- Ny vardag med ledarhund. - LSS - Rätt att leva som andra. - Dövblindas dag i Härnösand

Transkript

1 Förbundet Sveriges Dövblinda Årgång 33 April 2010 Nr 2 Foto: Barbro Carlberg - Ny vardag med ledarhund - LSS - Rätt att leva som andra - Dövblindas dag i Härnösand

2 Innehåll Ny vardag med ledarhund... sid 3 LSS - Rätt att leva som andra... sid 5 Bedömning av behov av personlig assistans... sid 7 Trender i handikappolitiken sid... sid 8 Styrelsens ord... sid 10 Hjälpmedel... sid 12 Personalnytt... sid 14 Adressändringar... sid 14 Valfrågor på lättläst svenska... sid 14 Från Text till Teckenspråk... sid 15 Frågor om teater och danstolkning... sid 16 Tips på aktiviteter:... sid 17 - Dövblindas Dag... sid 17 - FSDB:s familjehelg för föräldrar med dövblindhet... sid 18 - SRF-Fritid... sid 19 - Weekend med tema personlig assistans!... sid 20 Marschen för tillgänglighet... sid 21 DBU-sidan... sid 21 Regionala föreningar:... sid 22 - FSDB Stockholm och Gotlands län... sid 22 - FSDB Väst... sid 24 - FSDB Jönköping... sid 25 - FSDB Skåne... sid 25 På gång i FSDB... sid 26 Notiser... sid 27 Hjälp Mama Magnus!... sid 28 2

3 Ny vardag med ledarhund Att få en ledarhund är en rolig, men stor omställning. Det krävs mycket träning för att få den nya vardagen att fungera och alla familjemedlemmar ska också lära känna varandra. Klarblå himmel, värmande solstrålar, smältande snöhögar, sandiga vägar och mjuk mark. Det har hunnit gå fem månader sedan ledarhunden Masi kom hem till Leksand, Dalarna. Masi som Mas i Dalarna. Efter grundkursen, GK 1 på Almåsa kursgård i november 2009 åkte man hem helt trött i hela kroppen och huvudet. En ny familjemedlem Mitt i saffransbaket fick jag SMS från SRF:s ledarhundsverksamhets instruktör Maria att Masi skulle lämnas mycket tidigare än beräknat. Det blev fart på alla! In i det saffransdoftande huset kom Masi och alla stod och tittade på den fina svarta labradoren. Därefter kunde samträningen börja. Samträningen gick ut på att SRF:s instruktör Maria och jag skulle träna in vägar med Masi. Jag skulle på förhand ha kollat vilka vägar jag ville använda. Första kvällen första kvällspromenaden i koppel på promenadrunda nr 1. De följande dagarna tränade vi in några sträckor, först i koppel, sedan i sele. Jag 3

4 jobbade när det inte var träning. Eller somnade. Jag var trött. Mycket att komma ihåg, träna in och många AHA upplevelser. Underbart möte Vi var till stallet där vi har vår ponny Champis. Masi var jättenyfiken och viftade mycket på svansen och det blev ett underbart möte mellan Masi och Champis. Då förklarade Maria att vi ska tänka på hur det ser ut från hundens perspektiv. En stor mule och två ögon! In till stan och träna en sträcka som passar mig och vår rutin när vi är på stan. Den sträckan har jag gått många gånger nu. Man passerar ICA, bankomaten, frissan, Optiker, Leksasksaffären, Bokhandeln och konditorn. Historisk vinter Under samträningen kom årets första riktiga snö och det blev omställning för mig och Masi. Hur skulle jag göra? Jag bytte doppsko till käppen. Masi fick lära sig sträckan med snö. Värst när det hade snöat så mycket och inget hunnit bli plogat. Lätt att gå lite fel. Denna vinter kommer att gå till historien. Rejält med snö och temperaturskillnad. Men nu när det är sol och vår i luften så är allt glömt, men det var ovant att gå tillbaka till barmark när man hade vant sig vid snö. Vi hade en liten och en lång skogsslinga som var skoterpreparerade och vi har njutit av att gå varje dag. Nu är det inte smidigt att gå barmark i skogen. Men lite balansträning för kroppen i alla fall. Man måste känna sig lite extra noga med käppen så att man håller sig på stigen. Om det skulle bli svårt, är det bara att sela på Masi och gå hemåt. Alla lär sig samsas Vi har tre katter och det var lite tufft i början för alla. Masi fick lära sig att inte springa efter dom när dom sprang eller gick. Katterna började smyga när han låg och sov... Sen började dom gå normalt, nu kan katterna gå när Masi är vaken. Små steg varje dag och plötsligt funderar man på hur det var i början. Dags för nya steg Om en månad är det dags för grundkursen, GK 2 och då kommer instruktören hem till oss för uppföljning och för att träna in en ny sträcka. Jag har ännu inte bestämt mig för vilken. Måste fundera på en som ska passa oss när det är sol och sommar i Dalarna! Jag längtar också till grundkursen, GK 3 då jag får träffa andra ledarhundsförare och höra hur det har gått för dom.tänk att ha en sådan fantastisk vän som förflyttningshjälpmedel när man ska till jobbet eller ut på promenader. Kläderna har också blivit lite lösa Jag skriver även om min vardag med Masi på min blogg Anne-Maj Magnström (Tidigare artiklar om Anne-Maj och Masi finns i Kontakt med FSDB nr 5 och nr 6 /2009.) 4

5 LSS Rätt att leva som andra Personer med dövblindhet vill leva självständigt och jämlikt på lika villkor som andra. Regeringen har nyligen lämnat en proposition till riksdagen med förslag att stärka kvalitet, tillsyn och kontroll av personlig assistans och verksamhet enligt LSS. LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilken stöd och service de får. Lagen trädde i kraft den 1 januari LSS ger rätt till insatser för särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. Några exempel på insatser är personlig assistans, kontaktperson och rådgivning. LSS är ett komplement till andra lagar och betyder inte någon minskning i de rättigheter som andra lagar ger. Det finns tre grupper som kan få hjälp. Vanligtvis räknas personer med dövblindhet till personkrets 3. För att räknas dit krävs: - Ett funktionshinder som är stort och varaktigt, vilket förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen som får till följd att personen har ett omfattande behov av stöd och service. Kommunerna är huvudman för de flesta av insatserna som regleras i LSS. Landstingen har som regel ansvar för insatsen rådgivning och annat personligt stöd. Ökad kvalitet och trygghet Riksdagen kommer att fatta beslut om propositionen i höst. Planen är att lagändringarna ska börja gälla från och med den 1 januari Den röda tråden i propositionen är att öka kvalitet och trygghet i den personliga assistansen. Förslagen utgår från att: - LSS ska finnas kvar som rättighetslag. - Huvudmannaskapet ändras inte. - Åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen för personlig assistans bör övervägas. - Tillsynen måste förstärkas för att öka kvalitet och trygghet. En annan viktig del i förslaget är att barnperspektivet i LSS stärks. När en insats handlar om ett barn ska barnet få relevant information och 5

6 dessutom få möjlighet att framföra sina åsikter. Det föreslås också att medel ska avsättas till försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Vidare föreslås även ändringar i LSS som avser främst kommunernas ansvar. När en kommunal insats enligt LSS beviljas ska den enskilde erbjudas en individuell plan med planerade och beslutade insatser. En utsatt grupp i samhället Personer med dövblindhet är en liten, men mycket utsatt grupp i samhället. Ett stort problem är att kommunernas handläggare kan ha svårt att inse att dövblindhet faktiskt är ett varaktigt funktionshinder (dessutom ofta progredierande) som är stort och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. En del personer har också ytterligare funktionsnedsättningar. FSDB har i tidigare remissyttrande poängterat att rätten till insatser inte ska vara beroende av om handläggaren är ny och saknar kunskap om funktionshindret eller om man flyttar till annan kommun. För de individer som nekas insatser och kanske hamnar i segdragna ärenden med överklaganden kan följderna bli svåra med till exempel ytterligare psykisk ohälsa och isolering. Vad kan vi förvänta oss? Det som framkommer tydligt i propositionen är att behoven ska styra. Målet är full delaktighet. Politikerna understryker upprepade gånger att antalet assistanstimmar inte ska vara så hårt skurna utan här ska det vara individens valfrihet som ska gälla. I förslaget ändras insatsen Ledsagarservice till Personlig service med boendestöd. För närvarande är det så att personer som behöver assistans mindre än 20 timmar per vecka kan få en assistent genom kommunen, enligt LSS. Personer som behöver assistans mer än 20 timmar per vecka kan få assistansersättning av Försäkringskassan, enligt LASS (Lag om assistansersättning). FSDB var positiva till den tidigare föreslagna insatsen Stöd och service i ordinärt boende för personer med funktionsnedsättning. Det verkar dock som om den insatsen inte blir av. 6

7 Det finns en åldergräns på 65 år för nybeviljande av insatser enligt LSS. Äldreomsorgen har ansvar för personer över 65 år och då gäller istället Socialtjänstlagen (SOL). Vi återkommer med mer information så fort den nya lagen har klubbats. Elisabeth Gustafsson, Marie Lagerström och Annelie Björling (Denna information om LSS har främst hämtats från FSDB:s intressepolitiska handläggare Anne- Maj Magnström, FSDB:s tidigare remissyttrande samt från en debatt hos Assistansanordnarna den 12 april 2010 där politiker, representanter för brukare, Kommunal, Försäkringskassan, Svenskt Näringsliv och en jurist deltog.) Bedömning av behov av personlig assistans Socialstyrelsen och Försäkringskassan har ett regeringsuppdrag att ta fram ett vetenskapligt instrument för bedömning av behov av personlig assistans. Syftet är att stärka rättssäkerheten så att personer som behöver personlig assistans verkligen får rätt stöd. Syftet är också att få en bättre enhetlighet i landet och att bedömningarna görs på likartade sätt. bedömningarna skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Uppdraget ska redovisas i en slutrapport till regeringen senast den 31 mars Antalet personer som idag har beviljats personlig assistans enligt lagen om assistansersättning, LASS, är nästan Samtidigt tillämpas inte lagen lika överallt, utan 7

8 Trender i handikappolitiken En ny rapport från Handisam visar vilka trender som kommer att påverka den svenska handikappolitiken under de närmaste fem till tio åren. Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige. I rapporten Trender i handikappolitikens omvärld lyfter Handisam fram nio viktiga omvärldstrender som kommer att påverka den svenska handikappolitiken under de kommande fem till tio åren. Rapporten visar bland annat att användningen av Internet och ITbaserade tjänster ökar. Det finns risk för att ny teknik inte kommer att göras tillgänglig för alla och att många personer med funktionsnedsättning inte får del av samhällets information, service och tjänster. Kraven ökar också på att alla själva ska kunna handskas med stora mängder information och skilja ut vad som är viktigt. Antalet och andelen äldre människor växer i Sverige. Andelen människor med funktionsnedsättning kommer också att växa. En viktig utmaning är därför att försöka samordna handikappolitik och äldrepolitik. De nio trenderna Trend 1: Ökade internationella juridiska krav Fler juridiska krav ställs på Sverige från till exempel EU och FN. Utmaningarna är till exempel att hitta sytem/rutiner för hur konventionen ska bli praktiskt användbar inom olika verksamheter. Ett annat exempel är att se till att tillgänglighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning kommer med i direktiv som tas fram på EU-nivå. Trend 2: Ökad konkurrens om offentliga resurser Behoven ökar i snabbare takt än vad resurserna gör. En konsekvens kan vara att det blir mindre resurser till individuellt stöd för personer med funktionsnedsättning. Färre personer får stöd eller så kan det bli sämre kvalité på insatserna. Utmaningarna är till exempel att visa att tillgänglighet är lönsamt och gynnar stora grupper i samhället. En annan utmaning är att hitta kreativa och effektiva lösningar för att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. 8

9 Trend 3: Ökad IT-användning i vardagen Fler och fler använder sig av Internet. En konsekvenskan vara att den nya tekniken inte blir tillgänglig för alla. Exempel på en utmaning är att utforma de tekniska lösningarna så att de passar alla och att se till att det finns alternativ för att använda service (t ex genom personlig service och telefoni). Trend 6: Ökat resande Allt resande (både inom Sverige och utomlands) ökar. Det finns risk att personer med funktionsnedsättning reser mindre än vad de egentligen skulle vilja. Exempel på utmaning är att verka för god samordning mellan färdmedel och huvudmän så att hela resan fungerar för personer med funktionsnedsättning. Trend 4: Fler och nya digitala arenor för möten och kommunikation Sociala medier (t ex bloggar och chattforum) kan ge nya möjligheter för opinionsbildning. Exempel på utmaning är att se till att utforma standardiseringen så att sociala medier passar för alla. Trend 5: Större andel äldre Den äldre befolkningen växer. Funktionsnedsättningar ökar i takt med ålder och antalet äldre med funktionsnedsättning kommer därför också att bli fler. Exempel på konsekvenser kan vara att behovet av vårdpersonal blir större och att äldre kan bli en starkare grupp i samhället. Exempel på utmaning är att hitta gemensamma nämnare för handikappolitiken och äldrepolitiken. Trend 7: Mer flexibel arbetsmarknad Distansarbete och visstidsanställningar ökar. Distansarbete kan vara positivt för många personer med funktionsnedsättning. Exempel på utmaning är att skapa förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att kunna arbeta flexibelt. Trend 8: Ökad privatisering Många verksamheter inom stat, kommuner och landsting privatiseras. Exempel på utmaning är att kräva samma grundläggande tillgänglighet av alla aktörer (både privata och offentliga). 9

10 Trend 9: Ökad uppdelning i skolan Elever delas upp i skolan. Alla har dock inte samma möjlighet att välja alternativ. Exempel på utmaning är att arbeta för att alla elever med funktionsnedsättningar ska få samma möjligheter som andra att fritt välja skola. Mer information Rapporten går att ladda ned i word-fil eller pdf-fil via Handisams webbplats Styrelsens ord Senaste styrelsemötet Den 7 april hade styrelsen möte i SRF-huset i Enskede. Då togs bland annat följande upp: Riktlinjer för medlemskap Styrelsen gick igenom ett förslag till Riktlinjer för medlemskap. Förslaget kommer att tas upp på Ordförandemötet. handikappförbund som har bytt namn, men ändå har behållit sina förkortningar. Namnfrågan kommer att diskuteras under Ordförandemötet. Intressepolitisk sekreterare Det finns många viktiga intressepolitiska frågor som FSDB skulle behöva arbeta med. Det föreslogs därför ytterligare förstärkning och AU fick i uppdrag att arbeta vidare. FSDB:s namn Det finns vissa problem med FSDB:s namn. I praktiken är förbundet noga med att poängtera att det handlar om personer med dövblindhet, men detta framkommer inte i FSDB:s namn. Eftersom det främst är själva förkortningen som är känd, så skulle dess betydelse eventuellt kunna ändras. Det finns exempel på andra Namnförslag till Lika Unikas styrelse Förbundet Sveriges Dövblinda har begärt utträde från HSO. FSDB håller istället på att, tillsammans med fyra andra organisationer, bygga upp en ny samverkansorganisation. De 10

11 organisationer som är med förutom FSDB är: - SRF (Synskadades Riksförbund) - HRF (Hörselskadades Riksförbund) - NHR (Neurologiskt Handikappades Riksförbund) - RBU (Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar). Den nya samverkansorganisationen Lika Unika har årsmöte den 31 maj och enligt stadgarna ska styrelsen bestå av två representanter från varje medlemsorganisation. Pontus och Kristina (Kicki) Nordström valdes som FSDB:s representanter. Internationell rapport Det pågår mycket arbete, både med rapporter och ansökningar. Sida och Shia arbetar med ramperioder, där ansökan gäller 3-4 år. Nästa ramansökningsperiod omfattar åren Rwanda är ett nytt programland och Christer Nilsson och Kristina Nord kommer antagligen att resa dit i maj. Två av de projekt som FSDB har haft kommer att fasas ut och avslutas under Det gäller FLASCprojektet i Latinamerika och Sydafrika. WFDB har fått kraftigt minskade anslag till verksamheten. WFDB fick dock pengar från SHIA för att kunna genomföra ett fysiskt styrelsesammanträde i Thailand. Åtta av tio ledamöter deltog och på mötet diskuterades bland annat Oktagonen (en modell för att bedöma organisationers utvecklingsnivå). DBU Vinterveckan i Åre februari var en lyckad aktivitet. DBU kommer att ha sin årsmöteshelg i Göteborg den april. Förberedelser pågår inför sommarens två aktiviteter: - Sommarläger i Skåne juli (för barn och ungdomar med förvärvad dövblindhet) - Seglarläger i Stockholms skärgård augusti (för ungdomar med förvärvad dövblindhet). DBU planerar att skicka en enkät till elever med dövblindhet inom RGH (Riksgymnasiet för hörselskadade) och RGD (Riksgymnasiet för döva). Styrelseprotokoll finns att läsa på Kontakt med styrelsen Vill du komma i kontakt med oss i styrelsen? Vår e-postadress är styrelsen@fsdb.org Det går också bra att skriva brev till: Styrelsen FSDB Enskede 11

12 Hjälpmedel: Klockan Meteor ger dig tiden! Meteor är en klocka som är designad för synskadade. Genom diskreta vibrationer ger Meteor dig timmar och minuter, och ger dig möjligheten att veta tiden UTAN att titta på klockan eller nattbelysning. För mer information kontakta Fakta om Meteor Schweiziskt märke: Alexandravision. Modell: Meteor. Storlek: 78 x 37 x 26 mm (man kan ha den i fickan). Färger: blå, röd eller svart. Garanti: 2 år. Pris: kr inklusive moms + 98 kr för rekommenderat brev. 12

13 Omdömen från två testpersoner Siv Grönberg och Linda Eriksson har testat klockan Meteor. Så här tyckte de: Siv: - Klockan tar inte mycket plats, den är liten och man kan ha den i fickan. Det känns lite ovant att den är så liten i handen. - När man vill kolla hur mycket klockan är och trycker på knapparna känns signalerna starkare. Linda: - Klockan har tre knappar. Den första knappen ger signaler för timmar, den andra knappen ger signaler för 10, 20, 30, 40 och 50 minuter, den tredje knappen ger signaler för 0-9 minuter. Om man testar några gånger, är det lätt att förstå hur klockan fungerar. - Det är också lätt att känna signalerna. Det är två olika signaler. Korta signaler räknas som ett och långa signaler räknas som fem. Om man trycker på knappen för timmar och får en lång och två korta signaler är klockan alltså 7. I annonsen står att Meteor ger dig möjligheten att veta tiden UTAN att titta på klockan. - Jag tycker också att Meteor är mer exakt än en punktskriftsklocka, som det är lätt att komma åt så klockans visare flyttar sig. Dessutom är Meteors signaler tysta, så klockan är mer diskret än en talande klocka. kan inte fungera som väckarklocka. Meteor har inte heller något fäste för att till exempel kunna hängas i ett nyckelband. Tolkning Tolk kan tolka till dövblinda på taktilt teckenspråk med hjälp av mobiltelefon eller hemtelefon med högtalare. Telefonen ligger på bordet och tolken och eventuellt fler bordsgrannar hör genom högtalarna. Tolken kan tolka det som sägs taktilt. Inger Öberg Fler tips efterlyses Hjälp till att samla ihop tips på hjälpmedel. Vilka hjälpmedel fungerar bra för dig? Välkommen att tipsa redaktionen. E-post redaktion@fsdb.org eller telefon Men jag saknar två funktioner. Meteor har ingen alarmfunktion och 13

14 Personalnytt Susanne Hodosi-Ewerman har gått i pension. Hennes sista arbetsdag som FSDB:s kanslichef var den 31 mars. Från och med den 1 april tog Helena Söderlund över som FSDB:s nya kanslichef (hon arbetar för närvarande 80 %). Helenas e-postadress är helena@fsdb.org och telefon är Eva Jansson kommer att vara föräldraledig och FSDB har annonserat efter en vikarie. Sista ansökningsdag var den 16 april. Adressändringar Har du ny adress? Tänk i så fall också på att meddela ändringarna till FSDB:s kansli. Du kan skicka e-post till adressen register@fsdb.org eller ringa Tack på förhand! Valfrågor på lättläst svenska Allaväljare är en ny webbplats med nyheter, fakta och information på lättläst svenska inför valen till riksdag och kommuner hösten Adressen är Det är Centrum för lättläst som ligger bakom initiativet. De arbetar för alla människors rätt till nyheter, litteratur och information utifrån sina egna förutsättningar. Omkring 25 procent av befolkningen når inte upp till grundskolans krav på läsförståelse. 14

15 Från Text till Teckenspråk SDR har med medel från arvsfonden startat projektet från Text till Teckenspråk. Syftet med projektet är att bygga upp en nationell och permanent verksamhet. I projektet ges teckenspråkiga döva och hörselskadade möjlighet att skicka in texter som görs tillgängliga på teckenspråk. Inskickad text översätts och spelas in på lämpligt media enligt beställarens önskemål, t ex DVD eller en fil som kan laddas hem eller skickas via mail. Projektet består av tre delar: 1. Översättningsverksamhet, som kommer att bedrivas under hela projekttiden. 2. Information, under våren kommer jag bl.a. att besöka dövföreningar för att ge mer information om projektet. 3. Register, bygga upp ett register med teckenspråksaktörer/ översättare. Denna tjänst gäller för privatpersoner och för material som inte tidigare utgivits i tillgänglig form, på teckenspråk. från myndigheter. Vi tar emot texter som högst motsvarar 3 A4-sidor text, per beställning. I första hand har du möjlighet att använda tjänsten 5 gånger per år. Vi behandlar din text med sekretess, när vi får texten avkodas ditt namn av samordnaren. Detta innebär att aktör och översättare aldrig får veta vem som beställt översättningen. Självklart har alla som arbetar kring översättningen tystnadsplikt. Du kan själv tala om hur du vill ha din text inspelad t ex DVD, USB eller som en fil som du tankar hem eller per mail. Vårt mål är att du skall få ditt översatta material inom 3 dagar från det vi fått din text. Vill du veta mer om projektet: carina.hofman@sdr.org projektledare Vill du skicka projektet? text till ttt@sdr.org Du som är teckenspråkig döv eller hörselskadad, har du någon kort text som du vill ha tillgänglig på teckenspråk? Det kan gälla privata brev, tidningsartiklar, recept, brev 15

16 Frågor om teater och danstolkning Hej! Jag studerar till tolk på Nordiska folkhögskolan och jag ska skriva ett specialarbete om teater- och danstolkning. Kan ni svara på några frågor kring detta ämne? Jag är mycket tacksam för all hjälp om det bara så är ett svar på en fråga. 1. Har du använt tolk på en danslektion någon gång? 7. Har du fått en tolkning av en teaterföreställning någon gång? 8. Hur upplevde du det? 9. Vad var det för typ av teater? 10. Vad var det för typ av tolkning: taltolkning, taktil tolkning eller teckenspråkstolkning? 2. Vilken typ av dans var det? 3. Hur upplevde du det, vilken känsla fick du? 4. Hur gjorde tolken för att förmedla takten och rörelserna? 5. Kände du någon speciell känsla efteråt? 11. Tyckte du att tolken kunde göra något annorlunda som kunde förbättrat tolkningen, i så fall hur? 12. Var det en positiv upplevelse? Tack för hjälpen! Med vänliga hälsningar Emma E-post: quickemma@gmail.com 6. Kunde tolken gjort något annorlunda för att förbättra tolkningen, i så fall hur? 16

17 Tips på aktiviteter: Välkommen till Dövblindas Dag 2010 Lördagen den 4 september arrangerar FSDB Mitt Dövblindas Dag i Härnösand. Missa inte den höjdpunkten! Under dagen kommer det övergripande temat att vara Helen Keller den amerikanska världsberömda kvinnan med dövblindhet. Vi börjar dagen med fika kl och programmet startar kl Dagen innehåller det mesta om Helen Keller - föreläsningar, utställningar och filmer. Det kommer också att bli många andra roliga aktiviteter. På kvällen blir det festlig middag och underhållning. Vi avslutar kl Program och information om plats kommer när alla har anmält sig. Anmälan och deltagaravgift Du är välkommen att anmäla dig till Roger Såthe. Deltagaravgiften är subventionerad till 250 kr per person (för röstberättigade medlemmar) och inkluderar fika, lunch och middag. Tolkar, ledsagare eller andra medföljande betalar faktiska kostnader. Resor och övernattning Alla deltagare får själva ordna resor och övernattning i Härnösand. Det finns möjlighet att bo på folkhögskolan eller hotell. Roger tipsar dig gärna om alternativ. Tolkar och ledsagare Alla deltagare beställer själva sina tolkar/ledsagare. Hjärtligt välkommen! E-post: roger@fsdb.org SMS: Sista anmälningsdag är den 22 augusti. Obs! På grund av semester svarar Roger på eventuella frågor före den 14 eller efter den 22 augusti. 17

18 FSDB:s familjehelg för föräldrar med dövblindhet Tid: Torsdagen den 15 juli från kl söndagen den 18 juli Plats: Västanviks folkhögskola, Leksand. Detta är ett trevligt och roligt tillfälle att få träffa och umgås med andra föräldrar med dövblindhet. Du får träffa familjer från olika delar av Sverige och tillsammans utbyter ni erfarenheter. Målsättningen med helgen är att föräldrar som har dövblindhet och har barn/ungdomar ska få lära känna andra familjer i ungefär samma situation. Under tiden de vuxna är på korta och intressanta föreläsningar, sysselsätter dagispersonal de yngre barnen med roliga aktiviteter och ungdomarna får spännande uppdrag att utföra. Tack vare att Västanviks folkhögskola bedriver förskoleverksamhet och arrangerar många ungdomsläger och kurser kan de erbjuda både ledare och lokaler. På eftermiddagarna gör vi alla tillsammans trevliga utflykter. Innehåll Föreläsning om familjelivet (när det finns en eller flera personer med dövblindhet i familjen) Att som förälder med dövblindhet känna säkerhet gällande barnen Roliga utflykter för hela gänget På kvällstid är det samvaro med god mat för alla. Deltagaravgifter Deltagaravgiften är 500 kr per förälder. För ungdom och barn från 4 år och uppåt är avgiften 500 kr. Barn i åldrarna 0-3 år följer med gratis. I priset ingår logi och kost. För barnen ingår också dagis under kurstid samt om man önskar aktiviteter för ungdomarna under helgen. Resekostnader står ni för själva men efter helgen får ni reseersättning. Tolkar Om du behöver tolkar under familjehelgen, skicka beställningen snarast till skolans tolksamordnare, Erica Strid. E-postadressen är erica.strid@sdrf.se Tips och idéer kring inredning i hemmet 18

19 Frågor och anmälan Frågor om familjehelgen besvaras av Anne-Maj Magnström via e-post eller bildtelefon, som har samma adress: eller om du vill ringa på texttelefon Anmäl dig senast den 15 maj 2010 till Anne-Maj Magnström, e-post så kan hon skicka anmälningsblankett till dig om du vill fylla i den via datorn. Annars går det bra med post till Anne-Maj Magnström, FSDB, Enskede. Hjärtligt välkomna hälsar FSDB:s arbetsgrupp för föräldrar med dövblindhet SRF Fritid Nu har SRF:s katalog SRF FRITID höst, vinter, vår kommit och den är fylld med spännande resor och aktiviteter. Fritidskatalogen finns på fyra olika media: svartskrift, punktskrift, daisy och e-post. Du kan även gå in på SRF:s hemsida så hittar du katalogen där. Du kan anmäla dig per telefon, brev eller e-post t.o.m. 14 juni och dagen efter, den 15 juni, sker uttagning genom lottning. (Givetvis går det att anmäla sig även efter detta datum.) För frågor kontakta Britt Ronström Telefon E-post britt.ronstrom@srf.nu eller Pia Pålsson Telefon E-post pia.pahlsson@srf.nu 19

20 Weekend med tema personlig assistans! På Sommarsol i Vejbystrand 4-6 juni Välkommen att utvecklas som assistansanvändare! Under en helg ges du som är assistansanvändare möjlighet att möta andra som har personlig assistans och utbyta erfarenheter. Helgen är tänkt att vara ett andhål där du kan vända och vrida på din assistans för att sätta igång processer och utvecklas. Utifrån deltagarnas erfarenheter frossar vi i assistansens alla framoch baksidor: vilka svårigheter finns och hur är det när det fungerar som allra bäst? Under helgen varvas workshops, filmvisning och diskussioner i små och större grupper. Diskussionerna kommer att beröra hur man kan få ut det optimala av sin assistans, de svårigheter man möter, hur det är att alltid vara beroende av en annan människa i sitt liv samt hur bra det kan kännas när allt bara flyter på. På Sommarsol finns det också möjligheter till härliga bad, spa och avkoppling. Välkommen till en givande helg om din personliga assistans! Tid: 4-6 juni (fredag kl 18 till söndag kl 14) Plats: Sommarsol i Vejbystrand, Ängelholm Anmälan: Anmäl dig senast den 16 maj! Begränsat antal platser. Kontakta Anna Högberg, tel: , kurs@stil.se Pris: Kurs inkl mat och boende: kr i dubbelrum, kr i enkelrum. Resa tillkommer och bokas av dig. Alla kostnader kan redovisas som assistansomkostnader. Vi som leder helgen heter Carina Fasth och Emma Johansson och vi har båda lång erfarenhet av personlig assistans och använder det själva i vår vardag. 20

21 Marschen för tillgänglighet Marschen för tillgänglighet är en organisation som syftar till att införa en svensk lagstiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Lördagen den 29 maj 2010 går Marschen för tillgänglighet för åttonde året i rad. Marscher på 25 orter Följande orter har hittills anmält att de planerar en marsch i år: - Askersund - Avesta - Borlänge - Göteborg - Halmstad - Helsingborg - Jönköping - Kalmar - Karlstad - Kumla - Malmö - Norrköping - Norsjö - Stockholm - Strömsund - Sundsvall - Uddevalla - Umeå - Uppsala - Vänersborg - Västerås - Växjö - Örebro - Örkelljunga - Östersund. Läs mer på DBU-sidan Ordförande Helena har ordet Hej alla underbara medlemmar! Jag längtar till solen och värmen. Äntligen har snön börjat smälta, men kanske inte i Norrland för de har fortfarande mycket snö! Det var mysigt med vinter och att vi har haft mycket snö i år! Men det var kanske inte så trevligt med isen. Man halkade så mycket usch! Den februari åkte DBU till Åre med tolv deltagare! Första dagen som vi skulle åka upp till Åre med tåg, var alla tåg inställda på grund av snökaos om ni minns hur vädret var i vintras. Så vi flög från Arlanda till Östersund lyx kan jag säga! Eftersom det var så kallt kunde vi inte åka snöskoter och hundspann som vi hade tänkt. Det skulle inte ha varit kul att sitta stilla på släden i en hastighet runt 60 km! Vi fokuserade istället på att åka slalom/längdskidor. De som var nybörjare fick en skidlärare som kunde teckenspråk och alla utvecklades jättemycket nu kan de åka lift och nerför backen med skidor. Det var jättekul att se. Vi badade också i äventyrsbad i Åre, och de har massor med olika bastun som vi prövade: isbastu, doftbastu, finsk bastu och jaa, det finns massor av olika typer! Vi åt på Carins krog, de har jättegod mat. En annan stor fördel med Åre var också att vi fick TRE nya medlemmar! Ja, nu närmar det sig årsmötet och 21