Myndighetsutövningen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndighetsutövningen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade"

Transkript

1 Rapportserien Myndighetsutövningen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade En utvärdering av en organisationsförändring i Härnösands kommun Författare: Eva Rönnbäck och Anna Jakobsson Lund Rapportnr: 2006:14 ISSN: ISBN: FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland

2 2

3 Innehåll Sammanfattning 5 1. Inledning 7 Uppdrag och utvärderingens syfte 7 Nuvarande organisation 8 2. Metod och tillvägagångssätt 11 Fokusgruppintervjuer 11 Enkätundersökning En kunskapsöversikt kring ämnet 13 Att hålla samman eller att dela upp 13 Erfarenheter från andra kommuner 15 Utvecklingstendenser 16 Funktionsindelad biståndshandläggning 16 Förenklad biståndshandläggning Den juridiska kontexten 19 Socialtjänstlagen och dess mål 19 Rätten till bistånd 20 Att bedöma rätten till bistånd 21 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 22 Målsättningen med lagen och handikappbegreppet 23 Rätten till insatser 24 Att bedöma rätten till insatser 24 Myndighetsutövning, rättssäkerhet och handläggningsregler 25 Handläggningsregler 27 Riktlinjer som stöd i handläggningen 29 Handläggningens kunskapsområde Personalens uppfattning 32 Organisations genomförande 32 Om det nya uppdraget och kompetensen 33 Om att utredningarnas kvalitet 35 Om för och nackdelar med nuvarande organisationen 36 Samarbetet 37 Vård- och omsorgspersonalens uppfattning Sammanfattning och slutsatser 42 Roller, uppdrag och kompetens 42 Samarbetet mellan myndighetsutövning och verkställighet 43 Organisationens möjlighet att svarar upp mot lagstiftningens krav 44 Riktlinjer som stöd i handläggningen 45 Till sist 46 3

4 Referenser 47 4

5 Sammanfattning FoU Västernorrland har på uppdrag av socialtjänsten i Härnösand utvärderat en organisationsförändring som genomfördes januari Förändringen innebar att man gick från en mer renodlad myndighetsrespektive verkställighetsorganisation till en hybrid organisation där de olika uppgifter både kan sägas vara specialiserade och integrerade inom samma organisation. Delegationen om bistånd för personer som bor inom kommunens äldreboenden flyttades från stöd- och biståndsenheten till de enhetschefer som också ansvarar för verkställigheten på boendena. När det gäller stödet till funktionshindrade enligt LSS delades myndighetsutövningen upp på både stöd- och biståndsenheten och på verkställigheten. Enhetscheferna inom omsorgen för funktionshindrade (LSS-verksamheten) fick i och med beslutet delegation på att fatta beslut om personlig assistent, ledsagarservice, kontaktperson samt daglig verksamhet för de personer som bor i särskild bostad. Syftet med utvärderingen är att beskriva organisationen och hur den uppfattas och fungerar internt bland LSS- och biståndshandläggare, enhetschefer och vårdpersonal. Frågeställningar: Beskriva de lagliga förutsättningarna kring SoL, LSS och myndighetsutövning. Hur fungerar nuvarande organisationen avseende roller, uppdrag och kompetens? Hur fungerar samarbetet mellan handläggarenheten och verkställigheten med tonvikt på de senaste förändringarna? Få en inblick i hur några andra kommuner har organiserat motsvarande uppgifter och vad utvärderingar i andra kommuner ger för bild. Hur svarar organisationen upp gentemot lagstiftningens krav? För att få reda på hur organisationen fungerar i praktiken, d.v.s. hur de olika aktörerna hanterar sina olika roller och hur de samarbetar samlades data in via fokusgruppintervjuer. Ambitionen var även att få vårdoch omsorgspersonalens uppfattning kring hur samarbetet mellan myndighetsutövning och verkställighet fungerar. Med anledning av att de är en stor grupp genomfördes en enkätundersökning till ett slumpmässigt antal utvalda. 5

6 Den bild som personalen ger är till stora delar entydig. Nedan sammanfattas resultatet i ett antal punkter. Personalen ansåg att de inte kunde påverka förändringen. Varför förändringen genomfördes och syftet med förändringen upplevs oklart, vilket leder till olika spekulationer. De enhetschefer som fått delegation på att handlägga ärenden enligt SoL och LSS anser sig varken ha tid eller kunskap för uppgiften, även om enhetscheferna vid äldreomsorgens boenden ser vissa fördelar. Organisationsförändringen ses som en brist på respekt för den kompetens som finns vid stöd- och biståndsenheten. Svårt för enhetscheferna att prioritera myndighetsutövning och handläggning och de upplever att rättssäkerheten blir lidande. Otydligt kring delegation och ansvarsfördelning mellan stödoch beslutsenheten och verkställigheten gällande LSS. Kännedom om brukarna och helheten är de fördelar som lyfts fram när man har ansvar för både myndighetsutövningen och verkställigheten inom ett område. Vård- och omsorgspersonalen anser att de får bra information kring beslutet. Hemtjänstpersonalen har i huvudsak samarbete kring brukaren med handläggarna, personalen vid äldreboendena med arbetsledning och kollegor, medan personalen vid LSS-boendena har främst samarbete med brukaren/ställföreträdare och arbetsledning. Det är tveksamt om organisationen idag klarar av att leva upp på de rättssäkerhetskrav som ställs på myndighetsutövning och handläggning. För att nå dit krävs att organisationen skapar förutsättningar som handlar om ökad tydlighet i ansvars- och rollfördelning och en förståelse för att myndighetsutövning och behovsbedömning är både en tidoch kunskapskrävande process. 6

7 1. Inledning Socialtjänsten i Härnösand beslutade 2004 att förändra sin organisation vad gäller myndighetsutövning. Sedan tidigare finns en stöd- och biståndsenhet som arbetar med att utreda och besluta om hemtjänst och särskilt boende enligt socialtjänstlagen (SoL). Den förändrade organisationen innebar att denna enhet även fick ansvaret för att handlägga ärenden enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Tidigare handlades LSS-ansökningar av särskilda handläggare vid den enhet som även verkställde beslutet. Den beslutade organisationsförändringen blev emellertid inte en renodlad myndighetsenhet respektive verkställighetsenhet. Enligt vård- och omsorgsnämndens beslut ( ) fick boendechefer inom äldreomsorgen delegation på att fatta beslut om bistånd enligt SoL för de personer som bor på äldreboendet och enhetschefer inom omsorg om funktionshindrade fick delegation på att besluta om bistånd och insatser enligt SoL och LSS för boende inom deras verksamhet. Beslutet innebar även att stöd- och biståndsenheten minskades med en årsarbetare. I samband med att den nya organisationen genomfördes beslutade Vård- och omsorgsnämnden att en utvärdering av den nya organisationen skulle ske under Uppdrag och utvärderingens syfte Socialtjänstens ledning gav FoU Västernorrland i uppdrag att utvärdera den nuvarande organisationen med tonvikt på handläggning och myndighetsutövningen. Tillsammans med uppdragsgivaren diskuterades utvärderingen och vilka frågor man ville ha svar på. Med utgångspunkt från den diskussionen och den tid som kan avsättas bestämdes att syftet skulle avgränsas till att beskriva organisationen och hur den uppfattas och fungerar internt bland LSS- och biståndshandläggare, enhetschefer och vårdpersonal. Frågeställningar: Beskriva de lagliga förutsättningarna kring SoL, LSS och myndighetsutövning. Hur fungerar nuvarande organisationen avseende roller, uppdrag och kompetens? Hur fungerar samarbetet mellan handläggarenheten och verkställigheten med tonvikt på de senaste förändringarna? 7

8 Få en inblick i hur några andra kommuner har organiserat motsvarande uppgifter och vad utvärderingar i andra kommuner ger för bild. Hur svarar organisationen upp gentemot lagstiftningens krav? När det gäller brukarnas uppfattning om tillgänglighet och delaktighet hänvisas till den nyligen genomförda brukarundersökning som gjorts inom äldreomsorgens. Brukarundersökningen har utgått från de fastställda kvalitetsmålen och planeras dessutom att genomföras kontinuerligt en gång per år, vilket möjliggör en jämförelse över tid. Inom omsorgen finns inte någon motsvarande studie. Nuvarande organisation Inom äldreomsorgen i Härnösand har, enligt uppgift från november 2006, 573 personer hemtjänst. Det finns dessutom 271 platser vid kommunens särskilda äldreboenden och 81 lägenheter i servicehus. Totalt arbetar 519 vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen, varav 253 arbetar vid hemtjänsten och 266 inom särskilda boendena. Äldreomsorgen leds av en programområdeschef som har 13 enhetschefer underställda, som i sin tur ansvar för verksamheten vid de särskilda boendena och inom hemtjänsten. Dessutom finns en chef för sjuksköterskor och rehab-personal. Antalet underställda varierar mellan 27 till 55 personal för enhetscheferna och medelvärdet (m) är uträknat för respektive grupp, vilket framgår av tabell 1. Inom omsorgen om funktionshindrade har enligt Socialstyrelsens statistik från 2005 totalt 598 personer någon form av insats enligt LSS i Härnösand. Av dessa har 92 personer beslut om boende för vuxna och 4 beslut om boende för unga. Enheten leds av en programområdeschef som har åtta underställda enhetschefer. Hälften av dessa är enhetschefer vid boenden och resterande arbetar som enhetschefer med ansvar för personliga assistenter, daglig verksamhet samt för socialpsykiatrin. Antalet underställda varierar från19 till 46 (tabell 1). 8

9 Tabell 1: Antalet enhetschefer inom äldreomsorg respektive inom omsorgen om funktionshindrade Tjänster Årsarbetare Antal underställda Äldreomsorgen: Programområdeschef 1,00 Enhetschef hemtjänsten 5,00 m = 46 (36-53) Enhetschef särskilda boenden 5,00 m = 41 (27-55) Enhetschef hemtjänst + boende 2,00 m=45,5 (45-46) Chef för ssk + rehab 0,50 27 Omsorg om funktionshindrade: Programområdeschef 1,00 Enhetschef boende vuxna 3,00 m= 34 (32-37) Enhetschef boende unga 1,00 28 Enhetschef personlig assistans 2,00 46* Enhetschef daglig verksamhet 1,00 31 Enhetschef socialpsykiatri 1,00 19 * Uppgiften kring antalet underställda gäller för endast en enhetschef, eftersom det pågick en förändring varför uppgiften var osäker (16 nov -06) Vid socialtjänsten finns även den enhet som enbart arbetar med myndighetsutövning - stöd- och biståndsenheten. De arbetar med att besluta om bistånd enligt SoL och insatser enligt LSS för äldre och funktionshindrade. Enheten består av en chef och sju handläggare, se tabell 2. I samband med organisationsförändringen minskades personalen med en tjänst. Tabell 2: Tjänster Antalet handläggare vid stöd- och biståndsenheten Årsarbetare Stöd- och biståndsenheten: Programområdeschef 1,00 LSS-handläggare 1,5 SoL-handläggare 5,5 Beslutet i vård och omsorgsnämnden om en förändrad organisation, innebar att delegationen om bistånd för personer som bor inom kommunens äldreboenden flyttades från stöd- och biståndsenheten till de 9

10 enhetschefer som också ansvarar för verkställigheten på boendena. När det gäller beslut som rör personer som bor i ordinärt boende gjordes ingen förändring, utan där kvarstod delegationen hos handläggarna inom stöd- och biståndsenheten. Beträffande stödet till funktionshindrade enligt LSS splittrades myndighetsutövningen upp på både stöd- och biståndsenheten och på verkställigheten. Enligt delegationsbestämmelserna har handläggare vid stöd- och biståndsenheten bl.a. delegation på beslut om personkretstillhörighet, personlig assistent för personer som bor i ordinärt boende, ekonomiskt stöd för personlig assistent, ledsagare i ordinärt boende, kontaktperson i ordinärt boende, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför hemmet samt beslut om daglig verksamhet. Delegation på beslut om boende för både barn, ungdom och vuxna har chefen för stöd- och biståndsenheten. Enhetscheferna inom omsorgen för funktionshindrade (LSSverksamheten) fick i och med den ändrade organisationen delegation att fatta beslut om personlig assistent, ledsagarservice, kontaktperson samt daglig verksamhet för de personer som bor i särskild bostad. I och med beslutet om en förändrad organisation gick man från en mer renodlad myndighets- respektive verkställighetsorganisation till en hybrid organisation där de olika uppgifter både kan sägas vara specialiserade och integrerade inom samma organisation. 10

11 2. Metod och tillvägagångssätt Med utgångspunkt från syftet blir formen för utvärderingen till stora delar deskriptiv. Det handlar både om att beskriva vilka krav som ställs på myndighetsutövning utifrån juridiska och lagliga utgångspunkter och hur nuvarande organisation agerar. För att få denna kunskap har uppgifter dels samlats in via litteratur, dels från olika styrdokument och i samtal med personer i ledande ställning. För att få reda på hur organisationen fungerar i praktiken, dvs. hur de olika aktörerna hanterar sina olika roller och hur de samarbetar har vi valt att samla in data via fokusgruppintervjuer. Vi har även haft ambitionen att få vårdoch omsorgspersonalens uppfattning om hur samarbetet mellan myndighetsutövning och verkställighet fungerar. Med anledning av att de är en stor grupp valde vi att göra en enkätundersökning till ett slumpmässigt antal utvalda. Nedan beskrivs de olika tillvägagångssätten för respektive metod. Fokusgruppintervjuer Totalt har fem intervjuer gjorts med fyra fokusgrupper och en intervju med endast en person. Fokusgrupperna har bestått av LSS- och biståndshandläggare, enhetschefer inom äldreomsorgens särskilda boende, enhetschefer inom hemtjänsten samt enhetschefer inom LSSverksamheten. I tabellen nedan framgår de olika fokusgrupperna samt hur många som medverkat i varje grupp. Tabell 3: Yrkesgrupper som medverkat i fokusgruppintervjuer Yrkesgrupp Antal Bistånds- och LSS-handläggare 6 Enhetschefer boenden Äldreomsorgen 3 Enhetschefer inom LSS med myndighetsutövning 4 Enhetschef inom LSS utan myndighetsutövning 1 Enhetschefer inom hemtjänsten 3 De frågeområden som berördes vid fokusgruppintervjuerna var kring införande av organisationsförändringen, deras olika roller och uppdrag, kompetens för uppgifterna, samarbete med övriga i organisationen samt fördelar respektive nackdelar med nuvarande organisation. Varje intervju tog cirka en timme att genomföra och intervjuerna spelades in på band. Vid analysen avlyssnades samtliga intervjuerna och dokumenterades sedan ordagrant. 11

12 Enkätundersökning För att fånga personalens syn på informationsflödet, den information de får kring beslutet och kring förändringar i brukarnas behov, genomfördes en mindre enkätundersökning. En enkät skickades till 50 personer vardera inom äldreboenden, hemtjänst och LSS-boenden. De som deltog i enkätundersökningen valdes ut slumpmässigt utifrån listor som tillhandahölls av Härnösands Kommun. Denna lista visade sig innehålla felaktigheter, vilket ledde till att 15 personer som valts ut att delta rapporterades ej vara aktuella på arbetsplatsen. Detta gällde i huvudsak inom hemtjänsten. Detta innebar att urvalet reducerades till 135 personer. Tabell 4: Urval och bortfall Hemtjänst Äldreboende LSS-boende Totalt Urval Ej aktuella Slutligt urval Svar Bortfall Svarsfrekvensen var låg men kan sägas vara acceptabel. Totalt svarade 74 personer på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 55 procent. Högst svarsfrekvens hade personalen inom LSS-boenden, där svarade 60 procent av de tillfrågade på enkäten. Svarsfrekvensen inom hemtjänsten var 58 procent, medan motsvarande siffra för äldreboenden var 47 procent. Något internt bortfall av betydelse kan inte ses i enkäten. Någon enstaka har underlåtit att besvara de flesta frågor, men i övrigt har merparten av de tillfrågade besvarat alla frågor. I tabellerna presenteras de som inte har svarat tillsammans med de som sagt att de ej kan ta ställning till frågan. 12

13 3. En kunskapsöversikt kring ämnet Detta kapitel syftar till att ge en inblick i olika sätt att organisera och hantera såväl myndighetsutövning som verkställighet gällande omsorgen om äldre och funktionshindrade. Att hålla samman eller att dela upp Den offentliga omsorgen kan ses som två processområden där det ena området utgörs av det som hör samman med fördelningen av samhällets insatser, medan genomförandet av insatserna tillhör det andra området. Fördelningen av hjälpen till äldre och funktionshindrade sker till stor del via myndighetsutövning där varje enskild ansökan prövas och bedöms individuellt i vad som kallas handläggningsprocess. Resultatet av denna process är den faktiska hjälpen som genomförs av vård- och omsorgspersonalen i hemtjänsten eller i särskilda boenden. I och med beslutet om en förändrad organisation gick man från en mer renodlad myndighets- respektive verkställighetsorganisation till en hybrid organisation där de olika uppgifter både är specialiserade och integrerade inom samma organisation. Figur1: Två processområden. MYNDIGHETSUTÖVNING VERKSTÄLLIGHET Handläggning av ärenden enligt SoL/LSS (fördelningsprocess) från ansökan, bedömning av behov till beslut. Verkställande av beslut om bistånd och insatser (förmedlingsprocess). Hur man väljer att organisera en verksamhet kan ses som ett politiskt styrmedel. När det gäller styrning och implementering talar Sannerstedt (1999) om distinktionen mellan det politiska livets två roller - beslutsfattarrollen och verkställarrollen. Inom äldreomsorgen var det vanligt att dessa två roller var förenade i en och samma yrkesroll under många år, där myndighetsutövningen inklusive beslutsfattandet och verkställigheten hade en nära koppling. I praktiken innebär en sådan koppling att den som handlägger ansökningar om hjälp parallellt ansvarar för hemtjänstverksamheten. Förutom handläggningen ska den tillika verksamhetsansvariga se till att hjälptagaren får den hjälp som beviljats, leda hemtjänstpersonalen i arbetet, svara för ekonomi och för personalens arbetsmiljö. Under 1900-talets sista decennium genomgick organiseringen av äldreomsorgen en förändring och den ovan beskrivna yrkesrollen delades. I en majoritet av landets 13

14 kommuner skildes handläggningen, d v s myndighetsutövningen från ansvaret för verkställigheten och själva hemtjänstverksamheten under denna period. De skäl som angavs till omorganiseringen hade såväl ekonomiska, politiska som ideologiska förtecken (Lindqvist & Borell 1998). De ekonomiska argumenten hänvisade till kostnadsutvecklingen för äldreomsorgen i förhållande till knappa och ibland krympande resurser. De politiska och ideologiska förtecknen bottnar i ett systemskifte, som inleddes åren runt Den offentliga verksamheten ansågs av många debattörer vara både trög och ineffektiv. Det gällde att få bukt med kostnadsutvecklingen och se till att den offentliga verksamheten utfördes effektivare, helst till en lägre kostnad, samtidigt som man ville möjliggöra för alternativa aktörer i utförarledet. Den uppdelning av yrkesrollen som skedde av dessa skäl skulle också göra det möjligt för politiker att lättare kunna styra och prioritera socialtjänstens verksamhet, utan att behöva involveras i biståndsinsatser till enskilda (Blom 1998). Att skilja på myndighetsutövning och verkställighet anses ha både föroch nackdelar. Enligt en utredning från Socialstyrelsen (1999) var fördelarna med att skilja myndighetsutövningen från verkställigheten bl.a. möjligheten till en professionalisering av handläggningen, enhetligare beslut och enhetligare handläggningsrutiner. De nackdelar som lyftes fram var att avståndet mellan handläggare och utförare skulle kunna ha en negativ inverkan på tillförlitligheten i utredningar och beslut. Oklara ansvarsförhållanden och kommunikationsproblem angavs som andra negativa aspekter av modellen. I tabell 5 ges en samlad bild över tänkbara för- och nackdelar med de två olika sätten att organisera äldreomsorgen (Lindelöf & Rönnbäck 1997). Tabell 5: För- och nackdelar med specialiserade respektive integrerade handläggare enligt tidigare rapporter. Specialiserad Fördelar Rättssäkrare handläggning Ökad utredningskompetens Tydligare myndighetsroll Enhetligare bedömningar och beslut Nackdelar Reducerat perspektiv Bristande kommunikation med verkställigheten (utförarna) Arbetsmiljöfrågor riskerar att hamna i bakgrunden Integrerad Sammanhållen äldreomsorg Enklare och bättre kommunikationsvägar till verkställigheten (utförarna) Helhetsperspektiv Sammanblandning av handläggar- och verkställarrollen Otydligare myndighetsroll 14

15 Utveckling mot en specialiserad biståndshandläggning har gått fort i landets kommuner. Årsskiftet 1992/1993 hade 14 procent av landets kommuner infört specialiserad handläggning och i början av talet var motsvarande siffra 80 procent (Lindelöf & Rönnbäck 2004). Erfarenheter från andra kommuner De flesta kommuner har som nämnts ovan infört en specialiserad organisation och har en s.k. beställar- och utförarorganisation (BUM). Några som studerat effekterna av denna delning menar att det bl.a. lett till en ökad formalisering av innehållet i arbetsuppgifterna för biståndshandläggarna (Arndt & Ingvad 2004, Blomberg 2004, Lindelöf & Rönnbäck 2004). Detta är i sig inte något förvånande, eftersom bristen på formalitet har varit en stående kritik från socialstyrelsen och länsstyrelsen under hela 1990-talet (Lindelöf & Rönnbäck 2004). En ökad formell struktur i handläggningsprocessen kan därför ses som något positivt och som motsvarar förväntningarna. Men den ökade formaliseringen har även lett till en ökad byråkrati (Vabo 2003). Ökade krav på en korrekt bedömning och ett korrekt beslut leder till flera omprövningar, eftersom behoven ofta förändras. En annan effekt är enhetligare bedömningar och enhetligare beslut vilket framgår av en riksomfattande studie från Socialstyrelsen (Lindelöf & Rönnbäck 1997). I denna studie deltog 327 handläggare från 27 kommuner, varav cirka hälften arbetade som specialiserade handläggare och hälften med både handläggning och verkställighet, dvs. integrerade handläggare. Ett av resultaten som presenterade i undersökningen var att specialiserade handläggare var betydligt enhetligare i sina bedömningar och i besluten. En rimlig förklaring till att enhetligheten ökade är dels att antalet som handlägger de facto blir färre i och med specialiseringen, dels att de sitter tillsammans och rådgör med varandra i större utsträckning än de kollegor som har dubbla ansvaret. Dessutom framkom att de specialiserade var restriktivare vid tilldelningen av hjälp. När det gäller brukarna och vård- och omsorgspersonalens erfarenheter framgår i en kunskapsöversikt från Äldrecentrum (2005) att en specialisering kan upplevas förvirrande bland de äldre. Ett av skälen som nämns är ökat avstånd och flera led. Nya gränssättningar har inneburit att både personalen som ska utföra den faktiska hjälpen och de äldre anser sig ha fått mindre möjligheter att påverka. En studie från Stockholm visade på att enhetscheferna för hemtjänstpersonalen var kritiska till specialiseringen och de menade att deras roll förändrats. De ansåg att de var mer tillgängliga för personalen och brukarna när de hade ansvar för både handläggningen och utförandet. Idag har det 15

16 istället uppstått en ny gräns och ett motsatsförhållande mellan dem och biståndshandläggarna. Utvecklingstendenser De utvecklingstendenser man kan se idag kan delas upp i två inriktningar. Den första handlar om ytterligare en specialisering eller funktionsindelning och den andra är en förenklad handläggning. Funktionsindelad biståndshandläggning Av äldrecentrums rapport (2005) framgår att flera kommuner har gått mot en ytterligare specialisering av biståndshandläggningen. Som exempel nämns Norrmalms stadsdelsförvaltning i Stockholm. De har inspirerats av hur socialsekreterare har utvecklat sin profession där ökad specialisering har lett till ökad kompetens och fördjupning. I ett projekt kallat BUMS (biståndshandläggning, uppföljning, metoder och samverkan) delade man in beställarenheten i fyra funktionsområden och grupper. Hemtjänst/särskilt boende ordinarie biståndshandläggning inklusive uppföljningar. Information allmän information kring myndighetens ansvarsområde samt uppsökande verksamhet. I den gruppen ingår även anhörigkonsulent och färdtjänsthandläggare. Vårdplanering en särskild grupp som enbart arbetar mot de som skrivs ut från sjukhuset. Handläggarna fattar tidsbegränsade beslut. Till den gruppen finns även en boendesamordnare. Verksamhetsuppföljning består av en utredningssekreterare, biståndshandläggare och den medicinskt ansvarige sjuksköterskan (MAS). Flera andra kommuner har valt att gå mot en ökad specialisering, ex Sundsvall och Karlstad som båda har vårdplaneringsteam som innebär att särskilda biståndshandläggare arbetar enbart mot sjukhuset. Sundsvall har även en disktriktsköterska knuten till teamet. Att ha särskilda boendehandläggare och boendesamordnare är ytterligare exempel på denna funktionsindelning. Kalmar har valt att specialisera sig när den gäller demenssjuka. De har särskilda handläggare som enbart arbetar med personer som har en demenssjukdom. För närvarande arbetar två biståndshandläggare över hela kommunen med personer som efter en demensutredning har fått en demensdiagnos. Deras egna erfarenheter är positiva och de menar 16

17 att de har fått en ökad kunskap och trygghet i yrkesrollen samtidigt som det underlättar för den demenssjuke, anhöriga och samarbetsparterna att ha en särskild biståndshandläggare att vända sig. Förenklad biståndshandläggning Den andra utvecklingstendensen är mot en förenklad biståndshandläggning. Flera kommuner har valt att genom riktlinjer förenkla biståndshandläggningen och minska prövningen för att få del av vissa tjänster inom hemtjänsten. Stadsdelarna Hägersten och Norrmalm i Stockholm har under ett år drivit projektet Hemtjänst med förenklad biståndsprövning. Syftet med projektet var att: Förebygga att större hjälpbehov uppstår. Skapa trygghet genom att kunna få hjälp med sådan man inte längre klarar själv, ex att hänga upp gardiner. Habilitera genom att bibehålla rörlighet både psykiskt och fysiskt. Ge livskvalitet, pröva om möjligheten att själv bestämma vad man vill få hjälp med kan påverka livskvaliteten. Projektet innebar att alla personer som var 80 eller äldre hade rätt att ansöka om 1 4 timmars hemtjänst i månaden med förenklat biståndsbeslut. Erfarenheterna från projektet visade på att en majoritet av de som utnyttjade möjligheten också var nöjda (Hjalmarsson 2006). De äldre var nöjda med både ansökningsförfarandet samt att de själva fick bestämma vad som skulle utföras och hur tiden skulle disponeras. Framför allt ville man ha hjälp med städning, inte sociala aktiviteter. I de flesta fall hade de deltagande äldre varit berättigade till bistånd i form insatser som ingår i ordinarie hemtjänst. Det som var lite förvånande var att det var relativ få personer som valde denna variant. Under året deltog totalt 87 personer varav 21 valde att avsluta av olika skäl. Vid projektets slut var de 66 personer fördelade på de båda stadsdelarna som var kvar i projektet. Andra kommuner som använder sig av en förenklad handläggning är Linköping och Helsingborg (Lindelöf 2006). Linköping var en av de första kommunerna att införa en form av förenkling vid tilldelningen av hjälp. Vid mitten av 1990-talet fick alla personer som har uppnått 75 år med praktiska sysslor som hemmets skötsel, inköp och tvätt om sammanlagt 12 timmar per månad. Idag har denna tid minskats till 8 timmar. För att få hjälp via det som benämns Bo-service kontaktas servicehuset i det område där man bor, med vilken den äldre tecknar 17

18 ett Bo-serviceavtal. Detsamma gäller önskemål om trygghetstelefon och telefonservice. Personer som är yngre hänvisas till den sociala förvaltningens mottagningsenhet, vilket innebär att ansökan om hjälp prövas som ett bistånd. I Helsingborg sker hanteringen av vissa angivna insatser till äldre via en förenklad handläggning. De angivna insatserna benämns hemservice och omfattar av städning, tvätt, strykning och mangling samt inköp och andra ärenden. För att få del av dessa insatser kontaktas serviceenheten och en mycket enkel blankett fylls i. Någon större utredning görs inte. Även Sundsvalls kommun kommer att införa en liknande modell fr.o.m. januari Genom att införa en riktlinje som anger kriterier för en viss grupp att få vissa insatser eller viss tid underlättar man för biståndshandläggarna. I detta fall handlar det om att personer som är 80 år eller äldre får tillgång till valfri hemtjänst upptill fyra timmar/månad. Skälen till att man i Sundsvall inför denna modell är: För att minska utredningsförfarandet där så är lämpligt, för att göra viss hjälp mer lättillgänglig, för att också hålla kostnaderna nere för enskilda äldre och för att också förse dessa personer med beslut av både rättssäkerhets- och inflytandeskäl (Lindelöf 2006 s 31). 18

19 4. Den juridiska kontexten I detta kapitel beskrivs vilka juridiska förutsättningar som styr socialtjänstens verksamhet med äldre och funktionshindrade. Det som tas upp är framförallt SoL och LSS. Verksamheten består både av myndighetsutövning och faktiskt handlande. Tonvikten i detta kapitel, och i hela utvärderingen, ligger på myndighetsutövningen och handläggningen eftersom förändringen av organisationen i Härnösand i huvudsak berör dessa frågor. Kapitlet avslutas med något om den kompetens som krävs för att arbeta med myndighetsutövning och handläggning inom socialtjänsten. Socialtjänstlagen och dess mål SoL är en målinriktad ramlag som lämnar en stor frihet till varje kommun att utforma verksamheten efter behov och lokala förutsättningar. Tanken bakom denna lagkonstruktion är att lagens mål och intentioner ska styra hur verksamheten ska utformas i praktiken. Lagstiftaren har således valt att styra med mål istället för att i detalj reglera verksamheten. Lagen innehåller skyldigheter för myndigheten att tillhandahålla viss service och hjälp till medborgarna blandat med specifika rättigheter för enskilda medborgare. Med de specifika rättigheterna avses de individuellt prövade insatserna, vilka har ett eget kapitel i lagen. Det är också dessa regler som främst styr biståndshandläggningen. Om SoL överhuvudtaget ska betraktas som en rättighetslag har diskuterats genom åren. Det finns visserligen ingen exakt begreppsdefinition för vad som kan betraktas som en rättighetslag, även om det råder en enighet kring ett antal grundläggande krav. De viktigaste kraven är att rättigheten ska vara noggrant preciserad i fråga om innehåll och förutsättningar, att beslutet ska kunna överklagas samt att rättigheterna ska vara utkrävbara (Hollander 1995). När det gäller utkrävbarhet så har detta stärkts genom åren. Från och med den 1 juli 2006 infördes en ändring socialtjänstlagen, som innebär att kommunen kan utdömas vite om de inte verkställer sina beslut. I förarbetena framgår att socialnämndens arbete kan delas in i tre nivåer: strukturella åtgärder generella åtgärder och individuella åtgärder. 19

20 De strukturella åtgärderna är inriktade mot samhälleliga förhållanden och delaktighet i samhällsplaneringen. Generella åtgärder innebär insatser riktade mot hela befolkningen eller breda grupper i samhället, medan individuella åtgärder fokuserar individen och dennes behov. Oavsett på vilken nivå som socialnämnden arbetar är det övergripande målet att samhällets socialtjänst ska bygga på demokratins och solidaritetens grund samt ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt självbestämmande och integritet. Det generella målet - oavsett ålder och behov - framgår av portalparagrafen, där det står att socialnämnden ska främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. När det gäller det mer specifika målen med samhällets äldrepolitik, som har med de individuella åtgärderna att göra, sägs att äldre människor ska ha möjligheter att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och med respekt för deras självbestämmande och integritet. Varje människa oavsett ålder skall betraktas som en unik individ med en egen individuell livshistoria, med en egen uppfattning och en rätt att bestämma hur hon vill leva sitt liv. Dessa mål ska gälla för all personal och all verksamhet inom ramen för socialtjänstens arbete och kan ses som en värdegrund och en bas för arbetet. De vägledande principer som ska styra socialtjänstens arbete är helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering, kontinuitet, flexibilitet samt närhet. Rätten till bistånd Det kanske mest betydelsefulla kapitlet i SoL handlar om den enskildes rättighet, rätten till bistånd. Den enskildes rätt till hjälp eller bistånd regleras i 4 kap 1 första stycket SoL. Behoven och kriterierna är vaga och oprecisa och alla som har ett behov som inte själv eller på annat sätt kan tillgodose, har rätt till bistånd. Biståndet ska tillförsäkra individen en skälig levnadsnivå och att leva ett självständigt liv. Alla oavsett ålder, bakgrund och behov som vistas i kommunen, har rätt att ansöka om hjälp för sin försörjning eller livsföring i övrigt. Personen behöver inte vara skriven i kommunen, utan det räcker med att man vistas där. När det gäller äldre, funktionshindrade eller personer med allvarlig sjukdom och som har ett varaktigt behov av vårdoch omsorgsinsatser har ett undantag gjorts från vistelsebegreppet. Speciella bestämmelser har införts som ger den äldre rätt att ansöka om hjälp även om han eller hon inte befinner sig i kommunen. Denna bestämmelse har kommit till för de som har för avsikt att flytta till 20

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Biståndshandläggning November 2016 Äldreomsorgens nationella värdegrund 5 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453,SoL) Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Tillsynsenheten Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Omsorgskonsulent Tillhör Tillsynsenheten Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg av äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer och biståndshandläggare.

Läs mer

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommit till

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Socialtjänstlagens uppbyggnad Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Råd och stöd. Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Råd och stöd. Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Råd och stöd Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Personkrets LSS Utvecklingsstörda personer och personer med autism eller autismliknande

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2000. Meddelande 2001:24 När får jag mitt bistånd? - Ej verkställda domar och beslut enligt

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

Meddelandeblad. Ny lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre

Meddelandeblad. Ny lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelsen, socialnämnd eller motsvarande med ansvar för äldreomsorg, förvaltningar med ansvar för äldreomsorg, länsstyrelser, pensionärsorganisationer Augusti 2006 Ny lag

Läs mer

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 Socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag, LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlagen, LVM LVU SoL LSS Men hur och när? SoL LSS LVU LVM LVU och LVM Tvångslagar på samma sätt som LPT Det är svårt att omhändertaga någon Dessa lagar tas till när det mesta

Läs mer

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på 1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2001. Meddelande 2002:13 När får jag mitt bistånd? (II) - Ej verkställda domar och beslut

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2002 2003:14 När får jag mitt bistånd? (III) - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Handläggare Datum Ann-Christine Kittel-Olsson 2012-10-15 0480-45 29 04 Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Allmänt om riktlinjer Socialtjänstlagen är en ramlag som reglerar kommunens

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL

Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER DEL 1 REVIDERAD 2012-01-25 Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL INLEDNING Riktlinjer är ett hjälpmedel för personal inom kommunens socialtjänst, vid bedömning

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Vad skall anmälas enligt Lex Sara? Vad menas med Allvarliga missförhållanden?

Vad skall anmälas enligt Lex Sara? Vad menas med Allvarliga missförhållanden? 3 (9) Rutin för anmälan om missförhållanden enligt socialtjänstlagen Lex Sara Lokala rutiner för rapportering, handläggning och anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade enligt

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

2008-03-18 08/22. Socialnämnden (motsv) IFO LSS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN - VERKSTÄLLIGHET

2008-03-18 08/22. Socialnämnden (motsv) IFO LSS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN - VERKSTÄLLIGHET 2008-03-18 08/22 Socialnämnden (motsv) IFO LSS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN - VERKSTÄLLIGHET BAKGRUND Lag om stöd och service, LSS, är en lag med stora begränsningar. Ändå tror många att LSS är den enda lag

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2016 Ref 56 HFD 2016 ref. 56 En person som endast har ansökt om och beviljats assistansersättning för kostnader för personlig assistans under dagtid har inte ansetts ha rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder.

Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder. HFD 2014 ref 41 Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder. Lagrum: 9 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka

Läs mer

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen 1 Rätt att bo tillsammans i särskilt boende I enlighet med socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet 1 c har äldre människor som beviljas plats i

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS organisation och budgetföljsamhet. Emmaboda kommun. 31 januari Jard Larsson, certifierad kommunal revisor

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS organisation och budgetföljsamhet. Emmaboda kommun. 31 januari Jard Larsson, certifierad kommunal revisor REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS organisation och budgetföljsamhet Emmaboda kommun 31 januari 2013 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund, revisionsfråga

Läs mer

[9191 LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL 9 (28) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTI

[9191 LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL 9 (28) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTI [9191 LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL 9 (28) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTI 215-11-12 Bos 27 Dn r KS 258/215 Avtal med annan kommun om köp av uppgifter

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer