Utveckla välfärdenmed Europeiska

Transkript

1 Foto: Hassela Helpline Utveckla välfärdenmed Europeiska socialfonden dropouts När ungdomar hamnar utanför 4 Politiker tycker: Eva Nypelius (C) 16 Anders Teljebäck (S) 22 Språksatsning gav bättre äldreomsorg 10 Lärarnas kompetens gör skillnad 20 Foto: Hans Alm Socialfonden ger extra kraft till den svenska välfärden Åsa Lindh, Generaldirektör, Svenska ESF-rådet 2 Hassela Movement Succéprojekt i Malmö 28 Distribueras med Dagens Samhälle november 2013

2 2 inledare Konsten att lyfta sig själv i håret Socialfonden ger extra kraft till den svenska välfärden O m du arbetar med kompetensutveckling på jobbet eller med stöd till människor som står utanför arbetsmarknaden så erbjuder Europeiska socialfonden möjligheter att pröva nya metoder och samverkansformer. I den här tidningen har vi samlat exempel på utvecklingsarbete inom Socialfonden, i form av både framgångar och svårigheter. Här finns röster och åsikter från deltagare, verksamhetsledare och politiker. Socialfonden har öppnat nya vägar till sysselsättning för arbetslösa och långtidsjukskrivna. Vi har erbjudit kompetenslyft för anställda och medverkat till en ny syn på arbetsplatslärande. Under åren , kommer nära en halv miljon människor i Sverige att ha deltagit i satsningar inom ramen för Socialfonden. Några av dessa personer finns med i tidningen. Jag vill särskilt lyfta fram det arbete som görs för unga, i och utanför skolan vilket utgör ett särskilt tema i tidningen. Men Socialfonden handlar inte bara om att individen ska utvecklas, minst lika viktigt är att vi börjar tänka i nya banor i arbetslivet, förändrar attityder, strukturer och regler. Från enskilda arbetsplatser och lokala organisationer till regional och nationell politik. Framöver kommer Europeiska socialfonden att tillsammans med andra delar i EU:s stödsystem i ännu högre grad verka för att uthålligt utveckla välfärd och arbetsliv. Bättre samverkan mellan aktörer och stödsystem är viktigt. Det finns många hinder för utvecklingsarbetet att förändra tröga system inifrån kan vara som att lyfta sig själv i håret. Socialfonden kan ge den extra kraft som gör det möjligt. π Framöver kommer Europeiska socialfonden att tillsammans med andra delar i EU:s stödsystem i ännu högre grad verka för att uthålligt utveckla välfärd och arbetsliv Ytterst är vi på det sättet en del av Europas sätt att lösa globala utmaningar för hållbar utveckling och inkluderande tillväxt. Med starka projektägare, lärande och goda idéer hoppas jag att Europeiska socialfonden även i fortsättningen ska kunna medverka till fler och bättre jobb i Sverige. socialfonden i siffror Europeiska socialfonden är EU:s gemensamma verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. I Sverige har Socialfonden för en total budget på 6,2 miljarder kronor, där minst lika mycket tillkommer i nationell medfinansiering. Arbetet är uppdelat i två olika programområden Programområde 1 (PO 1) avser projekt som ökar kompetensen hos arbetstagare och egna företagare. Programområde 2 (PO 2) avser projekt för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. 3,6 miljarder kronor har avsatts för PO 1, och 8,4 miljarder kronor för PO 2. Statistik en viktig del av uppföljningen. Varje år gör ESF-rådet årligen tillsammans med Statistiska Centralbyrån en sammanställning av hur medlen används, dels genom statistik och dels genom exempel. Skriften Socialfonden i siffror Projektens deltagare och nytta ger på detta vis en spännande inblick i Socialfondens verksamhet. Över projekt har beviljats stöd Från 2008 till och med mars 2013 har över projekt beviljats stöd. Den kommunala sektorn har beviljats mest pengar för kompetensutveckling (29 procent), följt av den privata sektorn med 26 procent. Inom PO 2 har 40 procent av pengarna gått till den kommunala sektorn, 22 procent till ideella organisationer och 15 procent till statliga sektorn. Övriga 12 % Landsting 10 % Kommun 37 % Ideella organisationer 19 % Privat 22 % Det är en ganska stor spridning på vilka ägare som finns i projekten. Kommunala sektorn inklusive landsting är ändå den klart dominerande ägaren och tyder på att det finns ett stort engagemang och intresse för socialfondens insatser både gällande kompetensutvecklingsinsatser för anställda och insatser för att minska utanförskapet. Åsa Lindh, generaldirektör, Svenska ESF-rådet Svenska ESF-rådet Är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att förvalta Socialfonden och Integrationsfonden i Sverige. Foto: Hans Alm PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB redaktion: Per-Åke Hultberg & Samuel Hultberg Texter: Johanna Senneby, Lars Bergström, Anna- Karin Florén, Owe Ivarsson, Per-Åke Hultberg och Samuel Hultberg FORMGIVNING: Camilla Lindmark REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: Mittmedia Print FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Ulf Malmström tel ulf.malmstrom@activemediapartner.com Denna tidning är framtagen av: Processtödet Spel, som finansieras av Europeiska Socialfonden. Kontakt: Owe Ivarsson, tel owe@europaforum.se

3 3 aniara Ett enormt klätterträd där alla får plats i dess stora grenar Mitt i Hallsberg, på Västra Storgatan finns kulturrummet aniara, en verksamhet som är till för unga vuxna personer som haft svårt att ta sig in på den vanliga arbetsmarknaden. Alla deltagare har någon form av funktionsnedsättning, dock främst neuropsykiatriska sådana. Deltagarna på aniara erbjuds en chans att öka sin självkänsla, stärka självförtroendet och utvecklas som individer. Med hjälp av kreativtskapande får deltagarna möjligheten att uttrycka sig och visa att man är någon som kan något. Den sociala samvaron med andra personer som själva har erfarenhet av att vara udda och utanför, är också viktig för den personliga utvecklingen. Ja, det är möten mellan vi människor som är stora grejen liksom, säger Oscar, alla förstår varandras situation på något sätt. Enligt deltagarna är miljön på aniara lugn och trygg, stillsam och stressfri. Vi skapar, umgås och mår bra säger Karin, aniara är min harmoni, mitt andningshål. Jag får måla och dela med mig av det jag kan med andra och också lära mig nya saker varje dag. Fredrik håller med Karin och tillägger, Jag gör saker jag varken kunnat, eller velat göra tidigare, och får numera massor med idéer till nya projekt. Annika säger, Det är bra att komma upp på morgonen och veta att man ska komma hit. Det betyder mycket att ha något bättre att göra än att sitta framför TV:n hela dagen! Hon berättar att man kan sy, snickra, måla, rita, väva, skulptera och mycket annat. Annika har även vid ett par tillfällen gjort succé genom att spela och sjunga sina egen komponerade låtar för kompisarna på aniara. Robin H. och Mathilda tycker det är mycket roligt att alla får ställa ut det man producerar i huset. Sedan starten i september 2012 har det blivit ett 20-tal utställningar som gjort att samtliga deltagare kunnat visa vad de kan för Hallsbergsborna, för genomresande och även för de många spontanbesökarna till aniaras lokaler. Efter att ha intervjuat alla deltagare har undertecknade kommit fram till att aniara kan bäst sägas vara ett litet frö, som med mycket kärlek och omsorg kan växa och frodas till något stort, typ ett enormt klätterträd där alla får plats i de stora grenarna, och som förhoppningsvis gör världen till en något bättre plats. Robin Johansson Fredrik Danielsson Christofer Reinholds Projekt Transit Projekt Transit finansieras av ESF och pågår i sin nuvarande form fram till sista december Projektägare är Activa och projektet är verksamt i södra Örebro Län. Målsättningen är att skapa en modell för övergång skola arbetsliv. Ett åttiotal samtidigt pågående deltagare erbjuds ett individuellt och långsiktigt stöd enligt metoden Supported Employment och några deltagare erbjuds också möjligheten till utlandspraktik. Som en del av projektets verksamhet har den ekonomiska föreningen Aniara startats. Jag gör saker jag varken kunnat, eller velat göra tidigare, och får numera massor med idéer till nya projekt. Fredrik Det är bra att komma upp på morgonen och veta att man ska komma hit. Annika Utlandspraktik En av författarna till artikeln om aniara är Robin Johansson. Han är även en av sju stycken funktionsnedsatta ungdomar som under vecka 42 fick åka till Landshut i södra Tyskland på en månadslång utlandspraktik. Syftet med resan är att ungdomarna genom utomlandspraktik ska kunna få nya erfarenheter och kunskaper om hur det är att arbeta utomlands, att kunna integrera med nya kulturer och att bygga fastare broar mellan olika länder. Robin gör praktik tillsammans med en annan projektdeltagare på ett samlingscenter som heter Bürgerhaus (Medborgarhuset). Huset är till för barn och vuxna som på ett eller annat sätt har svårt att komma in i det tyska samhället. Där kan de få hjälp med allt ifrån läxor, till språkkurser, eller få vara med i skaparverkstäder och dylikt. Två av de övriga ungdomarna praktiserar på Knogler Handelsträdgård, och lär sig hur man sköter blommor och allmän växtvård. En annan ungdom är på Georg Rost Bilverkstad där han sysslar med bilrekonditionering, däckbyten och enkel mekanik. De kvarvarande ungdomarna lär sig bland annat laga mat och servera kunder på Restaurang Jugendheim.

4 4 dropouts Så minskas avhoppen i Åre del i Sveriges största dropout-projekt En stor andel ungdomar avslutar aldrig gymnasiet med fullständiga betyg. Projektet PlugIn under ledning av SKL är Sveriges största med fokus på den gruppen elever. Med 200 miljoner kronor socialfondsmedel ska antalet så kallade dropouts minskas rejält. En av de medverkande regionerna är Jämtlandsregionen där fem kommuner genom projektet fått 20 miljoner kronor för att förebygga avhopp i skolan. Julia Arvidsson går i trean på Åre Gymnasium och Johanna Bogfors är den lärare som ansvarar för undervisningen i PlugIn. En del tycker att det är jobbigt att vara helklass, andra har läs- och skrivsvårigheter eller drogproblematik. Vissa behöver bara extra uppmärksamhet eller har svårt att få tummen ur. Här kan de ta igen sina icke-godkända betyg eller plugga så att de ligger i 14,1 procent av EU:s ungdomar mellan 16 och 24 gick inte ut gymnasiet med fullständiga gymnasiebetyg år Anledningarna till avhopp från skolan är väldigt varierande. Skoltrötthet, ambitioner och elevens socioekonomiska bakgrund är påverkande faktorer. F foton: Loa Bie fas med sina klasskamrater, säger Johanna Bogfors. Julia Arvidsson sköter alla sina studier från Johannas rum. Efter gymnasiet vill hon plugga vidare, drömmen är att bli psykolog eller skolkurator. Då måste jag ha fullständiga gymnasiebetyg. Om inte PlugIn hade funnits hade jag nog hoppat av, det var lite som räddaren i nöden, säger hon. En tredjedel av de som börjar gymnasiet, slutför aldrig sina studier och antalet arbetssökande hos Arbetsförmedlingen med bara grundskolekompetens har nästan fördubblats de tre senaste åren. Detta enligt SKL:s studie Motverka studieavbrott från Låg utbildningsnivå går hand i hand med destruktiva livsmönster och att få ett jobb utan fullständiga gymnasiebetyg idag, är svårt. Att minska avhoppen från skolan är även ett av målen i Europa 2020, EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt. Strax under tio procent av Sveriges ungdomar mellan 16 och 24 gick inte ut gymnasiet med fullständiga gymnasiebetyg år Motsvarande siffra för EU totalt är 14,1 procent en siffra som ska sjunka till under tio procent. PlugIn som är Sveriges största projekt med fokus på dropouts har siktet inställt på en andel betydligt under EU:s tioprocentsmål. Målgruppen är elever över 16 år som löper störst risk att hoppa av gymnasiet och att få tillbaka dem som redan gjort det. Dessa elever ska då få möta nya metoder och arbetssätt, som att arbeta i mindre grupper. En annan att skapa system för att lättare samverka mellan olika aktörer på både lokal, regional och nationell nivå. Samarbete mellan skolor, socialtjänst och arbetsförmedling är centralt. Johanna Bogfors på Åre Gymnasium är hoppfull. Om vi ska vara en av Sveriges bästa skolor, behöver vi flexibelt lärande, menar hon. Projektets erfarenheter ska sprida sig till övriga lärare som nu börjar upptäcka att PlugIn inte är ett hot, utan en resurs och möjlighet. Tanken är att projektet ska vara så bra att skolan inte har råd att avvara det. π Projektets erfarenheter ska sprida sig till övriga lärare som nu börjar upptäcka att PlugIn inte är ett hot, utan en resurs och möjlighet. Johanna Bogfors, ansvarig lärare för undervisningen i PlugIn. Projektfakta PlugIn Är med 200 miljoner kronor Sveriges största samverkansprojekt för att minska avbrott från gymnasiet. Leds av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Är ett samverkansprojekt med Göteborgsregionens kommunalförbund, Region Jämtland, Regionförbunden i Kalmar län och södra Småland, Region Västerbotten och Region Östsam. Ett sextiotal kommuner i dessa regioner har också anslutit sig till projektet. PlugInnovation Är en nationell, digital plattform för att motverka avbrott från gymnasieskolan. Syftet är att på ett ställe samla kunskap som är central för personer som arbetar för att motverka avbrott och främja närvaro i skolan. PlugInnovation utvecklas inom ramen för projektet PlugIn. På websidan pluginnovation.se samlar de olika PlugIn-delprojekten Johanna Bogfors, statistik, ansvarig lärare metoder, forskning för undervisningen och innovationer i PlugInsom rör studieavbrott. 300 miljoner på dropouts Nästan en tredjedel av de ungdomar som påbörjar gymnasiet fullföljer inte sin utbildning. Socialfonden har därför satsat 150 miljoner kronor på åtta projekt på så kallade dropouts. Unga som inte har fullföljt sin skolgång eller har en ofullständig gymnasieexamen har uppmärksammats på många håll de senaste åren. Situationen har försämrats över tiden, en trend som håller i sig. Utvecklingen är inte kopplad till någon konjunktur eller annan tillfällig händelse och situationen är liknande i hela Europa. Europeiska kommissionens strategi EU 2020 har som ett mål att andelen ungdomar som inte fullföljer sin skolgång ska vara under 10 procent. Under en rad år har Socialfonden därför finansierat försöksverksamhet och stött insatser som berör tusentals lärare och elever. Målet är att förändra och förbättra utbildningssystemen så att färre ungdomar hamnar i utanförskap. Efter upphandling har Svenska ESF-rådet tilldelat åtta kommuner, utbildningsanordnare och ideella föreningar 150 miljoner kronor för att genomföra utvecklingsinsatser i syfte att minska antalet ungdomar som hoppar av skolan. Motsvarande belopp tillkommer i medfinansiering, vilket gör att upphandlingen totalt omfattar 300 miljoner kronor. Socialfondens åtta dropout-projekt: Innovationssystem dropouts Projektägare: Jämtlands läns gymnasieförbund. Plug in Projektägare: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ungdomskraft Projektägare: Gotlands kommun. Stödinsatser för unga i Östergötland Projektägare: Studiefrämjandet i Östergötland. Rätt väg ut Projektägare: Medlefors folkhögskola. VBU Vägval framtid Projektägare: Västbergslagens utbildningscentrum. Vetlanda dropouts Projektägare: Vetlanda kommun. Nätverket Projektägare: Föreningen Furuboda.

5 5 coaching projektet I SANDVIKEN/HOFORS, projektledare, Fyra av personerna bakom framgången i Coachingprojektet är Anders Johansson peut. KBT-tera rn, Falkerho Suzanne och coach Berg, Henrik gog, Helena Johansson, hälsopeda

6 6 DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDENS PROCESSTÖD SPEL ANNONS DROPOUTS Depression, ångestproblematik, svåra hemförhållanden och en misstro mot skolsystemet anledningarna till att unga hoppar av skolan är många och varierande. Att skolorna inte har kompetens och resurser att hantera psykiska problem är problematiskt, menar Mats Johnsson och föreslår skatteväxling mellan kommun och landsting. När ungdomar hamnar utanför Jag har under hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med ungdomar som inte kommer till skolan. Genom alla tider har det funnits cirka 25 procent som vi inte kan fånga upp, säger Mats Johnsson. Under sina 43 år inom skola har Mats Johnsson gått från speciallärare på högstadium, via gymnasielärare till utbildningschef. Som rektor på sin nuvarande arbetsplats Västbergslagens utbildningscentrum har han byggt upp introduktionsprogrammet ett gymnasieförberedande program för de elever som saknar eller Mats Johnsson, rektor på Västbergslagens Utbildningscentrum. Foto: Anna Bertilsson, VBU inte har fullständiga betyg. Det är inte begåvning hos eleverna som saknas, de är bara inte i form att ta emot vad skolan har att erbjuda, som mer matte och svenska. Det hjälper inte att utöka ämneskunskaperna om eleverna inte ens kan ta emot dem, säger han. Mats Johnsson beskriver deltagarna i ESF-projektet Vägval framtid, som att de är i dåligt skick psykiskt, fysiskt och socialt. Många har blivit isolerade och tappat kontakten med både jämnåriga och vuxenvärlden. De lider inte sällan av ångest, depressioner och har föräldrar som inte orkar med. I skolan finns ingen hjälp mot detta att tillgå. Många har varit på Vuxen- eller Barn- och ungdomspsykiatrin och vänt. De har inte fått den hjälp de behöver, 10 Drygt tio miljoner kronor har möjliggjort ESF-projektet Vägval framtid. bland annat för att vården inte är kopplad till skolan och den verklighet de befinner sig i, säger Mats Johnsson. Det är här gruppen hamnar utanför. Det är också här projektet Vägval framtid kommer in i bilden. Av de 25 procent som faller bort under skolperioden, är runt 10 till 15 procent riktigt svåra fall, som riskerar att hamna helt utanför samhället om de inte får hjälp. Idag har vi ett system där olika instanser sköter sina delar. Jag tror inte längre på samverkan mellan dessa. Under alla mina år har ordet samverkan gått som ett mantra under chefsträffar avsedda att lösa problemen för dessa elever. Mats Johnsson menar att det dock satt väldigt få spår i form av konkret vardagssamarbete. Därför tror han att det är dags för en skatteväxling mellan landsting och kommun för att säkerställa att dessa ungdomar får resurser. Den behandling som de här eleverna behöver måste skötas av personal med både lärarkompetens och kunskap inom KBT eller psykoterapi. Hjälpen måste också finnas där ungdomarna är, alltså i skolan och i hemmen. Drygt tio miljoner kronor har möjliggjort projektet. En spottstyver i jämförelse med vad Vägval framtid, tjänar åt kommunen i uteblivna kostnader för de 57 elever som hittills gått igenom projektet. Man brukar räkna med att den här gruppen unga kostar runt 2 miljoner per person och år om man tar in exempelvis familjeboende och sjukvård. Många av ungdomarna har dessutom I Ludvika och Smedjebacken finns det cirka 400 ungdomar mellan 16 och 24 år som varken jobbar eller studerar. Vägval framtid syftar till att erbjuda stöd till dessa, som i sin tur ska kunna leda till teoretisk utbildning, yrkesutbildning och jobb. Projektet pågår till juni Idag har vi ett system där olika instanser sköter sina delar. Jag tror inte längre på samverkan mellan dessa. Under alla min dessa elever menar Mats Johnsson, rektor på Västbergslagens Utbildningscentrum. På bilden ungdomar från VBU:s verksam π Hjälpen måste också finnas där ungdomarna är, alltså i skolan och i hemmen. autism, som kostar landstinget massor att hantera. En stor del av problematiken ligger i att ingen har helikopterperspektiv på de resurser som läggs på dessa individer på olika håll, ingen ser hur mycket de egentligen kostar. Men jag tror att politiken FAKTA PROJEKT VÄGVAL FRAMTID: (VBU INSATSER FÖR UNGDOMAR) börjar förstå att den här gruppen är ett stort samhällsproblem. För att kunna lösa det behöver vi, förutom mer pengar, också lärare som vill fortbilda sig inom psykiatri, organisationsförändringar som ger skolan mandat att arbeta behandlande och en förändrad inställning i skolorna vi skuldbelägger eleverna när det egentligen är skolan och övriga myndigheter och institutioner som behöver förändras för att kunna möta deras behov, avslutar Mats Johnsson. Projektägare är Västbergslagens utbildningscentrum i samarbete med Ludvika kommun, Smedjebackens kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Finsam och Polisen. Avhopp i skolan Kommunerna har ett uppföljningsansvar för gymnasieskolan och de signalerar till oss i projektet om en ungdom inte orkar med studierna och stannar hemma. Det är då vi kommer in. Det säger psykoterapeuten Gun- Britt Lindblad på Västerbergsslagens utbildningscentrum i Ludvika, som tillsammans med rektor Mats Johnsson är ansvarig för det uppmärksammade socialfondsprojektet Vägval framtid. Projektet ingår i Socialfondens satsning att motverka dropouts i skolan och syftar till att erbjuda stöd till ungdomar mellan 16 och 24 år som varken jobbar eller studerar. Förhoppningen är att det ska kunna leda till teoretisk utbildning eller yrkesutbildning som kan leda till jobb. I Ludvika och Smedjebacken i

7 7 FKG09 och Start 11 - kompetensutveckling i samverkan Fakta FKG09 / Start 11: Projekttid: 1juni sept 2011 / 1 sept mars 2014 Budget: 26 Mkr / 20,4 Mkr Antal unika utbildade t o m 1 okt 2013: st Antal använda utbildningsplatser t o m 1 okt 2013: st Ingela Håkansson, Malin Sahlsten och Stefan Håkansson Det stora kompetensutvecklingsprojektet inom fordonsindustrin Start 11 går nu in slutskedet. Om sex månader avslutas projektet som har sitt ursprung i svallvågorna efter fordonskrisen a år har ordet samverkan gått som ett mantra under chefsträffar avsedda att lösa problemen för het. Foto: Micke Öst Projekt i Dalarna vänder trenden Dalarna finns många ungdomar i den här åldersgruppen som varken jobbar eller studerar. Vägval framtid handlar om att fånga upp dessa och få dem på banan igen. Steg ett är kontakt med ungdomen i hemmet och träffa familjen. Vi försöker motivera dem helt enkelt och om de inte svarar på kallelser, mejl eller telefonsamtal är ett besök i hemmet det enda som återstår, säger Mats Johnsson. Många kan inte ta sig till skolan på egen hand, inflikar Gun- Britt Lindblad. Det kan handla om både mobbning, sociala rädslor eller brist på pedagogiskt stöd. De har fastnat vid datorn, sover hela dagarna och är uppe på natten. Efter knuten kontakt görs en individuell kartläggning och handlingsplan. Att göra familjen delaktig är mycket viktigt. Vissa ungdomar behöver kanske bara läsa något π Steg ett är kontakt med ungdomen i hemmet och träffa familjen. enstaka gymnasieämne medan andra erbjuds yrkesintroduktion, praktik eller daglig verksamhet. Det sistnämnda är det vanligaste, säger Gun-Britt Lindblad. Vi söker upp ungdomar och vi bryr oss. Vi ger dem trygghet, skapar relationer och visar att de duger som de är, men visar också på möjligheten att utvecklas vidare som person. Utifrån det försöker vi hitta olika vägar som ska kunna leda till meningsfull sysselsättning. Projektet är på två år och avslutas i juni. Hittills har kontakt tagits med 75 ungdomar. Målet är att nå ytterligare 15 innan projekttidens slut. Drygt tio miljoner kronor har möjliggjort satsningen. Då, 2009, drabbades Blekinges företag inom fordonsindustrin av vikande orderingång. Industrin varslade och Olofströmsregionen drabbades hårt. Industri och offentliga aktörer samlades och skapade kompetensutvecklingsprojektet FKG09 för att via kompetensutveckling säkra tillgången på arbetskraft då konjunkturen vände. Projektet finansierades till stora delar av EU-medel från Europeiska Socialfonden. - När FKG09 tog slut såg vi och industrin att resultatet av att samverka när det gäller kompetensutveckling var enastående, säger Ingela Håkansson, projektledare för Start 11 och föregångaren FKG09. Företag, som inte tidigare haft så mycket kontakt med varandra, fick genom projektet kunskap om varandras verksamheter och alla var vinnare. Gemensamt formades Start 11 som drog igång med Region Blekinge som projektägare. Efter ett tag överfördes huvudmannaskapet till Olofströms kommun. Gemensamt ansvar för att stärka konkurrenskraften i regionen I Start 11 sker kompetensutveckling i samverkan. Företagen möts varje månad, oftast hos varandra vilket skapar goda relationer och förståelse för varandras verksamheter. Även företagens egna resurser har kommit andra till del, exempelvis har projektets LEAN-utbildning för de deltagande företagen genomförts i Volvos egen SWE-anläggning. (Simulated Work Environment). - Detta känns som ett naturligt steg där vi gemensamt tar ansvar för att stärka konkurrenskraften i regionen, säger Stefan Håkansson, ansvarig för kompetensutveckling på Volvo Cars i Olofström. För Ytbehandlingsteknik i Näsum AB har projekten FKG09 och Start 11 haft stor betydelse för företagets kompetensarbete. - Vi har fått möjlighet att genomföra omorganisationer och kompetensutveckling på ett sätt som vi aldrig klarat själva utan stödet från EU. Vi satsade en stor del av pengarna på LEAN-arbetet som har varit betydelsefullt på många sätt, det har skapat en större förståelse för hela flödet genom företaget, förändrat företagskulturen, bättre medarbetarskap och ledarskap, berättar Malin Sahlsten, projektledare på YTAB. Långsiktigt och strategiskt arbete Utöver direkta utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser har man inom Start 11 tagit ytterligare ett steg genom att utbilda representanter från de deltagande företagen i att jobba strategiskt med kompetensförsörjning. Detta byggs på ytterligare med en utbildning för processtödjare. - Att agera i samverkan är en förutsättning för regionens tillväxt, denna samverkan kan vi bygga vidare på i framtiden, för att långsiktigt och strategiskt säkra kompetensförsörjningen, menar Ingela Håkansson. Visste du att det sedan april 2013 finns en särskild Lean-lokal i Olofström? Lean är en av de tyngst vägande utbildningsinsatserna inom Start 11. För att ytterligare stärka denna satsning har en investering gjorts av deltagande företag och Europeiska socialfonden i en särskild lokal, där företag, kommun, skola med flera kan bedriva utbildning inom just Lean.

8 8 En svensk minoritet Individfokus rätt väg för romsk inkludering Trots stora satsningar har romernas ställning knappt förbättrats. En av anledningarna är att resurserna riktas fel, menar Rosario Ali Taikon, projektledaren för Romanè Bucà. Jag har vänner som håller sina barn hemma från skolan för att de vill vara tillsammans om något skulle hända. Många är oroliga, titta bara på de politiska strömningarna runt om i Europa, men också i Sverige med SD som fjärde största parti, säger Rosario Ali Taikon. I samtalet om diskriminering av romer på arbetsmarknaden kommer vi oundvikligt in på polisens etniska register av romer. Rosario Ali Taikon berättar hur många av de romer som bor i Sverige har flytt från krig, blivit förföljda, varit utsatta för polisiärt och militärt våld och blivit bortförda från sina hem. De tror att de är i säkerhet i Sverige. Så visar det sig att de finns i ett register hos polisen, utan att ha gjort något romers namn, var de bor, deras skola, relationer och sexuella läggning. Det raserar allt vi arbetat för, säger Rosario Ali Taikon. Jag tror att man satsar fel, många regeringar vill inte satsa specifikt på romafrågan men det behövs, annars åsidosätts gruppen återigen, menar projektledaren för Romanè Bucà, Rosario Ali Taikon. Foto: Privat Så många romers namn finns i ett register hos polisen. Det är uppgifter om var de bor, deras skola, relationer och sexuella läggning. Den redan stora förtroendeklyftan mellan romer och det offentliga Sverige, har blivit avsevärt mycket större. Förut kunde vi säga att så var det förr, men inte längre. Nu har vi tagit tio steg tillbaka. Samtidigt pågår stora offentliga satsningar för att öka romsk inkludering, både på nationell och europeisk nivå. Även många privata aktörer lägger stora summor på olika insatser. Situationen har förbättrats i relation till hur det hade sett ut om insatserna inte gjorts. Men, jag tror att man satsar fel, många regeringar vill inte satsa specifikt på romafrågan, men det behövs, annars åsidosätts gruppen återigen, säger Rosario Ali Taikon. För diskrimineringen har ökat, och när främlingsfientliga partier använder den person som tigger utanför Ica som propaganda, då ökar diskrimineringen mot hela gruppen. Människor lämnar inte sitt hemland för att de vill, utan för att de inte har något annat val. De har inte mat för dagen, det är det som gör att de utsätter sig för en sådan resa. Rosario Ali Taikon menar att upp till 90 procent av Sveriges romer är arbetslösa. Enligt integrationsminister Erik Ullenhag ligger siffran under 80 procent. Den är svår att fastställa, bland annat på grund av att många som arbetar ofta inte säger att de är romer. Vad som ligger bakom den höga arbetslösheten är dock Rosario Ali Taikon och Erik Ullenhag ense om; diskriminering, bristande kontakter mellan arbetsgivare och romska arbetssökande, bristande utbildning och arbetslivserfarenhet. För att råda bot på arbetslöshe- π Romerna är Europas största minoritetsgrupp och den grupp som är mest utsatt på arbetsmarknaden. Det är också en grupp som idag öppet fördrivs från länder runt om i Europa. ten bland romer har regeringen lagt 46 miljoner kronor. Nyligen sköt de till 10 miljoner för att stärka förtroendet mellan romer och socialtjänsten. Jag tror att en del av problemet ligger i att de resurser som tilldelas kommunerna inte är avsedda för verksamhet med deltagare och att det inte finns resurser som tilldelas det romska civila samhället, utan bara offentliga verksamheter, säger Rosario Ali Taikon. Projektet Romanè Bucà, som pågår på fyra orter Eskilstuna, Uppsala, Stockholm och Sundbyberg arbetar direkt med individerna, bland annat genom aktiviteter som utvecklar romernas egna personliga nätverk med näringslivet och som skapar en attitydförändring hos arbetsgivarna. Syftet är att minska avståndet till arbetsmarknaden för romer, men metoderna skiljer sig åt och är anpassade efter de lokala förutsättningarna. Exempelvis går deltagarna i Sundbyberg en tvåårig utbildning till behandlingsassistent, medan man i Uppsala arbetar individanpassat. Vi kan alltså jämföra och se vilka metoder som fungerar bäst. fakta romer Mellan 12 och 16 miljoner romer bor i Europa, vilket gör dem till Europas största minoritetsgrupp. Är enligt European Union Agency For Fundamental Rights (FRA), den grupp som tillsammans med somalier är den mest utsatta om man ser till bland annat fattigdom, diskriminering, bostad och arbetsmarknad. Det vi bland annat ser är att det är viktigt att ha med romer i exempelvis referensgrupp, styrgrupp och i projektets personal. Vi ser också tydliga resultat i takt med ökad utbildningsnivå. De får fler arbetsintervjuer och praktikanterna får ofta erbjudande om jobb på sina praktikplatser. Men vi måste också arbeta mot arbetsgivare, det är viktigt att de känner att det finns hjälp och stöd om de behöver det, avslutar Rosario Ali Taikon. Samtidigt hårdnar klimatet ytterligare runt om i Europa; barn i Bulgarien sniffar lim för att inte känna hunger, Ungern leds av en nationalistisk regering, Frankrike driver ut romer ur landet och det nynazistiska partiet Gyllene Gryning har platser i det grekiska parlamentet.

9 9 Utmaningar och lärlingsjobb två spår i Helsingborg Det ena projektet arbetar med intensiv coachning och jagstärkande övningar tillsammans med räddningstjänsten. Det andra vill skapa en ny utbildningsform för praktiskt lärande i arbetslivet. Helsingborgs stad och några kommuner i nordvästra Skåne har valt två olika vägar i sina ESF-projekt för arbetslösa ungdomar. Projekten Stark (Säkerhet, trygghet, arbete, resurs och kompetens) och Hantverksjobb Skåne nordväst, riktar sig båda till åringar som har försörjningsstöd från sina kommuner eller aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen. Den röda tråden i Stark är jagstärkande övningar i praktik och teori både på individnivå och i grupp. Under tolv veckor jobbar vi hårt med att stötta ungdomarna i deras personliga utveckling och förbereder dem för jobb eller studier, säger projektledaren Annica Kurtsson. Läs mer: helsingborg.se/projektstark facebook.com/projektstark helsingborg.se/hantverksjobb Praktiskt lärande på arbetsplatsen I Hantverksjobb handlar det om praktiskt lärande i arbetslivet under fem månader. Våra lärlingar lär sig jobbet direkt på arbetsplatsen av en handledare från företaget. Vi har också breddat definitionen för vad som är ett hantverksjobb. Det handlar inte bara om snickare utan om många olika typer av praktiskt arbete, berättar projektledaren Maria Hällstig. Rekryterande företag Både Stark och Hantverksjobb vänder sig framförallt till företag och organisationer som behöver rekrytera. Hittills har 46 (35%)ungdomar i Stark fått jobb och 38 (29%) gått vidare till studier. I Hantverksjobb har till och med september i år 52 ungdomar fullföljt utbildningen. 35 av dem har fått jobb och tre har gått vidare till studier. Många har dock hoppat av projektet. Det finns därför stora utvecklingsbehov när det gäller metoden under resterande del av projektet. Fakta Hantverksjobb Helsingborgs stad/utvecklingsnämndens förvaltning är projektägare och samarbetar med Bjuvs kommun, Höganäs kommun, Landskrona stad, Ängelholms kommun, Arbetsförmedlingen, Helsingborgs Hantverksförening, Företagarna i Helsingborg, Bjuv, Höganäs, Landskrona, Ängelholm, Företagarna SYD och Region Skåne. Fakta Stark Helsingborgs stad/utvecklingsnämndens förvaltning är projektägare och samarbetar med Bjuvs kommun, Höganäs kommun, Landskrona stad, Arbetsförmedlingen, Nyföretagarcentrum och CSR Syd (Corporate Social Responsibility). Projekttid: Projektbudget: kronor Projekttid: Projektbudget: kronor Stockholms stad mot en evidensbaserad praktik i socialtjänst Socialtjänsten ska utvecklas mot en evidensbaserad praktik, och nyutexaminerade socionomer ska känna sig trygga och väl introducerade på sina arbetsplatser, säger Anna König Jerlmyr, socialborgarråd i Stockholms stad. År 2012 startade ett kompetensutvecklingsprojekt inom den sociala barn- och ungdomsvården med medel från Europeiska socialfonden. Socialförvaltningen leder arbetet med att utveckla en modell för kontinuerlig kompetensutveckling för socialsekreterare och chefer inom barn- och ungdomsvården, med syfte att skapa en lärande organisation. Tillsammans med forskare i Stockholms Socialtjänstakademi har idéer för en praktiskt tillämpad utbildning mejslats fram. Utbildningen bygger på arbete med fallbeskrivningar där man sätter ord på sammanvägningen av kunskapskällorna i den evidensbaserade praktiken. Dessa fallbeskrivningar ligger till grund för vidare kompetensutveckling för chefer, socialsekreterare och utförare för att ge en fördjupad kunskap i hur man i myndighetsutövningen kan tillämpa den evidensbaserade praktiken. Socialtjänsten måste utvecklas till en mer lärande organisation med fokus på kontinuerlig kunskapsuppbyggnad som tillhandahåller professionella utvecklingsmöjligheter och belönar praktiknära forskning, driven av de egna medarbetarna, framhåller socialborgarrådet. För att stödja utvecklingen av en lärande organisation ingår ett ledningsprogram som utgår från Sveriges Kommuner och Landstings koncept, Leda för resultat. Projektet har även uppdraget att skapa ett praktik- och traineeprogram för socionomstudenter med syfte att minska glappet mellan utbildning och yrkeslivet, och på så vis skapa tryggare och mer erfarna nyutexaminerade socionomer. Projektet har arbetat fram programbeskrivningar för att beskriva vilka kunskaper och färdigheter en trainee bör inhämta och öva på under sin traineetid för att kunna omsätta teorierna i den evidensbaserade praktiken till det praktiska arbetet. Socialtjänsten måste utvecklas till en mer lärande organisation med fokus på kontinuerlig kunskapsuppbyggnad. Anna König Jerlmyr, socialborgarråd i Stockholms stad. stockholm.se

10 10 äldreomsorg Med en åldrande befolkning blir det allt viktigare att utveckla arbetsplatser som kan stimulera medarbetarnas kommunikationsförmåga och lärande i arbetet. Det säger Kerstin Sjösvärd, huvudprojektledare för ESF-projektet ArbetSam. Storsatsning på språk gav bättre omsorg Projekt ArbetSam är ett ESF-projekt inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättningar. Projektet har på ett mycket lyckosamt sätt visat hur arbetsplatslärande och utbildning kan höja kvaliteten i välfärden. Tidigare skickade man i väg personal på kurser och utbildningar utan att egentligen uppnå önskat resultat. Det har visat sig att skolans värld ofta är för långt från arbetsplatsens verklighet för att kunskaperna ska bli bestående, säger Kerstin Sjösvärd. Hon menar att en viktig framgångsfaktor för ArbetSam har varit samverkan mellan utbildningssystem och arbetsliv. ArbetSam avlöste det tidigare projektet SpråkSam, som fokuserade på språket. SpråkSam vände sig till personal med svenska som andraspråk. Genom projektet fick deltagarna möjlighet att utveckla både sina yrkeskunskaper och sitt yrkesspråk. ArbetSam är en fortsättning på SpråkSam, men här har även deltagare med svenska som modersmål kunnat vara med. I båda projekten har utbildningen ägt rum på arbetsplatsen och kursplanen har anpassats till Kerstin Sjösvärd, huvudprojektledare för ESF-projektet ArbetSam. arbetsplatsens specifika behov. Alla torde vara överens om att äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Behovet av äldreomsorg ökar, och således också behovet av kompetent personal. Högre krav ställs från de äldre, samtidigt som samhället har ökade krav på kvalitet, yrkeskunnande, effektivitet och inte minst på att behärska svenska i tal och skrift. Målet inom ArbetSam har varit att stärka de anställdas kompetens, i synnerhet de som riskerar att slås ut på grund av bristande utbildning och språkkunskaper, säger Kerstin Sjösvärd. Det unika med ArbetSam är alltså att utbildningen har ägt rum på arbetsplatsen med lärare från både Komvux och SFI, samt att hela arbetsplatsen varit engagerad i lärandet. Med hjälp av engagerade chefer, språkombud och reflektionsledare har alla på arbetsplatsen involverats. Språk lärs in i ett socialt sammanhang. Både den som ska lära sig och de som redan kan har ett ansvar för språkutvecklingen, säger Kerstin. Men istället för en färdig mall för utbildningen har man börjat med att kartlägga behoven på arbetsplatsen och hos de enskilda individerna. Först därefter har lärarna tillsammans med enhetschefer, arbetat fram en utbildningsplan. Det har gjort det möjligt att lyfta de ämnen som är aktuella på arbetsplatsen, som till exempel bemötande, måltidssituationen, demens eller kommunikationen och samarbetet med anhöriga. Vi har uppnått bra resultat ArbetSams lärare skapar motivation hos deltagarna genom att arbeta med teman som utgår från arbetsvardagen. Foto: Lars Bergström när det gäller allt från språkutveckling och yrkeskunskaper till motivation för fortsatta studier. Det har visat sig vara ett lyckokast att kombinera vård- och språkutbildning med verksamhetsutveckling, säger Kerstin Sjösvärd. Det är inte bara kvaliteten och kompetensen som höjts. Minst lika viktigt är att självkänslan, trivseln och arbetsglädjen har ökat inom personalgruppen. När stämningen på arbetsplatsen blir bättre får det givetvis positiva effekter även för omsorgstagarna, säger Kerstin Sjösvärd. Även om projektet nu går mot sitt slut kommer de metoder för arbetsplatslärande och språkutveckling som utvecklats inom ArbetSam att leva vidare. Insikten om hur viktigt det är med ett kontinuerligt lärande i jobbet har slagit rot inom äldreomsorgen i kommun efter kommun runt om i landet. Därför är intresset för projektet på topp. Det finns en förståelse på alla nivåer för hur viktigt det är med språkutveckling för vuxna och vad som krävs för att lära sig yrket, säger Kerstin, som börjar skönja en förändrad syn på inlärning och en mer positiv syn på utbildning. Det har varit fantastiskt roligt och inspirerande att få leda ett så stort och omdanande projekt. Det jag nu önskar är förstås att ArbetSams metoder blir en självklar del i det reguljära utbildningssystemet. Att det kommer att ske på sikt är jag ganska säker på. Metoderna exporteras till Europa ArbetSams metoder går nu på export med hjälp av EU:s Leonardo da Vinci-program. Projektets metoder ska spridas och anpassas till andra EU-länder i samarbete med utbildningsanordnare och andra intressenter i England, Tyskland, Spanien och Belgien. om arbetsam Har uppnått en rad goda resultat: Verksamheter har utvecklats i vissa fall revolutionerats. Personalen har höjt sin språk- och yrkeskompetens. Många kursdeltagare vittnar om ökad självkänsla och engagemang i arbetet. Det nya projektet drog igång i oktober och är ett av åtta svenska projekt som beviljats pengar ur fonden. Men redan innan projektstarten översattes en stor del av det material som växt fram ur projekt ArbetSam. Bland annat handlar det om en handbok för lärare och en anpassning av Europarådets språkskala till arbete inom omsorgen. Det känns som ett stort genombrott att ArbetSam blivit uppmärksammat utomlands och att det nu får en fortsättning i Europa, säger projektledaren Kerstin Sjösvärd. Mats Svegfors, tidigare landshövding och chefredaktör på Svenska Dagbladet, säger att ArbetSam är något av det intressantaste som hänt på mycket länge. En framgångsfaktor är det nära samarbetet mellan vuxenutbildning, SFI och omsorgens olika verksamheter. Huvudprojektägare för det nya projektet TDAR, Transfer and development of ArbetSam s results, blir Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Från Sverige kommer även Äldre- och handikappförvaltningen i Lidingö stad och Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad att delta. π Det känns som ett stort genombrott att ArbetSam blivit uppmärksammat utomlands. Går nu in i implementeringsfasen med förhoppningen att ArbetSams metoder ska tas över av ordinarie verksamheter i kommuner och företag. ArbetSam Utbildningsprojekt inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättningar. Projektet startade år 2011 och går nu mot sitt slut. Utbildningen har skett på arbetsplatsen där vardagslärande kombineras med formella utbildningsinsatser från Komvux och SFI Svenska för invandrare anställda i varje grupp har haft lektioner tre timmar i veckan på betald arbetstid under tre fyra terminer. Syftet har varit att utveckla lärande och språkutvecklande arbetsplatser och att stärka de anställdas kompetens, i synnerhet de som annars riskerar att slås ut på grund av bristande språkkunskaper och utbildning. Projektet har utbildat 90 språkombud och lika många reflektionsledare som stöttar och stimulerar språkutveckling och lärande på arbetsplatsen. Har inkluderat cirka 90 arbetsplatser i sex kommuner i Stockholmsregionen, fem stadsdelar i Stockholms stad och fem privata vårdföretag. Cirka 800 personer har erbjudits skräddarsydda utbildningar som ska höja kompetensen och utveckla verksamheten. Antalet anställda som berörs av projektet är dock betydligt högre personer. Projektägare: Lidingö Stad som driver projektet tillsammans med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Har finansierats av Europeiska socialfonden ESF. Budgeten är 35,7 miljoner kronor.

11 11 Arbetslivskontoret DE FYRA FASERNA I K2-METODEN 1. PLANERING FAKTA: K2 Total budget: 72 mkr Offentlig finansiering: 41 mkr ESF-finansiering: 31 mkr Projektägare: Södertälje kommun, arbetslivskontoret Kontaktuppgifter: lena.lago@sodertalje.se 2. REKRYTERING 4. E TA B L E RI N G 3. UTBILDNING I Södertälje pågår mellan oktober 2012 och juni 2014 ett stort strategiskt arbets marknadsprojekt med finansierat av Europeiska social fonden. Projektägare är arbetslivskontoret, Södertälje kommun. Målet är att 50 % av målgruppen ska nå egen försörjning genom projektet. Från utanförskap till innanförskap Det är tidig morgon i projekt K2:s lokaler i stadsdelen Hovsjö i Södertälje. n Företagare från Södertälje har samlats för att diskutera hur mångfald i arbetslivet kan utveckla deras affärer. Här blandas stora och små företag men här sker också ett möte mellan kulturer. I möteslokalen har de typiskt svenska företagarna slagit sig ner vid scenen. Men var är företagarna med utländsk bakgrund som Södertälje har så många av? Under den första programpunkten smyger de sig in, slår sig ner längst bak i lokalen, avvaktande, med viss distans. När Tommy Söderberg, den gamla landslagstränaren för svenska fotbollslandslaget som nu arbetar med integrationsfrågor för ICA-förbundet, börjar prata händer något. Söderberg pratar om vikten av att samla laget, om att vinna är något man gör tillsammans, om att ett lag består av personer vars individuella talanger erkänns. Då reser sig företagarna längst bak i lokalen och sätter sig med de andra företagarna framme vid scenen. Deras förflyttning illustrerar på ett konkret sätt hur två olika grupper av företagare från Södertälje samlas kring en gemensam utmaning; hur medborgare i Södertälje som befinner sig i ett utanförskap kan bli en resurs för företagen i Södertälje. K2 handlar om att skapa möten med potentiella arbetsgivare och erbjuda dem en metod att pröva kompetensen hos enskilda samhällsmedborgare som de annars inte sett som en resurs. Deltagarna i projektet ges i sin tur möjlighet att få en lärlingsanställning hos de arbetsgivare som K2 samarbetar med. Företagen grupperas i olika branschspår där K2 har identifierat vilka krav de olika branscherna har i sina rekryteringar. Under lärlingsanställningen får deltagarna därför kompletterande utbildning en dag i veckan för att bli anställningsbara i respektive bransch. Projektet säkerställer i samarbete med Arbetsförmedlingen och andra utbildningsaktörer att den lärlingsanställde efter avslutad lärlingsanställning har den kompetens som arbetsgivarna kräver. ICA Maxi i Södertälje är ett av de företag som samarbetar med K2 kring sin kompetensförsörjning. Resultatet av samarbetet kan läsas som en berättelse om en väg in på K2: HUVUDMÅL Genom K2 anställer företag lokalt och regionalt i högre utsträckning målgruppen och ser dessa som en resurs i företagets växande. Målgruppen verkar från en tryggare arena och ser en hållbar yrkeskarriär. Genom K2 har intressenterna fått en ökad medvetenhet kring utanförskapets mekanismer. Genom K2 har sociala klausuler blivit en naturlig del vid all kommunal upphandling. den svenska arbetsmarknaden. Sex av åtta deltagare har efter sin tid som lärlings anställda på ICA Maxi fått jobb. Andra framgångsrika samarbeten berättar samma historia. Lidl har sex lärlingsanställda som redan är garanterade jobb när de slutar i november. Genom att ge deltagare bussförarutbildning har alla lärlingar på Nobina fått jobb. Nio av tolv har fått jobb på Grekiska Kolgrillen och åtta av elva kommer att få jobb på städföretag. K2 har också i samarbete med lokala företagare anordnat en trädgårdsutbildning där 21 personer får möjlighet att etablera sig som odlare och försäljare av ekologiska grönsaker. Genom att utgå från företag med rekryteringsbehov och erbjuda dem K2-metoden som en modell för praktik och kompetensutveckling bidrar K2 till att skapa nya vägar in för samhällsmedborgare som står långt från arbetsmarknaden. Eller som de sa den där morgonen uppe i Hovsjö, att kunna gå från utanförskap till innanförskap genom att göra företag och människor delaktiga. FÖR MER INFORMATION, KONTAKTA: lena.lago@sodertalje.se

12 12 äldreomsorg På Bromma utförarenhet har tio utlandsfödda personliga assistenter läst vård- och omsorgskunskap samtidigt med svenska som andraspråk. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Från en nästan obefintlig dokumentation dokumenterar idag alla. Deltagarna har blivit mer självsäkra och professionella, säger Sanna Selling, gruppchef. Förut drog sig Najla Elkhabir för att kontakta sin chef. Nu ringer hon gärna om det är något hon behöver veta eller reda ut. Vård- och svenskutbildning satte fart på dokumentationen Bromma utförarenhet för personligt stöd har 135 anställda. 75 procent av de personliga assistenterna har annan härkomst än svensk. De gör alla ett mycket bra jobb, men samtidigt kan språkbristen sätta käppar i hjulet. Speciellt tydligt är det när det gäller kravet på dokumentation. För mig som inte har svenska som modersmål är det svårt att få bokstäverna på rätt plats. Det är också svårt att veta vad man kan skriva och vad man inte får skriva, säger Najla Elkhabir. Liksom många av hennes utlandsfödda kollegor har hon ofta hittat ursäkter för att slippa att skriva. Men efter att Najla tillsammans med nio kollegor deltagit i projekt ArbetSam lossnade det. I projektet fick deltagarna läsa vård- och omsorgsgymnasiets kurs i specialpedagogik samtidigt som de arbetade med svenska språket en halv dag i veckan. Kursen fokuserade dels på de diagnoser som brukarna har, dels på dokumentation. Vårdläraren samarbetade med en lärare i svenska som andraspråk. Språkläraren belyste och red de ut de språkliga svårigheterna. Vi fick jättebra stöd. Därför känns det inte alls lika ångestfullt att dokumentera nu, säger Najla. I det dagliga arbetet får Najla och hennes kollegor också stöd av ett språkombud. Vid behov samlas en grupp på kontoret för att gå igenom alla klottriga da- Sanna Selling, gruppchef på Bromma utförarenhet. ganteckningar i block och på postit-lappar. Gruppen dis- 75 procent av de personliga assistenterna i Bromma är födda utomlands. För att underlätta studierna för deltagarna arbetade vårdlärare och SFI-lärare tillsammans under lektionerna. Foton: Lars Bergström kuterar vad som ska föras över i dokumentationen och hur man ska formulera sig. Att dokumentera är nödvändigt för att vi ska kunna se händelser och mönster. Det är så vi upptäcker om någon insats är felaktig, säger Sanna. Sanna har också blivit medveten om hur hon själv använder språket. Ofta utrycker hon sig med byråkratiska uttryck, som till exempel i verksamhetsplanen. Men målgruppen är inte alltid politiker och tjänstemän. Planen riktar sig ju lika mycket till medarbetarna. För att den ska vara begriplig π Att dokumentera är nödvändigt för att vi ska kunna se händelser och mönster. Det är så vi upptäcker om någon insats är felaktig. tog Sanna hjälp av enhetens två språkombud. Lika viktigt som den skriftliga förmågan är det talade språket. Kristina Engberg är en av enhetens två reflektionsledare. Varannan vecka leder hon reflektionssamtal där assistenterna får öva vårdsvenskan, det fackspråk som används för att lösa problem och ge individuell omsorg. I samtalen kan deltagarna koppla skolans kunskap till egna erfarenheter. Att vara personlig assistent är ett enmansarbete. Det finns mycket som är oklart: Är brukarens bostad ett hem eller en arbetsplats? Hur förhåller man sig till en anhörig som också är vårdare? Frågorna är många och ofta finns det inget rätt eller fel. Därför behöver vi tid att prata med varandra. I samtalen upptäcker vi möjligheterna, säger Kristina. ArbetSam på Kvalitetsmässan Onsdag 20 november, kl , seminarium 72. Mellan kl och samma dag kan du möta oss och få material från projektet i ESF:s monter. Mer info: www. kvalitetsmassan.se ArbetSams slutkonferens äger rum torsdag den 12 december i Stockholm. Konferensen vänder sig till dig som är beslutsfattare eller chef inom utbildning och vård- och omsorg. Mer info: Notiser! 342 Så många miljoner kronor har Arbetsförmedlingen fått till projekt. Arbetsförmedlingen har fått mest Bland projektägarna är Arbetsförmedlingen den organisation som fått mest pengar till projekt, 342 miljoner kronor. Därefter följer Stockholms stad med 212 miljoner och Försäkringskassan med 183 miljoner kronor. Flest beviljade projekt har Göteborgs Stad med 31 stycken på totalt 182 miljoner kronor. Projekten har nått rätt målgrupper I Programområde 1 är målet att nå deltagare, varav med inriktning mot kompetensutveckling för att möta nya krav i arbetslivet, i projekt som syftar till att motverka diskriminering samt i projekt med syfte att öka kunskapen om hur långtidssjukskrivningar kan undvikas. Samtliga dessa mål har uppnåtts. I Programområde 2 är det totala deltagarmålet , varav minst deltagare ska vara utrikes födda, ungdomar och långtidssjukskrivna. För PO 2 är samtliga deltagarmål uppnådda utom målet för långtidssjukskrivna. Utrikes födda vanligt bland projektdeltagarna Nästan personer har deltagit eller deltar i socialfondsprojekten. Det är något fler kvinnor än män, 54 mot 46 procent. Bland kompetensutvecklingsprojekten är andelen utrikesfödda jämförbart med andelen i riket. Men i projekt för ökat arbetskraftsutbud är andelen utrikes födda överrepresenterade. Det gäller dock inte för de yngsta deltagarna. Bland ungdomar är i stället inrikes födda överrepresenterade.

13 13 Målchans för Färre byten och färre avhopp i gymnasieskolan. På två år har satsningen VINNA bidragit till att vända en negativ trend och hjälpt ungdomar till en tryggare framtid. - Vi har i flera år pratat om antalet avhopp och att de måste minska, men det är först nu det har hänt. Det säger Mikael Cederberg, förbundschef för Jämtlands Gymnasium, apropå satsningen VINNA. Läsåret 2012/2013 nästan halverades antalet avhopp jämfört med året före. Läsåret 2013/2014 ser det ut att bli betydligt färre byten vilket sannolikt också betyder färre avhopp. Mikael Cederberg konstaterar att VINNA hittills lyckats väldigt bra: - De resurser som satsats och insatserna som genomförts har helt klart haft en positiv påverkan. Projektet i sig har också bidragit till att vi har haft ett ökat fokus på frågan inom organisationen. VINNA startade våren 2012 med syfte att testa olika metoder och modeller för att minska risken för avhopp inom gymnasieskolan. Målsättningen är att bygga en nationell modell för hur skola och samhälle tillsammans kan arbeta med frågan. En stor del av insatserna har riktats mot de inackorderade eleverna och de elever som pendlar till skolan. Tillsammans med studieförbund och näringsliv har VIN- NA ordnat aktiviteter på fritiden. På VINNA-verkstan får eleverna strukturerad handledning och individuella studieplaner där exempelvis studiebesök och praktik kan ingå. Nyligen påbörjades ett försök med Wide, en virtuell idélåda på nätet för ökad elevdemokrati och elevinflytande. Arbetslag och mentorer har fått träna på bemötandet och arbetet med att utveckla metoder för ökad samverkan mellan skola, näringsliv och arbetsmarknad har påbörjats. Utmaning som metod Motala kommuns ESF- projekt MODD står för Motivation Omvärld Delaktighet Demokrati och är en utveckling av Ung Resurs, en sektorövergripande samverkan mellan socialtjänst, skola och arbetsmarknad. Största medfinansiären är Samordningsförbundet och start var augusti Utvecklingsprogrammet vänder sig till personer år som vill utmana sig själva och upptäcka att man kan mer än vad man tror. Drygt 80 procent av ungdomarna som startat i MODD har inte avslutat gymnasiet, många inte grundskolan. Behoven är mångfacetterade och ungdomen har ofta levt i många år utan regelbunden aktivitet och struktur. Genomsyrande perspektiv i MODD är vad kan du göra för andra och andra för dig. Under 24 veckor uppdelat i tre steg jobbar ungdomarna i mindre grupper om max 20 personer, två mentorer per steg. Varje steg avslutas med en utmaning på lokal, nationell eller transnationell nivå för att stretcha sin bekvämlighetszon och definiera sin egen utmaning i utmaningen. Steg ett du fixar det fokus på aktivitet som stärker, motiverar, ökar hälsa och välbefinnande. Steg två vi fixar det utåtriktat nätverkande aktiviteter mot föreningar för att bidra i olika volontära insatser. Kunskap om arbetsmarknad, utbildning, socialt entreprenörskap inhämtas på olika sätt. Steg tre jag fixar det praktisk orientering där man får prova på folhög skolestudier och arbetsliv. För att synliggöra ungdomarnas icke formella lärande under projekttiden använder sig MODD av EU:s åtta nyckel kompetenser och en utveckling av youthpass som kompetensbevis. Då många av ungdomarna har dålig erfarenhet av sin skoltid och sin förmåga att lära sig har processen fram till kompetensintyget en stark effekt på självförtroende och självkänsla. Dokumentet delas ut under högtidliga former inför mentorer och styrgrupp då den unge fullföljt sin planering i MODD. Utmaning som metod är inspirerad av adventure based theraphy men med mycket individuell prägel. Den största utmaningen vid projektslut kan för någon vara att våga åka buss, klappa en orm eller prata inför grupp. Utmaning i steg ett brukar oftast handla om liknande. Utmaningen i steg två har varit att vistas och sova ute i naturen i stuga eller tält, ofta utan mobiltäckning. Utmaningen i steg tre genomförs oftast hos partnerorganisationen Cesvot i Florens, då en grupp unga var åttonde vecka åker ner sju dagar för att bidra på en agriculturale samt renovera en fritidsgård. Drygt 50 ungdomar har avslutat MODD, många har gått vidare mot gymnasie- och folkhögskoleutbildning, en del mot Arbetsförmedlingen och en del behöver mer utredning och stöd för att hitta sin väg. Drygt 50 ungdomar har avslutat MODD. Utmaningen i steg två har varit att vistas och sova ute i naturen i stuga eller tält, ofta utan mobiltäckning. Samordningsförbundet Motala-Vadstena

14 14 vinjett Modersmål Antalet personer som inte kan läsa och skriva på sitt modersmål, ökar. Även om forskningen kan visa framgångsrika metoder för att arbeta med gruppen, räcker resurserna sällan. Samtidigt är språk den enskilt viktigaste faktorn för lyckad integration. Börja med modersmålet är rät SFI, svenska för invandrare, är inte utvecklat för människor som inte kan läsa och skriva, säger Leonora Lippig-Singewald, projektledare för ett av Etablering Stockholms delprojekt. Rätt steg som det heter, arbetar med att förkorta vägen till arbete eller vidare studier för dem som kommer till Sverige utan att kunna läsa eller skriva på sitt modersmål. Ofta har de hamnat mellan stolarna. Leonora Lippig-Singewald menar att problembilden är komplex. Bland annat skulle de SFIlärare som arbetar med gruppen behöva bli bättre på läs- och skrivinlärning för vuxna. Det finns heller inte så mycket kunskap om hur man arbetar med den här problematiken. Den forskning π Vi har fokus på individen och tydliga mål som underlättar undervisningen när eleverna befinner sig på olika nivåer. som finns pekar på att, ska man lära sig läsa och skriva, då bör man börja på sitt modersmål, säger hon. Men få skolor i Sverige har de resurser som krävs. Genom ESF-projektet Etablering Stockholm kunde Leonora Lippig-Singewald och den skola hon arbetat på sedan 2007, SFI Västerort, utveckla kompletterande metoder för att snabba på vägen till arbete för elever som går SFI:s studieväg 1. De har mellan noll och fem års skolgång från hemlandet. Vi arbetar framförallt kommunikativt och är ett komplement till SFI med inriktning mot praktiskt vardags- och arbetsliv i språkinlärningen. Vi har fokus på individen och tydliga mål som underlättar undervisningen när eleverna befinner sig på olika nivåer, förklarar hon. Kommunikativ kompetens i svenska, att kunna berätta om sina färdigheter för arbetsgivare i Leonora Lippig-Singewald, projektledare för ett av Etablering Stockholms delprojekt. Rätt steg CV och intervju, och att ha grundläggande datakunskap är några av målen. Här behövs modersmålsstöd. Lärarna verkar även som mentorer och vägledare. På Järvafältet där skolan har sitt upptagningsområde har somalisktalande personer haft störst behov, så vi började med att fokusera på dem. Det finns i och för sig inget mervärde i att fokusera på en etnisk grupp, det är utbildningsbehovet och språkutvecklingen i sig som har varit viktig. Fyra femtedelar av projektdeltagarna är kvinnor, alltså de som sällan får utbildning i sitt hemland. 60 procent kunde varken skriva eller läsa på sitt modersmål då de började på SFI. Att dessa kvinnor och män inte lär sig svenska får inte bara samhälleliga konsekvenser. Vuxna invandrare som inte lär sig språket förlitar sig på att deras barn tolkar som då får ett ansvar de inte ska behöva ta. Det blir lite av en upp- och nervänd värld, föräldrarna förlorar auktoritet och det blir svårare för dem att vägleda barnen, ge dem tips om utbildningsmöjligheter och ta del av information från skolan, myndigheter och samhället. För att korta vägen till arbete, jobbar projektet med att koppla samman SFI med samhälle och arbetsmarknad. Med hjälp av modersmålsstödjare kan de diskutera djupare vad deltagarna anser sig behöva för att komma snabbare framåt. Om vi hade jobbat på svenska hade det varit svårt att ha ett innehåll mot hälsa, samhälls- och arbetsliv, eftersom man som nyanländ inte har orden att beskriva vad man vill och behöver på det nya språket. Genom att jobba med termerna på svenska och på modersmålet parallellt kopplar vi innehållet till deras egna behov, säger Leonora Lippig-Singewald. Projektet har utan tvekan varit framgångsrikt. Nu arbetar man vidare med att implementera det i ordinarie verksamhet. Men att jobba på det här sättet, i samverkande team med en mindre elevgrupp och en extra modersmålslärare, kostar pengar. Ändå menar Leonora Lippig-Singewald att det här är framtidens sätt att arbeta. Nu för tiden handlar allt om pris. De som pressat priserna mest vinner upphandlingarna. Ingen granskar kvaliteten. Vi måste vända båten, i synnerhet de här människorna måste få adekvata målgruppsanpassade insatser tidigt, annars riskerar det att kosta mer i framtiden. Sociala företag en dörröppnare till arbetslivet Rieada Ibrahem och Akhter Aref är två av dem som driver Café Tellus, ett socialt företag som startat genom Coompanion. Sedan Rieada kom från Irak år 2000 har hon studerat SFI och varit mammaledig. Min dotter är så stolt när hon berättar att hennes mamma jobbar på kafé, säger Rieada startade företaget och nu är fyra av kvinnorna anställda. Vi bestämmer tillsammans och hjälper varandra. Om någon måste vara hemma för att barnen är sjuka, ställer vi andra upp. Vi har blivit som en familj, säger Ahkter. I Coompanions inkubator för socialt företagande, Sfinx, får Tellus och de andra nya företagen bland annat utbildning, mentor, affärsidé, lokal, stöd av hälsopedagog och hjälp med styrelse. Sedan starten i december 2012 ryms ett tiotal affärsidéer, som kommit olika långt, i Sfinx. Det är ofta en lång väg från idé till etablering av sociala företag. Det behövs en tillräckligt bra affärsidé och mycket stöd till dem som ska starta. De går oftast från en position långt ifrån arbetsmarknaden. Förutom inkubatorn, använder vi därför franchising, säger Sven Bartilsson, koordinator på Coompanion Göteborgsregionen. Vi jobbar med social franchising eftersom sociala företag har sociala mål att skapa arbete för dem som inte har. Genom social franchising kan de som vill starta ett socialt företag använda en affärsidé som redan är beprövad och få del av de erfarenheter och det nätverk som behövs för den specifika idén. På det viset sänks tröskeln. Sfinx och social franchising är effektiva metoder för att ge sociala företag en trygg start. Det sparar mycket pengar att människor kan lämna försörjningsstödet och andra bidrag. Men framförallt innebär det att fler människor blir delaktiga i arbete och gemenskap under trygga och värdiga former, säger Sven Bartilsson. Coompanion Göteborg goteborg@coompanion.se Le Mat B&B Christian Lindström arbetar på Le Mat B&B i Göteborg. Sedan tidigare finns Le Mat även i Karlstad och ett Le Mat planeras även i Luleå, med hjälp av social franchising.

15 15 t väg fakta Rätt steg Projekt att förkorta vägen till arbete eller vidare studier för dem som kommer till Sverige utan att kunna läsa eller skriva på sitt modersmål. Under projektets två första år hade 81 personer varit inskrivna och inskrivningstiden hade nästan halverats i jämförelse med riksgenomsnittet. Bland annat hade 12 gått vidare till arbete och 15 till SFI c-nivå, varav fyra gick vidare till yrkesförberedande kurser. Dessutom har åtta, av totalt 13 i Stockholms stad, fått SFI-bonus för att ha klarat både a- och b-nivån inom ett år. Den forskning som finns visar att om man ska lära sig läsa och skriva, då bör man börja på sitt modersmål. Foto: istockphoto.com

16 16 Politikern Eva Nypelius (C) 51 år Mer flexibilitet i strukturfonderna Kommun/regionpolitiker på Gotland. Regionstyrelseledamot för Region Gotland och ersättare till förbundsstyrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting. Ordförande i Temagrupp Entreprenörskap och företagandes strategiska styrgrupp, som drivs av arbetsgivarföreningen KFO och finansieras av Europeiska Socialfonden. Fondöverskridande projekt och samordnad administration för strukturfonderna är de två viktigaste delarna för att bättre kunna nyttja socialfondsmedel, menar kommunpolitikern Eva Nypelius (C). Vi har träffats för att prata om Socialfonden, social ekonomi och politik. Eva Nypelius har varit politiker sedan unga år och har så länge hon kan minnas haft ett stort intresse för att vara med och utveckla samhället. Hon är idag ledamot i Gotlands regionstyrelse, suppleant i SKL:s styrelse och sedan drygt ett år tillbaka ordförande i Temagrupp Entreprenörskap och företagandes strategiska styrgrupp. Jag vill bygga ett samhälle som är bra för alla och centern är det parti som har den bästa politiken för hela landet. Olika delar av Sverige behöver olika lösningar, det tycker jag att Centerpartiet fångar på ett bra sätt, säger hon. 3 Socialt företagande har ben i minst tre departement; näringsliv, arbetsmarknad och utbildning. Som kommunpolitiker kommer Eva Nypelius i kontakt med de allra flesta frågor, men skolpolitik ligger henne extra varmt om hjärtat. Likaså social ekonomi, en fråga hon började arbeta med för många år sedan då hon var ordförande i Kooperativ utveckling på Gotland. Något hon nu fortsätter att arbeta med genom sin ordförandepost i Tema Entreprenörskap och företagandes strategiska styrgrupp. Samtidigt som de sociala företagen blir fler och fler, och engagerar fler och fler, finns mycket okunskap kvar. Politiker och tjänstemän vet inte hur de kan driva på utvecklingen genom exempelvis upphandling med sociala krav. Den sociala ekonomins största problem är att det saknas strukturer. Att få in upphandlingsutredningens skrivningar i kommunernas policydokument är en milstolpe, men det är också en fråga om samordning. Socialt företagande har ben π Jag vill bygga ett samhälle som är bra för alla / / Olika delar av Sverige behöver olika lösningar. För att kunna utnyttja socialfondsmedel på bästa sätt krävs mer flexibilitet i strukturfonderna, säger gotländska centerpolitikern Eva Nypelius. Foto: Johanna Senneby i minst tre departement; näringsliv, arbetsmarknad och utbildning. Här är det lätt att hamna i stuprörstänkande, därför måste vi hitta ett tydligare samarbete mellan departementen för att få till strukturer som exempelvis lagstiftning för socialt företagande, menar Eva Nypelius. Människor som står långt ifrån arbetsmarknaden behöver extra stöd för ta sig tillbaka. Men inte bara individuellt det handlar lika mycket om att de olika systemen, främst inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, ska klaffa. Här behövs också strukturer som fungerar lika över hela landet. För att undersöka och skapa dessa strukturer kan Socialfonden vara bra. Vi har flera framgångsrika projekt som drivs av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Finsam där de hittar gemensamma lösningar som underlättar vägen tillbaka för människor som står utanför arbetsmarknaden. Men, för att kunna utnyttja socialfondsmedel på bästa sätt krävs mer flexibilitet i strukturfonderna. Exempelvis är det inte hållbart att ha pengar kvar i ett program som inte kan användas, betonar Eva Nypelius. Man skulle också tjäna både tid och pengar på att samordna administrationen för strukturfondsprojekten, samt kunna ha fondöverskridande projekt som att bygga en väg med regionalfondsmedel, och anställa människor i ett socialfondsprojekt. Den flexibiliteten skulle underlätta för projektägare att arbeta proaktivt. Ett annat förslag Eva Nypelius har är att ge blivande projektägare en chans att påverka utlysningarna och därmed göra projekten mer behovsbaserade. Jag tror att behovsbaserade projekt har lättare att stärka och förändra de sociala systemen. Det skulle också göra fonden mer flexibel. Bara inom nuvarande programperiod har vi gått igenom två lågkonjunkturer och det påverkar ju självklart behoven. Den ekonomiska krisen som svallat över Europa har Gotland klarat relativt bra. Näringslivsutvecklingen har fortsatt och arbetslösheten har inte skenat i väg. Men vi har en hög ungdomsarbetslöshet och många unga som flyttar ut. Det är bra att de tar chansen att lära sig nya saker, men förhoppningen är att de ska komma tillbaka och då är ett gott företagsklimat, attraktiva arbetsplatser och goda kommunikationer jätteviktigt. Kompetensutvecklingsprojekt är därför något Eva Nypelius gärna ser mer av i framtiden. Ledare, tjänstemän och människor som arbetar i sociala företag, alla behöver kompetensutveckling om vi ska kunna skapa ett attraktivt samhälle och erbjuda utveckling i arbetslivet för de i familjebildande åldrar, inte bara 55-plussarna.

17 17 Ungas väg till arbete Unga in är ett nationellt metodutvecklingsprojekt som vänder sig till unga år som inte arbetar, studerar eller har någon känd planering, det vill säga ungdomar utanför alla system. Syftet med projektet är att möta unga på deras arenor och inkludera dem i arbete och studier samt att säkerställa strukturer och arbetssätt utifrån målgruppens behov och förutsättningar. En majoritet av ungdomarna i målgruppen har haft problem i skolan och är så kallade NEET. Många av dem har funktionsnedsättningar såsom psykiska och/ eller neuropsykiatriska problem, ibland i kombination med missbruk. Projektet pågår och finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle och Skellefteå. Projektägare är Arbetsförmedlingen och projektet medfinansieras av Europeiska Socialfonden och berörda kommuner. Ett nära samarbete är etablerat med kommunerna, SKL, Polisen och ideella organisationer samt olika arbetsgivare som t ex ICA AB, Max Hamburgerrestauranger AB och Swedbank AB. Exempel på identifierade framgångsfaktorer är: Multikompetenta arbetslag bestående av olika funktioner från Arbetsförmedlingen och kommunerna. Uppsökande verksamhet genom anställda unga marknadsförare med bakgrund från liknande miljöer som målgruppen. Långsiktiga och förtroendefulla arbetsgivarrelationer. Holistiskt arbets- och förhållningssätt som utgår från målgruppens behov och förutsättningar. Implementeringen av Unga in är påbörjad i ordinarie Arbetsförmedling genom Jobbgarage som är etablerat i Tensta sedan juni Unga_in ESF.indd :46:13 Kommuner som lockar Hur skapar man en attraktiv arbetsplats? En arbetsplats som lockar när det blir konkurrens om arbetskraften? Det har regionförbundet Östsam, i samarbete med ett antal kommuner i Östergötland, försökt ta reda på i projektet Kompetensväxeln. Regionförbundet Östsam har tillsammans med Boxholm, Kinda, Linköping, Mjölby, Motala, Söderköping, Åtvidaberg och Tranås kommuner gjort en kraftsamling kring de frågorna i det ESF-finansierade projektet Kompetensväxeln, Kompetensförsörjning inför generationsväxling. Våren 2012 genomfördes en enkät bland kommunernas medarbetare för att ta reda på vad de tyckte var bra respektive mindre bra med kommunerna som arbetsgivare. Kommunerna fick positiv respons när det gällde sådant som arbetsmiljö och hälsa, lyhördhet inför förändringar i omvärlden och förmågan att ta vara på människors erfarenhet och kompetens. Däremot tyckte de anställda att kommunerna var sämre på ledarskap, verksamhetsutveckling och i att utveckla lärande arbetsmiljöer. Under 2013 har därför en rad olika utbildningar, med fokus på det som de anställda tyckte att kommunerna kunde bli bättre i, genomförts inom ramen för Kompetensväxeln. Drygt 600 medarbetare, chefer och nyckelpersoner har vidareutbildats, och kommunerna kommer nu att fortsätta arbetet, var och en för sig, med att sprida och vidareutveckla projektresultaten. Målet är att kommunerna ska vara hälsosamma, kreativa, meningsfulla och jämställda arbetsplatser som lockar morgondagens arbetskraft när dagens medarbetare går i pension. Vill du veta mer? Se under rubriken Vi arbetar med och därefter Kompetensförsörjning och företagande och Kompetensväxeln. Svenska kommuner står inför stora förändringar i samband med den pågående generationsväxlingen, och det är viktigt att vi står rustade för att möta dessa. Peter Ingesson, kommunchef i Motala

18 18 näringsliv Det behövs strukturer för lärande på arbetsplatsen och en politik som stödjer det, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe, och tar upp frågan med anledning av fackförbundet som projektägare i ESF. Vi behöver system för arbetsplatslärande till industrin Loket som drar välfärdståget Kunniga människor inom industrin är en bristvara och branschen är på god väg att dräneras på ung arbetskraft efter varselvågornas frammarsch. Samtidigt saknas system för kompetensutveckling av människor i anställning, både från företagens och IF Metalls sida. Människor på arbetsplatsen måste få möjlighet till kompetensutveckling i jobbet. Det gör dem bättre klädda i omställningsprocesser och vi kan bygga starkare företag. Konkurrensen är stenhård, och ska svenska företag klara sig behöver de kunskap, Ett trettiotal representanter för IF Metall och personer kopplade till de ESF-projekt som förbundet driver, var i september samlade i IOGT-huset i Stockholm för att diskutera de erfarenheter de fått under åren som projektägare och hur de ser på framtiden. Industrins betydelse för svensk ekonomi är stor. Enligt Anders Ferbe står branschen indirekt för en fjärdedel av jobben i Sverige. Något som förnekas av statsminister Fredrik Reinfeldt. Han säger att industrin är π I ESF-projekt kan vi undersöka hur vi ska skapa arbetsplatser och organisationer som ger människor utveckling och där lärandet blir en del av arbetet. Anders Ferbe, ordförande IF Metall. Foto: Denny Lorentzen på väg bort. Jag menar att den är loket som drar välfärdståget och vi behöver en politik som stödjer strukturer för lärande på arbetsplatsen. Vi ska inte konkurrera med låglönejobb, utan med högt kunnande hos produkter och hos människor, betonar Anders Ferbe. Att hantera framtida kompetensförsörjning är en av förbundets centrala frågor de kommande tio till femton åren. Här måste IF Metall ligga i spetsen och Socialfondsmedel kan hjälpa dem på traven. I ESF-projekt kan vi undersöka hur vi ska skapa arbetsplatser och organisationer som ger människor utveckling och där lärandet blir en del av arbetet. Kompetensutveckling av människor i anställning är i sig inte en fråga på förbundets bord, utan snarare en del av arbetet med att stärka medlemmarnas ställning på marknaden. Därför anser Anders Ferbe att förbundet har ett ansvar för att skapa strukturer Vi ska inte konkurrera med låglönejobb, utan med högt kunnande hos produkter och hos människor. F foto: istockphoto.com för kompetensutveckling och lärande på arbetsplatsen även utanför Socialfondsprojektens ramar. Att få till en partnerskapsöverenskommelse kring kompetensutveckling är en del av vår långsiktiga strategi. Våra avtal är för svaga på den punkten och vi vill få till ett stödsystem, exempelvis en bank där företag och individer kan plocka ut pengar för kompetensutveckling. Kompetenskortet hittar luckorna Sedan 2011 har Bygg- och järnhandlarnas branschförening drivit socialfondsprojektet Kompetenskort som utvecklat en programvara med samma namn. Med applikationen kan chefer planera kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med den anställde. Vi ska utveckla formerna för arbetsplatslärande och göra lathundar som kan hjälpa företagen på traven framförallt få in arbetsplatslärande i strukturerna så att kunskapen får ett sammanhang och inte bara blir lösryckta aktiviteter, säger Bygg- och järnhandlarnas vd Ulf Gustafsson. F foto: Sveriges Bygg- och järnhandlareförbund Målet är att en betydande del av våra medlemmar snart ska använda sig av kompetenskortet i sina kompetensutvecklingssatsningar, säger Bygg- och järnhandlarnas vd Ulf Gustafsson, som menar att föreningens medlemmar behöver tänka mer strategiskt kring kompetensutveckling. Till deras hjälp har branschföreningen alltså utvecklat programvaran Kompetenskort som hittar personalens kompetensluckor, utbildningar att fylla dem med och snart en lathund till arbetsplatslärande. Allt för att branschen ska bli mer attraktiv, kunna öka lönsamhet och konkurrenskraft samt öka fokuseringen på kompetensfrågor. Under 2000-talet har vår bransch blivit alltmer konkurrensutsatt. Det som skiljer fackhandlarna från lågpriskanaler är att våra medarbetare är välutbildade, det är där konkurrenskraften ligger, men då måste de också vara välutbildade i verkligheten, poängterar Ulf Gustafsson, som arbetat inom bygg- och järnhandeln sedan 80-talet. Inom utbildning har han engagerat sig under nästan hela sitt yrkesverksamma liv. Kompetenskortet underlättar för företagen att jobba välstrukturerat, säger han och berättar att han under åren lagt märke till att det som särskiljer framgångsrika företag, är ofta att de arbetar målmedvetet och strukturerat med just kompetensutveckling. I programmet finns 78 branschspecifika kompetenser och beskriv- ningar av dess innehåll. När det är dags för utvecklingssamtal kan chefen plocka ut de kompetenser som är intressanta i sammanhanget. fakta Alla Bygg- och järnhandlarnas 750 medlemsföretag kommer att få tillgång till dataprogrammet Kompetenskort efter projektets slut år Idagsläget deltar sju stora företag; Beijer, XL Byggpartner, Fredells, Flinks, Wirströms, SMC och Woody Huddinge. Tillsammans har de runt 700 anställda. På en skala från ett till fyra anger chefen hur viktiga olika kompetenser är, exempelvis behöver en butikssäljare kanske ha en fyra i sälj, men bara en tvåa i ekonomi. Programmet hittar sedan vilka luckor som behöver fyllas och kan tillsammans med den anställde lägga upp en utvecklingsplan. Samtliga företag har en representant som kallas "utvecklingsmotor", ofta personer med tyngre poster som vd eller HR-chef. Det vill säga personer som har mandat att förändra organisationerna. I rollen som utvecklingsmotor ska de implementera processen i sin verksamhet och sprida den till andra organisationer.

19 19 hållbart arbete Hållbart Arbete, ett projekt som lyfter små och medelstora företag Sedan 2011 bedriver IF Metall Stockholms län, med stöd av Europeiska Socialfonden, ett projekt för kompetensutveckling där ett 30-tal företag deltar. Mycket fokus ligger idag på stora och multinationella företag. Vi är övertygade om att små och medelstora företag är Sveriges tillväxtmotorer. Stora företag har resurser för att förnya utveckling och tillverkning för överlevnad och fortsatt tillväxt. Det är svårare i ett litet företag, därför har IF Metall Stockholms län tagit på sig ägarrollen för utvecklingsprojektet Hållbart arbete. Några synpunkter om projektet från deltagande företag: Projektet Hållbart arbete har bidragit till att vi kan behålla vår position och ta ytterligare marknadsandelar. Klas Samuelsson vd Frohe AB För Wernedal & Co AB har projektet inneburit en utmärkt möjlighet till kompetensutveckling och det är klart att det är intresseväckande. Det är inte troligt att man genomfört dessa utbildningar utan projektets stöd. Christer Larsson på Wernedal & Co AB Vi hade inte haft möjlighet att genomföra den här utbildningsinsatsen utan projektets hjälp. Möjligen hade vi satsat på ett nytt affärssystem, men det hade inte blivit samma insats för kompetensutveckling inom produktionen. Hans Högman Produktionschef Dentatus AB Jag tror inte att vi hade tagit de kliven kompetensmässigt eller stolthetsmässigt bland våra mekaniker om vi inte gjort den här insatsen. John Rönnmark, HR-ansvarig på Din Bil Sverige AB För vår del har det inneburit att vi kunnat förbättra kompetensen i data, arbetsmiljö såväl bland chefer generellt som övrig personal. Jessica Lindblad, Villeroy & Boch Gustavsberg AB Skyddsombudet poängterar att handledarutbildningen varit en av de bästa kurser han har gått på, vilket gjorde att han fick ökad kännedom om hur man fungerar som människa och att alla människor är olika, vilket gör att man måste bemöta dem på olika sätt. Hans uppfattning var att fler borde få tillfälle att gå kursen. Jörgen Rigert skyddsombud Schneider Electric Buildings AB I samband med att vi flyttar blir det möjligt att pröva den nya arbetsorganisationen. Då får vi nytta av den kompetensutveckling man genomgått under de två år som projektet Hållbart arbete pågått. Björn Fredblad, Villeroy & Boch Gustavberg AB Kontaktperson: Cintra Löthén, koordinator Tel E-post: cintra.lothen@ifmetall.se Hemsida: Bild från AB Kontaktpressning. Kort om Hållbart arbete Projektet pågår från första augusti 2011 till 30 juni Ägare: IF Metall Stockholms län. Finansiär: Europeiska Socialfonden (ESF). Beviljat medel från ESF: 29,7 miljoner SEK. Drygt 30 deltagande företag med sammanlagt ca anställda. Målet med projektet är: att stärka företag och anställda, genom insatser för arbetsorganisation och kompetensutveckling. Ett projekt som gjort skillnad och lever vidare efter projekttiden ESF-projekt Sigrid i Gävleborg, Dalarna och Värmland kommer under tre år ha deltagare. De flesta av dem har haft det riktigt besvärligt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Arbetslöshet eller sjukskrivning i många år, avhopp från skolan redan på högstadiet kan vara orsaken. Inkludering är lönsamt I ett öppnare Värmland påverkas attityder och insikter om resurser och kompetens hos varje människa. Att jobba aktivt med inkludering är viktigt och riktigt ur ett humanitärt perspektiv. Det är en samhällsekonomisk vinst med hög återbäring. Områden med lyckad mångfaldspolitik har högre tillväxt, bättre befolkningsutveckling och lägre arbetslöshet än platser där man Marcus Lindberg, handledare, står här med en av våra unga praktikanter, Sanna Andersson. Hon har C-kort och har kört lastbil på Dagab i Dalarna. Foto: Susanne Jobs reser murar. Vi har ambassadörer ute i kommunerna, som skapar möten mellan människor, synliggör olikheter och vidgar innanförskapet. Kostnadseffektiv matchning Näringslivet FalunBorlänge har inom projekt Sigrid stöttat arbetslösa att komma ut i arbetslivet, via arbetspraktik. De är en stor företagsorganisation, cirka 600 medlemsföretag som har bra koll på det lokala näringslivet och bra kontakter och ingångar i branscherna. Arbetet sker i samarbete med Arbetsförmedlingen i Falun, Borlänge, Säter, Gagnef, Leksand och Rättvik. Resultatet visar att över hälften gått vidare till arbete eller studier, nyckeln är närhet och enkelhet. Vi utgår ifrån individen. Vi skapar möjligheter för människor och företag på ett kostnadseffektivt sätt och bidrar till bilden av en attraktiv arbetsmarknadsregion. Samhällsekonomiska vinster Genom att skapa mötesplatser, konferenser, informella möten och seminarier har 4:e resursen lyckats koppla ihop många av de aktörer som är berörda i processen. Ökad grundkunskap om funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden, förståelse för de nationalekonomiska konsekvenserna om vi inte agerar och en vilja att göra hela regionen Gävleborg till ett gott exempel med innovativa lösningar, kan göras med utbildning, kultur och näringsliv i privat, offentlig och ideell sektor.

20 20 vinjett utbildning I den idylliska polkagrisstaden Gränna ligger Ribbaskolan med 575 elever från förskoleålder upp till årskurs 9. Lite förvånande kanske att Ribbaskolan var en av de skolor som hade sämst studieresultat i Jönköpings kommun. Kompetens som kollektiv egenskap i skolan De låga studieresultaten var anledningen till att Barn- och ungdomsnämnden i kommunen för ett par år sedan valde Ribbaskolan som modellskola, när socialfondsprojektet 3O en modell för kollektiv kompetensutveckling på arbetsplatser skulle starta. Det berättar projektledaren professor Tomas Kroksmark, Högskolan i Jönköping, som är projektägare till 3O. Vi ställde som krav att hela personalen, nästan hundra personer, skulle delta i projektet, fortsätter han. Det var ett så tydligt budskap att när två av de tre rektorerna inte ville vara med, fick de arbetsuppgifter på andra håll i kommunen och ersattes av två nya. Att den högsta skolledningen var så tydlig i sitt engagemang gav en bra grund för projektets genomförande. 3O 3O står för Omnia omnes omnibus, som är latin och betyder Allt till alla överallt. 3O är en modell för kollektiv kompetensutveckling förlagd till arbetsplatsen. Den vilar på tre ben; input, bearbetning och integrering, som tillsammans ska bära upp den kollektiva, hållbara och integrerade kompetensutveckling som är målet med 3O. Genom högskolestudier i pedagogik och i samarbete med etablerade forskare arbetar projektdeltagarna med att grunda skolverksamheten i vetenskapligt tänkande, i projektet kallat samproduktion av kunskap. På arbetsplatsen bearbetas den nya kunskapen i grupper om runt sju deltagare där fritidspedagoger och lärare blandas. Bearbetningen syftar ytterst till förståelse för de nya kunskaperna och hur de ska kunna omsättas i skolans arbete. Att denna verksamhet är förlagd till arbetsplatsen är bärande för modellen 3O, enligt Tomas Kroksmark, eftersom det ger en bra grund för att omvandla teori till praktik. Lärarnas ökade kompetens ska skapa en mer attraktiv skola och i förlängningen göra eleverna mer attraktiva på arbetsmarknaden. Ett mål är att samtliga projektdeltagare ska nå en magisterexamen i lärande genom projektet och forskarkompetensen ska underlätta för dem att utveckla undervisningen. Samtidigt som projektdeltagarna har arbetat heltid, har de tillsammans tagit 2092,5 högskolepoäng. Många har därigenom blivit kvalificerade för att delta i kompetensutveckling på forskarnivå inom högskolan. Men det viktigaste resultatet hittills är kanske en tydlig positiv trend för elevernas betyg, och att andelen elever som är behöriga för gymnasiet efter årskurs nio har ökat, avslutar Tomas Kroksmark. projektfakta Lärarnas ökade kompetens ska skapa en mer attraktiv skola och i förlängningen göra eleverna mer attraktiva på arbetsmarknaden. Det är ett av målen med projektet 3O. På bilden projektledare Tomas Kroksmark, professor vid Högskolan i Jönköping. Foto: Patrik Svedberg 3O står för Omnia omnes omnibus, som är latin och betyder Allt till alla överallt. Det är en modell för kollektiv kompetensutveckling förlagd till arbetsplatsen. Den vilar på tre ben; input, bearbetning och integrering, som tillsammans ska bära upp den kollektiva, hållbara och integrerade kompetensutveckling som är målet med 3O. Genom högskolestudier i pedagogik och i samarbete med etablerade forskare arbetar projektdeltagarna med att grunda skolverksamheten i vetenskapligt tänkande, i projektet kallat samproduktion av kunskap. Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping är projektägare. Samarbetspartner är Gränna rektorsområde, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping, samt Skol- och barnomsorgsförvaltningen i Jönköpings kommun. Tack vare projektet 3O har eleverna på Ribbaskolan i Jönköpings kommun fått bättre betyg och andelen elever som är behöriga för gymnasiet efter årskurs nio har ökat. Personerna på bilden har inget samband med artikeln. Foto: istockphoto.com Det är vi pedagoger som gör skillnad Eleverna får en annan möjlighet att nå kunskapskraven och vi har fått ytterligare bevis på att det är vi pedagoger som gör skillnad. Det skriver Anna Franklin och Erica Karlsson, lärare på Ribbaskolan och deltagare i projektet 3O. Krönika I början av projektet 3O en modell för kompetensutveckling på arbetsplatser hade våra elever relativt låga studieresultat, främst högstadieeleverna. Många elever uttryckte också en otrygghetskänsla, vi pedagoger upplevde dock vår kompetens som tillfredsställande. Politikerna i Jönköpings kommun ansåg att Ribbaskolan passade bra som modellskola för projektet. Personalens ökade kompetens skulle kunna öka måluppfyllelsen hos eleverna, skapa en skola med höga förväntningar på eleverna och en trygg skolmiljö. En stor bidragande faktor till att projektet sjösattes var den nya skollagen som kräver att undervisningen ska ske på vetenskaplig grund. En annan tanke som projektledaren, professor Tomas Kroksmark hade, var att vi pedagoger som arbetar runt eleverna själva skulle äga forskningen och bedriva den inom vår egen verksamhet. I början kände vi i personalgruppen en stor osäkerhet kring projektet skulle vi orka arbeta heltid och därtill studera 50 procent? Vi båda kände ändå att studierna skulle kunna bidra till något bra och under åren har vi varit positiva till projektet. Modellskolan bygger på studier inom pedagogik. Föreläsare och forskare har föreläsningar på skolan men vi studerar via Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. På grund av åldersspannet hos oss pedagoger varierade behörighetsgraden när vi började, men har under åren jämnats ut. Vi har läst ett antal olika kurser, där det ingått aktuell kurslitteratur. Utifrån denna har vi fördjupat oss i egenvald forskning kring det område vi valt att fördjupa oss i. Vi har gjort flera olika studier, bland annat en om vad elever i årskurs sju har för förväntningar på sin skolgång och en om läsförståelsen hos elever i årskurs ett. Under studierna har vi prövat nya observationsformer som skuggning, filmning och intervjuer. Vi upplever att många av oss har tagit till sig av ny kunskap och omsatt detta i praktiken. Eftersom vi studerar vår egen praktik, lär vi oss mycket av oss själva och om våra elever. Vi har möjlighet att hitta problemområden och sedan med hjälp av litteratur, forskning och kollegor hitta strategier för att öka lärandet. Vi upplever att vi har fått ett driv i skolutvecklingen och ett tydligt fokus på lärandet. Vi ser den ständiga utvecklingen som en tillgång som gör vår arbetsplats mer kreativ och orädd, skriver Anna Franklin och Erica Karlsson, grundskollärare på Ribbaskolan och deltagare i projektet 3O. Foto: Stephanie Rajha Alla är inte bekväma med denna förändring men de flesta av oss kan, trots stor arbetsbelastning med både jobb och studier, se