Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. del 2 av 2. Datum. februari 2016 BOSTADSFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM

Transkript

1 Datum del 2 av 2 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen februari 2016 BOSTADSFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM Områdesindelat inriktningsdokument

2 2 Detta dokument är ett komplement till Riktlinjer för bostadsförsörjningen (Bostadsförsörjningsprogram del 1) Dokumentet uppdateras varje år.

3 Innehåll Inledning 4 Trossö 6 Mellanstaden 8 Fastlandsstaden 10 Lyckeby m.m. 12 Nättraby 16 Rödeby 18 Jämjö 20 Landsbygden 22 Skärgården 26 3

4 INLEDNING Bostadsbyggandet har betydande påverkan på samhället ur många aspekter. Bland annat kan ett bra utbud av bostäder vara en förutsättning för näringslivet att rekrytera personal. Men en bra planering av bostadsbyggandet kan även få en social betydelse och t.ex motverka segregration i samhället. Karlskrona kommuns tillväxtmål om en ökning av befolkningen på 1,5 % per år innebär ett behov av ca 500 nya bostäder varje år. Efterfrågan på bostäder finns huvudsakligen i centralorten och längs kusten Syfte Syftet med inriktningsdokumentet är att det ska vara ett underlag för fortsatta diskussioner mellan alla aktörer på bostadsmarknaden, från kommun till fastighetsägare, byggbolag, bostadsföretag, mäklare och banker för att få en kunskaps- och erfarenhetsmässig helhetsbild av bostadsläget i kommunen. Eftersom Bostadsförsörjningsprogrammet i den här utformningen är det första i sitt slag är det naturligt att alla frågor inte blivit helt utredda utan får kompletteras efterhand. I förlängningen är målet en mer definierad handlingsplan med antal bostäder och vilken bostadstyp som behövs i respektive område, när bostäderna behöver byggas och vilka kommunala investeringar ett bostadsprojekt medför. I en sådan handlingsplanska kommunala kostnader kunna identifieras och inarbetas i kommunens investeringsbudget. Den här första versionen av programmet anger istället en inriktning för vad som behövs i respektive område för att möta efterfrågan på bostäder. Inriktningsdokumentet ska uppdateras varje år för att anpassas till nya förutsättningar och behov och vartefter bli en mer konkret handlingsplan. Revideringen av dokumentet ska föregås av både interna och externa diskussioner och träffar med alla aktörer på bostadsmarknaden för att få en helhetsbild över bostadsläget och för att sedan godkännas av kommunstyrelsen. Bakgrund De senaste femton åren har befolkningstillväxten i kommunen i genomsnitt varit +0,5 %, men under 2015 har befolkningen ökat med över personer, vilket motsvarar +1,6 %. Det är betydligt mer än förväntat och även om det siffror för ett enstaka år bedöms det ändå rimligt att befolkningsökningen kommer att ligga på en högre nivå än tidigare Antal producerade lägenheter i medeltal per år. Övr. hus Flerfam.hus Småhus Diagrammet visar hur många bostäder som byggts per år i kommunen sedan 50-talet. Dvs under exempelvis 60 talet ( ) så byggdes 212,5 lgh i småhus, 365,1 lgh i flerfamiljshus och 4,8 lgh i övriga hus i medeltal under varje år. Idagsläget råder det bostadsbrist i de centrala delarna av kommunen då bostadsbyggandet inte har hållit samma takt som befolkningsökningen. Bland annat visar siffror från SCB att under perioden 2005 till 2010 ökade Karlskrona tätort med personer, vilket motsvarar en ökning på 8 %. Det är i nivå med vad Stockholm, Malmö, Lund och Uppsala ökade i tätortsbefolkning. Under samma period har befolkningen på landsbygden minskat i kommunen vilket talar för att Karlskrona kommun har en stark urbanisering att förhålla sig till. Utmaningar Karlskrona kommun har generellt en ökande befolkning i centralorten och längs kusten i söder och en minskande befolkning i andra delar av kommunen. De olika förhållandena behöver såklart hanteras på olika sätt. I områden med ökande befolkning är det viktigt att nya samhällen utvecklas på ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Det ska finnas utrymme för grundläggande service som t.ex förskola, skola och kommersiell service, men området ska även kunna försörjas med kollektivtrafik och ha goda gångoch cykelförbindelser. Servicefunktionerna kräver ett visst befolkningsunderlag och därför är förtätning i 4

5 redan etablerade stadsdelar och samhällen att föredra. Natur- och kulturmiljö ska också vägas in för att få en hållbar utveckling. Kartor Kartorna redovisar områden som är planlagda för bostäder (planreserv) och där planarbete för bostäder pågår. De visar också områden för bostäder och funktionsblandning, där bostäder ingår, från Översiktsplan 2030, Fördjupning av översiktsplan för skärgården, Fördjupning av översiktsplan för Trummenäsområdet och från planprogram för Fördjupning av översiktsplan för Bastasjö. Detaljplanelagt område för bostäder. Detaljplanearbete pågår för bostäder. Funktionsblandning, fr översiktsplanen. Bostadsbebyggelse, fr översiktsplanen. Kartan visar var och hur mycket småhus det har byggts i kommunen de senast fem åren. De områden där befolkningen minskar bör istället hanteras genom att med kommunala insatser stärka områdets marknadsvärde. Det framgår tydligt i både Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och i den statliga utredningen En ny regional planering - ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) att kommunernas planering ska följa bostadsmarknaden. Det är slöseri att planera för något som inte kommer att genomföras. Istället bör Karlskrona kommun arbeta med att genom t.ex förbättra kommunikationer, utveckla skolan i området eller nyproduktion av bostäder höja områdets marknadsvärde. Därmed skapas en efterfrågan på bostäder, vilket motverkar en urbanisering inom kommunen. Ett exempel är båtpendlarlinjen mellan Bredavik på Sturkö och Trossö som underlättar arbets- och skolresor. Framöver kan en sådan investering skapa efterfrågan på bostäder på Sturkö. Områdesindelning Karlskrona kommun har delats in i Trossö, mellanstaden, fastlandsstaden, Lyckeby m.m., Nättraby, Rödeby, Jämjö, landsbygden och skärgården. Det är samma indelning av kommunen som har gjorts i Översiktsplan 2030 förutom den del som benämns som Stadsbygden. Stadsbygden är uppdelad i det här dokumentet i Mellanstaden, Fastlandsstaden och Lyckeby m.m. Den mindre indelningen av stadsbygden har gjorts för att underlätta beskrivningen av området och ge en mer rättvis bild. Centralorten är områdena Trossö, Mellanstaden, Fastlandsstaden och Lyckeby m.m. Trossö Fastlandsstaden Mellanstaden Lyckeby m.m. Kartan visar områdesindelningen för centralorten. 5

6 TROSSÖ Området omfattar Trossö, Saltö, Björkholmen, Stumholmen och avgränsas i norr vid den så kallade Brohålan. Trossö är Karlskrona kommuns stadskärna och utgör kommunens kulturella, adminstrativa och kommersiella centrum. TROSSÖ Antal invånare ( ) Medelålder 43,4 år Antal bostäder (2013) Flerbostadshus Bostadsrätt Hyresrätt Småhus 399 Invånare per bostad ca 1,5 Dagbefolkning (2013) Nattbefolkning (2013) Bostäder i antagna detaljplaner ca 580 Bostäder i ej antagna detaljplaner ca 410 Den senaste femtonårsperioden har folkmängden på Trossö ökat med 785 personer, vilket motsvarar + 7,5 %. Under samma period har kommunens folkmängd ökat med 6,5 %. På Trossö bor 17,6 % av kommunens befolkning. Medelåldern är högre än kommunens totala, som är 41,7 år. Antalet invånare per bostad är mindre än kommunens 2,2 vilket tyder på fler små hushåll. De större bostadsprojekten som har genomförts under de senaste 15 åren är flerbostadshus på Saltö, studentbostäder i Rosenfeldtsskolan och radhus på Västerudd. Av lägenheterna på Trossö är 70 % hyresrätter och många är privatägda. När det gäller smålägenheter (mindre än 31 kvm) fanns det på Trossö 314 lägenheter 2013, vilket motsvarar 4,8 % av beståndet. Det är ca en procentenhet mer jämfört med riket, men i Karlskrona finns också en större efterfrågan på smålägenheter av t.ex. studenter och soldater. Inriktning Översiktsplan 2030 föreslår en utbyggnad på de norra delarna av Trossö och södra Saltö med blandade funktioner som verksamheter, bostäder och handel. Ny bebyggelse på Trossö bör ha en hög täthetsgrad då Trossö har en begränsning av markytor och det som byggs ska ha hög kvalitét. Mycket av marken är utfylld och problematik med förorenad mark och även trafikbuller hanteras idag i stort sett i alla detaljplaner. Trossö har en hög andel hyresrätter och inriktningen bör vara att komplettera bostadsmarknaden med attraktiva bostadsrätter. Särskilt bostadsrätter som ger ett mervärde och attraherar äldre personer att flytta från sitt småhus är positivt för bostadsmarknaden och ger förutsättningar att få igång flyttkedjor som gynnar många målgrupper. Bostäder som passar äldre personer ska ha god tillgänglighet men också gemensamhetsutrymmen. Det är en boendeform som även passar andra kategorier t.ex. personer med funktionsnedsättning, ensamstående m.fl. Prognoser visar att fler barnfamiljer väljer att bo kvar i staden, vilket innebär att större lägenheter kan komma att efterfrågas. Större utrymmen för barnvagnar, cyklar och förråd kan det också finnas behov av. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har antagit en policy som anger krav på tillgänglighetsåtgärder vid inredande av vindslägenheter i flerbostadshus. Flerbostadshusen har kategoriserats i fyra kategorier beroende på hur tillgänglig byggnaden är i dagsläget. Genom att tillgängliggöra hela eller delar av byggnaden får vinden inredas till bostad. Det innebär att mindre bostäder tillskapas i centrum och att befintliga flerbostadshus får bättre tillgänglighet. Policyn om inredande av vindslägenheter gynnar därmed både bostadsdebutanter, studenter, soldater, äldre, personer med funktionsnedsättning m.fl. Byggnation av bostadsrätter som passar äldre personer, för att på så sätt frigöra mindre hyresrätter, och inredande av vindar är två sätt att tillgodose behovet av smålägenheter till studenter. Det är svårt i nuläget att avgöra om det är tillräckliga åtgärder eller om det behövs nyproduktion av smålägenheter för att täcka behovet. 6

7 Pottholmen Saltö Björkholmen Stortorget Stumholmen Detaljplanelagt område för bostäder Detaljplanearbete pågår för bostäder Funktionsblandning, fr översiktsplanen Bostadsbebyggelse, fr översiktsplanen Det finns behov av ett nytt LSS-boende varje år sett över hela kommunen och även servicebostäder för personer med funktionsnedsättning behövs, vilket bör beaktas vid nyproduktion. Karlskronahem AB har uppdrag att bygga 400 bostäder på fem år. I Karlskronahems plan för nyproduktion finns förslag om nyproduktion av bostäder på Pottholmen om ca 60 lägenheter. Det har hög prioritet men ligger sent i planperioden. Planreserv och pågående projekt Pottholmen är en ny stadsdel i norra delen av Trossö och den första etappen av Pottholmen är detaljplanelagd. Totalt rymmer den antagna planen ca 450 bostäder och byggnation kommer att påbörjas under 2016 med utbyggnad fram till Kommunen har en outnyttjad detaljplan i kv Skantze med plats för ca lägenheter och planläggning av Kilströmskaj pågår om ca 50 lägenheter. På Trossö finns planlagda områden med privat fastighetsägare om ca 120 bostäder (Saltö, Västerudd, Möllebacken, Kungsbron). Nya bostadsprojekt där planprocessen är igång med privat fastighetsägare innehåller ca 360 bostäder. Inredande av vindslägenheter och därmed tillgängliggöra andra delar av byggnaden kan, enligt Översiktsplan 2030, ge ca 500 nya bostäder. INRIKTNING FÖR NYPRODUKTION Bostadsbyggande i alla former (störst behov av bostadsrätter). Bostäder med god tillgänglighet. Smålägenheter Inreda vindar och tillgängligöra lägenheter i befintligt bestånd. 7

8 MELLANSTADEN Området består av stadsdelarna mellan Brohålan och Sunna kanal, kan även kallas Wämö. De stadsdelar som ingår i området är: Långö, Pantarholmen, Gräsvik, Galgamarken, Bergåsa, Västra Mark, Annebo och Hästö. MELLANSTADEN Antal invånare ( ) Medelålder 41,1 år Antal bostäder (2013) Flerbostadshus Bostadsrätt Hyresrätt Småhus 595 Invånare per bostad ca 2,9 Dagbefolkning (2013) Nattbefolkning (2013) Bostäder i antagna detaljplaner ca 275 Bostäder i ej antagna detaljplaner ca 280 Den senaste femtonårsperioden har områdets folkmängd ökat med 681 personer, motsvarande +9,2 %. Samtidigt har kommunens folkmängd ökat med 6,5 %. I området bor 12,6 % av kommunens befolkning. Medelåldern är något lägre än kommunens totala, som är 41,7 år. Antalet invånare per bostad är högre än kommunens 2,2. Det tyder på att andelen barnfamiljer är högre i mellanstaden. Äldre villabebyggelse från 1920-talet och framåt finns på Långö, Bergåsa och Hästö. Flerbostadshus finns på Pantarholmen, Annebo, norra Långö och Galgamarken. Pantarholmen har många omvårdnadsboenden för äldre men även ett seniorboende. Under 2000-talet har det byggts marklägenheter på Vämöstrand och ett flerbostadshus med hög tillgänglighet (seniorboende) i kv Hemmet på Pantarholmen. Av lägenheterna i Mellanstaden är 54 % hyresrätter. År 2013 fanns det 80 lägenheter i Mellanstaden som var mindre än 31 kvm och 738 lägenheter som var kvm. Jämfört med kommunen ligger andelen smålägenheter (< 31 kvm) en procentenhet under men när det gäller lägenheter i storleken kvm är andelen betydligt högre än genomsnittet i kommunen. I Mellanstaden är lägenheter med kvm 24,7 % men i kommunen i övrigt är andelen 19,2 %. Blekinge Tekniska Högskola tillsammans med ett stort antal IT-företag på Gräsvik och Blekingesjukhuset är stora arbetsplatser i Mellanstaden. Kännetecknande för Mellanstaden är även Karlskronas stadspark Wämöparken. Inriktning I Översiktsplan 2030 föreslås en utbyggnad med blandade funktioner av bostäder, verksamheter och handel på Hattholmen, kv Muddret, västra delarna av Pantarholmen, vid Bergåsa centrum och mellan Bergåsa och Annebo. Mindre hyresbostäder eller studentboenden ska prioriteras i Mellanstaden eftersom det finns stor efterfrågan. Mellanstadens läge nära centrum och goda kollektivtrafikförbindelser gör det även attraktivt för äldre personer som önskar bostäder med hög tillgänglighet. I mellanstaden är policyn om inredande av vindar med motkravet om att tillgängligöra befintlig byggnad helt eller delvis intressant för t.ex Galgamarken. Det finns behov av ett nytt LSS-boende varje år sett över hela kommunen och i Mellanstaden finns en föreslagen tomt på Hästö. Även servicebostäder för personer med funktionsnedsättning behövs, vilket bör beaktas vid nyproduktion. Karlskronahem AB har uppdrag på att bygga 400 bostäder på fem år. I Karlskronahems plan för nyproduktion finns förslag om nyproduktion av bostäder på Pantarholmen (Barken 1) om ca 40 smålägenheter för bl. a. studenter och har hög prioritet. Det finns även förslag om att göra mindre tillbyggnader och omvandlingar av befintliga flerbostadshus för tillskapa fler bostäder på bland annat Galgamarken. 8

9 Bergåsa Långö Blå port Hästö Hattholmen Detaljplanelagt område för bostäder Detaljplanearbete pågår för bostäder Funktionsblandning, fr översiktsplanen Bostadsbebyggelse, fr översiktsplanen Planreserv och pågående projekt Det finns ett tjugotal planlagda tomter för småhus på Hästö. Vid Krutviken planeras för ca 50 studentbostäder och smålägenheter. Processen med att planlägga Hattholmen och kv Muddret inleddes hösten I Mellanstaden finns det planlagd mark för ca 250 bostäder med privat fastighetsägare och detaljplaner där planprocessen pågår om ca 180 lägenheter. INRIKTNING FÖR NYPRODUKTION Bostadsbyggande i alla former, både bostadsrätter och hyresrätter. Bostäder med god tillgänglighet. Inreda vindar och tillgängligöra lägenheter i befintligt bestånd. 9

10 FASTLANDSSTADEN Området består av stadsdelar på fastlandet norr om Sunna kanal. De stadsdelar som ingår i området är: Lindesnäs, Marieberg, Gullaberg, Gullberna, Kungsmarken, Mariedal och Backabo. FASTLANDSSTADEN Antal invånare ( ) Medelålder 37,3 år Antal bostäder (2013) Flerbostadshus Bostadsrätt Hyresrätt Småhus 995 Invånare per bostad ca 1,4 Dagbefolkning (2013) Nattbefolkning (2013) Bostäder i antagna detaljplaner ca 330 Bostäder i ej antagna detaljplaner ca 45 Den senaste femtonårsperioden har områdets folkmängd ökat med personer, motsvarande +27,0 %. Samtidigt har kommunens folkmängd ökat med 6,5 %. Tidigare fanns det mycket vakanta bostäder i området. I området bor 9 % av kommunens befolkning. Medelåldern är mycket lägre än kommunens totala, som är 41,7 år. Antalet invånare per bostad är lägre än kommunens 2,2. I fastlandsstaden finns villabebyggelse från cirka tal i Mariedal och Backabo. Flerbostadshus finns i Marieberg och Gullaberg från cirka 1950-tal och Kungsmarken från cirka 1970-tal. Gullberna är ett tidigare sjukhusområde som numera inrymmer skolor, förskolor, bostäder, omvårdnadsboende och företag. I Gullberna har det byggts fristående villor och radhus under senare år. Av lägenheterna i Fastlandsstaden är 94 % hyresrätter. Andelen smålägenheter som är mindre än 31 kvm, och likaså lägenheter på kvm följer i stort sett genomsnittet i kommunen men däremot finns det större andel lägenheter med kvm. Inriktning Översiktsplan 2030 har inriktning mot områden med blandade funktioner, som bostäder, handel och verksamheter, mellan Kungsmarken och Gullberna i anslutning till ett nytt stationsläge. Bostäder föreslås även vid Lorentsberg och på Gullberna. Västra Backabo är ett utredningsområde i Översiktsplan 2030 och planförslag för området visar att det finns utrymme för ca 800 bostäder. Ett stationsläge, Gullberna station, för Kust-till-kustbanan och Kustbanan vid Kungsmarksplan skulle öka attraktionskraften i området och möjliggöra för fler bostäder, verksamheter och handel. Ett sådant stationsläge skulle även innebära kortare resor för det stora flertalet av kommuninvånarna. Fastlandsstaden har homogena bostadsområden med en mycket stor andel hyresrätter. Bostadsområdena bör kompletteras med en variation av bostadstyper t.ex. radhus i flerbostadshusområden och flerbostadshus i villaområden. Om Gullberna station blir verklighet bör bebyggelsen ha en hög exploateringsgrad. Området mellan Lorentsberg och Lindesnäs skulle t.ex kunna inrymma ca bostäder. Det finns behov av ett nytt LSS-boende varje år sett över hela kommunen och i fastlandsstaden finns en föreslagen tomt i Lorentsberg, men även andra tomter är intressanta. Även servicebostäder för personer med funktionsnedsättning behövs, vilket bör beaktas vid nyproduktion. Planreserv och pågående projekt Det finns tio planlagda radhus i Kungsmarken och Karlskrona kommun har påbörjat detaljplanprocessen för ca 45 BoKlok bostäder i Backabo. Utöver kommunala planer finns ca 320 planlagda bostäder med privata fastighetsägare. Huvudsakligen är dessa belägna i Gullberna park, företrädesvis i form av flerbostadshus. 10

11 Rosenholm Backabo Mariedal Kungsmarken Gullberna Marieberg Detaljplanelagt område för bostäder Detaljplanearbete pågår för bostäder Funktionsblandning, fr översiktsplanen Bostadsbebyggelse, fr översiktsplanen INRIKTNING FÖR NYPRODUKTION Bostadsbyggande i alla former, inklusive marklägenheter eller liknande bostäder. 11

12 LYCKEBY m.m. Området består av stadsdelar i och omkring Lyckeby. De stadsdelar som ingår i området är: Verkö, Ringö, Knösö, Torskors, Lyckeby, Hässlegården, Spandelstorp och Bastasjö. Lyckeby m.m. utgör tillsammans med Trossö, Mellanstaden och Fastlandsstaden centralorten Karlskrona/Lyckeby. LYCKEBY M.M. Antal invånare ( ) Medelålder 40,0 år Antal bostäder (2013) Flerbostadshus Bostadsrätt Hyresrätt Småhus Invånare per bostad ca 2,5 Dagbefolkning (2013) Nattbefolkning (2013) Bostäder i antagna detaljplaner ca 80 Bostäder i ej antagna detaljplaner ca 320 Den senaste femtonårsperioden har områdets folkmängd ökat med 873 personer, motsvarande +9,4 %. Samtidigt har kommunens folkmängd ökat med 6,5 %. I området bor 15,8 % av kommunens befolkning. Medelåldern är något lägre än kommunens totala, som är 41,7 år. Antalet invånare per bostad är högre än kommunens 2,2. Det tyder på att det finns en högre andel barnfamiljer i området än kommunen i övrigt. Området kännetecknas av orten Lyckeby som ursprungligen var den medeltida staden Lyckå. Sedan 1960-talet och framåt har flera villaområden vuxit fram inom området med Ringö, Norra Backe på Verkö under senare år och Bastasjö som det senaste tillskottet. Kommunens externa handelsområden, Amiralen, Slottsbacken och Stadsträdgården ligger inom Lyckeby m.m. men även kommunens stora områden för tung industri, Torskors och Verkö hamn. Den stora utbyggnaden av småhustomter under 2000-talet innebär att det inte finns någon kommunal markreserv för småhus på fribyggartomter i centralorten. Det finns hyresbostäder i flerbostadshus i Lyckeby, på Verkö och i Spandelstorp. Några bostadsrätter finns i Lyckeby men i övrigt dominerar småhusbebyggelse i Lyckebyområdet. Under 2000-talet har ca 275 småhustomter sålts via kommunens tomtkö. Dessa är främst lokaliserade till området från Spandelstorp till Bastasjö, men även Norra Backe på Verkö och Ringö har bebyggts med småhus under perioden. Den senaste byggnationen inom Lyckebyområdet är Växthuset i Lyckeby som är två flerbostadshus för seniorer med god tillgänglighet. Det stora flertalet av de nyinflyttade till Växthuset flyttade från sina småhus i närområdet, vilket är ett bra exempel på fungerande flyttkedja. Inriktning Översiktsplan 2030 har inriktning mot områden med blandade funktioner, som bostäder, handel och verksamheter i Lyckeby centrum. Många av de områden som föreslås för bostäder i Översiktsplan 2030 är numera delvis utbyggda t. ex Västra Gärde II, Vedebylund och Bastasjö. Centralortens utbyggnadsriktning är, enligt Översiktsplan 2030, norrut mot Rödeby. Arbetet har påbörjats med att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för Bastasjöområdet. Inom planområdet finns flera motstående intressen som ska vägas samman och kuperad terräng som i vissa fall är svårhanterad. Ambitionen är att ny bebyggelse ska ha hög exploateringsgrad och markytorna ska nyttjas på ett effektivt sätt. Mölletorps by ett av områdena för bostadsbyggande i Översiktsplan 2030 och 2013 togs ett planprogram fram för Mölletorps by som även var på samråd. Området ligger i en attraktiv boendemiljö med närhet till befintlig infrastruktur, service och naturområden. I planprogrammet föreslogs att ny bebyggelse skulle tillkomma på den västra sidan om Avelsgärdesvägen och bibehålla landskapet på den östra sidan mot Lyckebyån. I Lyckebyområdet är en övervägande andel av bebyggelsen småhus och området bör kompletteras med annan typ av bebyggelse som flerbostadshus, radhus och grupphusbebyggelse. Dels för att få en 12

13 variation i utbudet av bostäder men även för att utnyttja marken på ett effektivt sätt. I planprogrammet för Mölletorps by föreslogs en blandning av bostäder med grupphusbebyggelse, radhus, flerbostadshus och villabebyggelse för en social hållbarhet. Efter samrådet för planprogrammet har arbetet avstannat på grund av svåra intresseavvägningar. I Lyckeby pågår ett större planeringsarbete med att se över hela centrum i bred samverkan med medborgare och föreningar. Arbetet har som syfte att mynna ut i ett planprogram för området och kommer att ge möjligheter för nya bostäder. I ett första skede är det bostäder på tomten för tidigare Lyckebyskolan som skulle kunna vara aktuella. Det finns behov av ett nytt LSS-boende varje år sett över hela kommunen. Inom området Lyckeby m.m. finns två tomter föreslagna för gruppboenden, men även andra områden kan vara intressanta. Servicebostäder för personer med funktionsnedsättning är lämpliga inom området och bör planeras för vid nyproduktion. Karlskronahem AB har i uppdrag att bygga 400 bostäder på fem år. I Karlskronahems plan för nyproduktion finns förslag om att göra mindre tillbyggnader och omvandlingar av befintliga flerbostadshus för att tillskapa fler bostäder i bland annat Ekebacken. Lyckeby har hög prioritet enligt Karlskronahem och det finns även förslag på nyproduktion av bostäder på Karlskronahems fastighet Vintern (mittemot det nybyggda Växthuset), Lyckebyskolan och i Bastasjö, vilket totalt beräknas bli ca 150 lägenheter. Planreserv och pågående projekt Utbyggnad av Västra Gärde etapp 2 pågår i den västra delen och för den östra delen av området har en markanvisningstävling genomförts under hösten 2015 för grupphusbebyggelse. Totalt är det ca 40 småhus i Västra Gärde II. Karlskronahems fastighet Vintern i Lyckeby är planlagd för flerbostadshus i tre våningar. I Mölletorps by beräknas det finnas utrymme för ca 250 bostäder enligt nuvarande planförslag. I övrigt finns det detaljplaner om ca 50 bostäder i området med privat fastighetsägare där planprocessen pågår. INRIKTNING FÖR NYPRODUKTION Flerbostadshus i minst tre våningar i centrala Lyckeby. Lägre flerbostadshus i andra delar av området Lyckeby m.m. Bostäder med god tillgänglighet. Tät markbebyggelse som grupphus, radhus eller liknande. Småhus 13

14 Bastasjö Hässlegården Torskors Spandelstorp 14

15 Lyckeby Ringö Verkö Detaljplanelagt område för bostäder Detaljplanearbete pågår för bostäder Funktionsblandning, fr översiktsplanen Bostadsbebyggelse, fr översiktsplanen 15

16 NÄTTRABY Området består av Nättraby tätort från Mjöviksstrand i söder till Dalby och Skärva by i norr. Områden som inte ingår i området Nättraby, utan i landsbygdsområdet, är Skillingenäs och Sjuhalla. NÄTTRABY Antal invånare ( ) Medelålder 39,0 år Antal bostäder (2013) Flerbostadshus Bostadsrätt 0 - Hyresrätt 208 Småhus Invånare per bostad ca 2,6 Dagbefolkning (2013) 626 Nattbefolkning (2013) Bostäder i antagna detaljplaner ca 30 Bostäder i ej antagna detaljplaner ca 200 Den senaste femtonårsperioden har Nättrabys folkmängd ökat med 250 personer, motsvarande +8,3 %. Samtidigt har kommunens folkmängd ökat med 6,5 %. I området bor 5,1 % av kommunens befolkning. Medelåldern är lägre än kommunens totala, som är 41,7 år. Antalet invånare per bostad är högre än kommunens 2,2. Det tyder på att det finns en högre andel barnfamiljer i området än kommunen i övrigt. Nättraby kännetecknas av stor andel villabebyggelse som är spridd över ett stort område, från Skärva by i nordöst till Mjövikstrand i sydväst. Det finns också enstaka flerbostadshus i närheten av centrum (Benabacken) med drygt 200 bostäder. I Nättraby har det i princip inte skett några kommunala markförsäljningar för småhus under 2000-talet. Däremot har ett antal exploateringsprojekt genomförts på privat mark som t.ex. Skillingenäs, Skärfva by, Blåsippevägen, Skavkulla och Fredriksdal/ Tärnstigen. I dessa projekt har totalt omkring 150 småhus byggts under 2000-talet. Inriktning I Översiktsplan 2030 föreslås ny bostadsbebyggelse vid kusten och i närheten av befintlig bebyggelse väster om Nättraby. Flerbostadshus bör byggas i centrum för att ge ett större kundunderlag och en tydligare centrumbildning. Under många år har det funnits en efterfrågan på marklägenheter från äldre personer som vill flytta från sitt småhus men ändå bo kvar i Nättraby. Det som efterfrågas är ett boende med god tillgänglighet och mindre krävande underhåll. Nättraby är även attraktivt för barnfamiljer och genom att bygga bostäder som attraherar äldre personer frigörs småhus som är intressanta för barnfamiljer och så kallade flyttkedjor uppstår. Utöver marklägenheter finns det även efterfrågan på villatomter i Nättraby. Det finns behov av ett nytt LSS-boende varje år sett över hela kommunen. Inom Nättraby finns en tomt föreslagen för gruppboende, men också andra områden kan vara intressanta. Även servicebostäder för personer med funktionsnedsättning är lämpliga inom området och bör planeras för vid nyproduktion. I äldrenämndens Program för omvårdnadsboende föreslås nybyggnation av ett omvårdnadsboende i Nättraby år 2018 i kombination med nedläggning/omvandling av Björkhaga på Hasslö. Lämplig plats för nytt omvårdnadsboende utreds för närvarande. Karlskronahem planerar för ca 40 lägenheter i Nättraby inom fem år, där områdena Tegelvägen (Klockarebacken) och Havgården är intressanta. Planreserv och pågående projekt Karlskrona kommun har ingen markreserv för småhusbebyggelse i Nättrabyområdet. Däremot finns det byggklar mark för ca 20 marklägenheter vid Tegelbacken. Det pågår även planering för ca 15 marklägenheter och ca 20 lägenheter i ett punkthus vid Villa Fehr. På sikt kan mark i Nättraby centrum eventuellt omvandlas till bostadsändamål. I övrigt finns det ca 10 planlagda tomter med privat 16

17 Skärfva by Villa Fehr centrum Tegelbacken Detaljplanelagt område för bostäder Detaljplanearbete pågår för bostäder Funktionsblandning, fr översiktsplanen Bostadsbebyggelse, fr översiktsplanen fastighetsägare och pågår planering för ca 170 bostäder i Nättrabys närområde med privat fastighetsägare. INRIKTNING FÖR NYPRODUKTION Flerbostadshus i centrala Nättraby. Bostäder med god tillgänglighet. Tät markbebyggelse såsom grupphus, radhus eller liknande. Småhus 17

18 RÖDEBY Området består av Rödeby tätort. Inglatorp ingår i landsbygdsområdet. RÖDEBY Antal invånare ( ) Medelålder 39,9 år Antal bostäder (2013) Flerbostadshus Bostadsrätt 8 - Hyresrätt 235 Småhus Invånare per bostad ca 2,6 Dagbefolkning (2013) 552 Nattbefolkning (2013) Bostäder i antagna detaljplaner ca 85 Bostäder i ej antagna detaljplaner ca 50 Den senaste femtonårsperioden har Rödebys folkmängd ökat med 132 personer, motsvarande +4,0 %. Samtidigt har kommunens folkmängd ökat med 6,5 %. I Rödeby bor 5,3 % av kommunens befolkning. Medelåldern är lägre än kommunens totala, som är 41,7 år. Antalet invånare per bostad är högre än kommunens 2,2. I Rödeby finns flerbostadshus med knappt 250 hyreslägenheter i centrum och några enstaka bostadsrätter. I övrigt domineras orten av villabebyggelse. Det finns ett fåtal kommunala byggklara småhustomter kvar i Johannesberg i nordvästra delen av Rödeby, men någon kommunal tomtförsäljning har inte skett sedan finanskrisen (år 2008) och bolånetakets införande. Under 2000-talet fram till 2008 såldes ca 20 kommunala småhustomter i Rödeby. Inriktning I Översiktsplan 2030 föreslås att Rödebys centrum förtätas med olika funktioner såsom bostäder, verksamheter och service. Ny bostadsbebyggelse föreslås som en fortsättning norr och öster om Kemivägen, kring Håkantorpet och Sofielund för att få en centrisk utbyggnad av orten. Rödeby är en serviceort för hela norra kommundelen och har potential att förstärkas ytterligare. Utbudet av motionsanläggningar och fritidsaktiviteter är mycket stort i Rödeby. Orten har god tillgänglighet till Karlskrona centrum eller norrut med sitt läge vid riksväg 28, vilket ger kort pendlingstid. Det pågår diskussioner om ett tågstopp i Rödeby vilket skulle utöka möjligheten för skol- och arbetspendling, framför allt norrut, för både boende i Rödeby och för boende i centralortens norra delar. Rödeby saknar bostäder med god tillgänglighet som attraherar äldre personer som vill flytta från sitt småhus till ett mindre underhållskrävande boende. Fler flerbostadshus som är anpassade för äldre personer frigör också småhus för familjer och ger så kallade flyttkedjor. Det finns behov av ett nytt LSS-boende varje år sett över hela kommunen. I Rödeby finns två tomter föreslagna för gruppboenden, men också andra områden kan vara intressanta. Även servicebostäder för personer med funktionsnedsättning är lämpliga i Rödeby och bör planeras för vid nyproduktion. I äldrenämndens Program för omvårdnadsboende föreslås nybyggnation av ett omvårdnadsboende i Rödeby år 2018 i kombination med nedläggning/omvandling av boendet i Fridlevstad. Lämplig plats för nytt omvårdnadsboende utreds för närvarande. Planreserv och pågående projekt I Rödeby finns kommunal mark för både småhus och för flerbostadshus. Dessa ligger dock mestadels i gamla planer och kräver utbyggnad av gator och VA. Troligtvis behövs även ändringar av detaljplaner. Det pågår planering för lägenheter med god tillgänglighet (seniorboende) om ca 20 lägenheter i Rödebys centrum. I området väster om riksväg 28 (tidigare handelsträdgård) finns byggbar mark som tidigare planerades för ca 30 lägenheter. 18

19 centrum Detaljplanelagt område för bostäder Detaljplanearbete pågår för bostäder Funktionsblandning, fr översiktsplanen Bostadsbebyggelse, fr översiktsplanen INRIKTNING FÖR NYPRODUKTION Flerbostadshus i centrala Rödeby. Bostäder med god tillgänglighet. Tät markbebyggelse som grupphus, radhus eller liknande. Småhus 19

20 JÄMJÖ Området består av Jämjö samhälle. JÄMJÖ Antal invånare ( ) Medelålder 43,1 år Antal bostäder (2013) Flerbostadshus Bostadsrätt 0 - Hyresrätt 278 Småhus 743 Invånare per bostad ca 2,3 Dagbefolkning (2013) 573 Nattbefolkning (2013) Bostäder i antagna detaljplaner ca 45 Bostäder i ej antagna detaljplaner 0 Den senaste femtonårsperioden har Jämjös folkmängd minskat med 22 personer, motsvarande -0,9 %. Samtidigt har kommunens folkmängd ökat med 6,5 %. I området bor 3,9 % av kommunens befolkning. Medelåldern är högre än kommunens totala som är 41,7 år. Antalet invånare per bostad är i nivå med kommunens 2,2. Inriktning I Översiktsplan 2030 föreslås en förtätning av Jämjö centrum med bostäder, verksamheter och service. Ny bostadsbebyggelse föreslås utvecklas norrut för att det ska vara ett rimligt avstånd till centrum. Jämjö saknar bostäder med god tillgänglighet som attraherar äldre personer som vill flytta från sina småhus till mindre underhållskrävande boende. Fler flerbostadshus som är anpassade för äldre personer frigör också småhus för familjer och ger så kallade flyttkedjor. Planreserv och pågående projekt Det finns planlagd mark för småhus i en förlängning av Sofieborgsvägen, men gator och annan infrastruktur är inte utbyggd. Planlagda tomter för flerbostadshus saknas men det finns möjlighet till förtätning av befintlig bebyggelse inom tätorten. Det finns privatägd mark som är planlagd för 13 tomter vid Randels väg. Jämjö centrum delas av E22 där det mesta av ortens service ligger söder om E22 t.ex. vårdcentral, tandläkarmottagning och bibliotek. Vid torget finns livsmedelsbutik, blomsterhandel, café m.m. Norr om E22 finns restaurang, gatukök, bensinstation och byggvaruhus. Verksamhetsområden ligger längs E22 längre österut från centrum. I Jämjö finns nästan 300 hyresrätter i flerbostadshus men orten domineras av villabebyggelse. Efterfrågan på småhustomter är svag i Jämjö, men ett par kommunala tomter har sålts efter finanskrisen (år 2008) och införandet av bolånetaket. Under 2000-talet fram till 2008 såldes ca fem stycken kommunala och privata småhustomter inom tätorten. 20

21 Randels väg centrum Detaljplanelagt område för bostäder Detaljplanearbete pågår för bostäder Funktionsblandning, fr översiktsplanen Bostadsbebyggelse, fr översiktsplanen INRIKTNING FÖR NYPRODUKTION Flerbostadshus i centrala Jämjö Bostäder med god tillgänglighet. Småhus 21

22 LANDSBYGDEN I det område som här kallas Landsbygden ingår även ett antal samhällen, tätorter och befolkningskoncentrationer: Fågelmara, Brömsebro, Kristianopel, Kättilsmåla, Torhamn/Sandhamn, Ramdala, Trummenäs, Spjutsbygd, Strömsberg, Fridlevstad, Nävragöl, Holmsjö, Saleboda, Tving och Skillingenäs samt omkringliggande landsbygd. LANDSBYGDEN Antal invånare ( ) Medelålder 42,9 år Antal bostäder (2013) Flerbostadshus Bostadsrätt 0 - Hyresrätt 236 Småhus Invånare per bostad ca 2,5 Dagbefolkning (2013) Nattbefolkning (2013) Bostäder i antagna detaljplaner ca 280 Bostäder i ej antagna detaljplaner ca 120 I området bor 24,2 % av kommunens befolkning. Medelåldern är högre än kommunens totala 41,7 år. Antalet invånare per bostad är högre än kommunens 2,2. I området Landsbygden skiljer sig de områden som ligger söder om E22 mycket mot övriga samhällen och tätorter som ingår i Landsbygden. Befolkningen har ökat markant i Skillingenäs, Skavkulla och Sjuhalla i väster och Trummenäs i öster, men minskat inom Landsbygden i övrigt. Skillingenäs, Sjuhalla och Skavkulla Under 2000-talet har det skett en omfattande omvandling av fritidshus till permanentboende i Skillingenäs och även en stor utbyggnad av nya småhus. Det finns en förskola men i övrigt saknas service i området. Under den senaste femtonårsperioden har Skillingenäs ökat med 619 personer, vilket motsvarar +264,5 %. Även Sjuhalla har ökat i befolkning och definieras numera som en tätort enligt SCB. I Skavkulla pågår planläggning om ca 15 tomter. Trummenäs Även Trummenäs är ett tidigare fritidshusområde som har omvandlats till permanentboende. Under de senaste femton åren har Trummenäs befolkning ökat med 241 personer, vilket motsvarar +70,1 %. Det pågår även en stor utbyggnad av småhus på Trummenäs udde och finns idagsläget ca 60 byggklara tomter. Det finns ett stort intresse från markägare om ytterligare utveckling av Trummenäsområdet. Idagsläget finns det ingen service som förskola, kollektivtrafik eller kommersiell service i området. Inriktning Strandskydd gäller för alla sjöar och vattendrag och det krävs dispens för att bygga inom strandskyddat område. För att få dispens måste det finnas ett särskilt skäl. Landsbygdsutveckling i strandnära läge, s.k. LIS, är ett särskilt skäl som kan användas för att bygga inom strandskyddat område vid sjöar och vattendrag på landsbygden. I Översiktsplan 2030 finns två LISområde utpekade, i Holmsjö och i Saleboda. Förutom de två områdena finns ett generellt LIS-område för sjöar i anslutning till orter som Nävragöl, Holmsjö, Saleboda/Fur, Tving och Fjärdsjömåla. Det pågår ett LIS-projekt i kommunen som bland annat innebär naturvärdesinventering av strandområden kring utvalda sjöar. Inventeringen kommer i närtid att underlätta handläggningen av strandskyddsdispenser men kommer framöver också vara ett planeringsunderlag för översiktsplaneringen. Det är attraktivt att bo nära vatten och framför allt är det i kustområdena som det finns stor efterfrågan på tomter. Närheten till centralorten bedöms också ha betydelse. Skillingenäs och Trummenäs ligger t.ex. på ett avstånd på ca 15 min från centrum. I serviceorterna på landsbygden finns det efterfrågan på marklägenheter. Oftast är det äldre personer som vill bo kvar på eller i närheten av sin hemort, men önskar ett mindre underhållskrävande boende som också är mer anpassat för äldre personer. I ett sådant sammanhang är närhet till service som livsmedelsbutik och kollektivtrafik viktigt. I orterna inom Landsbygdsområdet bör det eftersträvas en variation av bostäder, både i storlek och upplåtelseform, då alla hushåll har olika behov. 22

23 Planreserv och pågående projekt Av de ca 280 tomterna i antagna detaljplaner är ca 190 kommunala tomter som är fördelade i de olika orterna. Dessa finns i planer från tiden före kommunsammanslagningen 1974 och fram till tidigt 1990-talet. De gällande detaljplanerna kan i viss mån vara hämmande för utvecklingen på landsbygden. Det behövs t.ex en planändring om allmän platsmark ska fastighetsregleras till bostadsändamål vilket innebär stora kostnader för enskilda personer. I övrigt finns ca 90 privatägda tomter, inklusive tidigare nämnda tomter i Trummenäs, och det pågår planläggning av ca 100 privatägda tomter. INRIKTNING FÖR NYPRODUKTION Flerbostadshus eller marklägenheter i serviceorter. Bostäder med god tillgänglighet i serviceorter. Småhus Torsnäs Detaljplanelagt område för bostäder Detaljplanearbete pågår för bostäder Trummenäs udde Trummenäs Funktionsblandning, fr översiktsplanen Bostadsbebyggelse, fr översiktsplanen Skillingenäs Torhamn och Sandhamn 23

24 Brömsebro Fridlevstad Fågelmara Holmsjö Kristianopel Kättilsmåla 24

25 Nävragöl Ramdala Saleboda Spjutsbygd Strömsberg Tving 25

26 SKÄRGÅRDEN Området Skärgården består i detta sammanhang av öarna Hasslö, Aspö, Tjurkö, Sturkö, Senoren, Ytterön/Östra Hästholmen och Östra Skärgården. SKÄRGÅRDEN Antal invånare ( ) Medelålder 47,4 år Antal bostäder (2013) Flerbostadshus 66 - Bostadsrätt 0 - Hyresrätt 66 Småhus Invånare per bostad ca 2,3 Dagbefolkning (2013) 410 Nattbefolkning (2013) Bostäder i antagna detaljplaner ca 100 Bostäder i ej antagna detaljplaner ca 60 Den senaste femtonårsperioden har områdets folkmängd minskat med 92 personer, motsvarande -2,2 %. Samtidigt har kommunens folkmängd ökat med 6,5 %. I området bor 6,4 % av kommunens befolkning. Medelåldern är mycket högre än kommunens totala, som är 41,7 år. Antalet invånare per bostad är i nivå med kommunens 2,2. Bebyggelsen på öarna består i huvudsak av småhus men det finns hyresrätter i flerbostadshus på Hasslö och Sturkö. Det stora flertalet invånare arbetar på andra ställen än på öarna och därför är arbetspendlingen från öarna stor. I skärgården sker en utbyggnad av enstaka bostäder kontinuerligt på de större öarna, framför allt där det finns kommunalt VA. Större utbyggnader av bostäder på senare år är vid färjelägret på Aspö, vilket fortfarande pågår, och marklägenheter vid centrum på Hasslö. Inriktning Fördjupning av översiktsplan för skärgården redovisar strategin om nybyggnation på storöarnas norra delar för att möjliggöra pendling med båt för arbete och skola. I första hand är det Sturkö som föreslås bebyggas vid Bredavik och Sanda för att ge underlag till den nyöppnade båtpendlingslinjen. På Sturkö finns mycket av den service som efterfrågas av boende och fler invånare på Sturkö skulle förstärka underlaget till servicen. I förlängningen är Tjurkö intressant då avståndet till Trossö är kortare än för båtpendlare från Sturkö. På Tjurkö saknas dock idagsläget kommunalt VA som är en förutsättning för ytterligare byggnation på ön. Det finns en enorm potential att skapa attraktiva och unika boendemiljöer i skärgården. Avgörande faktorer är pendlingsmöjlighet med kollektivtrafik och infrastruktur som bredband och kommunalt VA. Båtpendeln till Sturkö ger nya möjligheter och förhoppningsvis kan det ske en utbyggnad av sådan trafik för andra platser och öar. I kommunens VA-plan finns en prioritering av utbyggnaden av det kommunala VA-nätet och bredbandsutbyggnad sker kontinuerligt. I skärgården ska det finnas ett brett utbud av olika boendeformer för att möjliggöra boende för olika målgrupper. Främst bör inriktningen vara bostäder som passar barnfamiljer och äldre som vill bo kvar på orten. Planreserv och pågående projekt Kommunen har byggklara tomter för tio småhus och 20 marklägenheter på Hasslö. I Garpahamnen finns ett planlagt område för 14 parhus på privatägd mark. På Aspö har kommunen åtta byggklara tomter på Aspö Mad. Inom området pågår nu också byggnation av marklägenheter. Det finns ca 15 tomter på privatägd mark vid Aspö Mad. På Sturkö har kommunen i princip ingen markreserv men Karlskronahem äger mark med plats för ca 20 lägenheter. Det området är intressant att utveckla om trafiken med båtpendeln utvecklas på ett positivt sätt. Det finns gamla och ännu ej genomförda planer på privatägd mark för ca 40 småhus på Sturkö och det pågår även planläggning av ca 50 tomter. På norra delen av Tjurkö finns kommunal mark som skulle kunna planläggas för bostäder och även är utpekad för ändamålet i Översiktsplan

27 INRIKTNING FÖR NYPRODUKTION Småhus Flerbostadshus eller marklägenheter Bostäder med god tillgänglighet i serviceorter Sanda Bredavik Kullen Skällenäs Ekenabben Ryd Uttorp Detaljplanelagt område för bostäder Detaljplanearbete pågår för bostäder Funktionsblandning, fr översiktsplanen Sturkö Bostadsbebyggelse, fr översiktsplanen 27

28 Herrgårdsviken Nabben Målen Finskan Tjurkö Västernäs Ytterön Östernäs Hästholmen Torp Ytterön och Östra Hästholmen Senoren 28

29 Horn Hallahamnen Bredavik Garpahamnen Hasslö Aspö mad Horn Ryd Drottningskär Aspö 29

30 Långören Inlängan Ungskär Utlängan Östra skärgården 30

31 31

32 KARLSKRONA Besök: Östra Hamngatan 7B Telefon: växel