västra Götaland som turistdestination. Västra Götaland ska vara Skandinaviens mest besökta,

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Strategisk plan för utveckling av Besöksnäringen Prioritera varumärket Bohuslän och gemensamheten i Norra Bohuslän Inriktning för Norra Bohuslän att lokala och regionala organisationer stärker och utvecklar

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen Projekt Sörmlands museum Spelhagen vision maj 2010 Ett öppet hus för mångfald, möten och delaktighet där många olika människor kan mötas, delta, göra och uppleva. Ett hus för möten mellan historia, nutid

Läs mer

GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010

GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010 GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 2. Inriktning 2 2.1 Kvalitet och mångfald 2 2.2 Prioritera varumärket Bohuslän och

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Transportmedel till evenemanget

Läs mer

Eurovision Song Contest Malmö 2013

Eurovision Song Contest Malmö 2013 Eurovision Song Contest Malmö 2013 En analys av direkta och dynamiska effekter Genomförd av Berglund&Wiberg consulting på uppdrag av Malmö stad och Region Skåne Juni 2013 Inledning På uppdrag av Malmö

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision Att i bred samverkan bygga ett nytt Nationellt Civilt Luftfartsmuseum av internationell toppklass; som håller högsta kulturella kvalitet,

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Den svenska maritima sektorns framtida roll och betydelse Västsverige är en maritim region, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Den långa

Läs mer

Evenemangsundersökning: Malmöfestivalen 2009 Malmö stad Karin Olsson September 2009

Evenemangsundersökning: Malmöfestivalen 2009 Malmö stad Karin Olsson September 2009 Evenemangsundersökning: Malmöfestivalen 009 Malmö stad Karin Olsson September 009 Viktoriagatan 3, Box 5068, SE-40 Göteborg, Sweden, Tel +46 3 75 95 000, Fax +46 3 75 95 00, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Kommunikationsplan Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Mål - Ansats Målgrupper Kanaler Budskap - essensen

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Parkeringsutredning Detaljplan för Strandbaden 3 m fl

Parkeringsutredning Detaljplan för Strandbaden 3 m fl Beställare: Falkenbergs kommun Box 293 31123 Falkenberg Beställarens representant: Johan Risholm Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Gunnar Håkansson Uppdragsnr: 101 02 38 Filnamn

Läs mer

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer:

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer: Välkommen att delta i denna enkätundersökning! Denna enkät är avsedd att kartlägga nuläget inom regionens arbetslivsmuseer/industrihistoriska föreningar för att ge ett bra underlag för NAV:s fortsatta

Läs mer

2 (7) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 (7) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 2 (7) Beteckning Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 3 (7) Beteckning INLEDNING Under en följd av år har allmänna

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

projekt kulturkvarteret

projekt kulturkvarteret projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Marinor och småbåtshamnar på Västkusten en kartläggning av båtägare

Marinor och småbåtshamnar på Västkusten en kartläggning av båtägare Marinor och småbåtshamnar på Västkusten en kartläggning av båtägare TURISMENS UTREDNINGSINSTITUT Mässans gata 10, 412 51 Göteborg, Sweden Ph. +46 31 75 95 000, Fax +46 31 75 95 001 Bakgrund År 2002 genomförde

Läs mer

Kommentar från SFF, Svensk Flyghistorisk Förening, till Trafikverkets utredning om ett civilt luftfartsmuseum i mars 2013

Kommentar från SFF, Svensk Flyghistorisk Förening, till Trafikverkets utredning om ett civilt luftfartsmuseum i mars 2013 1 18 mars 2013 Kommentar från SFF, Svensk Flyghistorisk Förening, till Trafikverkets utredning om ett civilt luftfartsmuseum i mars 2013 SFF har ombetts att lämna kommentarer till den utredning som pågått

Läs mer

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas.

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. 1. Namn på projektet: Mooseum 2. Kontaktperson för projektet (projektledare):

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund L02-2011 Protokoll LAG Terra et Mare 30 maj 2011 Tid: 16.00-18.40 Plats: Stenungsögården, Stenungsund Medverkande: Arne Lernhag (ordf.) Lars Strömberg Gösta Andersson Bert Olsson Tomas Börgesson Rolf Andersson

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010

Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010 Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän Enkätundersökning genomfört under juni september 2010 BAKGRUND! Undersökningen gjordes inom Leaderprojektet Destinationsutveckling Bohuslän.! Telefon samt

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Luftfartsmuseum på Skavsta. Sammanfattning Skavsta alternativet

Luftfartsmuseum på Skavsta. Sammanfattning Skavsta alternativet Luftfartsmuseum på Skavsta Sammanfattning Skavsta alternativet 21 februari 2013 1 Fördelar med Skavsta Sverige saknar idag ett nationellt civilt luftfartsmuseum. Skavsta flygplats i Nyköping är av många

Läs mer

Att besöksnäringen är framgångsrik visar sig tydligt i statistiken.

Att besöksnäringen är framgångsrik visar sig tydligt i statistiken. 2014 2014 HAR VARIT ETT SPÄNNANDE ÅR FÖR ARENABOLAGET Linköpings kommun presenterade under våren den Eventstrategi som framöver ska styra Linköping mot målsättningen att bli en av Sveriges tre främsta

Läs mer

Trandansen vid Hornborgasjön 2005

Trandansen vid Hornborgasjön 2005 Trandansen vid Hornborgasjön 2005 Turismundersökningen är medfinansierad av Europeiska unionen (Union (European Regional Development Fund) inom BSR INTERREG III B programmet Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av:

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av: SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013 Rapporten är framtagen av: INNEHÅLL Det lyfter inte från utlandsmarknaderna 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14 SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14 KRONOHÄKTET - DISPONIBELT TILLFÄLLIG ANVÄNDNING KULTURSTRÅKET - ÄNGELHOLMS KULTURCENTRUM. Genom att öppna upp och sammanbinda flera byggander skapas förbättrade

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning Västsverige i Sverige - Norden - Världen Verksamhetsinriktning Uppdrag och verksamhet Västsvenska Turistrådet har det regionala uppdraget att med tydlig målsättning driva en hållbar, och en för besöksnäringens

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

1. Processen kring motionen

1. Processen kring motionen Kultursekretariatet Diana Ghinea, diana.ghinea@gmail.com Rapport Kulturpass 1. Processen kring motionen... 1 2. Själva motionen... 2 3. Exempel på liknande initiativ... 2 4. Utredningen... 2 4.1 Pilotprojekten

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Ansökan om bidrag på l 200000 till Dalhalla och Trollflöjten. Ändamål. Projektperiod. Kostnader. Finansiering LANDSTINGET DALARNA

Ansökan om bidrag på l 200000 till Dalhalla och Trollflöjten. Ändamål. Projektperiod. Kostnader. Finansiering LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGET DALARNA INK. 2QU9 '01-28 ~~:..t?oqj~gljjijn Ansökan om bidrag på l 200000 till Dalhalla och Trollflöjten Ändamål Att sommaren 2009 sätta upp en egen operaproduktion, Trollflöjten, som planeras

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer Skärgårdsstrategin Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer En populärversion av förstudien till Skärgårdstrategin Utveckling av besöksnäringen i Stockholms

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Hans Rode Trafikverket 172 90 Sundbyberg Bifogat översänds Skavstagruppens avsiktsförklaring avseende etablering av Luftfartsmuseum på Skavsta flygplats, Nyköping. Bilagor: Bilaga 3 till Skavstagruppens

Läs mer

Marknadsundersökning

Marknadsundersökning Bohuslän - Dals Golfdistriktsförbund Projektarbete sommaren 2004 Marknadsundersökning Underlag för byggandet av nya golfbanor 2005-02-28 Utfört av: Louise Svensson Annika Strandh Uddevalla-Vänersborgs

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Undersökning bland evenemangsbesökarna vid EM i Konståkning Ericsson Globe Arena, 26 januari - februari 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERSÖKNINGEN S. KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 Inledning Vi möts av mellan 2 000-3 000 olika budskap varje dag. Hur skall man i en djungel av budskap och information få sitt budskap att tränga

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda the glass factory Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda 1 Bakgrund Hösten 2008 köpte Emmaboda kommun Kosta Bodas historiska glas. Glassamlingen omfattar 30 000 unika konstglasobjekt

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se - Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Läs mer

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde

Läs mer

INSTITUTION. Varvshistoriska föreningen, Göteborg

INSTITUTION. Varvshistoriska föreningen, Göteborg INSTITUTION Föreningen Stockholms företagsminnen Landsarkivet i Lund Norrköpings stadsarkiv Göteborgs stadsmuseum Regionmuseet Västra Götaland i Vänersborg Länsmuseet Gävleborg, Gävle Föreningen Stockholms

Läs mer

ÅTVIDABERG - KULTURCENTRUM - UPPLEVELSE

ÅTVIDABERG - KULTURCENTRUM - UPPLEVELSE KULTURCENTRUM, ÅTVIDABERG IDÉSKISS 2011-03-24 Tankar från möte 10-06-04 och embryo till skiss ÅTVIDABERG - KULTURCENTRUM - UPPLEVELSE KOMMUN MED FRAMÅTANDA Mod, Helhetssyn och Långsiktighet Helhet /omland.

Läs mer

Koncernen Sverige Bygg Göteborg Decom Bygg Syd. afgruppen.se

Koncernen Sverige Bygg Göteborg Decom Bygg Syd. afgruppen.se Koncernen Sverige Bygg Göteborg Decom Bygg Syd afgruppen.se Bygger för framtiden AF Gruppen ASA är en ledande entreprenörsoch industrikoncern. Vår verksamhet omfattar Projektutveckling, Bygg, Anläggning,

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Såväl Östermalmssalen som Gibraltarsalen kan lätt omvandlas till kontorslandskap, butiksyta eller tillverkningslokal.

Såväl Östermalmssalen som Gibraltarsalen kan lätt omvandlas till kontorslandskap, butiksyta eller tillverkningslokal. OBJEKTSBESKRIVNING På ett centralt läge i Tingsryd ligger det Berggrenska gjuteriet, denna smakfullt och genomgående renoverade byggnad. En gång i tiden var det en smutsig och mörk industribyggnad där

Läs mer

Skärgårdshamnar som nav för tillväxt i Blekinge

Skärgårdshamnar som nav för tillväxt i Blekinge Projektstart 2012-08-01 Projektslut 2014-06-30 Projektansökan ur Regionalt Struktursfondprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning 2007 2012 Omfattar, Skåne och Kalmar län Kommunerna Karlskrona,

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Rock Art Hällbildcentrum

Rock Art Hällbildcentrum Rock Art Hällbildcentrum Turistekonomisk analys och gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Turistekonomisk analys Metod 3 Definitioner och förklaringar 4 Vad betyder Rock Art för den

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer