Han värnar det goda boendet

Transkript

1 PEABJOURNALEN TIDNING FÖR PEABS ANSTÄLLDA, KUNDER OCH AKTIEÄGARE NR 4 DECEMBER 2005 Peab bygger för Ikea i nord och syd Hög tillväxt för Peab i Solna Generations- växling en framtidsfråga Han värnar det goda boendet

2 ledare Byggavtalet klart! BYGGARBETSGIVARNA OCH BYGGNADS enades den 9 november om ett nytt byggavtal som gäller till och med den 31 mars 2007 och som berör cirka anställda i bygg- och anläggningsbranschen. Avtalet innebär en löneförhöjning på ungefär 550 kr per månad. Det blev inga omtumlande förändringar jämfört med föregående avtal. Båda parter kompromissade en del, tog sitt samhällsansvar och båda parter har sina skäl att vara nöjda med avtalet. Att enighet kunde uppnås utan konflikt är givetvis mycket tacksamt i den konjunktur som nu råder på den svenska byggmarknaden. Arbetsgivarna lyckades inte få till stånd någon förändring avseende ackordet, vilket måste anses vara ett misslyckande. Ackordsförhandlingarna med Byggnads ombudsmän är en ständig källa till konflikter och irritation enligt arbetsgivarna. Dessa förhandlingar sysselsätter cirka personer i branschen. Vän av ordning ställer sig frågan om det verkligen är nödvändigt att förhandla om lönen var tredje eller var fjärde månad när det finns ett gällande kollektivavtal som reglerar lönen. Förre LO-ordföranden Stig Malm skräder inte orden om vad han anser om löneformerna på den svenska byggmarknaden. I LO-tidningen skriver Stig Malm: Arbetsgivarna har redan signalerat att de helst skulle vilja ha lagstadgade minimilöner, medan Byggnads krampaktigt håller fast vid ett omodernt ackordslönesystem som jag trodde skulle gå i graven efter den stora LKAB-strejken Konflikten vid skolbygget i Vaxholm har satt fokus på vad principfrågan egentligen handlar om. Det vill säga i vilken utsträckning svenska kollektivavtal ska gälla på svenska byggarbetsplatser. Den debatt som blossade upp just efter det att avtalet var klart, om vad som har gjorts rätt och vad som gjorts fel i detta ärende, är både roande och intressant. Men den är framför allt viktig, för det måste finnas klara spelregler nu när allt fler utländska byggare vill vara med och dela på den svenska utbudskakan. GÖSTA SJÖSTRÖM Informationschef, Peab innehåll Ledare Notiser Var med och påverka Tumba park Gränslöst Peab bygger Ikeavaruhus Hög tillväxt i Solna Intervju med kunden Gösta Melin Notiser Sjukhusprojekt på förtroendeentreprenad 13 Bostadsbyggardagen Succé för Peab på Bo-mässan i Göteborg 18 Concordia att förutse det oförutsedda...22 Fokusering på rekrytering Analysen av Anders Haskel Ett levande hus med stor gemenskap Profilen: Tore Hallersbo ny divisionschef 29 Q3 rapport Krönika En vit jul i år? PEAB ÄR ETT AV NORDENS LEDANDE FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNING. Koncernen bedriver bygg- och anläggningsverksamhet främst i Sverige men även i Norge och Finland. Dessutom ingår, huvudsakligen i Sverige, kompletterande byggrelaterade industriföretag inom fabriksbetong, betongprodukter och prefab, berg och grus, transporter, tillverkning och beläggning av asfalt samt maskin- och kranuthyrning. Koncernens omsättning överstiger 20 miljarder kronor och har ca anställda. Peabs motto är att vara den lokala entreprenören nära kunden, med den stora koncernens möjligheter. PEABJOURNALEN är en tidning för Peabs anställda, kunder och aktieägare. Utgiven av Peab AB, Information, Förslöv. Tfn Fax E-post info@peab.se Internet: REDAKTION Gösta Sjöström (ansvarig utgivare), Lilian Bringle samt journalister ur RHR/CCs nätverk.tidningen är producerad av RHR/CC, Gustav Adolfs torg 51, Malmö. Tfn Fax REPRO OCH TRYCK Holmbergs, Malmö Förslag på innehåll i PeabJournalen kan lämnas till gosta.sjostrom@peab.se eller lilian.bringle@peab.se Du kan även kontakta informationsavdelningen eller Peabs växel på tfn PEABJOURNALEN 4/2005

3 Peab bygger åt Stadium i Norrköping Peab har fått uppdraget att uppföra Stadiums nya distributionscentral i stadsdelen Herstadberg i Norrköping. Kontraktssumman har ett takpris på 131 Mkr kopplat till ett incitamentsavtal. Uppdraget är en förtroendeentreprenad och byggnaden skall vara klar för inflyttning i juni Nya studentbostäder uppdrag i Oslo Peabs norska dotterföretag Peab AS har fått uppdraget att bygga 129 nya studentbostäder och ett garage på Pilestredet Park i centrala Oslo. Beställare är Studentsamskipnaden i Oslo och kontraktssumman uppgår till ca 120 Mkr. Uppdraget är en totalentreprenad som påbörjas under oktober 2005 och som beräknas vara klar i november Var med och påverka utseendet på Tumba Park LÄNGS MUNKHÄTTEVÄGEN i Tumba i Botkyrka kommun, ca 30 km från Stockholm Centrum, uppför Peab ett nytt område Tumba Park som totalt omfattar 450 bostadsrättslägenheter i flera etapper och bostadsrättsföreningar. Området ligger precis vid kommunalhuset söder om villaområdet Tuna och nära både centrum och pendeltågstation. Nu planerar Peab ytterligare en etapp med nya trivsamma bostadsrättslägenheter i området. Du har chansen att påverka utformningen av det nya kvarteret genom att besöka Peabs hemsida KRONAN Brf Kronan består av en huskropp längs Munkhättevägen. Gathuset innehåller totalt 50 lägenheter i varierande storlekar. Bostadsrätterna är välplanerade med rymliga kök. Badrummen är helkaklade och har tvättmaskin och torktumlare. MYNTET Brf Myntet består av två huskroppar, trapphus 1, 2, 7 och 8 enligt situationsplan, med 50 lägenheter i varierande storlekar. Bostadsrätterna är välplanerade med rymliga kök. Badrummen är helkaklade och har tvättmaskin och torktumlare. Uppsala bygger mest i hela landet Uppsala genomgår en stor förändring. Det byggs nya bostäder på ett flertal platser. Staden planerar för nya bostäder per år under de kommande åren. Förutom domkyrkan ska Uppsala även få ett till landmärke i form av ett 37 meter högt kontors- och kongresshus i glas och aluminium. En av entreprenörerna som är med och förvandlar staden är Peab genom att bygga nya bostäder i slutna kvarter med lugna gårdar vid Kappelgärdet. Källa: Dagens Nyheter PEABJOURNALEN 4/2005 3

4 Ikea; Kalmar Haparanda Ikeavaruhus byggs med förtroendeentreprenad Likadana varuhus Haparanda men i varsin ände av Sverige Kalmar Tommy Lundh, kundansvarig för Ikea på Peab. Nästa år slår två nya Ikeavaruhus upp portarna ett i Kalmar och ett i Haparanda. Men trots att både projekteringsoch byggtiden varit snäv, är det egentligen inte det som gör uppdraget till en utmaning för Peab. I och med att det handlade om två varuhus i var sin ände av Sverige, krävdes det att vi på ett helt nytt sätt kunde arbeta över divisions- och regionsgränserna inom Peab, säger Tommy Lundh, kundansvarig för Ikea på Peab. PEAB HAR UNDER LÅNG TID arbetat mycket framgångsrikt med förtroendeentreprenader. Ett arbete som både genererat nöjda kunder och stärkt varumärket. Detta faktum var en av anledningarna till att Ikea i början av året bjöd in Peab till en diskussion om att bygga två nya varuhus ett i Kalmar och ett i Haparanda. Båda projekten hade nämligen en snäv tidsram och därmed fanns det inte tid att sköta upphandlingen på vanligt sätt. Det fordrades helt enkelt en annan typ av entreprenadform än den traditionella. Och i och med Peabs erfarenhet av förtroendeentreprenader fick de möjlighet att tillsammans med Ikea diskutera fram ett takpris. Vi har arbetat öppet tillsammans med Ikea, berättar Tommy Lundh. När vi började diskussionerna fanns det endast en fastlagd budget. Enligt Ikeas tidplan skulle Kalmarvaruhuset öppna redan den 26 juni 2006, vilket innebar att den totala projekttiden var knappa 12 månader. Något av en utmaning med tanke på att det vid den här tidpunkten inte ens fanns några ritningar eller bygglov. Vi var till exempel tvungna att beställa stommen trots att vi inte var helt överens om alla detaljer, berättar Tommy Lundh. Annars hade vi inte kunnat garantera sluttiden. Vi bildade också partnerskap på bland annat installationssidan i ett tidigt skede, och tog fram takpriser tillsammans med El, VS, Vent och Sprinkler. På kvällen fredagen den 8 juli i år var allt klart och Peab och Ikea var överens. Och veckan efter skrevs det formella kontraktet. I och med att kontraktet skrevs mitt i juli befann sig ett stort antal av Peabs anställda på semester. Men när allt drog igång under vecka 32 hade alla skjutit på, eller avbrutit sina semestrar och var på plats för att starta upp. 4 PEABJOURNALEN 4/2005

5 I princip är det två likadana varuhus, även om det i Haparanda har annan dimensionering med hänsyn till snölasterna. Därför har man arbetat gemensamt med inköp, planering och projektering. Svåra markförhållanden Första steget blev att påbörja mark- och anläggningsarbetena i Kalmar. Och hittills har det flutit på bra, vilket till stor del beror på en bra arbetsinsats och att de har haft tur med vädret. Problemet med marken där varuhuset ska byggas var nämligen att den hade väldigt dålig bärighet. Körde man ut en grävmaskin började den sjunka efter tio minuter. Hade det regnat så hade det varit betydligt svårare och mer tidskrävande. Huset byggs på en pålad bottenplatta och speciella förstärkningsarbeten används för att säkra bärigheten på parkeringsytor runt byggnaden. För tillfället håller stommen på att monteras, taket ska vara på till jul och om vintern inte blir för kall kommer sedan golven att gjutas. Varuhuset i Haparanda ska stå färdigt den 15 december nästa år. Anledningen till den planerade förskjutningen var att vintern kommer mycket tidigare där och det gick inte att påbörja mark- och grundarbetena förrän tjälen gått ur marken. Vilket i sin tur berodde på att tomten i Haparanda även den krävde mycket förarbete. Den ligger precis intill Torne älv, vilket skapade mycket dåliga markförhållanden. Traditionellt brukar man då packa undergrunden och sedan lägga på extra överlast grus för att ta sättningar under vintern. Med den föreslagna markmetoden skulle arbetet ha genomförts tidigt under hösten för att sedan sätta sig under vintern. Därefter skulle överlagret ha schaktats bort och ny massor fyllts på och packats. Med detta som utgångspunkt var själva byggstarten planerad till den 15 april, Byggstart kunde tidigareläggas Men Peab valde i stället att ta fram en ny teknisk lösning för att åtgärda problemet. De schaktar bort alla de dåliga massorna 1,5 meter ner. Sedan fyller de med nya sandmassor och packar dem. Det översta lagret fylls därefter med slagg från stålverket Autokompo i Finland. Det är ett restmaterial som uppstår vid ståltillverkning och ser ut ungefär som Leca-kulor. I och med detta kan vi påbörja stommontaget redan i februari, vilket gör att vi får en mycket snabbare byggstart, berättar Tommy Lundh. Men det är enorma mängder som ska fyllas på den urschaktade tomten. Hela kubikmeter. För att få en bild av hur mycket det är, kan man tänka att en lastbil tar 10 kubik. Det innebär alltså lastbilslass! Tre månader innan respektive varuhus slår upp portarna ska Ikea få tillträde till byggnaderna. Då börjar arbetet med att inreda och ställa i ordning utställningsytorna. Ett ganska omfattande arbete, med tanke på att de är på kvm. Ytan motsvarar nästan 80 normala lägenheter som ska byggas och inredas på tre månader. Ikea känner sig hemma med Peab och har enkla kontaktvägar via endast en person Tommy Lundh. PEABJOURNALEN 4/2005 5

6 Ikea; Kalmar Haparanda Fakta Ikea Kalmar och Haparanda Beställare IKEA Fastigheter AB Kontraktsumma 299 Mkr Yta kvm i Kalmar och kvm i Haparanda Arbetet är en förtroendeentreprenad. Varuhuset i Kalmar ska öppna sommaren Haparanda öppnar vid slutet av Ett nytt sätt att arbeta För att kunna projektera och bygga de två varuhusen på så kort tid krävdes det ett nytt sätt att tänka och organisera byggprocessen. I princip är det två likadana varuhus, även om det i Haparanda har andra dimensioneringsförutsättningar med hänsyn till snölasterna. Därför har vi arbetat gemensamt med inköp, planering och projektering i både Luleå och Kalmar. Och när vi nu bygger i Kalmar finns där resurser från Luleå. Erfarenheterna och resurserna från Kalmar tas sedan med till Haparanda och sådant som inte fungerat perfekt kan slipas till. Hela projektet, både under projekteringsfasen och under byggtiden, präglas av ett Varuhuset i Kalmar. Stommen har monterats, taket skall vara på till jul och sedan ska golvet gjutas. nytt, okonventionellt sätt att arbeta. Totalt skulle två affärsområden, två divisioner, två regioner och två arbetschefer en i Kalmar och en i Luleå arbeta gemensamt. Så riskerna för problem och bristande kommunikation var uppenbara. Men samarbetet över gränserna inom Peab har gått som en klocka. Alla inblandade, från mark och bygg i Norrland och Småland, ställde upp och hjälptes åt för att få fram takpriser och kalkyler, berättar Tommy Lundh. Det var en oerhörd entusiasm under förarbetet och det har även fortsatt nu. Jag vill verkligen ge en eloge till alla som har engagerat sig och åkt fram och tillbaka och träffats på olika platser över hela Sverige. Ikea är en stor möbelleverantör, men en liten byggorganisation. Därför har målet varit att de ska känna sig hemma och ha enkla kontaktvägar. Rent byggtekniskt är detta inget komplicerat, även om byggtiden är ganska kort, menar Tommy Lundh. Det som är nytt i detta är vårt sätt att hantera projektet och ta hand om Ikea som kund. De ska inte behöva arbeta med olika divisioner och organisationer inom Peab. Därför har vi valt att hantera projekteringen, ekonomifunktioner och redovisningen gemensamt och sedan anpassa dem för två projekt. Fantastiskt engagemang Naturligtvis finns det många olika viljor och tankar, men så här långt har det varit ett fantastiskt engagemang hos de producerande organisationerna, menar Tommy Lundh. Det har visat sig att teorin fungerade bra även i verkligheten. Alla har jobbat oerhört bra tillsammans. Projektet är ett av de första stegen mot att arbeta över gränserna inom Peab. Men tanken har funnits redan tidigare. Peab har som övergripande mål att i större utsträckning jobba med kundansvariga och därmed kunna arbeta mer centralt med större och geografiskt utspridda kunder. För kunden innebär det att de möter ett Peab och bara behöver prata med en person. Ikea säljer möbler, de bygger inte varuhus. De vill ha det enkelt, med en enda kontaktyta mot Peab även om det, som i det här fallet, är två olika projekt på två olika platser, säger Tommy Lundh. Det här är ett nytt sätt att jobba och det har gett och ger oss många erfarenheter som vi kan använda i framtiden. text JOHAN BERGQUIST 6 PEABJOURNALEN 4/2005

7 Solna kommun Högtryck i Solna Solna växer. Låg kommunalskatt, närhet till Stockholm och ett positivt företagsklimat bidrar till framgången. Peab utvecklar där en helt ny stadsdel, Ulriksdal, tillsammans med Solna kommun. Visionen är boende, fritid och arbete i vacker natur. Nu är det också dags att flytta in i Peabs nya kontorshus för hela Storstockholm. Det är ett led i det fortsatta arbetet med att skapa Ett Peab, säger projektledare Ulf Båvendal. Framgångarna i Solna staplas på varandra Största procentuella befolkningsökningen i Sverige Landets mest företagsvänliga kommun Sveriges lägsta kommunalskatt Sveriges bästa kommun på att bygga bostäder med 700 stycken i år Fått utmärkelsen Sveriges Tillväxtkommun nummer ett Knep i somras den enda EU-myndigheten som etablerat sig i Sverige Tekniska konsulten Ångpanneföreningen flyttar medarbetare till nybyggt kontor Kommunstyrelsens ordförande i Solna Anders Gustáv erbjuder tillväxtklimat. SOLNAS STARKE MAN och kommunstyrelsens ordförande Anders Gustáv (m) förklarar framgångarna med tydliga politiska beslut rörande näringslivet. Solna ska helt enkelt vara en kommun som erbjuder ett bra klimat för företagen. Och när alla enheter inom kommunen arbetar mot samma mål blir det också resultat. Solna arbetar aktivt för sina mål även utanför kommungränserna. Norra Stationsområdet på gränsen mot Stockholm rymmer storföretagen Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet men också ett jätteområde outnyttjad mark i form av det gamla spårområdet. Det håller på att utvecklas tillsammans med Stockholms stad. Att EU:s nya smittskyddsenhet ECDC hamnade i Solna förklarar Anders Gustáv med en aktiv insats på europeisk nivå. Solna stad har invånare på en yta av bara drygt 20 kvadratkilometer. Det gör Solna till en av de minsta i Sverige. Ambitionerna att spela en roll i Stockholmsområdet och i Sverige är dock betydligt större än så. Till det bidrar inte minst det geografiska läget. Solna ligger precis norr om Stockholm på väg ut mot Arlanda en självklar riktning för expansionen när Stockholm stad innanför tullarna börjar bli alltmer färdigbyggt. PEABJOURNALEN 4/2005 7

8 Moderna kontorsytor med förstklassigt kommunikationsläge i Ulriksdal, Solna. Mänskliga mått i gröna Ulriksdal ULRIKSDAL HETER SOLNAS nya stadsdel som Peab utvecklar i nära samarbete med staden. Det kan bli en riktig succé. En anledning är att Ulriksdal ska bli en levande del av staden under många av dygnets timmar. Boende, aktiv fritid, arbete och handel ska kunna utvecklas sida vid sida. Ulriksdal ligger centralt med goda kommunikationer, E4an och pendeltåget, men frågan är om inte naturen kommer att prägla området lika mycket som det centrala läget. I norr gränsar Ulriksdal mot ett naturreservat, i öster på andra sidan E4an ligger nationalstadsparken med Ulriksdals slott och park, i sydost finns Hagaparken och Brunnsviken. Joggingskorna eller skidorna kan sättas på utanför porten och sedan är det fritt fram. Mycket speciellt för en central stadsdel i Storstockholm. Det är Projektutveckling, Peabs knappt ett år gamla division, som arbetat fram projektet och genomfört affären och markköpet med Solna stad. Totalt, inklusive markköpet för 865 Mkr, kommer det att handla om investeringar på uppåt sju miljarder kronor över en period på kanske 15 år. Hur lång tid det tar att utveckla Ulriksdal kommer marknaden till stor del att bestämma. För min del ser jag gärna att vi kan bygga allt på tio år, säger Torbjörn Sohlberg, regionchef inom Peabs projektutveckling och den som håller i trådarna. Allt är alltså en hel del. Den totala byggytan är kvm fördelat på uppåt bostäder samt lokaler för kontor och handel, totalt ca arbetsplatser. Därtill kommer bilparkeringar av olika slag samt utbyggnad av vägar, vatten och avlopp. Stadsradhus efter engelsk förebild Av bostäderna kommer två tredjedelar finnas i flerfamiljshus och en tredjedel i vad vi kallar stadsradhus. Det blir små tomter och varierande storlekar på husen som både Varierande storlekar på stadsradhus. Ett bekvämt boende utan krav på gröna fingrar. ska passa barnfamiljer, familjer med utflyttade barn och kanske även singelhushåll. Någon direkt motsvarighet finns vad vi vet inte i Sverige. Inspirationen är snarare hämtad från England och Holland. Vi tror absolut att det finns en stor efterfrågan på ett riktigt bekvämt markboende utan stora krav på gröna fingrar. Här får du plats med det väsentligaste, ett trädäck, grillen och lite grönt. Det är precis vad många storstadsmänniskor önskar sig, säger Torbjörn Sohlberg. Efterfrågan på mer kontor? Som en skyddande skärm mellan bostäderna och trafiklederna kommer det att ligga hus för kontor och andra verksamheter. Jag påpekar att det finns ett stort överskott på kontor i Stockholmsregionen för närvarande. Finns det verkligen efterfrågan på mer kontor? Visst finns det idag många tomma ytor, menar Torbjörn Sohlberg, men bland dessa finns också en hel del med låg kvalitet. Här bygger vi moderna ytor med ett förstklassigt kommunikationsläge och där företagen kan exponera sig på ett mycket bra sätt. Utan tvekan är det attraktivt för många företag. Dessutom ska hela utbyggnaden ses över en lång tidsperiod. I angränsande Frösunda har byggarbeten pågått sedan 1989 och först om ytterligare två-tre år börjar området bli färdigbyggt. Peab och Solna har bildat en samrådsgrupp för att bestämma i vilken ordning och takt utbyggnaden i Ulriksdal ska ske. Detaljplanarbetet för den första etappen kommer att pågå under 2006 och en bit in på 2007 med beräknad första byggstart hösten Inflyttning ska kunna ske med början hösten De första planerna på bostäder i Ulriksdal fanns på 1960-talet efter att galoppbanan hade flyttats till Täby. Planerna fullföljdes dock aldrig utan i stället har Ulriksdal rymt en av Stockholms närmaste golfbanor. Delvis kommer den att finnas kvar till glädje för de 8 PEABJOURNALEN 4/2005

9 Stadsradhus inspirerade av engelska och holländska förebilder. Solna kommun blivande nya Ulriksdalsborna. Och lockar inte golfen finns ett stort ridhus mot Ulriksdals slott. Trots storleken på den nya stadsdelen i Solna så känns det som om planeringen sker utifrån ett mänskligt perspektiv. Här finns förutsättningar för att göra bostadskarriär att börja med en lägenhet i flerbostadshusen, byta upp sig om familjen växer till en större lägenhet eller till ett stadsradhus. Till skillnad från traditionella bostadsområden kommer det bli tätt mellan husen i Ulriksdal, så som det är i en stad och som också ger en närhet och trygghet. Mellan husen slingrar sig gator och på gårdssidorna planeras det för kvartersgränder enligt gammalt mönster. Genom hela stadsdelen löper ett grönt gångstråk som binder ihop Ulriksdal med den omgivande naturen. Samarbetet mellan Solna stad, Peab och arkitektfirman Scheiwiller Svensson verkar mycket lovande. text ANDERS KJELL Torbjörn Sohlberg, regionchef inom Peabs projektutveckling håller i trådarna. Fakta Historik De faktorer som starkt påverkat människornas liv, och därmed hela samhällsbildningen här, har varit tillhörigheten till Ulriksdals slott, SJs etablering och det statliga markinnehavet. Ytterligare en faktor som varit mycket betydelsefull för Järva var Ulriksdals galoppbana. Mellan 1919 och 1960 var hästkapplöpningarna igång och de betydde affärsverksamhet, arbetstillfällen och publiktillströmning. Den 12 juli 1960 reds den sista tävlingen och verksamheten flyttades till Täby. När galoppverksamheten försvann, dog en viktig del av Ulriksdal/Järva. Galoppen betydde för Järva vad fotbollen är och har varit för Råsunda. Även miljön förändrades, galoppfältet blev golfbana i väntan på de bostäder som planerades redan Många stall och uthus revs eller stod tomma. Utveckling av Ulriksdalfältet Förslaget bygger på två platsbildningar, en invid Ulriksdals station och en där Vallgatan och Kolonnvägen möts. Mellan dessa platser och runt Ulriksdalsfältet, norr om Kolonnvägen, går ett huvudgatunät med trädplanterade stadsgator. Huvudgatunätet skapar förutsättningar för god tillgänglighet till kollektivtrafik med korta gångavstånd för samtliga. Från stadsgatorna nås såväl bostäder som arbetsplatser. Genom en passage genom de högre bostadshusen nås lokalgatorna i bostadsområdet. Dessa är utformade på de boendes och gåendes villkor med en tät och låg skala. Lokalgatorna medger rundkörning för att slippa utrymmeskrävande och ödsliga vändplatser. Små gångvägar slingrar sig fram genom kvarteren ner mot parken. Centralt genom området sträcker sig ett parkområde som leder gång och cykeltrafik genom Ulriksdal från söder till norr och ut mot de öppna fälten vid Överjärva gård. Parkområdet är också stadsdelens gröna lunga och samlingsplats. Stadsgatorna kantas av bostäder och lokaler, i en tät stadsmiljö med varierad höjd samt med störst höjd mot de två torgbildningarna. Utefter dessa gator möts bostäder och arbetsplatser och där kan viss service etableras i form av butiker restauranger etc. Söder om Kolonnvägen kantas parken av punkthus som är uppbyggda kring ett centralt trapphus med fyra till sex lägenheter per plan med 4-5 våningar per hus. Genom mindre passager eller portiker når man det inre området, en småskalig stad med stadsradhus utefter smala gator. Mellan stadsradhusen finns också gångvägar ner mot det centrala parkstråket. Stadsradhusen varierar i storlek från tre rum upp till sex rum. Stadsradhusen kan variera i höjd mellan två våningar och en tredje inredningsbar vindsvåning. Radhusen har små intima uteplatser som sammantaget skapar en spännande och grön miljö. Bebyggelsen med stadsradhus fångar upp och inordnar terrängen på ett naturligt sätt. De befintliga talldungarna bevaras och utgör ett naturligt spännande inslag i stadsmiljön. Förslaget medger också en viss flexibilitet mellan stadsradhus och flerfamiljshus. Den trädplanterade stadsgatan mellan de två torgen kantas av punkthus för att på så sätt släppa igenom parken på ett enkelt sätt. Korsningen mellan parkstråket och huvudgatan markeras med ett grönt torg. Boende och arbetande i Ulriksdal har behov av service av god kvalitet. Handel i Ulriksdal koncentreras i första hand till de tvåtorgbildningarna vid Kolonnvägen och Vallgatan. Övrig service kan etableras alltefter behov vid stadsgatorna. Skolverksamheten förändras över tid och behöver anpassa sig till både storlek och pedagogiska behov. För att kunna möta både regionala behov och samtidigt ha flexibilitet för pedagogiska behov kan skolan förläggas till kontors/lokalbebyggelsen. Där finns också möjligheter att samutnyttja olika verksamheter som gym, matsal, samlingsrum etc. Behovet av förskolor varierar också över tiden och kan därför placeras i bottenplan på hus i anslutning till park eller annan grön yta. Lokalen kan i senare skede omvandlas till lägenhet. Källa: Arkitektur i Solna och PEABJOURNALEN 4/2005 9

10 Solna kommun Nytt kontor blir navet i Stockholm Dagen före julafton börjar inflyttningen i Peabs nya kontorshus i Solna. Ekonomiavdelningen är snabbast med att vara på plats när dess mest hektiska säsong med bokslutsarbetet startar i mellandagarna. DET HÄR KONTORET är ett led i det fortsatta arbetet med att skapa Ett Peab. Tanken är att öka samhörigheten. Nu får vi möjlighet att samla de olika byggverksamheterna i Stockholm i en rationell fastighet med utomordentliga kommunikationer till hela Storstockholm, säger projektledare Ulf Båvendal. De Peabenheter som flyttar in är Bostad, Anläggning samt Stockholm Hus. Dessutom flyttar de helägda dotterbolagen Kungsfiskaren (stora på renovering och ombyggnad) och Netel (som bygger 3G-master) in. Ulf Båvendal är positiv till att få lämna det gamla kontoret i Sollentuna. Den fastigheten byggdes ursprungligen för utbildningsverksamhet och ska efter Peabs flytt återfå sin gamla status som skolbyggnad. Peab hyr det nya kontoret av Fabege och bygger innan inflyttningen om fastigheten på totalentreprenad. Vi har rivit ut allt gammalt. Egentligen är det bara stommen och knappt det som är kvar. Invändigt har en ljusgård tagits upp som släpper in dagsljus även till de arbetsplatser som inte ligger ute vid fasadlivet. Det ökar möjligheten att använda fastighetens inre och tidigare mörka ytor påtagligt, 10 PEABJOURNALEN 4/2005 berättar Ulf Båvendal. Fastigheten har också kompletterats med ytterligare ett våningsplan plus en indragen takvåning. Totalt ska det finnas plats för cirka 330 personer i huset som får knappt kvm att dela på. Jämfört med de mest slimmade kontoren innebär det att huset kommer att upplevas som rymligt. Och det finns anledning till att vi byggt på det sättet. Trots avancerad ITteknik hanterar vi fortfarande en hel del pappersdokument och ritningar. Vi behöver helt enkelt rejäla utrymmen att kunna breda ut oss på ibland, säger Ulf Båvendal. Fastigheten kommer också att rymma ett stort arkiv, eget gym och väl tilltagna konferensytor. Det här blir navet för hela byggverksamheten i Stockholmsregionen. Här ska vi kunna ge information och hålla vissa utbildningar och även erbjuda tillfällig arbetsplats för medarbetare på fältet som står mellan två projekt, förklarar Ulf Båvendal. Det kan verka märkligt att ett byggföretag hyr sina egna lokaler men det ligger i Peabs filosofi att inte konkurrera med sina kunder. De enda fastigheter som bolaget äger är olika utvecklingsprojekt. Dessutom är det ju faktiskt vi själva som bygger om fastigheten och ser till att den blir som vi vill ha den och det är det viktigaste. I avtalet mellan Fabege och Peab regleras hyresnivån av hur hög produktionskostnaden blir, säger Ulf Båvendal. Expansiva Solna har nu lockat till sig Peabs stockholmskontor plus huvudkontoren för såväl Skanska, NCC som JM. Finns det någon tanke med att samla byggföretagen på ett ställe? Knappast mer än att Solna generellt varit duktiga på att locka företag att etablera sig i kommunen och att de övriga byggföretagen troligen gjort likartade bedömningar av vad som är en lämplig lokalisering. Visst kan det finnas fördelar med ett byggkluster men det kan lika väl finnas nackdelar, menar Ulf Båvendal. Det nya Solnakontoret har ett optimalt läge med E4 på ett par hundra meters avstånd, E18 någon kilometer bort, pendeltågstationen precis intill och ett nybyggt parkeringshus likaså. I det disponerar Peab ungefär en plats per två anställda. Det finns också planer på att Tvärbanan, Stockholms succéspårväg, ska passera huset på bara ett par meters avstånd. Men då talar vi om åtskilliga år fram i tiden. Det som inte finns i huset är en egen restaurang. Men det finns ett ganska stort antal runt omkring oss. Det är kul med omväxling och så är det nyttigt med ett avbrott och att få lite luft i sig, säger Ulf Båvendal. Antagligen har han rätt, det här blir en arbetsplats som kommer att lyfta både Gårdsvägen i Solna och trivseln för de anställda. text ANDERS KJELL Projektledare Ulf Båvendal erbjuder rejäla utrymmen samt vacker ljusgård.

11 Hyresvärden som värnar miljön, kulturen och det goda boendet. Gösta Melin För Ängelholmsborna är Gösta Melin en välkänd fastighetsägare. Och hans eget engagemang i Ängelholm har bara växt sig starkare sedan han anlände till staden Han arbetar fortfarande, vid 83 års ålder, aktivt på att göra Ängelholm attraktivare. Och han gör det helst tillsammans med människor och företag han känner och litar på. Som Peab till exempel. GÖSTA MELIN har lång erfarenhet av byggbranschen. Men i början handlade det inte om fastigheter utan om material. Under många år drev Gösta Melin en kedja av byggmaterialaffärer, Emil, med butiker i Helsingborg, Ängelholm, Staffanstorp, Klippan och Malmö. Redan då började han investera i fastigheter i Ängelholm. Melin Förvaltnings AB etablerades i början av 1980-talet och ägs allt sedan starten av familjen Melin. Företaget har under åren satsat på att renovera äldre fastigheter till lägenheter efter dagens standard utan att låta husens karaktär gå förlorad. Bolaget och dess dotterbolag äger och förvaltar mer än 650 lägenheter och lokaler i centrala Ängelholm. I dag är de elva anställda som svarar för ett väl utbyggt fastighetsunderhåll och som alla hjälps åt att ge hyresgästerna en bra boendeservice. PEABJOURNALEN 4/

12 Under många år arbetade Gösta Melin med att förvärva, renovera och förädla, något han gjorde med så varsam hand och respekt för miljön att han av Ängelholms kommun fick kulturpriset Motiveringen löd bland annat för hans tillvaratagande av kulturella värden och fastigheters ursprungliga prägel vid renovering. Men nu är det nybyggnation som står i fokus. Trots sina 83 år är Gösta Melin minst sagt aktiv. Förra året köpte företaget mark för 11 MKR och i år har man köpt Scans gamla slakteri i sockerbruksområdet. För att kunna arbeta mer visionärt anställdes Richard Petersson som VD i april 2003 och Gösta Melin har i stället övergått till posten som arbetande styrelseordförande. Tillsammans utgör vi i vår förvaltning ett väl fungerande team, säger Gösta Melin. Hög kvalitet och låg hyra Även i de nyproducerade fastigheterna är honnörsorden hög kvalitet och låg hyra. Ett koncept som Gösta Melin utvecklat till den grad att Boverket använt hans kvarteret Saftstationen på det gamla sockerbruksområdet som referensprojekt för att visa att det går att bygga hyresrätter med hög standard och kvalitet som folk ändå har råd att bo i. Det gamla sockerbruket i Ängelholm lades ner 1950 och sedan dess har lokalerna stått tomma. Genom åren har förslagen på vad som kunde göras med marken avlöst varandra, och under tiden blev Sockerbruket mest känt som en skamfläck i stadens mitt. Gösta Melin, som ägde en del av marken, tröttnade så småningom på den handlingsförlamning som verkade ha blivit permanent. Därför bjöd han 1998 på eget initiativ in ett antal arkitekter till en tävling om vad man skulle kunna göra med hans del av området. Möllers Arkitekter vann med ett förslag kallat Runde Torn och Gösta Melin var inte sen att realisera projektet. Under våren år 2000 färdigställdes nybyggnation om 89 lägenheter inom kvarteret Sockerbruket. Känner Peab väl När väl Runde Torn stod klart blev det en förebild för det fortsatta arbetet på Sockerbruksområdet. Gösta Melin själv fortsatte med att bygga upp fler kvarter och under hösten 2003 färdigställdes ytterligare 64 lägenheter inom kvarteret Saftstationen. Jag började med att prata med Arkitekt Möller och tog fram den kvalitet jag ville ha, berättar Gösta Melin. Jag är ju gammal Min filosofi är att man ska umgås med optimister. byggmaterialhandlare, så jag vet vad som krävs. Det ska vara svenska material och hög kvalitet: Parkett i alla rum, helkaklade badrum, klinker i entréer och trapphus och Ballingslövskök. Samtidigt kan inte hyresnivån vara för hög. Det måste gå att bo även för vanliga människor. Gösta Melin började sedan diskutera med Peab som han kände väl till sedan gammalt. Vi har samarbetat i alla år. Och jag har ju känt pågarna sedan de var små. Peab håller hög kvalitet och bra pris. Dessutom har de bra anställda som är lätta att samarbeta med. Efter att resonerat med Peab kom de fram till en anbudssumma som sedan Gösta Melin fortsatte att förhandla om, för att kunna erhålla en rimlig hyresnivå. Det handlar om att ge och att ta. Och att kunna komma överens till slut. Även Boverket har lyft fram Gösta Melins roll i processen, när de påpekar att en viktig framgångsfaktor för en kostnadseffektiv entreprenad är en aktiv och synlig beställare. Gösta Melin har anlitat Peab de senaste sex åren, och vid det här laget känner de varandra väl. Det har varit samma killar hela tiden, även ute på arbetsplatserna. Jag är ute på byggena minst en gång i veckan och jag är imponerad. Särskilt av hur alla håller tiderna. Melin Förvaltning och Peab har hittills byggt tre fastigheter tillsammans. Med en fjärde är på väg verkar Gösta Melin inte planera att dra ner på takten: Vi ser optimistiskt på möjligheter till fortsatt framtida byggnation i Ängelholm. Och min filosofi är att man ska umgås med optimister. text JOHAN BERGQUIST Ljusa tider för byggföretagen En rundringning som Hallands Nyheter har gjort visar att det är goda tider för byggföretagen i Halland. Peab har 175 anställda i Halland och flera projekt är på gång. Bland annat bygger Peab 150 lägenheter vid Nissan i Halmstad. Vi håller på att rekrytera både tjänstemän och hantverkare. Marknaden är växande. Det är brist på bra byggjobbare. Framför allt på rörsidan är det svårt att få tag på folk, säger Mikael Tovstedt, på Peab. Källa: Barometern Ny högskola i Trollhättan Det blir Peab som får bygga den nya delen av Högskolan i Trollhättan. Peab lämnade det lägsta anbudet och byggstart är planerad till början av nästa år. För Peabs del är det tveksamt ifall det blir några nyanställningar. Det kommer förmodligen inte att handla om några nyanställningar. Vi ska försöka klara oss på de 150 man vi har idag, säger Peabs regionchef Bengt Qvillberg. Attraktivt universitetsområde i Karlstad Källa: TTELA Markområdet kring universitetet i Karlstad börjar bli attraktivt. Peab har tidigare lämnat in en intresseanmälan för tomtmark inom universitetsområdet. Nu ska frågan upp i fastighetsnämnden. Peab vill bilda en arbetsgrupp med representanter från kommunen, näringslivet, universitetet och bostadssektorn för att utveckla området. Källa: Nya Wermlands-Tidningen Ny styrelseordförande utsedd i Peab Göran Grosskopf, skatteprofessor, har utsetts till styrelseordförande i Peab och ersätter därmed Ulf H Jansson som avgick av personliga skäl i början av september. Göran Grosskopf valdes in i Peabs styrelse 2004 och han är därutöver styrelseordförande i InterIKEA SA och Bergendahlsgruppen AB, och styrelseledamot i bland annat AB Ratos och Possio AB. 12 PEABJOURNALEN 4/2005

13 Lorensskog; Oslo Ett sjukhus för framtiden FÖR PEAB BÖRJADE DET med entreprenaden på grunden och kulvertar. Därefter följde i tur och ordning byggnadsstommen för barnavdelningen, interiörarbeten på vårdplatsavdelningar, teknisk central samt det i skrivande stund senaste avtalet, interiörarbeten även på barnavdelningen. Det totala värdet på Peabs uppdrag för det nya sjukhuset uppgår till över 480 Mkr. Entreprenaden för den tekniska centralen är dessutom en så kallad förtroendeentreprenad, vilket verkligen är en fjäder i hatten för alla som varit inblandade i Peabs Ahus-projekt. Med förenade krafter Visst finns det vissa risker förknippade med en sådan här avtalsmodell med öppen redovisning, men mot bakgrund av våra erfarenheter av Peab, i synnerhet från entreprenaden med grunden och kulvertarna, då vi etablerade mycket goda relationer, anser vi att fördelarna är större än riskerna med en Universitetssjukhuset Nye Akershus (Nye Ahus) i Lørenskog utanför Oslo är ett av de största byggnadsprojekten i Norge. Med en areal på kvm ska sjukhuset betjäna ett patientunderlag på människor. Peab har efter flera nya avtal blivit den största entreprenören i projektet. förtroendeentreprenad, säger Nye Ahus byggnadsdirektör Bjørn Glemmestad, ansvarig för bland annat avtalet om den tekniska centralen. Vi har ju haft önskemål om att ingå ett sådant avtal, även om det inte ingick i de ursprungliga planerna, eftersom vi hoppades och trodde att det ekonomiskt skulle bli mer fördelaktigt för oss alla än ett traditionellt avtal. Genom denna förtroendeentreprenad arbetar vi tillsammans med Peab. Vi sätter upp gemensamma mål och vi använder våra samlade resurser och kreativitet för att uppnå målen, fortsätter Bjørn Glemmestad. Erkännande Detta innebär naturligtvis ett erkännande för oss, och det betyder att vi gör saker och ting på rätt sätt, säger Peabs projektchef Trond V Tvedt. Det har från början varit en medveten satsning att få in en fot här på Nye Ahus, något som vi lyckas med genom att utföra ett skickligt och professionellt arbete. Vi har PEABJOURNALEN 4/

14 Lorensskog; Oslo ett motiverat team med stark framåtanda, som jobbar hårt för detta. Hittills har vi varit framgångsrika. Samtidigt vill jag framhålla att vi har lärt oss mycket om HMS, kvalitetssäkring, planering och redovisning. Under de hittills närmare arbetstimmar som är nedlagda har vi inte haft några skador som lett till frånvaro. Dessutom är sjukfrånvaron under 3 procent, vilket visar att rätt inställning ger resultat. Tar HMS på allvar Knut Arild Røste, även han byggnadsdirektör för Nye Ahus med ansvar för barnavdelningen och vårdplatsflyglarna, bekräftar att Peab har rätt inställning. Det är tydligt att Peab tar HMS-arbetet på stort allvar, och det finns stor förståelse för vikten av detta arbete i alla led, från grabbarna på marken till företagsledningen, säger Knut Arild Røste. Lika stor vikt läggs på kvaliteten på arbetet som utförs. Det vi påpekar åtgärdas omedelbart. Därför är vi hittills mycket nöjda med Peab. Samarbetet fungerar utmärkt, något som förtroendeentreprenaden också är ett tydligt bevis på, avslutar Knut Arild Røste. En medveten satsning att få in en fot här på Nye Ahus har lyckats, säger Peabs projektchef Trond V Tvedt. Fakta Stora dimensioner Nye Ahus byggs alldeles intill det befintliga sjukhuset, som senare ska rivas. Det nya sjukhuset behövs för att garantera en tillräcklig sjukhusservice i ett område med stark befolkningstillväxt, samt för att ersätta de gamla och ej ändamålsenliga byggnaderna. Sjukhuset ska betjäna totalt människor ( från Akershus och från stadsdelarna Grorud, Stovner och Alna i Oslo). Byggnationen leds av Bjørn Sunds organisation, som bland annat ansvarat för två av de största byggnadsprojekten i Norges historia: huvudflygplatsen på Gardermoen och Telenors huvudkontor i Fornebu utanför Oslo. Även Nye Ahus har stora dimensioner, och som mest kommer mellan och att arbeta samtidigt på det kvm stora området. Inflyttning ska enligt planerna ske i oktober Kostnadsramen för hela projektet är ca 9,2 miljarder kronor (2005 års prisnivå). 14 PEABJOURNALEN 4/2005

15 Torsdagen den 29 september var det officiell signering av grundstenen till Nye Ahus. Uppslutningen var stor när Hans Kungliga Höghet Kronprins Haakon signerade berghällen som ska bli en del av golvet i den framtida kafeterian. Kronprinsen invigde med hjälp av barnen Kronprinsen signerar stentavlan som utgör en del av det 1,5 miljarder år gamla urberget. KRONPRINSEN MÖTTES av 150 barn från sjukhusets egna daghem innan han, ackompanjerad av Lørenskog musikkår, klev upp på den provisoriska scenen tillsammans med bland annat dåvarande hälsoministern Ansgar Gabrielsen, Lørenskogs kommunordförande Åge Tovan, styrelseledamoten i Helse Øst RHF Siri Hatlen och projektdirektören för Nye Ahus Bjørn Sund. Milstolpe Det är en viktig milstolpe både för Helse Øst och Akershus universitetssjukhus, och inte minst för befolkningen i det här området, sa styrelseledamoten i Helse Øst, Siri Hatlen, i sitt välkomsttal. Helse Øst har höga förväntningar på det nya sjukhuset som kommer att erbjuda befolkningen i området ett bra och behöv- ligt utbud i framtiden. Dagens evenemang är ett konkret uttryck för att vi är på väg mot en ny tid för sjukhusutbudet i vår region, sa Siri Hatlen. Sjukhus för framtiden Hälsominister Ansgar Gabrielsen fortsatte med att likna sjukhusbygget vid en graviditet, där det första spadtaget motsvarade befruktningen och grundstensceremonin ett ultraljud som visar att allt står bra till med barnet. Detta blir ett sjukhus för framtiden, som kvalitativt kommer att särskilja sig från de som finns i dag. Alla barn som är här i dag kommer att få den bästa sjukhusvården på ett av landets allra bästa sjukhus i världens bästa land, enligt FNs senaste rapport, sa Helse øst vidare. En flicka från sjukhusets egna daghem fick en kort pratstund med drömprinsen. Sjukhusmodell Efter kronprinsens signering av stentavlan, som utgör en del av det 1,5 miljarder år gamla urberget, följde en mottagning i det nuvarande sjukhuset. Kronprinsen fick se en modell av hela det nya sjukhuset och därefter följde fler tal och lunch. text och foto RUNAR F DALER PEABJOURNALEN 4/

16 Bostadsbyggardagen: Livsstil styr framtidens boval text PETRA MEYER foto SCANPIX För att attrahera morgondagens boende är det av stor vikt att arbeta tillsammans med kommunerna. Vad vill morgondagens bostadsköpare ha för bostäder? Vilka krav kommer de att ställa på bostadsföretag, byggare och kommuner? Det var för att få en glimt av framtiden som Peab för sjunde året i rad anordnande Bostadsbyggardagen. Denna gång på temat Sveriges framtida bostadsmarknad. Tomas Anderson, Peab Den bästa reklampelare en kommun kan ha är nöjda medborgare. Det handlar om att ha bra skolor och äldreomsorg och en fungerande infrastruktur. Malin Siwe, Dagens Nyheter FRAMTIDEN ÄR BETYDLIGT MER komplicerad än vad gårdagen var. Förr i världen valde människor bostad utifrån möjligheten att försörja sig på platsen. Sverige var kulturellt och etniskt homogent och på det stora hela förblev människor vid sin läst. Det var då, innan kvinnorna på allvar trädde in på arbetsmarknaden och stora grupper invandrare från olika kulturer förändrade Sverige. I dag är situationen en helt annan. Erik Herngren från Kairos Future berättade att framtidens medborgare styrs av livschansoptimering. Var och hur man bor styrs inte längre av möjligheten till försörjning, utan snarare av den valda livsstilen. Den traditionella kärnfamiljen har fått ge vika för en ökande andel ensamhushåll och nya krångliga familjer och många friska, välmående äldre som inte har några planer på ge upp om livet bara för att de nått pensionsåldern. De har inte heller planer på att lämna sina hus och flytta till mindre lägenheter bara för att barnen sedan länge är vuxna. Det åldersspann som är mest benägna att flytta är gruppen år som befinner sig mitt i livets förändringsprocess vad gäller studier, karriär och familjebildning. Krävande bostadskonsumenter Allt detta sammantaget gör svenskarna till de mest krävande och mest besvärliga bostadskonsumenter som finns. Vissa är benägna att lägga ner nästan vilka summor 16 PEABJOURNALEN 4/2005

17 Den stora utmaningen för bostadsbyggare ligger i att bejaka det livsprojekt boendekonsumenter befinner sig i, menade Erik Herngren från Kairos Future. Mats Georgson, Nordic Brand Academy, mötte motargument från DNs Malin Siwe. Publiken erbjöds en glimt av framtiden och frågorna var många. En av dessa kom från Peabs regionchef i Stockholm, Tomas Pousette. som helst på att skapa identitet genom sitt boende, medan andra anser att boendet ska vara billigt, eftersom det finns andra behov att tillfredställa. Utmaning för bostadsbyggarna Erik Herngren menar att den stora utmaningen för bostadsbyggare är att bejaka det livsprojekt individerna befinner sig i, och för att göra det blir det kanske nödvändigt att tänka i helt nya banor. I framtiden måste man i första hand erbjuda lösningar på människors boende snarare än lägenheter och bostäder, säger Torsten Svenonious från Solna stad. Det är inte nödvändigtvis så att människor alltid vill flytta bara för att deras livssituation har förändrats, men om man fortsätter att tänka i statiska produkter så måste de flytta bara för att de har tre barn i stället för ett. Det är dock inte bara bostadsbyggare som måste locka till sig kräsna konsumenter, även kommuner kommer i framtiden behöva passa in i medborgarnas livsprojekt. Två kommuner som har satsat stort på att både profilera sig och bygga nya bostadsområden i samarbete med Peab är Gnesta (Bryggeriholmen) och Sigtuna (Steningehöjden). För de politiskt ansvariga i respektive kommun var det viktigt att bostadsområdena passar in i kommunens profil och att man bygger för alla, någonting Peab var villiga att göra. Kommuner som varumärke Men är det nödvändigt för kommuner att vara varumärken? Ja, menade Mats Georgson från Nordic Brand Academy och drog paralleller till Apple som är mer en livsstil än ett datorföretag. Nej, sade journalisten Malin Siwe. Kommuner ska inte leka företag, de är självstyren vars uppgift det är att vara serviceinrättningar för sina medborgare. När kommunerna fokuserar på varumärken fokuserar de fel. Tomas Anderson, divisionschef på Peab verkade benägen att hålla med Malin Siwe. Jag tror att det är viktigt att man inte bara talar om varumärket utan även lever efter det. Anledningen till att vi arrangerar de här temadagarna är att skapa ett forum. Vi ska bli nummer ett på att lyfta fram de här aspekterna. Det är väldigt viktigt att göra undersökningar om hur de boende uppfattar sin boendemiljö. Vad de saknar och vad de trivs med. Anna-Karin Lundström, Sigtuna kommun Jag tror att problemet i Stockholmsregionen är att det är en sådan efterfrågan på lägenheter att ingen behöver tänka i termer om vad man ska göra för att attrahera hyresgäster. Torsten Svenonius, Solna stad PEABJOURNALEN 4/

18 Bo i Göteborg en 18 PEABJOURNALEN 4/2005

19 Bo i Göteborg Satsningen på boutställningen Bo i Göteborg blev en fullträff, både publikmässigt och för de deltagande byggföretagen. Peab deltog med uppskattade arrangemang och fanns representerad på alla tre utställningsarenorna. succé för Peab MAGNUS MUNK, regionchef i Göteborg, är den som varit huvudansvarig för Peabs engagemang i boutställningen. Upprinnelsen till boutställningen var en diskussion i Sveriges Byggindustrier, där vi enades om att visa upp den bostadsproduktion som pågår i Göteborg, istället för att bygga för en utställning. Vi beslöt att presentera omvandlingen och utvecklingen av tre befintliga områden, de så kallade arenorna Norra Älvstranden, Amhult och Gårdsten. Det här var ett utmärkt tillfälle att visa besökarna både vad vi gjort, gör och kommer att göra, fortsätter han. Intresset för Peabs kommande bostadsprojekt blev mycket stort och många anmälde sitt intresse på stående fot. Representerad på alla arenor Peab är även fortsättningsvis engagerad i byggprojekt på alla tre arenor. I det gamla varvsområdet Eriksberg, som är en del av Norra Älvstranden, finns och planeras både bostäder och moderna kontor. Här kommer mycket nytt att byggas under de närmaste tio åren. För Peabs del, handlar det närmast om ett pågående bygge av ca 100 trygghetslägenheter och en fortsatt utbyggnad kring bockkranen och västerut. Amhult är en blivande trädgårdsstad, som byggs på det gamla flygfältet Torslanda. Här avslutade Peab nyligen bygget av kulturhuset Vingen i Amhults centrumanläggning. Huset blev färdigt precis veckan innan boutställningen startade. Även i detta område kommer Peab att bygga nya bostäder i form av hyres- som bostadsrätter. I Gårdsten har Peab deltagit kontinuerligt i ombyggnadsoch utvecklingsarbetet, ända sedan Gårdstensbostäder bildades för cirka åtta år sedan. PEABJOURNALEN 4/

20 Visade flera projekt Samtliga deltagande företag hade montrar i såväl Eriksbergshallen, som kulturhuset Vingen. Därutöver hade Peab ett eget utställningstält i Eriksberg, utanför Quality Hotel 11, där kommande bostadsprojekt presenterades. Tältet utnyttjades dessutom för andra aktiviteter, som kundträffar och i anslutning till ett välbesökt seminarium. I samband med kundträffarna och seminariet passade Peab på att ordna bussresa till ytterligare ett intressant projekt, som dock inte ingick i boutställningen: Fjällbo Park. Här, i stadsdelen Utby, mellan Gamlestaden och Partille, kunde Peab stolt visa upp ett nytt område, som byggts med kostnadseffektiva bostäder. Bostadsområdet, som blev färdigt för inflyttning i början av 2005, är det påtagliga resultatet av att Peab vann en tävling, som utlysts av Göteborgs stad, om att bygga hus som folk har råd att bo i. Det färdiga resultatet stämmer väl med visionen här erbjuds god kvalitet till rimliga hyror och de boende är mycket nöjda, berättar Magnus. Kontaktskapande och positivt Peab satsade dessutom på en mycket uppskattad verksamhet, kallad Fråga snickar n. En byggbod ställdes upp dels i Gårdsten, dels i Eriksberg. Bodarna bemannades alla utställningsdagar av hantverkare, som generöst och kunnigt delade med sig av praktiska råd till alla som frågade. Boutställningen pågick under elva intensiva dagar och blev ganska personalkrävande. Uppåt 40 personer engagerades och bidrog på olika sätt. Det var en fantastisk laginsats, som jag verkligen tackar alla inblandade för, framhåller Magnus. Det har absolut varit mödan värt att delta i boutställningen, sammanfattar han. Ungefär personer beräknas ha besökt arenorna och det har självklart skapat många positiva kontakter. Samarbetet inför och under utställningen har dessutom bidragit till att skapa ett bra nätverk mellan bygg- och bostadsaktörerna, vilket är en bra grund för fortsatt samverkan i branschen. Jag kan redan nu känna att det medför plusvärden i exempelvis kontakterna med myndigheter och allmännyttiga företag, liksom med olika byggherrar. text BELLA DANOWSKY 20 PEABJOURNALEN 4/2005