KLÖVERBLADET. Klippans historia - i vykortsform. Årgång 10 Nr Marie flyttade från stressen sid 3. Kommunala servicegarantier sid 11

Transkript

1 Årgång 10 Nr KLÖVERBLADET Klippans historia - i vykortsform Marie flyttade från stressen sid 3 Kommunala servicegarantier sid 11 Familjeenheten samlad sid 12-13

2 Blickpunkt Klippan Klöverbladet i ny kostym Kanske märkte Ni av det redan på omslaget, Klöverbladet har fått ny design, men innehållet är detsamma. Tidningen fortsätter att spegla stort och smått om vad som händer inom Treklövern. En tidning mår emellertid bra av att då och då få sig en ansiktslyftning, när det gäller layouten, som det heter på tidningsspråket. Klöverbladet har ju faktiskt nått mogen ålder för en tidning av detta slag. Med det här numret avslutar vi den tionde årgången! En riktig samlare Lars Olsson gav mig ett varmt välkomnande, när jag steg in i hans lägenhet På Tingsgatan 29 B i Klippan för en intervju. Och jag kunde självfallet inte låta bli den obligatoriska öppningsfrågan: - Känner du till Klöverbladet? Svaret kom blixtsnabbt: - Känner till Klöverbladet? Jag har läst vartenda nummer. Inte nog med det. I nästa andetag fortsatte Lars: - Jag har kvar samtliga tidningar. Mycket riktigt, Lars Olsson plockade fram samtliga utgåvor av Klöverbladet. De låg snyggt och prydligt instoppade med ett skyddsomslag. Med en nöjd min förklarade Lars: - Jag samlar på allt. Det är anledningen till att vi i detta nummer av Klöverbladet kan presentera en rad unika gamla vykort med motiv från Klippan och dess omgivningar. Man är tosig När Lars Olsson berättade om sitt samlande, förklarade han i skämtsam ton för mig: - Man är tosig. Samma genuina och kärnfulla skånska ord använde Marie Malmstens vänner om hennes fl ytt från Helsingborg till Klippan. Ja, många tyckte att hon var dum i huvudet som kunde överge storstaden vid Öresund mot den lilla hålan vid Söderåsen. Marie själv har emellertid inte ångrat fl ytten och trivs hur bra som helst som pendlare mellan Klippan och Helsingborg. Om Marie Malmstens nya tillvaro som Klippanbo och pendlare kan Ni också läsa om i detta nummer. Högsta kreditvärdighet En artikel som särskilt bör glädja Er som läst Klöverbladet från första numret 1999 är den om att Treklövern fått diplom för högsta kreditvärdighet. Under tidningens inledande år var inte rapporteringen av bolagets bokslut så värst uppmuntrande. Men 2001 vände det, för första gången på många år kunde det kommunala bostadsbolaget redovisa en vinst i bokslutet. Sedan dess har Treklövern år för år byggt upp bolagets ekonomi, så till den grad att man numera har högsta klassen i kreditupplysningsföretaget UC AB:s rankning. Det är sannerligen inte dåligt. En solid ekonomi är självfallet också något som hyresgästerna har nytta av. Utan den hade inte Treklövern kunnat satsa och genomföra så omfattande underhållsplaner, som man gjort de senaste åren och planerar framöver. Så det är inte bara vd Ulf Bengtsson och den övriga personalen på Treklöverns Bostads AB som har anledning att känna stolthet över denna diplomering, att det kommunala bostadsbolaget numera återfinns i Elitserien bland svenska företag beträffande kreditvärdigheten, utan även hyresgästerna och alla Klippanbor. 21 grader är riktvärdet Vi har nu kommit in i den mörka årstiden och med den kommer som bekant blåst och kyla. Därför känns det angeläget att påminna om vad som gäller för inomhustemperaturen i Treklöverns lägenheter: 21 grader är riktvärdet. Under den här tiden på året får personalen på Tre klöverns kontor en hel del påringningar från hyresgäster som undrar: När sätter ni upp värmen? Innan Ni ringer kan det dock finnas skäl att med en egen termometer kontrollera vad den visar i Er lägenhet. Det här med upplevelse av kyla varierar nämligen från stund till stund. Kommer man utifrån, väl påpälsad, och tar av ytterkläder kan lägenheten till en början kännas kall. I det här numret får Ni även tips om hur Ni med enkla medel kan förbättra värmespridningen i Er lägenhet. Treklövern kopplar upp sig ännu mer Undersökningar visar att även de äldre generationerna alltmer har börjat använda sig av internet. På tal om internet, att värdera nya tekniska innovationers möjligheter är inte alltid så lätt. Så här sa dåvarande kommunikationsministern Inez Usman 1996: Internet är en fluga. Det uttalandet har hon blivit påmind om många gånger. Men hon är inte ensam om felbedömningar inom det kommunikativa området. Vad tycks om det här, som den Rutherford B. Hayes, amerikansk president, gjorde 1875: Telefoni är en förbluffande uppfinning, men vem kommer någonsin att använda sig av den? Varför nu allt detta om internet? Jo, numera kan Ni göra Er felanmälan via nätet och dessutom har Ulf Bengtsson skaffat sig en vd Blogg. Om detta kan ni även läsa i detta nummer? GOD JUL & GOTT NYTT ÅR! Trevligt läsnöje! Åke Jönsson KLÖVERBLADET ÅRGÅnG 10 nr 4/ 2008 AnSVARiG UTGiVARE: Ulf Bengtsson Treklövern Bostads AB Box 183, Klippan tel info@treklovern.se REDAKTÖR: Åke Jönsson ake.jonsson@treklovern.se UppLAGA: ex Utkommer 4 ggr per år UTGiVninGSDAG: Tisdag FOTO: Ulf Bengtsson produktion: Adapt Media AnnOnSER: Engman Idé & Design HB Storgatan Ljungbyhed Tel TRYCK: Ljungbergs Tryckeri info@ljungbergs.se ÖppETTiDER TREKLÖVERn: Mån - Tors Fre Storgatan Klippan FOTO OMSLAG: Kollage från Lars Olssons vykortssamling med Klippanmotiv. 2 KLÖVERBLADET

3 HEMMA HOS Marie flyttade från Helsingborg N är Marie Malmsten berättade för sina vänner att hon tänkte fl ytta från Helsingborg till Klippan, var den mest vanliga kommentaren: Är du dum i huvudet! Endast en i vänkretsen hade förståelse för Maries beslut att lämna storstadspulsen i Sundets Pärla för en tillvaro i lilla Klippan. - Men jag har inte för en sekund ångrat fl ytten, säger Marie vid köksbordet i lägenheten i Tre klövernhuset på Storgatan i Klippan. - Det går hur bra som helst att pendla från Klippan till jobbet i Helsingborg, förklarar Marie medan katten Elsa promenerar omkring på en fönsterkarm i den ljusa trerumslägenheten. Ingen anknytning till Klippan Fram till i somras bodde Marie i en lägenhet i Helsingborgs centrum och hade hur nära som helst till jobbet på Scandlines, där hon arbetar med incheckningen av fordon till färjorna. - Visst hade närheten till jobbet sina fördelar, men boendet var inte det bästa. Jag ville ha det lite lugnare och var trött på oseriösa hyresvärdar. Men att Marie i sin jakt på en trivsammare bostad och mer seriös hyresvärd skulle hamna i Klippan hade hon inte ens kunnat drömma om. - Jag hade ingen som helst anknytning till Klippan, hade faktiskt bara varit där två gånger i hela mitt liv. Gillar de stora glaspartierna Marie Malmsten är nämligen uppväxt i Borsta husen utanför Landskrona och har de senaste fem åren bott i Helsingborg. När hon började leta ny bostad tipsade en vän, som redan bodde i Treklövern, om det kommunala bostads bolaget i Klippan. - Jag hittade faktiskt min lägenhet på nätet. I Klippan är det mindre stressigt Marie föll pladask för den lediga trerummaren i Treklövernhuset: - Jag har alltid gillat speciella boende och den här var så speciellt man kan komma i en hyreslägenhet, säger Marie och syftar framförallt på de stora glaspartierna i lägenheten. Van vid flytt och pendling Den 1 augusti flyttade Marie Malmsten in. Hon har genom åren skaffat sig en viss vana vid att fl ytta: - Jag har bott på Öland och sex år i Norrbotten. Tillvaron i norrländska Älvsbyn gav henne en viss vana att pendla till jobbet. - Jag hade fem mil tur och retur till jobbet, så jag är van vid att till och med köra på snö och is. Eftersom Marie har ett skiftjobb och även natt arbete pendlar hon med bil mellan Klippan och Helsingborg. - Mina konstiga tider passar inte med tågen. Hade jag haft ett vanligt dagjobb hade det passat perfekt med tåget. Större boende för mindre pengar Att Marie Malmsten trivs jättebra med sin nya bostadstillvaro råder det ingen som helst tvekan om och Klippan som samhälle har hon tagit till sig. - Här känns det mindre stressigt. Och dessutom har hon fått mycket mer bostad för pengarna. - Hos Treklövern betalar jag för en trea på 80 kvadratmeter ungefär samma pris som för en tvåa på 55 kvadratmeter i Helsingborg. KLÖVERBLADET

4 HEMMA HOS 86-ÅRiG VYKORTSSAMLARE med känsla för Klippan H an är en genuin samlare, Lars Olsson. - Jag har samlat på nästan allt i hela mitt liv. Med tanke på Lars Olssons ålder har det hunnit bli en hel del: - Jag är 86 år. Han visar runt i trerumslägenheten på Tingsgatan 29 B och när han kommer till ett rum fyllt med bokhyllor med pärmar, säger Lars: - Det här rummet är jag speciellt glad för. Det har blivit ett riktigt samlarrum. Många rariteter Framförallt är Lars stolt över sin vykortssamling. - Hur många vykort jag har, det vet jag inte riktigt. Jag har aldrig räknat dem. Inte minst vykortssamlingen med Klippanmotiv innehåller många rariteter. Lars tar fram en tjock A4 pärm som är sprängfylld med plastfi ckor. - Det här är min Klippansamling av vykort. Tillsammans bläddrar vi igenom samlingen, som speglar Klippans utveckling under mer än hundra år. - De äldsta vykorten är poststämplade 1901 och Men tillbaka till hur det hela började, Lars Olssons samlande. - Redan i skolåren började jag samla frimärken. Bara guldmedaljen kvar Det visade sig vara ett beständigt intresse. I hela sitt liv har Lars samlat frimärken. Som ett bevis på detta starka engagemang har Lars Olsson fått medaljer av Svenska Filateliföreningen. - Både brons- och silvermedalj har jag erhållit, upplyser han och tillägger: - Så nu väntar jag bara på guldmedaljen. Och efter konstpaus kommer det med ett leende: - Dit är det bara sju år. I yngre år åkte Lars och en kamrat runt på samlarmarknader runt om i Sverige för att leta frimärken. Det var i denna miljö som hans ögon öppnades för en ny nisch inom samlandet: vykort. - Jag började köpa på mig vykort, när jag hittade några intressanta motiv från bygden. Vykort med kyrkomotiv Klippan och dess omgivande samhällen var naturligtvis det självklara intresset när det gällde vykortssamlandet. Men tiden skapade Lars också en annan nisch i vykortssamlandet. 4 KLÖVERBLADET

5 sid 3 HEMMA HOS - Även kyrkor i nordvästra Skåne började intressera mig. Vykort på kyrka efter kyrka samlade han och snart utsträckte han den sakrala regionen till att även omfatta Eslöv och Lund. Lars plockar fram ännu en tjock A4 pärm med vykort. - Här finns alla kyrkorna samlade. Inte nog med det. Lars berättar att han personligen besökt alla dessa kyrkor. Lars Olsson föddes i Kvidinge för 86 år sedan. I vuxen ålder drev han ett lantbruk i Västra Sönnarslöv sålde jag mitt lantbruk till det stora grustaget i Sönnarslöv. Flytt till Klippan I samband med den försäljningen flyttade Lars och hans fru till Klippan. - I fyra år arbetade jag som lastbilschaufför för Kvidinge Cementgjuteri. År 1965 fick han arbete som svetsare på Bröderna Ottosson i Klippan. Efter femton år tog den anställningen slut. - Företaget gick i konkurs och jag blev utan arbete. Mer tid för samlandet Någon fortsättning på arbetslivet blev det inte. Lars Olsson fick gå i pension. Då fick han all tid i världen att ägna sig åt sin hobby, samlandet. När han 1996 flyttade in i trerummaren i Treklöverns fastighet på Tingsgatan 29, avdelade han ett av rummet för sitt samlande. Inte bara bokhyllorna är fyllda med pärmar. Även på väggarna i rummet hänger föremål. KLÖVERBLADET Årgång 10 Nr Klippans historia - i vykortsform Marie flyttade från stressen Kommunala servicegarantier sid 11 Familjeenheten samlad sid KLÖVERBLADET

6 HEMMA HOS - Här är en pistol, som jag plöjde fram i en åker när jag var lantbrukare, berättar Lars och pekar på en pistol som hänger på väggen. Bara själva metallskalet återstår men självfallet är det ett minnesföremål för en samlare och det finns en historia bakom. Alla vykort berättar en historia Vi återvänder till vykortsamlingen på köksbordet. Lars Olsson vill visa Ulf Bengtsson, vd för Treklövern och dessutom Klippanbo, några rariteter. - Jag känner väl till din far. Vi har fiskat ihop, säger Lars till Ulf. Lars visar fram ett gammalt vykort och frågar: - Vet du var den bilden är tagen? Jodå, Ulf Bengtsson kan placera det mesta och för varje nytt vykort som Lars Olsson visar fram formas också en berättelse. - När jag flyttade till Klippan 1961 köpte jag också min första bil. Det var en Ford Taunus och den kostade kronor, upplyser Lars medan vi granskar ett vykort med en gammal bilfirma i Klippan. Glad för alla vykort När Ulf Bengtsson upptäcker en Volvolastbil på ett färgvykort av en gatumiljö i Klippan, säger han: - Undrar om detta inte är min fars lastbil. Han hade just en sådan modell. Lars letar fram ett förstoringsglas, så att Ulf kan förstora upp den gamla lastbilen på vykortet. - Ja, det kan mycket väl vara farsans lastbil. Om ett gammalt vykort över Forsmöllegården säger Lars: - Här låg jag i beredskap i två månader Det fi nns alltså en historia att berätta bakom nästan varje vykort. Med verklig värme i rösten förklarar Lars: - Jag är så glad för vartenda ett av alla vykorten. Mycket pengar, men också mycket glädje Nu blir det dock inte fler vykort i samlingen. Den åldriga kroppen har sagt ifrån, rullatorn står parkerad i hallen och i lägenheten går 86 årige Lars omkring med hjälp av en käpp. - Jag köper inga vykort längre. För jag kommer ju ingenstans. Men inte minst genom vykortssamlingen kan Lars Olsson förflytta sig i minnet. - Jag tar ofta fram bilderna och tittar på dem. Samlandet har kostat honom ganska mycket pengar. - Ibland fick man ta fram mer än en hundralapp för att komma över ett vykort. Med tanke på den enorma mängd av vykort som Lars Olssons samling innehåller blir det en hel del pengar som gått åt. - Men det struntar jag i, säger Lars och tillägger: - Jag har haft roligt. PLATTA PAKET till jul! TV -Video-Stereo-Videokameror-Digitalkameror-DVD Telefoner - Faxar - Mobiltelefoner - Kontantkort - CD-skivor - Stor sortering batterier - Antenner - Paraboler - Egen service Vi LEVERERAR, INSTALLERAR och REPARERAR 6 KLÖVERBLADET

7 HEMMA HOS KLÖVERBLADET

8 EKOnOMi Treklövern diplomerat: HÖGSTA KREDiTVÄRDiGHET T reklövern Bostads AB har fått högsta kreditvärdighet av kreditupplysningsföretaget UC AB! Den ytterst glädjande nyheten fi ck vd Ulf Bengtsson ta emot på telefon för en tid sedan. - Om jag blev glad? Gissa!, säger Ulf Bengtsson. Hamnade i lägsta riskklassen Kreditupplysningsföretaget UC Risk Företag sysslar med att beräkna svenska företags överlevnadsförmåga. UC Riskklass klassifi cerar företagen mellan 1 och 5, där 5 innebär lägsta risk. - Treklövern hamnade i riskklass 5, upplyser en påtagligt stolt vd för det kommunala bostadsbolaget i Klippan och fortsätter: - Dessutom med bred marginal. Vi har en riskprognos på 0,10 % och gränsen för högsta kreditvärdighet går vid 0,24 %. Fick nobben på IKEA Treklövern Bostads AB har sannerligen under den senaste tioårsperioden genomgått en anmärkningsvärd ekonomisk utveckling visade bokslutet en förlust på nära nog tio miljoner kronor. - Ja, det var sannerligen tufft till en början, förklarar Ulf Bengtsson, som tillträdde som vd i september Om inte Klippans kommun gått in med nya ägartillskott hade Treklövern inte gått att rädda, konkursen hade varit oundviklig. Ulf Bengtsson fi ck också känna av den ekonomiska snålblåst som rådde kring det kommunala bostadsbolaget. - Vi ansökte om företagskort på IKEA för att möblera en visnings lägenhet. Men det blev nobben. Möbelföretaget ansåg inte Tre klövern kreditvärdigt för ett företagskort! - Så vi fi ck ta kontanter med oss, när vi skulle köpa möblerna till visningslägenheten. Enbart vinstår sedan 2001 Men ganska snart vände de ekonomiska vindarna för Tre klövern. Från 2001 har det kommunala bostadsbolaget enbart radat upp vinstår i boksluten. - Ja, sakta men säkert har bolaget byggt upp sin ekonomi. Det dröjde till exempel inte länge förrän Tre klövern fick helt andra affärsrelationer med IKEA. - Det utvecklades till ett mycket gott samarbete, konstaterar Ulf Bengtsson. Men med den bistra ekonomiska historien i färskt minne är det självfallet något all deles speciellt att som företag uppnå högsta kreditvärdighet. - Beskedet kom verkligen som en glad överraskning, berättar Ulf Bengtsson. Så högt upp man kan komma Företag som vill ha kreditupplysningar om företagskunders betalningsförmåga vänder sig nämligen till UC AB, som ständigt följer svenska företags utveckling. Genom att använda sig av UC får företagen en snabb överblick av kreditrisken och kan på så sätt fatta trygga beslut. Och Treklövern Bostads AB har alltså sedan den 23 oktober ett prydligt diplom på att man befinner sig så högt upp man kan komma bland företag när det gäller kreditvärdighet! Det är sannerligen inte illa. 8 KLÖVERBLADET

9 SERViCEGARAnTi Ännu bättre service: Felanmälan via nätet F elanmälan med 24 timmarsregeln har blivit en enorm succé. Nu förbättrar Tre klövern den servicen ytterligare för sina hyresgäster. - Från och med den 1 oktober går det att göra sin felanmälan via nätet, upplyser områdeschefen Mikael Svensson och tillägger: - Det gör det möjligt för de av våra hyresgäster som har tillgång till internet att felanmäla även icke-akuta felanmälningar vilken tid på dygnet som helst. Kunden i centrum I mars 2006 startade Treklövern upp sin service med felanmälan med garanti. Inom ett dygn skulle hyresgästerna vid en felanmälan kontaktas av Treklöverns entreprenörer eller egen personal. Nyordningen var ett led i det kommunala bostadsbolagets medvetna strategi att hela tiden sätta kunden i centrum. - Ingen av våra kunder skulle behöva sitta och undra över om felanmälan var registrerad. Den införda 24 timmarsregeln för felanmälan kom direkt att uppskattas av hyresgästerna. - Sedan starten i mars 2006 har vi haft omkring felanmälningar i vårt system, berättar Mikael Svensson. Det har inte gått en vardag utan att nya felanmälningar ringts in. - Systemet har fungerat mycket bra. Små fel allra vanligast Vid vissa toppar, speciellt måndagar, har det kunnat röra sig om upp till 30 felanmälningar. - Det mest vanliga är stopp i vasken eller kranar som droppar, enkla små fel som är lätta att åtgärda bara vi får vetskap om dem. Tvättmaskiner som inte fungerar, dörrar som är svåra att stänga, är andra mer eller mindre frekventa fel. Och när nu felanmälan också kan göras via nätet byggs servicen ut för Tre klöverns hyresgäster. - Tänk dig en hyresgäst, som har tvättid klockan 21 och maskinen går sönder. Han eller hon skall på arbetet tidigt nästa morgon och har ingen chans att ringa på kontorstid. 24 timmarsregeln enbart på vardagar Men på nätet går det att felanmäla dygnet runt. Områdeschef Svensson poängterar dock att även på felanmälningar via nätet gäller 24 timmarsregeln enbart på vardagar. Fel som anmälts under helger och inte kräver akut ingripande, får vänta tills det åter blir vardag. - Den fördröjningen har säkert alla våra hyresgäster förståelse för, menar Mikael Svens son. Så här felanmäler ni på nätet På Treklöverns hyresavier fi nns det en personlig pinkod för WEB felanmälan. Denna pinkod fungerar som identifi kation när Ni felanmäler på nätet. För att felanmäla genom nätet surfar Ni in på och klickar på Felanmälan. Logga därefter in med personnummer och pinkod. Observera att pinkoden är kopplad till första hyresgästens personnummer (om Ni är två som står för hyreskontraktet.) Ni slussas därefter vidare till en välkomstsida med några olika fl ikar. Välj Ny Felanmälan. Väl inne på denna fl ik kan Ni se att Ert namn och lägenhet redan är ifyllda, vilket förenklar Er felanmälan. Nu är det bara att skriva in alla efterfrågade uppgifter i formuläret. Uppge alltid minst ett telefonnummer. Annars går inte anmälan att skicka. Telefonnumret måste fi nnas med eftersom vi alltid ringer och bokar en tid. Ni får en bekräftelse på skärmen när felanmälan skickats. Dessutom går det under fliken Pågående ärenden att följa Din felanmälan. Statuskoden förändras i takt med att ärendet på börjas och avslutas. När felet är åtgärdat går det att återfi nna under Avslutade ärenden. För övrigt kan Ni också under fliken Fakturor se Era egna hyresavier och kontrollera att de är betalda. KLÖVERBLADET

10 HYRESGÄSTinFORMATiOn VÄRMENIVÅN I LÄGENHETERNA N är vinterkylan närmar sig kan det kanske fi nnas anledning att en gång för alla slå fast: - 21 grader, det är det som gäller för inomhustemperaturen i Tre klöverns lägenheter. 21 grader är det som gäller Områdeschefen i det kommunala bostadsbolaget Mikael Svensson får en hel del påringningar beträffande temperaturen i lägenheterna. Inte minst när hösten börjar göra sig påmind med regn och blåst och den absolut vanligaste frågan från hyresgästerna är: - När skall Ni sätta upp värmen? Värmesystemen hinner inte med I de allra fl esta fall håller redan lägenheten de stipulerade 21 graderna. Men vid snabba väderomslag, framförallt under de kallare årstiderna, kontaktar hyresgästerna Tre klövern och klagar på värmen. - När utetemperaturen faller drastiskt kan det ibland hända att fastighetens värmesystem inte hinner med att ställa om till att leverera mer värme. Det är dock i undantagsfall. Många gånger handlar den upplevda bristen på värmenivån i lägenheten om en känsla. - Det är sällan att våra termometrar understiger 21 grader när vi gör mätningar i de aktuella lägenheterna. Luft i elementet? Men ingen regel utan undantag, det händer att lägenheter inte når upp i de 21 graderna. - Ett elements termostat kan ha fastnat i ett stängt läge eller också kan det finnas luft i elementet. Mikael Svensson framhåller att sådana fel är lätta att åtgärda. Treklöverns områdeschef ger också en rad goda tips på hur hyresgästen själv kan påverka inomhustemperaturen. - Att möblera rätt har sin betydelse för elementens förmåga att värma upp lägenheterna. Möblera rätt Mikael Svensson har stött på hyresgäster som klagat på värmen och när han inspekterat lägenheterna har han snabbt kunnat lokalisera vad som behövt åtgärdas. - Att ställa stora möbler, en stor soffa till exempel, framför elementet hindrar så klart värmen att sprida sig i rummet, förklarar Mikael Svensson och fortsätter: - Jag har även stött på lägenheter där stora tjocka gardiner hängt framför delar av eller hela elementet. Områdeschef Svensson kommer också med ett gott råd till Treklöverns hyresgäster: - Innan man kontaktar oss kan det vara bra att själv ha gjort en temperaturmätning av lägenheten. Så går en temperaturmätning till Placera termometern på ett bord mitt i rummet cirka en meter ovanför golvet. Eller häng den på en innervägg, även i det fallet cirka en meter ovanför golvet. - Det är viktigt att termometern får ligga eller hänga på samma plats i några timmar, innan man läser av den, påpekar Mikael Svensson. Skulle termometern vid avläsningen inte nå upp till de stipulerade 21 graderna skall man kontakta Treklövern. - Vi är måna om att den värmenivå, som vi överenskommet med Hyresgästföreningen om, skall uppfyllas, framhåller Mikael Svensson. 10 KLÖVERBLADET

11 information från klippans kommun Nu införs kommunala servicegarantier! 15 servicegarantier införs den 1 januari Kommunstyrelsen Gata/park Vatten/avlopp Miljö- och byggnämnden Miljö Plan och bygg Kultur- och fritidsnämnden Bibliotek Simhall Barn- och utbildningsnämnden Förskola och familjedaghem Grundskola och gymnasium Vuxenutbildning Fritidshem Socialnämnden Äldreomsorg Individ/familjeomsorg Handikappomsorgen Bistånd/LSS Räddningsnämnden Räddningstjänst E n nyhet väntar kommuninvånarna i Klippan till årsskiftet! - Från och den 1 januari 2009 gäller kommunala servicegarantier, förklarar Anders Ebbesson, utvecklingsstrateg inom den kommunala förvaltningen i Klippan. Om målet med den kommunala servicegarantin är Anders Ebbesson mycket tydlig: - Vi vill utveckla dialogen med kommuninvånarna. Kommunen ska ta ansvar Vad är då servicegarantier? - Klippans kommun skall beskriva vad medborgare, brukare och kunder, kan förvänta sig av våra tjänster. Detta skall vara tydligt och känt samt möjligt att följa upp och kommunen skall ta ansvar för att rätta till fel och brister. Utvecklingsstrateg Ebbesson ger konkreta exempel: - När man gör ett besök i kommunens simhall skall man veta vad man kan förvänta sig av besöket. - Eller ta äldreomsorgen. Vad kan man som kommuninvånare förvänta sig när man söker ett boende inom äldreomsorgen. Varudeklaration Servicegaranti kan kanske enklast beskrivas som en form av varudeklaration av den kommunala tjänsten som man för tillfället efterfrågar. - Målsättningen är att beskriva de tjänster som erbjuds, deklarera den service nivå som skall ges samt utveckla synpunktsmöjligheter. Det här med servicegarantier är inget helt nytt. - Tanken har levt här i kommunen i flera år. 15 servicegarantier Det finns redan i andra kommuner under olika benämning men med samma innehåll kommunen skall bli mera tillgänglig. - Vi skall helt enkelt bli tydligare med vad vi erbjuder i form av olika tjänster. Vilka områden inom den kommunala verksamheten är det då som omfattas av servicegarantin? - Det rör sig om 15 servicegarantier, upplyser utvecklingsstrateg Anders Ebbesson och redogör för listan förvaltning för förvaltning (se separat faktaruta). Vill veta vad folk tycker Genom servicegarantierna får kommuninvånarna rika möjligheter att lämna synpunkter om kvaliteten på den kommunala verksamheten. - Vi vill fördjupa dialogen och få kontakt med fler som nyttjar kommunala tjänster. Från kommunledningens sida är man angelägen om att få in signaler om vad folk tycker och tänker om den kommunala verksamheten. - Och för vår personal handlar det om att leva upp till de kriterier som servicegarantierna omfattar. Ett levande verktyg Klippans kommuns förhoppning är att införandet av servicegarantier skall innebära en kvalitetshöjande effekt. - Garantierna skall vara levande verktyg, absolut inte statiska. De kan alltså mycket väl komma att förändras över tiden. Men det är från den 1 januari 2009 som de gäller. - Det betyder att respektive nämnd får ansvar för tillämpning och uppföljning inom respektive ansvarsområde. Garantierna skall spridas och införas i verksamheterna. De skall vara kända för alla medarbetarna och tillgängliga för brukare och medborgare. Vi skall ta emot synpunkter och klagomål, svara och vidta åtgärder. Allt detta skall stödjas av kvalitetssäkrande processer. Medborgarmöten under 2009 Informationen om servicegarantierna skall spridas via den kommunala hemsidan på nätet samt annonsering i tidningspress men även i form av små broschyrer. Under våren 2009 kommer också tre medborgarmöten att anordnas i Klippan, Östra Ljungby/Stidsvig samt Ljungbyhed/Färingtofta. Ingen kommuninvånare skall sväva i tvivel om att det numera finns servicegarantier, 15 till antalet, i Klippans kommun KLÖVERBLADET

12 information från klippans kommun Familjeenheten samlad på Rönngården Vi har många bra insatser att erbjuda S edan i januari i år är Carina Cronqvist enhetschef på familjenheten inom Socialförvaltningen i Klippan. - Det nya med vår enhet är att vi nu har samlat all vår verksamhet på Rönngården. Den geografi ska lokaliseringen har blivit enhetlig. Tidigare var de olika verksamheterna inom familjenheten utspridda. - Nu är vi på en och samma plats här på andra våningen på Rönngården och det känns jättebra. Tar väl hand om sina invånare Om enhetens arbetssituation konstaterar den nya enhetschefen: - Vi har att göra. Det fi nns en social problematik i Klippan, men den är inte värre än kommuner med liknande struktur. Klippan har haft en historia när det gäller sociala problem, men Carina Cronqvist framhåller: - Min uppfattning är att Klippan tar mycket väl hand om sina invånare. Vi har många bra insatser att erbjuda. Fem samtal registreras inte Inom öppenvården kan familjenheten som en service erbjuda fem samtal som inte registreras. - Det kan vara att ett barn har en problematik med sina föräldrar, att man upplever att det är jobbigt hemma. Det kan även vara föräldrar som känner ett behov av stöd i sin föräldraroll. Då har barnet möjlighet att just som stöd komma till familjenheten och få fem samtal som inte registreras. - Barnet får liksom känna sig fram. Blir slutsatsen efter de fem samtalen att det behövs mera stöd, får barnet ansöka om detta. Många olika grupper på familjeenheten I början av året genomfördes en omorganisation av familjeenhetens arbete. I fortsättningen skulle enheten handha barn och ungdomar mellan 0 till 21 år. Det handlar om ansökningar och anmälningar som kommer in till familjeenheten. - Beroende på vad det gäller hanterar vi dem på olika sätt. Vi får anmälningar om att barn far illa, egentligen räcker det med att det finns misstankar att barn far illa, så skall det anmälas till oss. Familjenheten består av många olika grupper, som arbetar med de här sociala ärendena. - Vi har en utredningsavdelning, som handlägger anmälningarna och ansökningarna. Sedan har vi olika öppenvårdsinsatser, tre stycken fältsekreterare, som både jobbar med grupp verksamhet och utåt mot skolor. CAP grupper De arbetar även med enskilda samtal. Tre familjepedagoger ingår också i familjeenheten. De har mycket kontakter med barn, men även föräldrautbildningar. De har också enskilda samtal med barn och föräldrar. - Vi har så kallade CAPgrupper Children Are People. Det är grupper för lite mindre barn, som upplevt våld eller levt i missbruk i familjen. I grupp får de hjälp av våra familjepedagoger att bearbeta detta. I enheten finns också familjehemssekreterare. - Ibland tvingas vi placera barn i familjehem eller på institution och då lämnas ärendena över till familjehemssekreterarna. Vidare har man familjerådgivning: - Här råder den strängaste sekretess man kan ha. Projekt Barnahus Familjenheten arbetar mycket med samverkan med bland annat skolan och polisen. - Vi har ju samma mål; att det ska bli så bra som möjligt för barnen. Vid årsskiftet påbörjar familjenheten ett nytt projekt; Barnahus. I somras togs ett politiskt beslut i Klippan om att man tillsammans med andra kommuner i nordvästra Skåne under fem år skall samverka kring en central i Helsingborg för barn som varit utsatta för någon form av övergrepp. - På denna central skall alla möjliga instanser som behövs samlas, polis, åklagare, läkare om det behövs läkarundersökning. Barnet skall alltså inte behöva forslas runt till en massa olika lokaler. Projekt Barnahus ser Carina Cronqvist som en klar fördel när det gäller arbetet med utsatta barn: - Vi tittar hela tiden ur barnens perspektiv. Ny utredningsmodell Familjeenheten har också sedan i september börjat använda sig av en ny utredningsmodell, BBIC (Barns Behov I Centrum). - Det är Socialstyrelsen som initierat denna nya utredningsmodell och Klippan har bestämt sig för att vara med, just för att vi skall kunna se barnens behov på ett bättre sätt och inte missa något. Om filosofin bakom familjeenhetens arbete framhåller Carina Cronqvist: - När vi gör en utredning på ett barn, så tittar vi inte efter vilka insatser vi har, utan vilka insatser som barnet har behov av. Utifrån det perspektivet försöker man sedan skräddarsy en behandlingsinsats som skulle kunna passa just det barnet och det barnets familj. 12 KLÖVERBLADET

13 information från klippans kommun I den uppsökande verksamheten försöker familjeenheten att hitta de utsatta barnen. Det sker främst i skolmiljön. - Vi har därför våra fältarbetare mycket ute på skolorna och i olika gruppverksamheter för att kunna bygga upp en relation med de berörda barnen och ungdomarna Information till skolorna Eftersom Carina Cronqvist är tämligen färsk i sin chefstjänst på familjeenheten och i Klippan har hon naturligtvis ingen möjlighet att se några tydligare tendenser inom verksamhetsområdet: - Jag tror att anmälningarna ligger rätt så konstant. Det normala är att det ökar något innan sommarlovet börjar, en viss ökning registrerar vi också just när skolorna börjat igen. Familjeenheten är just i färd med att bjuda in skolorna till information. - Vi vill informera om vad anmälningsplikten innebär och berätta om att till varje skoldistrikt har vi knutit en kontaktperson. Det vill säga en egen socialsekreterare, till vilken skolorna kan vända sig samt informera om BBIC. Möjlighet att ringa för rådgivning Carina Cronqvist ger också kommuninvånarna följande upplysning: - Man kan alltid ringa hit och rådfråga oss utan att behöva tala om vem det gäller. Om man känner en oro för någon eller något, tycker jag det är jätteviktigt att ha den möjligheten att fråga om råd. Det här gäller såväl barn som föräldrar. - Eller en granne som känner en oro för något som de observerat. Genom att rådgöra med familjeenheten kan man då få svar på, om det här är något som man bör anmäla. - Man har rätt att vara anonym så länge man inte har uppgett sitt namn. På familjeenheten behandlar man anonyma anmälningar på samma sätt som alla övriga. Trivs på jobbet Att Carina Cronqvist trivs med sitt nya jobb på familjenheten går inte att ta miste på. - Man hoppas självfallet att man gör något gott. Vi har ju barnets fokus i centrum hela tiden. Vi skall fungera som barnets stötta. Hon är noga med att poängtera att föräldrar inte får skuldbelägga sig. - I en del fall handlar det inte om att vara en dålig förälder utan snarare att man inte räcker till. Då kan man behöva samhällets stöd. UNGBO diskuteras Har då Carina Cronqvist några önskemål för den framtida verksamheten inom familjeenheten? - Vi har en del ungdomar som söker eget boende, där man ser att dessa inte alltid har mognaden till detta steg men har svårt att bo kvar hemma. Ett UNGBO är något som vi diskuterat inom vår enhet eller att vi fick möjligheter att hjälpa ungdomarna på ett annat sätt. På ett UNGBO skulle man kunna samla en del ungdomar i ett boende med egen personal. - Rent generellt känner jag att vi har ett bra stöd av våra politiker och ledningen i vår verksamhet. När vi känner att något behövs så lyfter vi upp det. Vi upplever att man lyssnar på oss och det är oerhört viktigt, när man arbetar inom detta område. profilen: Carina Cronqvist Född: 20 maj 1969 Yrke: Enhetschef på familjeenheten inom Socialförvaltningen Bostadsort: Höganäs Civilstånd: gift med Christer, två barn Matilda, snart 18 år och Anton, snart 15 år Bakgrund: född i Helsingborg, gick i grundskolan i Höganäs, vi fl yttade dit när jag var mycket ung. Gymnasieåren studerade jag i Helsingborg. Jag gick ett år på teknisk linje men ändrade sedan inriktning och läste ekonomisk linje. Efter studenten började jag jobba. Först på Stadsbyggnadskontoret i Helsingborg, sedan som personlig assistent, vidare på Samres. År 2000 bestämde jag mig för att studera vidare. Jag började med att läsa in några betyg som jag saknade för att kunna studera till sjuksköterska. Men under dessa förberedande studier ändrade jag mig och bestämde mig för att satsa på en socionomutbildning. Jag kom underfund med att min intresseinriktning stämde bättre överens med den typen av arbete än som sjuksköterska. Jag läste till socionom på Campus i Helsingborg. I januari 2005 var jag klar. Började jobba i Örkelljunga som biståndshandläggare. Där jobbade jag i tre år, det sista halvåret både som biståndshandläggare och arbetsledare för en hemtjänstgrupp. Den 28 januari 2008 tillträdde jag jobbet som enhetschef vid familjeenheten i Klippan. Hobby: spela golf, medlem i S:t Arild, mitt handikapp är 31,5. Har bara spelat i två år. Familjen är mycket viktig för mig och golfen passar in här. En stor del av familjen spelar nämligen golf, så det har blivit ett gemensamt intresse. Det är bara Matilda som inte blivit golfentusiast. Motto i livet: Att göra det bästa av situationen. Senast lästa bok: Mari Jungstedts I denna ljuva sommartid Favoriträtt: Thailändsk mat. Bästa semesterminne: Resorna som jag gjort med familjen. För två år sedan åkte vi runt lite i Thailand med barnen och några goda vänner. Vi var runt i tre veckor. I somras båtluffade vi i Grekland. Man lever lite mer inpå varandra, när man reser med ryggsäck. Jag tycker om att tillbringa mycket tid med min familj. Det är oerhört viktigt för mig. KLÖVERBLADET

14 information från klippans kommun Klippan satt på kartan genom Klippan Award Prisceremoni vid Klippan Award På bilden från vänster: Anders Rönnquist (Sveriges Spanienambassadör), Enrique Viguera (Spaniens Sverigeambassadör), Professor José Ingnacio Linazasoro samt pristagarna Hilde Daem och Paul Robbrect. Foto: Anders Clausson F örsta Klippan Award-priset är utdelat. - Vi har lärt oss fantastiskt mycket av detta, förklarar Bert-Inge Karlsson, ordförande i Klippans kultur- och fritidsnämnd. Om tre år är det dags igen, det internationella arkitekturpriset skall nämligen delas ut vart tredje år. - Vi har redan tankar på hur vi skall gå vidare, säger Bert-Inge Karlsson och tillägger: - Det här arkitekturpriset ger oss möjligheter att på ett mycket positivt sätt placera Klippan på den internationella kartan. En fantastisk helg Lördagen den 8 november delades det första priset ut. Mottagare var det belgiska äkta paret Hilde Daem och Paul Robbrecht. Arkitekterna fick ta emot Euro (cirka kronor). De belönades för ombyggnaden av ett gammalt bryggeri i Gaasbeck nära Bryssel till en gästanläggning med konsertsal. Redan på fredagen tog Klippans kommun emot pristagarna och en del andra gäster. - Det blev en helt fantastisk helg, berättar Bert-Inge Karlsson. Skånetur i Lewerentz fotspår Bakom Klippan Award ligger den spanske arkitekten José Ignacio Linazasoro och han fanns självfallet också på plats i Klippan på fredagen. Det blev en helt fantastisk helg - På Linazasoros önskemål åkte vi runt i Skåne för att ta del av Sigurd Lewerentz arkitektur, bland annat var vi på Östra kyrkogården i Malmö. Det är fascinerande att se hur stor betydelse Sigurd Lewerentz haft. Fredagskvällen gick i den skånska matlagningskonstens tecken. De utländska gästerna bjöds på en gåsmiddag på Spången. Vid prisceremonin på lördagen i S:t Petri kyrka i Klippan fanns både den spanske ambassadören i Sverige, Enrique Viguera och hans svenske kollega i Spanien, Anders Rönnquist på plats. - Att två ambassadörer sammanstrålar så här är ganska ovanligt, upplyser Bert-Inge Karlsson. Oväntat besök Redan på förhand var kyrkan fullsatt, alla biljetterna sålde slut, så stort var intresset för den historiska ceremonin. Tio minuter innan det att ceremonin skulle ta sin början fick arrangörerna en verklig överraskning. Utanför kyrkans portar uppenbarande sig ett dussintal ungdomar. - Det visade sig vara arkitektstuderande i London, som varit ute på en studieresa i Norden för att ta del av intressant arkitektur. Som sista studieobjekt på den nordiska resan hade de planerat in Sigurd Lewerentz S:t Petri kyrka i Klippan! Att ett internationellt arkitekturpris till Lewerentz ära skulle delas ut denna lördag, hade de arkitekturstuderande i London inte den blekaste aning om. - Vi lyckades sätta in ett tiotal extra stolar, så att även dessa arkitektstuderande fick plats i kyrkan, förklarar Bert-Inge Karlsson och tillägger: - Deras uppdykande blev en verklig bonus för evenemanget. Arkitekternas Greta Garbo Än en gång fick kommunpolitikerna ett bevis på hur internationellt känd S:t Petri kyrka i Klippan är, en vallfärdsort för blivande arkitekter. Förutom själva prisceremonin ingick också ett tidigare aldrig visat filmmaterial från själva byggandet av S:t Petri kyrka. Konstnärinnan Mariana Manner förvaltar nämligen ett unikt material av 16 mm-filmer och har ur detta klippt samman en cirka tio minuter lång film med Sigurd Lewerentz och hans kyrkobygge i Klippan i fokus. - Det var speciellt intressant att ta del av, eftersom Sigurd Lewerentz minst av allt sökte offentlighet, snarare var han arkitektvärldens svar på Greta Garbo, upplyser Bert-Inge Karlsson. Vacker musik Mycket beröm fick också den specialskrivna fanfar, som Anders Wilhelmsson, kyrkans musikansvarige komponerat till prisceremonin. Tre trumpeter, kyrkorgeln, piano, hela kören samt kyrkans alla fyra klockor skapade en mycket spännande och intressant klang- och tonbild. Så visst gav den första upplagan av Klippan Award mersmak. 14 KLÖVERBLADET

15 VD-blogg på TREKLÖVERnS HEMSiDA H ar ni uppmärksammat nyheten på Tre klöverns hemsida? Ulf Bengtsson, vd i det kommunala bostadsbolaget, har skaffat sig en egen blogg. Gå in på så upptäcker Ni nymodigheten på nätet: Treklöverns Vd blogg. - Den är till för våra hyresgäster, förklarar vd Ulf Bengtsson och fortsätter: - Förr i tiden satte man upp brevlådor på kontoren för att ge förslagsställare möjlighet att komma till tals. En blogg kan betraktas som en modern variant av brevlåda. Premiär i oktober Det var i mitten av oktober som Vd bloggen hade premiär. I sitt första inlägg gav Ulf Bengtsson något av en programförklaring för bloggen: Så har också jag en blogg. En trend som faktiskt bär något riktigt bra med sig. För visst vill man ge allmänheten möjlighet att kommentera det som händer i företaget. Det en modern variant av brevlåda är ett oerhört lärorikt sätt att kommunicera. Så välkomna nu alla att blogga i Treklöverns vd-blogg. I fortsättningen har alltså Treklöverns hyresgäster möjlighet att komma med förslag och nya idéer via nätet. - Vi är självfallet öppna för synpunkter från våra hyresgäster, förklarar Ulf Bengtsson, som också tänker använda bloggen för att föra ut egna synpunkter på saker och ting som berör det kommun ala bostadsbolaget Informerade om ommålning I ett av de första inläggen informerade Ulf Bengtsson till exempel om den ommålning som gjorts av sjuvåningshuset: Vi har velat tona ner den vita fasaden som så snabbt blir smutsig och därmed ser tråkig ut. Valde i stället en grå nyans tillsammans med ett rött band högst upp. Tycker att effekten blev den väntade med lite fräschare utseende. Steg in i det moderna kommunikationssamhället På ännu ett område har Treklövern med vd bloggen tagit steget in i det moderna kommunikationssamhället. Men vad händer med de hyresgäster som inte har tillgång till internet? Den frågan ställer sig säkert en hel del läsare. Men Ulf Bengtsson blir inte svaret skyldig: - Det går självfallet fortfarande också mycket bra att ringa oss eller skicka brev med idéer och förslag. Alla hyresgäster kan alltså komma till tals. KLÖVERBLADET

16 Vi gjorde KLÖVERBLADETS nya kostym! Behöver du också en ny? Tel