? Tidningen Social Omsorg läggs ner 2011

Transkript

1 SOCIAL OMSORG En tidning från Föreningen Social Omsorg FSO Nr 2/2010 Årgång 11 FSO:s Årsmöte 2010 Beslut angående föreningens framtid Boktipset s. 15 Riktlinjer för psykosociala insatser s. 4? Tidningen Social Omsorg läggs ner 2011 Ny webbadministratör till fso.nu Årets FSO:are korad s Här finns uppdaterad och löpande information om föreningen och FSO:s verksamhet

2 Utges av Föreningen Social Omsorg FSO Jökelvägen Mjölby AnSvARig UtgivARe Siv Bringetun StYReLSe Ordförande: Siv Bringetun Vice Ordförande: Webbadministratör: Bo Sjöberg Kassör: Sigbritt Bothin Sekreterare: Åsa Vidman Vice sekreterare: Pernilla Risberg Ledamoter Margareta Björk Gitte Olsson AdReSS, MAteRiALOch AnnOnSeR info.fso.nu Annonspriser: V. g. tag kontakt! PRenUMeRAtiOneR MedLeMSkAP Se sista sidan! UtgivningSPLAn 2010 Nr 3 Manusstopp 21 juni 2010 Utgivningsdatum 8 juli 2010 Mot nya tider Tack alla ni som deltog i årsmötet och bidrog till lugn med sakliga diskussioner och till slut även beslut när det gäller FSO:s framtid. Mycket var bra under våra dagar i Kosta. Kronobergskretsen med Ingrid Gunnarsson i spetsen skapade en tillvaro som många kunde njuta av. Man hade plockat fram en kvinna att vara stolt över i Kronoberg, Monica Widnemark. Hon brinner för sitt uppdrag som kommunalråd i Kosta. Monica hade även förmåga att bjuda på sig själv och berättade på ett både underhållande och lärorikt sätt om hur Torsten Jansson byggt upp Kosta glashotell. Hotellet är värt ett besök i sommar. Då har de säkert fått fart på middagarna så väntan inte blir så lång mellan rätterna. Men det var roligt att höra så många chefer diskutera problemen med en vacker servis som dock snart blir ett arbetsmiljöproblem för restaurangchefen. Det var också Monicas förtjänst att vårt årsmöte blev så lyckat. Vad är nu bestämt? Jo, vi lägger ned tidningen du läser nu, den försvinner med nr 2, Vi satsar istället på en utveckling av hemsidan. De få kretsar som finns kvar påbörjar en avvecklingsprocess och vi gör en nystart när det gäller vårt samarbete med SKTF. Riksstyrelsen fick in fyra nya ledamöter vilka presenteras i tidningen. De ska tillsammans med mig, kassören Sigbritt och sekreteraren Åsa arbeta med en yrkesförening i förändring. Styrelsen har nu fler ledamöter än under förra mandatperioden och det kändes att vi fått in nya krafter med olika kompetens. Så det finns hopp! Läs utdrag ur årsmötet i tidningen. Hela årsmötesprotokollet hittar du på hemsidan. Med ett stort stöd och en varm applåd blev Irene Marszalek årets FSO:are. Tyvärr kunde hon inte närvara vid årsmötet, men hon har i tackbrev meddelat att hon känner sig mycket stolt och hedrad över utmärkelsen. Irene är vår äldsta medlem i flera bemärkelser. Ambitionen är att framöver ständigt hänvisa till hemsidan. Bo Sjöberg, vår nya webbansvarige, kommer att få ett tufft arbete att se till att informationen blir dagsaktuell. Gå in på debattsidan och sätt fart på oss alla. Uppmärksamma även annonsen om att ni kan söka FSO:s stipendium. VÅRhälSningaR FRÅn SiV BriNgetuN grafisk FORM & tryck VTT Grafiska AB Vimmerby, SOCIAL OMSORG Nr

3 FÖReningSnYtt REglEMEnTE FÖR FÖREningEn SOCial OMSORgS STiPEnDiEFOnD Ansökan ska göras till Riksstyrelsen senast den 31 maj. Medlem i FSO kan ansöka om ekonomiskt stöd vid t.ex.: fortbildning seminarier studiebesök litteratur vid studier eller liknande som riktats mot social omsorg - I ansökan ska en beskrivning av aktiviteten finnas samt syftet klart framgå. - Bifoga handling som kan styrka din ansökan. - Det är viktigt att göra ansökan i god tid innan aktiviteten, så att styrelsen hinner behandla och besluta i ärendet. - Av de medel som finns i stipendiefonden kan kronor användas per år. - Som motprestation för erhållna medel skall den som fått ett stipendium skriva i tidningen Social Omsorg/på Hemsidan om den aktivitet man deltagit i. fso.nu Nu ska alla medlemmar följa med FSO in i cyberspace! Varför är mer än 1400 personer med i FSO? Jo, det finns ett intresse för frågor rörande social omsorg och våra yrkesfrågor! Var hittar du och diskuterar dessa frågor idag? Berätta för oss var du utbyter erfarenheter och ställer dina frågor! Var diskuterar du frågorna förutom på den egna arbetsplatsen? För att fso.nu ska bli bra är du som medlem mycket viktig! Tala om vad du förväntar dig av fso.nu! På fso.nu kan du hitta nya kontakter som kan vara mycket användbara framöver. /Bosse SOCIAL OMSORG Nr

4 Riktlinjer för psykosociala insatser i mars presenterade Socialstyrelsen preliminära riktlinjer för psykosociala insatser till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Nationella riktlinjer är i första hand något som ska ge stöd för dem som ska fatta beslut i kommuner och landsting för hur resurser ska fördelas. Ett vanligt missförstånd är att man tror att nationella riktlinjer är ett vårdprogram som ska användas i kontakt med den enskilda personen. Nu har Socialstyrelsen presenterat en preliminät version av nationella riklinjer för psykosociala insatser till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. De berör verksamheter både inom kommun och landsting. De preliminära riktlinjerna innehåller 43 olika rekommendationer. Under perioden mars till maj kommer Socialstyrelsen att delta vid ett 15-tal olika seminarier där riktlinjerna kommer att presenteras och diskuteras. Det finns också möjlighet att skicka in synpunkter inför arbetet med att ta fram den slutgiltiga versionen som beräknas vara klar i årsskiftet 2010/11. Det beräknas finnas ca personer med schizofreni har som har behov av olika sorters stöd. Insatserna handlar både om stöd i samband med insjuknandet men också stöd för att den enskilda ska kunna hantera sin vardag. av de rekommenderade insatserna i den preliminära versionen som nu presenterats återfinns bl.a. följande: Samordnade insatser enligt ACT-modellen (Assertive community treatment) med tillägg av familjeintervention och social färdighetsträning. Intensiv case management enligt ACT-modellen för de som har många kontakter med vården Familjeintervention Kognitiv beteendeterapi Supported employment enligt IPSmodellen För den som är intresserad att läsa mer kan gå in på Socialstyrelsens hemsida ( och ladda ner hela dokument. Där finns också datum för vårens seminarier samt vem man kan kontakta om man har synpunkter eller frågor. En brist som konstateras i det vidare arbetet är avsaknaden av datakällor som kommer att göra det svårt att följa upp på nationell nivå de indikatorer som tagits fram. SUSANNe ROlFNeR SUVANTO 4 SOCIAL OMSORG Nr

5 SMÅTT OCh gott FRÅn OMVäRlDEn tips PÅ WeBB- SidOR! Förbundet DHr har uppmanat Sveriges kommuner att byta namn på de kommunala handikappråden till Råd för funktionshindersfrågor. Läs mer funktionshinder_2010_1.aspx äldre är friskare men ungas hälsa har sämre vilket märks genom en ökning av vård för alkoholrelaterade diagnoser och heldygnsvård för depressioner, ångesttillstånd och självmordsförsök. Läs mer ny broschyr för vägledning om vård och omsorg för äldre Läs mer "guldstunder" en inspirationsfilm (dvd) om Malmö stads satsning på det sociala innehållet i äldreomsorgen kan nu beställas. Läs mer nytt från riksdag och regering i urval: Nya uppdrag och satsningar på äldreområdet: Fyra nya uppdrag till Socialstyrelsen är några av de satsningar som presenterats av regeringen nu under vårvintern: Ta fram en vägledning till kommuner och enskilda utförare om hur lokala värdighetsgarantier för insatser till äldre kan se ut Ta fram system för värdegrundsmärkning av äldreomsorgsverksamhet Utveckla ett nationellt instrument som underlag för behovsbedömning inom äldreomsorgen Vägledning för att utveckla det psykiatriska stödet till äldre med psykisk ohälsa, sjukdom eller funktionsnedsättning. Läs mer s6/d/12861/a/ Medel till prestationsbaserade insatser för äldre: Regeringen har kommit överens med Sveriges Kommuner och Landsting om en satsning på tre år för ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete riktat till de mest sjuka äldre. Sammanlagt satsar regeringen 271 miljoner kronor under Läs mer ny proposition: Personlig assistans och andra åtgärder för ökad kvalitet och trygghet. Två delar har regeringen pekat ut som viktiga i propositionen att barnperspektivet i LSS stärks och att en försöksverksamhet för personer med psykiska funktionshinder ska genomföras. Läs mer s6/d/7254/a/ Kalendarietips augusti Demenssjukvård i utveckling. Nya nationella riktlinjer. Stockholm. För mer information oktober ID-dagarna, Nacka/Stockholm. Hjälpmedelsinstitutets informations- och demonstrationsdagar. För mer information oktober Äldreomsorgsdagarna, Älvsjö/Stockholm. För mer information SOCIAL OMSORG Nr

6 Glada deltagare vid årsmötet. För mer info om årsmötet: Yvonne Ahlström, SKTF. Årsmötet 2010 Den stora frågan under årsmötesförhandlingarna var hur föreningen skulle besluta om de två motionerna angående föreningens framtid. Den ena motionen FSO en yrkesförening i avveckling föreslog att avsluta föreningens verksamhet, medan den andra motionen FSO på nätet föreslog att istället utveckla och förändra arbetsformerna. Årsmötet beslutade att bifalla motionen FSO på nätet och att bordlägga motionen FSO en yrkesförening i avveckling till årsmötet På så vis ges möjlighet att under 2010 visa på vilka möjligheter det finns för en förändrad och nätbaserad förening såsom företrädarna för FSO på nätet föreslår. Årsmötet beslutade också att alla kretsar upphör 2011 och att verksamheten avvecklas under Eventuellt kvarvarande medel tillförs sedan riksstyrelsen. Kretsarna fick i uppdrag att upprätta avvecklingsplaner. Samtidigt fick styrelsen i uppdrag att undersöka om det finns vilande kretsar som ännu inte är avslutade och därför har kvarvarande medel. Därför uppmanas samtliga medlemmar att meddela styrelsen om deras krets är vilande, men inte formellt avslutad. I samband med de andra förändringarna angående föreningen, beslutades att tidningen Social Omsorg läggs ned och att sista numret blir efter årsmötet Som verksamhetsplan beslutade årsmötet att styrelsen under 2010 förutom sedvanligt styrelsearbete prioriterar följande: Fortsatt arbete med förslag till revidering av föreningens stadgar Utveckling av hemsidan Föreningens arbetsordning och policy Konsekvensanalys av vad en förändring av föreningens inriktning medför för medlemmarna Översyn av ekonomin om som förberedelse om årsmötet 2011 beslutar lägga ner föreningen Uppdrag åt någon person att mot ersättning nedteckna föreningens historik. Dessutom arbetar styrelsen vidare med: Uppbyggnad av nya kontaktnät mot myndigheter och organisationer Förbättrat medlemsregister För att klara detta digra arbete, har styrelsen utökats från fem till sju ledamöter. Nyvalda i styrelsen är Bo Sjöberg, Gitte Olsson, Margareta Björk och Pernilla Risberg. Dessa presenterar sig själva på annan plats i tidningen. Kvar i styrelsen sedan tidigare är ordföranden Siv Bringetun samt Sigbritt Bothin och Åsa Vidman. För mer information om årsmötet hänvisas till Delar av valberedningen, Vivi-Anne Öberg och Sigrid Näslund Tunegård. åsa vidman Åsa Vidman, del av styrelsen. 6 SOCIAL OMSORG Nr

7 Årsmötet 2010 Förtroendevalda FSO 2010 Styrelse Ordförande: Siv Bringetun Vice ordförande & Webbadministratör: Bo Sjöberg Kassör: Sigbritt Bothin Den samlade manskören, Ove Lindroth, Bo Sjöberg och Charbel Mekdesi. Sekreterare: Åsa Vidman Vice sekreterare: Pernilla Risberg Ledamot: Margareta Björk Ledamot: Gitte Olsson Revisorer Aina Gustavsson Gunilla Nordberg Viviabbe Sterner, Mehri Caven och Lill-Marie Öhman kopplar av i baren. Valberedning Sigrid Näslund Tunegård Vivi-Anne Öquist Ove Lindroth Lyssnande deltagare. SOCIAL OMSORG Nr

8 4 nya styrelsemedlemmar Här kan du läsa de nya styrelsemedlemmarnas egna presentationer; Bo Sjöberg, gitte Olsson, Margareta Björk och Pernilla risberg. Pernilla Risberg Hej! Jag heter Pernilla Risberg och är 36 år, gift med Henrik och har barnen Moa 11år och Mattis 9 år.i familjen ingår nu även en hund! Vi bor i Urshult som ligger i Tingsryds kommun och här finns flera äppel och plommon- odlingar och massor med travhästar då den enda milebanan i Sverige finns här! Vi har även ett, enligt min son väldigt känt hockeylag och en ishall där jag tillbringar den mesta fritiden numera. Jag jobbar som biståndshandläggare i Tingsryds kommun, har ett par år arbetat som områdeschef för personlig assistans i samma kommun. Jag har läst sociala omsorgsprogrammet i Växjö och var klar Ja varför är jag då med i styrelsen? Jag är aktiv i Kronobergskretsen och deltog i höstas i rådslaget om framtida FSO och inför och under det mötet kände jag att FSO i dess form inte fungerar längre då intresset för föreningslivet är dalande. Under rådslaget kände jag att det var viktigt som medlem att tycka till och deltog i avvecklingsgruppen. När jag nu inför årsmötet blev uppringd av valberedningen och fick frågan om jag ville ställa upp i styrelsen blev jag väldigt konfunderad. Varför jag? Jag vill ju lägga ner? Jag vet att det är svårt att få medlemmar att engagera sig, vi är många med mig som har mycket både på jobbet och privat. Tiden är knapp, min fritid sker mest i en bil åkandes mellan olika aktiviteter som hockey, dans, fotboll och en liten kvällskurs för egen del för hinna utveckla mig!? Anledning till att jag tackade ja till att vara med i styrelsen, är för att jag under det här året vill engagera mig i sakfrågan, FSO s framtid. Medlemmarnas engagemang tror jag kommer bli avgörande för hur framtida FSO kommer se ut. Mvh Pernilla Risberg gitte Olsson Hej! Jag heter Gitte Olsson och arbetar som Enhetschef i Vård & Omsorgsförvaltningen, Lund kommun. Jag har ansvaret för tre gruppbostäder för utvecklingsstörda personer med beteendeproblematik. Jag har arbetat som Enhetschef i snart åtta år vilket jag trivs mycket bra med. Gillar de utmaningar som jobbet ger. Dessförinnan arbetade jag som undersköterska, mest inom äldreomsorgen. Jag är gift och har två tonårskillar. Bor i en liten by som ligger mellan Hässleholm och Höör i Skåne. Hälsningar Gitte 8 SOCIAL OMSORG Nr

9 Årsmötet 2010 Bo Sjöberg Hej alla FSO:are, Margareta Björk Jag ska presentera mig själv och alla vet ju hur lätt det är. Jag är ny i FSO:s styrelse. Mitt uppdrag är framförallt att vara webbansvarig. Jag är också vice ordförande. Margareta Björk, är 53 år, bor i Siknäs, 6 mil norr om Luleå. Allt socialt arbete står inför stora förändringar och jag anser det viktigt att FSO lever kvar och står för ett engagemang i att bygga gemenskap mellan människor som jobbar inom denna sektor. Jag är högskoleutbildad, har en magisterexamen i psykologi med inriktning mot personaladministration med fördjupning i ledarskap. Har senare förkovrat mig i förvaltningsrätt och genomfört ledarutvecklingsprogrammet personligt ledarskap och fortsätter nu med mentorskap. Min yrkeserfarenhet är inriktad mot vård- och omsorg; först som sjukvårdsbiträde och undersköterska under många år och efter högskolestudierna har jag haft olika uppdrag som enhetschef, inom äldreomsorgen i Luleå kommun. Är en person som gärna tar på mig utvecklande uppgifter; representerar äldreomsorgen i Luleå kommun i olika sammanhang; i grupp som jobbar med budget kontra vårdbehovsbedömning, i en annan med kvalitetssäkring av kundens väg från korttids till äldreboende och i en tredje plattform hållbar utveckling i Luleå. Är villig att plocka fram mina inre resurser och använda dem för att tillsammans med mina medarbetare skapa goda resultat, där ansvar, engagemang, arbetsglädje, laganda och gemenskap är viktiga parametrar. Margareta Björk Jag gick med i FSO 1978 då jag också började utbildningen var jag med i Stockholmskretsens och Uppsalakretsens förberedelser Inför årsmötesdagarna i Södertälje Jag var ordförande på årsmötet i Södertälje och året därpå deltog även i Jönköping blev jag invald i redaktionen och var kvar till 1998 i amband med att jag flyttade från Sundbyberg till Pajala. Dessa 15 år var fyllda med många konferenser och möteshelger. Tidningen skulle göras 6-8 gånger per år och när ett nummer gick i tryck var det dags att börja med nästa. Under dessa år hade vi också många trevliga upplevelser från cykelturer till buss- och båtutflykter. Från Sunderbyn i norr till Hälsingborg i söder och från Fårö i öster till Göteborg i väster har vi jobbat med frågor som har rört och engagerat många yrkesmänniskor Yrkesmässigt jobbade jag i distrikt 17 (Kista, Husby, Akalla) i Stockholms stad under nästan hela 80-talet. Jag var brevbärare under första halvan 90-talet och prövade också på Partena Care en kortare period. I Pajala fick jag ett projektjobb som innebar att ta fram underlag, för införande av datastöd, inom socialtjänsten. Under 4 år var jag hemtjänstchef, men i samband med en organisationsöversyn ville jag börja med något annat. Det blev it och data! Under 20 års tid har datorer och Internet varit ett stort intresse och jag har också gått några utbildningar på området, bl.a. läst nätverksteknik. Jag har också byggt egna datorer under åren. I augusti fyller jag 58 år. Familjen består av fru Eva och våra tre söner. Den yngsta tar studenten i juni. Jag arbetar halvtid, mest p.g.a. min dåliga syn. Jag tränar regelbundet volleyboll, lite fotboll, innebandy, går med stavar och springer. Jag tycker om att resa, äta och dricka gott och upgås med släkt och vänner. Eftersom jag är uppvuxen med Gustav den VI Adolf och hans motto plikten framför allt så har jag svårt att hålla mig borta från uppdrag. Sen jag flyttade till Pajala har jag varit aktiv i SKTF avdelning i sex år bl.a. som ordförande och när jag avgick så var det snart dags igen. Rådslaget med FSO blev början till något nytt och spännande. FSO ska nu på allvar ta klivet in i webbvärlden och jag vill därför uppmana alla medlemmar att hitta till vår hemsida: fso.nu Du kan nu vara med och forma vårt nya FSO. Tala om vad just du vill ha ut av ditt medlemskap i FSO. Engagera dina arbetskamrater, chefer, medarbetare, elever, studerande, ja alla med ett intresse av frågor rörande social omsorg. VÄL MÖTT PÅ FSO.NU /Bosse SOCIAL OMSORG Nr

10 Årsmötet 2010 FSO Luleå-kretsens reseminne Fredagen den 12 mars startade resan från Kallax flygplats i Luleå för fyra glada FSO:are. Målet var Kosta Boda och FSO:s årsmöte. Inger Kalotini, Margareta Björk, Catherine Andersson-Hortell samt nestorn i gänget Elisabeth Aspegren (medlem sedan 1971). På grund av inställda tåg så blev det hyrbil från Arlanda till Kosta Boda. Men inga problem för Luleågänget som är vana vid långa avstånd. Inger var chaufför och med några stopp efter vägen så var vi framme i de djupa skogarna. Kvällen avslutades i glasbaren som förde tankarna till ishotellet i Jukkasjärvi. Lördag förmiddag ägnades åt shopping för Luleågänget. Många fina glasinköp blev det. FSO:s årsmöte startade med lunch och välkomsttal av kommunalrådet Monica Widnemark, att vi kände oss välkomna kan vi alla intyga. Efter ytterligare shopping så passade Inger och Margareta på att simma en stund i utomhuspoolen. Kvällen avslutades med middag och även om det tog lite tid att få maten serverad så kändes det helt ok eftersom vi var nöjda med både inköp och inkvartering i det fantastiska Art Hotel. För Luleågänget blev det en tidig kväll med tanke på hemresan på söndagen. Förmiddagen på söndagen ägnades åt årsmötesförhandlingarna och vi var alla glada eftersom vi fick ytterligare en representant från norrbotten med i styrelsen, Margareta Björk. Efter avslutningen och lunch så börjde vår resa hem till Luleå. Vår resa slutade vid 24-tiden då vi landade på Kallax flygplats, trötta men glada. Vi vill tacka för en mycket trevlig helg med både gamla och nya bekantskaper och vi ser redan fram mot FSO:s årsmöte i Stockholm nästa år. vid pennan Inger kalotini Eva Andersson, Skåne/Blekinge. Herrarna fortsätter att umgås... Monika Widnemark, Kosta kommun. Delar av styrelsen, Siv Bringetun, Sigbritt Bothin och mötesordförande vid årsmötet. 10 SOCIAL OMSORG Nr

11 Årsmötet 2010 Avvaktande ordförande. Konst från Kosta. Vimmelbilder på föreningens kändisar. Ovan och nedan: Vimmelbilder på föreningens kändisar. Två huvudpersoner under dessa dagar: Monika Widnemark, kommunråd från Kosta, och Ingrid Gunnarsson, Kronobergskretsen. SOCIAL OMSORG Nr

12 Grön omsorg Lantbruk erbjuder sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Konceptet Grön omsorg skapades i Norge och har nu slagit rot också i Sverige. Meningsfull sysselsättning och jobb är viktigt för alla. Det har stor betydelse för både självkänslan och delaktigheten i samhället. För att inte tala om den ekonomiska aspekten att kunna få ett rörelseutrymme. För personer med funktionsnedsättning är det ofta svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och i en lågkonjunktur ökar svårigheten ytterligare då man också ska konkurrera med personer som inte har en funktionsnedsättning. Olika initiativ har tagits för att skapa olika möjligheter att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få ett jobb eller en meningsfull sysselsättning. Ett exempel som sakta börjat växa är Grön omsorg som etablerades i Norge i slutet av 1990-talet och som nu också finns i Sverige. Det handlar om lantbruk som erbjuder arbete och sysselsättning utifrån deltagarnas förmåga. Enligt bl.a. LRF är verksamheten i första hand inriktad på att ge deltagarna en meningsfull vardag och inte att man ska delta i produktionen. Det är en omsorgsverksamhet och därför menar LRF att kommuner ska betala för platserna. Grön omsorg tycks vara en verksamhet i växande om man ser till de olika initiativ som tagits det senaste året. Det har framförallt i nyhetsflödet noterats att kommuner som Gotland, Jönköping och Bollnäs, för at tnämna några, som kan erbjuda verksamhet inom grön omsorg. I Jönköping startade också en pilotutbildning för lantbrukare som ville starta grön omsorgsverksamhet. Det finns också projekt inom den agrara världen som analyserar erfarenheter från grön omsorg bl.a. inom några EU-länder. Grön omsorg finns idag, förutom i Norge och Sverige, också i Belgien, Frankrike, Holland, Irland, Italien, Slovenien och Tyskland. Alla goda initiativ till meningsfulla och hälsofrämjande insatser är välkomna. Och att såväl djur som natur har en positiv verkan på vår hälsa råder det nog inget tvivel om. Men det är viktigt att också kunna garantera att verksamheterna håller en hög kvalitet. Det krävs goda kunskaper om både stödjande och rehabiliterande förhållningssätt. För de som nu startat sin verksamhet blir det intressant att följa utvecklingen både ur den enskildas perspektiv och ur lantbrukarnas. Susanne Rolfner Suvanto 12 SOCIAL OMSORG Nr

13 Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson Stockholm Socialdepartementet Stockholm Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz Utbildningsdepartementet Stockholm Kompetensen inom äldreomsorgen Kompetensen inom äldreomsorgen utarmas Social omsorgsexamen togs bort i och med den nya högskoleförordningen år Målsättning var att delar av denna skulle ingå i den nya socionomexamen. Högskoleverket (2009:36 betonar i sin utvärdering av socionomutbildningarna att det är absolut nödvändigt att det är Social omsorgsexamen togs bort generalistutbildning i och med den nya som högskoleförordningen inte begränsar möjligheterna att arbeta inom hela det socia arbetsfältet. Eventuell specialisering förslås ske genom separata utbildningar på avancerad niv år Mål sättningen var att delar av denna skulle ingå i den nya socionomexamen. Detta innebär att de som har en Socionomexamen saknar en fördjupad kompetens o målgruppen äldre. Denna urholkning av kompetensen drabbar det kostnadsmässigt störs enskilda delområdet inom socialtjänsten: äldreomsorgen. högskoleverket (2009:36R) betonar i sin utvärdering av socionomutbildningarna att det är absolut nödvändigt att det är en generalistutbildning som inte begränsar möjligheterna att arbeta inom hela det sociala arbetsfältet. Eventuell specialisering förslås ske genom separata utbildningar på avancerad nivå. Detta innebär att de som har en Socionomexamen saknar en fördjupad kompetens om målgruppen äldre. Denna urholkning av kompetensen drab bar det kostnadsmässigt största enskilda delområdet inom socialtjänsten: äldreomsorgen. SOCIAL OMSORG Nr Kostnader för verksamhetsområde som andel av socialtjänstens totalkostnader (164 miljarder) år 2007 /Egna beräkningar från Socialstyrelsens statistik) historiska nedslag visar att det allt sedan början av 1900-talet har funnits utbildningar för ledande positioner inom omsorgen om äldre (föreståndare/föreståndarinnor för ålder domshem och även barnhem). På 1940-talet fick Socialstyrelsen i uppdrag att utreda utbildningsbehoven inom åldringsvården (Prop. 1947:243) och riksdagen föreslog att det skulle finnas anställda befattningshavare med sådan utbildning för att de gamla skulle få en tillfredsställande vård. På 50-talet protesterade Kommunaltjänstemannaförbundet (SKTF) mot att kommunerna anställde personer utan utbildning till föreståndartjänster. Föreståndarinneutbildningen blev 1965 en treårig yrkesskoleutbildning som överfördes till vårdskolorna i landstingsregi. År 1970 antog gymnasie skolan en läroplan för utbild ning av föreståndare för ålderdomshem och öppen åldringsvård. Utbildningen akademiserades år 1977 som en landstingskommunal utbildning med namnet Sociala service linjen. Efter högskolereformen år 1993 skapades den sociala omsorgsexamen med inriktning mot äldre och det som idag benämns funktionshindrade (Trydegård 1990, i artikeln Från kommandora till driftchef). Denna utbildning har garanterat kompetensen och personal försörjningen av främst chefer och biståndshandläggare inom äldreomsorgen ända fram till dagsläget. Äldre Barn- och ungdom Ekonomiskt bistånd Funktionshinder Missbrukarvård vuxna Övrig vuxenvård Vi befarar att den kunskap brukarna inom äldreomsorgen har rätt att förvänta sig av myndighetsutövande socionomer urholkas genom den nya socionomexamens inriktning på att vara en generalistutbildning. I Socialstyrelsens rapport Socialt arbete med äldre. Förslag till kompetensbeskrivning för handläggare inom äldreomsorg (2006) skriver man att äldre människor som kommer i kontakt med socialtjänsten har rätt att ställa krav på den professionelles kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Hand läggaren behöver kunskap om 13 >>>

14 >>> målgruppen och för att kunna bedöma behov hos äldre måste handläggaren ha kunskap om äldres levnadsförhållanden och om vad åldrande innebär ur biologiskt, psykologiskt, kulturellt och socialt perspektiv. Enligt Högskole verkets utvärdering (2009:36R) skall nödvändiga specialiseringar inriktade på t.ex. äldreomsorg ske på avancerad nivå. Förutom att det då finns en risk för att få studenter väljer att specialisera sig inom området äldre och äldreomsorg visar en genomgång som det av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap finansierade nätverket för socialt arbete med äldre gjort, att det i fjol endast vid fem lärosäten i Sverige fanns kurser på avancerad nivå om äldre och äldreomsorg på mellan 7,5 och 15 högskolepoäng (i ett fall 30 hp.). Vi befarar också att denna urholkning genom minskat kursutbud innebär en risk för att hela kunskapsområdet Socialgerontologi marginaliseras. En kraftig reducering till en eller ett fåtal kursmoment om äldre inom socionomutbildningen riskerar att försvåra rekry te ringen av både kvalificerad personal inom äldreomsorgen samt forskare/lärare inom området. Även i Socialstyrelsens rapport Socialt arbete bland äldre. Forskning, utbildning, praktik en pilotstudie (2007) konstateras att det inte hjälper att ha forskar utbildning om gerontologiskt socialt arbete, om det inte finns kurser som rör äldre och åldrande på grundutbildningen. Idealen med en generalistutbildning stämmer inte med dagens verklighet. I ovan nämnda rapport ställer Socialstyrelsen sig frågande till om kompetenskraven för socialt arbete bland äldre och funktionshindrade inom socialtjänsten helt kan tillgodoses inom ramen för en generalistutbildning, och menar att mycket i stället talar för att det krävs vissa specifika kunskaper och färdigheter. Tyngdpunkten i traditionella socionomutbildningar har lagts på de målgrupper som individ- och familjeomsorgen arbetar med. Sveriges Gerontologiska Sällskap uppmanar härmed till att denna fråga lyfts och att konsekvenserna av tidigare beslut analyseras, samt att lämpliga åtgärder vidtas med det snaraste. sveriges Gerontologiska sällskap (sgs) GM. Sandra torres, Ordf. Årets FSO:are 2009:! Irene Marszalek Irene skriver artiklar till Social Omsorg. Trots lång resväg kom Irene till rådslaget och gav FSO historik, och förklarade för oss alla att förening står för förena eder. Siv bringetun 14 SOCIAL OMSORG Nr

15 Ni-na-ni-na-ni-nana... Boktipset Våren 2010 Boktipset har i vår bland annat läst Yarden av Kristoffer Lundberg och Håpas du trifs bra i fengelset av Susanna Alakoski. Böckerna skulle vid en ytlig betraktelse kunna sägas skildra samma sak; utsatta barn, utsatta föräldrar, en form av socialrealistisk berättelse. Men det är två berättelser som spelar i två helt olika ligor; en tafflig metafor skulle beskriva det som Alakoski i Division 2 möter Lundberg i Elitserien. Yarden av Kristian Lundberg Håpas du trifs bra i fengelset av Susanna Alakoski alakoski först. Vi har hört det förut. I ett högt tempo och väl berättat kastas vi in i huvudpersonernas liv. Minnen från barndomen varvas med nutidsglimtar. Den duktiga Anni mot den nedgångne Sami. Mamman och flaskan, fosterfamilj, död, elände. Det är detaljrikt och med en hög igenkänningsfaktor för många av oss men det blir inte mer än en väl skildrad berättelse om livets jävlighet. Och så Lundgren, då. Poetiskt, skitigt och hårt. Orden skär som knivar, sluggar, fastnar någonstans där inuti. Barndomens helvete, trots allt rätt knapphändigt beskrivet, bildar fond till den vuxne mannens sköra tillvaro. Att återvända till sin ursprungliga klass, eller att aldrig ha lämnat. Klass fylls med ett nytt och mycket konkret innehåll. Vara kvar där man ska vara. Hög igenkänningsfaktor också här, men orden blir till stor litteratur. Boktipset rekommenderar båda till läsning; Susanna Alakoski har inte skrivit en dålig roman. Men när man sedan får sjunka in i Kristoffer Lundbergs vackra vemodiga berättande framstår klyftan mellan de två böckerna med obarmhärtig tydlighet. Skillnaden är stor. Susanna Alakoskis berättelse bleknar bort ganska fort och blandas med andra av samma grunda slag. Kristoffer Lundgrens Yarden stannar kvar och sällar sig till övriga läsupplevelser som är rent nödvändiga för oss människor. KallElSE Till ÅRSMÖTE FÖR FSO SKÅNe- OCH BLeKiNgeKretSeN torsdagen den 27 maj klockan Plats: Båtarna i helsingborg helsingör Platsanmälan senast 17 maj till eva.andersson@agensa.com välkomna!

16 Posttidning B Vid obeställbarhet sänd tidningen åter till avsändaren. Avsändare: FCO, c/o SKTF, Att: Ewa Lindgren, Box 7825, Stockholm Ansökan om medlemskap i FSO Enbart prenumeration på Social Omsorg Skickas till: SKTFs medlemsregister, Ewa Lindgren, Box 7825, Stockholm Mail: ewa.lindgren@sktf.se (150 kr/år 6 nr) Skickas till: SKTF Ewa Lindgren, Box 7825, Stockholm Tel Mail: ewa.lindgren@sktf.se Namn Adress Postadress Namn Län Personnummer Adress Facklig tillhörighet Medlem = 360 kronor/år Postadress Studerande (Ja) = 0 kronor/år Beräknas klar med studierna (år/mån) Mailadress (frivilligt) Pensionär (Ja) = 175 kronor/år Mailadress (frivilligt)! Ta chansen och annonsera i tidningen! För annons kontakta Siv Bringetun siv.bringetun@fso.nu