Funktionshindrade akademiker upplever ofta diskriminering L E D A R E N Y H E T E R. Ny lag ska förbjuda diskriminering av funktionshindrade studenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Funktionshindrade akademiker upplever ofta diskriminering L E D A R E N Y H E T E R. Ny lag ska förbjuda diskriminering av funktionshindrade studenter"

Transkript

1 L E D A R E N Y H E T E R L E D A R E N Y H E T E R Ny lag ska förbjuda diskriminering av funktionshindrade studenter Universitet och högskolor blir skyldiga att utreda anmälningar om diskriminering på grund av funktionshinder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller kön. Högskoleverket blir tillsynsmyndighet för att dessa studenter inte trakasseras. Dessutom ska myndigheten utse en ombudsman som hjälper de utsatta att driva ärenden i domstolar. Det EU-program för hjälp åt funktionshindrade i öst Sverige bör ta initiativ till att EU erbjuder ansökarländerna i Östeuropa ett hjälpprogram inom handikappområdet. Det anser s-riksdagskvinnan Sonja Fransson som dels vänt sig till socialminister Lars Engqvist och utrikesminister Anna Lindh med frågor om vad Sverige som ordförandeland i EU tänker göra för att öka respekten för mänskliga rättigheter åt funktionshindrade. Det handlar främst om är innebörden i ett förslag som utbildningsdepartementet skickar ut på remiss. Med dagens regelverk är det inte så lätt för studenter att driva sådana här frågor, säger utbildningsminister Thomas Östros. den katastrofala situationen på institutionerna. Sverige har mer än 30 års erfarenhet av reformarbete inom området och har därför ett ansvar för att initiera ett hjälpprogram, säger Sonja Fransson. Sonja Fransson tycker att Lars Enqqvist ska ta upp frågan om ett hjälpprogram när EUs socialministrar träffas i Linköping under våren Funktionshindrade akademiker upplever ofta diskriminering Funktionshindrade som tagit akademisk examen och som haft jobb eller jobbar diskrimineras på arbetet. Att arbetsplatsen inte anpassas tillräckligt och att man inte får de tekniska hjälpmedel som behövs är exempel på diskriminering. Det visar en undersökning som Näringsdepartementets Mångfaldsprojekt har låtit göra. 105 personer med grava synskador, hörselskador, rörelsehinder eller som är döva har svarat på frågor om hur de upplever sin situation i arbetslivet. Det är bedrövligt att så många upplever sig diskriminerade. Inom kort kommer vi presentera förslag som ska förbättra funktionshindrades situation, säger Marie Granlund, riksdagskvinna och projektledare för Mångfaldsprojektet. 4 REUMATIKERTIDNINGEN

2 Svensk självgodhet hindrar utvecklingen Vad har en svensk arbetsterapeut att lära av en grekisk kollega? Frågan kan synas fördomsfull men många som i Sverige arbetar med att få ut funktionshindrade i arbete ställer sig faktiskt den; Vad har vi att lära av andra inom EU. Det är en slags självgodhet som skrämmer mig. Då är man inte redo för utveckling, säger Lars Lind på Arbetsförmedling Resurs i Malmö. Han är förste vice ordförande i CEEH, ett europeiskt nätverk för aktörer som arbetar med yrkesinriktad rehabilitering och för att förbättra funktionshindrades situation på arbetsmarknaden i de olika EU-länderna. Vi fungerar som rådgivare åt bland andra EU-kommissionen och EU-parlamentet i de här frågorna och får därför pengar från kommissionen, säger Lars Lind. En viktig uppgift för nätverket är att sprida kunskap inom unionen och peka på goda exempel. Främst är det synen på människor som skiljer sig åt. Vi är fixerade vid tekniken och kanske glömmer människan som ska göra jobbet. I Sydeuropa är de mycket bättre på att kolla upp om personen trivs med jobbet. Här kan jag uppleva att attityden är att du ska vara glad att du fått ett jobb, säger Lars Lind. Han tar exemplet med datorer och funktionshindrade. När datorerna fick sitt genombrott på arbetsplatserna skulle i princip alla funktionshindrade arbeta med datorer. Då jobbade jag som synkonsulent och minns att jag stötte på synskadade som ville arbeta med händerna, säger Lars Lind. Att vara massör är ett bra exempel på sådant jobb. I Finland finns flera hundra synskadade massörer och nu börjar synskadade i Sverige också etablera sig inom yrket. Om Lars Lind fick välja fritt skulle han se till att flera svenska tjänstemän åkte till Portugal och studerade deras system, Där har man en bra helhetssyn. Även i Spanien har man kommit långt, säger Lars Lind. Länder som Italien och Storbritannien är sämre exempel. Italien för att man har ett system med kvotering där det i princip räcker med att ha varit med i världskriget för att klassas som funktionshindrad och därmed kvoteras till ett jobb. I Storbritannien är systemet med välgörenhet så väldigt utbrett. Vår inställning är att folk ska ha jobb för sina kvalifikationer, förklarar Lars Lind. Med större flexiblitet i de svenska systemen tror Lars Lind att betydligt fler funktionshindrade skulle vara ute i arbetslivet. Hos oss är många förtidspensionerade. I Danmark finns möjligheten att behålla en del av pensionen och ändå jobba. Kanske vågar de satsa på något eget. Jag tror funktionshindrade i Sverige också skulle vilja prova på något jobb, men vågar inte av rädsla att förlora allt. Smärtläkare: Patientorganisationer måste gå samman om behandlingsplan Patienter med komplicerade smärttillstånd har svårt att få rätt behandling. En studie av Jan Lidbeck, överläkare på Helsingborgs lasarett, visar att bara var tredje länssjukhus har rätt kompetens. Vi smärtläkare har ropat högt och länge utan att någonting händer. Nu är det upp till patientorganisationerna att gå samman om en gemensam handlingsplan som de kan presentera för rikspolitikerna, säger han. För sex år sedan kom Socialstyrelsen med rekommendationer om att det ska finnas särskilda smärtmottagningar tillgängliga för patienter med svåra smärtor. Bland annat deklarerade myndigheten att samtliga 24 länssjukhus bör ha så kallade multidisciplinära smärtmottagningar. Det betyder att de ska ha minst två läkare med smärtlindring som specialitet. Dessutom ska det finnas psykiater, sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast och kurator. För att kunna ge en bra smärtbehandling måste vården jobba utifrån ett medicinsktpsykologiskt-socialt perspektiv. En enkätundersökning, som är gjord av Jan Lidbeck, till de 24 länssjukhusen visar att bara var tredje lever upp till rekommendationerna. Han tror inte att resursbrist är största orsaken. Snarare handlar det om läkarnas attityder. Det finns riktlinjer för smärtbehandling men många följer inte dem. Smärtpatienter har låg status. Om deras problem inte kan påvisas objektivt, till exempel på en röntgenplåt, ses de ofta som psykiska problem. Det är en felaktig förställning. En annan orsak är att läkare är för inriktade på sin specialitet, menar han. De har lärt sig smärtlindring inom sitt område, men smärtproblematiken är mer komplex. Utbildningen inom området är otillräcklig. Det finns till exempel inte någon professur i klinisk smärtlindring. REUMATIKERTIDNINGEN

3 N Y H E T E R N Y H E T E R Diskrimineringsförbud i grundlagen Ett viktigt steg som inte räcker ända fram. Så betecknar Handikappombudsmannen Lars Lööw utredningsförslaget att i grundlagen förbjuda diskriminering av utsatta grupper. En statlig utredning föreslår ett tillägg i målparagrafen i grundlagen. Det går ut på att samhället ska verka mot diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet. Att alla är nämnda är viktigt. Det är för att synliggöra det förtryck som finns i samhället mot de här grupp- Förtidspensioneringar ett hot erna, säger Kenneth Kvist(v) som sitter med i utredningen. Men den föreslagna förändringen innebär inga nya rättigheter för enskilda människor. Det går inte att i domstol hänvisa till målparagrafen i grundlagen. Det är ett svagare skydd men ändå ett viktigt steg, säger Handikappombudsmannen Lars Lööw. Han och många företrädare för handikapprörelsen har velat få in en skrivning mot diskriminering på ett annat ställe i grundlagen, i andra kapitlet, vilket har en starkare innebörd. Då skulle det bli möjligt att använda sig av grundlagen direkt i domstol. Dessutom skulle det förhindra uppkomsten av andra lagar på skilda områden som stod i direkt strid med skrivningen mot diskriminering i Den stora ökningen av sjukskrivningar och förtidspensioneringar är ett allvarligt hot mot regeringens mål för sysselsättning och arbete. Det menar den statliga utredaren Jan Rydh som presenterat en delrapport om ökad hälsa i arbetslivet. Han framhåller i ett pressmeddelande att regeringen redan i vårpropositionen bör redovisa hur sjukfrånvaron ska minska. Själv lägger Jan Rydh fram förslag som skulle kunna träda i kraft redan 1 juli i år. Förenklade regler för försäkringskassans bedömning. Arbetsgivaren måste senast efter 45 dagar lämna en rehabiliteringsutredning till försäkringskassan. Utredningen måste kompletteras med underlag från företagshälsovården. På längre sikt vill Jan Rydh att registreringslagstiftningen ändras så att det blir möjligt att registrera uppgifter om orsak till sjukfrånvaro, yrke, bransch, arbetsplats, rehabilitering med mera. Syftet är att underlätta för uppföljning och förebyggande arbete. I en tidigare utredning har han föreslagit att sjukskrivningsperioden bör begränsas till tolv månader. Detta för att försäkringskassan ska skynda på och utreda vilka långsiktiga rehabiliteringsbehov som finns. Nu vill Jan Rydh att regeringen tar itu med förslaget som också innebär att de som behöver fortsatt medicinsk rehabilitering ska få sjukersättning. Men för de flesta ska sjukpenningen bytas ut mot en rehabiliteringsersättning. Det grundlagens andra kapitel. Lars Lööw hoppas att nästa steg är att få in den starkare skrivningen. Men har då den föreslagna förändringen någon egentlig betydelse? Den är ett uttryck för det allmännas mening som kan användas för att styra den allmänna opinionen. Och så är den naturligtvis ett riktmärke för lagstiftarna i framtiden, säger Reidunn Laurén (kd) som sitter med i utredningen. FAKTA Författningsutredningen tillsattes 1999 och ska se över en rad frågor rörande regeringsformen. Förslaget om diskriminering presenteras i ett delbetänkande: SOU 2001:19. innebär att försäkringskassan i samråd med den enskilde och arbetsgivaren ska upprätta ett rehabiliteringsprogram. Det kan till exempel handla om arbetslivsinriktad utbildning. Men ersättningen ska i första hand användas som direkt lönebidrag till arbetsgivaren. Regeringen vill ta bort förtidspensionen Förtidspensionen för funktionshindrade mellan 19 och 30 år ska mönstras ut. Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att den ersätts med en aktivitetsersättning på drygt kronor i månaden. Aktivitetsersättningen ska kunna ges för att utveckla sociala kontakter men också för att gå ut högstadiet eller gymnasiet i förlängd studietakt. Vart tredje år ska försäkringskassan pröva rätten till aktivitetsersättning. Handikappombudsmannen: Sluta plottra med lagstiftningen Det måste finnas ett uttalat ansvar för alla myndigheter att bevaka skyddet av mänskliga rättigheter. Det anser Handikappombudsmannen Lars Lööw i en intervju med Nyhetsbyrån ikapp. För att förhindra att funktionshindrade diskrimineras vill han se diskrimineringslagstiftning på fler områden än arbetslivet. Den lagstiftningen vill jag se innan mitt förordnande går ut om drygt fyra år. Vi kan inte hålla på att plottra med diskrimineringsförbudet, vi behöver få en helhet, anser Lars Lööw. 6 REUMATIKERTIDNINGEN

4 TCO-ordförande kräver rättighetsombudsman Inrätta en rättighetsombudsman med ordentliga befogenheter. Det anser Sture Nordh, ordförande för Tjänstemännens centralorganisation, TCO. Dagens olika ombudsmän har för lite resurser och har inte speciellt mycket muskler. Kunskapen om den nya lagstiftningen vad det gäller olika former av diskriminering är för dålig. Det är nödvändigt att samordna all form av diskrimineringsbekämpning hos en rättighetsombudsman, säger Sture Nordh. Nya regler om assistans år 2001 Personlig assistans till personer över 65 år. Nytt timbelopp för den statliga assistansersättningen. Nya regler trädde i kraft vid årsskiftet. Vid årsskiftet trädde rätten till personlig assistans för personer över 65 år i kraft. Det innebär att den som har haft personlig assistans och assistansersättning får behålla stödet efter 65-årsdagen. Ett första steg skulle vara att slå samman de ombudsmän som finns, föreslår Sture Nordh. Då får man inom ramen för samma system en prövning av de olika lagstiftningarna som går att jämföra. Ett ärende som gäller en funktionshindrad kvinna kan också vara relevant när det handlar om könsdiskriminering. Däremot får stödets omfattning inte öka. Den som redan förlorat rätten till personlig assistans eller assistansersättning på grund av att personen fyllt 65 år har rätt att få tillbaka stödet efter ansökan. Dessutom ökar timbeloppet för den statliga assistansersättningen från 178 kronor per timme till 184 kronor. Friskolor inte öppna för alla Friskolor ska fortfarande kunna neka att ta emot funktionshindrade elever. Det är rimligt att det är så, säger Ulf Lindberg, sekreterare i den kommitté som har presenterat ett betänkande om friskolor. En friskola är i princip öppen för alla, konstateras i betänkandet. Men det finns undantag. Om det för skolan innebär betydande ekonomiska svårigheter så kan den neka att ta emot en elev som är i behov av särskilt stöd. Däremot måste skolan ta emot eleven om kommunen väljer att stå för de extra kostnaderna. Vad händer om inte kommunen betalar för att eleven ska kunna gå i friskolan? Då blir eleven hänvisad till kommunen. Valfriheten är inte lika stor för elever med handikapp. Har man allergisanerat en skola för stora pengar och eleven vill gå på en annan, kan kommunen ändå hänvisa till den sanerade skolan. Varför är detta rimligt? Vi tycker det vore orimligt att ålägga kommunen höga kostnader för att rusta upp många fristående skolor för ett väldigt litet antal elever, säger Ulf Lindberg. FOTNOT Betänkandet heter: Fristående gymnasieskolor -hot eller tillgång? (SOU 2001:12). Några funderingar att samtala om: Att skapa en rökavdelning på en restaurang, är inte det lite som att skapa en särskild kissavdelning i en pool? Om man klonar en sjörövare, får man då en piratkopia? Journalister som rapporterar från svältområden - vad äter de? Varför heter det rusningstrafik när bilarna kryper fram? Om det är förbjudet att dricka sprit och köra bil, varför efterfrågas körkortet när man handlar sprit och varför har krogarna parkeringsplatser? Vems idé var det att stoppa in ett s i ordet läspa? Varför heter det hungerstrejk? Det borde väl heta matstrejk? Varför finns det bara ett konkurrensverk? Varför trycker man hårdare på fjärrkontrollen när batterierna håller på att ta slut? REUMATIKERTIDNINGEN

5 N Y H E T E R N Y H E T E R Yngre mer kritiska än äldre till vårdpersonal Sex av tio vuxna anser att vårdpersonalen är lyhörd och tar sig tid att lyssna på patienternas frågor och behov. Det framgår av en undersökning som Landstingsförbundet låtit göra. Det kan alltid bli bättre men det är hyggliga siffror som sjukvården får. Det finns ett stort förtroende för sjukvårdspersonal trots den situation de befinner sig i med små resurser, säger Douglas Skalin, utredningschef på Landstingsförbundet. Under år 2000 har vuxna i åldern 18 till 80 år intervjuats. Av dessa instämmer 59 procent helt eller delvis i påståendet att vårdpersonalen är lyhörd och tar sig tid att lyssna till patienternas frågor och behov. Men det skiljer sig markant åt mellan yngre och äldre patienter. Tre av fyra patienter i åldern 65 till 80 år delar uppfattningen. I gruppen 18 till 24 år delas den endast av varannan patient. Det här är intressant. I det moderna samhället är ungdomar välutbildade med möjligheter att välja och då blir man ganska kritisk. Kunskapsmässigt krymper skillnaden mellan patient och sjukvårdspersonal och då är det lättare för patienten att ifrågasätta och föra en dialog, säger Douglas Skalin. Undersökningen visar också att 60 procent av de intervjuade vill ha skriftlig information om sin sjukdom och nödvändig behandling. Störst är intresset bland yngre. BO granskar vardagen för barn med funktionshinder Barnombudsmannen, BO, ska för första gången undersöka hur barn med funktionshinder upplever sin vardag. Barnombudsmannen arbetar och ungdomar svara på enkätfrågor. Nu ska BO för första gången ställa frågor riktade till barn med funktionshinder. Vi kommer att fråga barn med funktionshinder om deras vardag, om de kan besöka disco, fotbollsmatcher och annat i vardagslivet, säger Tove Rinnan, som på BO håller på att planera arbetet. I första hand kommer vi att försöka komma i kontakt med barn och ungdomar med rörelsehinder. Skulle vi ta med alla barn som definieras som funktionshindrade skulle inte våra resurser räcka till för att nå alla. För att nå barn med rörelsehinder kommer BO att ta kontakt med konsulenter som arbetar med rörelsehindrade elever. Dessutom kommer BO att ställa frågor till barn utan funktionshinder om hur de uppfattar funktionshindrade. BO kommer att lägga ut frågor på sin hemsida till elever som finns i de skolklasser som BO samarbetar med, det rör sig om cirka 1000 elever. Poängen är att ta reda på vilka föreställningar som finns om barn med funktionshinder för att jämföra med hur det ser ut i verkligheten, säger Tove Rinnan. BO samarbetar med Handikappombudsmannen, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar och Rädda Barnen. Resultatet kommer att publiceras i BOs årsrapport år 2002 och på hemsidan Förslag om ny läkemedelsreform möter kraftig kritik Flera remissinstanser gör tummen ner för regeringens planer att låta patienterna betala läkemedelskostnader upp till kronor, enligt Sveriges Radios Ekoredaktion. Bland kritikerna finns Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, Svenska kommunförbundet, Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket, RFV. De befarar att patienter kommer avstå från att hämta ut sin medicin om priset är för högt. På sikt kan det leda till högre kostnader för sjukskrivningar och vården, menar RFV. HSO framhåller att förslaget saknar samhällsekonomisk analys och vänder sig mot att diabetiker ska betala sitt insulin själva. Några som säger ja till regeringens förslag är Läkarförbundet, Vårdförbundet och Apoteket AB som välkomnar ett enklare system. Det var i höstas som en statlig utredning föreslog att patienten ska betala hela beloppet upp till kronor till skillnad från dagens 900 kronor. Detta på grund av att läkemedelskostnaderna för staten ständigt ökat under senare år. Mer personal i vården efterfrågas Svenskarna önskar en sjukvård med mer personal och kortare väntetider. Det visar en undersökning från Landstingsförbundet. Förbundet har låtit personer svara på frågan Vad anser du behöver förbättras inom vården? Var tredje önskar mer personal inom vården. Andra vanliga önskemål är kortare köer och mer tid för patienten. Tillgängligheten är oerhörd viktig. Den handlar om förtroendet för vården. Vi människor känner oss kränkta om vi får vänta för länge på hjälp, säger Douglas Skalin, utredningschef på Landstingsförbundet. En väldigt utbredd föreställning är att det saknas resurser i vården. Anser du att det stämmer? Ja. Och folk ställer bristen på resurser i relation till de löften som gavs tidigare då vård, skola och omsorg användes som ett mantra, säger Douglas Skalin. FAKTA De vanligaste önskemålen enligt undersökningen: Mer personal (36 procent) Kortare väntetid (18 procent) Kortare köer (18 procent) Mer resurser (17 procent) Mer tid för patienterna (16 procent) Mer resurser till äldrevård (11 procent) 8 REUMATIKERTIDNINGEN

6 Tillgängliga turistattraktioner i Europa nu på Internet En förteckning över tillgängliga turistattraktioner i Europa finns nu på Internet. Meningen är att en funktionshindrad lätt ska kunna planera sin resa, från en ort till en annan, säger Dieter Müller, som ansvarar för certifieringen av attraktioner i Sverige. En certifiering av turistattraktioners tillgänglighet lanseras över hela Europa. På samma sätt som vi i butikerna möter kravmärkta varor kan vi nu se om en turistattraktion, både i Sverige och övriga Europa, uppfyller kraven på tillgänglighet. Det handlar om en Equalitycertifiering. Om en anläggning är tillgänglig för exempelvis rörelsehindrade visas en symbol för detta. Sammanlagt finns fem olika certifikat, beroende på vilket funktionshinder det gäller. Varje land ansvarar för att certifiera turistattraktioner som hotell, stugbyar, restauranger med mera. Föreningen Turism för alla i Sverige har utvecklat ett certifieringssystem som bygger på en europeisk klassificering. Syftet är att besöka en turistanläggning och sedan lägga ut informationen på en hemsida. Varje år ska anläggningarna granskas eftersom informationen är en färskvara, säger Dieter Müller. Ett företag som vill ha sin anläggning certifierad betalar kronor plus kostnaden för besiktningen. Företaget får då använda Equalitymärket i sin marknadsföring. Anläggningen marknadsförs också i en semesterguide för funktionshindrade och publiceras även på Internet. Genom certifieringen visar företaget att anläggningen är tillgänglig och kan därmed få fler besök, säger Dieter Müller. Certifierade anläggningar förbinder sig att utveckla tillgängligheten på sina anläggningar, ge personalen kunskap om funktionshinder och påverka attityder gentemot funktionshindrade. Svensk Maskinprovning AB, före detta Statens Provningsanstalt, har fått uppdraget av Turism för alla att granska attraktioner och anläggningar i Sverige. I dagsläget har 139 svenska anläggningar besiktats och resultatet lagts ut på Internet. Utöver detta finns drygt 400 granskade anläggningar från övriga Europa. Via hemsidan går det att söka sig fram till den ort man vill besöka och se vilka anläggningar som är certifierade. På Webbplatsen finns en länk till den europeiska sajten, Risk att klumpa ihop utsatta grupper, anser professor i EU-arbetsrätt Niklas Bruun, professor i EU-arbetsrätt vid Arbetslivsinstitutet, anser att det är fel att klumpa ihop olika utsatta grupper i olika lagar. Som exempel tar han ett EU-direktiv om lika behandling som omfattar kön, etnicitet, religös bakgrund och funk-tionshinder. Risken är att man inte tar hänsyn till de olika gruppernas speciella behov, säger han till Nyhetsbyrån ikapp under den stora EU-konferensen i Malmö om framtidens arbetsliv. Niklas Bruuns erfarenhet är att när lagstiftning byggs upp görs den tillämpbar på de allra flesta medborgare. Något han ställer sig tveksam till. Det är nödvändigt med selektiva åtgärder beroende på vad det är för grupp det rör sig om. När det handlar om funk-tionshindrade kan man alltid fråga sig vilka som ska omfattas av lagstiftningen. Det finns ett oerhört brett spektrum av funktionshinder. Den avgörande skillnaden mellan kön och etnicitet och funktionshinder, när det handlar om diskrimi-nering, är att det är enkelt att avgöra vilket kön en människa har eller om vederbörande är färgad eller inte. Men när det gäller funktionshindrade är det inte alls lika självklart vilka som ska omfattas av lagstift-ningen, säger Niklas Bruun. Funktionshindrade avstår från vård pengarna räcker inte till Funktionshindrade har lägre inkomster än övriga befolkningen. Samtidigt har de högre utgifter för hälsooch sjukvård, tandvård, läkemedel och omsorg. Det redovisar Socialstyrelsen i en rapport till regeringen. Det innebär att många funktionshindrade avstår från hälsooch sjukvård, tandvård och läkemedel. Särskilt gäller det familjer som har barn med funktionshinder, framhåller Socialstyrelsen. En knapp ekonomi och höga avgifter innebär en risk att personer med funktionshinder avstår från nödvändig vård. Vi har sett att föräldrar i familjer med vårdbidrag är en sårbar grupp. De har i större utsträckning än befolkningen i stort svarat att de avstått helt eller delvis från att uppsöka den öppna hälso- och sjukvården, hämta ut receptbelagd medicin, nyttja tandvård eller skaffa hjälpmedel som barnet eller familjen behöver. En del avstår från olika fritidsaktiviteter, vilket naturligtvis på sikt kan påverka deras hälsa, säger Lars Pettersson, överdirektör vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande. REUMATIKERTIDNINGEN

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

arbete, ekonomi och fritid

arbete, ekonomi och fritid BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Information om arbete, ekonomi och fritid Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Frågor inför vuxenlivet

Frågor inför vuxenlivet Frågor inför vuxenlivet Några vanliga frågor inför vuxenlivet Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du kan få arbete

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Östersund 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar till slutbetänkandet Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Sammanfattning

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) samt departementsskrivelsen Stöd till vuxnas lärande (Ds 2002:66)

Betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) samt departementsskrivelsen Stöd till vuxnas lärande (Ds 2002:66) Remiss 2003-02-11 U 2002/4776 U 2002/4869 Utbildningsdepartementet Skolenheten Mikael Sandström Telefon 08-405 18 65 Betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) samt departementsskrivelsen

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Alla människor har lika värde Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Liten ordlista En del ord i broschyren Alla människor har lika värde kan man med fördel arbeta lite extra kring. Här är

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Inledning Ordet rom kommer från ordet dom som betyder människa eller person. Tänk om det vore lika enkelt i arbetslivet. Hej jag är en människa

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan Kommunstyrelsen 2007-02-12 50 87 Arbets- och personalutskottet 2007-01-29 13 29 Personalkontoret 03.422 008 febkf14 Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN

SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN 2014-06 SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN Vid en långvarig sjukdom kan ekonomin försämras på grund av att inkomsterna minskar och utgifterna ökar, bland annat i form av egenavgifter

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg Sundbyberg 2015-06-22 Dnr. U2013/4160/SF Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52)

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Slututvärdering EXSISTRE. juni 2014

Slututvärdering EXSISTRE. juni 2014 Slututvärdering EXSISTRE juni 2014 Vilka är målgruppen? Deltagares perspektiv Samordningsförbundens arbete med mänskliga rättigheter-hur då? Vilka är målgruppen? Unga vuxna Hälften har avslutat utbildning/

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker. Underlag 2015-02-19 Sida 1 (11) Statistik 2014 Främjande Rådgivning Typ Samtal 3 882 Brev 1 919 Totalt 5 801 Kurser och uppdragsutbildning Typ Deltagare Kurser 620 Uppdragsutbildning 520 Totalt 1 140 Media

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42 Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer på

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Öppen bostadsmarknad

Öppen bostadsmarknad Öppen bostadsmarknad Information till fastighetsägare för att minska risken att diskriminera i samband med uthyrning Sammanställt av Fastighetsägarna Varför belysa ämnet diskriminering? ALLT OFTARE HÖR

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

säger lagarna om diskriminering?

säger lagarna om diskriminering? 9 Vad säger lagarna om diskriminering? a Lagarna handlar om att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Etnicitet, kön, klass och utbildningsbakgrund ska inte vara avgörande för hur man blir

Läs mer