Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Nuläge och rekommendationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2012-2014 Nuläge och rekommendationer"

Transkript

1 Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Nuläge och rekommendationer

2 Innehåll Regionens mål och syfte med handlingsplanen... 3 Disposition... 4 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Förutsättningar... 5 Avgränsningar för uppdraget... 6 Varför ökar jämställdhet tillväxt?... 6 Humankapitalet används effektivare... 6 Demokratin fördjupas och det sociala kapitalet ökar... 6 Den regionala attraktiviteten ökar... 7 Innovationsförmågan förbättras... 7 Dokumentanalys vad står skrivet?... 7 EU Jämställdhetspolitiska mål... 8 Regleringsbrevet för utgiftsområde 19, regional tillväxt, Näringslivsprogram... 9 Regionalt utvecklingsprogram... 9 OECD Territorial Review av Skåne Internationella innovationsstrategin Jämställdhetsplan, likabehandling En könssegregerad arbetsmarknad Ungas utbildningsval Fokusgrupper Mångkulturella Skåne utmaningar och möjligheter Begreppsförklaring Vilket utbud finns/vilka resurser finns att tillgå? Sakkunnig på Länsstyrelsen i Skåne Statens kommuner och landsting (SKL) Jämställ.nu Universitet och högskolor Regionalt ResursCentrum (RRC) Integrationsrådet Aktivitetsplan för Utmaning 1: Skåne har en könssegregerad arbetsmarknad Utmaning 2: Könsstereotyper präglar ungas utbildningsval Utmaning 3: Att skapa långsiktighet kring jämställdhet som en viktig utvecklingsfråga Utmaning 4: Det finns för lite kunskap kring kopplingarna mellan jämställdhet och tillväxt Utmaning 5: Det finns bristfällig kunskap i vad jämställdhetsintegrering innebär Utmaning 6: Jämställdhetsperspektivet tenderar att bli ett separat spår Utmaning 7: Arbetslöshet bland invandrarkvinnor är betydligt högre jämfört med såväl utrikes födda män som infödda svenska män och kvinnor Plan för återrapportering och utvärdering Tankar för framtiden Litteraturlista... 25

3 Regionens mål och syfte med handlingsplanen Region Skånes övergripande mål konvergerar med målen för den nationella handlingsplanen för jämställd regional tillväxt: att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Region Skåne kommer under 2013 att genomföra två stora processer med relevans för regional tillväxt. Dels kommer den Regionala Utvecklingsstrategin (RUS) att gå in i ett slutskede och dels kommer ett arbete med att ta fram nya strukturfondsprogram påbörjas. Med anledning av detta kommer aktiviteter i denna handlingsplan att riktas mot processer kopplade till RUS samt framtagandet av strukturfondsprogrammet för Handlingsplanen ska betraktas som ett levande dokument med utrymme för justeringar under Arbetet inom ramen för denna handlingsplan kommer att följas upp med ambition om att i 2014 kunna redovisa en mer långsiktig plan för jämställdhetsintegrering i det regionala tillväxtarbetet.

4 Disposition Detta dokument innefattar följande delar: Bakgrund, förutsättningar och avgränsning Varför ökar jämställdhet tillväxt? Nulägesanalys. Som i sin tur innehåller följande: Analys av för Region Skåne styrande strategidokument Den könssegregerade arbetsmarknaden Särskilda utmaningar och möjligheter det mångkulturella Skåne Resultat av fokusgrupper med intressenter Kartläggning av resurser (exempelvis utbildningar, pågående projekt) som finns att tillgå i Skåne Handlingsplan, i form av aktiviteter, vilka ska genomföras under Plan för återrapportering och utvärdering. Inledning Jämställdhet har genom Sveriges historia varit en samhällsomvandlande kraft. Med ett jämställdhetsperspektiv har politiken, och samhället i stort, förändrats och förbättrats. En rad reformer har genomförts som möjliggjort för såväl kvinnor som män att delta i arbetslivet och i samhällsutvecklingen. Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen(1). På 70-talet infördes en rad reformer, såväl nationellt som internationellt. I Sverige infördes bland annat särbeskattning, det vill säga individuell beskattning av arbetsinkomst, vilken bidrog till att allt fler kvinnor sökte sig ut på arbetsmarknaden. Reformer som denna var en förutsättning för Sveriges tillväxt under denna period, då det rådde allmän arbetskraftsbrist. Internationellt kan nämnas att man 1976 inleder FN:s internationella kvinnoårtionde. Under detta årtionde beslutas om att införa FN:s kvinnokonvention, vilket är ett bindande rättsligt dokument som Sverige skrivit under och som syftar till att avskaffa alla former av diskriminering mot kvinnor (UN:Women, 2011:15). Många av de förändringar man ville uppnå är nu uppnådda och i princip har kvinnor och män samma möjligheter att göra livsval utifrån egen vilja. I praktiken kan vi dock se att vårt samhälle, och inte minst vad gäller arbetsmarknaden, är ojämställd. I den senaste rapporten från SCB (Lathund om jämställdhet 2012) visas att män, inom vissa yrkesgrupper (bl. a företagsekonomer och marknadsförare), tjänar i genomsnitt 9000kr mer i månaden än vad kvinnor gör (SCB, 2012). Man ska också komma ihåg att Sverige, och Skåne, har en könssegregerad arbetsmarknad, där kvinnor i högre utsträckning befinner sig i så kallade låglöneyrken. I Tillväxtverkets rapport Att välja jämställdhet (2011) visas att en jämställd arbetsmarknad skulle kunna påverka tillväxten betydligt. Enligt resultat från

5 nationalekonomen Åsa Löfströms studie Gender equality, economic growth and employment skulle EU-ländernas BNP öka med nästan 30 % om arbetsmarknaden blev helt jämställd. För Sverige skulle denna ökning vara cirka 21 % (Tillväxtverket, 2011:15). Den största ökningen (ca 40 %) förklaras genom kvinnors ökade deltagande på arbetsmarkanden. Kort sagt; jämställdhet är inte endast en mänsklig rättighet, det är även ett medel för ökad tillväxt. Region Skåne ser därför på föreliggande uppdrag som en möjlighet att få med jämställdhetsperspektivet som en naturlig del i regionens tillväxtarbete. Bakgrund Föreliggande handlingsplan är framtagen som ett led i regeringens handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Den kan i sin tur kan härledas till ett uppdrag som Tillväxtverket fick år 2009, vilket bestod av att utreda och beskriva förekomsten av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Uppdraget resulterade i att Tillväxtverket tog fram rapporten Att välja jämställdhet, som publicerades år I rapporten konstateras att jämställdhet finns med som en aspekt i styr- och policydokument och i riktade insatser och projekt. Dock visar rapporten att arbetet med jämställdhetsintegrering inom den regionala nivån i praktiken tappat fart (Tillväxtverket, 2011). Med anledning av det gav regeringen regioner och andra tillväxtansvariga i uppdrag att ta fram handlingsplaner för jämställd regional tillväxt. Förutsättningar Region Skåne har sedan år 2006 samarbetat med Länsstyrelsen i Skåne län om att ta fram jämställdhetsstrategier för Skåne. Dess utformning och omfattning har varierat. För tog man i samband med strategin fram ett grundläggande kunskapsunderlag, vilket satte jämställdhetsarbetet i ett nationellt sammanhang (Dahlgren, 2006). Efterföljande strategi är betydligt mer komprimerad och anger endast kortfattat de insatser som bör prioriteras under (Länsstyrelsen, 2012). I strategin konstateras att aktörerna i Skåne under denna period arbetar med att ta fram en ny Regional Utvecklingsstrategi för åren Vidare skriver man att i denna plan behöver ett tydligt jämställdhetsperspektiv finnas med samt en strategi för hur detta perspektiv säkras i de processer som ingår i det regionala utvecklingsbehovet (Länsstyrelsen, 2012). Jämställdhetsstrategin för Skåne kommer att kompletteras med en handlingsplan för 2013, där Länsstyrelsen är ansvariga för genomförande av ett antal aktiviteter inom ramen för strategins prioriteringar. I sammanhanget bör också nämnas den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal nivå som är riktad till Europas kommuner och regioner, den så kallade CEMR-deklarationen. Region Skåne samt ett mindre antal kommuner i Skåne har undertecknat deklarationen, vilket bland annat innebär att varje undertecknare åtar sig att upprätta en jämställdhetsplan där den redovisar sina prioriteringar och åtgärder samt de resurser som skall tilldelas för ändamålet (Länsstyrelsen, 2012). Det ska tilläggas att Länsstyrelsens sakkunnige i jämställdhet har bistått Region Skåne för framtagande av handlingsplanen för en jämställd regional tillväxt i Skåne. Jämställdhetssakkunnig på Länsstyrelsen kommer även kunna vara behjälplig med sin kompetens under handlingsplanens genomförande. Näringsliv Skåne tog under hösten fram en förstudie inom programmet Främja kvinnors företagande. Rapportens syfte är att beskriva förutsättningarna för kvinnor och män att ta

6 del av det företagsfrämjande systemet i Skåne (Kontigo, ). Förstudien har tydlig koppling till uppdraget att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxt arbetet. Således utgör rapportens resultat en viktig del av såväl nulägesanalys som föreslagen aktivitetsplan. Avgränsningar för uppdraget Jämställdhetsintegrering betyder i detta sammanhang att jämställdhet ska vara en aspekt inom allt arbete med regional tillväxt. Det är givetvis viktigt att ha detta som målsättning, samtidigt kan en sådan bred ansats bli alltför omfattande. För att kunna besvara denna fråga behöver uppdraget avgränsas. Därför tar denna handlingsplan sin utgångspunkt i det pågående arbetet med den kommande Regionala Utvecklingsstrategi (RUS) samt framtagandet av de nya strukturfondsprogrammen för , vilket ligger i linje med vad som definieras i Jämställdhetsstrategi för Skåne som nämnt ovan. Skånes RUS ska färdigställas under 2013 med ambition att sammankopplas med den kommande strukturfondsperioden RUS kommer att ge överordnade riktlinjer för regional utveckling. Genom att avgränsa aktiviteter i handlingsplanen mot de dialoger/forum som RUS och framtagandet av de nya strukturfondsprogrammen kommer man i nästa skede ge förutsättningar till att jämställdhetsperspektivet blir en central aspekt vid Region Skånes arbete för tillväxt. Varför ökar jämställdhet tillväxt? I Tillväxtverkets rapport från 2011 Att välja jämställdhet presenteras fyra möjliga vägar för hur jämställdhet kan skapa förutsättningar för ökad tillväxt (Tillväxtverket, 2011). Dessa kopplingar är vägledande för de insatser som Region Skåne kommer att prioritera i Dessa kopplingar har även redovisats i rapporten Kvinnors företagande och utveckling av Skåne som innovativ region, vilken använts som viktigt bakgrundsmaterial till denna handlingsplan (Kontigo, ). Nedan beskrivs dessa samband. Humankapitalet används effektivare Diskriminering och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt påverkar människors val av utbildning och yrke eller inom vilket område man väljer att starta företag. Valen färgas av kön istället för talang och den ekonomiska tillväxtpotentialen kan inte realiseras fullt ut. Detta har testats empiriskt och det är konstaterat att en sned könsfördelning i högre utbildning och på arbetsmarknaden dämpar tillväxten (Kontigo, ). Demokratin fördjupas och det sociala kapitalet ökar Demokrati och socialt kapital är i sig faktorer som gynnar tillväxten i ekonomin. Här har sambandet mellan jämställdhet och fördjupad demokrati främst belagts genom negativa samband. Det vill säga att många studier visar att grupper där bara vissa män har tillträde fattar skeva beslut som missar utvecklingspotentialen i de områden där främst kvinnor och män med andra sociala bakgrunder än deras egna finns representerade. Svensk forskning från 2010 visar att den regionala tillväxtpotentialen gick förlorad när de regionala partnerskapen bestod huvudsakligen av en grupp män i toppositioner med inbördes täta relationer. Likriktningen ledde till en stark betoning av traditionell, mansdominerad industri, på bekostnad av andra näringar i regionen (Kontigo, )

7 Den regionala attraktiviteten ökar Mycket av teoribildningen som regional utveckling i Skåne vilar på konstaterar att en regions attraktivitet inte enbart beror på vilka arbetstillfällen som erbjuds, tillgängliga bostäder och infrastruktur. Människor lockas också i stor utsträckning av dynamiska miljöer som präglas av mångfald, tolerans och rika valmöjligheter för alla. I ett nordiskt perspektiv har detta belagts utifrån studier av utflyttningsorter i Nordens periferi, där det finns mönster att kvinnor (och vissa män) flyttar från glesbygden medan (andra) män stannar kvar. Det har visat sig att samhällen präglade av traditionellt manliga intressen tenderar att driva iväg kvinnor som inte delar dessa intressen. Kvinnor (och vissa män) flyttar ofta till städer eller platser där det finns ett större utbud av arbetsmöjligheter såväl som ett rikare kulturutbud (Kontigo, ) Innovationsförmågan förbättras Empiriska studier har visat att innovationsförmågan förbättras i företag där det finns en jämn representation av män och kvinnor. Bland annat har en studie från Volvo personvagnar påvisat ett positivt samband för innovation i blandade grupper. Generellt går det därför anta att innovationsprocesser förbättras i grupperingar där olika erfarenheter möts och tas tillvara (Kontigo, ). Dokumentanalys vad står skrivet? I denna del redogörs för analys av vägledande strategidokument för Region Skåne. Syftet med dokumentanalysen är att utreda hur eller om det skrivs om jämställd tillväxt i viktiga strategidokument. Analysen tar sin utgångspunkt i EU 2020 och avslutas med Region Skånes likabehandlingspolicy. Med denna ansats ges en nulägesbild av vilka politiska prioriteringar som finns kring jämställdhet generellt, i synnerhet vad gäller jämställd tillväxt. EU 2020 En stor del av strategin ägnas åt frågor om hållbarhet. Arbetslösheten har ökat i EU:s medlemsländer, vilket i högsta grad påverkat vad som prioriteras i EU 2020 strategin. EU 2020 strategin har tre prioriteringar: - Smart tillväxt - Hållbar tillväxt - Inkluderande tillväxt I strategin finns också några övergripande målsättningar, där man bland annat kan nämna att man strävar efter att 75 % av medborgarna mellan år i EU-länderna ska vara anställda. Detta kan ses mot att det fortfarande är färre kvinnor än män som lönearbetar. I Europa är 63 % av den kvinnliga delen av befolkningen i arbete i jämförelse med 76 % av den manliga delen av befolkningen. I Skåne är motsvarande siffror 72,2% av kvinnorna som arbetar respektive 75,7 % av männen (Wigvall, 2012:52). Det påtalas, vilket man även kan se liknande resonemang kring i Sverige, att Europa har en åldrande befolkning (COM, 2010). I förhållande till detta bör poängteras att Skåne trots allt har en positiv befolkningspyramid med fler yngre än äldre. En stor förklaring till detta är den invandring av utrikes födda till Skåne. Invandringen kan i detta hänseende betraktas som en möjlighet för Skåne att klara av

8 kompetensförsörjningen i framtiden. Man bör dock vara medveten om att invandring också har inverkan på den gängse uppfattningen om jämställdhet. I ett senare stycke definieras det mångkulturella Skåne som en viktig aspekt av jämställdhetsarbete, inte minst när det kommer till utrikes föddas kvinnors inträde på den svenska arbetsmarknaden. Jämställdhetspolitiska mål Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta har regeringen fastställt följande fyra delmål (2): - En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. - Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. - Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Ovanstående jämställdhetspolitiska mål är vägledande även för uppdraget för denna handlingsplan, i synnerhet vad gäller delmålet om ekonomisk jämställdhet. Regleringsbrevet för utgiftsområde 19, regional tillväxt, 2012 Regleringsbrevet anger regeringens riktlinjer för arbetet inom regional tillväxt, således ett grundläggande dokument för Region Skånes insatser inom tillväxtområdet. I regleringsbrevet står att berörda landsting och samverksansorgans verksamheter inom det regionala tillväxtarbetet ska bidra till en hållbar regional tillväxt. Det regionala tillväxtarbetet ska bedrivas med integrations- och jämställdhetsperspektiv. Man förväntar sig också att de tillväxtansvariga i respektive län ska återrapportera sin verksamhet utifrån prioriteringar i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Uppdraget att ta fram handlingsplan för jämställd regional tillväxt finns också med i regleringsbrevet, vilket är en klar signal till att jämställd tillväxt har hög prioritet.

9 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet är ett av flera sektorsprogram inom ramen för det nuvarande Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP). Det är framtaget i samarbete med aktörerna i regionen och gäller för Skåne som helhet, och inte enbart för Region Skåne. Programmet ska skapa förutsättningar för en långsiktig hållbar tillväxt i regionen. I programmet påtalas vikten av att tillvarata kompetenser utifrån ett öppet sinne och att arbetsgivare måste bli bättre på att inse mångfaldens potentialer. Jämställdhet kan givetvis ses som en aspekt av mångfald, dock är det i synnerhet etnisk mångfald som refereras till här. Generellt sett är jämställdhetsperspektivet i programmet frånvarande (Näringslivsprogram för Skåne ). Det som särskilt nämns är kvinnors svårigheter att få tillgång till kapital. Därför betonas vikten av insatser för att se till att alla goda entreprenöriella initiativ ska ha samma möjligheter till finansiering (Kontigo, ). Regionalt utvecklingsprogram I det regionala utvecklingsprogrammet är utmaningar identifierade som regionen skall möta för att kunna bli en av de mest konkurrenskraftiga regionerna. Dessa utmaningar är formulerade i termer av kunskap, delaktighet, tillgänglighet, miljö och klimat samt Öresundsintegration. Vad kunskapsområdet beträffar har Skåne uppnått en del framgångsrika resultat som ESSanläggningen och MAX IV, vilka är särskilt angelägna etableringar. Lunds universitet har en hög kompetens och dess utbyte med andra avancerade forskningsinstitutioner har positiva effekter inom konkurrenskraftiga näringar. Emellertid behöver Skåne genomföra flera insatser för att bli en ledande kunskapsregion som: Högre kvalitet i utbildningar särskilt i de regiondelar som har låg utbildningsnivå Entreprenörskapsinslagen i utbildningssystemet förstärks ökad samverkan mellan universitet och högskolor samt forskning och näringsliv Breddinsatser för kompetensförsörjning (ledarskapsutveckling, kompetens inom export, produktutveckling, design) Ytterligare initiativ för att stödja och utveckla kommersialisering av forskningsresultat i Öresundsregionen (Medicon Valley är ett lyckat exempel) Mångfald bland människorna i Skåne måste i högre utsträckning tas tillvara för att öka kreativiteten och ge tillväxt och sysselsättning. Fler ansträngningar krävs för att motverka den könsmässigt och etniskt delade arbetsmarknaden inom utbildningssystemet. Delaktighet kräver ett mer jämställt och integrerat samhälle. Ökad jämställdhet innebär i detta sammanhang att flera kvinnor finns i ledande befattningar i politiken, näringslivet och i organisationslivet. Fler insatser behövs för att könsstereotypa föreställningar skall motverkas så att kompetens och intresse ska styra val av yrke, utbildning och lön. Utanförskapet måste minskas genom adekvata möjligheter för att fler jobb respektive sysselsättning skapas.

10 OECD Territorial Review av Skåne Region Skåne beslutade år 2010 att göra en beställning av en så kallad OECD analys av Skåne. I denna ges rekommendationer inför kommande utvecklingsarbete. OECD kartläggningen av Skåne kommer att ligga till grund för den Regionala Utvecklingsstrategin för och bör därför betraktas som ett centralt dokument i sammanhanget. I OECD:s Territorial Review av Skåne 2012 konstateras att det i Skåne finns utmaningar kring att inkludera fler på arbetsmarknaden. Det konstateras att det finns en oförlöst potential bland vissa grupper i Skåne, såsom invandrare, kvinnor och ungdomar. Genom att förbättra möjligheten för dessa grupper kan man, enligt OECD studien, skapa fler företag som dessutom ger ett bättre innovationsklimat. Det ägnas relativt liten uppmärksamhet åt jämställdhet i kartläggningen. Man nämner dock att löneskillnader mellan män och kvinnor förvisso har minskat, men att denna minskning inte håller samma takt som minskning i andra jämförbara regioner. När man 1995 gjorde mätningar av löneskillnader mellan könen kunde man konstatera att Skåne låg förhållandevis bra till i jämförelse med andra regioner. I rapporten förklaras denna negativa utveckling delvis med hänvisning till invandringen Skåne haft sedan mitten av 1990-talet fram till idag, där många kommit från samhällen där kvinnor traditionellt sett inte deltagit på den ordinära arbetsmarknaden (OECD Territorial Reviews: Skåne, Sweden 2012:62). Utifrån detta kan tänkas att Skånes heterogena befolkning möjligtvis kräver andra typer av insatser för att uppnå de nationella jämställdhetspolitiska målen. Rapporten från OECD ger dock inga konkreta förslag till åtgärder inom området för jämställdhet. Internationella innovationsstrategin Region Skåne har under de senaste åren, tillsammans med externa regionala aktörer, bedrivit ett omfattande arbete för att utveckla innovationssystemet i Skåne. Som ett led i detta arbete togs 2011 den Internationella Innovationsstrategin fram. Denna siktar på att Skåne ska vara Europas mest innovativa region år Strategin har tydliga kopplingar till EU 2020 strategin samt arbetet med den nationella innovationsstrategin i Sverige (Kontigo, ). I strategin definieras ett antal förutsättningar för att nå visionen. Bland annat läggs vikt vid att man måste ha en förmåga att hantera de stora globala utmaningarna. Vidare betonas att Skåne ska vara en internationell plats med ett globalt flöde av människor, kunskap, innovationer, varor och tjänster. För att åstadkomma detta måste Skåne ha en förmåga att attrahera arbetskraft till näringsliv och offentlig sektor (IIFS, 2011). I förhållande till resonemang om att jämställdhet ökar den regionala attraktionskraften, bör jämställdhetsperspektivet vara prioriterat inom ramen för den Internationella Innovationsstrategin. Entreprenörskap, och ett entreprenöriellt förhållningssätt, nämns vidare som en viktig faktor för innovationsstrategins förverkligande. Ett entreprenöriellt lärande ska genomsyra utbildningsväsendet. Jämställdhet nämns inte i innovationsstrategin. Ett jämställdhetsperspektiv bör dock kunna appliceras i samtliga av innovationsstrategins sex delstrategier, i synnerhet den som handlar om att vidga synen på vad innovation är för något inkludera flera (IIFS, 2011). För att fler ska kunna bidra till innovation krävs det utökade möjligheter för företagande inom så kallade kvinnodominerade branscher.

11 Jämställdhetsplan, likabehandling Region Skånes jämställdhetsplan är integrerad med Likabehandlingspolicy för Region Skåne. Likabehandling, i detta dokument, definieras som att en person ges likvärdiga förutsättningar som en annan att ta del i samhället. Policyn utgår från regeringsformen som anger att det allmänna ska motverka all diskriminering utifrån kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilda personen. Policyn gäller alla medarbetare i Region Skåne. Likabehandlingspolicyn är relevant i sammanhanget eftersom den även anger att Region Skåne ska sträva efter att vara en föregångare inom likabehandling, vilket på sikt kan stärka Skånes position i ett nationellt perspektiv. En könssegregerad arbetsmarknad Enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken finns en paragraf om krav på könsuppdelning av individbaserad statistik(2). Således ska all statistik som Region Skåne tar fram kunna visa vilka skillnader/likheter som finns mellan kvinnor och män. I detta sammanhang så är det av relevans att se på den statistik som berör området tillväxt. I förhållande till att ta tillvara på humankapitalet, som Tillväxtverket definierat som en av fyra kopplingar mellan jämställdhet och tillväxt redogörs här kortfattat för hur könsfördelningen på arbetsmarknaden ser ut i Skåne. Det vill säga, vilka yrken är de mest vanliga för män respektive kvinnor. Här kan man se att kvinnors arbetsmarknad är mer koncentrerad till ett fåtal yrken i jämförelse med männens. Man kan även konstatera att Skåne har en könssegregerad arbetsmarknad, vilken följer i stort sett samma mönster som i riket som helhet. Det är intressant i sig att se hur yrkesfördelningen mellan män och kvinnor ser ut, inte minst i förhållande till lönenivåerna i de olika branscherna. De femton populäraste yrkena för män och kvinnor i Skåne 2009 Män Kvinnor Företagssäljare ,1% Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl ,0% Systemerare och programmerare ,9% Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl ,4% Lastbils- och långtradarförare ,8% Förskollärare och fritidspedagoger ,0% Lagerassistenter m.fl ,4% Barnskötare m.fl ,8% Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl ,0% Övrig kontorspersonal ,4% Försäljare, fackhandel ,9% Försäljare, fackhandel ,3% Fastighetsskötare ,6% Grundskollärare ,1% Fordonsmekaniker och ordonsreparatörer ,4% Hotell- och kontorsstädare m.fl ,0% Datatekniker ,2% Bokförings- och redovisningsassistenter ,6% Installationselektriker ,2% Försäljare, dagligvaror ,1% Övriga ingenjörer och tekniker ,1% Skötare och vårdare ,1% Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl ,1% Köks- och restaurangbiträden ,1% Övriga maskinoperatörer och montörer ,1% Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl ,7% Verktygsmaskinoperatörer ,1% Administrativa assistenter ,6% Chefer för mindre företag inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation ,1% Sjuksköterskor, medicin/kirurgi ,3% Totalt ,0% Totalt ,6% Källa: SCB

12 Vad gäller företagande så är det tydligt att män generellt sett startar företag i de branscher som de är sysselsatta. Kvinnor måste däremot i större utsträckning byta bransch för att starta företag. Se tabell nedan. Andel av sysselsättningen Företagare kvinnor 2009 Andel av sysselsättningen Anställda kvinnor Utbildning 17,8% 96 Andra konsumenttjänster 18,4% 86 Hälso- och sjukvård 12,7% 47 Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 11,0% 87 Vård och omsorg med boende 9,0% 86 Hälso- och sjukvård 6,4% 47 Detaljhandel utom med motorfordon 8,2% 01 Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtil 4,3% 88 Öppna sociala insatser 8,1% 56 Restaurang-, catering och barverksamhet 4,2% 84 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk so 6,1% 74 Annan verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap 4,1% 46 Parti- och provisionshandel utom med motorfordon 3,6% 46 Parti- och provisionshandel utom med motorfordon 3,9% 56 Restaurang-, catering och barverksamhet 2,2% 69 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 3,9% 10 Livsmedelsframställning 1,7% 70 Verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjä 3,9% 81 Fastighetsservice samt skötsel och underhåll av gr 1,7% 90 Konstnärlig och kulturell verksamhet samt underhål 3,2% 94 Intressebevakning; religiös verksamhet 1,6% 85 Utbildning 2,4% 78 Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrela 1,3% 81 Fastighetsservice samt skötsel och underhåll av gr 2,4% 64 Finansiella tjänster utom försäkring och pensionsf 1,2% 68 Fastighetsverksamhet 2,0% 68 Fastighetsverksamhet 1,2% 71 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk p 1,9% 82 Kontorstjänster och andra företagstjänster 1,1% 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 1,6% Källa: SCB Med detta som bakgrund kan antas att det är svårare att starta småföretag inom kvinnodominerade branscher (vård, skola, omsorg). Genom ovanstående två bilder urskiljs en konsekvens (en av många) av den könssegregerade arbetsmarknaden. Bland annat har det betydelse för vilka utsikterna är för att starta eget. Det finns anledning att under 2013 göra en fördjupad statistik över hur företagsstödet är utformat för att möta entreprenörer inom en mångfald av branscher. I rapporten om Främja kvinnors företagande, som togs fram av Kontigo, visas att det finns olika sätt att se på bästa angreppssätt. I huvudsak tycks diskussionen handla om huruvida kvinnors företagande främjas bäst genom generella insatser för bättre företagsklimat eller om riktade insatser kan vara mer effektfullt (Kontigo, ). Här kan nämnas att Näringsliv Skåne, som ett led i hälsovalet, genomfört projektet entreprenörskap inom mödrahälsovården. Projektets främsta mål var att medverka till att höja kunskapen hos presumtiva entreprenörer inom mödrahälsovården kring förutsättningarna för att bedriva vård- och omsorg i privat regi. Hälsoval inom mödrahälsovården startade den 1 september 2011 och avslutades i mars Slutsatser som gjorts från tidigare projekt, Ökad kunskap och mångfald inom vård och omsorg i Skåne, som Näringsliv Skåne genomförde under perioden , är att blivande entreprenörer inom vård- och omsorgssektorn ofta har en gedigen kunskap om sin profession och sin verksamhet. Vad man däremot saknar är kompetens att starta och driva företag. Genom detta projekt ville man underlätta för företagare i en ny bransch där majoriteten är kvinnor. Det mesta av den statistik som tas fram av Region Skåne idag är uppdelad på kön. Däremot går det se vissa svårigheter när det kommer till att förklara löneskillnader mellan män och kvinnor. I synnerhet bör nämnas att det i dagsläget saknas regional statistik på arbetade timmar per år på varje enskild individ. Det går därför konstatera löneskillnader mellan män och kvinnor per år, men det går inte säga i vilken utsträckning skillnaderna beror på färre/fler

13 arbetade timmar eller av andra orsaker. Här finns ett stort område att utforska, då man genom att förstå löneskillnader mellan män och kvinnor också kan göra något åt dem. Ungas utbildningsval Den könssegregerade arbetsmarknaden kan förklaras utifrån ett flertal parametrar. En av de mer framträdande faktorerna är de utbildningsval som unga i Skåne gör. Det är endast två av sjutton gymnasieprogram i Skåne som har en jämn könsfördelning (motsvarar 11 %). Dessa är det naturvetenskapliga programmet samt mediaprogrammet (HP, jämställdhetsstrategi för Skåne, utkast). Målet är att ingetdera av könen ska vara representerat med mindre än 40 % i respektive gymnasieprogram. I jämförelse med 1995 och 2006 var det 28 % av gymnasieprogrammen som hade en jämn könsfördelning i Skåne. Kort sagt; utvecklingen i Skåne har gått bakåt. Det går också att se skillnader mellan könen i betyg och eftergymnasial utbildning. Skåne ligger märkbart under rikssnitt. 21 % av kvinnorna i Skåne har eftergymnasial utbildning jämfört med 52 % av kvinnorna nationellt. Endast 14 % av männen har eftergymnasial utbildning jämfört med 37 % nationellt. Även på gymnasiet går fler tjejer än pojkar. För att på sikt kunna bryta den könssegregerade arbetsmarknaden krävs fördjupade analyser och ett utökat samarbete kring bland annat ungas utbildningsval. Ett sådant arbete skulle kunna utföras inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne. Kompetenssamverkan Skånes mål är kortfattat att: verka för att stärka Skånes konkurrenskraft och tillväxtarbete genom olika insatser för att stärka en god kompetensförsörjning. Det har föreslagits åtta tematiska arbetsgrupper, varav en är könsintegrerad arbetsmarknad och en annan ungas inträde på arbetsmarknaden. Aktiviteter som riktas mot att påverka ungas utbildningsval i handlingsplanen för jämställd regional tillväxt föreslås kopplas mot det arbete som kommer att initieras inom Kompetenssamverkan Skåne under Fokusgrupper Det övergripande syftet med fokusgrupperna var att, tillsammans med externa aktörer, reflektera över vilka insatser som bör prioriteras inom ramen för handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Resultaten från dessa möten och samtal är viktiga på så vis att Region Skåne inte själva kan skapa en jämställd regional tillväxt. Det krävs en bred uppslutning av många aktörer i detta arbete. Här krävs att man under 2013 fortsätter att inkludera fler för att kunna åstadkomma varaktiga förändringar. Med utgångspunkt i arbetet med den regionala planen för jämställd tillväxt och Tillväxtverkets rapport Att välja jämställdhet kretsade upplägget av fokusgrupperna kring att undersöka deltagarnas syn på betydelsen av jämställd tillväxt i Skåne och förutsättningar för det kommande arbetet. Planen var att genomföra fyra fokusgrupper under en tvåveckors period i november-december Inbjudningar skickades ut till representanter från olika aktörer inom det näringslivsfrämjande systemet, t.ex. kommunala näringslivsutvecklare och representanter för inkubatorer och kluster. Men även till ideella organisationer som på olika vis arbetar med jämställdhet. Fokusgrupperna skulle hållas i Malmö, Helsingborg, Hässleholm och Ystad. Till fokusgruppen i Malmö gjordes 15 anmälningar, till de övriga sammanlagt 10 stycken. Region

14 Skåne beslutade därför att genomföra fokusgruppen i Malmö och att samla in övriga tio anmäldas synpunkter och reflektioner genom intervjuer. Vid fokusgruppen i Malmö närvarade 12 personer, 11 kvinnor och 1 man (tre fick förhinder). Totalt sju av de tio planerade intervjuerna genomfördes under de första veckorna i december och varade cirka minuter vardera (tre informanter var män, fyra kvinnor). Övriga tre informanter hade förhinder att genomföra intervjun eller tackade nej på förfrågan. Sammantaget återfanns informanter inom olika kommuner, Region Skåne, myndigheter, privata företag, näringslivsnätverk, ideella sektorn och högskolan. Sammanfattning av resultaten redovisas nedan. Rapporten i sin helhet finns som bilaga. Generellt kan konstateras att deltagare vid fokusgruppen i Malmö samt övriga intervjuade personer visade ett stort engagemang för denna fråga. De har dessutom kunskap och erfarenheter som bör tas tillvara vid genomförande av aktiviteter i handlingsplanen för jämställd regional tillväxt i Skåne. Dessutom bör man inkludera deltagande organisationer i det framåtsyftande arbetet med jämställd tillväxt i Skåne. Från fokusgruppen i Malmö går att urskilja följande tendenser: Processen för att lägga grunden för och utforma en handlingsplan för jämställd tillväxt behöver involvera en bredd av aktörer och få ta tid. Representation gällande exempelvis kön, ålder och aktörer är central för att nulägesanalysen och innehållet ska bli relevant. Ett brett underlag, insamlat via exempelvis open-spaceaktiviteter, kan sedan smalnas av och bli tematiska frågor att arbeta vidare med i olika mindre grupper. Arbetet behöver konkretiseras så att det blir tydligt vilka områden som faktiskt berörs. Men även vad som menas med begreppet jämställd tillväxt. Det behövs vidare ett helhetsgrepp i arbetet för jämställd tillväxt, gärna genom en regionövergripande metod med olika delar som kan anpassas lokalt och för enskilda verksamheters olika nivåer. Det är även viktigt att de aktiviteter som sedan genomförs utgår från vilken verksamhet och vilken nivå som berörs, annars får de ingen betydelse. En referensgrupp borde tillsättas som kan utveckla och stödja arbetet med handlingsplanen och gärna även ett forum för en bredare diskussion kring frågorna i sociala media exempelvis genom facebook. Från de kompletterande intervjuerna går att identifiera följande områden som särskilt angelägna för att möjliggöra arbete med jämställd tillväxt: Resurser - de aktörer som ska genomföra arbetet behöver också avsätta personer som har tid och mandat att genomföra det. Kunskap om jämställd tillväxt behövs brett och måste kunna tillämpas i praktiken. Viktigt att visa exempel och nyttoeffekter. Handlingsplanen måste in i ett sammanhang knyt den till Kompetenssamverkan Skåne, till Region Skånes interna jämställdhetsarbete, till den Regionala utvecklingsstrategin för Skåne (RUS) och till Jämställdhetsstrategin. Informera om att den finns och vad den innebär.

15 Region Skånes roll - Region Skåne bör avsätta resurser för arbetet med jämställdhet, såväl internt som externt. Region Skåne framhålls också som en viktig aktör för att samordna och utveckla arbetet för jämställd tillväxt samt höja kunskapen bland berörda aktörer i Skåne. Knyt handlingsplanen till befintliga strukturer för samverkan kring regional utveckling, tillväxt och jämställdhet inom Skåne. Resultaten från fokusgruppen samt intervjuer utgör en central aspekt för prioriterade insatser i handlingsplanen. Det är dessutom av största vikt att även fortsättningsvis hålla en dialog med externa aktörer kring hur en jämställd regional tillväxt kan realiseras. Mångkulturella Skåne utmaningar och möjligheter OECD Territorial Review av Skåne 2012 anser Skåne vara en av världens bästa regioner att bo och leva i tack vare närheten till Europa, den väl utvecklade infrastrukturen och att samhället baseras på mångfaldspotential. Av Skånes invånare är 18 % födda utomlands. Ytterligare 5,5 % av befolkningen är födda i Sverige och har föräldrar som är utrikesfödda. Sammanlagt är 185 länder representerade bland de utrikes födda skåningarna. Denna demografiska dynamik är både en tillgång och en utmaning för regionen. En jämställd tillväxt i Skåne innebär att jämställdhet speglas i de ekonomiska branscherna och att kvinnor och män, oavsett etnicitet, har samma tillgång till samhällets resurser. Genomförandet av tillväxtarbetet i Skåne bör uppmärksamma invandrarkvinnors problematik eftersom denna kategori är lägst representerad på arbetsmarknaden. År 2010 var sysselsättningsgraden i Skåne 74 %, vilket var den lägsta i landet. I riket var år 2011 andelen sysselsatta i befolkningen ( SOU2012:69, s.82) enligt följande: Kvinnor födda utanför Sverige: 60 % Män födda utanför Sverige: 70 % Kvinnor födda i Sverige: 80 % Män födda i Sverige: 82 %. Enligt SCB 2010: Integration ett regionalt perspektiv, är sysselsättningsgraden för utrikesfödda kvinnor i storstadsområden i Malmö 46 % (i Landskrona 42 %), gentemot Göteborg där samma kategori når 54 %, och i Stockholm når 59 %. För en jämställd regional tillväxt, och för att uppnå de övergripande målsättningar som står i det regionala utvecklingsprogrammet i Skåne för , måste invandrarkvinnors villkor och hinder för inträde på arbetsmarknaden synliggöras och åtgärdas, så att denna samhällskategori ges möjligheter till att bidra till positiv ekonomisk utveckling i Skåne.

16 Begreppsförklaring Invandrarkvinna definieras som en kvinna som är bosatt i Sverige, är född i utlandet, är mellan 16 och 64 år gammal och kan delta i arbetsmarknaden. Sysselsättningsgrad är kvoten mellan antalet sysselsatta och det totala antalet personer i arbetsför ålder. Utländsk bakgrund kännetecknar en person som är född antingen i Sverige eller i utlandet och vars båda föräldrar är utrikesfödda. Arbetskraftsdeltagandet är andelen personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Analyser och kartläggningar samt statistik som genomförts i Skåne under visar att arbetskraftsdeltagandet i Skåne är lägst bland invandrarkvinnor, vilket gör denna kategori mest utsatta. Detta innebär att en betydande del av samhällsresurserna är outnyttjade. Att sätta fokus på utrikesfödda kvinnors låga sysselsättningsgrad i regionalt tillväxtarbete betyder att möta en av de största utmaningar som finns på arbetsmarknaden i Skåne. Att klara av denna utmaning skulle bidra till ett mer jämställt samhälle, ökad delaktighet, bättre hälsa och mer tillit. Claes Janssens teori, Förändringens fyra rum, som är brett använd av stora organisationer som till exempel IKEA, beskriver hur vi rör oss från tillstånd av nöjdhet till censur, och sedan övergår i förvirring för att så småningom nå nya lösningar i ett tillstånd av inspiration. I nuläget måste vi erkänna att vi befinner oss i ett tillstånd av censur vad gäller kategorin invandrarkvinnor. En grundläggande premiss för att lösa ett problem är att erkänna det. Janssens teori kan hjälpa oss att erkänna och synliggöra kategorin invandrarkvinnor. Efteråt kan man hitta lösningar som innebär ökad integrering för denna kategori (Janssen, 2011). Analys av material och kartläggningar (Ramböll- 2010, Kontigo 2012, Arbetsförmedlingens prognos, SOU 2012:69, OECD, m fl.) leder till att identifiera resultatskapande insatser som kan positivt förändra den låga sysselsättningsgraden av invandrarkvinnor i Skåne som följer: I de flesta fall efter invandringen konstateras att migranternas humankapital och nätverk deprecieras. Därför är arbetsmarknadsrelaterade insatser för nyanlända kvinnor är av stor vikt. Att korrekt bedöma de individuella förutsättningarna och utifrån detta att erbjuda ett anpassat introduktionsprogram som ska ta tillvara de kompetenser som invandrarkvinnor besitter, kan effektivisera processen som sker under tiden till första jobbet. Fler och adekvata insatser behövs för att tillvarata de kunskaper som finns bland invandrarkvinnor med akademisk utbildning. Att identifiera befintliga kunskaper hos nyanlända kvinnor i en tidig fas och anordna adekvat introduktionsutbildning är effektivt för användandet av resurser; samtidigt som etableringen sker smidigt. Genom att mångfald ses som en tillväxtfaktor på arbetsmarknaden kan det leda till att fler invandrarkvinnor blir chefer. Med hänsyn till det arbetsmarknads- och rekryteringspraxis som visar att chefer har tendensen att anställa personer som liknar dem själva kommer fler invandrarkvinnor att anställas. Synliggöra kategorin invandrarkvinnor med dess kompetens i media

17 Bidra till fler kreativa mötesplatser som innebär möten med svenskar, stimulera gruppens sociala nätverk. Genom att få kännedom om praxis från näringslivet och statliga myndigheter samt att ha dialog med ideella föreningar som syftar till jämställdhet och integration, kan man ta tillvara goda exempel som vissa aktörer har lyckats genomföra i praktiken. Nedan redogörs för ett par exempel på välfungerande/lovande verksamheter. Internationella kvinnoföreningen i Malmö (IKF) bildades för 41 år sedan och har en betydelsefull erfarenhet gällande jämställdhet och integration. (IKF är också ett lokalt resurscentrum för kvinnor.) IKF driver projekt vars mål är ökad integrering av invandrarkvinnor. Flera av IKF:s mentorsprogram i samarbete med skånskt näringsliv och offentlig sektor hjälper invandrarkvinnor att komma in på arbetsmarknaden eller att starta eget företag. Under dessa projekt får invandrarkvinnor mentorer som jobbar i ledande positioner i de branscher som adepterna är utbildade i. Direkta kontakter med mentorer ger invandrarkvinnor kunskap om det svenska samhället och leder till ett utvecklat socialt nätverk; i gengäld kan mentorer påverka nyanställningar och attityder till mångfald på arbetsplatser. Omkring 400 invandrarkvinnor och 150 män har varit mentorer och mött invandrarkvinnor (adepter). I ungefär hälften av fallen har programmet lett vidare till kvalificerade praktikplatser och jobb. Mellan har 27 företag startats. IKF:s sociala verksamhet ger konkreta resultat och skapar positiv påverkan i samhället gällande jämställdhet och etnisk mångfald. IKF:s insatser och uppnådda resultat gör att denna förening rekommenderas som ett gott exempel som kan följas av andra organisationer. Yalla Trappan är ett annat gott exempel. Yalla Trappan är ett socialt företag i Malmö som initialt var ett kommunalt projekt som sedan 2010 organiserats som ett arbetskooperativ. Invandrarkvinnor som hade bott i Malmö år och var långtidsarbetslösa, och som saknade utbildning och yrkeserfarenheter fick chansen att få ett arbete och uppleva den positiva inverkan inom arbetsgemenskapen. Yalla Trappan driver sedan maj 2010 ett café med frukost- och lunchservering samt catering. Finansieringen utgörs av affärsverksamhetens intäkter. I sammanhanget bör också redogöras för projektet ESTER. ESTER kommer att genomföras som ett två års-projekt och finansieras av Region Skåne och Tillväxtverket. Projektet syftar till att stödja kvinnor med utomeuropeisk bakgrund för att starta egen verksamhet och etablera sig på marknaden genom mikrolån och utbildningar. I en förstudie till ESTER presenteras mikrofinans- och företagandeprogram som ett alternativ för utsatta grupper i Region Skåne. Syftet är att ge deltagarna förutsättningar till att försörja sig och bryta utanförskapet. Genomförda intervjuer med utrikes födda kvinnor som har för avsikt att starta eget företag, eller redan har startat egen verksamhet, visar på olika behov. Sociala nätverk, kunskap om det svenska systemet och tillgång till finansiellt kapital är bland de vanligaste svårigheter de möter. Personer som jobbar med integrations- och arbetsmarknadsprojekt påpekar även utmaningar i form av för många formella regler och strukturer som gör start av eget företag väldigt komplicerat. Ett stödpaket som erbjuder finansiellt-, socialt- och kunskaps kapital är angeläget för målgruppen. Detta i kombination med anpassat tränings- och mentorsprogram samt förmedlade kontakter med det etablerade näringslivet och andra sociala nätverk är de mest relevanta insatserna för målgruppen. Projektet befinner sig i ett inledande skede och kan således inte redogöra för några resultat.

18 Att sprida uppnådda goda resultat synliggör invandrarkvinnors problematik och uppmärksammar denna kategori som behöver mer stöd och åtgärder för att kunna ha chansen att bidra till ekonomisk utveckling i Skåne. Vilket utbud finns/vilka resurser finns att tillgå? Nedan följer ett urval av aktörer som har koppling till jämställd tillväxt i Skåne. Denna sammanställning är inte uttömmande, utan är snarare ett inledande försök att sammanfatta befintliga resurser som kan vara relevanta för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet. Sakkunnig på Länsstyrelsen i Skåne Sakkunnig på Länsstyrelsen har varit behjälplig under framtagandet av denna handlingsplan. Region Skåne och Länsstyrelsen har ett upparbetat samarbete kring arbetet med Jämställdhetsstrategi för Skåne. Länsstyrelsen har, till skillnad från Region Skåne, en särskild sakkunnig i jämställdhet. Denna person kommer att utgöra en viktig resurs i samband med genomförandet av handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Statens kommuner och landsting (SKL) SKL stöder medlemmarnas arbete med jämställdhet inom politik, arbetsliv och verksamhet. SKL erbjuder expertkunskap inom bland annat jämställdhetsintegrering och jämställdhetsutveckling. Aktiviteter inom handlingsplanen för jämställd regional tillväxt bör kunna använda sig av det material och stöd som finns från SKL. Man har tagit fram ett startpaket för hållbar jämställdhet, vilket speciellt riktar sig till att jämställdhetsintegrera den egna organisationen. Startpaketet kan vara ett bra stöd för Region Skåne under 2013, även om handlingsplanen för jämställd regional tillväxt inte uttryckligen syftar till att jämställdhetsintegrera Region Skånes organisation. Förslagsvis bör man utse någon/några som kan delta i SKL:s jämställdhetsnätverk. Jämställ.nu Jämtäll.nu är ett verktyg för arbetet med jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Det är en webbportal med det mesta kring allt från forskning till praktiska verktyg som förenklar det dagliga arbetet med jämställdhet. Jämställ.nu drivs i samverkan mellan Europeiska Socialfondens Tema Likabehandling, Nationella sekretariatet för genusforskning, Sveriges kommuner och landsting samt Vinnova (3). Universitet och högskolor Lunds universitet erbjuder kurser i genusvetenskap på olika nivåer. Det finns två kandidatprogram: Equality and Diversity Management och Kandidatprogram i genusvetenskap, samt ett program på avancerad nivå - Masterprogram i samhällsvetenskap, genusvetenskap. Centrum för genusvetenskap inom samma universitet är en tvärvetenskaplig institution där frågor om makt, resursfördelning och ojämlikhet ur ett genusperspektiv står i fokus.

19 Utbildningar i genusvetenskap erbjuds även av Malmö högskola med målet att hantera och förstå olika maktordningar, som till exempel genus, klass, ras, sexualitet, och hur dessa samverkar med varandra. Dessa kurser ger bred och allmängiltig akademisk kunskap och kompetens som man kan använda i journalistik och opinionsbildning, implementering av jämställdhets- och mångfaldsplaner, personal- och rekryteringsarbete, offentlig förvaltning, yrkesvägledning, vård- och omsorgsarbete, förskola och skola, utvärdering av offentliga och privata organisationer. Det finns i dagsläget inget upparbetat samarbete mellan lärosätena och Region Skåne inom området för jämställdhet/genus. Förslagsvis inleds en dialog med Lunds Universitet och/eller Malmö högskola under Detta skulle exempelvis kunna resultera i studentarbeten inom ramen för jämställd tillväxt. Regionalt ResursCentrum (RRC) ResursCentrum för kvinnor i Skåne arbetar för att öka kvinnors inflytande och stärka kvinnors ställning i samhället. Ett resurscentrum är en mötesplats och ett idécentrum för tillväxt, sysselsättning och utbildning för lokal och regional utveckling. ResursCentrum samverkar med olika aktörer i länet(4). I Skåne finns det även lokala ResursCentra nätverk (LRC) vilka utgår från kvinnors villkor, behov och lokala förutsättningar. Det finns cirka 25 LRC i Skåne idag. Dessa kan bland annat vara ideella eller ekonomiska föreningar. I sammanhanget bör framhävas att RRC och LRC i Skåne under perioden fokuserat på de fyra nationella prioriteringarna för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Såväl RRC som LRC har under nämnda tidsperiod kunnat ansöka om ekonomiska medel för att genomföra projekt inom ramen för de fyra nationella prioriteringarna. Man har i dessa projekt bland annat gjort analyser av den könssegregerade arbetsmarknaden och genomlysningar av lokala företagsklimatet för kvinnor. RRC och LRC:s befintliga arbete (projekt, analyser m.m.) ska ses som en värdefull resurs för genomförandet av denna handlingsplan. Nätverket Grid i Vellinge och Christina föreningen i Kristianstad lyfts här fram som två exempel på genomförda projekt under Grid är ett Lokalt ResursCentra (LRC) verksamma i Vellinge kommun. När Tillväxtverket utlyste programmet för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet bestämde sig nätverket Grid att lansera projektet Dubbelt Upp, genom vilket man analyserade företagsklimatet i Vellinge kommun från ett jämställdhetsperspektiv. Vellinge arbetar för att få fler och växande företag i kommunen. Med denna ansats menade nätverket Grid att man måste ta reda på om det råder lika möjligheter för kvinnor respektive män som vill starta företag eller som redan driver företag. Målsättningen med projektet är att hitta nycklar till ökad tillväxt i kommunen och dubblera antalet företag som drivs av kvinnor. I genomförda studie har man gjort djupintervjuer med tjänstemän på kommunen, försäkringskassan, banker och styrelsemedlemmar från företagarföreningarna i kommunen samt en enkät som nått 300 kvinnor och män i kommunen. Extra intressant i sammanhanget är att jämställdhet inte sågs som en viktig fråga för tillväxten. Ingen av undersökningens tillfrågade hade en jämställdhetsstrategi kopplad till näringslivsfrågor. I studien visas att det är relativt många företagare (mestadels män) som planerar att avveckla sina företag inom loppet av två år på grund av åldersskäl. Intressant att notera är att det finns en förhållandevis stor grupp unga kvinnor som kan tänka sig att starta och driva företag. Slutsatsen, enligt Grid, är därför att

20 kommunen borde satsa på omställningsverksamhet och matchning mellan företagare och potentiella företagare. 1 Grid presenterar sin slutrapport i december Christina föreningen är också ett LRC men med verksamhet i Kristianstad. Liksom Grid ansökte man om resurser från Tillväxtverket och har under 2012 drivit projektet Pedagogik för jämställd IT. Inom projektet har man under våren 2012 sammanställt statistik och kunnat konstatera att Skåne har en betydligt sämre position än Stockholmsregionen när det gäller den horisontella segregeringen på arbetsmarknaden, vilket kort sagt betyder att män och kvinnor befinner sig inom olika sektorer och yrken i samhället. En av tre personer på arbetsmarknaden i Stockholm arbetar inom ett yrke med jämn könsfördelning i jämförelse med en av sex i Skåne. IT branschen är en av de mest segregerade på den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som bristen på IT specialister är ett stort hinder för tillväxten både i Skåne, i Sverige och i Europa som helhet. Europeiska kommissionen har mot bakgrund av detta lanserat en rad initiativ senaste åren och fler kvinnor inom IT är ett prioriterat område även i EU:s digitala agenda. I jämförelse med Stockholm och flera andra europeiska regioner har Skåne en betydligt sämre position när det gäller andelen kvinnor inom branschen. Generellt sett konstateras att det finns få insatser för att ändra situationen, och att detta riskerar att hämma tillväxten generellt. Integrationsrådet Integrationsrådet är ett samrådsorgan knutet till regionstyrelsen och sammansatt av representanter för Region Skåne och invandrar- och minoritetsorganisationer, samt andra organisationer i Skåne med kompetens inom integrations- och mångfaldsområdet. Region Skåne får del av rådets synpunkter och kan samråda med rådets representanter i olika frågor. Integrationsrådet består av fyra ledamöter från Region Skåne och sexton representanter för de externa organisationerna. Integrationsrådet kan åstadkomma en ökad dialog mellan Region Skåne och samhället ur jämställdhetsperspektiv i förhållande till invandringsfrågor. Dessutom kan Integrationsrådet vara ett effektivt verktyg för att skapa uppmärksamhet kring Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt både internt, inom Region Skåne, och bland de organisationer som ingår i samrådsorganet. 1 Information hämtad från dokumentation från konferensen Fler och växande företag vilka är nycklarna, arrangerat av nätverket Grid den 22 oktober 2012.

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt

Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Datum Dnr 2013-01-29 12-035 Näringsdepartementet Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Ett nytt regionalt arbetssätt Regionförbundets Sörmland har från årsskiftet ett nytt regionalt utvecklingsprogram,

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne Sandra Lindeskog Kompetenssamverkan Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Samordning av

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Ester mikrofinans på skånska Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Bakgrund 50% arbetslöshet bland kvinnor i Skåne med utomeuropeisk bakgrund utanförskap Företagande kan vara en möjlig första

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING I KRONOBERGS LÄN STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING I KRONOBERGS LÄN 2014-2016 FÖRORD Gemensamma prioriteringar och samordnade insatser leder till stora resultat. Vi är

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer