Funktionshindrade akademiker upplever ofta diskriminering L E D A R E N Y H E T E R. Ny lag ska förbjuda diskriminering av funktionshindrade studenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Funktionshindrade akademiker upplever ofta diskriminering L E D A R E N Y H E T E R. Ny lag ska förbjuda diskriminering av funktionshindrade studenter"

Transkript

1 L E D A R E N Y H E T E R L E D A R E N Y H E T E R Ny lag ska förbjuda diskriminering av funktionshindrade studenter Universitet och högskolor blir skyldiga att utreda anmälningar om diskriminering på grund av funktionshinder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller kön. Högskoleverket blir tillsynsmyndighet för att dessa studenter inte trakasseras. Dessutom ska myndigheten utse en ombudsman som hjälper de utsatta att driva ärenden i domstolar. Det EU-program för hjälp åt funktionshindrade i öst Sverige bör ta initiativ till att EU erbjuder ansökarländerna i Östeuropa ett hjälpprogram inom handikappområdet. Det anser s-riksdagskvinnan Sonja Fransson som dels vänt sig till socialminister Lars Engqvist och utrikesminister Anna Lindh med frågor om vad Sverige som ordförandeland i EU tänker göra för att öka respekten för mänskliga rättigheter åt funktionshindrade. Det handlar främst om är innebörden i ett förslag som utbildningsdepartementet skickar ut på remiss. Med dagens regelverk är det inte så lätt för studenter att driva sådana här frågor, säger utbildningsminister Thomas Östros. den katastrofala situationen på institutionerna. Sverige har mer än 30 års erfarenhet av reformarbete inom området och har därför ett ansvar för att initiera ett hjälpprogram, säger Sonja Fransson. Sonja Fransson tycker att Lars Enqqvist ska ta upp frågan om ett hjälpprogram när EUs socialministrar träffas i Linköping under våren Funktionshindrade akademiker upplever ofta diskriminering Funktionshindrade som tagit akademisk examen och som haft jobb eller jobbar diskrimineras på arbetet. Att arbetsplatsen inte anpassas tillräckligt och att man inte får de tekniska hjälpmedel som behövs är exempel på diskriminering. Det visar en undersökning som Näringsdepartementets Mångfaldsprojekt har låtit göra. 105 personer med grava synskador, hörselskador, rörelsehinder eller som är döva har svarat på frågor om hur de upplever sin situation i arbetslivet. Det är bedrövligt att så många upplever sig diskriminerade. Inom kort kommer vi presentera förslag som ska förbättra funktionshindrades situation, säger Marie Granlund, riksdagskvinna och projektledare för Mångfaldsprojektet. 4 REUMATIKERTIDNINGEN

2 Svensk självgodhet hindrar utvecklingen Vad har en svensk arbetsterapeut att lära av en grekisk kollega? Frågan kan synas fördomsfull men många som i Sverige arbetar med att få ut funktionshindrade i arbete ställer sig faktiskt den; Vad har vi att lära av andra inom EU. Det är en slags självgodhet som skrämmer mig. Då är man inte redo för utveckling, säger Lars Lind på Arbetsförmedling Resurs i Malmö. Han är förste vice ordförande i CEEH, ett europeiskt nätverk för aktörer som arbetar med yrkesinriktad rehabilitering och för att förbättra funktionshindrades situation på arbetsmarknaden i de olika EU-länderna. Vi fungerar som rådgivare åt bland andra EU-kommissionen och EU-parlamentet i de här frågorna och får därför pengar från kommissionen, säger Lars Lind. En viktig uppgift för nätverket är att sprida kunskap inom unionen och peka på goda exempel. Främst är det synen på människor som skiljer sig åt. Vi är fixerade vid tekniken och kanske glömmer människan som ska göra jobbet. I Sydeuropa är de mycket bättre på att kolla upp om personen trivs med jobbet. Här kan jag uppleva att attityden är att du ska vara glad att du fått ett jobb, säger Lars Lind. Han tar exemplet med datorer och funktionshindrade. När datorerna fick sitt genombrott på arbetsplatserna skulle i princip alla funktionshindrade arbeta med datorer. Då jobbade jag som synkonsulent och minns att jag stötte på synskadade som ville arbeta med händerna, säger Lars Lind. Att vara massör är ett bra exempel på sådant jobb. I Finland finns flera hundra synskadade massörer och nu börjar synskadade i Sverige också etablera sig inom yrket. Om Lars Lind fick välja fritt skulle han se till att flera svenska tjänstemän åkte till Portugal och studerade deras system, Där har man en bra helhetssyn. Även i Spanien har man kommit långt, säger Lars Lind. Länder som Italien och Storbritannien är sämre exempel. Italien för att man har ett system med kvotering där det i princip räcker med att ha varit med i världskriget för att klassas som funktionshindrad och därmed kvoteras till ett jobb. I Storbritannien är systemet med välgörenhet så väldigt utbrett. Vår inställning är att folk ska ha jobb för sina kvalifikationer, förklarar Lars Lind. Med större flexiblitet i de svenska systemen tror Lars Lind att betydligt fler funktionshindrade skulle vara ute i arbetslivet. Hos oss är många förtidspensionerade. I Danmark finns möjligheten att behålla en del av pensionen och ändå jobba. Kanske vågar de satsa på något eget. Jag tror funktionshindrade i Sverige också skulle vilja prova på något jobb, men vågar inte av rädsla att förlora allt. Smärtläkare: Patientorganisationer måste gå samman om behandlingsplan Patienter med komplicerade smärttillstånd har svårt att få rätt behandling. En studie av Jan Lidbeck, överläkare på Helsingborgs lasarett, visar att bara var tredje länssjukhus har rätt kompetens. Vi smärtläkare har ropat högt och länge utan att någonting händer. Nu är det upp till patientorganisationerna att gå samman om en gemensam handlingsplan som de kan presentera för rikspolitikerna, säger han. För sex år sedan kom Socialstyrelsen med rekommendationer om att det ska finnas särskilda smärtmottagningar tillgängliga för patienter med svåra smärtor. Bland annat deklarerade myndigheten att samtliga 24 länssjukhus bör ha så kallade multidisciplinära smärtmottagningar. Det betyder att de ska ha minst två läkare med smärtlindring som specialitet. Dessutom ska det finnas psykiater, sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast och kurator. För att kunna ge en bra smärtbehandling måste vården jobba utifrån ett medicinsktpsykologiskt-socialt perspektiv. En enkätundersökning, som är gjord av Jan Lidbeck, till de 24 länssjukhusen visar att bara var tredje lever upp till rekommendationerna. Han tror inte att resursbrist är största orsaken. Snarare handlar det om läkarnas attityder. Det finns riktlinjer för smärtbehandling men många följer inte dem. Smärtpatienter har låg status. Om deras problem inte kan påvisas objektivt, till exempel på en röntgenplåt, ses de ofta som psykiska problem. Det är en felaktig förställning. En annan orsak är att läkare är för inriktade på sin specialitet, menar han. De har lärt sig smärtlindring inom sitt område, men smärtproblematiken är mer komplex. Utbildningen inom området är otillräcklig. Det finns till exempel inte någon professur i klinisk smärtlindring. REUMATIKERTIDNINGEN

3 N Y H E T E R N Y H E T E R Diskrimineringsförbud i grundlagen Ett viktigt steg som inte räcker ända fram. Så betecknar Handikappombudsmannen Lars Lööw utredningsförslaget att i grundlagen förbjuda diskriminering av utsatta grupper. En statlig utredning föreslår ett tillägg i målparagrafen i grundlagen. Det går ut på att samhället ska verka mot diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet. Att alla är nämnda är viktigt. Det är för att synliggöra det förtryck som finns i samhället mot de här grupp- Förtidspensioneringar ett hot erna, säger Kenneth Kvist(v) som sitter med i utredningen. Men den föreslagna förändringen innebär inga nya rättigheter för enskilda människor. Det går inte att i domstol hänvisa till målparagrafen i grundlagen. Det är ett svagare skydd men ändå ett viktigt steg, säger Handikappombudsmannen Lars Lööw. Han och många företrädare för handikapprörelsen har velat få in en skrivning mot diskriminering på ett annat ställe i grundlagen, i andra kapitlet, vilket har en starkare innebörd. Då skulle det bli möjligt att använda sig av grundlagen direkt i domstol. Dessutom skulle det förhindra uppkomsten av andra lagar på skilda områden som stod i direkt strid med skrivningen mot diskriminering i Den stora ökningen av sjukskrivningar och förtidspensioneringar är ett allvarligt hot mot regeringens mål för sysselsättning och arbete. Det menar den statliga utredaren Jan Rydh som presenterat en delrapport om ökad hälsa i arbetslivet. Han framhåller i ett pressmeddelande att regeringen redan i vårpropositionen bör redovisa hur sjukfrånvaron ska minska. Själv lägger Jan Rydh fram förslag som skulle kunna träda i kraft redan 1 juli i år. Förenklade regler för försäkringskassans bedömning. Arbetsgivaren måste senast efter 45 dagar lämna en rehabiliteringsutredning till försäkringskassan. Utredningen måste kompletteras med underlag från företagshälsovården. På längre sikt vill Jan Rydh att registreringslagstiftningen ändras så att det blir möjligt att registrera uppgifter om orsak till sjukfrånvaro, yrke, bransch, arbetsplats, rehabilitering med mera. Syftet är att underlätta för uppföljning och förebyggande arbete. I en tidigare utredning har han föreslagit att sjukskrivningsperioden bör begränsas till tolv månader. Detta för att försäkringskassan ska skynda på och utreda vilka långsiktiga rehabiliteringsbehov som finns. Nu vill Jan Rydh att regeringen tar itu med förslaget som också innebär att de som behöver fortsatt medicinsk rehabilitering ska få sjukersättning. Men för de flesta ska sjukpenningen bytas ut mot en rehabiliteringsersättning. Det grundlagens andra kapitel. Lars Lööw hoppas att nästa steg är att få in den starkare skrivningen. Men har då den föreslagna förändringen någon egentlig betydelse? Den är ett uttryck för det allmännas mening som kan användas för att styra den allmänna opinionen. Och så är den naturligtvis ett riktmärke för lagstiftarna i framtiden, säger Reidunn Laurén (kd) som sitter med i utredningen. FAKTA Författningsutredningen tillsattes 1999 och ska se över en rad frågor rörande regeringsformen. Förslaget om diskriminering presenteras i ett delbetänkande: SOU 2001:19. innebär att försäkringskassan i samråd med den enskilde och arbetsgivaren ska upprätta ett rehabiliteringsprogram. Det kan till exempel handla om arbetslivsinriktad utbildning. Men ersättningen ska i första hand användas som direkt lönebidrag till arbetsgivaren. Regeringen vill ta bort förtidspensionen Förtidspensionen för funktionshindrade mellan 19 och 30 år ska mönstras ut. Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att den ersätts med en aktivitetsersättning på drygt kronor i månaden. Aktivitetsersättningen ska kunna ges för att utveckla sociala kontakter men också för att gå ut högstadiet eller gymnasiet i förlängd studietakt. Vart tredje år ska försäkringskassan pröva rätten till aktivitetsersättning. Handikappombudsmannen: Sluta plottra med lagstiftningen Det måste finnas ett uttalat ansvar för alla myndigheter att bevaka skyddet av mänskliga rättigheter. Det anser Handikappombudsmannen Lars Lööw i en intervju med Nyhetsbyrån ikapp. För att förhindra att funktionshindrade diskrimineras vill han se diskrimineringslagstiftning på fler områden än arbetslivet. Den lagstiftningen vill jag se innan mitt förordnande går ut om drygt fyra år. Vi kan inte hålla på att plottra med diskrimineringsförbudet, vi behöver få en helhet, anser Lars Lööw. 6 REUMATIKERTIDNINGEN

4 TCO-ordförande kräver rättighetsombudsman Inrätta en rättighetsombudsman med ordentliga befogenheter. Det anser Sture Nordh, ordförande för Tjänstemännens centralorganisation, TCO. Dagens olika ombudsmän har för lite resurser och har inte speciellt mycket muskler. Kunskapen om den nya lagstiftningen vad det gäller olika former av diskriminering är för dålig. Det är nödvändigt att samordna all form av diskrimineringsbekämpning hos en rättighetsombudsman, säger Sture Nordh. Nya regler om assistans år 2001 Personlig assistans till personer över 65 år. Nytt timbelopp för den statliga assistansersättningen. Nya regler trädde i kraft vid årsskiftet. Vid årsskiftet trädde rätten till personlig assistans för personer över 65 år i kraft. Det innebär att den som har haft personlig assistans och assistansersättning får behålla stödet efter 65-årsdagen. Ett första steg skulle vara att slå samman de ombudsmän som finns, föreslår Sture Nordh. Då får man inom ramen för samma system en prövning av de olika lagstiftningarna som går att jämföra. Ett ärende som gäller en funktionshindrad kvinna kan också vara relevant när det handlar om könsdiskriminering. Däremot får stödets omfattning inte öka. Den som redan förlorat rätten till personlig assistans eller assistansersättning på grund av att personen fyllt 65 år har rätt att få tillbaka stödet efter ansökan. Dessutom ökar timbeloppet för den statliga assistansersättningen från 178 kronor per timme till 184 kronor. Friskolor inte öppna för alla Friskolor ska fortfarande kunna neka att ta emot funktionshindrade elever. Det är rimligt att det är så, säger Ulf Lindberg, sekreterare i den kommitté som har presenterat ett betänkande om friskolor. En friskola är i princip öppen för alla, konstateras i betänkandet. Men det finns undantag. Om det för skolan innebär betydande ekonomiska svårigheter så kan den neka att ta emot en elev som är i behov av särskilt stöd. Däremot måste skolan ta emot eleven om kommunen väljer att stå för de extra kostnaderna. Vad händer om inte kommunen betalar för att eleven ska kunna gå i friskolan? Då blir eleven hänvisad till kommunen. Valfriheten är inte lika stor för elever med handikapp. Har man allergisanerat en skola för stora pengar och eleven vill gå på en annan, kan kommunen ändå hänvisa till den sanerade skolan. Varför är detta rimligt? Vi tycker det vore orimligt att ålägga kommunen höga kostnader för att rusta upp många fristående skolor för ett väldigt litet antal elever, säger Ulf Lindberg. FOTNOT Betänkandet heter: Fristående gymnasieskolor -hot eller tillgång? (SOU 2001:12). Några funderingar att samtala om: Att skapa en rökavdelning på en restaurang, är inte det lite som att skapa en särskild kissavdelning i en pool? Om man klonar en sjörövare, får man då en piratkopia? Journalister som rapporterar från svältområden - vad äter de? Varför heter det rusningstrafik när bilarna kryper fram? Om det är förbjudet att dricka sprit och köra bil, varför efterfrågas körkortet när man handlar sprit och varför har krogarna parkeringsplatser? Vems idé var det att stoppa in ett s i ordet läspa? Varför heter det hungerstrejk? Det borde väl heta matstrejk? Varför finns det bara ett konkurrensverk? Varför trycker man hårdare på fjärrkontrollen när batterierna håller på att ta slut? REUMATIKERTIDNINGEN

5 N Y H E T E R N Y H E T E R Yngre mer kritiska än äldre till vårdpersonal Sex av tio vuxna anser att vårdpersonalen är lyhörd och tar sig tid att lyssna på patienternas frågor och behov. Det framgår av en undersökning som Landstingsförbundet låtit göra. Det kan alltid bli bättre men det är hyggliga siffror som sjukvården får. Det finns ett stort förtroende för sjukvårdspersonal trots den situation de befinner sig i med små resurser, säger Douglas Skalin, utredningschef på Landstingsförbundet. Under år 2000 har vuxna i åldern 18 till 80 år intervjuats. Av dessa instämmer 59 procent helt eller delvis i påståendet att vårdpersonalen är lyhörd och tar sig tid att lyssna till patienternas frågor och behov. Men det skiljer sig markant åt mellan yngre och äldre patienter. Tre av fyra patienter i åldern 65 till 80 år delar uppfattningen. I gruppen 18 till 24 år delas den endast av varannan patient. Det här är intressant. I det moderna samhället är ungdomar välutbildade med möjligheter att välja och då blir man ganska kritisk. Kunskapsmässigt krymper skillnaden mellan patient och sjukvårdspersonal och då är det lättare för patienten att ifrågasätta och föra en dialog, säger Douglas Skalin. Undersökningen visar också att 60 procent av de intervjuade vill ha skriftlig information om sin sjukdom och nödvändig behandling. Störst är intresset bland yngre. BO granskar vardagen för barn med funktionshinder Barnombudsmannen, BO, ska för första gången undersöka hur barn med funktionshinder upplever sin vardag. Barnombudsmannen arbetar och ungdomar svara på enkätfrågor. Nu ska BO för första gången ställa frågor riktade till barn med funktionshinder. Vi kommer att fråga barn med funktionshinder om deras vardag, om de kan besöka disco, fotbollsmatcher och annat i vardagslivet, säger Tove Rinnan, som på BO håller på att planera arbetet. I första hand kommer vi att försöka komma i kontakt med barn och ungdomar med rörelsehinder. Skulle vi ta med alla barn som definieras som funktionshindrade skulle inte våra resurser räcka till för att nå alla. För att nå barn med rörelsehinder kommer BO att ta kontakt med konsulenter som arbetar med rörelsehindrade elever. Dessutom kommer BO att ställa frågor till barn utan funktionshinder om hur de uppfattar funktionshindrade. BO kommer att lägga ut frågor på sin hemsida till elever som finns i de skolklasser som BO samarbetar med, det rör sig om cirka 1000 elever. Poängen är att ta reda på vilka föreställningar som finns om barn med funktionshinder för att jämföra med hur det ser ut i verkligheten, säger Tove Rinnan. BO samarbetar med Handikappombudsmannen, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar och Rädda Barnen. Resultatet kommer att publiceras i BOs årsrapport år 2002 och på hemsidan Förslag om ny läkemedelsreform möter kraftig kritik Flera remissinstanser gör tummen ner för regeringens planer att låta patienterna betala läkemedelskostnader upp till kronor, enligt Sveriges Radios Ekoredaktion. Bland kritikerna finns Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, Svenska kommunförbundet, Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket, RFV. De befarar att patienter kommer avstå från att hämta ut sin medicin om priset är för högt. På sikt kan det leda till högre kostnader för sjukskrivningar och vården, menar RFV. HSO framhåller att förslaget saknar samhällsekonomisk analys och vänder sig mot att diabetiker ska betala sitt insulin själva. Några som säger ja till regeringens förslag är Läkarförbundet, Vårdförbundet och Apoteket AB som välkomnar ett enklare system. Det var i höstas som en statlig utredning föreslog att patienten ska betala hela beloppet upp till kronor till skillnad från dagens 900 kronor. Detta på grund av att läkemedelskostnaderna för staten ständigt ökat under senare år. Mer personal i vården efterfrågas Svenskarna önskar en sjukvård med mer personal och kortare väntetider. Det visar en undersökning från Landstingsförbundet. Förbundet har låtit personer svara på frågan Vad anser du behöver förbättras inom vården? Var tredje önskar mer personal inom vården. Andra vanliga önskemål är kortare köer och mer tid för patienten. Tillgängligheten är oerhörd viktig. Den handlar om förtroendet för vården. Vi människor känner oss kränkta om vi får vänta för länge på hjälp, säger Douglas Skalin, utredningschef på Landstingsförbundet. En väldigt utbredd föreställning är att det saknas resurser i vården. Anser du att det stämmer? Ja. Och folk ställer bristen på resurser i relation till de löften som gavs tidigare då vård, skola och omsorg användes som ett mantra, säger Douglas Skalin. FAKTA De vanligaste önskemålen enligt undersökningen: Mer personal (36 procent) Kortare väntetid (18 procent) Kortare köer (18 procent) Mer resurser (17 procent) Mer tid för patienterna (16 procent) Mer resurser till äldrevård (11 procent) 8 REUMATIKERTIDNINGEN

6 Tillgängliga turistattraktioner i Europa nu på Internet En förteckning över tillgängliga turistattraktioner i Europa finns nu på Internet. Meningen är att en funktionshindrad lätt ska kunna planera sin resa, från en ort till en annan, säger Dieter Müller, som ansvarar för certifieringen av attraktioner i Sverige. En certifiering av turistattraktioners tillgänglighet lanseras över hela Europa. På samma sätt som vi i butikerna möter kravmärkta varor kan vi nu se om en turistattraktion, både i Sverige och övriga Europa, uppfyller kraven på tillgänglighet. Det handlar om en Equalitycertifiering. Om en anläggning är tillgänglig för exempelvis rörelsehindrade visas en symbol för detta. Sammanlagt finns fem olika certifikat, beroende på vilket funktionshinder det gäller. Varje land ansvarar för att certifiera turistattraktioner som hotell, stugbyar, restauranger med mera. Föreningen Turism för alla i Sverige har utvecklat ett certifieringssystem som bygger på en europeisk klassificering. Syftet är att besöka en turistanläggning och sedan lägga ut informationen på en hemsida. Varje år ska anläggningarna granskas eftersom informationen är en färskvara, säger Dieter Müller. Ett företag som vill ha sin anläggning certifierad betalar kronor plus kostnaden för besiktningen. Företaget får då använda Equalitymärket i sin marknadsföring. Anläggningen marknadsförs också i en semesterguide för funktionshindrade och publiceras även på Internet. Genom certifieringen visar företaget att anläggningen är tillgänglig och kan därmed få fler besök, säger Dieter Müller. Certifierade anläggningar förbinder sig att utveckla tillgängligheten på sina anläggningar, ge personalen kunskap om funktionshinder och påverka attityder gentemot funktionshindrade. Svensk Maskinprovning AB, före detta Statens Provningsanstalt, har fått uppdraget av Turism för alla att granska attraktioner och anläggningar i Sverige. I dagsläget har 139 svenska anläggningar besiktats och resultatet lagts ut på Internet. Utöver detta finns drygt 400 granskade anläggningar från övriga Europa. Via hemsidan går det att söka sig fram till den ort man vill besöka och se vilka anläggningar som är certifierade. På Webbplatsen finns en länk till den europeiska sajten, Risk att klumpa ihop utsatta grupper, anser professor i EU-arbetsrätt Niklas Bruun, professor i EU-arbetsrätt vid Arbetslivsinstitutet, anser att det är fel att klumpa ihop olika utsatta grupper i olika lagar. Som exempel tar han ett EU-direktiv om lika behandling som omfattar kön, etnicitet, religös bakgrund och funk-tionshinder. Risken är att man inte tar hänsyn till de olika gruppernas speciella behov, säger han till Nyhetsbyrån ikapp under den stora EU-konferensen i Malmö om framtidens arbetsliv. Niklas Bruuns erfarenhet är att när lagstiftning byggs upp görs den tillämpbar på de allra flesta medborgare. Något han ställer sig tveksam till. Det är nödvändigt med selektiva åtgärder beroende på vad det är för grupp det rör sig om. När det handlar om funk-tionshindrade kan man alltid fråga sig vilka som ska omfattas av lagstiftningen. Det finns ett oerhört brett spektrum av funktionshinder. Den avgörande skillnaden mellan kön och etnicitet och funktionshinder, när det handlar om diskrimi-nering, är att det är enkelt att avgöra vilket kön en människa har eller om vederbörande är färgad eller inte. Men när det gäller funktionshindrade är det inte alls lika självklart vilka som ska omfattas av lagstift-ningen, säger Niklas Bruun. Funktionshindrade avstår från vård pengarna räcker inte till Funktionshindrade har lägre inkomster än övriga befolkningen. Samtidigt har de högre utgifter för hälsooch sjukvård, tandvård, läkemedel och omsorg. Det redovisar Socialstyrelsen i en rapport till regeringen. Det innebär att många funktionshindrade avstår från hälsooch sjukvård, tandvård och läkemedel. Särskilt gäller det familjer som har barn med funktionshinder, framhåller Socialstyrelsen. En knapp ekonomi och höga avgifter innebär en risk att personer med funktionshinder avstår från nödvändig vård. Vi har sett att föräldrar i familjer med vårdbidrag är en sårbar grupp. De har i större utsträckning än befolkningen i stort svarat att de avstått helt eller delvis från att uppsöka den öppna hälso- och sjukvården, hämta ut receptbelagd medicin, nyttja tandvård eller skaffa hjälpmedel som barnet eller familjen behöver. En del avstår från olika fritidsaktiviteter, vilket naturligtvis på sikt kan påverka deras hälsa, säger Lars Pettersson, överdirektör vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande. REUMATIKERTIDNINGEN

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

arbete, ekonomi och fritid

arbete, ekonomi och fritid BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Information om arbete, ekonomi och fritid Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) RBU YTTRANDE Riksförbundet för Rörelsehindrade 2009-02-26 Barn och Ungdomar Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) Riksförbundet

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

VÅR TRYGGHET Rätta svar

VÅR TRYGGHET Rätta svar VÅR TRYGGHET Rätta svar Vår trygghet -frågesport 1. Vilket år infördes det allmänna barnbidraget? Svar : 1948 sid 16 2. Vilket år trädde fattigvårdsförordningen i kraft? Svar 1847 sid 16 3. När trädde

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

För mångfald mot diskriminering

För mångfald mot diskriminering För mångfald mot diskriminering Röda Korsets byrå mot diskriminering Startade i maj 2006 Drivs av Röda Korset, region Norra Norrland Finansieras av Ungdomsstyrelsen (f.d. Integrationsverket) samt EU:s

Läs mer

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST 1 2016-10-14 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster S2016/01918/FST Ansvarig handläggare på RSMH - Anna Quarnström Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH, lämnar härmed remissvar

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Emma Eriksson Lokalt samverkansansvarig emma.m.eriksson@forsakringskassan.se FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Östersund 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar till slutbetänkandet Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Sammanfattning

Läs mer

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Välkommen till Försäkringskassan Försäkringskassan informerar om och hanterar Sveriges viktigaste trygghetspaket socialförsäkringen. Den innehåller totalt närmare

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm

REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen Hélène Runsten, 010-119 63 13 REMISS 1 (1) Datum Diarienummer 2014-11-06 51406-2014 Regelrådet Remiss med anledning av ändring i Försäkringskassans föreskrifter (FKFS

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro

Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro T-111499 Svenskt Näringsliv: Ulla Hamilton Temo AB: Arne Modig, David Ahlin Datum: 2005-09 - 14 Innehållsförteckning Undersökningen i korthet Små och stora

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06 Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur

Läs mer

ANSVARSFULL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Slutbetänkande av Patientmaktsutredningen (SOU 2013:44)

ANSVARSFULL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Slutbetänkande av Patientmaktsutredningen (SOU 2013:44) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/karinn Pilsäter 2013-11-12 13-0091 Direkttel: 08-782 91 93 E-post: karin.pilsater@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM ANSVARSFULL

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) 2016 YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/04412 2016-11-18 Ert dnr: S2016/05391/FS Sektionen för ekonomisk analys Nils Mårtensson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna Till Mottagaren Vi översänder följande frågor kring er kommun och dess verksamhet, som vi hoppas att ni vill fylla i och redovisa era ståndpunkter kring

Läs mer

Med funktionsnedsättning på kth

Med funktionsnedsättning på kth Med funktionsnedsättning på kth 2 Välkommen till kth! Den här broschyren vänder sig till dig som har en funktionsnedsättning och ska börja studera på kth. kth arbetar aktivt för att göra studierna tillgängliga

Läs mer

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet. Lättläst sammanfattning

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet. Lättläst sammanfattning Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet Lättläst sammanfattning Betänkande av Utredningen om fritt val av hjälpmedel Stockholm 2011 SOU 2011:77 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009.

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Kommittédirektiv Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder Dir. 2009:72 Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur ett skydd mot

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (7) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmäla till DO Innan du fyller i blanketten är det viktigt att du läser informationen på DO:s webbplats, se www.do.se/att-anmala/

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2011 2012 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll LIKABEHANDLING... 2 Ansvar och organisation... 4 Handlingsplan för likabehandling... 4 Handlingsplan 2011... 4 Handlingsplan

Läs mer

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO

Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO Anna Fritshammar, DO 2014-03-21 anna.fritshammar@do.se, 08-120 20 766 Anmälningar hälso- och sjukvård 2013 19 1 23 Diskrimineringsgrund saknas

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder (SOU 2007:87)

Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder (SOU 2007:87) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-04-01 Handläggare: Agneta Palmqvist Telefon: 08-508 33 006 Till Utbildningsnämnden 2008 04 17 Ökad likvärdighet för elever

Läs mer

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna!

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna! Välkomna! Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Lättläst handikapplan för Staffanstorps kommun 2

Lättläst handikapplan för Staffanstorps kommun 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDIKAPPLAN FÖR STAFFANSTORPS KOMMUN 3 FN:s standardregler 3 Staffanstorps Kommunstyrelsen 3 Kontrollera 4 MER KUNSKAP 5 VÅRD OCH BEHANDLING OLIKA SLAGS TRÄNING 7 STÖD OCH SERVICE

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Slututvärdering EXSISTRE. juni 2014

Slututvärdering EXSISTRE. juni 2014 Slututvärdering EXSISTRE juni 2014 Vilka är målgruppen? Deltagares perspektiv Samordningsförbundens arbete med mänskliga rättigheter-hur då? Vilka är målgruppen? Unga vuxna Hälften har avslutat utbildning/

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

Värderingar på svenska arbetsplatser

Värderingar på svenska arbetsplatser Värderingar på svenska arbetsplatser T - PO103030 TEMO AB: Anna Fritz Datum: 2004-06 - 01 Undersökningens genomförande Temo har ställt frågor till allmänheten om attityder kring jämställdhet, arbetskamrater

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Sundbyberg 2013-11-11 Dnr.nr S2013/4872FS Vår referens Maryanne Rönnersten s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Ansvarsfull hälso- och sjukvård, :44 Handikappförbunden

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Inledning Ordet rom kommer från ordet dom som betyder människa eller person. Tänk om det vore lika enkelt i arbetslivet. Hej jag är en människa

Läs mer

Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE ÖVER DELBETÄNKANDET BÄTTRE SAMVERKAN Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring. Handikappförbundens

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Justitiekanslern. Barbro Molander YTTRANDE Reg.nr

Justitiekanslern. Barbro Molander YTTRANDE Reg.nr Justitiekanslern Barbro Molander YTTRANDE M./. staten genom Justitiekanslern ang. skadestånd på grund av otillåten diskriminering Justitiekanslern har hemställt att Högskoleverket yttrar sig i målet om

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer