4TIPS HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET LEV GOTT TROTS SJUKDOM. Nr.1 / September 2009

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Nr.1 / September 2009 HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET 4TIPS LEV GOTT FOTO: MATS HÖGBERG TROTS SJUKDOM Sven Wollter: De betraktade mig som en demensexpert, fast jag bara är en medmänniska som ömmar för de demenssjuka. Att leva med MS Lena Ahlgren, 42, fi ck sin diagnos för fyra år sedan LENA AHLGREN Stroke i ung ålder Efter stroken har Pernilla Nilsson, 25, blivit starkare PERNILLA NILSSON

2 2 SEPTEMBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Det är en god idé att satsa på forskning kring neurologiska sjukdomar, inte bara för att minska lidandet hos de drabbade och deras anhöriga. Det är även samhällsekonomiskt rimligt. Den totala ansträngningen i världen är avgörande Idag uppmärksammar vi en sjukdom som för många i vårt samhälle är en påtaglig del av var dag, året runt. Att tappa minnet, den intellektuella förmågan och inte minst få en förändrad personlighet ger ofta upphov till stort lidande för såväl den som drabbas av Alzheimers sjukdom som för de anhöriga. De läkemedel som i dag finns för att behandla Alzheimers sjukdom kan bara lindra symptomen, inte bromsa sjukdomsprocessen. En förhoppning om att kunna lindra och så småningom bromsa och bota ligger hos forskningen. Samtidigt är det bara under de senaste 20 åren som forskning kring sjukdomen tagit fart. Det är en relativt kort tid, så många upptäckter återstår att göra. Forskning ger resultat Forskning om nervsystemet 1 och dess sjukdomar är ett av de områden som får störst stöd från ämnesrådet för medicin vid Vetenskapsrådet. Det finns också starka skäl att tro att satsningar på svensk hjärnforskning ger resultat. Det finns i Sverige uppemot 600 forskare som studerar nervsystemets sjukdomar. Både grundläggande och klinisk neurovetenskap har länge varit starka svenska områden och har givit framgångar inom bland annat de ärftliga faktorernas betydelse, läkemedelsutveckling och avbildningsmetoder för att studera hjärnan. Rejäla tillskott Regeringen tillför neurovetenskaplig forskning ytterli- 2 gare 70 miljoner för som en del av strategiska satsningar på områden där Sverige förmodas kunna skapa internationellt konkurrensmässiga forskningsmiljöer. Inom ramen för regeringens stora forskningssatsning med en höjning av anslagsnivån med fem miljarder kronor ges också medicinsk grundforskning rejäla tillskott. Att det är en god idé att satsa på forskning kring neurologiska sjukdomar är förstås en fråga om att minska lidandet men även samhällsekonomiskt rimligt. Demenssjukdomarna beräknas kosta samhället cirka 40 miljarder kronor om året. De svenska offentliga satsningarna på hjärnforskning motsvarar mindre än 0,2 procent av vad sjukdomarna kostar samhället. Framsteg nås inte bara genom mer resurser. Hjärnans och nervsystemets sjukdomar är områden där en större ansträngning för att skapa ömsesidigt utbyte mellan forskning, klinik, patient, behov och innovation skulle kunna göra stor nytta. Mycket av forskningen inom neurovetenskap sker i dag Tobias Krantz (FP) Högskole- och forskningsminister. FOTO: PAWEL FLATO Mitt mål under det svenska ordförandeskapet i EU är att stärka det europeiska samarbetet kring forskning. på grundforskningsnivå och en satsning på att stärka kopplingen till den kliniska forskningen behövs. Vill stärka samarbetet Utöver svenska satsningar är 3 det viktigt att komma ihåg att det är den totala ansträngningen i världen som ännu mer avgör hur snabbt vi kommer nå framsteg. Mitt mål under det svenska ordförandeskapet i EU är att stärka det europeiska samarbetet kring forskning. Vår förhoppning är att ett europeiskt initiativ inom området neurodegenerativa sjukdomar kommer att kunna starta redan denna höst. Samarbetet kommer att studera både biomedicinska och socialvetenskapliga aspekter av neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers sjukdom. Sverige som redan har stark tvärvetenskaplig forskning på detta område, bland annat genom projektet Swedish Brain Power, ska ta en aktiv del i det europeiska forskningssamarbetet. Det är en frustrerande tanke att människan med all sannolikhet har förmågan att förstå och behandla de neurologiska sjukdomarna, bara vi lägger tillräckligt mycket tid och resurser på att forska. Jag hoppas innerligt att de ansträngningar vi nu gör ska ge viktiga pusselbitar för att förstå mysteriet kring hjärnan. VI REKOMMENDERAR SIDA 9 Kaj Blennow Professor i biokemi. Vi har ett sjukvårdssystem som underlättar för klinisk forskning eftersom patienterna inte som i USA försvinner till privat vård. Huvudvärk s. 6 Huvudvärk kan bero på olika orsaker. Ta reda på vad som orsakar din. Depression s. 14 Tips på vad du kan göra för att komma ur en depression. Vi får våra läsare att lyckas! HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET NR 1, SEPTEMBER 2009 Redaktionschef: Nadine Kissmann Försäljningschef: Gustaf Ryding Affärsutvecklare: Jakob Roos Redigerare: Martin Björinge Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Carl Söderblom Tel: E-post: carl.soderblom@mediaplanet.com Distribution: Göteborgs-Posten, September 2009 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: Fax: E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Jakob Roos Mediaplanets affärsverksamhet är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Förbundet för dig med neurologisk sjukdom eller skada För mig är det en självklarhet att vara medlem i Neurologiskt Handikappades Riksförbund. Jag får information, stöd och gemenskap och det är mycket betydelsefullt för mig, säger Pia som har MS. Bli medlem du också. Du anmäler dig enkelt på I Sverige lever över en halv miljon personer med neurologiska sjukdomar som t ex MS, Parkinson, Stroke eller ALS. Årligen får ytterligare över svenskar en neurologisk diagnos. Vi erbjuder information, stöd och rådgivning i en förändrad livssituation. Du kan också stödja oss genom att SMS:a NHR till Då skänker du 50:- till vårt arbete (ev trafikavgift tillkommer). Du kan även skänka via PG eller BG Tack för din gåva! S:t Eriksgatan 44 Box Stockholm Tel

3 Du som har eller vill ansöka om personlig assistans eller känner någon som behöver vår hjälp Bolltäcket hjälper dig som har svårt att sova Sömnlöshet kan bero på stress, muskel spänningar, smärta eller oro. Bolltäcket hjälper dig att varva ner och finna balans. En viktig del i kroppens strävan efter att upprätthålla balans är att ta sig tid för vila och avslappning. Sömn och vila hjälper oss att ladda våra batterier. har 15 års erfarenhet av personlig assistans. Vår fokus är att skapa trygga relationer och erbjuda välfungerande stöd. Vi hjälper dig även med ansökningar och myndighetskontakter samt tar ett arbetsgivaransvar för dina assistenter. Argolis månar om både brukare och assistenter. Det känns bra i hjärtat helt enkelt. CITAT FRÅN EN AV VÅRA KUNDER Ring oss gärna på eller kom på besök på Drakegatan 5. Bolltäcket plus hela vårt sortimentet på vår hemsida Beställ från vår Webbutik som är öppen dygnet runt Telefon: E post: info@kikre.com Många användare berättar om den trygghet de erfar och den lindring Bolltäcket ger vid oro och ångest. För andra är det ett ovärderligt hjälpmedel för att komma till ro och för lugnare och djupare sömn utan sömn medel. Bolltäcket ger en mängd känselintryck som stimulerar beröringssinnet, muskel och ledsinnena. Den starka och behagliga känselupplevelsen förstärker kroppsuppfattningen och ger en djup avslappning. Vi är din anordnare i Göteborg! LSS/LASS; Vi rekryterar, utbildar och anställer personliga assistenter efter dina behov. Vår verksamhet kännetecknas av närhet, personligt bemötande och snabb service med hög kvalitet samt tillgänglighet dygnet runt. Personlig assistans Vi erbjuder våra brukare skräddarsydda lösningar anpassade efter önskemål och behov. Vi har erfaren personal som talar olika språk som bl.a. spanska, engelska, arabiska, turkiska, syrianska, finska mm. Vårt mål är att ge Dig inflytande och valfrihet att bestämma över din egen situation. Vi ger Dig rätten att välja personlig assistent och utforma assistenternas arbete. Ingen personal anställs utan ditt godkännande. Detta ger sig uttryck i: Att vi gärna tar emot funktionshindrade som vill ha sina anhöriga som anställda Valfrihet och kontroll över din assistans God personlig service Att vi har bra försäkringar anpassade efter uppdraget Att vi har bra löner och bra villkor Att vi arbetar seriöst och har en mycket hög integritet Juridisk Rådgivning och Skrivhjälp Vi har gratis skrivhjälp och juridisk rådgivning för våra brukare. Vi hjälper dig att skriva ansökningar och hålla kontakt med olika myndigheter. Givetvis har vi rådgivning och service till Er som inte har anlitat oss tidigare. Vi kan hjälpa dig när du skall söka assistansersättning från Försäkringskassan. Vi hjälper dig att tolka regler och vart du skall vända dig om du vill överklaga ett beslut, från landsting och kommunen t ex hjälpmedel eller bostadsanpassning. Vi har en gedigen kompetens och många års erfarenhet från detta område och kan hjälpa dig på bästa sätt.

4 4 SEPTEMBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Vad är det svåraste med att ha fått MS? Svar: Att möta andra människors reaktioner. Många är rädda för MS. Jag väntar med att berätta att jag har MS tills det passar situationen, säger Lena Ahlgren. Hitta lugnet och lev gott trots Multipel Skleros FÖRÄNDRING MULTIPEL SKLEROS Hon vill att människor ska se henne som den hon är och inte förknippa henne med sjukdomen. Lena Ahlgren fick sin MS-diagnos för fyra år sedan, i maj Dagen efter skulle hon fylla 38 år. En kvinna mitt i livet med man och två barn, då sex respektive tre år gamla. Alla i hennes närhet reagerade mycket starkt på beskedet. Varningssignalerna fanns De första varningssignalerna att något var fel kom ett par år tidigare. Synen blev plötsligt suddig vid två tillfällen med något års mellanrum och Lena Ahlgren trodde själv att hon drabbats av grå starr. En utredning startades och innan Lena fått sin diagnos hann hon själv misstänka både SLE och ALS och sökte oroligt svar från läkare som inte ville säga så mycket innan de visste. Många känner lättnad över att få en diagnos, men jag kände som att allt var slut. Min man och jag lever ett jämställt liv och jag tänkte att jag bara skulle bli en börda för honom och resten av familjen. Den där sommaren som följde var otroligt jobbig, minns Lena Ahlgren. Fick ingen professionell hjälp När hon funderar på hur hon fick sin diagnos är hon något kritisk till att hon och hennes man som var med vid besöket hos läkaren, inte blev erbjudna professionell hjälp för att bearbeta beskedet de fick. Vi förväntades bara gå hem och försöka smälta det hela. Tack och lov har jag och min familj hela tiden haft ett otroligt stöd från släkt och vänner. Det har tagit lång tid att förlika sig med sjukdomen, säger Lena Ahlgren. PROFIL Lena Ahlgren Ålder: 42. Arbete: Systemutvecklare. Familj: Gift med Jonas. Två söner, Axel, 10, och Edvin, 7. Bor: Påvelund, Västra Frölunda. Styrka: Sann optimist. Peppar varandra Några månader efter beskedet började Lena ta sprutor en gång i veckan. Hennes MS-sköterska tyckte att hon först behövde landa. Barnen Axel och Edvin vande sig snabbt vid att se mamma ta sina sprutor. Barnens reaktion var den bästa. Barn tar det mesta så naturligt och har inte påverkats alls av min sjukdom. En viktig omständighet berättar Lena, är att hon har en nära vän som också är drabbad och som fick sin MS-diagnos några år tidigare än hon själv. I henne har hon en förstående samtalspartner och tillsammans kan de peppa varandra. Till den som inte känner någon med samma diagnos är hennes tips därför att gå på de möten som erbjuds och att besöka olika MS-forum på nätet. Själv försöker Lena Ahlgren också att hänga med i den omfattande forskningen om MS. Behandlas en gång i månaden Hon har haft två MS-skov, det ena med domningar i axeln för tre år sedan och det andra med domningar i benen tidigare detta år. Lena bad sin läkare om en ny magnetröntgen, då hon märkt av koncentrationssvårigheter i jobbet som systemutvecklare. Röntgen påvisade sjukdomsaktivitet trots behandling och eftersom hon bildat antikroppar mot sin dåvarande medicin har hon sedan i mars i år använt en annan bromsmedicin. Lena var själv pådrivande för att få denna medicinen. Behandlingen får hon en gång i månaden på MS-mottagningen på Sahlgrenska sjukhuset. Det är mest då, när hon får sin behandling, som hon beskriver att hon egentligen tänker på sin MS. Lena har aldrig känt sig sjuk och kan räkna de sjukdagar hon haft på ena handens fingrar sedan hon fick sin diagnos. Hon trivs med sitt arbete som systemutvecklare och beskriver arbetet som roligt och krävande. Hon arbetar i dag i ett kontorslandskap och inte heller det är något hon tycker är särskilt ansträngande. Skillnader i vardagen Annars skiljer sig hennes vardag inte särskilt mycket från det liv hon levde innan hon fick sin diagnos. Detta en del tack vare medicinbytet. Nu, med den nya medicinen, är hon piggare och snabbare i skallen och har lättare att jobba dagen efter behandling. Hon lever ett mycket aktivt liv med familj och många vänner. Lena har också alltid gillat att träna och ser till att ofta utnyttja träningspassen på jobbet. I början var jag rädd för att planera saker för långt fram i tiden, jag ville göra allt på en gång. Men så går det ju inte att leva. Nu är jag mycket lugnare. Jag har alltid varit en glad och positiv person och ser med stor tillförsikt på framtiden trots MS i bagaget. ULRICA STENBECK redaktionen@mediaplanet.com VILL DU VETA MER OM? På hittar du en mängd fakta och information om MS, och reportage om människor som har sjukdomen. Du kan också beställa broschyrer eller En bok om människor som lever med MS, och passa på att bli prenumerant kostnadsfritt på MS-magasinet.

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER BEHANDLING I HEMMET Hembesök ger MS-sjuka extra stöd För den som just fått sin MS-diagnos och behandling kan det innebära en stor förändring att behöva ta bromsmediciner resten av livet. Sedan i mars i år finns det nu en tjänst som erbjuder MS-patienter extra stöd. Tjänsten är ett projekt som ingår som ett led i behandlingen av patienter som är nyinsatta på bromsmedicin. Patienten tar sin medicin med hjälp av en autoinjektor. Ett hembesök bokas oftast in så fort som möjligt efter att man fått sin behandling utskriven. För de allra flesta finns det ett fysiskt och psykiskt motstånd att ta sina injektioner själv. Men det är lätt att lära sig tekniken och min roll blir att stötta patienterna i det dagliga livet, säger Lena Barret på Adexto Care. KÄNNER SIG LUGNARE I början var jag rädd för att planera saker för långt fram i tiden, jag ville göra allt på en gång. Nu är jag mycket lugnare, berättar Lena Ahlgren som för fyra år sedan fick diagnosen MS. FOTO: JONAS AHLGREN Förebygg obehag Vid hembesöket instrueras patienten i hur medicinen ska förvaras och blandas till, samt får tips på hur man kan förebygga obehag så som rodnad och smärta vid injektionstillfället. Patienten får också information om olika MS-sajter där man kan chatta, få tips och hitta extramaterial. För de flesta brukar det bli ett par hembesök och lika många telefonkontakter. Hittills är det ett tiotal patienter som utnyttjar tjänsten och en utvärdering görs just nu bland patienter och MS-mottagningen på Sahlgrenska sjukhuset. ULRICA STENBECK redaktionen@mediaplanet.com För dig med MS Bayer AB, Box 606, Solna. Telefon: SE

6 6 SEPTEMBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER SPÄNNINGSHUVUDVÄRK I stället för smärtstillande värktabletter kan det vara bättre att satsa på sjukgymnastik och avslappning. FOTO: ISTOCKPHOTO 1TIPS LINDRA DIN SMÄRTA 10 TIPS FÖR ATT SLIPPA HUVUDVÄRKEN MIGRÄN Migrän är ärftlig, men levnadsförhållanden, stress och hormoner spelar stor roll för när och hur sjukdomen utvecklas. FOTO: ISTOCKPHOTO FOTO: ISTOCKPHOTO 8 LÄR KÄNNA DIN HUVUDVÄRK För dagbok och identifiera de situationer där huvudvärken uppstår. Vad gjorde du? Vad åt och drack du? Ju mer du lär dig om din huvudvärk, desto bättre blir du på att förebygga den. FOTO: ISTOCKPHOTO Ta reda på vad som orsakar din huvudvärk Fråga: Vilka är de vanligaste huvudvärkssorterna? Svar: Det fi nns fl era hundra olika diagnoser men de vanligaste är spänningshuvudvärk och migrän. Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk och man räknar med att mellan 65 och 80 procent av befolkningen någon gång drabbas. Huvudvärken kan kännas som att man har ett spänt band runt huvudet eller bär en tung, åtsittande mössa. En del känner även av yrsel, trötthet och får svårt att koncentrera sig. Huvudvärken kan vara envis och sitta i mellan en halvtimme och ända upp till en vecka. Satsa på avslappning Nedsatt synskärpa, förändringar i tänder och bett liksom fysisk och psykisk spänning, stress och dålig arbetsställning är exempel på sådant som kan ge spänningshuvudvärk. I stället för smärtstillande värktabletter är det bättre att satsa på sjukgymnastik och avslappning och fundera över vad det är som gör att huvudvärken uppstår. Migrän är en folksjukdom som funnits i alla tider och kulturer. I SYMPTOMATISK HUVUDVÄRK Kan dyka upp i samband med influensa, bihåleinflammation eller för mycket festande. Ofta vet vi bakomliggande orsak. FOTO: ISTOCKPHOTO Sverige lider ungefär tio procent av männen och 20 procent av kvinnorna av migrän. Huvudvärken vid ett migränanfall är kraftig, ofta ensidig, pulserande och kommer i attacker. Smärtan blir värre av fysisk aktivitet och kan också ge ljus- och ljudkänslighet, illamående och kräkningar. Minska smärtan Migrän är ärftlig, men man vet att även levnadsförhållanden, stress och hormoner spelar stor roll för HORTONS HUVUDVÄRK Hortons huvudvärk är en form av huvudvärk som är besläktad med migrän. Den är ovanlig och drabbar främst män i åldern år. Huvudvärken kommer attackvis och börjar med en kraftig smärta i, bakom eller omkring ena ögat. Smärtan kan sprida sig till tinningen, käken, näsan, hakan eller tänderna. Den är mycket intensiv och återkommer alltid på samma ställe. Smärtan har beskrivits som den svåraste en människa kan uppleva. Ögonrodnad, ökat tårflöde och hängande ögonlock är några av de när och hur sjukdomen utvecklas. Det finns ännu ingen bot mot migrän. Däremot finns det en rad behandlingsformer som minskar smärtan eller som gör att antalet attacker blir färre. Det handlar inte bara om läkemedel. Även sjukgymnastik och alternativa metoder som avslappningsövningar och akupunktur kan hjälpa. Man kan också få huvudvärk symptom som är förenade med en attack. Hortons huvudvärk är ensidig och varar vanligtvis mellan 15 minuter och tre timmar. Trots den kraftiga värken är det ovanligt med illamående och kräkningar. De flesta som lider av Hortons huvudvärk har upprepade attacker under en period på ett par veckor och kan därefter vara attackfria i många månader. För att behandla attacker av Hortons huvudvärk finns en rad olika receptbelagda läkemedel och metoder som kan hjälpa. av en bakomliggande anledning, så kallad symptomatisk huvudvärk. Den kan dyka upp i samband med influensa, bihåleinflammation eller menstruation. Arbete med starka lösningsmedel, ansträngd syn eller för mycket festande kan också ge huvudvärk. Symptomatisk huvudvärk brukar vara tillfällig och ofta vet vi vad som är den bakomliggande orsaken. Även om de flesta typer av huvudvärk är tillfälliga och övergående kan huvudvärk ibland vara tecken på en livshotande sjukdom. Vid följande symptom bör man kontakta läkare omedelbart: Svår huvudvärk som kommer mycket plötsligt. Huvudvärk som uppträder tillsammans med hög feber, medvetandesänkning, nackstelhet, kramper, synpåverkan, förlamningar och känselstörningar. Huvudvärk tillsammans med illamående och kräkningar, om man inte vet att man har migrän. KATARINA BRANDT redaktionen@mediaplanet.com Kontrollera synen Gå till din optiker och kontrollera synen. Nedsatt syn- 1 skärpa beroende på enkla brytningsfel kan ge spänningshuvudvärk. Ha rätt belysning Se till att ha bra belysning 2 när du läser och arbetar. Gå till tandläkaren Besök tandläkaren om du 3 har ont i käkmusklerna när du vaknar och får höra att du gnisslar tänder i sömnen. Förändringar i käkleder, tänder och bett liksom tandgnissel kan ge upphov till spänningshuvudvärk. Motionera regelbundet Att motion har förebyggande effekt på huvudvärk be- 4 ror på fysiologiska reaktioner i kroppen och att träningsstunden minskar stressen. Tyvärr är det ibland också tvärtom. Ansträngning kan ibland förvärra eller till och med framkalla huvudvärk. Migrän blir till exempel värre vid ansträngning. Drick regelbundet Ät och drick ordentligt och 5 regelbundet. Vid vätskebrist minskar blodvolymen i blodkärlen. Det leder till att hjärnhinnan som omger hjärnan sträcks, och eftersom den innehåller mängder av nerver som förmedlar smärta får vi huvudvärk. Se över arbetsställning Se över din arbetsställning. 6 Spänningshuvudvärk kan bero på att man har fel arbetsställning, dålig belysning eller en bullrig arbetsmiljö. Håll igen på kaffet Var måttlig med kaffe, alkohol och 7 tobak. Få tillräckligt med sömn Sov gott och lagom länge i 8 en säng som låter dig ligga bekvämt. Hitta balansen Försök att hitta en sund balans mellan jobb och 9 fritid. Lär dig att slappna av Ta hjälp av en sjukgymnast 10 som kan lära dig olika tekniker för avslappning.

7 SPECIALISERAD HUVUDVÄRKSREHABILITERING Internat tre perioder under ett år. Team bestående av två läkare (FHV, neurologi), huvudvärkssjuksköterska, KBT-psykolog, massageterapeut och sjukgymnast. Vi ger dig ökad kunskap så att du lär dig hitta och hantera de orsaker som ligger till grund för din huvudvärk. Kontakt: Bjarne Lembke, verksamhetschef Ulf Frejvall, konsultneurolog Hjelmslunds huvudvärksklinik och Migränskola Hjälpmedel vid psykiska funktionsnedsättningar HANDI själv C.STATUS...Nu behöver jag inte oroa mig TELEFONVISAREN.se Hur får jag ett hjälpmedel?

8 8 SEPTEMBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER SVEN WOLLTER ÖMMAR FÖR DE DEMENSSJUKA 2TIPS TA ETT STÖRRE ANSVAR Fråga: Vari bottnar Sven Wollters engagemang för att göra livet drägligare för de demenssjuka? Svar: Det väcktes när han förberedde sig för sin största utmaning som skådespelare, rollen som den demensjuke kompositören Martin i fi lmen En sång för Martin. I filmen möter violinisten Barbara (Viveka Seldahl) kompositören Martin (Sven Wollter). Barbara hjälper Martin att försöka avsluta hans storverk, en opera. Men Martin börjar glömma saker och en läkare konstaterar att han lider av Alzheimers sjukdom. Jag studerade alla tänkbara aspekter på demenssjukdomar, såväl fysiska som psykologiska för att kunna bli Martin, berättar Sven Wollter. Samhället måste ta ansvar Filmen suddade ut gränsen mellan fakta och fiktion och har använts, bland annat för att utbilda vårdpersonal. Efter premiären tog flera patientföreningar kontakt med Sven Wollter och ville ha hans hjälp. De betraktade mig som en demensexpert, fast jag bara är en medmänniska som ömmar för de demenssjuka, säger han. Men jag insåg att en välkänd person som jag skulle kunna vara till hjälp och stödja Alzheimerföreningen i det viktiga arbetet att försöka göra livet lite drägligare för de sjuka och deras anhöriga. Vi jobbar också på att få samhället att ta ett betydligt större ansvar. Det handlar ju om en folksjukdom som vållar ett oerhört lidande, för att inte tala om kostnaderna. Svens mamma blev dement Sven Wollters mor blev demenssjuk när hon var några och sjuttio: Mamma, som tidigare var en så oändligt kapabel person, var plötsligt onåbar för oss barn. Bara min son Kalle, då fyra år, nådde henne, kanske tack vare barnets frimodiga enkelhet? På den tiden 70-talet betraktades demenssjukdom som något skamligt. Dessvärre är det fortfarande ofta så. Är du själv rädd för att drabbas? Nej, jag är inte rädd för mörkret, Sven Wollter Skådespelare. FOTO: MATS HÖGBERG ty ljuset vilar där, säger Sven Wollter och citerar författaren Erik Blomberg. Kanske är demensen en slags tillvaro mellan liv och död? Vi ser den sjukes hjälplöshet men vet inget om hur den sjukes inre liv ser ut. I umgänget med en demenssjuk ska man inte vara mästrande eller aggressiv utan bara lyssna och gärna använda humor. Du får skämta när mormor gör bort sig, bara det sker med värme. Men man ska heller inte vara eftergiven utan ställa krav som är rimliga när det gäller den dagliga livsföringen. Möt den sjuke med respekt Skenbart verkar den demenssjuke ha förlorat sin personlighet. Min erfarenhet är ändå att individens särdrag behålls ganska länge, säger Sven Wollter. Därför är det viktigt att den sjuke bemöts med respekt och får behålla sin integritet. I höst kan vi se Sven Wollter på Stockholms stadsteater i monologen Mur av den engelske dramatikern David Hare med premiär den 16 oktober. Sven Wollter medverkar också på Alzheimerdagen på Konserthuset i Göteborg den 21 september. CLAES-GÖRAN HANBERG redaktion@mediaplanet.com Mer än var tredje svensk drabbas någon gång i livet av en hjärnsjukdom. Mycket återstår för att vi ska få fram nya effektiva läkemedel och behandlingar. Det kan rädda miljontals liv. Enda vägen dit går genom forskning. Ditt bidrag behövs! Hur skiljer man normal glömska från demens? Vad är det för skillnad på alzheimer och demens? Vilka läkemedel är lämpliga vid demens? Svaren hittar du på Samlar all kunskap på en plats Svenskt demenscentrum, Gävlegatan 16, Stockholm, , info@demenscentrum.se

9 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER ENGAGERAD När jag förberedde mig för rollen som Martin i filmen En sång för Martin studerade jag alla tänkbara aspekter på demenssjukdomar, berättar Sven Wollter. FOTO: PER LANDÉN Kan vem som helst drabbas av Alzheimers? FRÅGOR & SVAR Kaj Blennow Professor i biokemi. FOTO: GÖTEBORGS UNIVERSITET Vad är skillnaden mellan demens och Alzheimers? Demens är ett samlingsbegrepp för flera olika hjärnsjukdomar där patienten drabbas av bland annat dåligt minne, svårigheter med språk och socialt beteende. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och orsakas av skador på hjärnans nervceller. Vem kan drabbas av Alzheimers? Det hör ihop med åldern och drabbar män och kvinnor lika. Före 65 års ålder är det ovanligt att drabbas, sedan fördubblas riskerna vart femte år ungefär. Kan man förebygga Alzheimers sjukdom? Det är vetenskapligt bevisat att personer som håller igång hjärnan och är aktiva både fysiskt och intellektuellt har ett skydd mot att drabbas av Alzheimers i högre ålder. En varierad kost är också viktigt. Man har gjort djurmodeller där man funnit att möss som hade en stimulerande miljö och till exempel fick springa i hjul, inte blev sjuka som de möss som bara fick sitta i sin bur. Högt blodtryck, diabetes och högt kolesterolvärde är riskfaktorer och man har även funnit att rött vin har en skyddande effekt. Vad finns för behandling i dag? De läkemedel som finns nu har symptomlindrande effekt, men bromsar inte sjukdomen. Det har hänt mycket de senaste 20 åren och vi vet mycket mer om sjukdomsmekanismerna i dag. Vi kan studera hur nervcellerna i hjärnan förstörs till följd av ett protein, beta-amyloid, som klumpar ihop sig till så kallad plack som förhindrar signalerna mellan hjärnans nervtrådar. Nya läkemedel testas som ska kunna bromsa bildningarna av plack, men det tar kanske upp till fem år till. Hur ligger Sverige till i forskning om Alzheimers? Sverige ligger bra till eftersom det finns en lång forskningstradition inom omådet. Vi har ett sjukvårdssystem som underlättar för klinisk forskning eftersom patienterna inte som i USA försvinner till privat vård. Ett stort problem är att pengar fattas. Regeringens utlovade pengar har uteblivit. Inom cancerforskningen satsas det oerhört mycket mer pengar och det trots att samhället har långt högre konstnader för Alzheimervård än för cancervård. ULRICA STENBECK redaktionen@mediaplanet.com NYHETER I KORTHET PERSONLIG ASSISTANS Få hjälp med det du inte klarar själv I dag har cirka svenskar personlig assistans. Målet med stödet är att den som har omfattande funktionshinder, precis som alla andra, ska ges möjlighet att leva det liv han eller hon vill. Att få personlig assistans betyder att man får hjälp med det man inte kan göra själv på grund av sin funktionsnedsättning. Det kan handla om grundläggande behov som att tvätta, klä sig, äta och kommunicera, men också mer kvalificerade behov som att arbeta, studera, hälsa på vänner, ta hand om sina barn och sköta sitt hem. För att ha rätt till personlig assistans ska man ha: Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter en hjärnskada i vuxen ålder som har orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Den som har rätt till personlig assistans ska själv kunna påverka när, hur och vem som ska ge stödet. Stödet kan fås genom kommunen eller som ett ekonomiskt stöd där brukaren själv står som arbetsgivare. Stödet kan också användas till att anlita ett brukarkollektiv, förening eller ett assistansföretag. KATARINA BRANDT redaktionen@mediaplanet.com Med kunskap blir även livet med Alzheimers lite lättare. NOV200908:360 På webbplatsen omalzheimers.se finns det mer information om Alzheimers och råd om vad man som drabbad eller anhörig kan göra för att vardagen och livet ska fungera så bra som möjligt. Det finns också information om vilka behandlingar som finns. Det finns ingen bot mot Alzheimers idag men det finns behandling som gör skillnad. Novartis Sverige AB Box Täby Tel: Fax:

10 10 SEPTEMBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER K ameran som leder forskningen i rätt riktning FRÅGOR & SVAR Den tekniska utvecklingen går framåt, inte minst inom medicinsk bilddiagnostik. Vad skiljer en 3Tesla magnetkamera från andra kameror? Det här är en mer kraftfull kamera som ger oss en bättre bildupplösning och även tidsvinster eftersom undersökningen med en 3Tesla magnetkamera oftast tar kortare tid än med en traditionell magnetkamera. Vid vilken typ av undersökningar används den här typen av magnetkamera? Magnetkameran används vid diagnostik av rörelseapparaten, som till exempel skador i muskler, senor, ligament och nervbanor. Till det kommer undersökningar inom det neurologiska området som ger oss en mer komplett bild av hjärnans funktioner. Det kan handla om kliniska undersökningar där vi träffar patienter med yrsel, huvudvärk eller misstänkta tumörer. Hur kommer det sig att ni har blivit en viktig samarbetspartner i olika forskningsprojekt? Här i Västsverige är tillgången på avancerade magnetkameror liten, vilket är ett problem, inte minst för forskningen. Vi är glada att kunna vara en samarbetspartner som hjälper till att leda olika forskningsprojekt framåt. När man arbetar med neuroforskning är det viktigt att kunna jobba med de senaste teknikerna inom området. Anders Berntsson Neuroradiolog vid Annedalskliniken I Göteborg. Vad händer inom hjärnforskningen just nu? Flera aktuella projekt kretsar kring det man kallar Functional Magnetic Resonance Imaging, fm- RI. Det är en metod som används för att studera och kartlägga hjärnans arbete i realtid. Den bygger på att man fångar upp blodflödet i hjärnan som ökar vid aktivering. MAGNET RESONANS MR står för Magnet Resonans. Undersökningsmetoden benämns också ofta som MRT vilket står för Magnet Resonans Tomografi. Det är en strålningsfri metod som med hjälp av datorteknik använder magnetfält och radioteknik för att avbilda kroppens mjukdelar i olika skikt. MR-tekniken blev belönad Metoden används i forskningssammanhang och kan även användas kliniskt inför till exempel tumörkirurgi när man behöver veta exakt hur tumören ligger i förhållande till olika delar i hjärnan. Hur fungerar fmri i praktiken? med Nobelpris i Medicin och Fysik år Paul Lauterbur och Peter Mansfield fick Nobelpris för sina upptäckter att med hjälp av ofarliga magnetfält kunna se igenom kroppens mjukdelar. Undersökning med MR används för att upptäcka och kartlägga många olika sjukdomar och tillstånd som är dolda eller svåra att se vid röntgen- eller datortomografiundersökning. 3TIPS TA HJÄLP AV TEKNIKEN Det intressanta är att man kan stimulera en person till att utföra en uppgift när denne ligger i kameran och samtidigt se vilka områden och signalsystem som är aktiva. Tillsammans med neuropsykiatriska tester ger det en mycket kraftfull informationsgrund att stå på. Ett aktuellt projekt leds av en disputerade sjukgymnast och berör kopplingen mellan fysisk aktivitet och dess inverkan på hjärnan. Man tror att både fysisk aktivitet och olika typer av sinnesstimulering är av stor betydelse för hjärnans återhämtning. I förlängningen är det intressant när man tittar på till exempel patienter med stroke eller utmattningsproblematik. Målsättningen är att öka förståelsen kring hjärnans läkningsförmåga och utforma relevanta rehabiliteringsprogram som förhoppningsvis leder till ett bättre liv och förkortad sjukskrivning. Har magnetkameran ännu fler användningsområden? Kameran är viktig för hjärnforskningen och vårt arbete kring neurologiska sjukdomstillstånd. Det kan till exempel handla om förvärvade hjärnskador, sjukdomar som Multipel Skleros, Parkinsons sjukdom och neuropsykiatriska tillstånd. Hos oss används den även vid läkemedelsstudier, bland annat hos patienter med MS där man med hjälp av MR-kameran kan se vilken effekt de nya läkemedlen har. KATARINA BRANDT redaktionen@mediaplanet.com CITAT Medveten om sig själv What I ve learned through having Parkinson s and doing my work and not telling people about it is that whatever I m perceived to be doing, I m doing something else. I m managing a physical situation. It taught me great discipline and an awareness of what I can expect from myself. Michael J Fox, skådespelare som lever med Parkinsons sjukdom Som natt och dag When I m snowboarding and my feet are strapped in, my brain seems to have a direct connection to my legs. After snowboarding, it s night and day for my balance and walking. There s a real physical change before I get up to the mountain and when I come down. The benefits last for days. Montel Williams, programledare och före detta marinsoldat som har MS Vår hjälte My Dad was our rock. Although he was diagnosed with Multiple Sclerosis in his early thirties, he was our provider, our champion, our hero. As he got sicker, it got harder for him to walk, it took him longer to get dressed in the morning. But if he was in pain, he never let on. He never stopped smiling and laughing even while struggling to button his shirt, even while using two canes to get himself across the room to give my mom a kiss. He just woke up a little earlier, and worked a little harder. Michelle Obama, om sin pappa som hade MS»Varje pulsslag känns i huvudet, jag kräks. Smärtan är outhärdlig.«migrän. En av många hjärnsjukdomar. Stöd hjärnforskningen. Glömska - kan vara en demenssjukdom Hur gör du när du själv eller någon som står dig nära insjuknar i Alzheimer eller någon annan demenssjukdom? Vad gör du om du inte får det stöd du behöver och har rätt till? Demensförbundet stöttar dig och driver de frågor du själv inte orkar med

11 Korta väntetider för radiologiundersökningar Unilabs moderna radiologiavdelningar ligger centralt i Göteborg. Vi har korta väntetider för alla undersökningar och många erfarna radiologer med specialistkompetens. Unilabs Haga Röntgen Haga Östergata 12 Skelett- och lungröntgen MR, magnetresonanstomografi Ultraljud Unilabs Lundby Röntgen Capio Lundby Sjukhus, Wieselgrensplatsen 2 Skelett- och lungröntgen MR, magnetresonanstomografi DT, datortomografi Ultraljud Unilabs Grindstugan Carlanderska Bentäthetsmätningar Kontakt För tidsbokning och mer information är du välkommen att kontakta vår kundtjänst, telefon Välkommen! LÄS MER OM UNILABS OCH VÅR VERKSAMHET PÅ LU UNIKT FOKUS PÅ CENTRALA NERVSYSTEMET. Lundbeck är det enda läkemedelsföretag i världen som avsätter samtliga forskningsresurser till behandling av sjukdomar i centrala nervsystemet (CNS). Av koncernens omsättning återinvesteras 20% i forskning och utveckling inom CNS-området. Lundbecks unika fokus på CNS är huvudsakligen inriktat på depression, ångestsjukdomar, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och schizofreni. MILJONER TILL FORSKNINGEN. Under det senaste årtiondet har den svenska Lundbeckstiftelsen delat ut miljoner i form av stipendier till unga forskare i Sverige som forskar inom området neuropsykofarmakologi. De ekonomiska bidragen till dessa doktorander eller nyligen disputerade doktorander, har möjliggjort att nya forskningsprojekt kan initieras eller att redan påbörjad framgångsrik forskning kan fortsätta. Forskningsresultaten från dessa unga forskare och från Lundbecks egna laboratorier kommer att medverka till framkomsten av nya behandlingsmetoder och läkemedel för förbättrad livskvalitet för svårt sjuka människor. Vill du veta mer? Välkommen att besöka oss på H. LUNDBECK AB. BOX 23, HELSINGBORG. TEL FAX

12 12 SEPTEMBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION NÖJD MED LIVET I dag, sju år efter stroken, mår Pernilla Nilsson, 25, bra och arbetstränar på halvtid i en hantverksbutik. FOTO: ULRICA STENBECK Fick stroke när hon var 18 Fråga: Hur har stroken påverkat dig? Svar: Stroken gjorde mig starkare och till den jag är i dag. Jag har lärt mig att leva med mina begränsningar. HUR JAG LYCKADES Pernilla Nilsson drabbades av stroke då hon bara var 18 år och kunde inte alls acceptera det som hände henne. Stroken orsakades av ett medfött så kallat kavernom, en blodkärlsmissbildning. Pernilla opererades och erbjöds sedvanlig rehabilitering. Trots att hon märkte att livet var förändrat ville hon inte rehabiliteras och gick snart tillbaka till jobbet på en förskola. Hon hann att jobba heltid, gå en massageutbildning samt påbörja universitetsstudier innan hon till slut insåg att hon behövde söka hjälp. Hängde inte med i tempot När jag pluggade personaladministration blev det tydligt att minnet inte fungerade. Det blev många omtentor och jag kunde inte hänga med i universitetstempot. Jag började må sämre och blev mer och mer isolerad, säger Pernilla Nilsson. Först fem år efter sin operation tog Pernilla åter kontakt med sjukvården och påbörjade en rehabilitering. Hon fick då genomgå en ordentlig neurologisk utredning och träffa bland andra arbetsterapeut, sjukgymnast och kurator. Testerna bekräftade problemen hon hade; påverkan på arbetsminnet, problem med inlärning samt sortering av sinnesintryck. Även fysiskt var hon mycket svagare än tidigare. STROKE Stroke är samlingsnamnet på hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning. Av dem som fått en stroke har cirka 85 procent fått hjärninfarkt och 15 procent en hjärnblödning. Varje år drabbas runt personer. Medelåldern är 75 år, Jag var på rehab ett halvår. Det var fullt schema med fysisk träning och hjärngympa där jag bland annat tränade arbetsminnet med krävande dataprogram. Det var så uppenbart hur mycket hjälp jag behövde och vad den hjälpen betydde. Det stärkte mig mycket och byggde upp mitt självförtroende igen, konstaterar hon. men cirka 20 procent av dem som fått stroke är i yrkesverksam ålder, det vill säga under 65. Högt blodtryck är en vanlig orsak till stroke. Andra riskfaktorer är högt kolesterolvärde, rökning, alkohol, övervikt och stress. 4TIPS LEV MED DINA BEGRÄNSNINGAR Hjälpte andra Pernilla fortsatte att träffa en kurator och började i samtalsgrupp tillsammans med andra strokedrabbade. Där var det tydligt att hon gått med sina problem så många år alldeles ensam och att hon nu kunde hjälpa andra med liknande svårigheter. Hon menar att det är viktigt att acceptera sina svårigheter och att inse att man inte kan kräva att andra ska förstå allt. Lever ett socialt liv I dag mår Pernilla bra och är nöjd med livet. Hon är sambo sedan ett år tillbaka och arbetstränar i en hantverksbutik i Stockholm. Hon lever ett socialt liv som de flesta andra 25-åringar och gillar att röra på sig. Visst har stroken påverkat mig. Jag har bland annat koncentrationssvårigheter, behöver ofta vila och har kvar sämre känsel i benet. Jag skämtar i bland om att jag har ett crazy-leg eftersom jag till exempel kan gå med en peng i strumpan en lång tid utan att märka av det. Ändå kan jag inte säga att jag vill ha stroken ogjord. Den har gett mig insikter om mig själv och efter sju år har jag kunnat vända det jobbiga till något positivt. ULRICA STENBECK redaktionen@mediaplanet.com 6 TIPS PÅ KOST SOM ÄR BRA FÖR KNOPPEN Fisk och skaldjur Omega 3, som är bra för 1 hjärnan, finner du i fisk och skaldjur. Satsa därför på att äta fisk eller skaldjur några gånger i veckan. Järnrik mat Blodpudding, lever, kött, 2 bruna bönor och spenat är våra bästa källor till att få i oss järn. Järn är viktigt för oss bl.a. när det gäller bildning av nervsignalsubstanser. Kaffe och vin Kaffe och vin i måttliga 3 mängder har positiva effekter på minnet. Max två glas rödvin om dagen brukar nämnas som en maxgräns innan de negativa effekterna av alkoholen blir för höga. Frukt och grönt I färgrann frukt och grönt 4 finns antioxidanter. Några antioxidanter är A-, C- och E-vitamin och selen. Antioxidanter sägs ha koppling till bättre psykisk hälsa samt minska uppkomst av sjukdom och för tidigt åldrande. Medelhavsmat Medelhavsmat, rik på fullkorn, frukt, grönt, nötter, 5 fisk och olivolja sänker kolesterolvärdet och minskar på så sätt risken för hjärt-kärlsjukdomar och demens. Protein Utan tillräckligt med protein fungerar hjärnan lång- 6 samt och felaktigt. Satsa på att få i er animaliskt protein. Detta finner vi bland annat i ägg, ost och mjölk. Invacare är en världsledande aktör inom hjälpmedelsbranschen som skapar förutsättningar för en aktiv livsstil.

13 Stroke PERSONLIG ASSISTANS grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och som ger den enskilde största möjliga inflytande och medbestämmande Utan behandling dör ca. två miljoner hjärnceller i minuten, med svåra skador som följd. 1 Stroke skall därför behandlas snabbt! Ring 112 så fort som möjligt, vänta inte... VI HJÄLPER TILL NÄR DU SKALL SÖKA ASSISTANSERSÄTT- NING - vilka regler gäller? - var söker jag? - hur mycket assistans behöver jag? Box Göteborg Tel: info@lss.se ATT HITTA RÄTT ASSISTANSLÖSNING - hur fungerar olika alternativ? - vilka alternativ är bäst för mig? ATT PRAKTISKT TA HAND OM - lönehantering - bokföring - skatter - all annan administration 1. Saver JL. Stroke 2006;37; CV MED UTBILDNING INFÖRDIN ROLL SOM ARBETSLEDARE - vilka lagar gäller? - hur får jag tag på assistenter? - hur schemalägger jag? OM DU INTE ÄR NÖJD MED BESLUTET - vart vänder jag mig? - hur överklagar jag? Tidig diagnos kan ge bättre behandling av Alzheimers sjukdom Idag lider cirka svenskar av någon form av demenssjukdom 1 Alzheimers sjukdom utgör den vanligaste formen. Vi lever allt längre och eftersom hög ålder i sig är en av de största risk faktorerna för att drabbas av Alzheimers sjukdom kommer antalet drabbade att öka i framtiden. Men om sjuk domen upptäcks i ett tidigt stadium och om rätt behandling sätts in så kan många drabbade och deras anhöriga få en bättre livskvalitet. Sven Langworth docent vid Karolinska institutet och medicinsk rådgivare på Pfizer. I den preliminära version av Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom som Socialstyrelsen nyligen gav ut, konstateras att fler demensutredningar och förbättrad diagnostik kan förväntas leda till bättre vård och omsorg i denna patientgrupp. 2 Sven Langworth, medicinsk rådgivare på Pfizer, välkomnar de nya Nationella riktlinjerna. Idag får bara en del av dessa patienter en adekvat utredning tidigt i sjukdomsförloppet. De nya nationella riktlinjerna inger förhoppningar om att vi ska kunna få ökad kvalitet i demenssjukvården i hela Sverige. Det är glädjande att Socialstyrelsen nu så tydligt skriver att sjukvården ska kunna göra demensutredningar och att man bör erbjuda behandling med demensläkemedel till de som får diagnosen Alzheimers sjukdom, säger Sven Langworth. Sök information och prata med din läkare I en av två nyligen genomförda Sifo-undersökningar 3 tillfrågas personer över 50 år om deras rädsla för att drabbas av Alzheimers sjukdom. Nära hälften uppger att de är oroliga för att drabbas. Undersökningen visar också att nio av tio vill att sjukdomen ska upptäckas i ett så tidigt skede som möjligt. Det är bra att människor vill bli undersökta! Prata med din läkare om din oro, men också med dina anhöriga om du själv misstänker att du är drabbad. Rätt diagnos och behandling kan ge en bättre livskvalitet både för dig och för dina anhöriga, fortsätter Sven Langworth. Den andra undersökningen 3 vänder sig till personer över 70 år och visar att många av dem inte får någon information om Alzheimers sjukdom och att de känner sig otillräckligt informerade om sjukdomen. Av de tillfrågade svarar 66 procent att de vill få information av sin primärvårdsläkare om Källor: 1 SBU. Demenssjukdomar En systematisk litteraturöversikt, volym Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 stöd för styrning och ledning, Preliminär version. 3 Pfizer har låtit SIFO Research International genomföra två under sökningar. Den första genomfördes under perioden augusti 2009 och riktade sig till personer 50 år och äldre med frågor om kunskap och attityder till Alzheimers sjukdom och dess symtom. Endast två procent upp ger att deras primärvårdsläkare någon gång pratat med dem om Alzheimers sjukdom och dess symtom. Nya behandlingar inom räckhåll Framtiden inom demensvården är dynamisk och enbart Pfizer satsar årligen stora resurser på forskning och utveckling av nya läkemedel. Förhoppningsvis kan detta leda till att det inom några år finns läkemedel som mer effektivt kan bromsa sjukdomsförloppet. Inriktningen på flera forskningsprojekt är att tidigt i sjukdomsförloppet behandla med läkemedel som stoppar inlagringen av så kallade amyloida plack i hjärnan. Alzheimers sjukdom. 586 personer intervjuades. Den andra undersökningen genomfördes under perioden 17 augusti 3 september 2009 och riktade sig till personer 70 år och äldre med frågor om huruvida de fått information om Alzheimers sjukdom och vilken information de vill ha. 564 personer intervjuades. Undersökningarna genomfördes som så kallad telefonbuss PFIZER Pfizer AB Sollentuna Tel

14 14 SEPTEMBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PERSONLIG INSIKT Jag levde ett bra och lyckligt liv med min man, två barn, nyrenoverat hus och ett nytt bra arbete. Plötsligt en dag vände lyckan, min man ville skiljas och jag hamnade i en djup depression. Efter medicinering och samtalsterapi har jag nu återfått min tidigare livsglädje och ser numera ljust på framtiden! Återfå din livsglädje Lyckligt gift, trodde jag, med min då älskade man sedan mer än cirka 20 år. Tillsammans hade vi uppfostrat två välartade och underbara barn som nu var uppe i övre tonårsåldern. Vårt drömhus nere vid havet var precis nyrenoverat och jag, högutbildad inom utbildningssektorn hade fått ett nytt arbete som jag längtat efter och trivdes mycket med. Givetvis fanns det dagar hemma hos oss som inte var helt perfekta och glädjefyllda men det är väl ett ganska normalt beteende i de flesta familjer? I mitt tycke hade vi det bättre än många andra par i vårt umgänge där många hade gått igenom mer eller mindre lyckade förhållanden, äktenskap och skilsmässor. Något som inte hade berört mig nämnvärt, sånt händer andra men inte mig! Därför blev jag djupt förtvivlad den mörka vinterkvällen i november då min man sa att han ville skiljas, han hade träffat en ny ung kvinna på sitt arbete. Han var blixtförälskad! Barnen och jag var ingenting värda? Bet ihop och kämpade på Jag kunde inte äta eller sova under veckorna som följde och jag blev mer och mer nedstämd. Mina nära och kära ringde och ringde men jag orkade inte svara, jag skämdes för mitt misslyckande, jag som lyckats med det mesta och nu? Mitt arbete fungerade konstigt nog ganska bra, jag bet ihop och kämpade på, sen gick jag hem och grät, tårarna ville aldrig ta slut och livsglädjen var helt borta. Mina kollegor såg givetvis att allt inte var normalt och uppmanade mig att söka vård och hjälp snarast. Min vårdcentral tog emot mig och där hade läkarna precis påbörjat en pilotstudie av ett nytt läkemedel mot depression. Jag erbjöds att delta i projektet och tackade med stor tveksamhet ja. Det kunde inte bli värre! DEPRESSION På något sätt, i dag mycket svårt att förklara, kände min kropp naturligt av att det var dags att avsluta den medicinska behandlingen. Katinka Hamnade i en djup depression när hennes man ville skiljas men lever i dag ett lyckligt liv. ra vänner blev nu också ett stort stöd, jag vågade och orkade börja prata och erkänna att jag var deprimerad. En stor lättnad Mina läkare på vårdcentralen hade mig under ständig uppsikt och tabletterna gav mig inga personlighetsförändringar vilket jag ibland oroade mig för. Jag blev även rekommenderad att gå på samtalsterapi och det kändes som en stor lättnad att få hjälp att sätta ord på varför jag reagerade som jag gjorde vid skilsmässan. Att få prata ut Djup drepression Efter en gedigen hälsoundersökning och en djupgående intervju konstaterade läkarna att jag var djupt deprimerad och kort därefter påbörjades medicineringen med det nya läkemedlet. De första veckorna mådde jag faktiskt sämre och det var helt normalt enligt läkarna men redan efter cirka tre veckor började jag känna mig betydligt bättre. Jag kunde sova mer än en timme i följd, känna hunger och längta efter vissa maträtter och ibland till och med även skratta. Orken kom sakta men säkert tillbaka och alla praktiska göromål kring skilsmässan klarade jag av att genomföra även om det givetvis var tungt och svårt. Mina släktingar och näkändes otroligt skönt och befriande. Samtal som jag fortfarande går till och uppskattar! Efter två år började jag känna mig så bra att det var dags att våga trappa ner medicinen och knappt ett halvår senare klarade jag mig helt utan antidepressiva tabletter. En underbar känsla måste jag erkänna! Lever lyckligt i dag I dag lever jag ett bra och lyckligt liv, jag har gift om mig med en underbar man och har numera mot alla odds en god relation med min före detta man, om inte annat för våra gemensamma barns skull. Jag ser numera positivt på framtiden med stor glädje och tillförsikt och är mycket tacksam för att jag fick den hjälp som behövdes just då av mina läkare på min vårdcentral. Så här i efterhand kan jag villigt erkänna att jag var rädd för att prova antidepressiva läkemedel med rädsla för att bli beroende och bli presonlighetsförändrad, men utifrån mina egna erfarenheter i dag var det i stort sett helt problemfritt. På något sätt, i dag mycket svårt att förklara, kände min kropp naturligt av att det var dags att avsluta den medicinska behandlingen. Jag var inte deprimerad längre tack vare mina professionella läkare, den antidepressiva medicinen, samtalsterapi och inte minst öppenheten till mina nära och kära! 5 KATINKAS TIPS FÖR ATT MÅ BÄTTRE Sök hjälp 1 Våga söka hjälp när du mår dåligt, känner oro, gråter mycket, saknar matlust och har svårt att sova. Du är inte värd att må dåligt! Hjälp finns, ta kontakt med din vårdcentral! Våga medicinering 2 Var inte rädd för att äta antidepressiva läkemedel! Min livslust var helt borta när krisen drabbade mig! Tack vare duktiga läkare och rätt medicinering så lever jag i dag ett lyckligt liv. Se ljuset längre fram 3 Var inte rädd för biverkningar, dem är marginella i jämförelse med hur snabbt du tillfrisknar och därmed kan återgå till ett normalt liv! Sorgen finns givetvis kvar men medicineringen ger dig ett nyktert perspektiv på verkligheten! Livet har både ljusa och mörka sidor. Gå i samtalsterapi 4 Gå gärna på någon form av samtalsterapi i kombination med medicineringen. Det är förlösande och ger dig styrka och hjälper dig att gå vidare i livet. Berätta för omgivningen 5 Ta hjälp av nära och kära i din omgivning. Berätta ärligt om hur du mår och känner. Att vara deprimerad är en sjukdom och inget att skämmas för. STÖD! MINNESFONDEN INOM ALZHEIMERFÖRENINGEN Bankgiro Plusgiro »Dom säger att jag inte klarar mig själv. Jag är rädd.«demens. En av många hjärnsjukdomar. Stöd hjärnforskningen. Anki Björk & Claes Andréasson Metallvägen 5, Mölnlycke Tel: , info@aca.se Hemsida :

15 Känner du oro? På och Fråga doktorn kan du ställa frågor och få svar av våra experter. Om du någon gång oroat dig för Alzheimers sjukdom är du inte ensam. Många tänker ofta på vad det skulle innebära om mannen, hustrun eller sambon skulle drabbas. Och de som drabbats oroar sig för att barn och barnbarn ska ärva risken att bli sjuk. Frågan är hur länge Alzheimers sjukdom ska få fortsätta att förstöra för människor. När ska den sluta att splittra familjer? Och kommer samhällets resurser att räcka till? I dag finns inga exakta svar. Därför behöver forskningen ditt stöd. För med ditt stöd tror forskarna att de kan finna både förebyggande behandling och bot. Var med och bidra! Ge din gåva till forskningen som arbetar för ett värdigt liv och ett värdigt åldrande. Ditt bidrag går till medicinsk forskning, omvårdnadsforskning och utbildning. Ge din gåva nu! PG , Givarservice eller via Stöd alzheimerforskningen! Vill du ge en gåva eller få information? Fyll i och skicka in Skicka ett inbetalningskort Jag vill bli månadsgivare Mer information om Alzheimerfonden Information om testamente Posta till: Alzheimerfonden, Box 160, Lund. Telefon till Givarservice: Glöm inte dom som glömmer!

16 STENSTR M STENSTRÖM RED CELL Big IQ Norsk Lax, grilla dig smart.