Ser man till rasens ursprung så har Norrbottespetsen och den Finska spetsen samma bakgrund. Den Finska spetsen är Finlands nationalras sedan 1947.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ser man till rasens ursprung så har Norrbottespetsen och den Finska spetsen samma bakgrund. Den Finska spetsen är Finlands nationalras sedan 1947."

Transkript

1 Historik Ser man till rasens ursprung så har Norrbottespetsen och den Finska spetsen samma bakgrund. Den Finska spetsen är Finlands nationalras sedan I Finland har man en teori om rasens historia vilken går ut på att det för tusentals år sedan fanns etniska grupper som kväner, tavaster och samer i det som är nuvarande norra och östra Finland. Dessa människor hade varit jägare och fiskare i all sin tid. De utgjorde folkgrupperna av jägare och fiskare som bosatte sig där efter att inlandsisen drog undan. Till hjälp i jakten hade de med stor säkerhet små och stora spetshundar. Därifrån kan den Finska spetsen också ha sitt ursprung. Enligt forstmästare Hugo Richard Sandberg, som levde och var verksam i slutet på 1800-talet i Finland, så började bildandet av rasen 100 år e Kr. Sandberg skrev den första rasstandarden redan Han hämtade dessutom hundar i nordöstra Finland där han hittade de mest rastypiska individerna. Hundarna hade behållit sitt ursprung bättre i de trakter där man sällan kom i kontakt med andra hundar. Sandberg har i en tidning "Sporten", beskrivit den Finska spetsen och han skriver bl.a. att fast än hundarna väl var värda att utfodras, var de ibland tvungna att själva anskaffa sin föda, genom att fånga fåglar, råttor och andra små däggdjur. Troligen gjorde de det ändå med glädje, för så mycket jakt finns det i dem. Samtidigt behövde de skydd av människor mot vargar. Denna hårda verklighet har gett rasen många bestående drag och egenskaper. Mest typiska är dess reaktionssnabbhet, misstänksamhet mot okända, trofasthet mot de sina och den starka viljan att vakta de egna reviren. Finska kennelklubben bildades 1889 och hade som sitt mål att anordna utställningar och jaktprov för att kartlägga den Finska spetsen och stövarraserna. Sandberg beskriver den Finska spetsens jaktegenskaper, karaktär och utseende. Han skrev bl.a. "Hunden mer än de flesta husdjur har befunnits vara mottaglig för intryck av sin ägare. Det är därför inte underligt att även den Finska spetsen, som levt i nära beröring med familjen, med vilken den delat dess ljusa och mulna dagar, i mycket visar drag, vilka påminna om dess husbonde, finnen. Sin husbonde visar denna hund tillgivenhet och uppoffrande trohet. Mod äger den långt mer än man av en så liten hund kan vänta sig." Sandberg uppmanade den då nygrundade kennelklubben att tillvarata denna värdefulla samt genuina finska hundras beslutade kennelklubben att inskriva den Finska fågelhunden i sin stambok och godkände i stort Sandbergs förslag till rasstandard. Förädling av rasen fortsatte och 1898 anordnades det första jaktprovet. Den Finska spetsen anses i dag som ett resultat av högklassig avel. finsk-spets Sidan 1 av 14

2 Finska spetsen i Sverige Av historien att döma så invandrade den hundstammen tidigt till Sverige. Eftersom kvänerna och samerna i Finland hade hundar, lika den Finska spetsen, och att de i ett tidigt skede invandrade österifrån får man anta att de haft samma sorts hundar i Sverige också. Sandberg skrev, " Varhelst finnarna bosätter sig från norra Ryssland till Sveriges finnskogar, så följer språket, finnbastun och trädskällaren med." De så kallade svedjefinnarna började sin invandring i början av talet. I Värmlands, Dalarnas, Hälsinglands, Medelpads och Ångermanlands skogsbygder finns det domstolsutslag gällande tjuvjakt. Där finns det också beskrivet att de hade små spetshundar till hjälp. I höjd med Umeå där Bottenhavet kallas för kvarken, utbytte jägare hundar och allehanda ting när de träffades under säljakt. I Norrbotten fanns det ett ständigt utbyte över Tornedalen, vilket pågått i alla tider. Det berättas att på var och varannan gård i Norrbotten fanns en spetshund. Eftersom det var en utbredd uppfattning att hundar inte jagade bättre för att de hade papper på sin härstamning var intresset svalt för att registrera sina hundar. I de finska stamböckerna går det väldigt tidigt att hitta svenska namn på dem som köpt finnspetsvalpar, men de har troligen inte registrerats i Sverige. Före 1906 hette alla, Nordiska spetsar, i kennelkubbens stambok. Efter den tiden fanns några finska spetsar registrerade, men alltefter ökade de, för att vid 40 talet finnas i ett ganska stort antal, men de flesta fanns i mellersta och södra Sverige bildades den första klubben för spetsar, Svenska Spetshundsklubben. Den upplöstes 1960 och alla jaktspetsar flyttades då till det nybildade Svenska Älghundsklubben. Det fastställdes då att den finska spetsen också skulle ingå som älghund. En av Älghundklubbens lokalklubbar, Norrbottens, upptog jaktprov för skällande fågelhundar 1963, och ett samarbete med den finska klubben etablerades. Juho Pertola kom över och ledde utbildningen av jaktprovsdomare anordnades den första utställningen med ett stort antal hundar med god kvalité. Under samma höst ordnades ett jaktprov i Vittangi och Gällivare med ett 15 tal hundar till start. Lövfällning, regn och höststorm försvårade förutsättningarna, men en del bra resultat noterades ändå. Verksamheten runt den finska spetsen ökade i mitten av 60-talet. 1967, bildades Specialklubben för skällande fågelhundar. Klubben har sedan dess ansvaret för rasen i Sverige. finsk-spets Sidan 2 av 14

3 Avelsarbetet SSF: s avelspolicy syftar till att: 1. Bibehålla den sunda ras som den Finska spetsen är i dag. 2. Bredda rasens avelsbas för att trygga den genetiska mångfald som är en förutsättning för rasens fortsatta utveckling. 3. Utveckla rasens jaktliga egenskaper som skällande fågelhund. 4. Utveckla rasens exteriör. Nulägesanalys I nedanstående tabell visas registreringarna under tiden 1990 tom 2007 Registreringar: Tidsintervallet Importer kan visas fr.o.m.2004 Antal reg./år Tikar (varav importer) Hanar (varav importer) Totalt Antal reg/år Tikar (varav importer) ( 15) 186 ( 12) 152 ( 5) 119 ( 5) Hanar (varav importer) ( 4) 177 ( 3) 143 ( 4) 116 ( 2) Totalt ( 19) 363 ( 15) 295 ( 9) 235 ( 7) finsk-spets Sidan 3 av 14

4 Genetiskt perspektiv. Inavelsgraden. Den genomsnittliga inavelsgraden i rasen, vid varje tillfälle beräknat fem generationer bakåt, var ,2 %. Inavelsgarden har under perioden en positivt neråtgående trend. Dock finns en tillfällig ökning kring år 2002 då den uppgick till 2,3. %. Men redan 2003 har den minskat till 1,5 och därefter fortsatt att sjunka. För att från år 2006 ligga på 0,9 % Inavelsgrad 2 % 1,7 % 1,5 % 2,3 % 1,5 % 1,2 % 1,2 % 0,9 % 0,9 % Rasens genomsnittliga inavelsgrad. Beräknad över 5 generationer. finsk-spets Sidan 4 av 14

5 Antalet hundar använda i avel mellan Antal olika tikar resp. hanar använda i avel ett visst år. (År = födelsedatum för kull) D.v.s. Hur många tikar resp. hanar användes i avel till kullar födda år Totalt Kullar Tikar Hanar Arbetet med att bredda avelsbasen har byggt på undvikande av nära släktskapsavel i så stor utsträckning som möjligt. Med datateknikens hjälp är det möjligt att beräkna inavelsgrad på planerade kullar. Denna teknik används inom SSF sedan mitten av 1990-talet och målet är att en planerad kulls inavelsgrad skall ligga på en låg nivå och maximalt 6,25. För att undvika matadoravel har SSF beslutat att följa SKK: s riktlinjer för hanhundsanvändning vid avelsrådgivning. Vilket innebär att hanhunden ej skall ha fler avkommor än SSF riksstyrelse beslutat om. Max 20 % (helst ej över 10 %) under sin livstid av antalet registrerade per år. Som ett exempel vid ett registreringstal på 600 valpar/år. Max 60 avkommor. Dock förekommer det att enskilda hanhundar överutnyttjas trots riktlinjerna. finsk-spets Sidan 5 av 14

6 Födelseår Patella Antal/trend Diagnos patella, ua 2 (100,0 %) 4 (80,0 %) 9 (100,0 %) 10 (90,9 %) 26 (100,0 %) 44 (95,7 %) patella, lateralt grad 1 patella, lateralt grad 2 patella, lateralt grad 3 patella, medialt grad 1 1 (20,0 %) 1 (9,1 %) 2 (4,3 %) patella, medialt grad 2 patella, medialt grad 3 Totalt antal undersökta Snittålder för undersökning (månader) Antal födda Födelseår Patella Antal/trend Diagnos patella, ua 55 (96,5 %) 34 (94,4 %) 57 (98,3 %) 41 (91,1 %) 61 (95,3 %) 60 (96,8 %) patella, lateralt grad 1 1 (2,2 %) patella, lateralt grad 2 1 (1,8 %) 1 (2,8 %) 1 (2,2 %) 1 (1,6 %) patella, lateralt grad 3 patella, medialt grad 1 1 (2,8 %) 1 (2,2 %) 1 (1,6 %) patella, medialt grad 2 1 (1,8 %) 1 (1,7 %) 1 (2,2 %) 2 (3,1 %) 1 (1,6 %) patella, medialt grad 3 Totalt antal undersökta Snittålder för undersökning (månader) Antal födda Födelseår Patella Antal/trend Diagnos patella, ua 44 (100,0 %) 78 (97,5 %) 66 (97,1 %) 62 (96,9 %) 34 (97,1 %) 2 (100,0 %) patella, lateralt grad 1 1 (1,3 %) 1 (1,6 %) patella, lateralt grad 2 patella, lateralt grad 3 patella, medialt grad 1 1 (1,5 %) 1 (1,6 %) 1 (2,9 %) patella, medialt grad 2 1 (1,3 %) 1 (1,5 %) patella, medialt grad 3 Totalt antal undersökta Snittålder för undersökning (månader) Antal födda finsk-spets Sidan 6 av 14

7 Föräldradjurens diagnos vid parningstillfället Föräldradjur Kullar födda Kombinationer patella, ua patella, ua okänt patella, ua okänt patella, Medialt grad 1 1 okänt okänt Fördelning över jaktprovsmeriterade föräldrar År Mödrar med 1:a ökl % Mödrar med 1:a ekl % Tot. % Eller 65 p f.rom -02 Eller 75p from , ,6 54, , ,6 62, ,6 48, , ,6 56, , , , ,8 64, , ,9 44, , ,0 44, , ,1 42, , ,7 54,4 År Fäder med 1:a ökl % Fäder med 1:a ekl % Tot. % Eller 65 p f.rom -02 Eller 75p from , , , ,4 82, , ,5 82, , ,3 80, , ,6 77, , ,4 70, , ,9 72, , ,4 71,0 finsk-spets Sidan 7 av 14

8 Avel Målsättning Tillvägagångssätt Fortsätta med att undvika nära släktskapsavel och fortsätta i den utstakade banan med att bredda avelsbasen. Arbeta för att undvika matadoravel Undvika att para för unga tikar Använda beräkning av inavelsgraden vid parningskombinationer och hålla den så låg som möjligt. Att arbeta för att undvika matadoravel genom att införa ett registreringstak för avkommor i enlighet med SKKs riktlinjer för hanhundsanvändning. Ej para tik yngre än att den uppnått 2 års ålder vid valpning. Det innebär parning tidigast 63 dagar innan tik uppnått 2 års ålder. Hälsa Allmänt Sjukdomar defekter som belastar rasen är Epilepsi, Patella luxation och avsaknad av premolare. Epilepsi Epileptiska anfall är kortvariga och plötsligt insättande onormala urladdningar i hjärnan. Med epilepsi menas en sjukdom som kännetecknas av återkommande epileptiska anfall. Anfallen kan yttra sig som kramper I hela eller bara vissa delar av kroppen och olika grad av förändrat medvetande samt som olika beteenderubbningar. Epilepsi finns som: Primär eller så kallat idiopatisk. Har okänt ursprung, hittar ingen orsak till anfallen. Anses ha ärftlig bakgrund. Sekundär epilepsi: Sekundärt till andra sjukdomar t.ex. lever eller njursjukdom, förgiftningar, tumörer, hjärt- och lungsjukdom, trauma etc. Sjukdomen uppmärksammades på allvar på1990 talet. En inventering igångsattes med en enkät tillsammans med kartläggning av andra förekommande anomalier. Hundägare rapporterade kända fall. Analyser av stamtavlorna visar på att sjukdomen har stor spridning i rasen, vilket även har bekräftats av en databearbetning på bekräftade sjukdomsfall i rasens hemland, vilket är våra hundars ursprung. Analysen visade att anlagen hade en ärftlig bakgrund och kunde spåras till hundar som användes i avel strax efter rasens godkännande. Målsättning Att minimera mörkertalet av sjuka hundar. Att utreda arvsgången. Att minska förekomsten I rasen. finsk-spets Sidan 8 av 14

9 Tillvägagångssätt Patellaluxation Att genom information öka kunskapen om sjukdomen och vikten av att rapportera den. Att arbeta för ett ökat rapporteringssamarbete med Norge och Finland. Att följa pågående forskning i Finland där ett projekt pågår med hjälp av genetiker för att utröna arvsgången. Att sprida SSF:s gällande avelsrekommendationer avseende sjukdomen. Att vid avelsrådgivning bedöma riskfaktorer för individer och parningskombinationer samt ta hänsyn till resultat från eventuella tidigare parningar, samt utifrån detta göra ett urval och föreslå täckhundar eller avråda från parning. Att arbeta för att med genteknik göra urval och bedömning för avelsarbetet. Patellaluxation innebär att knäskålen (patella) kan förflyttas från sin normala position antingen utåt (lateral luxation) eller inåt (medial luxation). Det senare är det mest vanliga. Anomalin har en komplex bakgrund. Exempel på orsaker är: utplaning av knäskålens och/eller knäledens ledyta, utplaning av lårbenets rullkammar och/eller eftergift i knäledens ledband, ledkapsel och omkringliggande muskulatur. Förändringen kan även orsakas av felaktig vinkel mellan lårben och lårbenshals och/eller av onormal riktning på lårbensaxeln. Många hundar med patellaluxation är symptomfria men felet kan konstateras genom palpatorisk undersökning av knäleden (Veterinären utför en klinisk undersökning genom att bedöma luxerbarheten genom att för hand provocera en förskjutning av knäskålen i sidled med bakbenet ställt i ett för undersökningen angivet läge). I gravare fall uppträder återkommande eller konstant hälta. Om knäskålen är permanent luxerad får hunden en typisk, knäande gång. För finsk spets registreras patellastatus i SKK: s centrala register. De kliniska fynden graderas därvid på en skala från 0 till 3: 0: Normal Grad 1. Patella kan luxeras manuellt men återgår spontant till normalt läge. Grad 2. Patella kan lätt luxeras antingen manuellt eller spontant och kan förbli luxerad. Grad 3. Patella är permanent luxerad. Goda genetiska studier saknas, men det faktum att frekvensen varierar kraftigt mellan olika raser och mellan olika familjer är indikationer på att sjukdomen är ärftlig. Enkelt autosomal recessiv arvsgång har föreslagits men en vanligen accepterad uppfattning är att arvsgången är polygen. Procentuellt visar värdena på låga nivåer med sjuka individer. Men mörkertalet är alltför stort eftersom ett för litet antal undersöks. Och det är känt att rapporteringen av undersökningsresultaten till SKK många gånger är bristfällig Ovanstående tabell visar också på att en alltför stor del av föräldradjuren inte undersökts. Fortfarande år 2007 är endast 50 % av kullarna efter föräldrar där båda är undersökta med patella UA. finsk-spets Sidan 9 av 14

10 Målsättning Att minimera mörkertalet av sjuka hundar. Att minska förekomsten i rasen. Tillvägagångssätt Att enbart avla på friska individer Att arbeta för att endast avkommor får registreras där båda föräldradjuren är undersökta och friska Att genom information öka kunskapen om sjukdomen och vikten av att rapportera den. Att arbeta för ett ökat rapporteringssamarbete med Norge och Finland. Att vid avelsrådgivning bedöma risker för parningskombinationer och ta hänsyn till resultat från eventuella tidigare parningar, samt utifrån detta göra ett urval och föreslå täckhundar eller avråda från parning. Att sprida SSF:s gällande avelsrekommendationer avseende sjukdomen. Tänder Avsaknad av tänder, främst premolarer förekommer i rasen Målsättning Att minska förekomsten i rasen. Tillvägagångssätt Att ej använda individer till avel som saknar mer än fyra tänder Att genom information öka kunskapen om defekten och vikten av att rapportera den. Att arbeta för ett ökat rapporteringssamarbete med Norge och Finland. Att sprida SSF:s regler gällande avelsrekommendationer avseende defekten. Ögon Problem med ögon har uppmärksammats i rasens hemland och där har man också infört krav på undersökning som ingår i ett bekämpningsprogram. Ögonproblemen som förekommer är Katarakt, PRA och PHTVL/PHPV Avkommor efter föräldradjur som lider av konstaterad grad 2-6 registreras ej. I och med att det finns ett behov av och att det redan förekommer ett avelsutbyte länderna emellan, är det av hög angelägenhetsgrad att frågan aktualiseras även i Sverige. Målsättning Att kartlägga förekomsten i rasen. Att hindra en eventuell spridning av defekten Tillvägagångssätt Att anordna undersökningstillfällen t.ex. vid utställningar och tillsammans med andra rasklubbar. Att endast använda undersökta och friska hundar i aveln. Att utreda behovet och möjligheten att införa ett bekämpningsprogram för ögonsjukdomar. finsk-spets Sidan 10 av 14

11 Övriga sjukdomar, defekter. Målsättning Övriga sjukdomar/defekter som förekommer i de flesta hundraser förekommer inom rasen i ringa omfattning. Dessa skall dokumenteras när de rapporteras in för att vi framgent skall kunna finna en gemensamma nämnare. Att bevaka förekomsten bevakas. Att arbeta för att förhindra ytterligare spridning av dessa. Funktion / Jaktliga egenskaper Det verktyg som finns tillgängligt för att mäta rasens jaktliga egenskaper är jaktprovsverksamheten. Finnspetsägarnas vilja att starta sina hundar på prov är långt ifrån så god som det vore önskvärt för att kunna få ett tillräckligt stort material att värdera rasens jaktegenskaper på ett tillförlitligt sätt. Enligt tidigare beräkningar så kommer endast ca 12 % av årskullarna till jaktprovsstart. Antalet jaktprovsmeriterade hanhundar har under dom senaste åren minskat, vilket inte är bra för avelsarbetet. Det kan resultera i att avelsbasen med meriterade hanhundar blir för litet ur genetiskt perspektiv. I så fall kommer man att vara tvungen att även använda hanar med andra typer av referenser än den jaktliga förmågan i avelsarbetet. Målsättning Tillvägagångssätt Att öka antalet provmeriterade föräldrar speciellt på hanhundssidan. Att verka för att fler startar sina hundar på prov. Att öka förståelsen av vikten att provmeritera sina hundar, för att kunna utveckla rasen jaktligt. finsk-spets Sidan 11 av 14

12 Exteriören Avelsarbetets målsättning är att få fram så friska jakt och exteriört funktionsdugliga jakthundar som möjligt. Exteriöra förutsättningar är galopptypens krav på kvadratiskhet, och för funktionen krävs en torr och stram byggnad. Idealstorleken för hanhund är 47 cm och vikt kg i jaktkondition Motsvarande för tik är 42 cm och 8 9 kg Den finska spetsen har hanterats av jaktintresserade människor och därav har det inte heller uppstått problem med någon uppdelning i utställnings och jaktlinjer. Den finska spetsen är synnerligen stabil och homogen. För framtiden är det viktigaste att bevara en frisk och tillräckligt lätt byggnad. Primärt gäller att fästa uppmärksamhet på att bevara färgen, huvudets form och svansens hållning rastypiska. Mentaliteten Mentaliteten varierar men är inget stort problem. Raskaraktär: Livlig, energisk, modig, envis och uthållig. Den kan vara litet reserverad mot främmande människor, men den får inte vara arg. Förklaring: Finsk spets har egenartad karaktär och är bara trogen sin husse och familjen. Den är mycket klok. Den är känslig för aga och kan ta illa upp för tid och evighet. Den glömmer sällan en oförrätt. Dess skall och alarmtröskel är låg. Till mentalitetens specifika drag att tillägga är måttligt utvecklad vaktinstinkt. En stor del av finnspetsarna accepterar inte att en obekant närmar sig husses tillhörigheter, bil och gård när husse inte är hemma utan varnar med skall och uppträdande den som närmar sig. Finnspetsen mentalitet motsvarar idag mycket väl rasbeskrivningen. Hos hanhundarna förekommer i viss mån reservation och hotfullhet. Vekhet är i alla fall ovanligt. Hos tikarna förekommer blyghet och till och med rädsla för obekanta människor och omgivningar. Ofta beror det på att hunden inte är van vid förhållanden utanför hemmet och familjen. Mentaliteten har utvecklats förvånansvärt snabbt till öppnare och mer socialt riktning. Problem med uppvisning på utställningar beror oftast på att många ägare inte har tränat sin hund i att domaren vill titta den i munnen och känna på kroppen. Vid mätning kan det resultera till att där hunden vill lägga sig eller krypa undan. finsk-spets Sidan 12 av 14

13 Sammanfattning Funktion Genetisk variation Hälsa Slutsats: Den Finska spetsen är idag en tålig och stark jakthund som oftast uppfyller de krav på jaktförmåga som ställs. Målet är att ytterligare öka jämnheten. Inriktningen är att till avel endast använda jaktprovsmeriterade hundar och tikar. Slutsats: Den genetiska variationen är relativt god. Den överanvändning som förekommer av vissa avelsdjur är ett hinder i avelsarbetet. Ett stort antal barnbarn efter några hundar har också en negativ inverkan på den genetiska variationen. Barnbarnens inverkan på släktskapet inom rasen har historiskt sett inte tillräckligt belysts tidigare. Importer av obesläktade individer bidrar till en viss variation, men det är angeläget att hälsostatusen är god vid dessa importer. Målet är att utnyttja den befintliga avelsbasen betydligt bättre. Inriktningen är att förhindra överanvändning av enskilda individer med den påverkan detta har på barnbarnen. Det är viktigt med ett utökat samarbete med våra nordiska grannar med utbyte av information om avelsdjuren. Den Finska spetsen är en relativt frisk hund i hundvärlden, men förekomsten av Epilepsi patellaluxation och tandbortfall kräver avelsurval, ständig uppföljning och bevakning. Målet är en så frisk hund som möjligt. Inriktningen är att bevaka alla defekter. En rapportering av alla allvarliga defekter eftersträvas till avelsansvariga. Exteriöra avelsmål För att en bättre exteriör standard skall erhållas bör särskild vikt läggas på: Rätta proportioner, "kvadratisk" men inte för kort. Tydlig Könsprägel. Bett utan tandförluster. Välvinklad benstomme med vägvinnande rörelser. Torr och stram kroppsbyggnad men samtidigt muskulös. Svansen löst ringlad som helst slutar mitt på låret. finsk-spets Sidan 13 av 14

14 Inriktning för att nå målsättningarna Arrangera exteriördomarkonferenser för att ytterligare öka kunskapen bland domare om rasstandard och dess tolkning samt kunskap om rasens exteriöra svagheter. För att vid utställning åtgärda uppkomna problem. Arrangera jaktprovsdomarkonferenser för att ytterligare öka kunskapen bland domare om regelverk och dess tolkning samt Fortsatt publicering av resultat från utställning och jaktprov för att möjliggöra uppföljning av tillståndet i rasen. Kontinuerligt arbetande analysgrupper för att utvärdera redovisning från utställning och jaktprov. Utveckling av rasstrategier som genom tydliga åtgärdsprogram tar fasta på de resultat som utvärdering av utställning och jaktprov identifierat. Ordförklaringar. Autosomal nedärvning Autosomal nedärvning drabbar lika oberoende på kön. Förändringen sitter inte i könskromosomen. Polygen nedärvning (poly = många). Polygen nedärvning innebär att många gener tillsammans ger en egenskap, i lägre eller högre grad. Varje gen var för sig, ger en ganska liten eller ingen effekt alls, men som tillsammans ger stor effekt. Man kan inte tala om anlagsbärare som vid recessiv nedärvning utan en hund har större eller mindre mottaglighet för defekten. Katarakt eller grå starr är en grumling av ögats lins. Med PRA menas näthinne- (retinal) förtvining (atrofi) av fortskridande (progressiv) och ärftlig natur. PHTVL/PHPV är en förkortning av ordet persisterande (egentligen "framhärdande") i kombination med de latinska namnen på olika strukturer som normalt sörjer för ögats blodförsörjning under tidiga fosterlivet och på den primitiva glaskroppen som finns i ögat under fosterutvecklingen. Om stora rester av dessa finns kvar senare i livet kan de ge mer eller mindre allvarliga problem beroende på sin storlek. finsk-spets Sidan 14 av 14

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER, RAS, FINSK SPETS Rasspecifika avelsstrategier, RAS, Finsk spets

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER, RAS, FINSK SPETS Rasspecifika avelsstrategier, RAS, Finsk spets RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER, RAS, FINSK SPETS Rasspecifika avelsstrategier, RAS, Finsk spets INNEHÅLL Rasspecifika avelsstrategier, RAS, Finsk spets... 1 Sammanfattning... 3 Historik... 4 Finska spetsen

Läs mer

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS INNEHÅLL Historik... 3 Populationen... 4 REGISTRERINGAR... 4 Målsättning... 5 Tillvägagångssätt... 5 Djur använda i aveln... 5 Målsättning... 6 Tillvägagångssätt...

Läs mer

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 2013-10-20 1 (5) Svenska Norfolkterrierklubben Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Inriktning Rasklubbens långsiktiga mål är att bibehålla wachtelhundrasens specifika karaktär och jaktliga egenskaper som mångsidig bruksjakthund med god mentalitet,

Läs mer

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan

Läs mer

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Papillon-Ringens RAS-dokumentation Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2011 Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom specialklubben Svenska Dvärghundsklubben (SDHK) Papillon-Ringens

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel Tillägg till RAS-dokumentet för Cocker Spaniel Utarbetat av Jaktspaniels i Sverige (JIS) mars 2014 INLEDNING Denna del av RAS för cocker spaniel avser

Läs mer

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Portugisisk vattenhund är en riktigt gammal ras som har funnits längs hela Portugals kust sedan urminnes tider. Redan så tidigt som på 1200-talet finns

Läs mer

Avelsstrategi för Australisk terrier

Avelsstrategi för Australisk terrier Avelsstrategi för Australisk terrier Ursprung Den Australiska terrierns historia antas börja under kolonisationen på 1800-talet då emigranter från England och Skottland kom till Australien. Det var inte

Läs mer

Svenska Älghundklubbens Rasstrategi För Jämthund

Svenska Älghundklubbens Rasstrategi För Jämthund Svenska Älghundklubbens Rasstrategi För Jämthund Jämthundens historia Frågan om Jämthunden har samma ursprung som gråhunden kan diskuteras. En teori är att jämthunden härstammar från Inostranzewi - spetsen.

Läs mer

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2014-xx-xx Uppdaterad 2014-11-07 Innehållsförteckning Avelsstrategi Population/Avelsstruktur Hälsa Mentalitet/Funktion Exteriör

Läs mer

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Nuläge (Kursiv text är hämtad från nuvarande RAS från 2007. Större delen av detta RAS skrevs 2004 men godkändes först 2007) I Sverige finns

Läs mer

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Papillon-Ringens RAS-dokumentation Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2013 Delreviderad 2016 med avseende på nytt hälsoprogram. Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSTATEGI för

RASSPECIFIK AVELSTATEGI för RASSPECIFIK AVELSTATEGI för BRETON (epagneul breton) Sidan 1 av 15 Bakgrund Rasspecifik Avelstrategi På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel

RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel Innehållsförteckning Inledning... 3 Historik... 3 Nuläget... 4 Exteriör... 6 SRD... 6 Mål:... 7 Strategi:... 7 SAR = Silver(grå), Aprikos, Röd... 7 Mål:... 7 Strategi:...

Läs mer

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 INLEDNING Detta deldokument i Golden retrieverklubbens RAS, är till för att användas vid det dagliga arbetet i klubben när det gäller att förverkliga våra mål och

Läs mer

RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser

RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser malteser-001 2008-05-28 Sidan 1 av 12 Innehållsförteckning RAS-dokument för Malteser...5 Avelsstrategi och avelsmål...5 Exteriör...5 Hälsa...6 Knäledsstatus...6

Läs mer

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER 2011-2015 AVELSPOLICY Golden retrieverklubben har som ett övergripande mål att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, jaktligt

Läs mer

Framtidsplan för Svensk lapphund

Framtidsplan för Svensk lapphund Framtidsplan för Svensk lapphund I Svenska lapphundklubben jobbar vi hårt och fokuserat för att möjliggöra en hållbar framtid för den Svenska lapphunden. Vi är väl medvetna om problematiken med den starkt

Läs mer

Australisk terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Australisk terrier. Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende

Australisk terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Australisk terrier. Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 2-2014-08-15 1/14 Rasspecifik avelsstrategi RAS för 2/16 Ursprungligt RAS fastställt av SKK 2006-02-18, reviderad

Läs mer

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Underlag för analys Analysunderlaget är rasdata från SKK fram till och med december 2004. Analyser utgår från att de uppgifter

Läs mer

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling Avelsstrategi för östsibirisk laika 1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling Laikan är taigans jakthund nummer ett. Fram till 1970-talet var laikan som jakthund nästan okänd i Norden. Endast enstaka

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi Isländsk Fårhund Enligt uppdrag Agneta Persson och May Britt Sannerholt SIFK/AR Hans-Åke Sperne SIFK/int. sekr. och exteriördomare Svenska Isländsk Fårhund Klubben Antagen av

Läs mer

Rasanpassad Avelsstrategi

Rasanpassad Avelsstrategi Rasanpassad Avelsstrategi för Hannoveransk viltspårhund Svenska Schweisshundklubben 2005 hannoveransk-viltspårhund-001 2006-02-18 Sid 1 (6) AVELSSTRATEGIER HANNOVERANSK VILTSPÅRHUND INLEDNING Svenska Schweisshundklubben

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond

Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi, RAS På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s.k.

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Giltighetstid Avelsstrategin och avelspolicyn gäller tills vidare, medan avelsmålens giltighetstid är sju år, dvs. målen skall vara

Läs mer

Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar

Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar Förändringarna av SShKs Avels- och Uppfödaretiska regler blir mycket omfattande enligt avelsrådets förslag.

Läs mer

Svenska Parson Russell Terrierklubben. Rasspecifik Avelsstrategi. Version 2003, Utvärdering per 2008-12-31

Svenska Parson Russell Terrierklubben. Rasspecifik Avelsstrategi. Version 2003, Utvärdering per 2008-12-31 Svenska Parson Russell Terrierklubben Rasspecifik Avelsstrategi Version 2003, Utvärdering per 2008-12-31 Kortfakta för parsonaveln 2008 254 registrerade parson o varav 122 hanar och 132 tikar o varav 4

Läs mer

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013 UtvärderingavRAS,RasspecifikAvelsStrategi, kortsiktigamålförairedaleterrierår201 SvenskaKennelklubbengodkändeochfastställdeRASförairedaleterrierden22mars2012, förattgällafrånochmedår2012tillochmedår2016.rasharredovisatsiairedaleterrier

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi RAS Rasspecifik Avelsstrategi för Bracco Italiano På Svenska Kennelklubbens kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en rasspecifik avelsstrategi, fortsättningsvis

Läs mer

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov RAS Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov Rev. 2 2009 Avelsstrategier Slovensky Kopov Historik. Kopovens historia är ganska oklar. De första gångerna Kopovrasen omnämns skriftligen är på 1700

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA Revidering av RAS 2012 Fastställt RfG 2013-03-04 / Fastställt SGVK 2013-03-14/Fastställt SKK 2013-09-11 Innehållsförteckning Arbetet med revidering av RAS...

Läs mer

Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5

Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 HISTORIK Redan på 1400-talet dyker den upp inom konsten bl.a. på målningar av Rembrandt. Sydtyskland, närmare bestämt Bayern, anses vara den plats där de ursprungliga

Läs mer

RAS. Rasspecifika Avelsstrategier. För. Petit Basset Griffon Vendéen. Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011

RAS. Rasspecifika Avelsstrategier. För. Petit Basset Griffon Vendéen. Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011 RAS Rasspecifika Avelsstrategier För Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011 Sida 1 Rasspecifika avelsstrategier RAS för Petit Basset Griffon

Läs mer

gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7

gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7 gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7 Bakgrund Rasspecifik AvelsStrategi På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s k rasspecifik

Läs mer

SWKs Avelsrapport för år 2008

SWKs Avelsrapport för år 2008 SWKs Avelsrapport för år 28 Registreringar Under året registrerades 517 (367) wachtelhundvalpar. (Inom parentes anges siffrorna för 27.) De senaste 1 årens registreringssiffror visas i figur 1. Valparna

Läs mer

Kommentarer om nuvarande RAS

Kommentarer om nuvarande RAS Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.

Läs mer

AZAWAKH RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI. Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS 2014-11-30

AZAWAKH RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI. Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS 2014-11-30 RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI AZAWAKH Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS 2014-11-30 Dokumentet är baserat på tidigare RAS 2005-09-06 utarbetat av dåvarande Azawakh-

Läs mer

Svenska Stövarklubbens rasspecifika avelsstratergier

Svenska Stövarklubbens rasspecifika avelsstratergier Svenska Stövarklubbens rasspecifika avelsstratergier för Hamilton-, Schiller-, Smålands-, Finsk-, Luzernoch Gotlandsstövare Förenklad version av RAS för övriga raser organiserade under Sv Stk Svenska Stövarklubbens

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR AVEL- OCH HÄLSOKOMMITTÉN Ansvarig avel Syfte Avelsansvariga har som syfte att hjälpa nya och redan etablerade uppfödare med frågor gällande avel på rottweiler. Till tikägare som efterfrågar ska minst tre

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020

Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020 1 Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020 2 Innehållsförteckning Historik sid 3 Population sid 3 Hanhundsanvändning sid 4 Hälsa sid 5

Läs mer

RAS. Rasspecifik avelsstrategi för pudel

RAS. Rasspecifik avelsstrategi för pudel RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Nuläge - Population/Avelsstrukturer... 3 Populationsstorlek och registreringssiffror... 3 Genomsnittlig kullstorlek 2006-2015...

Läs mer

Förslag till RAS för Lapsk Vallhund

Förslag till RAS för Lapsk Vallhund Förslag till RAS för Lapsk Vallhund Innehåll: Förslag till RAS för Lapsk Vallhund... 1 Svenska lapphundklubbens mål:... 2 1. Rasens historiska bakgrund och utveckling.... 3 2. Beskrivning av nuläget...

Läs mer

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Wolvey Piquet of Clairedale tik f. 1950 Hur väljer vi avelsdjur? Vilka avelsmål har du? Vad känner ni

Läs mer

Kleiner münsterländer

Kleiner münsterländer Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning 1 Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Schnauzer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Schnauzer Författare (Klubb) Schnauzerringen RAS-dokument avseende Version Status Reviderad Sida 1.0 Final 2015-09-09 1/25 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Schnauzer Sida 2 2/25 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union Grupp 5 FCI-nummer 276 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-21 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Centralstyrelse 2009-02-05 NORRBOTTENSPETS

Läs mer

Årsmöten för NSFN och SPJ Till NSFN:s årsmöte i Norge deltog Tommy Lannemar och till SPJ:s årsmöte i Finland hade vi inte möjlighet att medverka.

Årsmöten för NSFN och SPJ Till NSFN:s årsmöte i Norge deltog Tommy Lannemar och till SPJ:s årsmöte i Finland hade vi inte möjlighet att medverka. Verksamhetsberättelse 2015 för Specialklubben för Skällande Fågelhundar (SSF) Mål För Specialklubben för Skällande Fågelhundar, SSF, gäller det för SKK:s medlemsorganisationer gemensamma målet att kontinuerligt

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Fastställd 2009-01-24 Elisabet Levén Ordförande Svenska Vinthundklubben 1 av 5 Rasklubben för Svenska Podengo Portugués

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS. golden retriever

Rasspecifik avelsstrategi RAS. golden retriever Rasspecifik avelsstrategi RAS golden retriever Golden retrieverklubben 2005 1 Innehåll RASSPECIFIK AVELSSTRA VELSSTRATEGI TEGI - RAS Avelspolicy och avelsstrategi 3 RAS - vems ansvar 3 AVELSSTRA VELSSTRATEGI

Läs mer

Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund.

Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund. DEL 2 - Rasspecifika Avelsstrategier Prioriteringar: En god hälsa som möjliggör ett långt liv utan hälsostörningar. I arbetet har utgångspunkten varit att hälsa är ett begrepp som inte bara relaterar till

Läs mer

Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier

Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier Sidan 1 2006-02-12 Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier Kort historik och bakgrund Den släthåriga foxterriern avlades ursprungligen fram för att fungera som en grythund, s.k. rävsprängare, vid den klassiska

Läs mer

RAS -- Rasspecifik Avelsstrategi för Shiba

RAS -- Rasspecifik Avelsstrategi för Shiba RAS -- Rasspecifik Avelsstrategi för Shiba Förord Vi har valt att helt skriva om vårt RAS av flera orsaker. Föregående RAS-dokumentet, som skrevs under 2005 och fastslogs av SKK 2006, var inte skrivet

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Jack Russell terrier

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Jack Russell terrier Författare (Klubb) Jack Russellklubben RAS-dokument avseende Version Status Reviderad - - - 1/24 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Jack Russell terrier RAS 2014 BEHÅLLA RASEN FRISK OCH SUND. 2/24 Innehåll

Läs mer

Bilaga 1: SBTKs arbete 1990 fram till nu Senast uppdaterad: 2010-07-22

Bilaga 1: SBTKs arbete 1990 fram till nu Senast uppdaterad: 2010-07-22 SBTK:s arbete Svenska Bostonterrierklubben har arbetat aktivt med avelsfrågor sedan 1970-talet. Dock dröjde det till 1994/1995 innan någon nedskriven viljeyttring fanns att tillgå för uppfödarna. Arbetet

Läs mer

RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK

RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK Vildhund Canaan dog är liksom australisk dingo och carolina dog en s.k. semivild hund. De är återförvildade hundar som härstammar från de tidigaste

Läs mer

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015 Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015 Historisk bakgrund och utveckling. Ursprung. Dagens Karelska Björnhund har sina rötter i Laatoka i Karelen, Aunus och Viena där man använde hunden vid jakt

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktspringerspaniel

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktspringerspaniel Rasspecifika avelsstrategier för Jaktspringerspaniel Tillägg till RAS-dokumentet för Springer Spaniel Utarbetat av Jaktspaniels i Sverige (JIS) mars 2014 INLEDNING Denna del av RAS för springer spaniel

Läs mer

RAS. Golden retriever

RAS. Golden retriever RAS Golden retriever 2012 2016 RAS FÖR GOLDEN RETRIEVER 2012-2016 Innehållsförteckning: Bakgrund & rasens historia 1 GRK:s uppföljning av RAS 2 Avelspolicy & avelsstrategi 5 Klubbstyrelsens uppdrag 6 Långsiktiga

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi

Rasspecifik avelsstrategi Rasspecifik avelsstrategi Svenska Riesenschnauzerklubben 2011 1 Arbetsgruppen som har arbetat med Svenska Riesenschnauzerklubbens RAS (Rasspecifika Avelsstrategier) har bestått av AfRS avelskommitté bestående

Läs mer

Anteckningar från. Uppfödarkonferens 2008

Anteckningar från. Uppfödarkonferens 2008 Anteckningar från Svenska Rottweilerklubbens/AfR Uppfödarkonferens 2008 VÄLKOMNA! Yvonne Brink hälsade alla välkomna, och framförallt Hans Öierstedt som skulle börja konferensen med att föreläsa om genetik.

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund

Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund foto: Mattias Klum Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare och täckhundsägare Svenska Sennenhundklubben 2005-04-08 Rasspecifik

Läs mer

RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND

RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND Rashistorik Basset Artésien Normand (BAN) är en fransk, kortbent, drivande jakthund. Det är en korsning av bassets från Artois och bassets

Läs mer

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning www.skk.se/uppfödning 28 mars 2011 ATT LETA AVELSDJUR Genetiken i all ära den hjälper oss inte helt och hållet att hitta de avelsdjur vi behöver. För det behöver vi andra, mer praktiskt tillämpbara verktyg.

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi (RAS) Podengo Português

Rasspecifik avelsstrategi (RAS) Podengo Português Rasspecifik avelsstrategi (RAS) Podengo Português - liten, mellan o stor - släthårig o strävhårig Fastställd av SKK 2015-05-20 Innehållsförteckning Förord. 3 Podengo Português den allsidige kamraten..

Läs mer

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för Författare (Klubb) BBHC RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 1-140428 1/13 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Bichon Havanais 2/13 Innehåll Inledning... 4 Generellt om rasen... 4 Rasens historia,

Läs mer

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI BORDERTERRIER 2012

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI BORDERTERRIER 2012 RASANPASSAD AVELSSTRATEGI BORDERTERRIER 2012 HISTORIK Borderterriern uppstod i trakterna där England och Skottland möts. Rasen har funnits som enhetlig typ mycket länge, formad främst av praktiska krav

Läs mer

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 1. Historisk bakgrund och utveckling. Ursprung. Dagens Karelska Björnhund har sina rötter i Laatoka i Karelen, Aunus och Viena där man använde hunden vid jakt av all

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI GOLDEN RETRIEVER Sammanfattning, reviderad 2007 INNEHÅLL RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI RAS... 3 Avelspolicy och avelsstrategi... 3 RAS vems ansvar?... 3 AVELSPOLICY FÖR GOLDEN RETRIEVER...

Läs mer

RAS Uppföljning 2 2014

RAS Uppföljning 2 2014 2015-02-12 1 RAS Uppföljning 2 2014 Nuläge Registreringar 1990-2009 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

Rasstrategi, RAS, för engelsk setter 2013-2017

Rasstrategi, RAS, för engelsk setter 2013-2017 Rasstrategi, RAS, för engelsk setter 2013-2017 1. Rasens historiska bakgrund och utveckling. En framstående jakthund med mjukt temperament, mycket energi och stor jaktlust engelsk setter! 1.1 Genetisk

Läs mer

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik

Läs mer

Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning

Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Index för bättre ledhälsa nu för fler raser! I januari 2016 införs index för, och i vissa raser

Läs mer

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna

Läs mer

Populationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte framåt och väl avvägda prioriteringar nu)

Populationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte framåt och väl avvägda prioriteringar nu) Minnesanteckningar fört vid Schnauzer Pinscherklubbens (SSPK) avelskonferens 9 maj 2015 Antal deltagare: 39 anmälda och varav 34 deltagare Populationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte

Läs mer

Historik över våra raser. Norrbottenspetsen.

Historik över våra raser. Norrbottenspetsen. 1 /14 Historik över våra raser. För många tusen år sedan, drog sig inlandsisen undan i Norden och lämnade land efter sig som så småningom skogsbekläddes och besattes av olika djurarter. Älvar och sjöar

Läs mer

Information om index för HD och ED

Information om index för HD och ED www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

Uppfödare av. Något för mig?

Uppfödare av. Något för mig? Uppfödare av Något för mig? Kanske går du i tankar om att bli uppfödare av labrador retriever, eller är du redan uppfödare av rasen? Den här broschyren är tänkt att ge några goda råd på vägen. Jag vill

Läs mer

Mentalitet. Historik och ursprung. kullar i Sverige och dels har vi mycket stränga importregler.

Mentalitet. Historik och ursprung. kullar i Sverige och dels har vi mycket stränga importregler. 1 kullar i Sverige och dels har vi mycket stränga importregler. Raskompendium inför domarkonferensen 2009. Text och bilder av Helene Wrede Historik och ursprung Rasen härstammar från Thailand och på thailändska

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Irländsk vattenspaniel. (Trevligare layout för framsidan är under utarbetande)

Rasspecifik avelsstrategi för Irländsk vattenspaniel. (Trevligare layout för framsidan är under utarbetande) Rasspecifik avelsstrategi för Irländsk vattenspaniel (Trevligare layout för framsidan är under utarbetande) irländsk-vattenspaniel-001 2007-10-31 Sid 1 (19) Innehållsförteckning VAD ÄR RAS?...2 Information

Läs mer

RAS Griffon Fauve de Bretagne

RAS Griffon Fauve de Bretagne 1 RAS Griffon Fauve de Bretagne Historia Fauve de Bretagne en ras med 2 varianter(griffon Fauve och Basset Fauve) Griffon Fauve de Bretagne är en mkt gammal ras som tillhörde adeln och de rika. När det

Läs mer

Svenska Älghundklubben

Svenska Älghundklubben Raskompendium för Hälleforshund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Hälleforshund på utställning. Den är också tänkt att användas vid

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier

RAS Rasspecifika avelsstrategier RAS Rasspecifika avelsstrategier Nova Scotia Duck Tolling Retriever VERSION 2007-01-10 INLEDNING Nova Scotia Duck Tolling Retriever, fortsättningsvis benämnd tollare, är en hundras som under de senaste

Läs mer

Rasspecifika Avels Strategier

Rasspecifika Avels Strategier Rasspecifika Avels Strategier för Gos d Atura Catalá Detta dokument är sammanställt av: Camilla Forsner, Monika Höglund och Veronica Ferreira för Ras klubben för Övriga Gårds och Vallhundar gos-d-atura-catala-001

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier

RAS Rasspecifika avelsstrategier RAS Rasspecifika avelsstrategier RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar,

Läs mer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer 1 Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer Kapitel 1 regler för medlemmar i SKK-organisationen Det krävs av varje medlem i SKK-organisationen 1:1 Att behandla

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar,

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 för Specialklubben för Skällande Fågelhundar (SSF)

Verksamhetsberättelse 2014 för Specialklubben för Skällande Fågelhundar (SSF) Verksamhetsberättelse 2014 för Specialklubben för Skällande Fågelhundar (SSF) Mål För Specialklubben för Skällande Fågelhundar, SSF, gäller det för SKK:s medlemsorganisationer gemensamma målet att kontinuerligt

Läs mer

För dig och din hund! SVENSKA KENNELKLUBBEN HUNDÄGARNAS RIKSORGANISATION

För dig och din hund! SVENSKA KENNELKLUBBEN HUNDÄGARNAS RIKSORGANISATION För dig och din hund! SVENSKA KENNELKLUBBEN HUNDÄGARNAS RIKSORGANISATION SVENSKA KENNELKLUBBENär hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. I organisationen finns

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier för Maremmano Abruzzese (Cane da pastore maremmano abruzzese)

Rasspecifika Avelsstrategier för Maremmano Abruzzese (Cane da pastore maremmano abruzzese) Rasspecifika Avelsstrategier för Maremmano Abruzzese (Cane da pastore maremmano abruzzese) RAS 2013 Reviderat från 2005 Allmänt Namn: Maremmano Abruzzes Grupp: 1 sektion 1, FCI 201 Hemland: Italien Användning:

Läs mer

Rasstrategi, RAS, för engelsk setter 2013-2017

Rasstrategi, RAS, för engelsk setter 2013-2017 Rasstrategi, RAS, för engelsk setter 2013-2017 1. Rasens historiska bakgrund och utveckling. En alert, tillgiven, samarbetsvillig jakthund för alla väder engelsk setter! 1.1 Genetisk variation och rasspecifikt

Läs mer

AVELSRAPPORT FÖR BICHON FRISÉ

AVELSRAPPORT FÖR BICHON FRISÉ AVELSRAPPORT FÖR BICHON FRISÉ År 2013 Avelskommittén har under 2013 bestått av: Mia Berg (sammankallande) Barbro Jonsson Monika Winterhamre. Antal registrerade hundar under året var 237st, vilket är en

Läs mer