Barn, Unga och Mitt i Livet plan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn, Unga och Mitt i Livet plan"

Transkript

1 TioHundranämndens Barn, Unga och Mitt i Livet plan Verksamhetsplan för utveckling av hälsa, vård och omsorg för barn, unga och personer mitt i livet i Norrtälje kommun Antagen av TioHundranämnden

2 Innehållsförteckning 1. Uppdrag Nuläge Omvärldsfaktorer Befolkning och dess utveckling Hälsoläget Beskrivning av kommunen Behovsanalyser för särskilda grupper Personer med psykisk ohälsa samt personer med psykiska funktionshinder Personer med behov av särskilt stöd samt personer med funktionsnedsättning Unga vuxna Personer med ohälsosam livsstil och missbruksproblem Barn och unga med psykiskt och/eller fysiskt sjuk vårdnadshavare Förebyggande insatser/folkhälsa Vård- och omsorg i Norrtälje Ekonomi Nuläge Resursbehov bedömd utveckling Vision Värdegrund Syfte Mål Medborgare - delmål Process/produktion - delmål Utveckling och förnyelse - delmål Ekonomi - delmål Aktiviteter Pågående aktiviteter Medborgarperspektiv Process/produktions perspektiv Utveckling och förnyelse perspektiv Ekonomi perspektiv Kommande aktiviteter Fokusområden Beskrivning och mål för fokusområden Aktiviteter för fokusområdena TioHundranämndens synpunkter kring fokusområdena Kommande aktiviteter i övrigt Information och kommunikation (inkl. medborgararenor) Genomförande av program för delaktighet, jämlikhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar i Norrtälje kommun Kundval/Vårdval, Hemtjänst samt Husläkarmottagningar Översyn av resursutnyttjandet på Norrtälje sjukhus Vidareutveckling av anhörigstödet och utveckling av en anhörigstödjande kultur 39 2

3 7.3.6 Vidareutveckling av kompetenscentrum LSS och Habilitering Revidering av Folkhälsoplan för Norrtälje kommun Fortsatt arbete med forskning och utveckling Utarbetande av planeringsunderlag för bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen för personer med psykisk funktionsnedsättning Öka tillgängligheten till vård och omsorg för Barn & Unga samt personer Mitt i Livet Stimulera utvecklingen av gränsöverskridande arbetsflöden med patienten/brukaren i fokus inom hela TioHundra Organisation Ekonomi/Finansiering Uppföljning BILAGA 1 Definitioner BILAGA 2 Styrkort från TioHundranämndens Verksamhetsplan BILAGA 3 Behovsgrupper

4 1. Uppdrag TioHundranämnden beslutade den 6 september 2007 om verksamhetsplan för utvecklingen av vården och omsorgen i Norrtälje kommun under perioden Planen är framtagen enligt den modell för gemensam verksamhetsplanering som nämnden beslutat om. Det innebär att planen innehåller en gemensam vision och värdegrund för TioHundra 1, en avgränsning av syftet med TioHundra, tydliga mål och aktiviteter för att nå målen samt nämndens slutsatser när det gäller organisation, ekonomiska konsekvenser och hur verksamheten kommer att följas upp. Enligt TioHundranämndens beslut ska det utarbetas verksamhetsplaner enligt samma modell för de tre målgrupperna Barn och unga, Mitt i livet och Äldre. I februari 2008 beslutade nämnden om Äldreplanen för perioden För de båda målgrupperna Barn och unga samt Mitt i livet har en gemensam verksamhetsplan arbetats fram. Detta för att kopplingarna mellan de båda målgrupperna är stark. Personer Mitt i Livet är föräldrar/vårdnadshavare/närstående till målgruppen Barn och unga och insatser för Barn och unga får konsekvenser för personer Mitt i livet och omvänt. Utgångspunkten har varit att bestämma vad som ska göras för att tillgodose behoven av vård och omsorg när det gäller barn och unga samt människor som befinner sig mitt i livet så att utförarna får ett så bra beställningsunderlag som möjligt för sina ställningstaganden till hur olika uppdrag kan genomföras på bästa sätt. Denna verksamhetsplan är resultatet av det underlag som tagits fram under hösten 2008 i nära samarbete mellan TioHundranämnden, TioHundraförvaltningen, vård- och omsorgsgivare, berörda nämnder/förvaltningar i kommunen, andra samarbetsaktörer samt olika intresseorganisationer. Framtagandet av planen baseras på behovsanalyser i ett hälso-, socialt- och befolkningsperspektiv. Att kartlägga befolkningens behov av hälsa, vård och omsorg är en mycket komplex uppgift som kräver en tvärvetenskaplig ansats. Behovsanalyserna måste innehålla en sammanvägning utifrån en rad kunskapsområden såsom medicin, epidemiologi, samhällsvetenskap, beteendevetenskap, samt administrations- och organisationskunskap. Datakällorna är många och mycket olikartade till sin karaktär. Det är till exempel befolkningsstatistik, uppgifter om köer och väntetider, diagnosstatistik, nyckeltal och hälsostatistik, samt diskussioner och dialoger med vårdgivare, intresseorganisationer, andra intressenter, allmänna möten, m.m. Mängden data som är tillgänglig är således mycket stor. En svårighet är att på ett korrekt sätt väga samman, vikta, alla faktorer till en helhetsbild som kan accepteras av inblandade parter; patienter/brukare, anhöriga, allmänhet, politiker och vårdgivare. 1 TioHundra används som begrepp för den vision och värdegrund som skall prägla alla verksamhet inom och med anknytning till TioHundranämnden. 4

5 2. Nuläge 2.1 Omvärldsfaktorer TioHundranämndens uppdrag styrs av flera lagar som hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lagen om bostadsanpassningsbidrag (BAB), lag om sekretess, patientdatalagen m.fl. Socialstyrelsen arbetar både med allmänna råd och föreskrifter samt nationella riktlinjer. Allmänna råd och föreskrifter är en del av arbetet med normer utifrån lagstiftning. De Nationella riktlinjerna är ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Nationella riktlinjer finns för astma och kol, blodpropp, bröst-, kolorektal- och prostatacancer, demens, depression och ångest, diabetes, hjärtsjukdomar, levnadsvanor, lungcancer, missbruk och beroende, rörelseorganens sjukdomar, schizofreni, sjukskrivning, stroke och tandvård. TioHundranämndens uppdrag påverkas av förändringar i lagstiftning, riktlinjer från tillsynsmyndigheter och förändringar i samhället i övrigt. Här nedan presenteras viktiga genomförda förändringar samt förslag till förändringar som påverkar eller kommer att påverka TioHundranämndens arbete. Folkhälsa I mars 2008 lades en folkhälsoproposition fram av regeringen. Propositionen lyfter fram att sjukvården ska främja hälsan, att sociala nätverk är viktiga som skyddsfaktor, att myndigheter i ökad utsträckning ska kunna samarbeta med civilsamhället och att lokalt och regionalt arbete är viktigt. Folkhälsopropositionen innehåller elva målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället; 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar; 3. Barns och ungas uppväxtvillkor; 4. Hälsa i arbetslivet; 5. Miljöer och produkter; 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård; 7. Skydd mot smittspridning; 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa; 9. Fysisk aktivitet; 10. Matvanor och livsmedel; 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. För att intensifiera och förstärka arbetet inom särskilt viktiga folkhälsopolitiska områden har regeringen avsatt 115 miljoner kronor 2008 och avser att avsätta samma belopp årligen 2009 och Dessa medel kommer framför allt att användas till att stärka och stödja föräldrar i deras föräldraskap, att intensifiera det självmordsförebyggande arbetet, att främja bra kostvanor och fysisk aktivitet samt att minska tobaksbruket. Stockholms läns landsting har beslutat om en handlingsplan för landstingets folkhälsopolicy , Handling för hälsa. Den är ett styrdokument för TioHundranämnden vad gäller ansvaret för hälso- och sjukvård. Handlingsplanen baseras på Stockholms läns landsting antagna folkhälsopolicy. Policyn har fem målområden: Goda livsvillkor God miljö Goda arbetsförhållanden Hälsosamma levnadsvanor God psykisk hälsa Policyn har också två huvudstrategier: att arbeta för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård att samverka kring hälsa med andra aktörer i länet 5

6 I enlighet med folkhälsopolicyn ska alla förvaltningar och bolag inom SLL: Ha en aktuell handlingsplan med uppföljningsbara mål för arbete med folkhälsopolicyn Integrera folkhälsoperspektivet med annat utvecklingsarbete Följa upp eget arbete med folkhälsopolicyn och redovisa i årsredovisning Utifrån folkhälsopolicyn ställa krav på samverkansaktörer och leverantörer Handikappolitik En handlingsplan för handikappolitiken "Från patient till medborgare" antogs år 2000 av riksdagen och sträcker sig fram till år 2010 och involverar alla samhällsområden. De nationella målen för handikappolitiken är: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Två uppföljningar har gjorts år 2002 och år den andra uppföljningen pekar på: att arbetet med tillgängligheten i samhället gått framåt men att mycket arbete återstår att det handikappolitiska arbetet blir alltmer systematiskt att utveckla kunskapen om och metoder i det handikappolitiska arbetet vad gäller barn- och genusperspektiv är en utmaning i det fortsatta arbetet att arbetsmarknadssituationen för personer med funktionsnedsättning försämrats och att det är angeläget med fokus på förutsättningarna för att personer med funktionsnedsättning ska få samma möjligheter till utbildning och arbete som andra att det finns drivkrafter och motkrafter som påverkar möjligheten att uppnå de handikappolitiska målen (teknikutveckling, internationalisering, demografisk utveckling, ökat kostnadsmedvetande i kommuner och landsting) Regeringen har i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram en strategi för hur målen för tillgänglighet ska nås fram till år 2010 som presenterats den 25 september Det handlar om enkelt avhjälpta hinder, en tillgänglig kollektivtrafik och en tillgänglig statsförvaltning. Detta för att bristande tillgänglighet är ett avgörande hinder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället som andra. Arbetet med att riva hinder för tillgänglighet är högprioriterat. Vad gäller handikappolitik i kommunen, se avsnitt 2.4. Övriga ändringar i lagstiftning Regeländringar i sjukförsäkringen började gälla från 1 juli Då infördes en rehabiliteringskedja, sjukpenning tidsbegränsas och en förlängd sjukpenning infördes, tidsbegränsad sjukersättning upphörde och nya kriterier för rätt till sjukersättning infördes. Det ställs tydliga krav på försäkringskassa och arbetsförmedling men kommer också att påverka primärvårdens arbetssätt. En oro finns för hur dessa nya regler påverkar människor med olika funktionsnedsättningar. 6

7 Från 1 juli 2008 så infördes motsvarande regler som i socialtjänstlagen om ej verkställda beslut i LSS. Det innebär att kommunen ska rapportera alla beslut om insatser till enskilda som inte verkställts. De områden som kräver insatser i kommunen är dels planering av bostäder med särskild service samt rekrytering av kontaktperson för att minska risken för sanktionsavgifter. En ny patientdatalag (2008:35) trädde också i kraft den 1 juli 2008 och innebär att patientjournallagen (1985:562) och lagen (1998:544) om vårdregister sammanfördes. I lagen regleras bl.a. frågor om journalföring, elektronisk tillgång till patientuppgifter och användningen av patientuppgifter i verksamhetsuppföljning. Regeringen beslutade i november 2008 om lagen om valfrihetssystem (LOV) till riksdagen. Den nya lagen kommer att reglera vad som ska gälla för kommuner och landsting som vill konkurrenspröva verksamheter genom att överlåta val av utförare till brukare och patient. Lagen gäller från 1 januari Nationell finansiering Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Landsting har beslutat att inrätta ett Nationellt råd för finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Syftet med rådet är att ge den finansiella samordningen den dignitet och förankring som är nödvändig. I september presenterade regeringen 2009 års budgetproposition där följande förslag berör kommunerna åren : Arbetsgivaravgiften sänks med 1 procentenhet vilket beräknas ge motsvarande 3 miljarder lägre kostnader för kommuner och landsting. Sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar under 26 år innebär drygt 1 miljard i lägre kostnader. 650 miljoner, utöver de 250 miljoner som tidigare aviserats, satsas för att förbättra situationen för de människor som drabbas av psykisk sjukdom och ohälsa. Regeringen ger riktade statsbidrag som kommuner och landsting antingen tilldelas eller får ansöka om. År 2007 ansökte TioHundranämnden om 1,2 miljoner kronor för att öka tillgängligheten till psykiatrisk vård för barn och ungdom. TioHundranämnden har också fått cirka kr för att utveckla de sociala insatserna för de personer som kan komma att omfattas av den psykiatriska och rättspsykiatriska öppna tvångsvård som infördes 1 september Regeringen satsar 2,7 miljarder kronor under åren för de människor som drabbas av psykisk sjukdom och ohälsa. I satsningen ingår bland annat: Ökad möjlighet till meningsfull sysselsättning. Ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri. Utbildning och kompetens för personal inom vård- och stödverksamheter. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2008 besluta om och fördela 280 miljoner till landets kommuner för att förbereda och utveckla valfrihetssystem inom äldre och handikappomsorg enligt Socialtjänstlagen. TioHundranämnden har ansökt om och blivit beviljade 2 miljoner för sitt arbete med valfrihetssystemen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med regeringen kommit överens om ett omfattande utvecklingsarbete som syftar till att förbättra tillvaron för barn 7

8 och unga som lider av eller riskerar psykisk ohälsa. Till detta får Sveriges Kommuner och Landsting 30,5 miljoner kronor som ska användas till pilotstudier i cirka 8 kommuner/områden som väljs ut av SKL. Arbetet ska redovisas i slutet av Regeringen avsätter 50 miljoner kronor under 2008 för att utveckla det lokala hälsofrämjande arbetet. Medlen ska användas till att främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa. Sex kommuner har utsetts som ska genomföra satsningen och dessa är Helsingborg, Karlstad, Katrineholm, Skara, Uppsala och Östersund. De medel som regeringen satsar ska användas till att främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa. Vidare ska medlen generera kunskap om såväl effektiva hälsofrämjande metoder som kostnadseffektiva samverkansformer på lokal nivå. Arbetet ska vila på en vetenskaplig grund vilket innebär att ett samarbete med ett forskningslärosäte måste upprättas. Kommande förändringar Regeringen har överlämnat remiss till lagrådet angående ändringar i hälso- och sjukvårdslagen i syfte att öka patienternas valfrihet och underlätta för vårdgivare att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning. Remissen innehåller också förslag om att ta bort bestämmelsen att den fasta läkarkontakten i primärvården ska vara specialist i allmänmedicin. LSS-kommittén som hade i uppdrag av regeringen att göra en bred översyn av Lag om stöd och service för vissa funktionsnedsättning (LSS) och personlig assistans lämnade i augusti 2008 sitt slutbetänkande. De förändringar som föreslås kan tidigast bli en realitet år De föreslagna förändringarna kan påverka TioHundranämndens ekonomi, exempelvis ändrat huvudmannaskap för personlig assistans, samt hur behov tillgodoses exempelvis preciserade krav för personlig assistans och vilken verksamhet som ska beställas, förslag om ny insats, boendestöd, finns samt rätt för personer med en psykisk funktionsnedsättning att få daglig verksamhet. Socialdepartementet har aviserat satsning på den webbaserade ungdomsmottagningen, UMO.se, för att göra det lättare för ungdomar, mellan 13 och 25 år, att hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. UMO.se erbjuder även en frågetjänst där unga anonymt kan ställa frågor som kan uppfattas som känsliga och få personliga svar från ungdomsmottagningarnas yrkesgrupper. Den webbaserade ungdomsmottagningen är utvecklad av Sjukvårdsrådgivningen, SVR AB på uppdrag av regeringen och är framtagen i samarbete med målgruppen. Även om ungdomsmottagningarna har hundratusentals besök per år vet man att det finns många unga i behov av råd och stöd som inte söker sig till mottagningarna. Exempelvis var endast 11,5 procent av dem som besökte ungdomsmottagningarna förra året killar. 2.2 Befolkning och dess utveckling I Norrtälje kommun bor invånare 2 totalt, varav i Norrtälje stad , i tätorterna Hallstavik 4 465, i Rimbo och i Älmsta Av dessa är barn och ungdomar mellan 0-18 år och är personer mitt i livet från år. Sommartid ökar antalet personer i kommunen med cirka stycken. Av dessa vistas/bor 2 Uppgift från 31 december

9 cirka personer i fritidshus. Befolkningen i Norrtälje kommun har de senaste 10 åren ökat med cirka 20 procent. Andelen enpersonshushåll och ensamstående med hemmaboende barn har ökat från 58 procent (14 870)år 1998 av totala antalet hushåll (25 711) till 60 procent (16 847) år 2005 av det totala antalet hushåll (28 099). Motsvarande siffror för länet var 67 procent det vill säga ingen ökning. Andelen enpersonshushåll och ensamstående med hemmaboende barn har ökat mer i Norrtälje kommun, 13 och 14 procent, än i länet, 4 och 10 procent från år 1998 till år Prognos 4 för befolkningsutvecklingen är att befolkningsökningen fortsätter med cirka 4,8 procent eller personer från 2007 till Prognosen innebär att ökningen förväntas ske i åldersgrupperna 65 år och äldre. Enligt prognosen kommer personer mellan år att öka med 2,2 procent (718 personer) och barn och unga från 0-17 år minska med 4,9 procent (565 personer) under samma period. 2.3 Hälsoläget Social och ekonomisk utsatthet Social och ekonomisk utsatthet har ett samband med ohälsa. Det innebär att ohälsa kan medföra negativa sociala och ekonomiska konsekvenser. Omvänt kan social och ekonomisk utsatthet leda till ohälsa. De grupper som har en ökad risk för ohälsa är arbetslösa, utrikesfödda, personer med funktionsnedsättning och personer med låg utbildningsnivå. Andel personer som är utrikesfödda i Norrtälje är 9 procent av befolkningen mot 13 procent i riket 5. I Norrtälje kommun har 24 procent av befolkningen en eftergymnasial utbildning mot 43 procent i länet och 35 procent i riket 6. Medelinkomsten i Norrtälje kommun är lägre i jämförelse med både länet och riket åren 2004 tom Se figur 1. 3 Uppgifter om hushåll från Regionplane- och trafikkontorets årsstatistik Befolkningsprognos 2007 för perioden , Regionplane- och trafikkontoret Uppgift från år 2007 ur Norrtälje kommunfakta Uppgift från år 2007 ur Norrtälje kommunfakta

10 Figur 1. Medleinkomst i tkr år ,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 237,8 244,9 253,4 196,2 203,6 200,3 209,5 206,6 216, Norrtälje Länet Riket Källa: Områdesdatabasen, RTK Ohälsotal Ohälsotalet mäts i antal utbetalda dagar med ersättning från sjukförsäkringssystemet 7 och det har sjunkit åren 2004 tom 2008 men ligger trots detta högre än länet och riket (46,1 för Norrtälje, 31,9 för länet samt 36,4 för riket i augusti 2008) Se figur 2. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare, det vill säga 14 dagar per sjukperiod. Kvinnorna i Norrtälje har ett högre ohälsotal än männen. Se figur 3. Hallstaviks omland 8 har ett högre ohälsotal (54) än Norrtälje kommun som helhet (44) och ligger också högre än Rimbo omland (43), Norrtälje norra (44) och södra (45) samt Älmsta omland (41) 9 7 Sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) 8 Exklusive Älmsta och Väddö 9 Statistik från Regionplane- och trafikkontoret (RTK) 10

11 Figur 2. Ohälsotal år Antal från försäkringskassan utbetalda dagar från socialförsäkringen per försäkrad individ år Botkyrka Norrtälje Nynäshamn Sigtuna Södertälje Stockholms län Källa: Försäkringskassan, 2008 Figur 3. Ohälsotalet uppdelat på kvinnor och män år Dagar Kvinnor Riket Kvinnor Norrtälje Män Riket Män Norrtälje Källa: Försäkringskassan, 2008 Personer med funktionsnedsättning Det finns hälsoproblem som har ett samband med funktionsnedsättning. Men det finns också funktionshinder som hänger samman med miljö och sociala problem. Dessa funktionshinder begränsar i hög grad aktivitet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Enligt nationella beräkningar har cirka 13 procent av befolkningen en funktionsnedsättning. Detta omräknat till Norrtälje kommun innebär att cirka personer har en funktionsnedsättning och att cirka har ett dåligt allmänt hälsotillstånd. För personer med funktionsnedsättning är det mer än tio gånger vanligare att ha dålig hälsa än i övriga befolkningen. Störst är andelen med dålig hälsa bland 11

12 individer med rörelsehinder där 43 procent av männen och 32 procent av kvinnorna rapporterat ett dåligt allmänt hälsotillstånd. 10 Folksjukdomar Enligt Folkhälsorapport 2007 ökar förekomsten av folksjukdomar i riket. Nedan beskrivs några av de vanligaste folksjukdomarna. Cancer Dödligheten i cancer i Stockholms län har minskat till följd av preventiva insatser, tidigare diagnostik och bättre behandling. Det faktiska antalet som diagnostiseras och lever med cancer har ökat, främst till följd av demografiska förändringar med en växande befolkning och en högre andel äldre i befolkningen. Enligt en prognos i Den framtida hälsan, Centrum för folkhälsa, 2005, kommer antalet cancerfall per år att öka med cirka 90 procent för män och 47 procent för kvinnor fram till Av ökningen med 90 procent för män beror 70 procent på förändringar i befolkningen och 20 procent på andra faktorer som förändringar i riskfaktorer och bättre diagnostik. Hjärt- och Kärlsjukdomar Risken att insjukna eller dö i hjärt- kärlsjukdomar har minskat i befolkningen, men om förekomsten av fetma och fysisk inaktivitet ökar kan den hittills gynnsamma utvecklingen komma att vända. Det finns stora skillnader i insjuknanderisk mellan olika befolkningsgrupper (beroende på etniska och socioekonomiska faktorer). Antalet fall av hjärtinfarkter per år beräknas öka med 153 procent för män och 105 procent för kvinnor fram till år Också för denna sjukdom står förändringarna i befolkningen för en stor del men även faktorer som en förändrad livsstil har en stor påverkan. Diabetes I folkhälsoenkäten år 2006 uppger 2,7 procent av länsinvånarna i åldersgruppen år att de har diabetes. I åldersgruppen år uppger 5,5 procent av länsinvånarna att de har diabetes och således betydligt lägre andelar i yngre åldersgrupper (cirka 1 procent). För Norrtäljes befolkning i åldern år indikerar undersökningen att det är en högre andel med diabetes än i länet i övrigt men skillnaden är inte signifikant och därför går det inte att säga med säkerhet. Data från landstingets folkhälsoenkät och de årliga ULF 11 undersökningarna talar för att andelen personer med diabetes har ökat i Stockholms län. Ökningen syns både för män och kvinnor men är störst bland männen. När det gäller diabetes hos barn visar tillgängliga data att risken för barn att drabbas av typ 1 diabetes har fördubblats sedan 70-talet. Som möjlig förklaring till denna ökning har föreslagits snabb vikt- och längduppgång tidigt i livet. 10 Enligt Rapport nr 2008:00 onödig ohälsa, Statens folkhälsoinstitut 11 Statistiska Centralbyråns återkommande ULF-undersökningar (ULF = Undersökning om LevnadsFörhållanden) 12

13 Demens och kognitiv svikt Demenssjukdomar är vanliga, kroniska och invalidiserande sjukdomar, som kan börja smygande redan i medelåldern. I Sverige finns minst personer med demenssjukdomar varav drygt personer under 65 år och troligen minst lika många som har lindrigare former av minnesproblem eller kognitiv svikt där andelen under 65 år är betydligt högre. Den informella omsorgen för personer med demenssjukdomar är stor, beräkningar visar att de totala vård- och omsorgskostnaderna 12 för personer med demenssjukdomar är högre än kostnaderna för rökning och diabetes sammantaget 13. Cirka personer insjuknar årligen i demenssjukdomar. Med det ökande antalet äldre i samhället ökat också antalet demenssjuka; man har beräknat att antalet personer med Alzheimers sjukdom kommer att vara fyrfaldigt år 2050, om man inte finner nya metoder att förebygga sjukdomen. Utifrån samma beräkningar har man visat att om man skulle kunna försena insjuknandet med fem år, skulle man minska förekomsten av demens med 50 procent. Nuförtiden betraktas Alzheimers sjukdom, den vanligaste formen av demens, som en multifaktoriell sjukdom och som ett resultat av ett samspel mellan genetisk sårbarhet och miljörelaterade faktorer. Insikten att sjukdomen kan börja mycket tidigt, ofta i medelåldern, ger möjlighet att på olika sätt ingripa för att motverka sjukdomsutvecklingen. Genom att kontrollera blodtryck, kolesterol, vikt och blodsocker, införa goda kostvanor med mångsidig kost samt skapa möjligheter till fysisk, mental och social aktivitet kan man påverka den kognitiva förmågan. Övervikt/fetma Förekomsten av fetma i Sverige är idag fyra till fem gånger högre än i slutet av talet. Orsaken är obalans mellan intag av energi via maten och energiförbrukning genom fysisk aktivitet. Till grund ligger förändringar i levnadsvanor och i samhällsstruktur. I länet är 30,2 procent av befolkningen mellan år överviktiga (25>BMI 14 <29,9) och 9,2 procent lider av fetma (BMI >30). Norrtäljes befolkning är i högre grad både överviktiga och feta (33,8 procent respektive 15,1 procent). Andel av befolkningen som lider av fetma är högst i länet och detta återspeglas i samtliga åldersgrupper. 12 Informell samt offentlig vård och omsorg 13 Wimo, Jönsson, Winblad, Alzheimer s & Dementia, Body Mass Index (BMI) eller kroppsmasseindex anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen kroppsvikt (m) i kilogram dividerat med kroppslängden (x.xx m) (l) i meter i kvadrat 13

14 Figur 4. Andel invånare i procent med BMI >30 (fetma) Upplands-Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Huddinge Botkyrka Källa: Folkhälsorapport, 2007 Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Stockholm Alla Data om barns vikt och längd visar i olika studier att procent av barnen är överviktiga, varav 2 8 procent är feta. Resultat från olika studier tyder på att förekomsten av övervikt och fetma bland barn har ökat mellan två och fem gånger sedan mitten av 1980-talet, vilket speglar den internationella trenden. Sedan tre år tillbaka sammanställs vikt- och längduppgifter från länets 4-åringar. Övervikt och fetma i tidig ålder har en tendens att kvarstå. Figur 5. Andelen barn med övervikt och fetma Total andel barn i procent med: varav pojkar varav flickor övervikt fetma övervikt fetma övervikt fetma Norrtälje, Fyraåringar ,4 3,7 14,0 2,3 19,2 5,2 Norrtälje, Fyraåringar ,0 3,0 p 9,1 2,5 11,0 3,5 Stockholms län, Fyraåringar ,6 2,2 8,7 1,9 12,6 2,6 Stockholms län, Fyraåringar ,3 2,1 7,5 1,9 11,1 2,4 Källa: Barnhälsovårdens i SLL s årsrapport, 2006 samt 2007 Norrtälje har jämfört med länet i övrigt en hög andel barn med övervikt och fetma. I Norrtälje kan dock en positiv utveckling konstateras mellan 2006 och 2007, där framförallt andelen flickor med övervikt och fetma har minskat markant. 14

15 Psykisk sjukdom och psykisk ohälsa Enligt Folkhälsorapporten 2007 har cirka 5 procent av befolkningen i Stockholms län en allvarlig depression, denna siffra har varit relativt konstant över tid. Bland unga kvinnor ökar förekomsten av ångest och självmordsförsök. Tänkbara orsaker till denna utveckling är till exempel den ökande individualiseringen i samhället, förlusten av sociala samband och en ökad ekonomisk instabilitet. Även psykossjukdomar har ökat något i befolkningen. Psykisk ohälsa mäts i folkhälsoenkäten genom 12 påståenden, 6 stycken positiva och 6 stycken negativa. De positiva handlar till exempel om man känt sig lycklig eller kunnat uppskatta det man har gjort de senaste veckorna och de negativa om man känt sig olycklig eller tyckt sig vara värdelös de senaste veckorna. Svaren ges poäng utifrån en gradering och om summan av svaren är tre eller mer klassas individen som en person med psykisk ohälsa. I länet uppger 20,2 procent att de lider av psykisk ohälsa i åldersgruppen år. Andelen är större bland yngre (18-24 år) 29,1 procent och lägre bland äldre (45-64 år) 15,2 procent. Ur könsperspektiv är det en signifikant högre andel av kvinnorna (23,8 procent) som upplever psykisk ohälsa än av männen (16,4 procent). Könsskillnaden finns i samtliga åldersgrupper men är som störst hos de yngre med en skillnad på drygt 13 procentenheter (22,2 för män och 35,8 för kvinnor). För Norrtälje är andelen med psykisk ohälsa bland de lägsta i länet med 16,9 procent. Resultatet indikerar att detta förhållande råder för samtliga åldersgrupper men det går inte att säga med säkerhet på grund av för litet svarsunderlag. I Norrtälje skedde en ökning av antalet suicidförsök inom vuxenpsykiatrin mellan åren 2006 till 2007 från 44 till 58. För år 2008 har 43 suicidförsök registrerats perioden januari till och med oktober vilket är en minskning i jämförelse med motsvarande period år Inom barn och ungdomspsykiatrin rapporterades år suicidförsök och för perioden januari till och med oktober 6 suicidförsök. Inga fullbordade suicid har rapporterats 2007 och Suicidförsök följs upp enligt särskilt vårdprogram. Personer med komplexa vårdbehov och psykisk sjukdom har kartlagts i Norrtälje och 70 personer är identifierade. Av dessa är 50 personer aktuella för någon form av insats. Allergisjukdomar Förekomsten av allergisjukdomar har börjat plana ut och även minska i vissa europeiska länder. Detta har framför allt gällt astma och ses nu även i Sverige och Stockholms län. Orsaken till avplaningen är inte klarlagd, men den minskade rökningen och minskad exponering för passiv rökning ses som möjlig förklaring. Även andelen personer med nickelallergi har minskat. Skador Antalet skadade i vägtrafikolyckor har ökat kraftigt det senaste decenniet, utan att dödligheten har påverkats. Varje år avlider cirka individer 15 i Stockholms län i så kallad sjukvårds- och hälsorelaterad åtgärdbar dödlighet, detta motsvarar 3-4 personer om dagen. Det tar 20 år i trafiken för lika många att skadas som det gör under ett år inom hälso- och sjukvården 16. Om man översätter internationella studier som visar 15 Ur Statens Folkhälsoinstitut, Delrapport 4,Långtidsutredningen, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 15

16 att cirka 10 procent av alla slutenvårdstillfällen resulterar i en vårdskada motsvarar detta cirka slutenvårdspatienter i Stockholms län. Unga män är oftare utsatta för våld än unga kvinnor. Män utsätts för våld på nöjesställen, allmänna platser eller kollektivtrafik medan kvinnor oftare utsätts för våld i hemmet. Matvanor och fysisk aktivitet Osunda matvanor och fysisk inaktivitet bidrar till ökad dödlighet och flera vanligt förekommande sjukdomar. Världshälsoorganisationen (WHO) bedömer att 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomar, 90 procent av diabetes typ 2 och 30 procent av all cancer kan förebyggas genom bra matvanor och tillräckligt med fysisk aktivitet samt rökstopp. Fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande. Till följd av den tekniska utvecklingen har den fysiska aktiviteten minskat för många människor genom mer stillasittande arbete, möjlighet att transportera sig med bil samt ökad tillgång till redskap och maskiner som gör tillvaron bekvämare. Dock kvarstår människans behov av fysisk aktivitet för att upprätthålla en god hälsa. Longitudinella studier har visat att regelbunden fysisk aktivitet under lång tid minskar risken för ett flertal kroniska sjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdomar, bröst- och tjocktarmscancer, typ 2-diabetes, demens, benskörhet samt övervikt och fetma. De rekommendationer för fysisk aktivitet som tagits fram bygger på förutsättningen att hälsoeffekter uppnås genom den totala energiförbrukningen snarare än graden av ansträngning per aktivitet. Även mindre ansträngande aktiviteter såsom promenader ger positiva hälsoeffekter och är dessutom lättare att få in i vardagen. Statens folkhälsoinstituts rekommendation lyder: Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Fysisk aktivitet under barn- och ungdomsåren är av avgörande betydelse för benhälsan senare under livet. Benskörhet kan hejdas om man har en tillräckligt stor benmassa att ta av. Skelettets omfång byggs fram till årsåldern. Rörelseaktivitet under uppväxtåren är helt avgörande för hur stort skelettet blir. Särskilt viktigt har åren före pubertet visat sig vara. Barn behöver minst en timme rörelseaktivitet varje dag för att må bra och minst 90 minuter dagligen för att hålla vikten. Förskolebarn bör inte sitta still mer än en timme i taget. 17 I länet uppger 18,8 procent att de utövar regelbunden motion. För Norrtälje är det en lägre andel än i länet som utövar regelbunden motion (16,1 procent) och nedbrutet på åldersgrupper så har Norrtälje en signifikant lägre andel för åldersgruppen år. När man tittar på fysisk aktivitet som pågår minst 30 minuter och fördelar det på antalet dagar i veckan så har 6,3 procent av befolkningen i länet fysisk aktivitet 7 dagar i veckan. Här har Norrtälje den högsta andelen med 10,2 procent som utövar fysisk aktivitet 7 dagar i veckan. 17 Ur Folkhälsoarbete för barn och ungdomar i Stockholms län, Centrum för folkhälsa juni

17 Figur 6. Andel invånare år fördelat på antal dagar i veckan med minst 30 min fysisk aktivitet Upplands-Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Kommun Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Stockholm Alla Källa: Folkhälsorapport 2007 Hur många dagar i veckan minst 30 min fysisk aktivitet 6 dagar 7 dagar Enligt Vårdbarometerns första två mätningar för 2008 framkommer att frågor om livsstilen och fysisk aktivitet på recept inom Husläkarverksamheten (HLM) ökar samt att kommunens befolkning (18 69 år) är mottaglig för dessa förändringar i högre grad än länet i helhet. Andelen som fått frågor om sin livsstil vid besök på HLM har ökat från 30 procent 2007 till 34 procent Andelen som fått recept på motion har ökat från 29 procent 2007 till 30 procent 2008, motsvarande siffror för länet är 25 procent 2007 och 23 procent för Hela 53 procent av de tillfrågade i kommunen anser att råden bidragit till att förändra deras livsstil. 2.4 Beskrivning av kommunen Norrtälje kommun är en medelstor kommun vad gäller antalet invånare men en till ytan stor kommun, en tredjedel av Stockholms län. Nedan följer en beskrivning av Norrtälje kommun utifrån några faktorer som är av särskild betydelse för den enskilde individens livssituation. 17

18 Bostäder Andelen lägenheter i småhus 18 är 57 procent av det totala beståndet i Norrtälje mot 27 procent i Stockholms län 19. Det finns ett stort antal flerfamiljshus som inte är tillgängliga för rörelsehindrade personer (exempelvis kan hiss saknas). Tillgängligheten är också bristfällig i bostäder med särskild service enligt socialtjänstlagen och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). TioHundranämnden beslutade i oktober 2007 om underlag för planering av bostad med särskild service enligt LSS. TioHundraförvaltningen arbetar nu tillsammans med kommunens lednings-, planeringsoch tekniska kontor för att realisera de behov av nytillskott som planen aviserar samt kartläggning av antalet befintliga bostäder med särskild service som behöver ersättas på grund av bristande tillgänglighet, att bostäderna inte är fullvärdiga 20 eller att kvarboendeprincip inte kan tillämpas 21. Arbetsmarknad De största arbetsgivarna i Norrtälje är: Holmen Paper AB, Flygfyren, Note, Contiga, Busslink, Textilia och kommunen (inklusive kommunalägda bolag) där Norrtäljes Gemensamma Hälso, sjukvård- och omsorgs bolag TioHundra AB (TioHundra AB) dominerar. Det vanliga är att fördelningen mellan stora och små företag samt offentlig sektor brukar vara att de sysselsätter cirka 1/3 var 22. Stockholms län och Norrtälje kommun har en lägre andel sysselsatta i offentlig sektor än riket i övrigt. Norrtälje kommun har dessutom en högre andel arbetsställen utan anställda det vill säga enmansföretag och jordbruk än länet och riket. År 2006 var antalet personer som pendlar till kommunen varav 62 procent (1 336 ) var män, antalet som pendlade ut var varav 61 procent ( ) var män. Andelen arbetssökande mellan år i mars 2008 var 2 procent i Norrtälje mot 3 procent i Stockholms län. Av dessa var andelen mellan år 4 procent i Norrtälje mot 3 procent i Stockholms län. 23 Övrig service Det finns en tydlig trend vad gäller utbudet av dagligvaruhandel i Norrtälje kommun. De mindre butikerna stänger främst i landsbygdsområden men också i tätorter. Nyligen har butikerna i Skebobruk och Svanberga lagts ner och butiken på Singö är hotad. På Arholma och Tjockö drivs butiker vidare i form av ekonomiska föreningar och med ideellt arbete. Denna utveckling har inte mötts med en utökad service vad gäller hemkörning av dagligvaror till kunder eller handel via Internet. År 2000 lades en utredning fram till kommunstyrelsen med anledning av en ansökan från Mellersta Roslagens Köpmannaförening om hemsändningsbidrag. Denna begäran avslogs bland annat mot 18 Separat bostadsbyggnad med 1 2 lägenheter 19 Ur Årsstatistik för Stockholms län och landsting Ett rum med kök eller kokvrå samt hygienutrymme. 21 Uppfyller inte arbetsmiljöverkets krav på ytor i hygienutrymme mm 22 Uppgift från näringslivschef Dan Löfgren 23 Ur Norrtälje Kommunfakta

19 bakgrund av att dåvarande omsorgsnämnden år 2000 inte såg några möjligheter till minskade kostnader för hemtjänst med en utökad service i form av hemsändning. 24 Vad gäller service från bank, post och försäkringskassa så lever vi i en brytningstid där brukaren/kunden förutsätts sköta alltmer själv via Internet. Kollektivtrafiken i kommunen är relativt väl utbyggd med ett lokalt buss nät samt tät trafik till Stockholm. I Norrtälje stad finns en servicelinje med en fast sträckning. Friskvård I Norrtälje kommun finns 68 olika sorts idrotter representerade. Enligt uppgift från Friskis & Svettis så är Norrtälje kommun en av de 10 främsta kommunerna i landet när det gäller antalet personer som nyttjar deras aktiviteter. Friskvårdsarenor i form av cirka 20 idrottsplatser, sporthallar, simhallar och ishallar finns att tillgå samt ett antal friluftsgårdar med motionsspår och naturreservat. Det finns tre badhus i kommunen. Handikappolitik Det första kommunala handikapprogrammet antogs av kommunfullmäktige den 1 mars 2000 att gälla mellan åren Den 27 april 2004 antog kommunfullmäktige ett program gällande åren Ett förslag till reviderat handikapprogram togs fram under år 2006 och 2007 gällande innevarande mandatperiod. Förslaget har varit ute på remiss till nämnder, förvaltningar, bolag och handikappföreningarna. I februari 2008 beslutade TioHundranämnden föreslå kommunfullmäktige att anta program för delaktighet, jämlikhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar och beslut togs i kommunfullmäktige den 3 november Föreningsbidrag Norrtälje har ett rikt föreningsliv, år 2008 har 211 föreningar (exklusive pensionärsföreningar) fått bidrag från Norrtälje kommun. Kommunala föreningsbidrag ges till allmännyttiga ideella föreningar i syfte - att innevånare ska få möjlighet att bedriva kultur- och fritidsaktiviteter som ger upplevelser, personlig utveckling och god livskvalitet, - att stödja en meningsfull fritid till i första hand barn och ungdomar i åldern 7 20, barn och ungdomar med funktionsnedsättning samt särskilt uppmärksamma flickors verksamheter, - att stimulera till allsidiga, sunda, drogfria och engagerande verksamheter i samtliga kommundelar, - att föreningsmedlemmar ges möjlighet att både delta och påverka föreningsarbetet för att därmed få träning i demokratiska arbetsformer, - att förening respekterar och följer de mänskliga rättigheterna, verka för lika rättigheter och skyldigheter och möjligheter för alla oavsett kön, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, - att bidragen avser utgöra ett visst ekonomiskt stöd och täcka del av kostnader uppkomna i samband med aktiviteterna/verksamheten 24 Uppgifter från samhällsplanerare Peter Häggberg, Norrtälje kommun 19

20 2.5 Behovsanalyser för särskilda grupper Befolkningens behov av hälso- och sjukvård samt omsorg är den självklara utgångspunkten för planering av vård och omsorg. Den enskilde individens behov kan uttryckas som efterfrågan av hälso- och sjukvård samt omsorg. Efterfrågan styrs även av kunskap, information, marknadsföring, utbud och tillgänglighet. Det finns i vissa situationer en konflikt mellan individens efterfrågan och den professionella bedömningen av behov. Förskrivning av penicillin är ett exempel på detta där patienten önskar penicillin för ett snabbare tillfrisknande men där den professionella bedömningen kan vara att penicillin inte är befogat då överförskrivning ökar risken för uppkomst av resistenta bakterier. Ett annat exempel är behov av psykiatrisk vård eller social omsorg som inte efterfrågas av individer och där den professionella bedömningen är att det finns behov. I dessa fall finns tvångslagstiftning 25 för de mest extrema situationerna. Behovsanalyserna för nedanstående av TioHundranämnden definierade behovsgrupper baserar sig på nulägesbeskrivningar från berörda verksamheter och tillgänglig aktuell statistik Personer med psykisk ohälsa samt personer med psykiska funktionshinder Nämnden ska verka för ökad tillgänglighet till den psykiatriska specialistsjukvården inom både öppen och slutenvård. Vidare är ett tidigt omhändertagande av individen viktigt för att motverka utveckling av kroniska tillstånd förorsakade av psykisk ohälsa. För barn och ungdomar är det nödvändigt att de tidiga insatserna samordnas i nätverk mellan barnmorskemottagning, barnhälsovård, barn och elevhälsa, ungdomsmottagning, och primärvård. För de personer inom behovsgruppen som behöver samhällets stöd ska det finnas tillgång till bostäder med ett differentierat stöd utifrån individens behov. I det ordinära boendet kan även ett pedagogiskt och praktiskt stöd behövas för att dessa individer ska klara sin vardag på ett tillfredställande sätt. Likaså ska det finnas tillgång till ett varierat utbud av daglig verksamhet. Utbudet ska sträcka sig från enbart social samvaro till mer regelrätta arbeten. För att säkerställa denna utveckling krävs ett stärkt samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Norrtälje tar i nuläget emot nya ärenden varje år. Av dessa utgör cirka 25 procent barn med neuropsykiatrisk problematik såsom ADHD, autism, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och autismspektrumstörningar. Cirka 8 procent av BUP s patienter har upplevt våld och eller sexuella övergrepp. Depression förekommer hos 20 procent och ångesttillstånd hos cirka 21 procent av patienterna. Hos många finns flera symtom parallellt. I gruppen barn och ungdomar med depression och ångeststillstånd förkommer suicidförsök, ett tiotal per år. Barn med neuropsykiatrisk problematik är en växande grupp inom barn- och ungdomspsykiatrin. Problemen som om de lämnas obearbetade ger lidande för såväl individ, familj samt samhälle behöver åtgärdas i tid och nu finns effektiva behandlingar att tillgå. Antalet orosanmälningar till socialnämnden år 2007 var 359 för åldersgruppen 0-12 år och 714 för åldersgruppen år Lag om psykiatrisk tvångsvård, lag om vård av unga, lag om vård av missbruk 26 Uppgifter från Norrtälje kommuns socialkontor 20

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

Handikapp och habilitering

Handikapp och habilitering 8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

Från Vision till mål?

Från Vision till mål? Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

Inriktningsplan för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde

Inriktningsplan för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Lars Erik Backlund INRIKTNINGSPLAN VON 2011-2014 1 (6) Datum Dnr 2010-12-13 Dnr VON/2010:13-011 Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2011-01-20, 18 Inriktningsplan

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum Karin Erlander 2014-09-29 karin.erlander@harnosand.se Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer