Erik Ullenhag Anna König Jerlmyr Leo Razzak Tor Wennerberg Anna Hollander Poul Perris Jonathan Leman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erik Ullenhag Anna König Jerlmyr Leo Razzak Tor Wennerberg Anna Hollander Poul Perris Jonathan Leman"

Transkript

1 Mötesplatsen för kvalificerat socialt arbete november 2013 Stockholmsmässan Bland talarna: Erik Ullenhag Anna König Jerlmyr Leo Razzak Tor Wennerberg Anna Hollander Poul Perris Jonathan Leman Stina Fernqvist Marie Balint Knut Sundell Susanne Tafvelin Anders Ivarsson Westerberg Lotta Berg Eklundh Gunnar Bohman Michael Tärnfalk Kristin Marklund Arrangör: I samarbete med: Organiseras av:

2 Socionomdagarna är här igen! Välkommen till årets viktigaste konferens där du ges tillfälle att välja mellan 130 seminarier inom det sociala verksamhetsområdet Under Socionomdagarna får du också tillfälle att ta del av aktuell forskning, träffa ledande experter och politiker, och inte minst, träffa kollegor från hela landet. Socionomdagarna växer. I år finns det seminarier om socialt arbete i relation till förebyggande socialt arbete, sociala medier, psykisk ohälsa, barn, missbruk och beroende, kvalitetssäkring, professionalisering, behörighet och legitimation och mycket, mycket mer. Din största utmaning är att välja vad du vill lyssna på. Varmt välkommen till årets viktigaste konferens inom socialt arbete! Foto: Kalle Assbring Heike Erkers Förbundsordförande Akademikerförbundet SSR Arrangör: Organiseras av: I samarbete med: Akademikerförbundet SSR är det fackliga yrkesförbundet för socionomer. Andra yrkesgrupper i förbundet är beteendevetare, ekonomer, personalvetare och samhällsvetare. Många är också egenföretagare eller chefer. Vi är partipolitiskt obundna men tar tveklöst ställning i de frågor som rör medlemmarnas anställning, arbetsmarknad, utbildning och möjlighet till professionell yrkesutövning. Med drygt medlemmar är vi det fjärde största förbundet i Saco. Passion för profession, engagemang, mångfald, jämställdhet och jämlikhet är några nyckelord i förbundets värdegrund. De är vägledande för vårt lokala och centrala arbete. Vår vision är ett samhälle och ett arbetsliv som tillvaratar, utvecklar och värderar akademisk kompetens. Läs mer om oss på eller ring Informa IBC Sweden tillhör Informa Plc. Informa är världens största börsnoterade organisatör av mässor, event, konferenser och kurser och tillhandahåller mötesplatser och möjligheter för kunskap att delas världen över. Informa har drygt 8000 anställda på 150 kontor i 40 länder. Informa IBC Sweden startade sin verksamhet 1994 och genomför årligen 200 mässor, konferenser, kurser och utbildningar på den svenska marknaden. Våra tusentals deltagare är beslutsfattare från både privata näringslivet och offentlig sektor. Målsättningen är att ge våra deltagare ny och utvecklande kunskap med de mest kända experterna inom respektive område. Våra produkter erbjuder också möjlighet att personligen möta potentiella kunder och knyta nya affärskontakter. Läs mer på: Informa bringing knowledge to life Mediepartner: Praktisk information: Under Socionomdagarna 2013 väljer du mellan 130 spännande och aktuella föreläsningar. Välkommen till Socionomdagarna streamas till de olika salarna, så på morgonen den 12 november går du direkt till den sal där du har din första föreläsning. Vilken sal föreläsningarna går i kommer du se på översiktsschemat som vi delar ut i entrén när du kommer på morgonen! Varje dag serveras lättare lunch i utställningshallen, och du måste boka in dig på ett lunchpass. Den 12 november kan du välja lunch under pass 2, 3 eller 4, och den 13 november under pass 9, 10 eller 11. Du väljer inga föreläsningar under dina lunchpauser. 2 Se uppdateringar på

3 Program dag 1 - Tisdag 12 november 2013 Foto: Kalle Assbring 08:00 Registrering, morgonkaffe samt besök hos utställarna 09:00 Välkommen till Socionomdagarna 2013 (live i sal K2, streamas till övriga salar) Heike Erkers, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR hälsar välkommen Anna König Jerlmyr, socialborgarråd i Stockholms stad hälsar välkommen Den mest effektiva psykologiska behandlingen till våra patienter - många faktorer spelar roll för vilka effekter som kommer av en behandling Om dagens forskningsbild - allt är viktigt när det gäller att åstadkomma behandlingsresultat: patienten, terapeuten, deras relation, behandlingsmetoden och det sammanhang de ingår i Kan kunskaperna från psykoterapin överföras till socialt arbete? Vilka lärdomar kan dras för framtiden? Knut Sundell, docent i psykologi, socialråd på Socialstyrelsen. 09:30-10:30 VALBART PASS 1 Foto: Regeringskansliet 1A: Inledningstal av Erik Ullenhag, integrationsminister 1B: Lättillgänglig socialtjänst främjar hälsa och goda levnadsvillkor Linköpingsmodellen hjälp till många i tidigt skede Stort inflytande för den enskilde över vilken insats man vill ha och hur stödet ska utformas Många insatser utan föregående biståndsprövning Lättillgänglig och utförlig information samt vägledning av personal gör att den enskilde själv kan välja Invånare i alla åldrar och flera verksamhetsområden - familjestöd, ungdomsstöd, anhörigstöd, boendestöd, missbruksbehandling, hemtjänst och stöd till demenssjuka och deras anhöriga Forskningsstudie initierad för att belysa effekterna av 20 års arbete enligt denna modell Elisabeth Ulvenäs och Ingalill Thor, planeringsledare, Linköpings kommun. Både Elisabeth och Ingalill är socionomer med många års erfarenhet av socialt arbete. 1C: Medför BBIC ett förbättrat barnperspektiv? I presentationen beskrivs arbetet med implementering av BBIC i sju nordostkommuner i Stockholms län och dessutom diskuteras hur barns delaktighet påverkats genom införandet av BBIC. Lotta Berg Eklundh är fil.lic. och arbetar som forskare på FoU Nordost. 1D: Nytt synsätt på betydelsen av metod och relation i behandlingsarbete Historiskt perspektiv behandlingsmetoden respektive relationens betydelse i behandlingsarbete Vilket är det korrekta förhållningssättet för forskning, undervisning och behandling? 1E: Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabgarantin Patienter är olika - och fordrar olika behandlingar - för att nå egna, effektiva resultat Den psykiska ohälsan ökar i Sverige, med stora mänskliga och samhälleliga kostnader som följd Rehabiliteringsgarantin som kostar en miljard/år - en besvikelse utan avsedd effekt Erfarenheter från aktuell forskning samt från omfattande psykoterapisatsningar Psykisk ohälsa är en komplex problematik som kräver hög behandlarkompetens och en bredd av olika, kompletterande metoder för att nå effektiva resultat Gunnar Bohman, med. dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, universitetslektor vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Gunnar har lång klinisk erfarenhet från både psykiatrisk och somatisk vård. Han har också en omfattande erfarenhet av handledning, forskning och undervisning inom området. 1F: Vägar ur långvarigt socialbidragstagande - mönster i socialtjänstens arbetssätt och organisation för klienters sannolikhet att lämna mer varaktiga bidragsperioder Vilka faktorer på individnivå bestämmer sannolikheten att lämna socialbidragstagande och hur varierar denna sannolikhet över riskgrupper, kommuner och försörjning efter en avslutad bidragsperiod? Finns det i förhållande till individen exogena faktorer på kommunal nivå (utöver lokal policy) och på lokal arbetsmarknadsnivå som påverkar risk för och varaktighet i socialbidragstagande? Kan vi finna mönster i t.ex. socialtjänstens arbetssätt och organisation av betydelse för klienters sannolikhet att lämna mer varaktiga bidragsperioder? Renate Minas, docent i socialt arbete, Stockholms universitet. Renate arbetar med frågor som rör fattigdom och socialt utanförskap. Det som står i fokus av hennes forskning är institutioner snarare än individer och hon vill synliggöra institutionernas roll i socialpolitikens olika delar. 3

4 1G: 09:30 Fokus barn och unga - ett arbetssätt och ett förhållningssätt Samverkan i arbetet kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Tidig upptäckt och rätt insatser i rätt tid för barn och unga samt deras föräldrar Insatser och åtgärder ska hänga ihop och skapa en helhet oavsett aktör Praktiska konkreta verktyg hur använder vi dem? Framgångsfaktorer och utmaningar Anne-Charlotte Blomqvist är beteendevetare, processkonsult och anställd i Sundbybergs stad som samverkansledare för Fokus barn och unga. Karin Hägglund är folkhälsovetare och anställd i Sundbybergs stad som folkhälsoplanerare med särskilt uppdrag inom det drogförebyggande området kopplat till Fokus barn och unga. 10:00 ABC föräldraträffar för alla Vikten av bra relationen med våra barn Vad vill föräldrar ha och vad behöver barnen? Vad säger forskningen? Kajsa Lönn Rhodin är leg psykolog på Socialförvaltningen, Stockholms stad. Kajsa arbetar med metodutveckling samt utbildning och handledning av personal inom socialtjänst och skola. 1H: 09:30 HBT-certifiering vad har det satt för spår i verksamheten? Erfarenheter från en HBT-certifiering Processen, utmaningarna och förändringar Hur detta har inspirerat andra verksamheter till ett mer inkluderande bemötande Birgitta Ärlund, verksamhetsutvecklare, Attendo IOF. 10:00 Hinder och möjligheter att hitta lämplig plats inom LSS och SoL att skapa förutsättningar för en lyckad placering Olika perspektiv vid placeringar vad passar vem? Exempel på det lilla som en klient kan önska vid placering som kan bli den stora framgångsfaktorn vid en lyckad placering Hur ska man prioritera för klientens bästa? Anhöriga, brukare och handläggare tycker inte alltid lika Kvalitet i vården - till vilket pris? Diskussion om vad en vårdplats kostar och hur vi ser att priset påverkar vårdvalet. Är rätt vård alltid dyrare? Vilka faktorer styr priset, kvalité eller efterfrågan? Hanna Lust har medieteknisk bakgrund och är VD för Placeringsinfo. se. Hanna har tagit sig an utmaningen att digitalisera Sveriges vårdverksamheter som är grunden till placeringsverktyget. Svårigheten har varit att anpassa verktyget till de olika arbetssätten som är unika för varje enskild kommun. Evelina Gustafsson är utbildad socionom och arbetar som placeringsansvarig på Placeringsinfo. se. Hon hjälper handläggare vid Socialtjänsten att hitta passande vårdplatser till deras klienter. Evelina har tidigare arbetat både inom kommunen och ute i privata verksamheter och har god kunskap om olika svårigheter som kan dyka upp vid placeringar av klienter. 10:30-11:00 Förmiddagskaffe, tid att besöka utställarna Foto: Kalle Assbring 11:00-12:00 VALBART PASS 2 2: Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare lunch serveras i utställningshallen. 2A: Socialt arbete i sociala medier - hur kan kommunikation i sociala medier stödja din verksamhet? Hur fungerar sociala medier? Vilket värde har kommunikation i sociala medier för den typ av verksamhet som socionomer verkar i? Hur jobbar du strategiskt och effektivt med sociala medier? Exempel från organisationer som varit framgångsrika Jacob Lapidus är ansvarig för digital kommunikation på Gullers Grupp. Gullers Grupp är Sveriges ledande kommunikationsbyrå för samhällsaktörer. Han har många års erfarenhet av att jobba med rådgivning kring sociala medier för offentlig sektor, exempelvis för kunder som Stockholms stad, Helsingborgs stad, Socialstyrelsen, Socialdepartementet och Huddinge kommun. Jacob är medförfattare till boken Framtidens e-förvaltning - scenarier B: Cannabisförebyggande arbete inom Trestad2-projektet Cannabissituationen i Stockholm, Göteborg och Malmö Röster om cannabis: Hur ser unga och yrkesverksamma på cannabisfrågan? Några viktiga hörnstenar för preventionsarbete den nationella ANDT-strategin Så här metodutvecklar städerna det förebyggande arbetet på olika nivåer Erfarenheter vi gjort tid för frågor och samtal Anders Eriksson är projektledare för Trestad2 Stockholm. Anders arbetar på utvecklingsenheten vid socialförvaltningen i Stockholms stad, en central resurs i staden för forskning och utveckling inom socialtjänst och prevention samt EU-samarbete i sociala frågor. 2C: Hjältar och monster om unga, maskulinitet och våld Pojkar och unga mäns utsatthet för våld Vilket våld använder pojkar och unga män själva? Attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld Att förebygga att tjejer och kvinnor utsätts för våld samt att killar utsätter varandra för våld och vilket våld de själva använder hur gör man? Karen Austin, projektledare på Ungdomsstyrelsen. Karen arbetar med frågor som rör ungas utsatthet och jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Dessförinnan har Karen arbetat med frågor som rör unga som befinner sig i riskzon. De här frågorna brinner Karen för och är delvis engagerad i även på sin fritid. 2D: Legitimation för socionomer En nulägesrapport Titti Fränkel, utvecklingschef, Akademikerförbundet SSR. Maria Lundqvist-Brömster, riksdagsledamot, Folkpartiet liberalerna. 4 Anmäl dig redan idag!

5 2E: All you need is love? Kärlek är viktigt. Men vi behöver mer i våra relationer för att utvecklas till trygga individer och medmänniskor. Denna föreläsning handlar om vad barn behöver i samspelet med vuxenvärlden för sund psykologisk utveckling och mognad. Det blir en teoretisk genomgång av allmänmänskliga samspelsbehov, varvat med konkreta exempel på hur dessa kan tillämpas på ett ändamålsenligt sätt. Poul Perris, leg. läkare, psykoterapeut och handledare. Rektor vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi. 2F: Kompetens och vardagsutveckling inom verksamhetsområdet funktionshinder Forum Carpe - en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling inom funktionshinderområdet Carpe 2 - ett EU projekt med målsättning att personer med funktionsnedsättning får stöd och service av medarbetare som har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter Skapa en hållbar struktur för att samordna aktiviteter, synliggöra verksamhetsområdet, höja kompetensen samt samla och sprida goda exempel Carin Bergström är projektchef för Carpe, Stockholms stad och har arbetat inom verksamhetsområdet sedan början av 1980-talet. Carin är pedagog med inriktning mot vuxnas lärande och har ett speciellt intresse för kompetensutveckling och lärande. Jansje van Bemmel Thomenius är delprojektledare i Carpe, Stockholms stad och har arbetat många år inom funktionshinderområdet. Jansje är sociolog med inriktning mot ledarskap och organisation. 2G: 11:00 En professionell organisation som utgår från brukarens egen verklighet Ett systemiskt förhållningsätt hos alla medarbetare - alla ska kunna använda sin kunskap om människors lärande och utveckling i förhållande till brukaren Att stärka organisationens brukarfokus och villigheten att bryta interna och externa gränser för att brukaren ska nå sina mål En aktiv organisation där alla deltar i vårt verksamhetsutvecklingsprojekt som löper över flera år, berör alla verksamheter, stärker brukarfokus i syfte att nå politiska mål och bygger en gemensam kunskapsbas Våra verktyg är omvärldsspaning, workshopar för att definiera begrepp och visualisera bilden av vår vision, brukarenkäter och brukarworkshopar Marianne Saur Hedlund är förvaltningschef i Sundbybergs stad, socionom och utbildad processkonsult, med långvarig erfarenhet från kommunal socialtjänst. Åsa Dourén är processkonsult och partner vid PlanB, som coachar i utvecklingsarbetet i Sundbyberg. Åsa utvecklar det processledande ledarskapet och skapar förändringskraft i organisationer. Socialtjänsten i Sundbyberg har under två års tid haft fokus på att genom strategiskt och processinriktat arbete förflytta hela organisationen mot målet. De arbetar efter devisen Man har ett ansvar att göra det man kan, där man är! 11:30 Tyst kunnande i arbetslivet - en metod som tar vara på magkänslan Med utbildning kommer man långt, men inte hela vägen. För att utöva sitt yrke på bästa sätt behövs erfarenhet, och förmågan att hitta den rätta känslan. Man kan prata om fingertoppskänsla, magkänsla, eller något som sitter i ryggmärgen. Man kan också tala om tyst kunnande. Vi har tagit fram en konkret metod för att synliggöra och ta till vara på det tysta kunnandet i arbetslivet. Cecilia Algelius är utbildad socionom och har arbetat i Kriminalvården i Sverige och England, främst inom frivården. Innan hon blev projektledare för projektet Livspondus, som fokuserar på tyst kunnande i arbetslivet, arbetade hon med verksamhetsutveckling på Kriminalvårdens regionkontor i Region Väst bland annat med barnperspektivet. 2H: 11:00 Att skapa relationer bland relationslösa hur kan man arbeta med flickor som inte kan behålla sunda relationer? Anknytning och närmande Hur skapas tillit hos tjejer som inte har någon anledning att lita på en vuxen barndomens traumatisering som stigmatisering Självskada ett yttre som visar det inre Olika perspektiv på bemötande Malin Stihl är biträdande föreståndare på Villa Svanholmen, Baggium Vård & Behandling AB. Malin har en fil kand. i sociologi och har även läst MI samt drog- och beroendelära. Malin har tidigare arbetat på utredningshemmet i Hässleholm och under de senaste tio åren på Villa Svanholmen som medlevare, ansvarig för eftervården och som biträdande föreståndare. Bo Buhrman är beteendevetare och beteendeterapeut, studerar på psykoterapeutprogrammet vid Linköpings universitet, utbildad MI-tränare och medlem av MINT. Bo arbetar bland annat som behandlingschef i Tiangruppen/Humana AB och har tidigare arbetat många år inom kriminalvården. 11:30 Plats för anknytning Att främja trygg anknytning i arbetet med barn och ungdomar med olika anknytningsmönster Nyttan av programmet Vägledande Samspel/ ICDP i anknytningsarbetet Vårt anknytningsarbete med barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Anita Wijk, enhetschef, Cean Familjehem är pedagog, leg psykoterapeut, KBT, certifierad hypnos- och familjeterapeut. Hon har mångårig erfarenhet av utrednings- och behandlingsarbete i familjehem. Annelie Waldau Bergman, behandlingsansvarig, Cean Familjehem är leg. psykolog och psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, KBT och symboldramaterapeut. Hon har lång erfarenhet av behandlingsarbete i olika former samt är utbildare i programmet Vägledande Samspel ICDP. 5

6 12:10-13:10 VALBART PASS 3 3: Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare lunch serveras i utställningshallen. 3A: Vägen dit och tillbaka berättelsen om två liv Lyssna till Per och Jonas historier två helt olika uppväxter som ledde till liknande erfarenheter. Per Lifvergren har egen erfarenhet av drogmissbruk och dess konsekvenser och är nu drogfri sedan 29 år tillbaka. Han har arbetat som föreläsare och drogförebyggare i 22 år, och har föreläst och utbildat i drog- och alkoholfrågor på skolor, företag, behandlingshem och fängelser. Per har även arbetat som samordnare för drogförebyggande arbete på Hisingen i Göteborg, i olika frivilligorganisationer, som fältassistent i speciellt utsatta områden, på behandlingshem i Norge med mera. Idag jobbar Per som föreläsare, utbildare och coach i missbruks- och livsstilsfrågor. Jonas Andersson är mest känd för boken El Choco som handlar om Jonas öde när han åkte fast för smuggling av kokain i Bolivia. Där satt han fängslad i 4 år. Under föreläsningen berättar Jonas om denna otroliga historia samt om sitt liv som missbrukare. Jonas är sedan 9 år drog- och alkoholfri och föreläser ofta om detta. Jonas har en bakgrund som chef på Ica, och har även jobbat på behandlingshemmet Hassela Gotland som medlevare och terapeut. Detta gör att Jonas tillför ett unikt perspektiv, då han har mött missbruk från många olika perspektiv; som chef för missbrukare (vilket gör att han vet hur svårt det kan vara att möta personal med beroendeproblematik), som behandlar, samt i ett eget missbruk. 3B: Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management Vad är New Public Management? När och varför infördes detta i offentlig sektor? Vilka konsekvenser får det? Framtiden? Anders Ivarsson Westerberg är docent i företagsekonomi och forskar och undervisar om offentlig organisation. Anders är föreståndare för Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola. Han disputerade 2004 på avhandlingen Papperspolisen om polisens administrativa arbete. 3C: Utbildningsprojektet SimChild en interaktiv simulering av barnavårdsutredningar Socialtjänstens barnavårdsutredningar är ett av det sociala arbetets viktigaste och mest utmanande verksamhetsfält. Utbildningsprogrammet SimChild syftar till att bidra till den reflexiva förmåga och professionalism arbetet med utsatta barn kräver. SimChild är en interaktiv datorbaserad simulering av en barnavårdsutredning där deltagarna på ett realistiskt sätt konfronteras med vägval och beslutskonsekvenser. Klas Borell är verksam som professor vid Högskolan i Jönköping. Hans forskning rör sig i skärningspunkterna mellan sociologi och socialt arbete och behandlar bland annat social exklusion och integration. Gunilla Egonsdotter, socionom och systemvetare, är verksam som adjunkt i socialt arbete vid Mittuniversitet och inom projektet SimChild. 3D: Brott i nära relationer - ett olösligt problem? Trots de senaste årens intensiva arbete med att förebygga brott i nära relationer drabbas fortfarande många kvinnor av brott av en man som de har eller har haft en nära relation med. Det yttersta misslyckandet för samhället - i Sverige dödas varje år cirka 13 till 20 kvinnor av en nuvarande eller f.d. make, sambo, pojkvän etc. Många av dessa kvinnor har tidigare haft kontakt med en eller flera myndigheter som, inom ramen för sina respektive uppdrag, har möjligheter eller skyldigheter att vidta stödjande och brottsförebyggande åtgärder. Hur fungerar arbetet med att förebygga brott i nära relationer i praktiken? Vilka förutsättningar har polisen, socialtjänsten, hälsooch sjukvården m.fl. att hjälpa, stödja och skydda den utsatta kvinnan och, i förekommande fall, hennes barn? Vad är en strukturerad hot- och riskbedömning och hur kan den användas i arbetet med att förebygga brott i nära relationer? Grundläggande förutsättningar för att arbetet med strukturerade hot- och riskbedömningar ska fungera i praktiken Peter Strandell är legitimerad psykolog och personsäkerhetsexpert med särskild fokus på ärenden om brott i nära relationer. Peter har under flera års tid arbetat inom svensk polis, men är numera verksam vid den oberoende stiftelsen Tryggare Sverige. Peter är en erfaren föreläsare som genom åren utbildat medarbetare inom bl.a. rättsväsendet och kommunala verksamheter i strukturerade hot- och riskbedömningar och personsäkerhetsfrågor. Peter är även författare till flera rapporter som beskriver situationen för brottsdrabbade i allmänhet och personer som utsatts för brott i nära relation i synnerhet. 3E: Socionomen, proffs på bemötande mellan men sen då? MI som förhållningssätt för att hjälpa oss med ett gott bemötande dygnet runt Är det jobbigt att ha ett professionellt bemötande och vad är ett professionellt bemötande? Vad utmärker ett gott samtal och hur gör man? Hur gå från en värderande position till en mer observerande? Varför är det ibland svårare med bemötande av dem som står oss närmast? Lotta Åberg är socionom och har 15 års erfarenhet av socialtjänsten. Idag är hon handledare i psykosocialt arbete samt utbildare i MI, motivational interviewing, för högskola, socialtjänst, behandlingspersonal och polis. Lotta är en van föreläsare med erfarenhet av många olika grupper och utbildningssammanhang. Mer information finns på 3F: Socialsekreterare utvecklar Instrument X Sveriges första bedömningsinstrument för nybesök inom ekonomiskt bistånd Tvärkommunalt utvecklingsarbete har lett till nya verktyg, arbetssätt och processer som ger brukare ökat inflytande Utvecklingen av ett erfarenhetsprövat bedömningsinstrument 6

7 Foto: Kalle Assbring Kategorisering av behov skapar tydligare förutsättningar för det sociala arbetet MIX-utbildning; att utreda med Instrument X och Motiverande samtal (MI) Strategisk nytta med Instrument X Josefine Johansson, socionom och medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers). Josefine arbetar som metodstödjare i Sundbybergs stad och har varit med och tagit fram MIX-utbildningen. Cecilia Teir, socionom. Arbetar som socialsekreterare på Mottagningen för Arbete och Försörjning i Nynäshamns kommun och har varit med att utveckla Instrument X. KNUT är ett partnerskap mellan kommuner med syfte att utveckla arbetet inom försörjningsstöd och kommunala arbetsmarknadsinsatser. Arbetet syftar till att ge rätt person rätt insats, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad. 3G: Framtidens välfärd Anders Ekholm, analyschef, Socialdepartementet. 3H: 12:10 Bättre samplaneringar vid HVB-hemsplaceringar vad krävs? En stor investering - vad kan man förvänta sig? Kan vi få bättre specificerade uppdrag? Riskbedömningar vid utslussningen hur? Vad kostar en felbedömning? Göran Fransson, specialist i allmän psykiatri och rättspsykiatri, konsultpsykiater vid Inagården. 12:40 Kvalitativt utrednings- och behandlingsarbete med familjen i fokus Användbara verktyg för att arbeta med barn och familjer Teoretiska kunskaper, inspiration till utveckling samt konkreta tips på hur du kan gå vidare i ditt arbete inom området Bakgrund, teori och det dagliga arbetet Sussanne Fornander och Anna-Karin Mörk arbetar som utredare och familjebehandlare på Oasen HVB & Skola. Hemmet som tar emot barn och familjer har 57 vårdplatser och är beläget i Aneby i Småland Fredriksdal är ett kvalificerat utredningshem för boende och öppenvård. Vår målgrupp är familjer med sociala problem samt barn och vuxna med psykologisk och psykiatrisk problematik. Vårt kännetecken är en hög kompetensnivå med ett utredningsteam som samarbetat under många år med utredningsarbete Foto: Pawel Flato 13:20-14:20 VALBART PASS 4 4: Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare lunch serveras i utställningshallen. 4A: Hur kan socialtjänsten förändra situationen för barn i arrest och häkte? Barnombudsmannen fokuserade 2012 på barn och unga som sitter i arrest och häkte och lyssnade på 34 ungdomar som var frihetsberövade, misstänkta för brott. De tittade på hur de mänskliga rättigheterna respekteras och hur samhället lever upp till barnkonventionen och andra internationella riktlinjer och regler. Analysen mynnade ut i sju förslag till förändring. Socialtjänsten är en av de aktörer som kan förändra situationen för dessa ungdomar. Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bildades 1993 och leds sedan 2008 av barnombudsman Fredrik Malmberg. Fredrik har tidigare arbetat som regional representant för Rädda Barnen i Syd- och Centralasien samt som chef för sektionen för Påverkansarbete och Kommunikation för Save the Children in Uganda. Under perioden var Fredrik Sverigechef för Rädda Barnen och innan dess har han varit verksam i Riksdagen. 4B: Förändring och lärande ledarskapets roll i socialt arbete Mötet är centralt i kunskapsbildning, och i föreläsningen belyses mötets roll i människobehandlande organisationer. Vad innebär lärande i samspel i organisationen? Hur kan förändringsprocesser ses som begränsande eller befriande för medarbetaren? Hur kan motstånd ses som en resurs i ledarskapet? Jonas Christensen, fil. dr, lektor i socialt arbete, inriktning organisation, institutionen för socialt arbete vid Malmö högskola. Jonas disputerade 2010 på en avhandling med fokus Yrke i förändring ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Han forskar kring kunskapsbildning i människobehandlande organisationer, utbildning i socialt arbete samt äldrefrågor ur ett europeiskt perspektiv, samt undervisar, främst inom Socionomprogrammet, och i samverkan med internationella lärosäten. 4C: Institutionsvård för unga: positiv beteendeförändring eller skola i brott? Vad krävs för att institutionsvård av unga ska fungera? Användandet av evidensbaserade metoder Kamratsmitta som hindrande faktor Överdiagnosticeras unga inom institutionsvård? Hur kan organisationen hantera dessa faktorer? Lia Ahonen, fil. dr, lektor i socialt arbete, fil.mag. psykologi, Örebro universitet. Lia föreläser och forskar om ungas kriminalitetsutveckling, behandling inom tvångsvård, psykisk ohälsa och kriminalitet samt organisationsutveckling. Hon är gästforskare vid University of Pittsburgh, Department of Psychiatry, Life History Program. 7

8 Foto: Anna Rehnborg 4D: 13:20 Sjukhuskuratorers professionalisering i Tyskland och Sverige Ett arbetsfält mellan social välfärd och hälso- och sjukvård Utveckling av en kollektiv professionell identitet Avgränsning av ett eget professionellt fält Argumentera för sociala perspektiv Kontextens betydelse för sjukhuskuratorers professionalisering Manuela Sjöström är socionom och doktorand i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Hon har sin yrkes- och utbildningsbakgrund i socialt arbete i Tyskland och Sverige. Manuela disputerar i november :50 Patienters delaktighet vid in- och utskrivning på sjukhus vad är patientens roll och ansvar? In- och utskrivningar från sjukhus är en riskfylld del av patienters vård. Patienters delaktighet och patientfokuserad vård har lanserats som möjliga lösningar för ökad patientsäkerhet. På vilket sätt är patienter delaktiga i Sverige och internationellt? Vilka hinder/möjligheter finns det för patienters delaktighet? Var går gränsen mellan ansvar och delaktighet? Maria Flink, socionom och anställd vid Kuratorskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm. Sedan 2010 doktorand vid Karolinska Institutet på institutionen för socialt arbete. 4E: Vikten av samtal och relation i skolan Lagen säger att vi ska ha en likvärdig skola, en skola för alla. Trots detta ger många anställda i skolan uttryck för frustration över att man inte får till just det. Den här föreläsningen tar sin utgångspunkt i den bok som beräknas komma ut i februari 2014 med arbetsnamnet: Samtal i skolan en möjlighet till utveckling. Skolans betydelse för barn Hur kan vi utveckla den salutogena, hälsofrämjande, teorin i skolan? Konkreta strategier och verktyg för samtal som stärker barnets egna resurser Behovet av en omvänd haverikommission i skolan Petter Iwarsson arbetar på BRIS sedan många år och är en av BRIS-akademins uppskattade nationella föreläsare inom ämnet samtal med barn. Han arbetar också som skolkurator och har tidigare erfarenhet av barn, ungdomar och familjer bl.a. från arbete som socialsekreterare. Petter har tidigare skrivit boken Samtal med barn och ungdomar som kom ut Petter är socialpedagog med vidareutbildning inom handledning, familjebehandling och barn- och ungdomspsyko-terapi (steg 1). 4F: Hedersrelaterat liv, förtryck och våld En föreläsning om både tjejer och killar, föräldrar, heder, social kontroll, ryktesspridningar, etnisk grupptryck samt arrangerat- och tvångsäktenskap med mera. Hur kan vi uppmärksamma unga som lever i en hederskontext? Hur kan vi arbeta förebyggande och komma åt problemet i tid? Vilken funktion fyller Origo - Sveriges första myndighetsgemensamma Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld för Stockholms län? Dilek Baladiz, socionom och verksamhetsledare för Origo Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld, Stockholms stad. Dilek har lång erfarenhet av att arbeta med ungdomar, både tjejer och killar som lever i en hederskontext och är även författare till boken I hederns skugga - De unga männens perspektiv. 4G: Äldres psykiska ohälsa Vilka är de som har psykisk ohälsa och som är över 65 år? Vad utmärker vården av dessa? Vad är socialtjänstens ansvar för gruppen med psykisk ohälsa? Samverkan, kompetens, bemanning, specialkompetens, samordnare Samverkan mellan kommuner och landsting Inventeringen av de med psykisk ohälsa Hur kan vi tillfredsställa dessa behov hur ser planeringen ut? Hur väl är även andra enheter inom kommunen involverade? Niklas Bjurström, utredare, Socialstyrelsen 4H: 13:20 Att vilja men inte kunna om föräldraskap, alkohol och kognition Om kärlek, föräldraskap och kognition i missbrukets skugga När vi vill vara föräldrar men inte kan När kärleken finns men inte förmågan Bo Blåvarg, leg psykolog och enhetschef för Ersta Vändpunkten, Ersta diakoni. 13:50 Integrerad behandling med MI och KBT inom LVMvården Presentation av ett utbildningsprojekt i integrerad behandling som genomförts på SIS LVM-hem Hessleby Hur projektet kom till Upplägget på utbildningen Implementeringen Hur vi jobbar med integrerad behandling Ann Rundberg, metod- och behandlingsansvarig, Statens Institutionsstyrelses LVM-hem Hessleby. Ann är även KBT-terapeut steg 1, MI-coach och återfallpreventionslärare inom SIS. Hon arbetar med att implementera nya metoder, handleder och utbildar kontaktpersoner. Liria Ortiz, leg. psykolog, leg. psykoterapeut med KBT-inriktning, verksam som lärare och handledare inom KBT och MI. Liria deltar i flertal expertpaneler och är författare till flertal böcker inom området. Linda Bjarnemo är behandlingspedagog och kontaktperson på Statens Institutionsstyrelses LVMhem Hessleby. Linda är utbildad i KBT, återfallsprevention och MI. Hon är ansvarig för gruppverksamhet och delaktig i SIS-utredning om LVM. 8

9 14:30-15:30 VALBART PASS 5 5A: Förändringar i SoL Ansvarsfördelningen mellan kommunerna Kommunens yttersta ansvar för socialtjänsten Vistelsekommun, bosättningskommun, folkbokföringskommun - ingen får vara Svarte Petter! Vad innebär den nya regleringen? Vilka grupper berörs? Stärkt skydd och stöd till barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa! Fler konkreta bestämmelser om hur barns och ungas egna uppfattningar bör komma till uttryck i tillämpningen av SoL Kommunens ansvar för det generella förebyggande arbetet med barn och unga förtydligas Förändrade regler om anmälningar, utredningar och uppföljningar Vad innebär regleringen för barnets rättsliga ställning i SoL? Anna Hollander, socionom, professor i rättsvetenskap vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet samt gästprofessor i socialrätt vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet. 5B: Hur kan mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar förbättras? Hur ser mottagandet ut idag? Vilka svårigheter står kommuner och landsting inför? Vad görs i projektet? Utvecklingsstöd i en pilotregion Nationell utbildning för gode män Fortsatt arbete på nationell nivå Vad säger forskningen? Vilka är framgångsfaktorerna? Vad säger barnen/ungdomarna om mottagandet? Vad behöver förbättras? Elisabet Svedberg, socionom, masterutbildning i socialt arbete och etik. Elisabet är projektledare i ett 2½-årigt projekt på Sveriges Kommuner och Landsting: Ensamkommande barn ett regionalt och lokalt utvecklingsarbete. Projektet medfinansieras av Europeiska Flyktingfonden. Elisabet är tjänstledig från Socialstyrelsen, där hon arbetat i över 20 år med olika socialtjänstfrågor. Maria Boman, socionom. Maria är processledare i projektet och har tidigare arbetat som chef för ett HVB för ensamkommande barn i Surahammars kommun. Maria har också många års erfarenhet från arbete som socialsekreterare. 5C: Barn har inte tid att vänta tidiga insatser ur ett nordiskt perspektiv Samhällets resurser bör riktas om från akuta insatser till tidiga insatser. Nordens Välfärdscenter har under 2 år drivit ett projekt om tidiga insatser till familjer på uppdrag av nordiska ministerrådet. Kristin Marklund presenterar resultaten från projektet med olika nordiska exempel. Nationellt stöd till implementering av föräldrastödsprogram är ett av förslagen. För att nå familjer som riskerar en marginalisering i samhället behövs också riktade insatser. Ett exempel kommer från Norge där de kulturanpassat föräldrastödsprogrammet PMTO för familjer från Somalia och Pakistan, med positiva resultat. Kristin Marklund är socionom och har arbetat över 20 år inom kommunal socialtjänst. Som chef har hon arbetat mycket med utvecklingsarbete och med att implementera evidensbaserade metoder. På IMS/Socialstyrelsen har Kristin arbetat med att sprida forskning om socialt arbete ut till praktiken, med fokus på chefer. Sedan 2 år tillbaka har Kristin anställning som projektledare på Nordens Välfärdscenter, med fokus på familjepolitik. 5D: 14:30 Barn som anhöriga i sjukvården när en förälder är sjuk - Beardslees familjeintervention och Föra barn på tal Att stärka föräldraskapet och skyddsfaktorer samt minimera riskfaktorer hos barn i utsatta familjer Hur kan du använda metoderna för att uppfylla lagens intention att erbjuda stöd och information till barn för egen del då en förälder har en psykisk eller allvarlig somatisk sjukdom enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2g? Bakgrund till lagstiftningen Barn till somatiskt sjuka föräldrar, vad vet vi? Barn till psykiskt sjuka föräldrar, vad vet vi? Presentation av metoderna med fallillustrationer Kerstin Åkerlund är socionom och psykoterapeut samt magister i socialt arbete, och arbetar som sektionschef och kurator på neurologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Anette Ståhl är socionom och arbetar som kurator samt barnsamordnare, Psykiatri Sydväst, SLL. 15:00 Anhörigvård - av kärlek eller plikt? Anhöriga som ger socialt stöd till närstående Risk för ökad sjuklighet hos anhöriga Hur förebygger man anhörigas sjuklighet? Brist på information till anhöriga om samhällets stödinsatser Samhällsekonomiskt lönsamt med bättre stöd till anhöriga Catarina Sjölander, socionom och fil. dr, kuratorsmottagningen, rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten, Landstinget i Jönköpings län. 5E: 14:30 Ju mer människa du visar, desto mer människa får du se Bemötande, sårbarhet och förståelse i samtal med ungdomar Vad uppskattar ungdomar mest med en samtalskontakt? Reflektioner kring kvalitativt kurativt arbete på en gymnasieskola Hur man som kurator kan använda sig av sårbarhet och egna erfarenheter Louise Anvell är auktoriserad socionom och har arbetat inom socialtjänst med barn och familj och försörjningsstöd såväl som verksamhetschef för den sociala sektionen på KFUM Göteborg - men framförallt har hon arbetat med barn och ungdomar som skolkurator både på grundskola och gymnasium. Sedan fyra år tillbaka arbetar hon heltid på JENSEN Gymnasium i Göteborg och driver vid sidan av eget företag. 9

10 15:00 Exkluderande inkludering i dagens skola Vad är särskild undervisningsgrupp och varför behövs det? Så arbetar du som kurator med särskild undervisningsgrupp Viktiga aktörer och samarbetspartners för en fungerande verksamhet detta har vi lärt oss! Så blir särskild undervisningsgrupp inkluderande Eva Bengtsson, verksamhetsledare och Jenny Burängen, kurator, Alternativ Skolmiljö, Gislaveds kommun. 15:00 Uppdateringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Uppdateringen av de nationella riktlinjerna för missbruksoch beroendevård kommer att publiceras efter årsskiftet 2013/2014. Föreläsningen handlar om vilka frågeställningar som ingår i riktlinjerna och några exempel på rekommendationer. Maria Branting Elgstrand är utredare på Socialstyrelsen, och projektledare för de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. Foto: Anders Hällgon 5F: Hur kan du göra för att stoppa ungdomars alkoholdrickande? Varför tillåter vi ungdomsfylleri och varför dricker ungdomar alkohol? Hur får man ungdomar att sluta dricka alkohol? Hur ser kopplingen ut mellan tobak, alkohol och narkotika? Varför ska socialtjänsten vara motorn i det drogförebyggande arbetet? Håkan Fransson är socionom och drogförebyggare i Öckerö kommun. Håkan är ansvarig för Sveriges mest framgångsrika drogförebyggande arbete. Öckerö kommun har på åtta år förskjutit alkoholdebuten 2,5 år samt halverat ungdomsdrickandet. Öckerömetoden är nu prövad i fyra andra kommuner och Håkan kommer att presentera den helt färska utvärderingen om detta projekt. 15:30-16:00 Eftermiddagskaffe, tid att besöka utställarna 5G: Att leva papperslöst i Sverige Vilka är de papperslösa? Vad vet vi om dem? Varför är de här? De bor, arbetar, föder barn och åldras mitt ibland oss - men vad har de för rättigheter? Fallbeskrivningar Röda Korsets Mötesplats för papperslösa en plats för medmänsklighet, samvaro, information, rådgivning och stöd Anne Arnehed är anställd som socionom i projektet mötesplats för papperslösa vid Röda Korset i Stockholm. I botten är Anne utbildad kulturantropolog inriktad på kognitiv antropologi, identitet och kulturmöten. Sedan 2003 har hon arbetat lösningsfokuserat med människor i utsatta situationer, först med långtidsarbetslösa människor, sedan med nyanlända flyktingar och med människor med ett långt beroende av försörjningsstöd och psykisk eller neuropsykiatrisk problematik och nu med papperslösa migranter. 5H: 14:30 Missbrukarvårdens genusdilemman Föreställningar om kön Insatser och bemötande Personalstrukturer Rapport om en rapport Malin Plaenge, fil.mag. i pedagogik, verksamhetschef och grundare av Bills Bo & Utbildningsgård. Sara Eklund, auktoriserad dramapedagog, biträdande föreståndare på Bills Bo & Utbildningsgård. 10

11 16:00-17:00 VALBART PASS 6 6A: Professionaliseringen av socionomer Professionalisering i relation till jurister och psykoterapeuter Socionomer en eller flera professioner? Samtal och utredning, två centrala uppgifter i den professionella avgränsningen Spänningsfältet mellan organisationsberoende och fristående yrkesutövare Kerstin Svensson är professor i socialt arbete. Hennes forskning fokuserar på det sociala arbetets organisering och professionalisering, bl.a. utifrån socialtjänst, kriminalvård och brottsofferjourer. Eva Johnsson är docent i socialt arbete och leg. psykoterapeut. Hennes forskning fokuserar på professionella processer för socionomer, men också andra yrkesgrupper. Båda är verksamma vid Socialhögskolan, Lunds universitet. 6B: Föräldrar med missbruksproblem vill ha stöd i sitt föräldraskap Föräldrar inom missbruks- och beroendevårdens syn på relationen med sina barn en aktuell kartläggning i hela landet redovisas En god relation mellan föräldrar och barn är en viktig skyddsfaktor för barn även om en förälder har missbruksproblem Hur stimuleras samverkan mellan de som arbetar med barn respektive missbruk i socialtjänsten? Gunborg Brännström är projektchef vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och har sedan 2008 lett arbetet med att bygga upp ett kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården. Gunborg är sociolog och har arbetat i drygt 30 år med alkohol- och narkotikafrågor, både förebyggande insatser och vård- och behandlingsinsatser. 6C: 16:00 Vändpunkter och positiva förändringsprocesser Föreläsningen har för avsikt att fokusera positiva vändpunkter, långsiktiga förändringsprocesser och erfarenheter av lyckade sociala insatser. Vad kännetecknar framgångsrikt professionellt bemötande och praktiskt kloka socialarbetare? Stig-Arne Berglund har genom utvärderingsarbete och forskning på nära håll och under lång tid följt långsiktiga vändpunktsprocesser hos ungdomar med problematiska livsstilar. Hur ser vändpunktsprocesser ut för dem som lyckas? Vad i sociala insatser verkar fungera? Hur ser framtiden ut och vad är långsiktigt strategiskt smart att satsa på? Stig-Arne Berglund är universitetslektor i socialt arbete vid Umeå universitet och undervisar på socionomutbildningen och på polishögskolan. Han arbetar bland annat med olika forskningsprojekt/utvärderingar av sociala insatser med ungdomar, sociala problem och problematiska livsstilar. Han är känd som en kunnig och engagerande föreläsare. 16:30 Befolkningens hälsa och den sociala hållbarheten! Folkhälsa som politiskt uppdrag Investera i hälsa Främja, förebygga eller vårda Vad vågar vi göra? Sociala investeringar i hälsa Jan Linde är kommun- och landstingspolitiker och politikerutbildare kring folkhälsa, samt ordförande i Svensk Förening För Folkhälsoarbete: 6D: 16:00 Närstående inom palliativ vård att följa en person med obotlig sjukdom fram till döden Att hantera det dagliga livet när döden kommer att drabba inom en överskådlig framtid Att tala eller inte tala om döden Att få förståelse för vad som händer olika vägar för information Inger Benkel, kurator, Palliativt Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ingers forskning handlar främst om vuxna närstående inom palliativ vård och hon är med i projektet Barn och Familj i sorg och saknad - en gruppverksamhet för barn och förälder där de kan möta andra i samma situation när någon i familjen dött. 16:30 Erfarenheter av stöd inom palliativ vård de närståendes perspektiv Att vara närstående till någon som avlider i cancer är en av livets svåra händelser. Rätt riktat stöd kan underlätta sorgearbetet och den närståendes livssituation. Men hur upplevs stödet och vilka blir de känslomässiga konsekvenserna av stöd från professionella? I en intervjustudie berättar närstående själva om sina erfarenheter av stöd i samband med den sista tiden och efter förlusten. Tina Lundberg är socionom och medicine magister med anställning som kurator på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Hon är doktorand vid Karolinska Institutet och hennes forskningsområde är stöd till närstående inom palliativ vård. 6E: 16:00 Fula gubbar, nätflirtar och camsex - vad tjejer möter på nätet och hur vi möter dem En föreläsning som punkterar myter om nätfaror, belyser de risker som finns i ungas liv på nätet och ger verktyg för stödjande arbete med unga utifrån tjejjourernas perspektiv Carin Göransson från Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR som tillsammans med Roks driver Tjejjouren.se. 16:30 Det är bara att blocka - hur pratar vi om nätet? Vad har vi socialarbetare på nätet att göra? Hur arbetar man som socialarbetare på nätet? Hur arbetar vi förebyggande med nätet som fenomen bland föräldrar, barn och ungdomar? Hur vårt arbete med internet bidragit till att vi kan möta människors dilemman på nya arenor! Helena Sjöholm och Karolina Markström är båda socionomer och arbetar på BarnCentrum i Motala. Motala kommun har skrivit en metodbok Nätvandra - en instruktion till samtal med unga online tillsammans med fryshusets nätvandrare. 11

12 6F: 16:00 Flera mammor - ett placerat barn Om att utveckla mentorskap för föräldrar med missbruksoch beroendeproblem, för ökat tidigare stöd till deras barn samt att stödja lokalt utvecklingsarbete för tidiga insatser för förstärkt föräldrastöd med kulturkompetens. Leena Haraké är kanslichef på KSAN - Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol och Narkotikafrågor, Ledamot i regeringens ANDT-råd, KSANs representant i EU:s Civil Society Forum on Drugs in the EU och auktoriserad socionom med närmare 40 års yrkeserfarenhet. 16:30 När mamma eller pappa sitter i fängelse - forskningsresultat från FP7 EU-projektet COPING barn i Sverige har minst en förälder i fängelse eller frivård. Karolinska Institutet och Bryggan har under tre år, tillsammans med institutioner i England, Rumänien och Tyskland, undersökt barnens situation. Psykisk ohälsa och otillräckligt stöd hos många av barnen Barnens upplevelser genom rättsväsendet och vad de själva säger om sin situation Konkreta förslag på bemötande, interventioner och förändringar, baserade på kvalitativa och kvantitativa data från studien Niina Koivumaa, pedagog och stödgruppsledare, Bryggans projektledare i COPING. Bryggan är en ideell organisation som arbetar med och för barn som har/haft föräldrar som är aktuella inom kriminalvården. I tio år har barn till frihetsberövade föräldrar och deras familjer kunnat få råd och stöd i Bryggans lokala verksamheter i form av stödsamtal, stödgrupper för barn och föräldragrupper. Lokalföreningarna fungerar även som trygga mötesplatser med familjeaktiviteter och drop-in-verksamhet för hela familjen. 6G: Utbildning och kvalitetsutveckling i äldreomsorgen reflektioner från ett Öresundsregionalt projekt Caresam är ett treårigt Interreg-EU finansierat projekt som nyligen avslutats. Fokus i projektet ligger i kulturella skillnader/likheter i dansk och svensk äldreomsorg; lärande och framtidens äldreomsorg och metodutveckling. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Kommunförbundet Skåne, Malmö Högskola, Roskilde Universitet och Professionshögskolan Metropol. Jonas Christensen, fil. dr, lektor i socialt arbete, inriktning organisation, institutionen för Socialt arbete vid Malmö högskola. Jonas disputerade 2010 på en avhandling med fokus Yrke i förändring ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Han forskar kring kunskapsbildning i människobehandlande organisationer, utbildning i socialt arbete samt äldrefrågor ur ett europeiskt perspektiv samt undervisar, främst inom Socionomprogrammet, och i samverkan med internationella lärosäten. 6H: 16:00 Det är klart nu, jag har gjort detta ungdomar med autismspektrumtillstånd som inte går i skolan Samspelet mellan omgivning och funktionsnedsättning Autism är inte en funktionsnedsättning i hur man gör, utan i att göra Vikten av ett individualiserat motivationsarbete Långsiktighet, gemensamma planeringar och relationsuppbyggnad ger resultat Vad vill vi uppnå? En skolgång eller ett meningsfullt, självständigt liv? Sylvester Pagmert jobbar som enhetschef på Solhaga Resurscentrum och arbetar dagligen med ungdomar och unga vuxna inom autismspektrum som av olika anledningar inte kan eller vill gå i skolan. Sylvester är kognitionsvetare med inriktning specialpedagogik och autism och har flera års erfarenhet av att jobba med personer med autism. 16:30 Vad händer i forskningen kring autism? Finns det evidens för att kost påverkar symtomen? Fungerar beteendeterapi för barn och unga med autism? Hur bör man utifrån forskningen lägga upp en behandling av barn och unga med autism? Vilka problem kan man vänta sig uppstår? Christian Möller är en skåning som flyttade till Norrland för att kunna jobba nära ungdomar med NP-problematik på heltid. Christian har sedan 2007 drivit Vision utredningshem som utreder och arbetar med behandling av ungdomar med misstänkt neuroproblematik. 17:00-18:30 Mingel med vin/alkoholfritt alternativ och tilltugg Ta tillfället i akt och nätverka med socionomer från hela landet! 12

13 Program dag 2 - Onsdag 13 november 2013 Foto: Anna Rehnborg 07:30 Morgonkaffe samt besök hos utställarna 08:30-09:30 VALBART PASS 7 7A: Från problemskapare till problemlösare Om fryshusets värderingar, människosyn och filosofi - genom passion ger vi unga verktyg att förändra världen Integration, mångfald och människors förhållningssätt till varandra Leo Razzak är en social entreprenör som brinner för lösningar. Leo har en förmåga att se innovativa lösningar på samhällets mest angelägna problem - integration, arbetsmarknad, skola, nyfattigdom och äldreomsorg. Han ser samarbetsmöjligheter mellan näringsliv, offentlig och ideell sektor som idag inte är etablerade, och lösningar där många andra ser problem. Leo har under flera år jobbat på Fryshuset i Stockholm, samt på UR, SR och SVT. Leo har bland annat blivit utsedd till årets affärsnätverkare och Sveriges framtida ledare. Mer information på 7B: Sprututbytesprogrammet i Stockholm Preventiva effekter av sprututbyte Om kontrovers och politik Erfarenheter från öppnandet av en mottagning Martin Kåberg, beroende- och infektionsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset. Martin är ansvarig för sprututbytesmottagningen som öppnade i april 2013 i Stockholm. 7C: Se hela mig! barns egna ord om sin psykiska ohälsa Ensamhet - analys av mail och chattexter till BRIS stödverksamhet visar att många känner sig ensamma med att försöka hantera sina symtom och sina liv Svårt att berätta - barnen förklarar varför det är så svårt att söka hjälp och att berätta om sin situation, vad det är som de inte berättar om och hur de gör istället för att berätta Samband mellan olika former av utsatthet och psykisk ohälsa Svårt att få hjälp - det visar sig att samhällets stödinsatser ofta är fragmentariska och kortsiktiga Fel hjälp, för lite hjälp eller ingen hjälp alls - delvis hänger det samman med att det är så svårt att berätta Vad kan vi lära oss av barnens berättelser? Föreläsaren ger förslag på hur vi kan tänka runt möten och samtal med barn och unga, organiserande av vård och stöd för barn med psykisk ohälsa samt runt förebyggande arbete Karin Johansson, psykolog och utredare på BRIS, författare till rapporten Se hela mig! Föreläsningen bygger på BRIS studie från 2012 som beskriver psykisk ohälsa utifrån barns och ungas eget perspektiv. 7D: Konsten att hantera de sociala relationerna, fattigdomen, psykiatrin och läkemedlen Vardagsliv med psykisk funktionsnedsättning Privatekonomi vid psykos Att hantera psykiatrin Vänskap och kärlek Att hantera läkemedel Gunnel Andersson är fil. dr i socialt arbete och arbetar vid FoU- Södertörn. Per Bülow är fil. dr i Tema hälsa och samhälle och arbetar som klinisk lektor på psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Anne Denhov är doktorand vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet och arbetar på FoU enheten Psykiatri Södra. Alain Topor är docent i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet och arbetar på FoU enheten Psykiatri Södra. 7E: Vård och omsorg - ensamkommande barns olika behov Hur ska vi förstå och förhålla oss till ensamkommande ungdomars behov av omsorg och behandling? Vad handlar det om: trauma, migrationsstress, kulturkrockar, saknad av familj etc.? Hitta gränssnittet mellan socialtjänst och barnpsykiatri och hitta samarbetsformer Hur kan du motivera till behandling och när ska du göra det? Marie Balint fil. dr, leg psykolog/leg psykoterapeut, har tidigare varit enhetschef på specialenheten BUP Lunden, som inriktade sig på barn och familjer i migration. Sedan årsskiftet är hon samordnare för vård av ensamkommande i BUP Stockholms län. 7F: Jag kan inte, jag har inte råd - om barnfattigdom i Sverige Visst finns de - barnen som tar konsekvenserna av familjens svaga ekonomi. Men hur ser deras liv ut och vad kan vi göra för att stötta dem? Rädda Barnen har länge arbetat för att öka medvetenheten om dessa barn och uppmärksamma samhällets ansvar för att stödja dem. Karin Fyrk är rådgivare på Rädda Barnens Sverigeprogram för frågor om samhällsstyrning för barns rättigheter och barn i ekonomisk utsatthet. 7G: Äldres behov i centrum en modell för att beskriva och dokumentera äldres behov i sin livsföring med användning av ICF Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt äldre personer ska få stöd och hjälp utifrån sina behov, inte utifrån utbudet av insatser Handläggning och dokumentation inom äldreomsorgen bättre rättsäkerhet när ansökan, utredning, planering och uppföljning hanteras på ett likvärdigt sätt Gemensamt språk (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF), inom hela äldreomsorgen minskar missförstånd och dubbeldokumentation 13

14 Organisation, resursplanering och verksamhetsuppföljning utifrån individuella behov bidrar till förutsättning för utveckling av evidensbaserad praktik Möjlighet att utveckla nationell statistik och öppna jämförelser Ann-Kristin Granberg, Socialstyrelsen, utredare på avdelningen för kunskapsstyrning och projektledare för Äldres behov i centrum. 7H: 08:30 Att mötas på riktigt - om bemötande av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar Vilka är de viktigaste kunskapsområdena som den som bemöter bör söka inom för att få till stånd ett genuint möte med en ung person på flykt? Kulturkompetens är inte allt Salutogena faktorer i mötet Psykopedagogik och traumakunskap Konflikter i vardagen - förr och nu Kamran Heydari är behandlingsutvecklare inom Baggium Vård och Behandling AB. Kamran har en utbildning inom beteendevetenskap med vidareutbildning inom KBT samt en pågående psykoterapiutbildning, steg 1. Kamran har arbetat med ungdomsvård i olika former hela sitt yrkesverksamma liv och har stor erfarenhet av vård på HVB-hem. Zainab Hussaini är enhetschef för Öppenvårdsenheten Baggium Vård & Behandling AB. Zainab har tidigare arbetat som ansvarig för en transitenhet men även för Baggium Vård & Behandlings egna familjehemscentrum. Hon har också erfarenhet av att arbeta såväl förebyggande som med direkt utsatta för hedersrelaterad problematik. 09:00 Ensamkommande unga med särskilt behov av vård, stöd och behandling - hur möter vi deras behov? Om arbetet med våra ungdomar - behandling och integration för dem som har ett särskilt behov av vård, stöd och behandling Bemötandets vikt - att mötas utan ett gemensamt språk Vikten av samverkan - hur möter vi eventualiteter och var finns det sociala skyddsnätet under och efter placeringen? Samhällets ansvar - hur tar vi vid för att möta ungdomarnas resurser och behov? Vad innebär det egentligen att vara välintegrerad och hur tillgodoser vi ungdomarnas behov av ett socialt nätverk bortom de institutionella? Emelie Hjelm Bonin är beteendevetare med steg 1 utbildning i kognitiv beteendeterapi. Hon arbetar som verksamhetschef för HVBverksamheter inom Frösunda med inriktning ensamkommande ungdomar med särskilt behov av stöd, vård och behandling. 09:30-10:00 Förmiddagskaffe, tid att besöka utställarna 10:00-11:00 VALBART PASS 8 8A: Nyheter i LSS-lagstiftningen - nya krav vid anordnadet av personlig assistans Lagförändringarna som trädde i kraft den 1 juli vad innebär de? Myndigheters rätt att utföra tillsynsinspektion i den assistansberättigades bostad Vilka får vara anställda som personliga assistenter? Rapporteringskrav för att ersättning för så kallad retro-aktiv tid ska betalas ut Adam Grabavac är advokat och delägare verksam på C J Advokatbyrå. Adam är specialiserad inom området personlig assistans och har en bred erfarenhet av assistansfrågor genom mångårigt arbete som rådgivare och ombud till assistansbolag och enskilda. 8B: Samverkan mellan kommuner och landsting för barns bästa - hur svårt kan det vara? Socialstyrelsens rekommendationer för samverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola så att barnet får rätt insatser i rätt tid Barnets behov ska vara i centrum för samverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola. Hur kan vi åstadkomma det? Genomgång av kunskapsläget och viktiga slutsatser Exempel på konkreta verktyg som kan stödja och utveckla en långsiktig och fungerande samverkan t.ex. när kan avtal vara bra och hur kan gemensamma bedömningsmetoder användas? Monica Norrman och Ann Bengtsson, socionomer och utredare vid Socialstyrelsen. Tillsammans har de erfarenhet av arbete inom socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård både på lokal och nationell nivå. 8C: 10:00 Omhändertagen enligt LVU - vad händer sen? Barn som omhändertas enligt LVU har ofta haft en traumatisk barndom. De behöver en omfattande hjälp att bearbeta sina upplevelser. Tyvärr sker detta alltför sällan vilket riskerar att leda till bestående psykiska problem. Ingrid Skinner är socionom, leg psykoterapeut med handledarkompetens i psykosocialt arbete och psykoterapi. Ingrid har 20 års erfarenhet som handledare inom Socialtjänsten kring barn som far illa. 10:30 Att stå på egna ben - om unga som lämnar samhällsvården - hur går det för de unga då de lämnar samhällsvården? Vilket stöd efterfrågar de, och vilket stöd erhåller de? Så här säger Olivia: Ibland kan man känna sig väldigt ensam och utelämnad, man har ingen att vända sig till. När man är utslussad ifrån systemet, vart ska man vända sig då när man inte har någon förälder som fungerar? Olivias undran delas av många ungdomar i samma situation. I denna presentation redovisas resultat från intervjuer med 65 ungdomar som lämnat placeringar i familjehem eller HVB 14

15 Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Ingrids forskning är inriktad mot området barn och familj, med särskilt fokus på social barnavård och familjehemsvård. Yvonne Sjöblom är docent i socialt arbete och leg. psykoterapeut. Yvonne är verksam som universitetslektor och forskare vid Stockholms universitet och Linköpings universitet. Hennes forskningsområde behandlar unga och deras transitionsprocess mot vuxenblivandet. 8D: 10:00 Barndom och uppväxtvillkor - om barn till föräldrar med allvarlig psykisk ohälsa Vad säger forskningen om barn vars föräldrar lider av psykisk ohälsa? Olika perspektiv i synen på barnen Barndomens förutsättningar i dagens svenska samhälle Det beror på - olika slags barndomar för de här barnen Vad kan professionella och medmänniskor göra för barnen? Annemi Skerfving är socionom och projektledare vid Forum forskningscentrum för psykosocial hälsa, och har under många år verkat som lärare i socialt arbete vid Stockholms universitet. Annemi är författare till boken Att synliggöra de osynliga barnen - om barn till psykiskt sjuka föräldrar. Hon beräknas disputera under hösten 2013, med en avhandling om barndom och uppväxtvillkor för barn till föräldrar med allvarlig psykisk ohälsa. 10:30 Barn som misstänks fara illa hur beskrivs föräldrarna? Föreläsningen utgår från den första forskningsstudien i Sverige som handlar om sjukhuskuratorers arbete med barn som far illa. Denna presentation fokuserar på hur kuratorerna pratar om föräldrar utifrån sociala normer som genus, klass, funktionalitet och kultur/nationell bakgrund när de har en oro för att ett barn far illa. Hur beskrivs dessa föräldrar? Och vad innebär sociala normer för bedömningar om barn som far illa? Veronica Svärd är socionom, sjukhuskurator samt doktorand i socialt arbete på Mittuniversitetet. Avhandlingen som hon skriver undersöker sjukhuspersonals bedömningar av barn som far illa, med särskilt fokus på kuratorernas roll och bedömningar. 8E: Traumatiska minnen hos barn och vuxna Förutsättningar för att minnas och berätta Minnen av övergrepp och våld Intervju på minnespsykologisk grund Att ta emot berättelser om svåra upplevelser Sven Å Christianson är professor i psykologi vid Stockholms universitet, legitimerad psykolog och författare. Hans forskning rör framför allt människans minnesfunktion, brott och psykiskt trauma samt intervjumetodik. Med sin forskning, sina böcker och föreläsningar har Christianson etablerat sig som en av landets ledande rättspsykologer. Hans kunskaper och kliniska erfarenheter om förövare av grova sexual- och våldsbrott, traumatiska upplevelser hos barn och vuxna samt kognitiv intervjumetodik har fått stort inflytande för personal inom polisen, rättspsykiatrin kriminalvården och socialtjänsten. 8F: Hemmasittare barn och ungdomar som inte går till skolan Forskning visar att godkända betyg från grundskolan är en viktig indikator för hur det kommer att gå senare i livet. Att inte gå i skolan är förenat med stor risk för framtida misslyckanden på andra plan i livet, vilket leder till lidande för individen och stora kostnader för samhället. Det har tidigare saknats bra verktyg och metoder för att bemöta hemmasittande barn och ungdomar. Varför arbetet med hemmasittare behöver förbättras samt aktuellt kunskapsläge kring hemmasittare Orsaker till hemmasittande Faktorer som vidmakthåller hemmasittande Hur man kartlägger svårigheter och hur behandling kan gå till Kort beskrivning av HSP, ett manualbaserat behandlingsprogram som syftar till ökad skolnärvaro Peter Friberg har länge arbetat med skolfrånvarande barn och ungdomar. Han har mångårig erfarenhet av att hjälpa elever tillbaka till ett fungerande skolsammanhang. Peter är legitimerad psykolog och arbetar idag som utbildningsansvarig på Magelungen Utveckling i Stockholm. 8G: 10:00 Föräldrastöd i ett livsperspektiv vid neuropsykiatriska funktionshinder Vad händer efter utredningen? Vikten av stöd i vardagen Stöd under uppväxt Stöd vid övergång till vuxenlivet Pia Forsberg arbetar sedan 18 år med föräldrastöd och samordning för familjer som har barn med funktionshinder. Hon är även en van föreläsare och handledare. Tidigare har hon arbetat som barnsköterska och med forskning och verksamhetsutveckling inom barnsjukvården. 10:30 Särskilt samtalsstöd för föräldrar till barn med funktionsnedsättning Hur är det att bli förälder till ett barn med funktionsnedsättning? Specifika utmaningar i föräldraskapet Att stödja föräldrar efter diagnosen Information om Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Thomas Persson, leg psykolog/leg psykoterapeut, BUP Luleå/Boden. Akademikerförbundet SSRs yrkesförening för legitimerade psykoterapeuter presenterar: 8H: Behandling av psykisk ohälsa en klassfråga! Den psykiska ohälsan ökar dramatiskt. Trots att det är välkänt att psykoterapi har god effekt erbjuder inte den offentliga vården psykoterapi regelmässigt. Psykoterapi är idag en plånboksfråga! Birgitta Rydberg, landstingsråd, Folkpartiet liberalerna, Åke Nygren, professor, Karolinska Institutet, Kjell Jonsson, leg psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi, Diana Segerstedt, leg. psykoterapeut, socionom och handledare, BUP mottagningen i Luleå och Boden. 15

16 11:10-12:10 VALBART PASS 9 9: Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare lunch serveras i utställningshallen. 9A: Personligt ledarskap - en föreläsning om chefskap, ledarskap, äktenskap, föräldraskap, vänskap eller galenskap Personligt ledarskap handlar om att du tar aktiva beslut, tar ansvar för dina handlingar och därmed kan påverka resultatet av hur din verklighet kommer att se ut. Allt beror på vilka val vi gör och hur vi gör dem. Många gånger fokuserar ledarskap på att leda andra människor men egentligen börjar det med oss själva. Först när vi är bra på att leda oss själva så blir vi bra på att leda andra. Grunden för ett bra personligt ledarskap handlar om att kunna bekräfta sina egna egenskaper för att kunna möta livets möjligheter och utmaningar. Personligt ledarskap är en färskvara, precis som den fysiska konditionen, och därför är det viktigt att regelbundet träna sina egenskaper för att kunna må lika bra i motgång som i medgång. Genom igenkännande berättelser och aha-upplevelser delar Torkild Sköld med sig av tips och verktyg för att bygga upp ett starkare personligt ledarskap och mer framgångsrikt eget liv. Personligt ledarskap Personligt varumärke Motivation för framgång Vi är mer än vad vi gör Ingenting är självklart Positivt fokus Ta ansvar Torkild Sköld är en av kometerna inom föreläsarvärlden i Sverige och utsågs till årets bästa nya föreläsare 2011 av Riksförbundet för coacher och föreläsare. Torkild är utbildad yrkesofficer och civilekonom. Han har jobbat med ledarskap i mer än 30 år både i Sverige och internationellt. Torkilds föreläsning präglas av att han delar med sig av egna erfarenheter, det är högt tempo, massor av skratt och fullt av verktyg att börja använda sig av direkt i vardagen. 9B: Brukarinflytande - medborgarmakt eller särintresse? Brukarorganisationernas anspråk på att delta i utveckling, utförande och uppföljning av missbruks- och beroendevården En vinna-vinna-situation som ställer frågor om demokrati, patient- och brukarinflytande på sin spets Hur undviker vi att ställa grupper mot varandra i arbetet med att påverka politiken? Hur kan brukarorganisationerna bidra konstruktivt i utvecklingen av verksamheterna? Camilla Svenonius, informatör och projektledare på RFHL, Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling. RFHL arbetar med inflytandefrågor i missbruks- och beroendevården och har sedan fyra år ett samarbetsprojekt med Sveriges kommuner för att ta fram modeller för inflytande som gör skillnad. 9C: 11:10 Kan strukturerade bedömningsmetoder förbättra socialtjänstens utredningar av unga lagöverträdare? Strukturerade bedömningsmetoder inom socialtjänsten för att bedöma ungas behov av vård: Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD) Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY). Resultat från en svensk studie presenteras och diskuteras Therese Åström är socionom och doktorand, verksam vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet. 11:40 Kriminalitetsprogram utifrån Gregory Batesons systemteoretiska perspektiv Om människans behov av att definiera sig själv och sitt sammanhang Verktygen att återskapa sig själv utifrån ett hållbart perspektiv Om konflikter, dubbelbindningar och stressrespons och vad det i förlängningen leder till Grupperingar i utanförskap: självorganiserande och reglerande effekt i kriminella system Att skapa trygghet och möjliggöra behandling Nino Baraka, Coach & Care Support. Coach & Care Support arbetar med målgruppen unga vuxna män (18-29 år), kriminalitet och missbruk, med eller utan neuropsykiatriska diagnoser. Nino arbetade åren på Lugna gatan/fryshuset Han är utbildad handledare i konflikthantering och ART. Ett maskrosbarn som bott sina tio första år i olika fosterhem. Svensk Socialpolitisk förening presenterar: 9D: Från den oändliga välfärdsstaten till vadå? Ett kulturpolitiskt och praktikerorienterat samtal om vart den generella välfärden tog vägen och vad socialpolitiken egentligen består av idag talets Sverige präglades av en optimism om den generella välfärden. Den byggdes ut rekordsnabbt, inkomstklyftorna minskade dramatiskt och den generella välfärdens möjligheter ansågs oändliga. Nu 40 år senare kan vi se tillbaka på en välfärdspolitik som fortfarande är i världsklass, men där brustna illusioner och ambitionsnivåer blir allt tydligare och där socialpolitiken syns allt mindre. Har vi gått från att vara medborgare med ett gemensamt uppdrag till att bli individer och skattebetalare med en syn på välfärden som ett rent köp-säljsystem också från den enskildas perspektiv? En kultur- och idépolitiker och en erfaren praktiker tittar både bakåt och framåt för att sia om den generella välfärdens långtidsprognos i ett reflekterande samtal. Bengt Göransson, fd kulturminister (s) samt flitig idédebattör och seminariearrangör, Lotta Persson, nyligen avgången socialchef i Botkyrka, som har ett mångårigt praktikerperspektiv på socialpolitiken, från 1970-talet till idag och Camilla Sköld, socialpolitisk chef, Akademikerförbundet SSR (moderator.) 9E: Vi är våra relationer om anknytning Människolivet börjar med anknytningen, det starka känslomässiga band som ett barn knyter till de personer som finns i dess närhet. Det medfödda anknytningsbeteendet utvecklades som evolutionens svar på frågan om hur hjälp- 16

17 Foto: Mia Caelsson lösa ungar ska kunna överleva i en farofylld värld. I sitt föredrag presenterar Tor Wennerberg viktiga drag i aktuell anknytningsforskning, med särskild tonvikt på den evolutionära förklaringen till varför nära relationer är så betydelsefulla för människan. Tor Wennerberg är legitimerad psykolog och författare till boken Vi är våra relationer som presenterar anknytningsteorin. Han är i höst aktuell med boken Själv och tillsammans, som beskriver de dubbla mänskliga drivkrafterna att komma andra människor nära och att samtidigt utveckla en självständig identitet. 9F: Insatser för dem som står längst bort från arbetsmarknaden I Stockholms stad ansvarar Jobbtorg för huvuddelen av kommunens insatser till de arbetssökande som uppbär försörjningsstöd, men för sökanden som står allra längst från arbetsmarknaden har stadsdelsförvaltningarna ansvaret fick socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna i uppdrag att utveckla de arbetsmarknadsinsatser som tillhandahålls för dem som står långt från arbetsmarknaden En arbetsgrupp har kartlagt målgruppens behov och jämfört med de insatser som finns tillgängliga Förslag till hur insatserna behöver utvecklas för att bättre matcha målgruppernas behov Arbetsgruppen har också jobbat med processen, från utredning till rätt insats till uppföljning till avslut Cajsa Augustsson Werr är socionom med bakgrund som socialsekreterare inom försörjningsstöd samt har på senare tid arbetat med arbetsmarknadsfrågor inom Stockholm stad. Cajsa arbetar som processtödjare i ett samverkansuppdrag mellan socialförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholm stad, som har fokus på att ta fram nya bedömningsinstrument för personer som söker försörjningsstöd. Annelie Sjöberg arbetar som strateg på socialförvaltningen i Stockholms stad. Hon är socionom och har erfarenheter från flera olika områden inom socialtjänsten. Sedan 2012 är Annelie delaktig i att samordna utvecklingen av gemensamma bedömningsinstrument inom ekonomiskt bistånd samt se över insatserna för de sökande som står längst bort från arbetsmarknaden. 9H: 11:10 Nyckeln till framgång - om samarbete med skolan vid MST-behandling Vilka faktorer gör en behandling framgångsrik? Om kontakt med skolpersonal och att komma in i skolan Utmaningar då man ska engagera skolpersonal i en behandling Emma Ulfsdotter och Geena Jacobsson är MST Sveriges konsulter. Genom handledning varje vecka samt kontinuerlig fortbildning av teamen och terapeuter ser Emma och Geena till att MSTterapeuterna levererar denna evidensbaserade metod på ett troget sätt. 11:40 Elever i tvångsvård - samverkan för en obruten skolgång Modell som stärker elevens skolförankring under placeringen på SiS särskilda ungdomshem Överlämning och uppdrag från kommunen till SiS skola vid placering och från SiS skola till mottagande skola i kommunen, efter utskrivning Att stärka elevens skolidentitet och att upprätthålla skolförankringen under tiden eleven vistas på ungdomshemmet Marcus Eriksson, projektledare, Statens institutionsstyrelse och Lars-Åke Larsson, samordnare, European Agency for Development in Special Need Education, Specialpedagogiska skolmyndigheten. 9G: Hur uthängning i sociala medier påverkar arbetsmiljön för socionomer Den som upplever sig orättvist behandlad av samhället har numera kraftfulla verktyg för att påverka och skapa diskussion kring sitt ärende Många drar sig inte för publicera handläggares namn och personuppgifter Hur tar vi hand om kollegor som drabbas? Hur påverkas karriären som socionom av förtal på nätet? Henrik Sköld är socionom och arbetar som strateg inom sociala medier med negativ exponering som specialområde. Han föreläser och utbildar om hur arbetsmiljön påverkas av de nya mediernas framväxt. Han är en inspirerande och roande föreläsare där autentiska exempel och vetenskaplig förankring är centrala delar. 17

18 12:20-13:20 VALBART PASS 10 10: Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare lunch serveras i utställningshallen. 10A: Opiaters mening och makt - konstruktioner av heroin och metadon i en restriktiv narkotikapolitik Hur underhållsbehandling med metadon/buprenorfin diskuteras inom ramen för svensk restriktiv narkotikapolitik Empiriska exempel på hur olika aktörer på området resonerar för att göra vårdformen mindre kontroversiell Tycks Sverige vara på väg mot mer skadelindrande ambitioner när det gäller vården av opiatberoende personer? Mats Ekendahl är socionom och docent i socialt arbete. Han är verksam som lektor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Hans forskning bygger i vid mening på hur klienter och praktiker ser på och förhåller sig till svensk missbrukarvård. 10B: Ledarskap i socialtjänsten: förutsättningar, hinder och möjligheter Vad säger forskningen om ledarskap i socialtjänsten? Vilket ledarskap är effektivt i den här typen av organisationer? Vad är ett transformellt ledarskap? Vilka faktorer kan hjälpa eller hindra ledarskapsprocessen? Susanne Tafvelin är leg. psykolog och forskare vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet. Hon har nyligen disputerat med en avhandling som handlar om förutsättningar för och konsekvenser av ett transformellt ledarskap i socialtjänsten. 10C: Socialtjänstens roll vid samverkan med påföljdssystemet för unga - brytpunkter och dilemman när barn och unga misstänks för allvarliga brott Barns brottslighet och ambitionerna med olika samhälleliga interventioner Ett straffrättsligt paradigmskifte? Straff kontra vård Barnets bästa eller rättvisa straff? Vetenskapliga argument för olika typer av insatser Några slutsatser om socialtjänstens utmaningar Michael Tärnfalk är socionom, filosofie doktor och lektor i socialt arbete med särskild inriktning mot rättsvetenskap. Michael har tidigare arbetat som resursperson för barn med särskilda behov på fritidshem och på 12 hem innan han kom att arbeta som socialsekreterare i över tio år inom socialtjänsten i Stockholm och på Fryshuset. Michael har genomfört utredningsuppdrag åt Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse innan han disputerade 2007 med avhandlingen Barn och brott - en studie om socialtjänstens roll i straffprocessen för unga lagöverträdare. Michael är verksam som lektor vid Stockholms universitet, Socialhögskolan, där han i huvudsak undervisar i social- och straffrätt samt utredningsmetodik på grund- och mastersnivå. Michael har även skrivit boken Professionella yttranden socialtjänstens roll när unga misstänks för brott (planeras utkomma på Natur och Kultur under 2014). Foto: Mia Caelsson 10D: MI - motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer Kort om grunderna i MI Hur MI kan användas i arbete med klienter som utsatts för våld i nära relationer Motstridiga känslor och tankar som är vanliga hos våldsoffer till att förändra sin situation Våldsoffer som stannar kvar i relationen eller drar tillbaka anmälan efter mycket tvekan Handfasta exempel på hur MI kan användas Liria Ortiz är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare. Liria är lärare i Motiverande samtal med bland annat inriktningen våld i nära relationer. Hon är medlem av nätverket MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) och skribent på Dagens Nyheter. Presentationen baseras på den nya boken MI - Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer av Liria Ortiz. Boken ges som present till alla som kommer till föreläsningen. 10E: Att se sig själv i andra om mentalisering Vad gör vi när vi mentaliserar? Att mentalisera har beskrivits som att kunna se sig själv utifrån och andra människor inifrån. Denna unikt mänskliga förmåga att kunna uppfatta sig själv och andra som varelser med psykologiskt djup, som agerar utifrån inre, mentala tillstånd som känslor och tankar, har visat sig ha stor betydelse för vårt psykiska välbefinnande. I sitt föredrag diskuterar Tor Wennerberg mentaliseringsförmågans betydelse, och hur den påverkas av våra tidiga relationserfarenheter. Tor Wennerberg är legitimerad psykolog och författare till boken Vi är våra relationer som presenterar anknytningsteorin. Han är i höst aktuell med boken Själv och tillsammans, som beskriver de dubbla mänskliga drivkrafterna att komma andra människor nära och att samtidigt utveckla en självständig identitet. 10F: Lojal, lydig och tystad: om nya styrsystem, förändrade arbetsvillkor och ökade arbetskrav Om decentraliserat ansvar och bristfällig dialog i socialtjänsten Införandet av de nya styrsystem som brukar benämnas New Public Management har förändrat såväl arbetssituationen som arbetsinnehållet, och i många fall inneburit ökade arbetskrav för de anställda i socialtjänsten Att hålla en budget i balans framträder som det viktigaste målet och det tycks råda en tystnadens kultur, där man inte får föra vidare synpunkter, kritik eller helt enkelt berätta hur det faktiskt är Wanja Astvik, fil. dr och forskare och Marika Melin, fil. dr och forskare, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. 10G: Att styra genom att identifiera kvalitetskrav och följa upp en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre Vilka behov ska den upphandlade tjänsten tillgodose? Vilka kvalitetsområden och kvalitetsfaktorer med kännetecken kan bli aktuella? Riskbedömning hur allvarliga kan konsekvenserna bli för den enskilde vid bristande kvalitet och hur stor är sannolikheten för att brister i kvaliteten uppstår? 18

19 Uppföljning av verksamhet, avtal och beslut Ann-Christin Sultan, Socialstyrelsen, projektledare och författare av rapporten Att ställa krav på kvalitet och följa upp en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre. 10H: 12:20 Barnperspektivet i praktiken - så arbetar vi i Sollentuna kommun Vad menar vi med barnperspektiv? Varför är det viktigt att samtala med barn? Förutsättningar för att tala med barn Hur samtalar vi med barn utifrån ett utredande syfte? Vad är viktigt att tänka på när vi pratar med barn som har en funktionsnedsättning Vilka svårigheter möter vi i praktiken gällande barnets delaktighet? Birgitta Malmström är socionom och arbetar i Sollentuna kommun. Hon har sedan 1997 arbetat med myndighetsutövning inom LSS och SoL med barn och unga som har en funktionsnedsättning. I arbetet ingår även placering och uppföljning av insatser. Anna Cernvall är socionom och arbetar som LSS-handläggare med inriktning på barn och unga i Sollentuna kommun. Anna har tidigare arbetat med barn och unga med funktionsnedsättning på utförarsidan. 12:50 DUR (Dokumentation, Utvärdering, Resultat) för utredning och uppföljning inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri Vad är DUR och hur används det i handläggningen i Stockholms stad? Hur uppmärksammas barnperspektivet i DURutredningen? Vad ser vi för effekter av användningen av DUR i handläggningen? Anna Lindskog är beteendevetare och arbetar som strateg inom socialpsykiatri vid socialförvaltningen i Stockholms stad. Hon ansvarade för utvecklingen av en DUR-version för verksamhetsområdet socialpsykiatri och ansvarar även idag för denna i Stockholms stad. Anna har tidigare arbetat både som handläggare och utförarchef inom verksamhetsområdet. Malin Torberger är socionom och statsvetare och arbetar som projektledare vid socialförvaltningen i Stockholms stad. Malin ansvarade för utvecklingen av en version av DUR som används i handläggningen av barn- och ungdomsärenden inom funktionshinderomsorgen i staden och ansvarar idag för de båda DUR-versioner som finns inom funktionshinderomsorgen. Tidigare har Malin arbetat som handläggare, främst inom verksamhetsområdena funktionsnedsättning och socialpsykiatri. 13:30-14:30 VALBART PASS 11 11: Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare lunch serveras i utställningshallen. 11A: Stockholms stads socialtjänst i världsklass 2030 Evidensbaserad praktik och resultatstyrning skapar förutsättningar för en lärande organisation Kompetensutvecklingsprojekt omsätter teori till praktik genom case/fallbeskrivningar Att sätta ord på och beskriva socialtjänstens arbete utifrån den evidensbaserade praktikens steg bidrar till en lärande organisation Lars Oscarsson, professor i socialt arbete, Ersta-Sköndals högskola. Alexandra Göransson, fil. dr och biträdande avdelningschef på socialtjänstavdelningen vid Socialförvaltningen, Stockholms stad, samt två projektmedarbetare från socialfondsprojektet En evidensbaserad praktik inom socialtjänstens barn och ungdomsvård. 11B: Tvångsvård av missbrukare (LVM) LVM ställer krav på skyndsam handläggning vad innebär det? Vad ska du som handläggare tänka på? Vad hände med Missbruksutredningen? Vilka förslag blev kvar och vad innebär de? Anette Schierbeck är jurist och arbetar som enhetschef vid Statens institutionsstyrelse. Hon har tidigare bl.a. arbetat på domstol och inom kriminalvården. Anette har flerårig vana vid att undervisa t.ex. i socialrätt, förvaltningsrätt samt i offentlighet och sekretess. 11C: Hur ska en modern och trygg socialförsäkring se ut och fungera? En lägesbeskrivning av hur arbetet fortskrider i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Utredningen ska senast i januari 2015 lämna förslag om hur framtidens sjuk-, arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkringar ska vara utformade. I uppdraget ingår också att förslaget ska ha en bred politisk förankring. Läs mer på Gunnar Axén är från och med hösten 2010 ordförande för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Gunnar kommer från Norrköping, är riksdagsledamot sedan 1998 och ordförande i socialförsäkringsutskottet sedan Han har tidigare varit kommunpolitiker och under den tiden bland annat arbetat med sociala frågor. 11D: 13:30 Förluster om sorg och livsomställning Kriser och konflikter tillhör livets utmaningar. Forskning visar att mycken psykisk ohälsa har sina rötter i ouppklarade sorger. Men förluster kan också leda till ökad livsmening och stärkt självkänsla. Stödet vid de stora katastroferna brukar fungera väl. Det är dock sämre ställt vid människors vardagskatastrofer såsom skilsmässa, sjukdom och dödsfall. Olika teoriers styrkor och svagheter för sorgearbete Komplikationer i samband med psykosocialt stöd från närstående och professionella Vad innebär det att bearbeta en förlust? Myter, forskningsresultat och behandlingserfarenheter 19

20 Barbro Lennéer Axelson är universitetslektor på Institutionen för Socialt Arbete, Göteborgs universitet, leg. psykoterapeut och författare. Hon är bland annat författare till läroböckerna Förluster - om sorg och livsomställning och tillsammans med I Thylefors: Arbetsgruppens Psykologi och Konflikter - uppkomst, dynamik och hantering. 14:00 Vad du som socionom bör tänka på i mötet med tonåringar som har förlorat en familjemedlem i suicid Presentation av tre studier om tonåringar som har förlorat en familjemedlem i självmord Vem är jag när mamma eller pappa tog sitt liv? När det sociala nätverket inte räcker till Chatt på nätet källa till samhörighet eller känslor av annorlundaskap Anneli Silvén Hagström är socionom, steg-ett utbildad psykoterapeut och doktorand i socialt arbete vid Avdelningen för socialt arbete, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Hon har 10 års erfarenhet av arbete som kurator inom somatisk- och psykiatrisk barn- och ungdomssjukvård (BUP). 11E: PRIO - att förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg Anders Printz är utsedd av regeringen att samordna statens insatser inom psykisk ohälsa. Anders är jurist, men har även drygt tio års erfarenhet som mentalskötare inom olika verksamheter av den psykiatriska vården. Han har sedan 2002 haft olika roller på Socialstyrelsen och även varit sekreterare i den statliga utredningen Nationell psykiatrisamordning och under en period jurist på Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Nu leder han samordningsfunktionen på Socialdepartementet och i hans uppdrag är dialogen med beslutsfattare och övriga anställda och frivilliga inom vård och omsorg central. Du kan följa Anders på och på 11F: Delat beslutsfattande i socialtjänsten - en metod för ökat brukarinflytande Från flera håll lyfts kraven på att öka klienters och patienters medverkan och inflytande i vård och omsorg. Det finns i många verksamheter upparbetade system för inflytande på verksamhetsnivå, till exempel brukarråd. Delat beslutsfattande är en metod för att främja inflytande på individnivå. Metoden förordas i nationella riktlinjer för psykosociala insatser samt i vägledningen Att ge ordet vari flera metoder för ökat inflytande beskrivs. Marit beskriver ett utvecklingsprojekt som syftar till att utveckla delat beslutsfattande för socialtjänstens verksamheter. Marit Grönberg Eskel arbetar som forskare på Socialstyrelsen, med särskilt intresse för frågor som rör evidensbaserad praktik och brukarinflytande. Marit är disputerad i sociologi och har arbetat med bland annat patientinflytandefrågor i psykiatri. 11G: 13:30 Att minska personalomsättning bland barnavårdshandläggare - skapa förutsättningar för ökad kvalité i arbetet med utsatta barn Att återskapa barnavårdsarbete som karriäryrke för socionomer Yrkets utveckling Förändringar som behöver ske Resultat av förändringsförsök Vad vi kan vänta oss i närmaste framtiden Anna-Lena Lindquist är docent i socialt arbete vid Stockholms universitet och har under perioden deltagit i och utvärderat ett projekt som syftat till att minska personalomsättning bland barnavårdshandläggare i kommunerna i Uppsala län och därigenom skapa förutsättningar för ökad kvalité i arbetet med utsatta barn. 14:00 Närd inte tärd - kompetensutveckling för socialsekreterare inom barn och ungdomsvården Varför kompetenssatsa inom social barn- och ungdomsvård? Hur har projektet genomförts? Vilka framgångsfaktorer och svaga punkter har vi identifierat under projekttiden? Långsiktiga mål i projektet - att personalomsättningen och ohälsan bland dessa socialarbetare ska minska. Hur kan du arbeta för att möjliggöra en sådan målsättning? Sofia Lager Millton är FoU-ledare inom området Barn och Unga på Regionförbundet i Jönköpings län. Helena Post Mårtensson är FoU-ledare inom området Barn och Unga på Regionförbundet i Jönköpings län, projektledare för Närd inte tärd, kompetensutveckling för socialsekreterare inom barn och ungdomsvården. 11H: Ego Nova - nationellt informationsprojekt om självskadebeteende och ätstörningar Om självskadebeteende och ätstörningar och vägen därifrån! Informationsprojektet Ego Nova om att öka kunskaper samt att verka mot fördomar och stigmatisering Stödverksamhet ur ett salutogent perspektiv att fokusera på framsteg framför bakslag, lösningar framför problem och på hälsa framför sjukdom Känslor och tankar bakom beteendet samt hur detta kan förändras Conny Allaskog, ordförande i föreningen SHEDO (Self Harm and Eating Disorders Organisation) och projektledare för Ego Nova. Conny är socionom och har bland annat arbetat som sektionschef i Malmö Stad och utredare på Försäkringskassan, men han är också anhörig till en person som lidit av ett svårt självskadebeteende och ätstörning. Conny arbetar med att öka kunskapen om ätstörningar och självskadebeteende och arbeta för en bättre vård för drabbade och stöd till anhöriga. Anna Olsson, styrelseledamot föreningen i SHEDO. Anna har tidigare varit drabbad av själskadebeteende, men är idag frisk. Anna arbetar nu med att sprida information och ge stöd åt andra i liknande situationer, bland annat genom föreläsningar i olika delar av landet. 14:30-15:00 Eftermiddagskaffe, tid att besöka utställarna 20

21 15:00-16:00 VALBART PASS 12 12A: En ny psykiatrilag, innehåll och konsekvenser Förslag till ny tvångspsykiatrilag (intagningskriterier, tvångsåtgärder m.m.) Ett nytt sätt att behandla psykiskt störda lagöverträdare Konsekvenser för allmänpsykiatrin Konsekvenser för rättspsykiatrin Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Jerry Eriksson, kammarrättslagman, domare i förvaltningsdomstol och som det verksam på Kammarrätten i Stockholm sedan Jerry var regeringens ensamutredare i Psykiatrilags-utredningen som under tiden arbetade fram förslag till ny psykiatrilagstiftning. Förslagen lämnades till uppdragsgivaren i april 2012 och har sedan dess remissbehandlats. 12B: Tyvärr, det finns inga enkla narkotikapolitiska lösningar om fördelar och nackdelar med olika narkotikapolitiska och skadereducerande åtgärder Vad innebär det för svensk horisont när två amerikanska delstater har röstat för legalisering av cannabis? Hur ser diskussionerna ut inom FN respektive EU avseende avkriminalisering och legalisering? Vad säger forskningen om skadereducerande åtgärder som sprutbytesprogram, underhållsbehandling, ADHDmedicinering för vuxna med mera? Vilken roll kommer den medicininfria vården ha i framtiden? Bengt Svensson är professor i socialt arbete vid Malmö högskola. Han har bland annat forskat om narkotikaanvändares livsstilar, tvångsvård, sambandet missbruk/ sexualitet och narkotikapolitik. Sommaren 2012 kom hans senaste bok Narkotikapolitik och narkotikadebatt. Han har arbetet i många år som socialarbetare, främst inom specialiserad narkomanvård och på socialbyrå. 12C: 15:00 Placerade barn vår framtids största utmaning Många placerade barn och unga får inte samma möjligheter till ett gott vuxenliv som andra barn och unga Om utfall för placerade barn gymnasiebehörighet, ekonomiskt bistånd senare i livet, dödlighet och användande av antidepressiva läkemedel samt sömnmedel Resultat per kommun och landsting samt Socialstyrelsens rekommendationer Hur kan kommuner och landsting arbeta vidare för att stärka placerade barns situation? Matilda Hansson är nationalekonom och arbetar som utredare på Socialstyrelsen. Matilda var projektledare för Socialstyrelsens utvärdering av vård och omsorg om placerade barn som publicerades i mars 2013 och är involverad i utvecklingen av effektivitetsindikatorer inom öppna jämförelser av den sociala barn och ungdomsvården. 15:30 BRA-fam en standardiserad bedömningsmetod för bedömning och rekrytering av familjehem Behövs standardiserade bedömningsmetoder inom socialtjänsten? Vad är BRA-fam och vad är syftet med bedömningsmetoden? Vilken kunskap ligger till grund för utvecklingen av BRA-fam? Hur ska BRA-fam användas? Pia Kyhle Westermark är sociolog och forskare med fokus på placerade barn och unga inom socialtjänsten. Pias forskningsområden är behandlingsforskning, effektutvärderingar och utveckling av bedömningsmetoder. Hon arbetar på Socialstyrelsen och har varit projektledare för utvecklingen av BRA-fam en standardiserad bedömningsmetod vid rekrytering av familjehem. 12D: 15:00 The black box - en föreläsning om möjligheten, och nödvändigheten av, att förklara och utvärdera psykosocialt arbete inom hälso- och sjukvården Psykosocialt och socialt arbete - definitioner och beskrivningar Utvärderingar, definition och beskrivning Kritik mot utvärderingar Utvärdering och Evidensbaserad praktik (EBP) Klassificering och indelning av utvärderingsmodeller, top down och bottom up Att förklara och utvärdera psykosocialt arbete inom hälso- och sjukvården: The black box, KAIMeRmodellen och utvärderingsmodellernas relevans för psykosocialt arbete inom hälso- och sjukvården Håkan Landpers har under nio år arbetat som sjukhuskurator vid Falu Lasarett. Just nu arbetar han på Socialförvaltningen, Falu kommun. 15:30 Aktivt bemötande är när du som kurator eller socialsekreterare är drivande i samtalet Hur medveten är du om ditt bemötande mot brukare? Aktivt bemötande handlar om att var kreativ i samtalet/ mötet Aktivt bemötande är att lära känna sig själv som verktyg och att se brukaren Aktivt bemötande handlar om att möta brukare som individer, på olika sätt, men med lika värde Bemötandet är viktigare än den teoretiska metod du använder dig av Lars Jonjack, Kreativus. Lars är socionom och har under många år arbetat inom socialt arbete, bl.a. på behandlingshem, inom socialtjänsten och i skolan. Han började sin yrkeskarriär med att utbilda sig till skådespelare och arbetade med det i tio år runt om i landet. Dessa erfarenheter mixar Lars när han föreläser om bemötande. 12E: Barn och unga i migration nya utmaningar för den sociala barnavården Mottagande av ensamkommande barn barns behov och rättigheter, socialtjänstens ansvar och roll Medicinska åldersbedömningar för barn i övre tonåren Barn med uppgivenhetssyndrom ( apatiska barn ) ansvar, roller och samverkan Socialnämndernas ansvar för placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas Katarina Munier, socionom och utredare vid Socialstyrelsen har lång erfarenhet av arbete med barn och unga, ansvarar för arbetet med BBIC i Sverige och har utarbetat vägledning om ensamkommande barn, 21

22 dokumentation av barns bästa i socialtjänsten, utformat rekommendationer om medicinska åldersbedömningar mm. Elis Envall, socionom och utredare vid Socialstyrelsen har utarbetat vägledning om barn med uppgivenhetssyndrom, rekommendationer om medicinska åldersbedömningar, arbetat med bl.a. våld i nära relation och barn som bevittnat våld och har lång erfarenhet av arbete med mänskliga rättigheter i socialt arbete både i Sverige och internationellt. 12F: Gemensamma bedömningsinstrument inom ekonomiskt bistånd 2012 fick socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna i uppdrag att utveckla gemensamma bedömningsinstrument för ekonomiskt bistånd. Målet är att fler sökande ska få rätt insats från början och att vägen till varaktig försörjning ska bli kortare. Två olika bedömningsinstrument, ett för initial bedömning och ett för fördjupad bedömning, har testats i pilotfaser inom enheterna för ekonomiskt bistånd och Jobbtorg Instrumenten och användandet har utvärderats av arbetsgrupper efter varje pilotfas En plan för implementering i hela staden har tagits fram Patricia Hamberg är processtödjare i ett samverkansuppdrag mellan socialförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad, som har fokus på att ta fram nya bedömningsinstrument för personer som söker försörjningsstöd. I uppdraget ingår även att sammanställa befintliga arbetsmarknadsinsatser i stadsdelsförvaltningarna och identifiera utvecklingsbehov inom dessa. Annelie Sjöberg arbetar som strateg på socialförvaltningen i Stockholms stad. Hon är socionom och har erfarenheter från flera olika områden inom socialtjänsten. Sedan 2012 är Annelie delaktig i att samordna utvecklingen av gemensamma bedömningsinstrument inom ekonomiskt bistånd samt se över insatserna för de sökande som står längst bort från arbetsmarknaden. 12G: 15:00 Behov eller budget? Om biståndshandläggning i äldreomsorgen Hur omvandlas biståndsbeslut till vård och omsorg i praktiken? Under vilka villkor arbetar biståndshandläggare och omsorgspersonal? Vad behöver förändras för att biståndshandläggningen ska bidra till en vård och omsorg av hög kvalitet? Camilla Sköld är socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR och Anna Werkelin Ahlin är utredare på Kommunal. De arbetar i ett förbundsgemensamt projekt som syftar till att stärka kvalitén i äldreomsorgen. Med utgångspunkt i medlemmarnas arbetsvillkor, alltså biståndhandläggare, chefer och omsorgspersonal, har de kartlagt villkoren för biståndshandläggningen, hur det påverkar vården och omsorgen och vad som behöver förändras för att den äldre ska få omvårdnad av hög kvalitet. 15:30 Att fatta beslut om hemtjänstinsatser i särskilt boende Trosa kommun har arbetat i över 10 år med insatsbeslut i särskilt boende så här ser vi på föreskriften från Socialstyrelsen SOSFS 2012:12 Så här gör vi för att på ett enkelt sätt arbeta med insatsbeslut i särskilt boende Sofia Carlström, biståndshandläggare och Per-Uno Nilsson, myndighetschef, Trosa kommun. 12H: 15:00 Hur hjälper du en person med vanföreställningar inom Socialtjänsten? Författaren Pebbles Karlsson Ambrose talar om sin bok Jag vet inte var psykoser kommer ifrån. Om att insjukna i och leva med en psykossjukdom. Om att ha en psykos och hur det kan upplevas inifrån Enklare information om statistik, fakta och om forskningsresultat om psykossjukdomar Om livsbelastningar och genetisk skörhet Svårigheten att bemöta en person med vanföreställningar som behöver hjälp hör om hur socialtjänsten har bidragit till ett bättre liv för mig Vikten av helikoptervy många kontakter med samhället: psykiatrin, övrig vård, socialtjänst och Försäkringskassa Tips på samarbeten och förslag på hur du kan tänka Om integritetshinder och tystnadsplikt Lite om hur du kan hjälpa barn (även vid förlossningspsykos) och anhöriga till psykospatienter samt socialtjänstens relation till dem alla Pebbles Karlsson Ambrose är född 1970 och arbetade i många år inom reklambranschen på reklambyråer och marknadsavdelningar. Efter sin andra psykos fick hon diagnosen schizoaffektivt syndrom och brottas nu med en psykosproblematik i sin vardag. 15:30 Mitt liv med Aspergers syndrom och tvångssyndrom Om arbete, boende, fritid och relationer Hanna Danmo är 34 år och arbetar sedan många år på Autism- och Aspergerförbundet. Hon har en trygghetsanställning på halvtid som skribent i medlemstidningen Ögonblick och föreläser regelbundet. På fritiden uppträder hon som ståuppkomiker och skämtar om sina diagnoser. Hanna bor i Skärholmen i Stockholm och får vardagen att fungera med hjälp av boendestödjare. 22

- Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn.

- Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn. 2015-07-27 Innovativa arbetsformer för socialtjänsten - Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn. Innovativa arbetsformer för socialtjänsten - Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn.

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm

rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm Samtal med barn och ungdomar, 7,5 högskolepoäng Inledning Vad är

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans

Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans Socionomyrket är fantastiskt vi citerar gärna ett blogginlägg från en socialsekreterare. Om ni bara visste hur mycket

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Missbruk & Samsjuklighet Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 september 2009

Missbruk & Samsjuklighet Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 september 2009 Missbruk & Samsjuklighet Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 september 2009 TALARE FRÅN Beroendecentrum Stockholm Kriminalvården region Stockholm Daniel Uppström Kommunförbundet Norrbotten Marja-Leena

Läs mer

Missbrukande kvinnor

Missbrukande kvinnor Grupprabatt! Gå fyra betala för tre! Missbrukande kvinnor Nya riskgrupper, verksamma insatser och ett förbättrat bemötande Ändrade drogvanor och nya riskgrupper ta del av senaste nytt! Lär dig mer om missbruk

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Inbjudan till konferens i den 10-11 februari 2011 TALARE Högskolan Jönköping Cecilia Henning Nora kommun Gunilla Jansson Barbro Sahlin Tidaholms kommun Christina

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

LIKA men OLIKA LIKA SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014. Svenska förbundet för Specialpedagogik

LIKA men OLIKA LIKA SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014. Svenska förbundet för Specialpedagogik SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014 LIKA men OLIKA LIKA Svenska förbundet för Specialpedagogik ARRANGÖR: SÖDRA SVERIGES FÖRENING FÖR SPECIALPEDAGOGIK Torsdag 13 november

Läs mer

VISA VÄGAR. 28 maj 2015 ABF-huset,Stockholm

VISA VÄGAR. 28 maj 2015 ABF-huset,Stockholm VISA VÄGAR 2015 28 maj 2015 ABF-huset,Stockholm Arrangörer Konferensen arrangeras av NSPH i samarbete med PRIO-samordningen (Regeringskansliet), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen,

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken?

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken? Ny möjlighet att delta på SIPU:s missbrukskonferens! Konferensen hölls första gången i maj 2015, med 100% nöjda deltagare! Nu genomför SIPU åter konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks-

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld Folkhälsomyndigheten, 2014 Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Forshaga kommun samverkar med Karlstad universitet och arbetslivet

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

för socialt förebyggande arbete

för socialt förebyggande arbete Policy för socialt förebyggande arbete Innehåll Inledning 3 Definition av socialt förebyggande arbete 4 Kompetens för socialt förebyggande arbete 4 En generalist specialiserad på sociala sammanhang 5 Arenor

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2009 våren 2010 Innehåll UTBILDNINGAR Temadag om ensamkommande flyktingbarn...sid 4 Barnuppfostran i olika kulturer...sid 5 De små sammanhangens

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Forum för familjerättssekreterare

Forum för familjerättssekreterare Forum för familjerättssekreterare Inbjudan till konferens i Stockholm den 6-7 december 2010 LYSSNA TILL Familjerättssocionomernas Riksförening (FSR) Cecilia J Granberg Ordförande Halmstad kommun Kristina

Läs mer

Lyckas med din samverkan! NATIONELLT FORUM 2014: FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Fler till egen försörjning med rätt insatser

Lyckas med din samverkan! NATIONELLT FORUM 2014: FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Fler till egen försörjning med rätt insatser inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 september 2014 DU FÅR MÖTA E-delegationens projekt EIF Margaretha Holmlund Utredare på CSN Timo Pöllänen, verksamhetschef Linda Hellström, socialsekreterare

Läs mer

Policy. för socionomer i hälso- och sjukvård. Modell för kompetens- och karriärutveckling

Policy. för socionomer i hälso- och sjukvård. Modell för kompetens- och karriärutveckling Policy för socionomer i hälso- och sjukvård Modell för kompetens- och karriärutveckling Innehåll Socionomers arbete inom hälso- och sjukvård.... 3 Vision Mål Metoder Utvärdering Kvalitetsarbete Utbildning,

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

VÄLFÄRDENS AKADEMIKER I ALMEDALEN

VÄLFÄRDENS AKADEMIKER I ALMEDALEN VÄLFÄRDENS AKADEMIKER I ALMEDALEN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR I ALMEDALEN 2015 Är dubbelarbete roten till kvinnors psykiska ohälsa? Dubbelarbetet medför hälsorisker även när männen utför det. Det är arbetsbelastningen,

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

Våld och hot i yrkeslivet

Våld och hot i yrkeslivet Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Preventiva insatser Utsatta barn

Preventiva insatser Utsatta barn Preventiva insatser Utsatta barn En konferens som hjälper dig att se och agera! Inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 januari 2012 TALARE Utbildare & konsult Halmstads kommun Anders Gustafsson

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Välkommen! Claus Forum Affärsområdeschef Individ och familj Humana tre verksamhetsområden Personlig assistans 1900 kunder 4600 årsanställda 250 tjänstemän Individ

Läs mer

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Konferensen Livets möjligheter för personer med flerfunktionsnedsättning och deras anhöriga 10-11 mars 2014 Ritva Gough, forskare, Nka Länssamordnarna

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Familjehemsdagar VÄLKOMMEN TILL 6-7 OKTOBER I SUNDSVALL

Familjehemsdagar VÄLKOMMEN TILL 6-7 OKTOBER I SUNDSVALL VÄLKOMMEN TILL Familjehemsdagar 6-7 OKTOBER I SUNDSVALL Under Familjehemsdagarna tar vi del av varandras erfarenheter och berikar oss med ny kunskap från intressanta föreläsningar. Du är varmt välkommen!

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 Psykiatriveckan är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, NSPH, (H)järnkoll samt Kommun- och Landstingspsykiatrin i Blekinge. PSYKIATRIVECKAN 2014,

Läs mer

Utsatta barn. Proaktiva stödinsatser som ger direkta resultat. Metoder, samverkan och handlingsplaner!

Utsatta barn. Proaktiva stödinsatser som ger direkta resultat. Metoder, samverkan och handlingsplaner! Utsatta barn Inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 januari 2010 TALARE Socialdepartementet Agneta Björklund Kansliråd Örebro kommun Gunnar Larsson Kurator Marit Äng, Kurator Proaktiva stödinsatser

Läs mer

Nya synsätt och arbetssätt

Nya synsätt och arbetssätt KONFERENS 2 MAJ 2012 Nya synsätt och arbetssätt för att skapa ett demensboende som ger nöjda boenden, anhöriga och personal ANMÄLAN E-post hb@kkskaraborg.se Telefon 0733 26 27 23 Sista anmälningsdag 25

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Kontaktpersoner/utbildare i Beardslees familjeintervention (FI) samt Föra barnen på tal (FBT) 2013-08-28

Kontaktpersoner/utbildare i Beardslees familjeintervention (FI) samt Föra barnen på tal (FBT) 2013-08-28 Kontaktpersoner/utbildare i Beardslees familjeintervention (FI) samt Föra barnen på tal (FBT) 2013-08-28 Hannele Renberg Sjuksköterska/ leg. psykoterapeut Utbildare i Beardslees familjeintervention, Föra

Läs mer

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar SIFU AB - ett dotterbolag till Överviktiga barn och ungdomar forskning, praktik och evidensbaserad familjeviktskola Ny unik behandlingsmetod! Familjeviktskolan lär dig tillämpa den effektiva behandlingsmetoden

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Välkommen till den femte nationella konferensen

Välkommen till den femte nationella konferensen Första konferensen, Stockholm 2000: De osynliga banen Andra konferensen, Stockholm, 2003: Att synliggöra de osynliga barnen Tredje konferensen, Skellefteå, 2006: Familjeintervention Fjärde konferensen,

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation

Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 2 maj 2012 På konferensen presenteras nya synsätt och arbetssätt inom demensvården. Det unika

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk störning

Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk störning POMS Handikappsykologernas Yrkesförening inbjuder i samarbete med Barn- och Ungdomshabiliteringen samt Vuxenhabiliteringen i Örebro län till konferensen Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer