Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Nuläge och rekommendationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2012-2014 Nuläge och rekommendationer"

Transkript

1 Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Nuläge och rekommendationer

2 Innehåll Regionens mål och syfte med handlingsplanen... 3 Disposition... 4 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Förutsättningar... 5 Avgränsningar för uppdraget... 6 Varför ökar jämställdhet tillväxt?... 6 Humankapitalet används effektivare... 6 Demokratin fördjupas och det sociala kapitalet ökar... 6 Den regionala attraktiviteten ökar... 7 Innovationsförmågan förbättras... 7 Dokumentanalys vad står skrivet?... 7 EU Jämställdhetspolitiska mål... 8 Regleringsbrevet för utgiftsområde 19, regional tillväxt, Näringslivsprogram... 9 Regionalt utvecklingsprogram... 9 OECD Territorial Review av Skåne Internationella innovationsstrategin Jämställdhetsplan, likabehandling En könssegregerad arbetsmarknad Ungas utbildningsval Fokusgrupper Mångkulturella Skåne utmaningar och möjligheter Begreppsförklaring Vilket utbud finns/vilka resurser finns att tillgå? Sakkunnig på Länsstyrelsen i Skåne Statens kommuner och landsting (SKL) Jämställ.nu Universitet och högskolor Regionalt ResursCentrum (RRC) Integrationsrådet Aktivitetsplan för Utmaning 1: Skåne har en könssegregerad arbetsmarknad Utmaning 2: Könsstereotyper präglar ungas utbildningsval Utmaning 3: Att skapa långsiktighet kring jämställdhet som en viktig utvecklingsfråga Utmaning 4: Det finns för lite kunskap kring kopplingarna mellan jämställdhet och tillväxt Utmaning 5: Det finns bristfällig kunskap i vad jämställdhetsintegrering innebär Utmaning 6: Jämställdhetsperspektivet tenderar att bli ett separat spår Utmaning 7: Arbetslöshet bland invandrarkvinnor är betydligt högre jämfört med såväl utrikes födda män som infödda svenska män och kvinnor Plan för återrapportering och utvärdering Tankar för framtiden Litteraturlista... 25

3 Regionens mål och syfte med handlingsplanen Region Skånes övergripande mål konvergerar med målen för den nationella handlingsplanen för jämställd regional tillväxt: att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Region Skåne kommer under 2013 att genomföra två stora processer med relevans för regional tillväxt. Dels kommer den Regionala Utvecklingsstrategin (RUS) att gå in i ett slutskede och dels kommer ett arbete med att ta fram nya strukturfondsprogram påbörjas. Med anledning av detta kommer aktiviteter i denna handlingsplan att riktas mot processer kopplade till RUS samt framtagandet av strukturfondsprogrammet för Handlingsplanen ska betraktas som ett levande dokument med utrymme för justeringar under Arbetet inom ramen för denna handlingsplan kommer att följas upp med ambition om att i 2014 kunna redovisa en mer långsiktig plan för jämställdhetsintegrering i det regionala tillväxtarbetet.

4 Disposition Detta dokument innefattar följande delar: Bakgrund, förutsättningar och avgränsning Varför ökar jämställdhet tillväxt? Nulägesanalys. Som i sin tur innehåller följande: Analys av för Region Skåne styrande strategidokument Den könssegregerade arbetsmarknaden Särskilda utmaningar och möjligheter det mångkulturella Skåne Resultat av fokusgrupper med intressenter Kartläggning av resurser (exempelvis utbildningar, pågående projekt) som finns att tillgå i Skåne Handlingsplan, i form av aktiviteter, vilka ska genomföras under Plan för återrapportering och utvärdering. Inledning Jämställdhet har genom Sveriges historia varit en samhällsomvandlande kraft. Med ett jämställdhetsperspektiv har politiken, och samhället i stort, förändrats och förbättrats. En rad reformer har genomförts som möjliggjort för såväl kvinnor som män att delta i arbetslivet och i samhällsutvecklingen. Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen(1). På 70-talet infördes en rad reformer, såväl nationellt som internationellt. I Sverige infördes bland annat särbeskattning, det vill säga individuell beskattning av arbetsinkomst, vilken bidrog till att allt fler kvinnor sökte sig ut på arbetsmarknaden. Reformer som denna var en förutsättning för Sveriges tillväxt under denna period, då det rådde allmän arbetskraftsbrist. Internationellt kan nämnas att man 1976 inleder FN:s internationella kvinnoårtionde. Under detta årtionde beslutas om att införa FN:s kvinnokonvention, vilket är ett bindande rättsligt dokument som Sverige skrivit under och som syftar till att avskaffa alla former av diskriminering mot kvinnor (UN:Women, 2011:15). Många av de förändringar man ville uppnå är nu uppnådda och i princip har kvinnor och män samma möjligheter att göra livsval utifrån egen vilja. I praktiken kan vi dock se att vårt samhälle, och inte minst vad gäller arbetsmarknaden, är ojämställd. I den senaste rapporten från SCB (Lathund om jämställdhet 2012) visas att män, inom vissa yrkesgrupper (bl. a företagsekonomer och marknadsförare), tjänar i genomsnitt 9000kr mer i månaden än vad kvinnor gör (SCB, 2012). Man ska också komma ihåg att Sverige, och Skåne, har en könssegregerad arbetsmarknad, där kvinnor i högre utsträckning befinner sig i så kallade låglöneyrken. I Tillväxtverkets rapport Att välja jämställdhet (2011) visas att en jämställd arbetsmarknad skulle kunna påverka tillväxten betydligt. Enligt resultat från

5 nationalekonomen Åsa Löfströms studie Gender equality, economic growth and employment skulle EU-ländernas BNP öka med nästan 30 % om arbetsmarknaden blev helt jämställd. För Sverige skulle denna ökning vara cirka 21 % (Tillväxtverket, 2011:15). Den största ökningen (ca 40 %) förklaras genom kvinnors ökade deltagande på arbetsmarkanden. Kort sagt; jämställdhet är inte endast en mänsklig rättighet, det är även ett medel för ökad tillväxt. Region Skåne ser därför på föreliggande uppdrag som en möjlighet att få med jämställdhetsperspektivet som en naturlig del i regionens tillväxtarbete. Bakgrund Föreliggande handlingsplan är framtagen som ett led i regeringens handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Den kan i sin tur kan härledas till ett uppdrag som Tillväxtverket fick år 2009, vilket bestod av att utreda och beskriva förekomsten av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Uppdraget resulterade i att Tillväxtverket tog fram rapporten Att välja jämställdhet, som publicerades år I rapporten konstateras att jämställdhet finns med som en aspekt i styr- och policydokument och i riktade insatser och projekt. Dock visar rapporten att arbetet med jämställdhetsintegrering inom den regionala nivån i praktiken tappat fart (Tillväxtverket, 2011). Med anledning av det gav regeringen regioner och andra tillväxtansvariga i uppdrag att ta fram handlingsplaner för jämställd regional tillväxt. Förutsättningar Region Skåne har sedan år 2006 samarbetat med Länsstyrelsen i Skåne län om att ta fram jämställdhetsstrategier för Skåne. Dess utformning och omfattning har varierat. För tog man i samband med strategin fram ett grundläggande kunskapsunderlag, vilket satte jämställdhetsarbetet i ett nationellt sammanhang (Dahlgren, 2006). Efterföljande strategi är betydligt mer komprimerad och anger endast kortfattat de insatser som bör prioriteras under (Länsstyrelsen, 2012). I strategin konstateras att aktörerna i Skåne under denna period arbetar med att ta fram en ny Regional Utvecklingsstrategi för åren Vidare skriver man att i denna plan behöver ett tydligt jämställdhetsperspektiv finnas med samt en strategi för hur detta perspektiv säkras i de processer som ingår i det regionala utvecklingsbehovet (Länsstyrelsen, 2012). Jämställdhetsstrategin för Skåne kommer att kompletteras med en handlingsplan för 2013, där Länsstyrelsen är ansvariga för genomförande av ett antal aktiviteter inom ramen för strategins prioriteringar. I sammanhanget bör också nämnas den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal nivå som är riktad till Europas kommuner och regioner, den så kallade CEMR-deklarationen. Region Skåne samt ett mindre antal kommuner i Skåne har undertecknat deklarationen, vilket bland annat innebär att varje undertecknare åtar sig att upprätta en jämställdhetsplan där den redovisar sina prioriteringar och åtgärder samt de resurser som skall tilldelas för ändamålet (Länsstyrelsen, 2012). Det ska tilläggas att Länsstyrelsens sakkunnige i jämställdhet har bistått Region Skåne för framtagande av handlingsplanen för en jämställd regional tillväxt i Skåne. Jämställdhetssakkunnig på Länsstyrelsen kommer även kunna vara behjälplig med sin kompetens under handlingsplanens genomförande. Näringsliv Skåne tog under hösten fram en förstudie inom programmet Främja kvinnors företagande. Rapportens syfte är att beskriva förutsättningarna för kvinnor och män att ta

6 del av det företagsfrämjande systemet i Skåne (Kontigo, ). Förstudien har tydlig koppling till uppdraget att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxt arbetet. Således utgör rapportens resultat en viktig del av såväl nulägesanalys som föreslagen aktivitetsplan. Avgränsningar för uppdraget Jämställdhetsintegrering betyder i detta sammanhang att jämställdhet ska vara en aspekt inom allt arbete med regional tillväxt. Det är givetvis viktigt att ha detta som målsättning, samtidigt kan en sådan bred ansats bli alltför omfattande. För att kunna besvara denna fråga behöver uppdraget avgränsas. Därför tar denna handlingsplan sin utgångspunkt i det pågående arbetet med den kommande Regionala Utvecklingsstrategi (RUS) samt framtagandet av de nya strukturfondsprogrammen för , vilket ligger i linje med vad som definieras i Jämställdhetsstrategi för Skåne som nämnt ovan. Skånes RUS ska färdigställas under 2013 med ambition att sammankopplas med den kommande strukturfondsperioden RUS kommer att ge överordnade riktlinjer för regional utveckling. Genom att avgränsa aktiviteter i handlingsplanen mot de dialoger/forum som RUS och framtagandet av de nya strukturfondsprogrammen kommer man i nästa skede ge förutsättningar till att jämställdhetsperspektivet blir en central aspekt vid Region Skånes arbete för tillväxt. Varför ökar jämställdhet tillväxt? I Tillväxtverkets rapport från 2011 Att välja jämställdhet presenteras fyra möjliga vägar för hur jämställdhet kan skapa förutsättningar för ökad tillväxt (Tillväxtverket, 2011). Dessa kopplingar är vägledande för de insatser som Region Skåne kommer att prioritera i Dessa kopplingar har även redovisats i rapporten Kvinnors företagande och utveckling av Skåne som innovativ region, vilken använts som viktigt bakgrundsmaterial till denna handlingsplan (Kontigo, ). Nedan beskrivs dessa samband. Humankapitalet används effektivare Diskriminering och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt påverkar människors val av utbildning och yrke eller inom vilket område man väljer att starta företag. Valen färgas av kön istället för talang och den ekonomiska tillväxtpotentialen kan inte realiseras fullt ut. Detta har testats empiriskt och det är konstaterat att en sned könsfördelning i högre utbildning och på arbetsmarknaden dämpar tillväxten (Kontigo, ). Demokratin fördjupas och det sociala kapitalet ökar Demokrati och socialt kapital är i sig faktorer som gynnar tillväxten i ekonomin. Här har sambandet mellan jämställdhet och fördjupad demokrati främst belagts genom negativa samband. Det vill säga att många studier visar att grupper där bara vissa män har tillträde fattar skeva beslut som missar utvecklingspotentialen i de områden där främst kvinnor och män med andra sociala bakgrunder än deras egna finns representerade. Svensk forskning från 2010 visar att den regionala tillväxtpotentialen gick förlorad när de regionala partnerskapen bestod huvudsakligen av en grupp män i toppositioner med inbördes täta relationer. Likriktningen ledde till en stark betoning av traditionell, mansdominerad industri, på bekostnad av andra näringar i regionen (Kontigo, )

7 Den regionala attraktiviteten ökar Mycket av teoribildningen som regional utveckling i Skåne vilar på konstaterar att en regions attraktivitet inte enbart beror på vilka arbetstillfällen som erbjuds, tillgängliga bostäder och infrastruktur. Människor lockas också i stor utsträckning av dynamiska miljöer som präglas av mångfald, tolerans och rika valmöjligheter för alla. I ett nordiskt perspektiv har detta belagts utifrån studier av utflyttningsorter i Nordens periferi, där det finns mönster att kvinnor (och vissa män) flyttar från glesbygden medan (andra) män stannar kvar. Det har visat sig att samhällen präglade av traditionellt manliga intressen tenderar att driva iväg kvinnor som inte delar dessa intressen. Kvinnor (och vissa män) flyttar ofta till städer eller platser där det finns ett större utbud av arbetsmöjligheter såväl som ett rikare kulturutbud (Kontigo, ) Innovationsförmågan förbättras Empiriska studier har visat att innovationsförmågan förbättras i företag där det finns en jämn representation av män och kvinnor. Bland annat har en studie från Volvo personvagnar påvisat ett positivt samband för innovation i blandade grupper. Generellt går det därför anta att innovationsprocesser förbättras i grupperingar där olika erfarenheter möts och tas tillvara (Kontigo, ). Dokumentanalys vad står skrivet? I denna del redogörs för analys av vägledande strategidokument för Region Skåne. Syftet med dokumentanalysen är att utreda hur eller om det skrivs om jämställd tillväxt i viktiga strategidokument. Analysen tar sin utgångspunkt i EU 2020 och avslutas med Region Skånes likabehandlingspolicy. Med denna ansats ges en nulägesbild av vilka politiska prioriteringar som finns kring jämställdhet generellt, i synnerhet vad gäller jämställd tillväxt. EU 2020 En stor del av strategin ägnas åt frågor om hållbarhet. Arbetslösheten har ökat i EU:s medlemsländer, vilket i högsta grad påverkat vad som prioriteras i EU 2020 strategin. EU 2020 strategin har tre prioriteringar: - Smart tillväxt - Hållbar tillväxt - Inkluderande tillväxt I strategin finns också några övergripande målsättningar, där man bland annat kan nämna att man strävar efter att 75 % av medborgarna mellan år i EU-länderna ska vara anställda. Detta kan ses mot att det fortfarande är färre kvinnor än män som lönearbetar. I Europa är 63 % av den kvinnliga delen av befolkningen i arbete i jämförelse med 76 % av den manliga delen av befolkningen. I Skåne är motsvarande siffror 72,2% av kvinnorna som arbetar respektive 75,7 % av männen (Wigvall, 2012:52). Det påtalas, vilket man även kan se liknande resonemang kring i Sverige, att Europa har en åldrande befolkning (COM, 2010). I förhållande till detta bör poängteras att Skåne trots allt har en positiv befolkningspyramid med fler yngre än äldre. En stor förklaring till detta är den invandring av utrikes födda till Skåne. Invandringen kan i detta hänseende betraktas som en möjlighet för Skåne att klara av

8 kompetensförsörjningen i framtiden. Man bör dock vara medveten om att invandring också har inverkan på den gängse uppfattningen om jämställdhet. I ett senare stycke definieras det mångkulturella Skåne som en viktig aspekt av jämställdhetsarbete, inte minst när det kommer till utrikes föddas kvinnors inträde på den svenska arbetsmarknaden. Jämställdhetspolitiska mål Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta har regeringen fastställt följande fyra delmål (2): - En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. - Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. - Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Ovanstående jämställdhetspolitiska mål är vägledande även för uppdraget för denna handlingsplan, i synnerhet vad gäller delmålet om ekonomisk jämställdhet. Regleringsbrevet för utgiftsområde 19, regional tillväxt, 2012 Regleringsbrevet anger regeringens riktlinjer för arbetet inom regional tillväxt, således ett grundläggande dokument för Region Skånes insatser inom tillväxtområdet. I regleringsbrevet står att berörda landsting och samverksansorgans verksamheter inom det regionala tillväxtarbetet ska bidra till en hållbar regional tillväxt. Det regionala tillväxtarbetet ska bedrivas med integrations- och jämställdhetsperspektiv. Man förväntar sig också att de tillväxtansvariga i respektive län ska återrapportera sin verksamhet utifrån prioriteringar i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Uppdraget att ta fram handlingsplan för jämställd regional tillväxt finns också med i regleringsbrevet, vilket är en klar signal till att jämställd tillväxt har hög prioritet.

9 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet är ett av flera sektorsprogram inom ramen för det nuvarande Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP). Det är framtaget i samarbete med aktörerna i regionen och gäller för Skåne som helhet, och inte enbart för Region Skåne. Programmet ska skapa förutsättningar för en långsiktig hållbar tillväxt i regionen. I programmet påtalas vikten av att tillvarata kompetenser utifrån ett öppet sinne och att arbetsgivare måste bli bättre på att inse mångfaldens potentialer. Jämställdhet kan givetvis ses som en aspekt av mångfald, dock är det i synnerhet etnisk mångfald som refereras till här. Generellt sett är jämställdhetsperspektivet i programmet frånvarande (Näringslivsprogram för Skåne ). Det som särskilt nämns är kvinnors svårigheter att få tillgång till kapital. Därför betonas vikten av insatser för att se till att alla goda entreprenöriella initiativ ska ha samma möjligheter till finansiering (Kontigo, ). Regionalt utvecklingsprogram I det regionala utvecklingsprogrammet är utmaningar identifierade som regionen skall möta för att kunna bli en av de mest konkurrenskraftiga regionerna. Dessa utmaningar är formulerade i termer av kunskap, delaktighet, tillgänglighet, miljö och klimat samt Öresundsintegration. Vad kunskapsområdet beträffar har Skåne uppnått en del framgångsrika resultat som ESSanläggningen och MAX IV, vilka är särskilt angelägna etableringar. Lunds universitet har en hög kompetens och dess utbyte med andra avancerade forskningsinstitutioner har positiva effekter inom konkurrenskraftiga näringar. Emellertid behöver Skåne genomföra flera insatser för att bli en ledande kunskapsregion som: Högre kvalitet i utbildningar särskilt i de regiondelar som har låg utbildningsnivå Entreprenörskapsinslagen i utbildningssystemet förstärks ökad samverkan mellan universitet och högskolor samt forskning och näringsliv Breddinsatser för kompetensförsörjning (ledarskapsutveckling, kompetens inom export, produktutveckling, design) Ytterligare initiativ för att stödja och utveckla kommersialisering av forskningsresultat i Öresundsregionen (Medicon Valley är ett lyckat exempel) Mångfald bland människorna i Skåne måste i högre utsträckning tas tillvara för att öka kreativiteten och ge tillväxt och sysselsättning. Fler ansträngningar krävs för att motverka den könsmässigt och etniskt delade arbetsmarknaden inom utbildningssystemet. Delaktighet kräver ett mer jämställt och integrerat samhälle. Ökad jämställdhet innebär i detta sammanhang att flera kvinnor finns i ledande befattningar i politiken, näringslivet och i organisationslivet. Fler insatser behövs för att könsstereotypa föreställningar skall motverkas så att kompetens och intresse ska styra val av yrke, utbildning och lön. Utanförskapet måste minskas genom adekvata möjligheter för att fler jobb respektive sysselsättning skapas.

10 OECD Territorial Review av Skåne Region Skåne beslutade år 2010 att göra en beställning av en så kallad OECD analys av Skåne. I denna ges rekommendationer inför kommande utvecklingsarbete. OECD kartläggningen av Skåne kommer att ligga till grund för den Regionala Utvecklingsstrategin för och bör därför betraktas som ett centralt dokument i sammanhanget. I OECD:s Territorial Review av Skåne 2012 konstateras att det i Skåne finns utmaningar kring att inkludera fler på arbetsmarknaden. Det konstateras att det finns en oförlöst potential bland vissa grupper i Skåne, såsom invandrare, kvinnor och ungdomar. Genom att förbättra möjligheten för dessa grupper kan man, enligt OECD studien, skapa fler företag som dessutom ger ett bättre innovationsklimat. Det ägnas relativt liten uppmärksamhet åt jämställdhet i kartläggningen. Man nämner dock att löneskillnader mellan män och kvinnor förvisso har minskat, men att denna minskning inte håller samma takt som minskning i andra jämförbara regioner. När man 1995 gjorde mätningar av löneskillnader mellan könen kunde man konstatera att Skåne låg förhållandevis bra till i jämförelse med andra regioner. I rapporten förklaras denna negativa utveckling delvis med hänvisning till invandringen Skåne haft sedan mitten av 1990-talet fram till idag, där många kommit från samhällen där kvinnor traditionellt sett inte deltagit på den ordinära arbetsmarknaden (OECD Territorial Reviews: Skåne, Sweden 2012:62). Utifrån detta kan tänkas att Skånes heterogena befolkning möjligtvis kräver andra typer av insatser för att uppnå de nationella jämställdhetspolitiska målen. Rapporten från OECD ger dock inga konkreta förslag till åtgärder inom området för jämställdhet. Internationella innovationsstrategin Region Skåne har under de senaste åren, tillsammans med externa regionala aktörer, bedrivit ett omfattande arbete för att utveckla innovationssystemet i Skåne. Som ett led i detta arbete togs 2011 den Internationella Innovationsstrategin fram. Denna siktar på att Skåne ska vara Europas mest innovativa region år Strategin har tydliga kopplingar till EU 2020 strategin samt arbetet med den nationella innovationsstrategin i Sverige (Kontigo, ). I strategin definieras ett antal förutsättningar för att nå visionen. Bland annat läggs vikt vid att man måste ha en förmåga att hantera de stora globala utmaningarna. Vidare betonas att Skåne ska vara en internationell plats med ett globalt flöde av människor, kunskap, innovationer, varor och tjänster. För att åstadkomma detta måste Skåne ha en förmåga att attrahera arbetskraft till näringsliv och offentlig sektor (IIFS, 2011). I förhållande till resonemang om att jämställdhet ökar den regionala attraktionskraften, bör jämställdhetsperspektivet vara prioriterat inom ramen för den Internationella Innovationsstrategin. Entreprenörskap, och ett entreprenöriellt förhållningssätt, nämns vidare som en viktig faktor för innovationsstrategins förverkligande. Ett entreprenöriellt lärande ska genomsyra utbildningsväsendet. Jämställdhet nämns inte i innovationsstrategin. Ett jämställdhetsperspektiv bör dock kunna appliceras i samtliga av innovationsstrategins sex delstrategier, i synnerhet den som handlar om att vidga synen på vad innovation är för något inkludera flera (IIFS, 2011). För att fler ska kunna bidra till innovation krävs det utökade möjligheter för företagande inom så kallade kvinnodominerade branscher.

11 Jämställdhetsplan, likabehandling Region Skånes jämställdhetsplan är integrerad med Likabehandlingspolicy för Region Skåne. Likabehandling, i detta dokument, definieras som att en person ges likvärdiga förutsättningar som en annan att ta del i samhället. Policyn utgår från regeringsformen som anger att det allmänna ska motverka all diskriminering utifrån kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilda personen. Policyn gäller alla medarbetare i Region Skåne. Likabehandlingspolicyn är relevant i sammanhanget eftersom den även anger att Region Skåne ska sträva efter att vara en föregångare inom likabehandling, vilket på sikt kan stärka Skånes position i ett nationellt perspektiv. En könssegregerad arbetsmarknad Enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken finns en paragraf om krav på könsuppdelning av individbaserad statistik(2). Således ska all statistik som Region Skåne tar fram kunna visa vilka skillnader/likheter som finns mellan kvinnor och män. I detta sammanhang så är det av relevans att se på den statistik som berör området tillväxt. I förhållande till att ta tillvara på humankapitalet, som Tillväxtverket definierat som en av fyra kopplingar mellan jämställdhet och tillväxt redogörs här kortfattat för hur könsfördelningen på arbetsmarknaden ser ut i Skåne. Det vill säga, vilka yrken är de mest vanliga för män respektive kvinnor. Här kan man se att kvinnors arbetsmarknad är mer koncentrerad till ett fåtal yrken i jämförelse med männens. Man kan även konstatera att Skåne har en könssegregerad arbetsmarknad, vilken följer i stort sett samma mönster som i riket som helhet. Det är intressant i sig att se hur yrkesfördelningen mellan män och kvinnor ser ut, inte minst i förhållande till lönenivåerna i de olika branscherna. De femton populäraste yrkena för män och kvinnor i Skåne 2009 Män Kvinnor Företagssäljare ,1% Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl ,0% Systemerare och programmerare ,9% Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl ,4% Lastbils- och långtradarförare ,8% Förskollärare och fritidspedagoger ,0% Lagerassistenter m.fl ,4% Barnskötare m.fl ,8% Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl ,0% Övrig kontorspersonal ,4% Försäljare, fackhandel ,9% Försäljare, fackhandel ,3% Fastighetsskötare ,6% Grundskollärare ,1% Fordonsmekaniker och ordonsreparatörer ,4% Hotell- och kontorsstädare m.fl ,0% Datatekniker ,2% Bokförings- och redovisningsassistenter ,6% Installationselektriker ,2% Försäljare, dagligvaror ,1% Övriga ingenjörer och tekniker ,1% Skötare och vårdare ,1% Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl ,1% Köks- och restaurangbiträden ,1% Övriga maskinoperatörer och montörer ,1% Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl ,7% Verktygsmaskinoperatörer ,1% Administrativa assistenter ,6% Chefer för mindre företag inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation ,1% Sjuksköterskor, medicin/kirurgi ,3% Totalt ,0% Totalt ,6% Källa: SCB

12 Vad gäller företagande så är det tydligt att män generellt sett startar företag i de branscher som de är sysselsatta. Kvinnor måste däremot i större utsträckning byta bransch för att starta företag. Se tabell nedan. Andel av sysselsättningen Företagare kvinnor 2009 Andel av sysselsättningen Anställda kvinnor Utbildning 17,8% 96 Andra konsumenttjänster 18,4% 86 Hälso- och sjukvård 12,7% 47 Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 11,0% 87 Vård och omsorg med boende 9,0% 86 Hälso- och sjukvård 6,4% 47 Detaljhandel utom med motorfordon 8,2% 01 Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtil 4,3% 88 Öppna sociala insatser 8,1% 56 Restaurang-, catering och barverksamhet 4,2% 84 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk so 6,1% 74 Annan verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap 4,1% 46 Parti- och provisionshandel utom med motorfordon 3,6% 46 Parti- och provisionshandel utom med motorfordon 3,9% 56 Restaurang-, catering och barverksamhet 2,2% 69 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 3,9% 10 Livsmedelsframställning 1,7% 70 Verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjä 3,9% 81 Fastighetsservice samt skötsel och underhåll av gr 1,7% 90 Konstnärlig och kulturell verksamhet samt underhål 3,2% 94 Intressebevakning; religiös verksamhet 1,6% 85 Utbildning 2,4% 78 Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrela 1,3% 81 Fastighetsservice samt skötsel och underhåll av gr 2,4% 64 Finansiella tjänster utom försäkring och pensionsf 1,2% 68 Fastighetsverksamhet 2,0% 68 Fastighetsverksamhet 1,2% 71 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk p 1,9% 82 Kontorstjänster och andra företagstjänster 1,1% 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 1,6% Källa: SCB Med detta som bakgrund kan antas att det är svårare att starta småföretag inom kvinnodominerade branscher (vård, skola, omsorg). Genom ovanstående två bilder urskiljs en konsekvens (en av många) av den könssegregerade arbetsmarknaden. Bland annat har det betydelse för vilka utsikterna är för att starta eget. Det finns anledning att under 2013 göra en fördjupad statistik över hur företagsstödet är utformat för att möta entreprenörer inom en mångfald av branscher. I rapporten om Främja kvinnors företagande, som togs fram av Kontigo, visas att det finns olika sätt att se på bästa angreppssätt. I huvudsak tycks diskussionen handla om huruvida kvinnors företagande främjas bäst genom generella insatser för bättre företagsklimat eller om riktade insatser kan vara mer effektfullt (Kontigo, ). Här kan nämnas att Näringsliv Skåne, som ett led i hälsovalet, genomfört projektet entreprenörskap inom mödrahälsovården. Projektets främsta mål var att medverka till att höja kunskapen hos presumtiva entreprenörer inom mödrahälsovården kring förutsättningarna för att bedriva vård- och omsorg i privat regi. Hälsoval inom mödrahälsovården startade den 1 september 2011 och avslutades i mars Slutsatser som gjorts från tidigare projekt, Ökad kunskap och mångfald inom vård och omsorg i Skåne, som Näringsliv Skåne genomförde under perioden , är att blivande entreprenörer inom vård- och omsorgssektorn ofta har en gedigen kunskap om sin profession och sin verksamhet. Vad man däremot saknar är kompetens att starta och driva företag. Genom detta projekt ville man underlätta för företagare i en ny bransch där majoriteten är kvinnor. Det mesta av den statistik som tas fram av Region Skåne idag är uppdelad på kön. Däremot går det se vissa svårigheter när det kommer till att förklara löneskillnader mellan män och kvinnor. I synnerhet bör nämnas att det i dagsläget saknas regional statistik på arbetade timmar per år på varje enskild individ. Det går därför konstatera löneskillnader mellan män och kvinnor per år, men det går inte säga i vilken utsträckning skillnaderna beror på färre/fler

13 arbetade timmar eller av andra orsaker. Här finns ett stort område att utforska, då man genom att förstå löneskillnader mellan män och kvinnor också kan göra något åt dem. Ungas utbildningsval Den könssegregerade arbetsmarknaden kan förklaras utifrån ett flertal parametrar. En av de mer framträdande faktorerna är de utbildningsval som unga i Skåne gör. Det är endast två av sjutton gymnasieprogram i Skåne som har en jämn könsfördelning (motsvarar 11 %). Dessa är det naturvetenskapliga programmet samt mediaprogrammet (HP, jämställdhetsstrategi för Skåne, utkast). Målet är att ingetdera av könen ska vara representerat med mindre än 40 % i respektive gymnasieprogram. I jämförelse med 1995 och 2006 var det 28 % av gymnasieprogrammen som hade en jämn könsfördelning i Skåne. Kort sagt; utvecklingen i Skåne har gått bakåt. Det går också att se skillnader mellan könen i betyg och eftergymnasial utbildning. Skåne ligger märkbart under rikssnitt. 21 % av kvinnorna i Skåne har eftergymnasial utbildning jämfört med 52 % av kvinnorna nationellt. Endast 14 % av männen har eftergymnasial utbildning jämfört med 37 % nationellt. Även på gymnasiet går fler tjejer än pojkar. För att på sikt kunna bryta den könssegregerade arbetsmarknaden krävs fördjupade analyser och ett utökat samarbete kring bland annat ungas utbildningsval. Ett sådant arbete skulle kunna utföras inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne. Kompetenssamverkan Skånes mål är kortfattat att: verka för att stärka Skånes konkurrenskraft och tillväxtarbete genom olika insatser för att stärka en god kompetensförsörjning. Det har föreslagits åtta tematiska arbetsgrupper, varav en är könsintegrerad arbetsmarknad och en annan ungas inträde på arbetsmarknaden. Aktiviteter som riktas mot att påverka ungas utbildningsval i handlingsplanen för jämställd regional tillväxt föreslås kopplas mot det arbete som kommer att initieras inom Kompetenssamverkan Skåne under Fokusgrupper Det övergripande syftet med fokusgrupperna var att, tillsammans med externa aktörer, reflektera över vilka insatser som bör prioriteras inom ramen för handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Resultaten från dessa möten och samtal är viktiga på så vis att Region Skåne inte själva kan skapa en jämställd regional tillväxt. Det krävs en bred uppslutning av många aktörer i detta arbete. Här krävs att man under 2013 fortsätter att inkludera fler för att kunna åstadkomma varaktiga förändringar. Med utgångspunkt i arbetet med den regionala planen för jämställd tillväxt och Tillväxtverkets rapport Att välja jämställdhet kretsade upplägget av fokusgrupperna kring att undersöka deltagarnas syn på betydelsen av jämställd tillväxt i Skåne och förutsättningar för det kommande arbetet. Planen var att genomföra fyra fokusgrupper under en tvåveckors period i november-december Inbjudningar skickades ut till representanter från olika aktörer inom det näringslivsfrämjande systemet, t.ex. kommunala näringslivsutvecklare och representanter för inkubatorer och kluster. Men även till ideella organisationer som på olika vis arbetar med jämställdhet. Fokusgrupperna skulle hållas i Malmö, Helsingborg, Hässleholm och Ystad. Till fokusgruppen i Malmö gjordes 15 anmälningar, till de övriga sammanlagt 10 stycken. Region

14 Skåne beslutade därför att genomföra fokusgruppen i Malmö och att samla in övriga tio anmäldas synpunkter och reflektioner genom intervjuer. Vid fokusgruppen i Malmö närvarade 12 personer, 11 kvinnor och 1 man (tre fick förhinder). Totalt sju av de tio planerade intervjuerna genomfördes under de första veckorna i december och varade cirka minuter vardera (tre informanter var män, fyra kvinnor). Övriga tre informanter hade förhinder att genomföra intervjun eller tackade nej på förfrågan. Sammantaget återfanns informanter inom olika kommuner, Region Skåne, myndigheter, privata företag, näringslivsnätverk, ideella sektorn och högskolan. Sammanfattning av resultaten redovisas nedan. Rapporten i sin helhet finns som bilaga. Generellt kan konstateras att deltagare vid fokusgruppen i Malmö samt övriga intervjuade personer visade ett stort engagemang för denna fråga. De har dessutom kunskap och erfarenheter som bör tas tillvara vid genomförande av aktiviteter i handlingsplanen för jämställd regional tillväxt i Skåne. Dessutom bör man inkludera deltagande organisationer i det framåtsyftande arbetet med jämställd tillväxt i Skåne. Från fokusgruppen i Malmö går att urskilja följande tendenser: Processen för att lägga grunden för och utforma en handlingsplan för jämställd tillväxt behöver involvera en bredd av aktörer och få ta tid. Representation gällande exempelvis kön, ålder och aktörer är central för att nulägesanalysen och innehållet ska bli relevant. Ett brett underlag, insamlat via exempelvis open-spaceaktiviteter, kan sedan smalnas av och bli tematiska frågor att arbeta vidare med i olika mindre grupper. Arbetet behöver konkretiseras så att det blir tydligt vilka områden som faktiskt berörs. Men även vad som menas med begreppet jämställd tillväxt. Det behövs vidare ett helhetsgrepp i arbetet för jämställd tillväxt, gärna genom en regionövergripande metod med olika delar som kan anpassas lokalt och för enskilda verksamheters olika nivåer. Det är även viktigt att de aktiviteter som sedan genomförs utgår från vilken verksamhet och vilken nivå som berörs, annars får de ingen betydelse. En referensgrupp borde tillsättas som kan utveckla och stödja arbetet med handlingsplanen och gärna även ett forum för en bredare diskussion kring frågorna i sociala media exempelvis genom facebook. Från de kompletterande intervjuerna går att identifiera följande områden som särskilt angelägna för att möjliggöra arbete med jämställd tillväxt: Resurser - de aktörer som ska genomföra arbetet behöver också avsätta personer som har tid och mandat att genomföra det. Kunskap om jämställd tillväxt behövs brett och måste kunna tillämpas i praktiken. Viktigt att visa exempel och nyttoeffekter. Handlingsplanen måste in i ett sammanhang knyt den till Kompetenssamverkan Skåne, till Region Skånes interna jämställdhetsarbete, till den Regionala utvecklingsstrategin för Skåne (RUS) och till Jämställdhetsstrategin. Informera om att den finns och vad den innebär.

15 Region Skånes roll - Region Skåne bör avsätta resurser för arbetet med jämställdhet, såväl internt som externt. Region Skåne framhålls också som en viktig aktör för att samordna och utveckla arbetet för jämställd tillväxt samt höja kunskapen bland berörda aktörer i Skåne. Knyt handlingsplanen till befintliga strukturer för samverkan kring regional utveckling, tillväxt och jämställdhet inom Skåne. Resultaten från fokusgruppen samt intervjuer utgör en central aspekt för prioriterade insatser i handlingsplanen. Det är dessutom av största vikt att även fortsättningsvis hålla en dialog med externa aktörer kring hur en jämställd regional tillväxt kan realiseras. Mångkulturella Skåne utmaningar och möjligheter OECD Territorial Review av Skåne 2012 anser Skåne vara en av världens bästa regioner att bo och leva i tack vare närheten till Europa, den väl utvecklade infrastrukturen och att samhället baseras på mångfaldspotential. Av Skånes invånare är 18 % födda utomlands. Ytterligare 5,5 % av befolkningen är födda i Sverige och har föräldrar som är utrikesfödda. Sammanlagt är 185 länder representerade bland de utrikes födda skåningarna. Denna demografiska dynamik är både en tillgång och en utmaning för regionen. En jämställd tillväxt i Skåne innebär att jämställdhet speglas i de ekonomiska branscherna och att kvinnor och män, oavsett etnicitet, har samma tillgång till samhällets resurser. Genomförandet av tillväxtarbetet i Skåne bör uppmärksamma invandrarkvinnors problematik eftersom denna kategori är lägst representerad på arbetsmarknaden. År 2010 var sysselsättningsgraden i Skåne 74 %, vilket var den lägsta i landet. I riket var år 2011 andelen sysselsatta i befolkningen ( SOU2012:69, s.82) enligt följande: Kvinnor födda utanför Sverige: 60 % Män födda utanför Sverige: 70 % Kvinnor födda i Sverige: 80 % Män födda i Sverige: 82 %. Enligt SCB 2010: Integration ett regionalt perspektiv, är sysselsättningsgraden för utrikesfödda kvinnor i storstadsområden i Malmö 46 % (i Landskrona 42 %), gentemot Göteborg där samma kategori når 54 %, och i Stockholm når 59 %. För en jämställd regional tillväxt, och för att uppnå de övergripande målsättningar som står i det regionala utvecklingsprogrammet i Skåne för , måste invandrarkvinnors villkor och hinder för inträde på arbetsmarknaden synliggöras och åtgärdas, så att denna samhällskategori ges möjligheter till att bidra till positiv ekonomisk utveckling i Skåne.

16 Begreppsförklaring Invandrarkvinna definieras som en kvinna som är bosatt i Sverige, är född i utlandet, är mellan 16 och 64 år gammal och kan delta i arbetsmarknaden. Sysselsättningsgrad är kvoten mellan antalet sysselsatta och det totala antalet personer i arbetsför ålder. Utländsk bakgrund kännetecknar en person som är född antingen i Sverige eller i utlandet och vars båda föräldrar är utrikesfödda. Arbetskraftsdeltagandet är andelen personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Analyser och kartläggningar samt statistik som genomförts i Skåne under visar att arbetskraftsdeltagandet i Skåne är lägst bland invandrarkvinnor, vilket gör denna kategori mest utsatta. Detta innebär att en betydande del av samhällsresurserna är outnyttjade. Att sätta fokus på utrikesfödda kvinnors låga sysselsättningsgrad i regionalt tillväxtarbete betyder att möta en av de största utmaningar som finns på arbetsmarknaden i Skåne. Att klara av denna utmaning skulle bidra till ett mer jämställt samhälle, ökad delaktighet, bättre hälsa och mer tillit. Claes Janssens teori, Förändringens fyra rum, som är brett använd av stora organisationer som till exempel IKEA, beskriver hur vi rör oss från tillstånd av nöjdhet till censur, och sedan övergår i förvirring för att så småningom nå nya lösningar i ett tillstånd av inspiration. I nuläget måste vi erkänna att vi befinner oss i ett tillstånd av censur vad gäller kategorin invandrarkvinnor. En grundläggande premiss för att lösa ett problem är att erkänna det. Janssens teori kan hjälpa oss att erkänna och synliggöra kategorin invandrarkvinnor. Efteråt kan man hitta lösningar som innebär ökad integrering för denna kategori (Janssen, 2011). Analys av material och kartläggningar (Ramböll- 2010, Kontigo 2012, Arbetsförmedlingens prognos, SOU 2012:69, OECD, m fl.) leder till att identifiera resultatskapande insatser som kan positivt förändra den låga sysselsättningsgraden av invandrarkvinnor i Skåne som följer: I de flesta fall efter invandringen konstateras att migranternas humankapital och nätverk deprecieras. Därför är arbetsmarknadsrelaterade insatser för nyanlända kvinnor är av stor vikt. Att korrekt bedöma de individuella förutsättningarna och utifrån detta att erbjuda ett anpassat introduktionsprogram som ska ta tillvara de kompetenser som invandrarkvinnor besitter, kan effektivisera processen som sker under tiden till första jobbet. Fler och adekvata insatser behövs för att tillvarata de kunskaper som finns bland invandrarkvinnor med akademisk utbildning. Att identifiera befintliga kunskaper hos nyanlända kvinnor i en tidig fas och anordna adekvat introduktionsutbildning är effektivt för användandet av resurser; samtidigt som etableringen sker smidigt. Genom att mångfald ses som en tillväxtfaktor på arbetsmarknaden kan det leda till att fler invandrarkvinnor blir chefer. Med hänsyn till det arbetsmarknads- och rekryteringspraxis som visar att chefer har tendensen att anställa personer som liknar dem själva kommer fler invandrarkvinnor att anställas. Synliggöra kategorin invandrarkvinnor med dess kompetens i media

17 Bidra till fler kreativa mötesplatser som innebär möten med svenskar, stimulera gruppens sociala nätverk. Genom att få kännedom om praxis från näringslivet och statliga myndigheter samt att ha dialog med ideella föreningar som syftar till jämställdhet och integration, kan man ta tillvara goda exempel som vissa aktörer har lyckats genomföra i praktiken. Nedan redogörs för ett par exempel på välfungerande/lovande verksamheter. Internationella kvinnoföreningen i Malmö (IKF) bildades för 41 år sedan och har en betydelsefull erfarenhet gällande jämställdhet och integration. (IKF är också ett lokalt resurscentrum för kvinnor.) IKF driver projekt vars mål är ökad integrering av invandrarkvinnor. Flera av IKF:s mentorsprogram i samarbete med skånskt näringsliv och offentlig sektor hjälper invandrarkvinnor att komma in på arbetsmarknaden eller att starta eget företag. Under dessa projekt får invandrarkvinnor mentorer som jobbar i ledande positioner i de branscher som adepterna är utbildade i. Direkta kontakter med mentorer ger invandrarkvinnor kunskap om det svenska samhället och leder till ett utvecklat socialt nätverk; i gengäld kan mentorer påverka nyanställningar och attityder till mångfald på arbetsplatser. Omkring 400 invandrarkvinnor och 150 män har varit mentorer och mött invandrarkvinnor (adepter). I ungefär hälften av fallen har programmet lett vidare till kvalificerade praktikplatser och jobb. Mellan har 27 företag startats. IKF:s sociala verksamhet ger konkreta resultat och skapar positiv påverkan i samhället gällande jämställdhet och etnisk mångfald. IKF:s insatser och uppnådda resultat gör att denna förening rekommenderas som ett gott exempel som kan följas av andra organisationer. Yalla Trappan är ett annat gott exempel. Yalla Trappan är ett socialt företag i Malmö som initialt var ett kommunalt projekt som sedan 2010 organiserats som ett arbetskooperativ. Invandrarkvinnor som hade bott i Malmö år och var långtidsarbetslösa, och som saknade utbildning och yrkeserfarenheter fick chansen att få ett arbete och uppleva den positiva inverkan inom arbetsgemenskapen. Yalla Trappan driver sedan maj 2010 ett café med frukost- och lunchservering samt catering. Finansieringen utgörs av affärsverksamhetens intäkter. I sammanhanget bör också redogöras för projektet ESTER. ESTER kommer att genomföras som ett två års-projekt och finansieras av Region Skåne och Tillväxtverket. Projektet syftar till att stödja kvinnor med utomeuropeisk bakgrund för att starta egen verksamhet och etablera sig på marknaden genom mikrolån och utbildningar. I en förstudie till ESTER presenteras mikrofinans- och företagandeprogram som ett alternativ för utsatta grupper i Region Skåne. Syftet är att ge deltagarna förutsättningar till att försörja sig och bryta utanförskapet. Genomförda intervjuer med utrikes födda kvinnor som har för avsikt att starta eget företag, eller redan har startat egen verksamhet, visar på olika behov. Sociala nätverk, kunskap om det svenska systemet och tillgång till finansiellt kapital är bland de vanligaste svårigheter de möter. Personer som jobbar med integrations- och arbetsmarknadsprojekt påpekar även utmaningar i form av för många formella regler och strukturer som gör start av eget företag väldigt komplicerat. Ett stödpaket som erbjuder finansiellt-, socialt- och kunskaps kapital är angeläget för målgruppen. Detta i kombination med anpassat tränings- och mentorsprogram samt förmedlade kontakter med det etablerade näringslivet och andra sociala nätverk är de mest relevanta insatserna för målgruppen. Projektet befinner sig i ett inledande skede och kan således inte redogöra för några resultat.

18 Att sprida uppnådda goda resultat synliggör invandrarkvinnors problematik och uppmärksammar denna kategori som behöver mer stöd och åtgärder för att kunna ha chansen att bidra till ekonomisk utveckling i Skåne. Vilket utbud finns/vilka resurser finns att tillgå? Nedan följer ett urval av aktörer som har koppling till jämställd tillväxt i Skåne. Denna sammanställning är inte uttömmande, utan är snarare ett inledande försök att sammanfatta befintliga resurser som kan vara relevanta för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet. Sakkunnig på Länsstyrelsen i Skåne Sakkunnig på Länsstyrelsen har varit behjälplig under framtagandet av denna handlingsplan. Region Skåne och Länsstyrelsen har ett upparbetat samarbete kring arbetet med Jämställdhetsstrategi för Skåne. Länsstyrelsen har, till skillnad från Region Skåne, en särskild sakkunnig i jämställdhet. Denna person kommer att utgöra en viktig resurs i samband med genomförandet av handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Statens kommuner och landsting (SKL) SKL stöder medlemmarnas arbete med jämställdhet inom politik, arbetsliv och verksamhet. SKL erbjuder expertkunskap inom bland annat jämställdhetsintegrering och jämställdhetsutveckling. Aktiviteter inom handlingsplanen för jämställd regional tillväxt bör kunna använda sig av det material och stöd som finns från SKL. Man har tagit fram ett startpaket för hållbar jämställdhet, vilket speciellt riktar sig till att jämställdhetsintegrera den egna organisationen. Startpaketet kan vara ett bra stöd för Region Skåne under 2013, även om handlingsplanen för jämställd regional tillväxt inte uttryckligen syftar till att jämställdhetsintegrera Region Skånes organisation. Förslagsvis bör man utse någon/några som kan delta i SKL:s jämställdhetsnätverk. Jämställ.nu Jämtäll.nu är ett verktyg för arbetet med jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Det är en webbportal med det mesta kring allt från forskning till praktiska verktyg som förenklar det dagliga arbetet med jämställdhet. Jämställ.nu drivs i samverkan mellan Europeiska Socialfondens Tema Likabehandling, Nationella sekretariatet för genusforskning, Sveriges kommuner och landsting samt Vinnova (3). Universitet och högskolor Lunds universitet erbjuder kurser i genusvetenskap på olika nivåer. Det finns två kandidatprogram: Equality and Diversity Management och Kandidatprogram i genusvetenskap, samt ett program på avancerad nivå - Masterprogram i samhällsvetenskap, genusvetenskap. Centrum för genusvetenskap inom samma universitet är en tvärvetenskaplig institution där frågor om makt, resursfördelning och ojämlikhet ur ett genusperspektiv står i fokus.

19 Utbildningar i genusvetenskap erbjuds även av Malmö högskola med målet att hantera och förstå olika maktordningar, som till exempel genus, klass, ras, sexualitet, och hur dessa samverkar med varandra. Dessa kurser ger bred och allmängiltig akademisk kunskap och kompetens som man kan använda i journalistik och opinionsbildning, implementering av jämställdhets- och mångfaldsplaner, personal- och rekryteringsarbete, offentlig förvaltning, yrkesvägledning, vård- och omsorgsarbete, förskola och skola, utvärdering av offentliga och privata organisationer. Det finns i dagsläget inget upparbetat samarbete mellan lärosätena och Region Skåne inom området för jämställdhet/genus. Förslagsvis inleds en dialog med Lunds Universitet och/eller Malmö högskola under Detta skulle exempelvis kunna resultera i studentarbeten inom ramen för jämställd tillväxt. Regionalt ResursCentrum (RRC) ResursCentrum för kvinnor i Skåne arbetar för att öka kvinnors inflytande och stärka kvinnors ställning i samhället. Ett resurscentrum är en mötesplats och ett idécentrum för tillväxt, sysselsättning och utbildning för lokal och regional utveckling. ResursCentrum samverkar med olika aktörer i länet(4). I Skåne finns det även lokala ResursCentra nätverk (LRC) vilka utgår från kvinnors villkor, behov och lokala förutsättningar. Det finns cirka 25 LRC i Skåne idag. Dessa kan bland annat vara ideella eller ekonomiska föreningar. I sammanhanget bör framhävas att RRC och LRC i Skåne under perioden fokuserat på de fyra nationella prioriteringarna för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Såväl RRC som LRC har under nämnda tidsperiod kunnat ansöka om ekonomiska medel för att genomföra projekt inom ramen för de fyra nationella prioriteringarna. Man har i dessa projekt bland annat gjort analyser av den könssegregerade arbetsmarknaden och genomlysningar av lokala företagsklimatet för kvinnor. RRC och LRC:s befintliga arbete (projekt, analyser m.m.) ska ses som en värdefull resurs för genomförandet av denna handlingsplan. Nätverket Grid i Vellinge och Christina föreningen i Kristianstad lyfts här fram som två exempel på genomförda projekt under Grid är ett Lokalt ResursCentra (LRC) verksamma i Vellinge kommun. När Tillväxtverket utlyste programmet för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet bestämde sig nätverket Grid att lansera projektet Dubbelt Upp, genom vilket man analyserade företagsklimatet i Vellinge kommun från ett jämställdhetsperspektiv. Vellinge arbetar för att få fler och växande företag i kommunen. Med denna ansats menade nätverket Grid att man måste ta reda på om det råder lika möjligheter för kvinnor respektive män som vill starta företag eller som redan driver företag. Målsättningen med projektet är att hitta nycklar till ökad tillväxt i kommunen och dubblera antalet företag som drivs av kvinnor. I genomförda studie har man gjort djupintervjuer med tjänstemän på kommunen, försäkringskassan, banker och styrelsemedlemmar från företagarföreningarna i kommunen samt en enkät som nått 300 kvinnor och män i kommunen. Extra intressant i sammanhanget är att jämställdhet inte sågs som en viktig fråga för tillväxten. Ingen av undersökningens tillfrågade hade en jämställdhetsstrategi kopplad till näringslivsfrågor. I studien visas att det är relativt många företagare (mestadels män) som planerar att avveckla sina företag inom loppet av två år på grund av åldersskäl. Intressant att notera är att det finns en förhållandevis stor grupp unga kvinnor som kan tänka sig att starta och driva företag. Slutsatsen, enligt Grid, är därför att

20 kommunen borde satsa på omställningsverksamhet och matchning mellan företagare och potentiella företagare. 1 Grid presenterar sin slutrapport i december Christina föreningen är också ett LRC men med verksamhet i Kristianstad. Liksom Grid ansökte man om resurser från Tillväxtverket och har under 2012 drivit projektet Pedagogik för jämställd IT. Inom projektet har man under våren 2012 sammanställt statistik och kunnat konstatera att Skåne har en betydligt sämre position än Stockholmsregionen när det gäller den horisontella segregeringen på arbetsmarknaden, vilket kort sagt betyder att män och kvinnor befinner sig inom olika sektorer och yrken i samhället. En av tre personer på arbetsmarknaden i Stockholm arbetar inom ett yrke med jämn könsfördelning i jämförelse med en av sex i Skåne. IT branschen är en av de mest segregerade på den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som bristen på IT specialister är ett stort hinder för tillväxten både i Skåne, i Sverige och i Europa som helhet. Europeiska kommissionen har mot bakgrund av detta lanserat en rad initiativ senaste åren och fler kvinnor inom IT är ett prioriterat område även i EU:s digitala agenda. I jämförelse med Stockholm och flera andra europeiska regioner har Skåne en betydligt sämre position när det gäller andelen kvinnor inom branschen. Generellt sett konstateras att det finns få insatser för att ändra situationen, och att detta riskerar att hämma tillväxten generellt. Integrationsrådet Integrationsrådet är ett samrådsorgan knutet till regionstyrelsen och sammansatt av representanter för Region Skåne och invandrar- och minoritetsorganisationer, samt andra organisationer i Skåne med kompetens inom integrations- och mångfaldsområdet. Region Skåne får del av rådets synpunkter och kan samråda med rådets representanter i olika frågor. Integrationsrådet består av fyra ledamöter från Region Skåne och sexton representanter för de externa organisationerna. Integrationsrådet kan åstadkomma en ökad dialog mellan Region Skåne och samhället ur jämställdhetsperspektiv i förhållande till invandringsfrågor. Dessutom kan Integrationsrådet vara ett effektivt verktyg för att skapa uppmärksamhet kring Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt både internt, inom Region Skåne, och bland de organisationer som ingår i samrådsorganet. 1 Information hämtad från dokumentation från konferensen Fler och växande företag vilka är nycklarna, arrangerat av nätverket Grid den 22 oktober 2012.

Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Nuläge och rekommendationer

Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Nuläge och rekommendationer Handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2012-2014 Nuläge och rekommendationer Innehåll Regionens mål och syfte med handlingsplanen 3 Disposition 4 Inledning 4 Bakgrund 5 Förutsättningar 5 Avgränsningar

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD JÄMSTÄLLDHET SÅ HÄR GÖR DU! Winnet Skåne vill stärka handlingskraften för att arbeta med jämställdhet i praktiken och bjuder därför in till en rad lunchworkshops

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Välkommen till Svenska ESF-rådet Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Vilket påstående är rätt?

Vilket påstående är rätt? PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Rozalia Weisz Handläggare 040-675 35 20 Rozalia.Weisz@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-15 Dnr 1401907 1 (6) Regionala utvecklingsnämnden Mentorskapsprogram för invandrarkvinnor

Läs mer

Vilket påstående är rätt?

Vilket påstående är rätt? PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT

JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT 2012-2014 förord Ett långsiktigt arbete där alla samhällets aktörer drar åt samma håll, med gemensamma prioriteringar, krävs för att nå framgång i jämställdhetsarbetet.

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2017 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF, är sedan 1970 en väletablerad ideell förening

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring r e t e h g i l j ö M Makt & För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring 2018 2020 1 2 Bakgrund Vågor av jämställdhet sköljer över oss. Det ger oss goda möjligheter att bana nya vägar i arbetet med att

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019 Styrelsen för Internationella Kvinnoföreningen i Malmö avger följande verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2019 1 Inledning Internationella Kvinnoföreningen

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (6) PM Analysavdelningen Nils Holmgren Typfallsberäkningar av pension för de vanligaste yrkena Syftet med beräkningarna är att ge en ungefärlig uppfattning om förväntad pension för de vanligaste yrkena

Läs mer

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Linda Moestam Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 13 juni 2018 Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Vad handlar det

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommun 2018-2024 Beslutad av kommunfullmäktige 27 september 2018 Plan för jämställdhet, kortversion Det här är en kortversion av Eskilstuna kommuns plan för jämställdhet.

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018 Styrelsen för Internationella Kvinnoföreningen i Malmö avger följande verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2018 Inledning Internationella Kvinnoföreningen i

Läs mer

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Sofia Löfgren, SCB John Ekberg, Medlingsinstitutet Almedalen 3 juli 2014 Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB

Läs mer

Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt

Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt 15 nov 2012 Malin Lindberg, forskare vid Luleå tekniska universitet Ny politik för tillväxt & innovation Globalt (OECD) Europa (EU2020) Sverige (SNIS) Regionalt

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Anna Normann Utvecklingsstrateg, Enheten styrning och beredning Tel 040-675 32 46 anna.normann@skane.se Datum 2019-01-18 1 (5) PM Resultat av översyn av Regional utvecklingsstrategi

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Grundläggande jämställdhetskunskap

Grundläggande jämställdhetskunskap Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och

Läs mer

Region Skånes handlingsplan för jämställd regional tillväxt med regionala prioriteringar (Reviderad version)

Region Skånes handlingsplan för jämställd regional tillväxt med regionala prioriteringar (Reviderad version) 7 april 17 Ansvarig: Rozalia Weisz Diarienr Region Skåne: 1602429 Region Skånes handlingsplan för jämställd regional tillväxt med regionala prioriteringar 2016-2018 (Reviderad version) Prioritering 1 Utveckla

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Handlingsplan Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Inledning Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt. Målet med uppdraget är att kvinnor

Läs mer

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Rozalia Weisz Handläggare 040-675 35 20 Rozalia.Weisz@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-07-05 Dnr 1701368 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Ett jämställt Skåne, Jämställdhetsstrategi

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Västra Götalands län Göteborg, 2016-12-07 Sara Andersson Eva Lindh Pernheim Tre viktiga utmaningar kommande år Upprätthålla en effektiv

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014 Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Leda och styra för hållbar jämställdhet

Leda och styra för hållbar jämställdhet Leda och styra för hållbar jämställdhet Ljusdal 25 26 januari 2018 Birgitta Andersson & Pernilla Lovén Inför dag tre i höst, förslag till upplägg på presentation Introduktion det här var kvalitetsbristen

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

KL 10:00-10:30. Ärendet innehåller en länsgemensam strategi för jämställdhetsintegrering i Stockholms län för åren

KL 10:00-10:30. Ärendet innehåller en länsgemensam strategi för jämställdhetsintegrering i Stockholms län för åren Stockholms läns landsting 26 (86) Landstingsstyrelsen PROTOKOLL LS 2017-0084 2017-11-14 KL 10:00-10:30 227-270 237 LS 2017-0818 Ärendebeskrivning Ärendet innehåller en länsgemensam strategi för jämställdhetsintegrering

Läs mer

Handlingsplan för ett integrerat samhälle

Handlingsplan för ett integrerat samhälle 25 maj 2016 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Mål och syfte med handlingsplanen... 5 1.2 Avgränsning... 5 2 För ett integrerat samhälle Centrala områden 6 2.1 Värderingar och attityder... 6 2.2 Utbildning, språk

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Mini-seminarium 8 mars 2018

Mini-seminarium 8 mars 2018 Mini-seminarium 8 mars 2018 1978 blev 8 mars den Internationella kvinnodagen på FNs lista över högtidsdagar. Syftet är att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen och visa på

Läs mer

Socialfondsprogrammet

Socialfondsprogrammet Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Program för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik Ett aktiverande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om

Program för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik Ett aktiverande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om Program för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik 2018-2022 Ett aktiverande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-12-11 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Program för Uppsala kommuns

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Guide till EU-projektansökan

Guide till EU-projektansökan Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-16 Handläggare Anna Rinder von Beckerath Telefon: 08-508 43 114 Till Socialnämnden 2017-09-19 Program

Läs mer

Jämställdhet Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande

Jämställdhet Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande 2017-01-26 Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Jämställdhet Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande Charlotta Lundberg, kvalitetsstrateg, Strategisk planering och utveckling Innehållsförteckning

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN Illustrationer: Helena Holmquist, Häppi Design Formgivning: Cecilia Eriksson, Cerif Tryck: KPH Trycksaksbolaget INNEHÅLL 1. Uppdraget 04 2. Frågan är

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Jämställdhet gör skillnad

Jämställdhet gör skillnad Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 Dnr RUN 610-839-12 1 (11) Innehåll Sid 1. Bakgrund...3 2. Varför jämställdhet?...3 3. Nationella och

Läs mer

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult 0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Ett jämt Västernorrland

Ett jämt Västernorrland Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan

Läs mer

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Malin Lindberg Forskare vid genus och teknik Luleå tekniska universitet Analysens syfte Hjälp att urskilja vilka aktiviteter

Läs mer

Bilaga 1. MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

Bilaga 1. MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 1 MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Kartläggning av målgruppen Målgrupp Målgruppen definieras som alla unga i åldrarna

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2016

Entreprenörskapsbarometern 2016 Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser

Läs mer

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin

Läs mer

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är

Läs mer

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Uppdraget: genus och jämställdhet i Kompetensforum Utbildning Workshop 1 Workshop 2 Genomförande Utifrån branschanalys

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Pedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det?

Pedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Pedagogik för jämställd IT 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Sammanfattning Gymnasiets program med inriktning mot data attraherar få unga kvinnor. I arbetslivet

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer