INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014

2 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 6 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsikt 18 Ekonomi 21 Personalresursen 29 Folkhälsan i Sjöbo 34 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN Kommunövergripande verksamhet 36 Politisk verksamhet 37 Verksamhet för funktionshindrade 38 Äldreomsorg 39 Individ- och familjeomsorg 41 Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet 43 Gymnasieskola 45 Vuxenutbildning och flyktingverksamhet 46 Turism och fritidsverksamhet 47 Kulturverksamhet 49 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 50 Teknisk verksamhet skattefinansierad 52 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 53 Plan- och byggverksamhet 55 Räddningstjänst 56 AB Sjöbohem 57 Sjöbo Elnät AB 59 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 61 Balansräkning 62 Kassaflödesanalys 63 Noter 64 Driftredovisning 74 Investeringsredovisning 74 Exploateringsredovisning 75 VA resultat- och balansräkning inklusive noter 76 Sammanställning av indikatorer 78 Redovisningsprinciper 80 Finansiell rapport 84 Ordlista 85 Revisionsberättelse Fem år i sammandrag 86 Fotografierna tillhör Sjöbo kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

3 INLEDNING barnen trivs i skolan försämras skolresultaten. Det är viktigt att uppnå en situation med förbättrade stabila resultat. Jag har förtroende för att våra skickliga pedagoger och skolledning kommer att vända den negativa trenden. Kommunstyrelsens ordförande har ordet Sjöbo den goda boendekommunen! Sjöbo har ett unikt läge med en fantastisk natur och goda boendemiljöer som erbjuder en god livskvalitet till våra medborgare. Dessutom når vi enkelt stadens utbud och har nära till en större arbetsmarknad i Lund/Malmö Sjöbo är en del i den viktiga tillväxtregionen Malmö/Lund och strävar mot att bli betydligt mer integrerad denna region. Framöver behöver vi även bli mer uppkopplade mot internationella tillväxtregioner som Köpenhamn och Berlin för att bidra till goda förutsättningar för vårt näringsliv. I arbetet med att utveckla Sjöbo utgår vi från de unika tillgångar som redan finns i vår kommun. Vi behöver fortsätta arbetet med att förtydliga vilka som är våra målgrupper och hur servicen ska utformas för att vi ska nå dessa grupper. Samhällsservice med god kvalitet Ambitionen har varit att genom en medveten resursfördelning prioritera välfärdsuppdraget i vård, skola, omsorg och socialtjänst. Det är viktigt med god kvalitet och goda resultat inom dessa områden för att uppnå visionen. Skolresultaten i grundskolan fluktuerar. Bilden av skolan är tudelad. Samtidigt som Inom områdena näringsliv, boende, äldreomsorg och miljö har vi genom olika mätningar fått bekräftelse på en positiv utveckling för kommunen. Livskraftig Ett väl utvecklat hållbarhetsarbete ur social, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv krävs för att vi fortsatt ska vara en framgångsrik kommun. En offensiv planering av det blivande kollektivtrafikstråket i Sjöbo centrum kommer att ta en stor ödetomt i anspråk och skapar ett attraktivt centrum. En del i detta har resulterat i att byggnation påbörjats på kvarteret Viljan. En viktig åtgärd för att kunna ta del av effekterna av etableringen av ESS och MAX IV och bli attraktiv för såväl inflyttning som företagsetableringar. Genom att knyta ihop bebyggelsen med de vackra naturreservaten och strövområdena förstärks profilen som en grön kommun med ett attraktivt och naturnära boende. För att den gröna profilen ska bli trovärdig måste vi ytterligare förbättra vårt insatser för hållbarhet. För att bidra till en levande landsbygd är det viktigt att skapa förutsättningar för bredbandsutveckling, så att alla hushåll framöver kan få tillgång till fibernät. En avsiktsförklaring rörande utbyggnad av bredband har tecknats under året. Kollektivtrafiken har stärkts både till de större städerna och inom kommunen, antalet resor ökar årligen. Med ökad turtäthet ökas möjligheten till både arbetspendling och resor till fritidsaktiviteter samtidigt som 3

4 INLEDNING hushållens beroende av egen bil minskar, vilket bidrar till en ökad hållbarhet. Upplevelser för boende och besökare Det är viktigt att kunna erbjuda Sjöbobon platser där man trivs även utanför det egna hemmet. Här utgör fritids- och kulturverksamheten viktiga framgångsfaktorer som kompletteras av det storstadsnära läget och tillgången till stadens utbud. Den pågående byggnationen av Sjöbo simanläggning och sporthallen i Lövestad kommer bli viktiga tillskott för Sjöboborna och samtidigt stärka kommunens attraktivitet. Besöksnäringen är en annan viktig del som bidrar till kommunens utveckling och en ökad service till invånarna. Besökare med en positiv upplevelse av Sjöbo bidrar också till att göra kommunen mer attraktiv och att fler upptäcker Sjöbo. Genom att öka Sjöbos attraktivitet för ungdomar och låta arbetet genomsyras av barnperspektivet ökar sannolikheten för att ungdomarna flyttar tillbaka till kommunen som vuxna. Vårt nya ungdoms- och kulturhus Navet är ett viktigt tillskott för våra ungdomar. Positiv utveckling Sjöbo står sig väl i förhållande till omvärlden och har haft en positiv inflyttning under många år, med undantag för Framförallt erbjuds hus till rimliga priser och för den som så önskar finns det möjlighet att själv bygga sin villa. Vi har under året tagit ett första steg för att även kunna tillgodose den grupp som efterfrågar boende i flerfamiljshus genom den påbörjade byggnationen på kvarteret Viljan. Även när det gäller arbetslösheten står sig Sjöbo väl med en arbetslöshet som är lägre än såväl Skånes som rikets. Detta gäller också ungdomsarbetslösheten. Inte minst det lokala näringslivet är en viktig framgångsfaktor när det gäller arbetslösheten. Jag kan med glädje notera att det lokala näringslivet uppvisar positiv utveckling för till exempel nyföretagande. För att stärka ungdomarnas möjlighet till inträde på arbetsmarknaden påbörjades en särskild satsning på ungdomsjobb genom så kallade yrkesintroduktionsanställningar. Därtill erbjuds ungdomar i högstadiet anställning via Ung omsorg som verkar för att skapa guldkant i vardagen för äldre. Den förändring som tidigare märkts av i omvärlden med omställning från tillverkningsindustri till ett kunskapsintensivt näringsliv märks allt tydligare även i Sjöbo. Näringslivet i kommunen behöver breddas framförallt mot växande kunskapsbranscher för att anpassas till en framväxande tankeekonomi. Uthållighet För att även framöver klara den ekonomiska uthålligheten krävs positiva resultat. Ett positivt resultat bidrar till att skapa utrymme för att kunna parera svängningar i den ekonomiska utvecklingen och enklare hantera försämringar i ekonomin utan att det omedelbart ställs krav på korrigerande åtgärder. Den framgångsrika kommunen hushållar med resurserna samtidigt som Sjöbobon erbjuds verksamhet med god kvalitet och goda resultat. Sedan 1999 har vi redovisat 335 mnkr i överskott. Uthållighet ställer även krav på social och miljömässig hållbarhet. Viktiga framtidsfrågor blir här att förbättra folkhälsan och minska belastningen på miljön. Attraktiv arbetsplats Ett kvitto på att vi är en attraktiv arbetsgivare erhölls i medarbetarenkäten där vi fick ett bra betyg av våra medarbetare. En viktig pusselbit när vi ska säkra kompetensförsörjningen. Under de senaste åren har medel avsatts för strategiska lönesatsningar. Satsningen bär nu 4

5 INLEDNING frukt och löneskillnaderna har minskat jämfört med Södra Skåne. Utmaningar Att nå fram med det positiva budskapet om Sjöbo framförallt till intresserade i västra Skåne är en framgångsfaktor. Sjöbo konkurrerar med övriga kranskommuner till Malmö/Lund och behöver synas i positiva sammanhang. Sjöbos fördelar behöver kommuniceras till personer som kan tänkas överväga att flytta till kommunen. Vi vill verka för en fortsatt positiv utveckling där alla har samma frihet att göra sina livsval. För Sjöbo i framtiden Stefan Lundgren Kommunstyrelsens ordförande 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO OCH DESS OMVÄRLD! Osäkerheten i omvärlden har ökat Omvärldens 1 ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten kommit igång och arbetslösheten har sjunkit snabbt. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit oväntat stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning samtidigt som det ekonomiska läget i euroområdet försvagats inleddes med en kvartalstillväxt av BNP på 0,5 procent, medan de två följande kvartalen endast växte med 0,1 respektive 0,2 procent. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos dess handelspartners tappat fart. Därtill uppvisar Kina och tillväxtekonomierna en svagare tillväxt än tidigare. Den svenska ekonomin har 2014 utvecklats förhållandevis svagt. De främsta skälen är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas 2014 växa med 1,9 procent. Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor fortsatt är mycket låga. Den låga svenska inflationen har fått Riksbanken att sänka styrräntan till 0 procent under Utvecklingen i kommunerna Efter flera år med relativt goda resultat för kommuner och landsting förväntas resultatet bli 9 miljarder, 4 miljarder sämre jämfört med Kommunernas resultat beräknas bli 5 miljarder, vilket motsvarar 1,1 procent av skatter och bidrag. Den främsta anledningen till det sämre resultatet är tillfälliga intäkter som erhölls 2013, framförallt från AFA Försäkring. Dessutom har det inte erhållits någon höjning av det generella statsbidraget 2014 till följd av prisoch löneökningar. De senaste fyra åren har 25 kommuner redovisat underskott medan 160 kommuner haft ett resultat som överstiger 2 procent av skatter och bidrag. Skattehöjningar beräknas i 25 kommuner år 2015 och den genomsnittliga skattesatsen beräknas öka med 5 öre, till 20,63 kr. Kommunernas utmaningar de närmaste åren är de demografiska förändringarna tillsammans med ökade investeringsbehov. Asyl- och flyktingmottagandet ställer också stora krav på kommunerna. En utmaning som ökat för kommunerna är det stora antalet statliga reformer och de försämrade planeringsförutsättningarna som följer av specialdestinerade bidrag. Det finns till exempel idag runt 40 olika bidrag att söka från Skolverket. Inslaget av specialdestinerade statsbidrag ökar, oavsett vilken regering som styr. Specialdestinerade statsbidrag skapar tidsoch kostnadskrävande administration. Ett annat problem är att de riktade satsningarna inte alltid är fullt ut finansierade och att det enligt Riksrevisionsverkets rapport 2 inte fungerar effektivt inom skolområdet och att de inte i tillräckligt hög grad bidrar till en likvärdig utbildning för eleverna. 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstingsförbund, Ekonomirapporten december Specialsdestinerade statsbidrag Ett sätt att styra mot en mer lokvärdig skola? (Riksrevisionen, RIR 2014:25). 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Befolkning Den sista december 2014 uppgick Sveriges befolkning 3 till personer. Det är en ökning med personer jämfört med året innan. Folkökningen är den största som någonsin uppmätts mellan två enskilda år. Främsta skälet till det är en rekordhög invandring med personer. Under 2014 ökade befolkningen i 248 av Sveriges 290 kommuner. Det är 42 kommuner fler än året innan, då 206 kommuner hade en folkökning. I Skåne ökade befolkningen med 1,16 procent. Av Skånes 33 kommuner var det endast 1 kommun som hade en befolkningsminskning. De kommuner i Skåne som hade störst procentuell befolkningsökning var Lomma (+2,0 %), Helsingborg (+1,77 %), och Malmö (+1,63 %). Sjöbo hamnar på plats 31 med en ökning på 0,08 %. Sjöbo kommun hade vid årsskiftet invånare, en ökning med 14 personer. Befolkningsökningen har avtagit jämfört med 2013, då den var 0,61 procent. Födelsenettot uppgick till -15 personer medan inflyttningsnettot uppgick till +29 personer. Det är inflyttning från övriga riket och utlandet som svarade för det positiva flyttnettot. Flyttnettot i förhållande till länet var däremot negativt. Befolkningsprognosen är underlag för budgeten och för 2014 uppskattades antalet Sjöbobor vara Utfallet överstiger prognosen med 12 personer. Den äldre befolkningen (65 år och uppåt) var vid årsskiftet 24 personer fler än vad som angavs i prognosen åringarna ökade mindre än förväntat med -5 personer, detta gäller även antalet åringar som redovisade -28 personer. Antalet 90 år och äldre var samtidigt 9 personer fler än beräknat. Bostäder Under året har det nationellt skett en vändning i bostadsbyggandet. Från en nedgång med drygt 11 procent i bostadsinvesteringarna 2012 beräknas dessa 2014 öka med 27 procent. Under 2014 har det i Sjöbo beviljats sex bygglov för småhus och bygglov har dessutom beviljats för 12 lägenheter i flerbostadshus Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Flerbostadshus Småhus Efter en tillfällig uppgång 2012 minskade åter nybyggnationen Med endast 4 färdigställda småhus i Sjöbo låg nybyggnationen i samma nivå som början av 2000-talet. För att uppnå den befolkningstillväxt som eftersträvas krävs byggnation. De största avvikelserna från prognosen är åldersgruppen år med +69 personer. Barn och ungdomar i åldern (1-15 år) var -19 personer färre än prognostiserat, medan gymnasieungdomarna (16-18 år) var fler än beräknar (+10 ungdomar). 3 Enligt preliminär befolkningsstatistik från SCB. 4 Uppgifter för 2014 är inte publicerade av SCB. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploatering BOSTADS- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda tomter Antal under året sålda tomter Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut ,2 11,9 11, I exploateringsområdena finns det totalt 264 tomter för bostadsändamål. Vid årsskiftet var 135 av dessa tomter inte sålda. De lediga tomterna finns framförallt i Blentarp, Grimstofta och Sjöbo Väst. Tomterna är nästan uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. Då det finns ett stort antal osålda villatomter kan ytterligare exploatering vänta. Sjöbo Väst utgör kommunens enskilt största pågående exploateringsprojekt, där mark är planlagd för bostäder, förskola/skola, kontor och handel. Detta innebär att det på sikt byggs ett nytt tätortsområde i Sjöbo. Exploateringsavtal har tecknats med Leny Fastighets AB innebärande byggnation av hyresrätter, trygghetsbostäder och gruppbostad på del av kvarteret Viljan. Sanering av marken påbörjades i slutet av året. Marken har varit betydligt mer förorenad än vad som förutsågs och avsättningen som sedan tidigare är gjord täcker inte kostnaderna. Ytterligare 4,0 mnkr har avsatts för genomförda och kommande saneringar. INDUSTRI- EXPLOATERING Värde vid årets slut (mnkr) Antal under året färdigställda kvm Antal under året sålda kvm Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut ,9 0,2 13, Det har funnits gott om lediga lokaler i Sjöbo för företags-/industriverksamhet och utbudet har ökat under året, däremot är det brist på exploaterad mark för framförallt störande verksamhet. För att kunna tillgodose behovet har exploatering påbörjats på en del av Sandbäck industriområde och när hela området är klart beräknas det bidra till en ökning av industrimarken med kvm kvm mark har sålts på Sjöbo Väst handelsområde. Köpare är Sibylla och bensinbolaget DinX. Arbete Under 2014 uppgick andelen öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Sjöbo till 4,9 procent, vilket är lägre än riket som helhet (6,4 procent) och Skåne (7,8 procent). För Sjöbos del innebär det att arbetslösheten har minskat jämfört med 2013 med 1,1 procent. Det är bara sju Skånska kommuner som har lägre arbetslöshet än Sjöbo. Ungdomsarbetslösheten i Sjöbo är högre än den totala arbetslösheten och 2015 var 8,5 procent av befolkningen i åldern år arbetslösa. Detta är en lägre siffra än riket som helhet (8,9 procent) och Skåne (10,5 procent). Fyra kommuner i Skåne har lägre ungdomsarbetslöshet än Sjöbo. Årets viktigaste händelser Sjöbo uppvisar låg brottslighet, bra företagsklimat, bra äldreomsorg och rimliga huspriser. Sammantaget ger detta goda förutsättningar för att uppnå Vision Det som fortsatt behöver stärkas för att utveckla kommunen är befolkningstillväxten, skolresultaten, kommuninvånarnas hälsa, kollektivtrafiken, hållbarhetsfrågorna och parkmiljön. Vi har under året fått flera bekräftelser på en fortsatt positiv utveckling för kommunen gjorde Sjöbo kommun en raketfärd uppåt på Svenskt Näringslivs årliga attitydundersökning. I år fortsätter färden och nu placerar sig kommunen på plats 51 i Sverige. 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo har i tidningen Fokus kommunranking Här är det bäst att bo placering 118, en förbättring i förhållande förregående år, då kommunen placerade sig på plats 214. Sjöbo kommuns äldreomsorg är bättre än genomsnittet. Detta framgår av Socialstyrelsens senaste undersökning där Sjöbo kommuns betyg från kunderna är högre än i Sveriges övriga kommuner. Bland annat värdesätts möjligheten att komma utomhus och aktiviteterna på äldreboende högt. SKL tar årligen fram ett sammanvägt resultat som ger en indikation på hur väl kommunerna lyckas med sitt kunskapsuppdrag. I rankingen placerar sig Sjöbo på plats 210, en förbättring i förhållande till 2013, då placeringen var plats 227. Behovet av att stärka och utveckla skolresultaten kvarstår. När Miljöaktuellts kommunranking presenterades hade Sjöbo klättrat 84 platser jämfört med 2013, från plats 190 till plats 106 i årets ranking. Sett i ett femårsperspektiv så är den positiva utvecklingen ännu tydligare. År 2010 låg kommunen på 268:e plats och därefter har vi klättrar några placeringar varje år. Kommunfullmäktige har beslutat om den politiska organisationen för kommande mandatperioden. Detta innebär smärre förändringar i ansvarsområdena mellan kommunstyrelsen, tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden. IT-verksamheten har under året mött utmaningar i den löpande IT-driften, bland annat har biblioteken haft stängt på grund av IT-problem. Kommunfullmäktige har beslutat om byggnation av en ny simanläggning med driftsstart september Med simhallen ökar möjligheterna till aktiviteter på fritiden och syftet är att den även ska bidra till en förbättrad folkhälsa och ökad simkunnighet. Ett attraktivt centrum ska skapas bland annat genom att bygga bostäder på en del av ödetomten i anslutning till det blivande kollektivtrafikstråket i Sjöbo centrum. Målsättningen i samband med byggnation av kvarteret Viljan är att få till stånd ett bra boende för äldre. Detta kan komma att bidra till att kostnaderna inom äldreomsorgen kan hållas nere. Från årsskiftet gäller en ny förbundsordning för Sydskånska gymnasieförbundet. Den nya förbundsordningen innebär bland annat en ny finansieringsmodell för fördelning av kostnaderna i förbundet. Kommunerna betalar från och med 2014 ersättning för den utbildning och till den skola som eleven valt. Som en del av den förändrade förbundsordningen har kommunen övertagit huvudmannaskapet för Malenagymnasiet från och med Framtid För att Sjöbo även i fortsättningen ska vara en attraktiv kommun i konkurrensen om nya och befintliga medborgare, är det avgörande att erbjuda verksamheter med god kvalité. Genom att erbjuda goda kommunikationer och ett varierat boende har Sjöbo goda förutsättningar att skapa mervärde utifrån sitt läge och sina naturtillgångar. I de flesta fall täcker de ökade intäkterna normalt knappast de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Detta är ett långsiktigt problem för kommunsektorn och det innebär att kommunerna fortfarande står inför stora omprövningar. Utmaningar framöver består bland annat i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Det kommer även att vara viktigt att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE De kulturhistoriska miljöerna i Sjöbo är i stort behov av upprustning. Samtidigt hyser föreningslivet och kommuninvånarna stora förhoppningar på nya anläggningar som simhall, friidrotts- och ridanläggningar, föreningslokaler och idrottshallar. För att hantera både kulturhistoriska miljöer och idrottsanläggningar krävs en strategisk planering som utgår från vilka behov som finns, hur efterfrågan ser ut och vilket ekonomiskt utrymme som finns. VA-verksamheten står framöver inför stora investeringar. Dels krävs investeringar i befintligt nät, dels ställer en ökande befolkning och utökade miljökrav krav på en utbyggd kapacitet. Ökade krav från EU kommer troligen att bidra till en utbyggnad av VA-nätet i områden som i dagsläget inte har tillgång till kommunalt va. För att de statliga miljömålen ska kunna uppnås framöver kommer kraven på verksamhetsutövare att öka. I november 2014 remitterade Socialstyrelsen nya föreskrifter gällande särskilt boende för äldre. De så kallade demensföreskrifterna är återkallade. Om föreskrifterna införs kommer de att medföra ökade kostnader för äldreomsorgen, bland annat på grund av krav på nattbemanning och ökad administration. Föreskrifterna är, enligt SKL, svårtolkade. Det pågår en översyn av betalningsansvarslagen. Syftet med översynen är att hålla ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller särskilt boende så kort som möjligt och undvika onödig vistelse på sjukhus för utskrivningsklara patienter. Uppdraget ska redovisas i mars Sydskånska gymnasieförbundet kommer, i enlighet med förbundsordningen, att upplösas Arbetet med upplösningen har påbörjats. Företagskommittén (SOU 2014:40) förslag innebär att avdrag för så kallade negativa finansnetton inte medges. Samtidigt införs ett schablonmässigt avdrag, ett så kallat finansieringsavdrag som uppgår då till 25 procent av hela det skattemässiga resultatet. Vid ett genomförande kommer AB Sjöbohems resultat att påverkas negativt. En utredning av möjlighet till samgående mellan Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund och Räddningstjänst Syd har gjorts av medlemskommunerna i de två förbunden. Medlemmarna har nu att ta ställning till om de vill fortsätta processen som enskild kommun, förbund eller avstå. 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH KVALITET Vision, inriktningsmål och indikatorer nedan har fastställts för att skapa en grund för god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhetsmässigt och ett finansiellt perspektiv. Vision Sjöbo en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Varje målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten som det är viktigt att sträva efter. Ambitionen är att göra en systematisk uppföljning av målen och redovisa måluppfyllelsen i årsredovisningen. Avstämningen nedan gäller kommunen totalt. Dessutom redovisas respektive verksamhets uppföljning av indikatorerna på sid Grön färg anger att indikatorn har uppnåtts medan röd färg anger att den inte uppnåtts. En grå markering används i de fall där det saknas både mätetal och/eller bedömning av måluppfyllelsen samt då resultatet varken förbättrats eller försämrats. En bedömning görs även av om inriktningsmålen och målområdena är uppnådda. De indikatorer som används utvärderas varje år i samband med budgetprocessen och vissa indikatorn behöver ersättas, antingen för att den har spelat ut sin roll eller för att mätetal saknas. Målområde 1 Livskvalitet RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Ett gott liv och en Nöjd-Region-Index ska förbättras aktiv fritid Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras Respektive verksamhet ska förbättra Nöjd-Kund-Index - - Folkhälsan för befolkningen i Sjöbo ska förbättras. - - Tillgänglighet och Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras delaktighet Tillgängligheten på hemsidan ska öka Attraktivt och Kommunens flyttnetto ska vara positivt mångsidigt boende Mångfald och Antalet verksamheter där medborgaren kan välja aktörer vid 2 2 valfrihet erhållande av service, ska öka. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medborgarnas nöjdhet med val av boendeplats har ökat samtidigt som deras uppfattning om den kommunala verksamheten har förbättrats, vilket bland annat återspeglas i att två av totalt fyra inriktningsmål har uppnåtts. Inriktningsmålet Tillgänglighet och delaktighet har stärkts, eftersom medborgarna i ökad utsträckning är nöjda med inflytandet. Den positiva utvecklingen hålls tillbaka av det försämrade resultatet gällande tillgängligheten på hemsidan. Inriktningsmålet Mångfald och valfrihet uppnås inte, eftersom antalet verksamheter där medborgaren kan välja aktör är oförändrat. Nöjd-Region-Indexet mäter medborgarnas syn på Sjöbo som en plats att bo och leva på. Gränsen nöjd går vid index 55 medan 75 eller högre klassas som mycket nöjd. Indexet har förbättrats i förhållande till 2013 och samtliga ingående delindex är förbättrade. Genomsnittsindex för de deltagande 119 kommunerna var 60. I förhållande till andra kommuner redovisar Sjöbo lägre index för områdena arbets-, utbildnings-, fritidsmöjligheter och kommunikationer. Nöjd-Medborgar-Index anger vad medborgarna i Sjöbo tycker om kommunens verksamhet. Indexet har förbättrats med tre procentenheter i förhållande till Med index 57 redovisar Sjöbo ett bättre resultat Målområde 2 Kunskap än genomsnittet för de deltagande kommunerna, vars resultat uppgår till 54. Det är framförallt områdena gator och vägar, grundskolan, gymnasieskolan, idrottsoch motionsanläggningar, miljöarbete och kultur som kan höja helhetsbetyget. Det är sju verksamheter som har följt upp Nöjd-Kund-Index. Av dessa redovisar äldreomsorgen, plan och byggverksamheten och park marginellt försämrade resultat. Samtidigt som VA, renhållning samt gator och vägar förbättrat kundnöjdheten. Nöjd-Inflytande-Index mäter vad medborgarna i Sjöbo tycker om inflytandet i kommunen. Indexet har förbättrats från 37 till 43. Genomsnittet för samtliga index är 40 och för Sjöbos del är det främst förbättringar av betygsindex för påverkan som kan höja helhetsbetyget. Resultatet för tillgängligheten på hemsidan, vilken undersöks av SKL, har försämrats. Det är sökfunktionen som svarar för det lägre resultatet och det pågår åtgärder i syfte att stärka sökfunktionen. Antalet verksamheter där medborgarna kan välja aktör är oförändrat. Vård- och omsorgsnämnden har fattat beslut om införande av valfrihet enligt LOV (Lagen om valfrihet) inom hemsjukvården. Beslutet kommer att verkställas våren RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Elevens förutsättningar står i centrum Hög kvalitet på den Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till 86 % 88 % pedagogiska förskolan/skolan ska öka. verksamheten Andelen elever som når målen i alla ämnen ska öka. 76 % 68 % Möjligheter för livslångt lärande Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år ska öka. Antalet deltagare som slutför vuxenutbildningen och blir godkända ska öka. 79,5 % 78,2 %

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Yrkesinriktad högre utbildning Andelen av befolkningen som söker till universitet/högskola ska öka. 30,8 30, Inom målområdet återfinns inriktningsmål som bedöms särskilt viktiga för Sjöbos utveckling följs två av fyra inriktningsmål upp. Av dess bedöms Möjligheter för livslångtlärande vara uppnådd medan Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten inte klaras. För målområdet gäller att målsättningen inte uppnås framförallt beroende på den kraftiga minskningen av antalet elever som uppnår målen i alla ämnen. Den absolut viktigaste indikatorn Andelen elever som når målen i alla ämnen har minskat från 80 procent till 68 procent. Därmed kvarstår trenden från tidigare år med fluktuerande resultat. Med årets resultat placerar sig Sjöbo på plats 30 av Skånes 33 kommuner. Även andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år har minskat. Från att tidigare legat bland den övre hälften av kommunerna i Skåne ligger Sjöbo nu på plats 23. Upplevelsen av förskolan och skolan uppvisar en splittrad bild. Trivseln i skolan har förstärkts medan kunskapsresultatet försämrats. Andelen gymnasielever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning har minskat samtidigt som andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning ökar. Målområde 3 Företagande och arbete RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Positivt klimat för Inom ett sammanhängande område i anslutning till väg entreprenörskap och 13 ska det finnas minst kvm exploaterad mark tillgänglig för företagsetablering. Fortsatt satsning på de gröna näringarna Ett livskraftigt näringsliv Samverkan med forskning och utbildning Antalet nyregistrerade företag per invånare ska öka. 4,4 5, De två inriktningsmål och indikatorerna som 2014 följs upp inom målområdet uppnås. Efter att nyföretagandet minskade under 2013 uppvisas en positiv utveckling för

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 4 Infrastruktur RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Utbyggnad av vägnät Svåra olyckor i den kommunala trafikmiljön ska minska och 7/5 8/0 och ökad trafiksäkerhet det ska inte inträffa några dödsolyckor. Antalet kilometer gång- och cykelbanor ska öka Sträva efter att ridvägar anläggs i anslutning till att nya gångoch cykelbanor anläggs mellan - - orterna. Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Modern ICT (informations- och kommunikationsteknik) Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. - - Antalet turer med kollektivtrafik ska utökas mellan kommunens tätorter. Samtliga hushåll som bedöms ha möjlighet till att erhålla fibernät ska öka Inom målområdet uppnås samtliga inriktningsmål. I redovisningen ingår både den trafikmiljö som kommunen ansvarar för och den trafikmiljö som Trafikverket ansvarar för. Det kan konstateras att det totala antalet olyckor har minskat och att det är dödsolyckorna som svarar för minskningen. Det är i dagsläget svårt att få fram underlag över hur många hushåll som har eller kommer att få möjlighet att ansluta sig till fiber. Utifrån de kända projekt som pågår bedöms indikatorn öka. Målområde 5 Hållbar utveckling RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Hållbar utveckling Andelen sjöar och vattendrag med god vattenstatus i - - kommunen ska öka. Andelen felsorterat hushållsavfall vid fastigheten ska 48 % 58 % minska. Antalet hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska 8,77 8,36 minska. Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska De mätningar och bedömningar som gjorts innebär att målsättning för hållbar utveckling 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE har uppnåtts. Andelen Sjöar och vattendrag med god vattenstatus kan i dagsläget inte mätas. Flera vattenvårdsprojekt pågår inom kommunen och tillsammans med grannkommunerna. Även ökningen av antalet hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten samtidigt som antalet icke godkända avlopp minskar, borde resultera i att vattenstatusen ökar. Den positiva utvecklingen avseende mängden restavfall har brutits Dock är mättningarna inte helt jämförbara eftersom mätningarna gjorts inom olika områden. Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Kommunens ekonomiska mål består dels av årliga mål i kommunens budget, dels riktlinjer för god ekonomisk hushållning som tar sikte på ett längre perspektiv. De mål som anges i punkterna nedan är om inget annat anges hämtade från budgeten. Mål Årets resultat ska vara lägst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Uppföljning ,6 % 1,4 % 2,0 % 3,3 % 2,8 % 3,0 % För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar års resultat uppgår till 23,5 mnkr och resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blir därmed 2,8 procent, vilket är högre än det budgeterade resultatet som uppgick till 18,7 mnkr eller 2,2 procent. I kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anges att nyckeltalet över en femårsperiod i genomsnitt ska vara minst 1 procent. Av ovanstående tabell framgår att även denna målsättning klaras, eftersom genomsnittet är 3,0 procent, vilket väsentligt överstiger målsättingen för perioden. Mål Över en fyraårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet 5. Uppföljning mnkr Investerutrymme 21,5 28,0 40,2 39,0 128,7 Nettoinvester. 29,2 23,0 26,2 14,2 92,6 Som framgår av tabellen klaras målet eftersom nettoinvesteringarna är lägre än det beräknade investeringsutrymmet för perioden. Det är endast år 2011 som målsättningen inte uppnås. De gånger som investeringarna är större än investeringsutrymmet behöver investeringarna finansieras på annat sätt, antingen via anspråkstagande av likviditet eller via nyupplåning. I riktlinjer för god ekonomisk hushållning finns målsättningen att investeringar fullt ut ska vara självfinansierade. Dock finns också tillägget att för den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten kan undantag göras efter en bedömning av hur taxenivåerna påverkas. År 2014 var de totala investeringarna inklusive den 5 Målet mäts tre år bakåt samt prognostiserat innevarande år. 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE avgiftsfinansierade verksamheten 39,4 mnkr samtidigt som det totala investeringsutrymmet är 43,2 mnkr. Det innebär att investeringsutrymmet är större än investeringarna och målet har uppnåtts. Mål Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ska vara noll eller bättre. framför allt förskole-, skolbarnomsorg och grundskoleverksamheten som tillsammans med finansverksamheten som står för de stora överskotten medan de största underskotten finns inom individ- och familjeomsorg samt äldreomsorgen. Enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning finns det ett överordnat mål för kommunen: Uppföljning Ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning. mnkr Avvikelse - 0,9 +10,5 +6,0 Nämnderna inklusive finansiering redovisar 6,0 mnkr i överskott. Det innebär att målsättningen uppfylls för Det är Sammanfattningsvis kan konstateras att eftersom alla finansiella målsättningar bedöms uppnås och med ett resultat om +23,5 mnkr, bedöms även det överordnade målet uppnås. Uppföljning av mål medarbetare RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Sjöbo kommun ska Andelen personal som upplever Sjöbo kommun som en bra 76,5 % 77 % vara en attraktiv arbetsgivare ska öka. arbetsgivare En god arbetsmiljö Tydlig och konkurrenskraftig lönepolitik Jämlika anställningsförhållanden Lika rättigheter och möjligheter Alla nyanställda, inklusive timvikarier, ska få en introduktion när de börjar i kommunen. Sjöbo kommun ska, i de olika yrkeskategorierna, ha en medianlön som ligger i nivå med övriga kommuner i södra Skåne senast Andelen medarbetare som ser att det finns en koppling 62,1 % 65 % mellan lönepåslaget och prestationen på arbetet ska öka. Senast augusti 2015 ska inga oönskade deltider finnas kvar. 25 st 26 st Osakliga löneskillnader ska inte finnas. - - Medarbetare ska inte diskrimineras på grund av kön. 1,8 % 0,5 % Inom målområdet är endast inriktningsmålen Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare samt En god arbetsmiljö som bedöms som helt uppfyllda. För indikatorn kopplat till arbetsmiljön anges inget mätetal. Eftersom alla nyanställda inbjuds till en kommungemensam introduktion bedöms inriktningsmålet som uppfyllt. 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Genom riktade satsningar har löneskillnaderna jämfört med södra Skåne minskat, men det är fortfarande 27 yrkeskategorier som har en lägre medianlön i jämförelse. Att det är så pass många yrkeskategorier som ligger lägre i lön beror på att satsningarna har riktats mot stora yrkesgrupper såsom lärare och förskolelärare. Vad gäller inriktningsmålet Jämlika anställningsförhållande så är indikatorn inte uppfylld, eftersom det är 26 medarbetare som önskar ökad sysselsättningsgrad utan förbehåll. Lika rättigheter och möjligheter är delvis uppnått, eftersom inga löneskillnader bedöms bero enbart på kön. De skillnader som förekommer mellan könen kan härledas till individuella bedömningar eller enskilda tjänster. Andelen medarbetare som diskrimineras på grund av kön har minskat, men det förekommer fortfarande fall av diskriminering vilket är oacceptabelt eftersom kommunen har en nolltolerans mot diskriminering. Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Sjöbo kommun har en i många fall kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster. Under senare år har stora investeringar gjorts i bland annat skollokaler, vilket lett till höga lokalkostnader. Det kan även noteras att kommunen genom en försäkringslösning löst in merparten av pensionsskulden. Samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppnås Det är först och främst överskottet i verksamhet för finansiering tillsammans med förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamhet som genrerar det positiva resultatet, trots underskott inom andra verksamheter. Flera indikatorer har förbättrats eller på annat sätt uppfyllts. Dock finns det några indikatorer som inte klaras, så som andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen och att inga oönskade deltider ska finnas. Särskilt viktigt för Sjöbo är att resultaten i skolan förbättras. Även en positiv utveckling när det gäller folkhälsa och genomströmningen i gymnasieskolan är viktig. God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och ekonomi i balans. Sammanvägt bedöms kommunen inte till alla delar uppnå målsättningen med god ekonomisk hushållning av alla resurser. 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens uppsikt Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Där ingår både nämnder, kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, intern kontroll och ekonomistyrningsprinciper utgör viktiga delar i kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna, bolagen och förbunden kallas till kommunstyrelsen minst en gång om året, ibland oftare om det anses befogat. Arbetet med att utveckla modell för målstyrning och verksamhetsuppföljning har fortsatt under året med hjälp av utveckling av IT-stödet Hypergene. I samband med vårens bolagsstämmor fördes nya styrdokument in i bolagen. Dokumenten som avses är företagspolicy för Sjöbo kommuns bolagsägande, men också ägardirektiv och bolagsordningar för bolagen. En översyn av exploateringsprocessen och den affärsdrivande verksamheten påbörjades under Som en del av arbetet pågår en genomgång av den allmänna markreserven. Kommunfullmäktige har fastställt en ny finanspolicy och finansiella riktlinjer. Och en mall för nämndernas internbudget har använts i och med 2015 års internbudget. Översyn av attestreglemente med tillämpningsanvisningar är gjord och arbete med att utforma policy och riktlinjer för fakturering, kravhantering och inkasso samt översyn av kodplanen pågår. Kommunfullmäktige har fastställt reglemente för lokalbank. Vård och omsorgsnämnden har under några år redovisat negativa resultat. Till skillnad från tidigare år, då underskottet huvudsakligen varit hänförbart till verksamhet för funktionshindrade, är det nu äldreomsorgen som svarar för underskottet. Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att vidta åtgärder för att först och främst minska kostnader per hemtjänsttimme till budgeterad nivå samt i övrigt ha en fortsatt sparsamhet för att minska underskottet avseende volymer. Vård- och omsorgsnämnden har fått i uppdrag att analysera orsakerna till ökat antal hemtjänsttimmar. Därefter fick nämnden i uppdrag att i samband med utfallsprognos 3 redovisa de analyser som gjorts av underskottet i hemtjänsten. I samband med utfallsprognos 3 beslutade kommunstyrelsen att erbjuda kommunstyrelsens stöd, eventuellt i form av extern konsult, i arbetet med analysen inom hemtjänsten genom att analysera resurstilldelning inom äldreomsorgen, ekonomistyrning och volymökning avseende biståndsbedömda insatser. Upphandling av konsult har inletts. Kommunstyrelsen har varit väl medveten om de svårigheter som individ- och familjeomsorgsverksamheten står inför till följd av ökande behov. Underskottet (-8,5 mnkr) är bekymmersamt även om merparten möts av ett överskott inom de olika utbildningsverksamheterna. Familjenämnden har fått i uppdrag att i samband med utfallsprognos 3 redovisa en strategi för att öka andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen. Nämnden har redovisat en analys av betygsresultaten och pågående åtgärder, däremot saknas fortfarande en redovisning av en långsiktig strategi. Miljö- och byggnadsnämnden har sedan 2010 återkommande redovisat underskott. I år har nämndens verksamheter fått tillskott i tre omgångar. Efter tillskotten redovisar nämnden nu ett nollresultat. Kommunstyrelsens arbetsutskott hade under hösten ett särskilt möte med nämnden, 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE bland annat med anledning av de återkommande underskotten. Efter att år 2013 redovisat överskott redovisar åter Sydskånska gymnasieförbundet underskott (-2,5 mnkr). Kommunfullmäktige har i samband med att delårsrapporterna behandlats påtalat att den förutsätter att direktion vidtar åtgärder i syfte att uppnå ett nollresultat. Översyn av kapitalläckage pågår för åren År 2011 är avslutat och resulterade i att ytterligare 0,3 mnkr kunde återsökas i momskompensation. Läckaget berodde huvudsakligen på bristande kompetens. Åtgärder har vidtagits och riktad utbildning kommer att genomföras. Ett register över samtliga leasingavtal har upprättats. Under arbetet med registret tydliggjordes brister i vår organisation kring leasingavtal i samband med tecknande av och uppföljning avtalen. Det pågår insatser för att öka kompetensen i organisationen och externt stöd finns att tillgå. Intern kontroll Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna den interna kontrollen inom hela kommunen, vilken regleras i reglementet för intern kontroll. Alla nämnder ska varje år lämna in uppföljningsrapport och plan för intern kontroll. Varje nämnd gör en sammanfattad bedömning av arbetet med den interna kontrollen under året. NÄMNDERNAS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Tillfredställ Kommunstyrelsen Familjenämnd Vård- och omsorgs nämnd Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnd Svag God Mycket god Sammanfattningsvis kan sägas att granskade rutiner generellt följs. Trots detta förekommer avvikelser och/eller möjligheter till förbättringar inom alla områden, därför har åtgärder vidtagits eller planeras. Utifrån inlämnade uppföljningar har kommunstyrelsen med inlämnade uppföljningar som underlag bedömt den interna kontrollen. Bedömningen för kommunen totalt är att den interna kontrollen i Sjöbo kommun var god under år Där fel och brister har upptäckts, finns förslag på åtgärder. 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation Kommunala uppdragsföretag är en annan juridisk person, som kommunen med stöd av kommunallagen har överlämnat vården av en kommunal angelägenhet till. Kostnaden för den verksamheten som uppdragsföretagen bedrev för Sjöbo kommuns del var 44 mnkr, en ökning med 9 mnkr jämfört med Från och med sköts kommunens personliga assistans av Frösunda LSS. Den sköttes tidigare av kommunen själv och därför blir den årliga totala kostnaden för kommunala uppdragsföretag högre än tidigare. Skolskjutsarna och renhållningen svarar för den största omfattningen med 13 respektive 12 mnkr. LOV inom hemtjänsten ökar medan vuxenutbildningen har minskat, eftersom verksamheten i ökad utsträckning bedrivs i egen regi. 20

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2014 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 3 Hushållning och kvalitet 8 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och

Läs mer

Delårsrapport 2 2015. januari -augusti

Delårsrapport 2 2015. januari -augusti Delårsrapport 2 2015 januari -augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 9 Kommunstyrelsens uppsikt 16 Ekonomi 19 Personalresursen 27 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

Läs mer

Delårsrapport 2 2013

Delårsrapport 2 2013 Delårsrapport 2 2013 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 17 Ekonomi 21 Personalresursen

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport 1 2015 januari - april

Delårsrapport 1 2015 januari - april Delårsrapport 1 2015 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 9 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 15 Ekonomi 18 Personalresursen

Läs mer

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETERNA KOMMUNENS BOLAG FINANSIELLA RAPPORTER. 2 område INLEDNING ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Innehåll INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen... 8 Hushållning och kvalitet... 15 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2012 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 11 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och bolag

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti Delårsrapport 2 2011 januari - augusti INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 5 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste

Läs mer

Delårsrapport 2 2012

Delårsrapport 2 2012 Delårsrapport 2 2012 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 16 Ekonomi 22 Personalresursen

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport 1 2012

Delårsrapport 1 2012 Delårsrapport 1 2012 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 15 Ekonomi 20 Personalresursen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010, förenklad uppföljning 1 (10) Kommunstyrelsens kontor Ylva Sanfridson Telefon 0155-381 31, 072-733 22 48 Fax 0155-305

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer