KVALITETSBERAÄTTELSE Vård- och omsorgsförvaltningen

Transkript

1 KVALITETSBERAÄTTELSE 2012 Vård- och omsorgsförvaltningen 1

2 2

3 INLEDNING Kvalitet kan beskrivas som värdet av de egenskaper som saker, personer eller aktiviteter kan ha. Kvalitet kan utvärderas, mätas och systematiskt förbättras genom kvalitetssäkring och kvalitetsarbete. Som mått på kvalitet används ibland så kallade kvalitetsdimensioner och exempel på sådana är driftssäkerhet, prestanda och säkerhet. För den personal som arbetar med att ge kommunens invånare en god vård och omsorg finns ytterligare kvalitetsdimensioner: pålitlighet, trovärdighet, tillgänglighet, kommunikationsförmåga, tjänstvillighet och inlevelseförmåga är några av dem. I Lund bedriver kommunen såväl socialtjänst och verksamhet enligt LSS som hälso- och sjukvård. Därmed finns också ett ansvar för kommunen att ha ett ledningssystem och att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete definieras kvalitet på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats av sådana föreskrifter. Socialstyrelsen uppmanar verksamheten till att varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse med en beskrivning av hur kvalitetsarbetet bedrivits under året, vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts. Kvalitetsberättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den och ska tillgodose informationsbehovet för externa intressenter. Författningen trädde i kraft den 1 januari Detta är ett första försök till en kvalitetsberättelse med en redovisning av hur vård- och omsorgsförvaltningen arbetat med och levt upp till de krav och mål som ställs på verksamheten. I berättelsen ges exempel på förvaltningens kvalitetsarbete och vad det resulterat i. Sist i dokumentet finns hänvisningar till de material som uppgifterna hämtats från för den som vill fördjupa sig inom något område. 3

4 4

5 VÅRD OCH OMSORG Vård- och omsorgsförvaltningen har i uppgift att ge stöd, service och omvårdnad till äldre och personer med funktionsnedsättning. Uppdraget kommer från vårdoch omsorgsnämnden. Nämnden sätter mål för verksamheten och följer, genom förvaltningen, hur verksamheten bedrivs och vilka resultat som uppnås. All verksamhet vilar på den värdegrund som antogs av nämnden Som komplement till värdegrunden finns värdighetsgarantier med inriktning på de olika verksamhetsområdena. De beskriver vad som kan förväntas av kommunens vård och omsorg och syftar även till att öka brukarnas inflytande. Värdegrund Den vård, omsorg, stöd och service som vi erbjuder ska anpassas efter den enskildes behov och ge möjlighet till god livskvalitet. Den ska ge förutsättningar för ett aktivt och innehållsrikt liv med möjlighet till social gemenskap. Den vård, omsorg, stöd och service som vi erbjuder kännetecknas av delaktighet, valfrihet, flexibilitet och kvalitet med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Vår personal har ett gott bemötande och är kompetent, ansvarstagande och lyhörd för varje enskild brukares behov. Behov och beslut Det individuella behovet är utgångspunkt för de insatser som erbjuds. Behovet prövas av myndighetsfunktionen utifrån aktuell lagstiftning och med hänsyn tagen till personens livssituation liksom till hans/hennes resurser och önskemål. Under 2012 har myndighetsfunktionen handlagt sammanlagt knappt ärenden med beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) om till exempel personlig omvårdnad, service, korttidsvistelse och trygghetslarm. Knappt en tredjedel var omprövningar av tidigare fattade beslut. Drygt en procent av ansökningarna avslogs helt. Kommunen är skyldig att till Socialstyrelsen redovisa alla beslut som inte verkställts inom tre månader. Under 2012 hade alla beslut inom äldreomsorgen blivit verkställda i tid. Däremot fanns det beslut om insatser enligt LSS som inte blivit verkställda, i första hand gällande bostad med särskild service, och för vilka nämnden fått betala sanktionsavgifter. Värdighetsgarantierna sätter en övre gräns för väntetid på beslut och verkställighet. Den som ansöker om särskilt boende för äldre ska få ett skriftligt beslut inom 30 dagar och erbjudande om inflyttning inom 90 dagar. Den som ansöker om LSSinsatser för första gången ska få ett skriftligt beslut inom 90 dagar vid omprövning gäller 30 dagar. Myndighetsfunktionen lever upp till värdighetsgarantierna och utredningstiderna står sig också väl i jämförelse med andra kommuners. 5

6 MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Nämnden har formulerat ett antal övergripande mål som förvaltningen har att förhålla sig till. De olika verksamhetsområdena bryter ner de övergripande målen så de anpassas till den egna verksamheten och kompletterar dessutom med egna delmål. Varje år redovisar såväl interna som externa utförare sin måluppfyllelse i en verksamhetsberättelse. Nämndsmål Brukarna ska ha stor påverkan på innehållet i och utformningen av den vård och omsorg, stöd och service han eller hon har behov av. Alla brukare erbjuds att tillsammans med sin kontaktman skriva ner sina önskemål i en så kallad genomförandeplan om när, hur och på vilket sätt de önskar få sin hjälp utförd. Genomförandeplanen ska hållas aktuell och finnas dokumenterad i verksamhetssystemet. Antalet upprättade genomförandeplaner kan användas som ett mått för att stämma av brukarnas möjlighet till påverkan har alla brukare som så önskar en upprättad genomförandeplan. 63 procent av planerna är uppdaterade och dokumenterade enligt anvisningarna. Under 2013 kommer verksamheterna arbeta vidare med att hålla genomförandeplanerna aktuella och förbättra den sociala dokumentationen. För personer med funktionsnedsättning finns flera olika möjligheter till brukarinflytande. Några av enheterna har mer formaliserade brukarråd men de flesta har spontana möten eller individuella samtal. Flera enheter har deltagit i empowermentgrupper för att stärka brukarnas självkänsla. Metodiken hjälper personalen att uppmärksamma brukarnas egna resurser och förmågor. På så vis underlättas brukarnas möjligheter att påverka och styra sina liv. Nämndsmål Närståendes och intresseorganisationernas kunskap och engagemang ska tillvaratas. Närståendes intressen tas tillvara bland annat genom Anhörigcenter som erbjuder såväl gruppverksamhet som enskild rådgivning. Anhörigombud ger stöd till närstående och bevakar anhörigfrågor. I särskilt boende för äldre anordnas regelbundet träffar där närstående ges möjlighet att diskutera och lämna förslag som kan bidra till en mer innehållsrik vardag för de boende. Under 2012 påbörjade särskilt boende i intern regi en enkätundersökning riktad till anhöriga. Frågorna handlar om hur deras närstående trivs på boendet, bland annat om de känner trygghet, delaktighet och om de bemöts på ett bra sätt. Undersökningen avslutas under våren 2013, och resultatet kommer att redovisas senare samma år. 6

7 VERKSAMHETSOMRÅDEN OCH UTFÖRARE Vård- och omsorgsförvaltningen erbjuder tjänster inom flera verksamhetsområden till exempel hemtjänst, korttidsvård, särskilt boende för äldre, dagverksamhet för personer med demenssjukdom, gruppoch servicebostäder, daglig verksamhet, anhörigstöd, personlig assistans, ledsagaroch avlösarservice. Insatserna stäms av och redovisas per den 1:e oktober varje år. Avstämningen 2012 visade bland annat att antalet beviljade timmar i hemtjänst var drygt varje månad, 792 personer bodde i särskilda boenden för äldre och 264 personer i bostad med särskild service enligt LSS. Nämndsmål Verksamheten ska erbjuda ett varierat utbud av tjänster för att underlätta möjligheterna att bo kvar hemma även vid omfattande behov. Inom några verksamhetsområden tillämpas sedan 2008 valfrihet vilket innebär att verksamheten konkurrensutsatts och drivs av externa utförare. Under 2012 tillkom daglig verksamhet och personlig assistans som valbara områden. Totalt godkände nämnden åtta nya företag under året medan två anbud avvisades. Inom hemvården är det relativt få personer som valt extern utförare, totalt sju procent. Personer med funktionsnedsättning har sedan länge kunnat välja utförare, även innan valfrihetssystem infördes. 20 procent har valt extern utförare för avlösarservice och 14 procent för ledsagarservice. Externa utförare med avtal 2012 Hemvård Attendo Carema Care HomeMaid Poolarna Samhall Svanen Hemtjänst Avlösar- och ledsagarservice Björka assistans Ekens Assistans Kasper Care Poolarna Daglig verksamhet Attendo LSS Höje Hund och Park Kulturcentrum Skåne Misa Särskilt boende för äldre Carema Care Grupp- och servicebostäder Attendo LSS 7

8 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Förvaltningens uppföljningar Utförarnas insatser samt bakomliggande processer och rutiner granskas och följs upp på olika sätt, såväl på individnivå som på en övergripande verksamhetsnivå. Interna och externa utförare ska följas upp på samma villkor. Uppföljningarna kan ske till exempel genom enkäter, besök i verksamheterna, granskning av dokumentation och sammanställning av statistiska uppgifter. Under 2012 granskades förvaltningens hälso- och sjukvård med fokus på dokumentationen. Denna granskning har genomförts tidigare men då resultatet inte varit tillfredsställande upprepades undersökningen. Årets resultat visade på förbättringar men eftersom brister kvarstår kommer en förnyad granskning göras hösten En dokumentationsgrupp arbetar med att utveckla dokumentationen och i verksamheten görs kollegiala journalgranskningar. Nämndsmål Verksamheten ska utföras så att brukarna är nöjda. Två äldreboenden, ett i intern och ett i extern verksamhet, fick oanmälda besök med anledning av att klagomål framförts. Syftet var att få en inblick i den dagliga tillvaron och få träffa brukare, personal, anhöriga med flera. Besöken genomfördes av tre personer under tre timmar på två demensenheter och en äldreenhet på respektive boende. Båda boendena gav ett positivt intryck och klagomålen hade hanterats på ett tillfredsställande sätt. Den sociala dokumentationen behövde dock utvecklas. En uppföljning av daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning gjordes våren 2012 med anledning av att valfrihetssystem skulle införas. Uppföljningen gjordes genom besök i verksamheterna och resultatet visade att brukarna erbjuds en individanpassad och flexibel verksamhet med möjlighet till stimulans och utveckling och med brukarinflytandet i fokus. Alla dagliga verksamheter uppfyllde eller var på god väg att uppfylla nämndens mål samt värdegrund och värdighetsgarantier. Intern kontroll Intern kontroll är ett sätt att säkra kvaliteten för att säkerställa att skattemedel används på rätt sätt och undvika att allvarliga fel begås. År 2012 genomfördes intern kontroll på tre kommungemensamma må (t ex systematiskt brandskyddsarbete) och tio verksamhetsmål (t ex attestrutiner). Resultatet visade att det fanns en del brister i de rutiner som ingick i granskningen. Den totala bedömningen var att bristerna i sig inte medförde några större skador sett ur ett ekonomiskt perspektiv men kunde innebära effektivitets- och kapitalförluster inom verksamheten. Uppföljning av resultatet och de åtgärder som vidtagits redovisas våren

9 Nationella uppföljningar På nationell nivå görs flera undersökningar och uppföljningar för att mäta kvaliteten på de insatser som kommunerna utför och för att fånga brukarnas uppfattning om den vård och omsorg som erbjuds. Resultaten publiceras och kommunerna jämförs med varandra. Inom äldreomsorgen finns Öppna jämförelser som sammanställs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen. Öppna jämförelser finns också för verksamhet gällande personer med funktionsnedsättning. Båda undersökningarna är under utveckling. Under 2012 rapporterades uppgifter till sex nationella uppföljningar. På regeringens uppdrag undersöker Socialstyrelsen årligen de äldres uppfattning om vård och omsorgen. Den sammantagna bedömningen 2012 visar att de allra flesta är positiva till sin hemtjänst och till sitt särskilda boende. Undersökningen visar också att det finns förbättringsområden. Socialstyrelsens nationella undersökning 2012, utdrag Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Hemvård Lund Hemvård Riket Särskilt boende Lund Särskilt boende Riket Bemötande Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? 97 % 97 % 94 % 94 % Har du känt dig kränkt av någon personal under senaste året? 14 % 12 % 28 % 23 % Information Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? 71 % 68 % 41 % 46 % Brukar personalen komma på avtalad tid/ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete? 90 % 85 % 55 % 70 % Inflytande Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer/vilka tider du får hjälp? 66 % 60 % 52 % 56 % Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? 90 % 85 % 74 % 79 % Trygghet Hur tryggt känns det att bo hemma med stöd av hemtjänsten/att bo på ditt äldreboende? 88 % 86 % 83 % 87 % Nöjdhet Hur nöjd är du sammantaget med din hemtjänst/ditt äldreboende? 86 % 88 % 79 % 80 % Äldreomsorgen i Lund kommer att fokusera på att förbättra kontinuiteten, den personcentrerade omvårdnaden och informationen. 9

10 Jämförelser med andra kommuner Vård- och omsorgsförvaltningen deltar i kommun- och landstingsdatabasens (Kolada) frivilliga redovisning av kvalitet i äldreomsorgen och i verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Rådet för främjande av kommunala analyser (rka) har arbetat vidare med de nyckeltal som togs fram i nätverk med över 200 deltagande kommuner. Inriktningen är att ge kommunerna möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid. Målsättningen är att fånga in brukarnära objektiva indikatorer som kan komplettera andra kvalitetsmätningar. Socialtjänstens uppdrag när det gäller äldreomsorgen är att främja de äldres möjligheter att leva och bo självständigt, under trygga förhållanden och att ha en aktiv och meningsfull tillvaro. Nämndens riktlinjer avseende valmöjligheter, omfattning och periodicitet för hemtjänstens service- och omvårdnadstjänster är i nivå med rikets. Ett par nyckeltal med lägre nivå finns - att följa med vid inköp och delta i träffpunktsverksamhet. Det finns också ett nyckeltal med högre nivå - möjlighet att välja personal som talar brukarens språk. Särskilt boende i Lund har genomgående bättre värden än de kommuner vi jämfört oss med (kommuner med till invånare). Det finns ett nyckeltal med lägre värde; andel boendeplatser där den äldre erbjuds daglig utevistelse. Socialtjänstens uppdrag när det gäller personer med funktionsnedsättning är att främja deltagande i samhällets gemenskap och ge förutsättningar för att leva som andra. Generellt sett har personer med funktionsnedsättning goda möjligheter att leva som andra i Lunds LSS-bostäder. Det finns dock förbättringsområden. Uppföljning av insatser på individnivå är till exempel ett område. Kvalitetsnyckeltal i verksamhet för personer med funktionsnedsättning 2012 (utdrag från Kolada) Boendeplatser enligt LSS 9.9 Lund Helsingborg Västerås Alla kommuner Den boende ges möjlighet att vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter kl minst en gång per månad. 98 % 70 % 98 % 88 % Den boende har möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden. 78 % 96 % 49 % 62 % Den boende kan ta emot gäster alla kvällar efter kl % 100 % 100 % 98 % Det är möjligt att bli sambo eller få hjälp att hitta gemensam lägenhet på annat boende. 87 % 100 % 55 % 86 % 10

11 Nationella kvalitetsregister Förvaltningens verksamheter deltar i tre nationella kvalitetsregister: Svenska palliativregistret, Senior alert och Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Syftet med registren är att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet. Alla brukare har möjlighet att tacka nej till registrering. Svenska palliativregistret I registret samlas uppgifter om den vård som getts under livets sista vecka. Under 2012 avled 771 personer som var folkbokförda i Lunds kommun, och av dessa registrerades sammanlagt 354 (46%) i registret varav förvaltningens verksamheter stod för 237. Resultatet visar att få personer hade trycksår i livets slutskede och att majoriteten av de avlidna haft mänsklig närvaro i dödsögonblicket. Två gånger årligen kommer registrets kvalitetsindikatorer att följas upp och återkopplas till förvaltningens verksamheter. Indikatorerna redovisas i ett spindeldiagram, se exempel nedan. De områden som visar på brister prioriteras i förbättringsarbetet. Senior alert I Senior alert registreras riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Förvaltningens verksamheter är sedan hösten 2012 med i registret, men något resultat kan inte redovisas då registreringar påbörjades först BPSD I BPSD-registret registreras observation, analys, omvårdnadsåtgärder samt utvärdering av insatta åtgärder gällande beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Ett begränsat antal enheter inom förvaltningen använder sig av BPSDmetodiken i vissa situationer. 11

12 Avvikelser Enligt lagstiftningen ska avvikelser som sker i verksamheten rapporteras. Förvaltningens verksamheter sammanställer och analyserar årligen alla avvikelser för att kunna se mönster och trender som indikerar brister i kvaliteten. Avvikelser utifrån SoL (socialtjänst) och LSS (särskilt stöd och service) kan vara brister i bemötande, i utförande, i dokumentation eller en utebliven insats. Fördelning avvikelser SoL och LSS 2012 Bemötande Utförande Dokumentation Utebliven insats Avvikelser utifrån HSL (hälso- och sjukvård) kan vara att en person faller eller att det finns brister i läkemedelshantering, i omvårdnad, i rehabilitering eller medicinteknik. Fördelning avvikelser HSL 2012 Fall Läkemedelshantering Omvårdnad Rehabilitering Medicinteknik Fyra så kallade Lex Sarah-ärenden rapporterades till Socialstyrelsen som förklarade sig nöjda med de åtgärder som vidtagits. Ärendena omfattade bristande professionalitet från personal, uteblivna hemvårdsinsatser och felaktig användning av hjälpmedel. Antalet avvikelser ökade jämfört med föregående år, vilket kan bero på att verksamheterna under året arbetade aktivt med att informera och uppmuntra personalen till rapportering och registrering. 12

13 MEDARBETARE Kompetens Verksamheten behöver många olika sorters personalkompetenser för att leva upp till behov och kvalitetsmål. Det är viktigt att det i personalgruppen finns personal med såväl bred allmän kunskap som spetskompetens inom sitt arbetsområde. Bland omvårdnadspersonalen har 86 procent en grundutbildning till undersköterska. Utöver grundutbildningen har en del personal även en specialistutbildning som äldrepedagog eller Silviasyster (utbildning i demensvård). En betydande del av personalgruppen har också olika former av spetskompetenser, exempelvis inom vård i livets slut och anhörigstöd. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor är legitimerad personal med skyddad yrkestitel. Spetskompetens och specialistutbildning finns till exempel inom områdena rehabilitering, psykiatri och sårvård. Alla chefer i verksamheten har en högskoleutbildning. I verksamheten finns personal med språkkunskaper utöver svenska och med kunskap om andra kulturer, vilket ytterligare bidrar till att möjliggöra en god vård och omsorg. Utbildning Varje år utarbetas en övergripande kompetensutvecklingsplan som innehåller gemensamma utbildningsinsatser för personalen. Ett stort antal olika utbildningar/kurser genomfördes under Bland de större utbildningsinsatserna kan nämnas en trestegsutbildning om våld mot äldre, demensvård, pedagogiskt förhållningssätt för handledare, brandutbildning och förflyttningsteknik. Cheferna deltog under året i bland annat workshops inom ämnesområdena medarbetarutveckling, mångfald och jämställdhet samt upphandling. Nämndsmål Medarbetarnas olika kompetenser ska motsvara verksamhetens behov. Utveckling Ett ökat antal äldre och ett växande behov av kvalificerad vård och omsorg innebär att de framtida rekryteringsbehoven måste tryggas med välutbildade och kompetenta medarbetare. Förvaltningen står inför utmaningen att kunna rekrytera nya medarbetare men också att behålla, ta tillvara och utveckla befintliga medarbetare. 13

14 UTVECKLINGSOMRÅDEN Rätt insats till rätt person vid rätt tillfälle Att få rätt insats innebär bland annat att tillgången på insatser motsvarar brukarnas behov och svarar mot lagstiftningen. Socialstyrelsens modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen ska införas. Modellen utgår från ett behovsorienterat arbetssätt och stödjer ett systematiskt arbetssätt och strukturerad dokumentation med nationellt fackspråk. Målet är att socialtjänstens insatser, såväl bedömning som beslut, ska vara entydiga, enhetliga och jämförbara. Arbetssättet kommer att implementeras under Bättre liv för sjuka äldre Ledningskraft Bättre liv för sjuka äldre i samverkan mellan sjukvård och socialtjänst är ett utvecklingsprojekt i region Skåne och kommunförbundet Skåne som förvaltningen deltar i. Arbetet med att förbättra vård och omsorg för de mest sjuka äldre pågår över hela landet och framsteg rapporteras från flera områden. Utvecklingsarbetet innebär bland annat en stark inriktning på förebyggande insatser. Prioriterade områden i projektet är god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling av äldre samt sammanhållen vård och omsorg.i dagsläget är det ännu för tidigt att kunna presentera några tydliga resultat för 2012 på lokal nivå. Demensvård Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden träder i kraft 1 januari Det innebär att det ska finnas ett tydligt beslut om vilka hemtjänstinsatser en person som bor i ett demensboende ska få och att det ska finnas tillräcklig bemanning och tid för att tillgodose behoven. Tillämpningen av författningen ska ske i samklang med de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna är på god väg att implementeras i verksamheten. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Metoder och system för olika kvalitetsmätningar och brukarundersökningar inom vård- och omsorgsverksamheten behöver fortsätta att utvecklas. Nationella kvalitetsindikatorer och utformning av bedömningsinstrument är något som kommer att påverka verksamheten i framtiden. Möjligheten till jämförbarhet mellan kommuner kommer att öka. Det är värt att notera att många kvalitetsaspekter på vård och omsorg helt enkelt inte går att mäta eller redovisa genom statistik. 14

15 LÄNKAR För dig som är intresserad av att få veta mer: Vård- och omsorgsnämndens mål, värdegrund och värdighetsgarantier: Sveriges Kommuner och Landsting: Kommun- och landstingsdatabasen: Socialstyrelsen: Svenska palliativregistret: Senior alert: BPSD: 15