Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet?"

Transkript

1 Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? Utvärdering av regeringens satsning på brukarstödscentra finansierade av Allmänna arvsfonden. Jamie Bolling Maj 2007 Institutet för handikappvetenskap, Örebro Universitet Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning Inledning Uppdraget Teori och handikappolitik i praktiken... 7 Projekten Projektens längd Finansiering Målgrupp Geografisk spridning Partnerskap och samarbete Sammanfattning Projekten Genomförande Syfte och frågeställningar Metod Resultat Projektredovisning och utvärdering Sammanfattning Projektredovisning och utvärdering Externa Utvärderingar Sammanfattning Externa Utvärderingar Vilken utformning av brukarstödscentra valde handikapporganisationerna? Tyckte man att centren lyckats? Sammanfattning av utformningen av brukarstödscentren Medverkan av personer med utländsk bakgrund Sammanfattning Medverkande personer med utländsk bakgrund Stärkande av kvinnor med funktionshinders ställning i samhället Sammanfattning stärkande av kvinnor med funktionshinders ställning Framtid och finansiering Sammanfattning Framtid och finansiering Egen erfarenhet av funktionshinder Sammanfattning av egen erfarenhet av funktionshinder Vilka nådde man ut till och vilka stödinsatser efterfrågades? Sammanfattning Vilka fick man kontakt med Hur nådde man ut, vilka metoder användes? Sammanfattning Hur nådde man ut? Projektledarröster och andra Sammanfattning Projektledarröster och andra Brukarröster Sammanfattning Brukarröster Framgångar, hinder och oförutsedda resultat Framgångar Hinder Sidoeffekter Sammanfattning av framgångar, hinder och sidoeffekter Sammanfattning av samtliga resultat Diskussion och slutsats Brukare Strukturella hinder Framtida verksamhet Samma race eller unik satsning? Litteratur Bilagor Bilaga 1 Arvsfondens inriktning på utvärderingen Bilaga 2 Projektlista Bilaga 3 Checklista Bilaga 4 Projektledarenkät Bilaga 5 Intervjumall för brukarstödscentret i Norrköping Bilaga 6 Frågor till projektanställda och ledning Bilaga 7 Frågor till fokusgruppen/ grupputvärdering Bilaga 8 Brukarprofil Bilaga 9 Registerstudie resultat Författaren svarar för innehåll och slutsatser Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 2

3 Sammanfattning Denna rapport är en utvärdering av de brukarstödscentra för människor med funktionshinder som initierats av regeringen och finansierats genom Allmänna arvsfonden (protokoll s2000/8113/ Sta). Regeringen ställde 30 miljoner kronor till Arvsfondsdelegationens förfogande, dessa medel fördelades mellan arton olika projekt. Utvärderingens huvudsyfte är att beskriva den kunskap som vunnits under projekttiden, men även att skapa en bild av hur projekten fungerade och vilka mål de anser sig ha uppfyllt. Studien har genomförts i fyra steg: Dokumentationsstudie av samtliga projekt Enkät till och intervjuer med projektledare Djupstudie av ett center Djupstudie av stöd och brukare på ett center Brukarstödscentren nådde ut till mer än personer, och det anses överlag att etableringen varit framgångsrik. Brister i bemötande, vilket har beskrivits i den statliga utredningen om bemötande av personer med funktionshinder (SOU 1999:21), gjorde att många brukarna själva och deras familjer men även personer som arbetar med handikappfrågor vände sig till dessa centra som gav brukarna ökade möjligheter att utöva sina medborgerliga rättigheter, större kunskap och förbättrade livsvillkor med ökat makt över den egna situationen som följd. Man upplevde även en minskning i maktobalansen mellan myndigheter och brukare. Dessa positiva resultat talar för ett fortsatt stöd. Ett resultat av utvärderingen visar att regeringens prioriterade målgrupp, personer med utländsk bakgrund som har funktionshinder, inte genererade avsett resultat. Denna grupp var bara i liten utsträckning inblandad i projektplanering, aktiviteter och uppföljning. Bara ett projekt ansåg sig ha stärkt gruppens situation. Inte heller samarbetet med invandrarorganisationer slog väl ut. Centrens verksamhet baserades på personer med funktionshinders egna erfarenheter och förutsättningar, vilket innebar att de anställda rådgivarna antingen själva hade funktionshinder, var nära anhöriga till någon med funktionshinder eller hade stor erfarenhet av arbete med människor med funktionshinder. Målgruppen fick genom projektet större kunskap om sin rätt till stöd, och det stöd som efterfrågades var mycket varierande. Centren ökade möjligheten till delaktighet. Exempel på hinder för verksamheten var en upplevd förvirring vad gällde brukarstödscentrens ansvarområden samt att de ansågs konkurrera med kommuner och vissa handikapporganisationer istället för att utgöra en resurs. Överlappande ansvarsområden mellan kommun och landsting var ett strukturellt problem. Olämpliga rådgivare orsakade onödig personalomsättning dvs. när social kompetens och kunskap om området saknades. Rollfördelningen mellan centren och handikapporganisationerna upplevdes som otydlig. Placeringen av centra på handikapporganisationerna hindrade en del brukare från att söka hjälp eftersom de ville vara anonyma. Bristen på teckentolkar var ett annat hinder samt, slutligen, svårigheten att nå gruppen personer med utländsk bakgrund som har funktionshinder. Bland sidoeffekterna finns utvecklandet av en utbildning för brukarstödsombud, eller utbildade frivilliga stödpersoner, en lösning för de centra som inte skulle komma att få ytterligare ekonomiskt stöd. En annan var Kundråd med mål att kompetensutveckla personal på Försäkringskassan och bidra till samarbete mellan olika samarbetspartners. Självhjälpsgrupper för ökad självständighet och en pool med kontaktpersoner för döva som behöver avlastning var ytterligare två sidoeffekter. Alla projekt sökte finansiering från kommun eller landsting eftersom de såg dessa som naturliga framtida finansiärer. Sju av arton projekt beviljades fortsatt finansiering efter projekttiden, tre med kommunala medel, två med landstingsmedel och två med en kombination av medel från både kommun och landsting. Dessa centra ansågs vara en resurs och har ökat brukarinflytandet. Av de sju projekt som fick fortsatt stöd permanentades två och ett har fått löfte om att bli permanent. De andra fyra har fått stöd i väntan på ett statligt beslut om brukarstödscentra. Rådgivarens kompetens betraktades som viktigt av brukarna, flera ansåg att endast rådgivare som själva hade ett funktionshinder eller personer med anhörigerfarenhet var tänkbara. Av studien framgår det tydligt att om brukarstödscentren ska permanentas måste ansvarsfrågan mellan centren och kommun och landsting samt mellan myndigheter och handikapporganisationer tydliggöras. Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 3

4 Inledning Den 7 december 2000 beslutade regeringen att investera 30 miljoner kronor i ett treårigt program, en försöksverksamhet som byggde på etablering av brukarstödscentra för människor med funktionshinder som finansierades genom Allmänna arvsfonden (protokoll S2000/8113/Sta). Detta var ett led i den nationella handlingsplan för handikappolitiken som togs i början av år 2000 (prop. 1999/2000:79) och rekommenderade en försöksverksamhet med brukarstödscentra. Rekommendationen hade sin bakgrund i Utredningen om bemötande av personer med funktionshinder i Lindqvists Nia nio vägar att utveckla bemötandet av personer med funktionshinder (SOU 1999:21). Lindqvist kom i sin utredning fram till att det fanns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Man kände sig illa behandlad, kontrollerad och ifrågasatt. I utredningen beskrivs nio vägar, eller nio rekommendationer, som kan leda till förändrade attityder och ett bättre bemötande och som syftar till att förbättra människor med funktionshinders ställning i relation till myndigheter och organisationer samt ge möjlighet till full delaktighet i samhället på gruppens egna villkor. Den sjätte rekommendationen innebar inrättande av brukarstöd i handikapporganisationernas egen regi. Syftet med försöket var att testa hur ett sådant stöd så kallade brukarstödscentra skulle kunna utformas, organiseras och finansieras. Det lades särskild tonvikt på att inkludera personer med utländsk bakgrund som har funktionshinder. Denna grupp beskrivs i utredningen En särskild utsatthet om personer med funktionshinder från andra länder. Rapport till Utredningen om bemötande av personer med funktionshinder. (SOU 1998:139) som särskilt marginaliserad och utsatt för dubbel diskriminering i samhället. Regeringens riktlinjer för försöksverksamheten angavs i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Att verksamheten skulle ske inom handikapporganisationernas regi innebar att dessa själva skulle besluta om organisation, ansvarsfördelning och lokaler. Syftet var att arbeta för att stärka människor med funktionshinders ställning i kontakten med myndigheter och andra offentliga organ samt i vardagslivet. En gradvis utbyggnad var tänkt att ske utifrån kravet på att hitta personal med rätt kompetens. Även erfarenheter från andra brukardrivna program eller organisationer skulle tas tillvara. Personer med utländsk bakgrund som har funktionshinder skulle ges möjlighet att delta i verksamheten och därför uppmuntrades ett nära samarbete mellan handikapporganisationer och invandrarorganisationer. Det riktade stödet skulle grundas på människor med funktionshinders egna erfarenheter och levnadsvillkor. Olika metoder skulle prövas för att undersöka hur ett sådant stöd skulle kunna utformas, organiseras, administreras och finansieras. Det skulle även finnas en möjlighet för projekten att övergå till reguljär verksamhet efter projekttidens slut. Allmänna arvsfonden har givit Institutet för handikappvetenskap i uppdrag att utvärdera försöksverksamheten. Utvärderingen beskriver initiativet som helhet och inte varje enskilt projekt. De enskilda projekten utgjorde underlag för utvärderingen av regeringens uppdrag till Arvsfonden. Uppdraget Målet med utvärderingen har varit att ta reda på vad som har fungerat och vad som inte har fungerat i försöksverksamheterna, om brukarinflytandet har ökat och hur satsningen har tagits emot av samhällets ordinarie vård- och servicegivare, m.m. (se Bilaga 1 Arvsfondens inriktning på utvärderingen). Arvsfonden, och även regeringen, hade som utgångspunkt att verksamheterna skulle utvecklas på människors egna villkor. Men flera andra faktorer bedömdes vara av intresse, till exempel brukarinflytande, valfrihet och en starkare ställning för kvinnor med funktionshinder. Att identifiera viktiga faktorer som avgör om en verksamhet kan leva vidare efter försöksperiodens slut ingår i alla Arvsfondsdelegationens utvärderingar. Teori och handikappolitik i praktiken För att kunna betrakta den utvärderade verksamheten ur ett vidare, handikappolitiskt perspektiv så följer här en kort diskussion om några av de grundläggande begrepp som projekten kretsar kring. Vi återkommer till dessa i slutet av utredningen. Handikappolitik handlar numera om allas rätt till full delaktighet, vilket den nationella handlingsplanen ger uttryck för: Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79). Målen för handlingsplanen var följande: En samhällsgemenskap med mångfald som grund, ett samhälle som utformas så att personer med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, jämlika levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Det handikappolitiska arbetet ska särskilt inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället, att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder, att ge barn, ungdomar och vuxna med Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 4

5 funktionshinder förutsättningar för själv ständighet och självbestämmande. Jämlikhet är grunden för FN:s standardregler (United Nations 1993) på vilka den nationella handlingsplanen för handikappolitiken baserades. Jämlikhet är en förutsättning för full delaktighet för alla. Service, aktiviteter, information och dokumentation ska göras tillgänglig för alla, i synnerhet för personer med funktionshinder. Varje enskild persons behov är lika viktiga och ska tillgodoses i samhällsplaneringen. Samhällets resurser ska användas på ett sätt som låter varje individ delta på lika villkor. Personer med funktionshinder ska kunna bo kvar i sina hemkommuner, eller om de så vill - vara fria att flytta, ha tillgång till familjeliv, utbildning, hälso- och sjukvård, arbete och samhällsservice. Principen full delaktighet i den svenska lagstiftningen baseras på två dokument: FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för funktionshindrade och Den internationella klassificeringen av funktionshinder och hälsa (WHO 2001, Molin 2004a, Möller 2005). Från och med december 2006 finns även Konventionen om funktionshindrades rättigheter (United Nations 2006) som undertecknades av Sverige i mars Av tredje artikeln i konventionen framgår de allmänna principer, inklusive full delaktighet i samhället, som fastställts. Delaktighetens språk är en bok i vilken ett antal forskare betonar olika perspektiv som existerar inom handikappområdet (Gustafsson 2004). I denna bok ingår Molins (2004b) analys i vilken han diskuterar aktiv och passiv delaktighet, utåtriktade och individuella aspekter på delaktighet samt graden av delaktighet. Förutsättningen för full delaktighet är social och fysisk tillgänglighet. Full delaktighet handlar om medborgarskap och samhällets utformning (Tideman 1999, Sandén 1999, Lindqvist 1999, Oliver and Barnes 2003). Sandén (1999) diskuterar tre olika typer av medborgarskap: civilt, vilket innebär frihet och yttrandefrihet; politiskt, vilket innebär rösträtt, samt socialt. Socialt medborgarskap handlar om rätten till trygghet, vilket är en förutsättning för att individer ska kunna utöva sina övriga rättigheter i samhället. Socialt medborgarskap är beroende av en aktiv politik som borgar för ett utbud av samhällstjänster och sociala insatser. Hur detta utformas är en fråga om hur politikerna genom resursfördelning säkerställer nödvändig service till brukarna. Medborgarskap bygger på självbestämmande. Att människor med funktionshinder ska få sina behov tillgodosedda och inte nekas nödvändig service är en mänsklig rättighet som leder till att de kan leva ett fullgott liv. Varje individ måste kunna styra över sitt eget liv, och för människor med funktionshinder betyder detta att samhället måste erbjuda sådana tjänster som gör att de kan utöva sina rättigheter. Vägen till självbestämmande är att gå från att vara ett föremål för vård till att vara subjekt i sitt eget liv. För att dessa förändringar ska kunna genomföras måste regering och riksdag ta sina respektive ansvar. Det finns två perspektiv på självbestämmande, dels vårdperspektivet med krav på tillgång till service, dels samhällets fysiska planering dvs tillgänglighet. Behovet av service ser olika ut för olika personer, någon med ett omfattande funktionshinder kan till exempel behöva tillgång till personlig assistans (Ekensten 2006). Självbestämmande var någonting som betonades av grundarna till Independent Living-rörelsen och var avgörande för etableringen av personlig assistans i Sverige (Ratzka 1986, Gough 1994, Bolling 1996). Brukarmedverkan är ett sätt att uppnå full delaktighet. Personer med funktionshinder bör medverka i utformningen av stöd och av samhället i allmänhet. När det gäller personer med omfattande funktionshinder kan detta betyda t.ex. extra tolkstöd eller annan praktisk assistans. Personen kan fortfarande delta, fast med stöd av en personlig assistent, en nära anhörig eller någon annan som är insatt i brukarens behov. Ledare med egna funktionshinder samt brukarmedverkan är krav inom handikapprörelsen, de som vet mest om människor med funktionshinders liv och behov är människor som själva har funktionshinder. Ershammar (2006) skriver att genom brukarmedverkan slutar man att vara patient och övergår till att bli medborgare. Han anger fyra argument för detta: 1. Medborgerliga rättigheter Det är en rättighet och dessutom viktigt i ett demokratiskt samhälle att kunna råda över sitt eget liv och vardag även när man är i behov av samhällets stöd. 2. Kunskap Personer som själva har funktionshinder har bättre kunskaper än sin situation än de som beslutar över deras stöd. För att öka verksamheternas effektivitet behöver deras synpunkter få större genomslag. 3. Maktutjämning Brukarmedverkan minskar maktobalansen mellan brukare, personal och beslutsfattare. 4. Förbättrade livsvillkor genom ökad egenmakt Ökat ansvar är avgörande för många när det till exempel gäller att lyckas med sin rehabilitering. Eget ansvar och inflytande leder till ökat självförtroende och stärker både individens och Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 5

6 gruppens ställning i samhället. Brukarmedverkan är ett steg i den process som ger en person empowerment eller egenmakt. Empowerment är detsamma som att ta kontroll över sitt eget liv, men är ett svårdefinierat begrepp som Trägårdh (2000), Larsson (2002) och Starrin (2000) har försökt reda ut. Trägårdh belyser empowerment ur ett politiskt perspektiv genom att jämföra Sverige med USA, varifrån begreppet kommer. Empowerment används ofta i debatten om rättigheter för människor med funktionshinder och betyder då att man är förmögen att utöva dessa. Larsson ser på begreppet ur ett samhällsekonomiskt och ur ett handikapperspektiv. Brukarinflytande ingår i begreppet empowerment, d.v.s. det sätt på vilket man går från att vara beroende till att vara oberoende. Detta har föranlett Larsson att titta närmare på sysselsättningen bland personer med funktionshinder och hur denna påverkar samhällsekonomin i stort. Även Starrin undersöker empowerment utifrån ett handikapperspektiv. Han talar i termer av makt och maktlöshet, dålig självkänsla och skamkänslor och på vilket sätt empowerment är en strategi med hjälp av vilken man kan segra över ojämlikhet och förtryck. Empowerment är ett ovärderligt verktyg för människor med funktionshinder i deras kamp för sina rättigheter. Denna kamp är ett led i den demokratiska processen. Målen full delaktighet, jämlikhet och förutsättningar för självständighet och självbestämmande uppnås inte automatiskt som framgår av Lindqvists Nia (SOU 1999:21). Personer med funktionshinder upplever att de inte åtnjuter ett fullständigt medborgarskap. Många lever sina liv med begränsad delaktighet. Satsningen på brukarcentra har varit ett verktyg för att uppnå dessa mål. Rätten till full delaktighet kan inte utövas om människor utesluts eller om brukarna inte får tillgång till den service de behöver. Brukarstödscentren har haft till uppgift att ge brukarna tillgång till de insatser som krävs för att uppfylla målet full delaktighet. Viktiga faktorer för att uppnå detta mål är självbestämmande, delaktighet, brukarinflytande och egenmakt. Forskning visar att begränsad delaktighet orsakas av förtryck (Barnes 1997, Barnes, Mercer och Shakespeare 1999), marginalisering (Stuart 2003, Fuentes 2006, Vernon 2003), bristfällig tillgänglighet (Lindberg 1996, Sjöberg 2002) och diskriminering (Lindberg 1996). Dåligt bemötande (Lindqvist 1999, Boman och Jönsson 2006, Sjöberg 2002), brist på sysselsättning (Szebehely, Fritzell och Lundberg 2001, Antonson 2002, Sjöberg 2002, Lindberg 2002, Larsson 2002), otillgängliga utbildningar (Sjöberg 2002) eller ofullkomliga sociala insatser (Lindberg 1997, Sjöberg 2002) är andra faktorer som begränsar delaktigheten. Enligt forskarna ovan finns två orsaker till detta förtryck: dels en djupt rotad rädsla för det som är annorlunda, dels produktionens villkor. Rädslan för det som är annorlunda leder till en indelning av människor i olika fack dvs kategorisering och även till fördomar och stigmatisering (Goffman 1963). Detta kan sedermera utvecklas till institutionaliserad diskriminering eller marginalisering (Fuentes 2006). Fuentes (2006) anser att diskriminering orsakas av marginalisering och att diskrimineringens grunder inte kan rangordnas. Ofta rangordnas kön, etnicitet och funktionshinder när man pratar om dubbel diskriminering. Detta blir en hierarki i sig: vilken orsak är viktigast? Marginalisering är ett resultat av samhällsprocesser där människor definieras genom olika kännetecken eller klasstillhörighet. Detta bygger på fördomar, stereotyptänkande och maktförhållanden som avgör vem som är normal och vem som är avvikande. Skulden läggs på minoriteternas kultur eller religion snarare än på den institutionaliserade diskriminering de utsätts för, till exempel vid anställningssituationer, kontakt med socialtjänsten eller i vardagen. Vernon (2003) hänvisar till en olikhetspolitik och dubbel diskriminering samt till Stuart (2003) och den diskriminering som drabbar svarta med funktionshinder, där de placeras i marginalen både av gruppen etniska minoriteter och av gruppen människor med funktionshinder. Trots en handikappolitik som är ideologiskt förankrad inom handikapprörelsen kan det uppstå faktorer som förhindrar att denna politik genomförs. Lewin (1998) lyfter fram tre sådana faktorer. För det första är personer med funktionshinder inte alltid så starka som lagen förutsätter, för det andra vet många politiker mycket väl syftet med lagar och regler, men prioriterar inte service och för det tredje är socialarbetarna inte alltid insatta i lagens prioritetsordning. En anledning till att politikerna inte väljer att prioritera insatserna kan vara glappet mellan behovet av resurser (främst ekonomiska) och tillgången till dessa, i den egna organisationen. Detta glapp leder ibland till lagtrots, vilket Lindqvist (1999) menar är ett hinder. Lindqvist rekommenderar även att länsstyrelserna bör få ökat tillsynsansvar och möjlighet att vitesförelägga kommuner och landsting att bygga ut sin service, så att den enskilde kan erbjudas de tjänster denne har rätt till. Detta har skett genom lagen SFS 2002:439 som trädde i kraft den 1 juli 2002 där det står i paragraf 28 att: En kommun eller ett landsting som underlåter att Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 6

7 utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla en insats enligt 9 som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande, skall åläggas att betala en särskild avgift. Avgiften tillfaller staten. Inrättandet av lagenlig rätt till delaktighet är den första rekommendation som anges i utredningen om bemötande av personer med funktionshinder (Lindqvist 1999). Grundlagen har ändrats i enlighet med detta men det innebär inte automatiskt att detta genomförs. Brukarstödet för människor med funktionshinder är ett steg på vägen, ett verktyg för ökad delaktighet och en försäkran om tillgång till ett utbud av sociala insatser som motsvarar de behov som finns. Projekten Arvsfondsdelegationen prioriterar brukarinflytande och nyskapande. Det kom in trettiosex ansökningar för denna satsning, tolv fick avslag, fyra återkallades och tjugo fick bifall. Av dessa valde ett projekt efter ett år att inte ta emot ytterligare finansiering från Arvsfonden. Ett annat projekt kom aldrig igång. Därför var det till slut arton projekt som ingick i utvärderingen (bilaga 2 projektlista). Projekten hade att följa Arvsfondsdelegationens riktlinjer, som i detta fall överensstämde med regeringens (se inledningen). Det var inte möjligt att söka medel för åtgärder som bekostas av stat eller kommun eller för projekt som hade annan finansiering. Vid handläggningen av ansökningarna beaktades köns-, mångfalds- och barnperspektiven, och man tog hänsyn till detta i den samlade bedömningen av projektens samhällsnytta. Det ansågs som fördelaktigt om flera handikapporganisationer gemensamt ansökte om medel. Generellt sett kunde ett avslag grundas på flera orsaker, t.ex. om projekten inte respekterade de riktlinjer som fanns, inte prioriterade brukarinflytande, inte var nyskapande eller sammanföll med andra projekt som redan hade beviljats medel. De arton organisationer som ingick i utvärderingen var samtliga handikapporganisationer eller närliggande organisationer, verksamma på olika samhällsnivåer: 1. brukarkooperativ för personer med funktionshinder 2. lokala handikapporganisationer 1. lokal paraplyorganisation 4. lokala handikapp-paraplyorganisationer 5. handikapp-paraplyorganisationer på länsnivå 5. handikapporganisationer på nationell nivå Organisationerna representerade många olika typer av erfarenheter och perspektiv, vilka kunde användas i försöken med nya arbetssätt. Tillgången till den breda erfarenheten av arbete på olika nivåer i samhället med olika typer av funktionshinder var en resurs i arbetet att öka kompetensen. Handikapporganisationernas gedigna erfarenheter av att möta personer med reumatism, afasi, dövhet, rörelsehinder, Parkinsons sjukdom, synskada och polio möjliggjorde ett personligt bemötande grundat på en förståelse för de villkor personer med dessa funktionshinder lever under. Paraplyorganisationerna hade tillgång till ytterligare erfarenheter genom fyrtiotre olika medlemsorganisationer. Projektens längd Projekten pågick under olika lång tid, det kortaste i tre månader och det längsta i fyra år. Sju projekt pågick i två år och nio i tre år. De planerade aktiviteterna påverkade projektens längd. Flera av projekten startade under 2001, och ett centrum kommer att fortleva i projektform fram till Det fyraåriga projektet Pingvinen i Skövde startade med en nio månader lång förstudie. Under den tiden förberedde en arbetsgrupp på sexton personer från olika handikapporganisationer uppstarten. Arbetsgruppen samlade in erfarenheter från andra medlemmar och kartlade behov i syfte att planera de aktiviteter som skulle erbjudas på centret. Det kortaste projektet drevs av Parkinsonförbundet som arrangerade en rådgivarutbildning under tre veckoslut sommaren Finansiering Alla projekt finansierades huvudsakligen av Allmänna arvsfonden. Flera kompletterade sin finansiering på olika sätt, t.ex. genom att kommun eller landsting bekostade lokaler, subventionering av löner och olika sponsoraktiviteter. Olika myndigheter deltog aktivt i arbetsgrupper och konferenser. De mindre projekten drevs med en budget på mellan och kronor per år och center, de större projekten på mellan och en miljon kronor per år och center. Målgrupp Målgruppen var personer med funktionshinder; en särskilt prioriterad grupp var personer med utländsk bakgrund som har funktionshinder. Varje projekt kunde välja sin egen inriktning, till exempel mot människor med reumatism, afasi, dövhet, rörelsehinder, Parkinsons sjukdom, synskada eller polio. Två projekt riktade sig till en början endast till egna medlemmar, men utökade målgruppen till icke-medlemmar under projektets gång. Projektet som drevs av De Handikappades Riksförbund och Neurologiskt Handikappades Riksförbund riktade sig till kvinnor med funktionshinder i Umeå och personer med utländsk bakgrund och funktionshinder Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 7

8 i Malmö. Endast sex av de arton projekten riktade sig särskilt till personer med utländsk bakgrund. Riksförbundet för trafik- och polioskadade riktade sig även till personal inom hälso- och sjukvård samt omsorg samt övrig omsorg. De flesta projekten hade information till myndigheterna som en av sina aktiviteter som ett indirekt sätt att nå och ge en röst till personer med funktionshinder. Geografisk spridning Initiativet var riksomfattande, även om några projekt var begränsade till en viss kommun eller ett visst län. Grupperna med polio, synskador, Parkinson, rörelsehinder och afasi var rikstäckande via respektive organisation på riksnivå. Brukarkooperativet LaSSe, med målgruppen personer med hjärnskada, riktade sig bara till västra Götaland. Deltagande kommuner var Umeå, Malmö, Skövde, Stockholm, Norrköping, Sala, Göteborg, Helsingborg och Tranås vars serviceområde inkluderade de fyra grannkommunerna. Deltagande län var Östergötland, Blekinge, Södermanland, Jönköping, Västmanland och Västerbotten. Det uppstod problem med ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting i Jönköping och i Östergötland eftersom man hade projekt både i kommunen och länet. Detta eftersom det finns överlappande ansvarsområden mellan kommun och landsting. Samma problem uppstod även inom flera av de andra projekten. Projekt som sökte finansiering hos landstinget hänvisades till de enskilda kommunerna. Individer som var i behov av hjälp från landstinget skickades vid några tillfällen från kommunens brukarstödscenter till länets brukarstödscenter där resurserna var ännu mer begränsade. till brukarna. Ofta betydde detta endast att man förmedlade kontakter. Försäkringskassan, AMS, landsting, bostadsförmedlingar och folkhögskolor är exempel på olika engagerade samarbetspartners. Eftersom ansvaret för sociala insatser ligger på olika aktörer på olika nivåer i samhället, fann centren det nödvändigt att hålla kontakt med många olika aktörer för att kunna erbjuda ett fullgott stöd. I vissa fall deltog andra organisationer än handikapporganisationerna. Brukarstödscentret i Blekinge samarbetade med FONUS för att få tillgång till juridisk expertis. En annan metod som användes av flera projekt för att komma i kontakt med personer med utländsk bakgrund som har funktionshinder var att inleda ett samarbete med lokala antidiskrimineringsbyråer och en organisation samarbetade med Sios Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige. Universitet, sjukhus, stadsdelsnämnder och Lions är andra exempel på samarbetspartners. Sammanfattning Projekten Arton organisationer med olika bakgrund och fokus ingick i satsningen. Projekten pågick i mellan tre månader och fyra år. Allmänna arvsfonden var huvudfinansiär. Projekten riktades till personer med funktionshinder. Bara sex projekt hade särskild tonvikt på personer med utländsk bakgrund med funktionshinder. Initiativet var rikstäckande. Aktiva partnerskap och samarbete var viktiga drivkrafter. De olika organisationerna skapade förutsättningar att uppfylla det mål som gick ut på att undersöka olika organisationsmodeller och metoder. Partnerskap och samarbete Aktiva partnerskap och samarbete var avgörande drivkrafter i initiativet. Samtliga organisationer hade ett dynamiskt samarbete och involverade några eller många olika organisationer. Paraplyorganisationerna stod i ständig kontakt med sina medlemsorganisationer. De handikapporganisationer som inte var övergripande samt kooperativen inledde partnerskap med en eller flera handikapporganisationer. Kontakten med kommun och landsting ansågs nödvändig för en god brukarservice, därför fanns det ett informationsutbyte mellan myndigheter och brukarstödscentra. Myndigheterna informerades om befintliga behov, brukarnas frustration, brister i sociala insatser, etc. Brukarstödscentren skaffade sig i sin tur viktig information om regelverk, bestämmelser och tillgänglig service för att kunna förmedla informationen Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 8

9 Genomförande Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med utvärderingen har varit att beskriva ny kunskap om brukarstödscentra. Ett annat har varit att skapa en bild av hur projekten fungerade och uppfyllde mål. De frågeställningar vi sökte svar till var: Vilken utformning av brukarstödscentra valde handikapporganisationerna och ansåg de att projekten var lyckade? Hur lyckades projekten inkludera personer med utländsk bakgrund som har ett funktionshinder? Stärkte centren kvinnornas ställning i samhället? Hur såg framtiden ut, levde centren kvar? Om inte, varför? Ställdes det krav på att personalen själva skulle ha funktionshinder? Vilka brukare nådde man? Vilken typ av stöd söktes av brukare? Hur gjorde man för att nå målgrupperna? Hur fungerade redovisning och utvärdering? Vad tyckte respektive målgrupp? Vilka framkomliga vägar fann man och vilka hinder stötte man på? Metod Utvärderingen gjordes i fyra steg. 1. En dokumentationsstudie av samtliga projekt 2.. En studie baserad på en enkät och intervjuer med projektledare 3. Djupstudie av ett center 4. Djupstudie av stöd och brukare på ett center Dokumentationsstudien De dokument som ingick i studien bestod av projektansökningar, ekonomiska redovisningar, verksamhetsredovisningar, korrespondens mellan projekten och Arvsfonden, informationsmaterial, tidningsartiklar och utvärderingar. Materialet sammanfattades med hjälp av en checklista (bilaga 3 Checklista). Alla som beviljades medel från Arvsfonden fick lämna årliga skriftliga redovisningar samt en slutrapport. Enkäten och projektledarintervjuerna Huvudsyftet med enkäten och intervjuerna var att ge en bild av hur projektledarna tolkade måluppfyllelsen med ledning av Arvsfondens frågeställningar (se Bilaga 1). Ett annat var att komplettera dokumentationsstudien och få en djupare förståelse för och en mer detaljerad beskrivning av projekten. Intervjuerna var uppdelade i två delar där projektledarna kunde kommentera svaren på varje enkätfråga och sedan svara på en skräddarsydd intervju, anpassad för varje enskilt projekt. Tid och datum bokades med samtliga projektledare. Bekräftelse med enkätfrågor och intervjufrågor skickades via e-post (bilaga 4 Projektledarenkät). Ett exempel på en skräddarsydd intervju finns i bilaga 5 (Intervjumall för brukarstödscentret i Norrköping). Djupstudie av ett center Insamling av bakgrundsinformation ansågs nödvändig för att uppnå en djupare förståelse av vad centren åstadkommit. Av flera skäl föll valet på en djupstudie på Brukarstödscentret i Umeå. Projektet var avslutat och man väntade på besked från kommun och landsting om framtida finansiering. Det hade publicerats en utvärdering som gav en översiktlig bild av arbetet. Denna var av intresse för att få en förståelse av framgångar och hinder samt hur dessa faktorer eventuellt skulle komma att påverka ett fortsatt stöd. I Umeå hade man tagit med alla typer av funktionshinder. Intervjuer och en fokusgruppstudie, en studie av en grupp intressenter, valdes som metoder för datainsamling. Projektledaren såg positivt på saken. Flera intervjuer genomfördes med ledning, anställda rådgivare och en tjänsteman från landstingets avdelning för råd och stöd (bilaga 6 Frågor till projektanställda och ledning). En fokusgruppstudie genomfördes med anställda och brukare från projektet (bilaga 7 Frågor till fokusgruppen/grupputvärdering). Frågorna till fokusgruppen användes även till intervjun med tjänstemannen från landstingets avdelning för råd och stöd. Det var från början meningen att tjänstemannen skulle ingå i fokusgruppen, men efter denne fick förhinder gjordes istället en enskild intervju med personen ifråga. Djupstudie av stöd och brukare på ett center För att ge en mer fullständig bild av vilka som sökte stöd och vilken typ av stöd som efterfrågades studerades ett centers brukarregister. Det detaljerade registret dokumenterade alla kontakter med och för brukarna. Projektets två rådgivare rapporterade att de nått gruppen personer med utländsk bakgrund som har funktionshinder. Detta projekt får förbli anonymt av hänsyn till brukarna själva och rådgivarna. Ett besök gjordes på centret i syfte att närmare studera registret som hade sammanfattats av rådgivarna och kompletterats med variablerna kön, födelseår, etnisk bakgrund, stödbehov och uppnått resultat (bilaga 8 Brukarprofil). Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 9

10 Resultat Nedan följer resultaten från studiens fyra steg. Projektredovisning och utvärdering Arvsfondsdelegation har krav på projektredovisning och slutrapportering. Samtliga projekt har slutrapporterats eller, när det gäller pågående projekt, hade slutrapporteringen inplanerad. Projektansökningar, ekonomiska redovisningar, verksamhetsredovisningar, korrespondens mellan projekten och Arvsfonden, informationsmaterial, tidningsartiklar och utvärderingar ingick i dokumentstudien. Materialet som undersöktes visades vara av ojämn kvalité. Några projekt skrev korta sammanfattningar av arbetet och andra mer utförligt. Det fanns också några som anlitade externa utvärderare. I de flesta projektens slutrapporteringar ingår interna utvärderingar som har genomförts under projekttiden. Det kan till exempel vara statistik på hur många brukare som har kontaktat projekt, följt utbildningar och antalet fall som har behandlats. Det kan vara sammanställningar av enkätsvar som redovisar t.ex. brukarens värdering av det stöd de erhållit, om utbildningar, seminarier och konferenser. Statistik visar exempelvis att centret i Umeå kontaktades av 369 personer som genererade 478 uppdrag för stöd eller råd. LaSSe arbetade med 37 brukare. Dövas förening i Stockholm nådde personer under en treårsperiod. Av Afasiförbundets medlemmar besökte cirka medlemmar om året provapå-rummen, deras brukarstödscentra. Pingvinen i Skövde uppskattade att projektets möten samlade 990 personer under ett år. Ett trettiotal personer deltog i Parkinsonförbundets kurser. Men det är svårt att veta hur många dessa trettio personer nådde i sin fortsatta verksamhet. Uppskattningsvis har över personer haft direkt nytta av satsningen, men indirekta effekter är omöjliga att uppskatta. Utöver statistiken har man dessutom försökt ta reda på vad brukarna tycker. En sammanfattning finns under avsnitt Brukarröster. Sammanfattning Projektredovisning och utvärdering Samtliga projekt hade genomfört eller planerat slutrapporter. En uppskattning visar att över människor har haft direkt nytta av satsningen, men indirekta effekter är svåra att uppskatta. Externa utvärderingar Fem av organisationerna anlitade projektutvärderingstjänster för sina slutrapporter. Studenter vid Lunds universitet utförde två större projektutvärderingar. Arbetet utfördes av studenter på fil.kand.-nivå med särskilt intresse för projekt och utveckling av brukarstödscentra. En av dessa gjordes för brukarstödscentret i Jönköping (Edmark, Johansson, Jönsson, Olsson och Thomsen 2006). Den andra för centret i Helsingborg (Eklund, Jordy, Karabeleska, Ljunggren, Lulevska och Petersson 2005). Hellidens folkhögskola genomförde en utvärdering för Pingvinen (Peterson 2005). Rådgivarna vid centret i Umeå genomförde en utvärdering med stöd av universitetet i Umeå baserad på en enkät som skickades till 114 personer (Mikaelsson och Persson 2005). Nedan följer exempel från utvärderingarna. Den utvärdering som gjordes för centret i Helsingborg visade att brukare och myndigheter hade olika uppfattning om innebörden av begreppet tillgänglighet. Man kom fram till att detta kan vara en anledning till brister i bemötande som brukarna har uttryckt. Enligt intervjuerna kände personer i ledande ställning inom olika myndigheter till centret, men få tjänstemän hade hört talas om det. Spridandet av information till brukarna berodde på vilken tjänsteman brukaren talade med. Det var inte självklart att man visste vad brukarstöd innebar. Några av de intervjuade tyckte att begreppet brukarstödscenter, var svårt att förstå och undvek därför att söka stöd. Det fanns kritik mot öppettiderna eftersom råd bara fanns att få på kontorstid, vilket utestängde brukare som arbetade på dagarna. Några av de intervjuade myndigheterna uppfattade att brukarstödscentret erbjöd samma service som handikapporganisationer eller förmyndare (Eklund, Jordy, Karabeleska, Ljunggren, Lulevska och Petersson 2005). Centret i Umeå har dragit följande slutsatser: Många kontaktade centret och de flesta tyckte att det fanns ett behov av brukarstödscentra. Det var huvudsakligen personer med funktionshinder och deras familjer som kontaktade centret, men även personer som arbetade med handikappfrågor. Som framgår av Bemötandeutredningen (SOU 1999:21) fanns det brister i bemötandet av personer med funktionshinder och många fick inte sina behov tillgodosedda. Brukarna vittnade om att det var svårt att veta vad man hade rätt till och om vilka som ansvarade för olika typer av insatser. Ett lokalt center, där rådgivarna var införstådda med lokala förhållanden och sociala insatser, kunde erbjuda bättre personlig service. Centret skulle vara opartiskt i förhållande till myndigheterna och rådgivarna skulle stå på brukarnas sida. Personalen skulle ha personlig erfarenhet av funktionshinder. Nästan alla brukare tyckte det var viktigt att centret Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 10

11 fanns. Tack vare deras stöd kände brukarna sig styrkta i sina kontakter med myndigheterna. De tyckte inte att det gick att få samma hjälp någon annanstans. Centret bedömdes vara viktigt eftersom brukarna där fick tillgång till juridiska kunskaper som de själva saknade. Man ansåg att kostnaden för brukarstödscentren borde delas mellan stat, landsting och kommun eftersom det stöd som avsågs tillhörde samtliga myndigheters ansvarsområden (Mikaelson och Persson 2005). Vid den utvärdering som genomfördes vid centret i Jönköping visade det sig att det fanns personer som inte var helt klara över vad brukarstödscentret var till för (Edmark, Johansson, Jönsson, Olsson och Thomsen 2006). Vissa brukare undrade vad tjänsterna kostade och vilken typ av stöd som kunde sökas via centret. Några handikapporganisationer ifrågasatte behovet av centret eftersom de själva erbjöd brukarstöd. Vissa myndigheter såg centret som en komplicerande tredje aktör att relatera till förutom brukare och handikapporganisationer. Några tyckte att centret erbjöd samma stöd som de själva och handikapporganisationerna redan erbjöd. Trots detta kom utvärderingen i Jönköping fram till att centret behövdes. Från myndigheternas sida ansågs det att centret kompletterade det tidigare existerande serviceutbudet och fungerade som en neutral partner. Man ansåg att man där hade en övergripande bild och därför lätt kunde slussa brukarna till rätt instans. Centrets begränsade resurser ifrågasattes och projektledarens ställning sågs som omöjlig eftersom denne hade hela Jönköpings län som upptagningsområde på en halvtidstjänst. Man tyckte också att det fanns behov av stöd och samtal för rådgivare. Detta var även vara fallet i Norrköping där rådgivarna hade fått handledning från S:t Lukasstiftelsen. brukare upplevde att brukarstödscentrens verksamhet konkurrerade med handikapporganisationer och myndigheter. Sammanfattning Externa Utvärderingar Fem av organisationerna anlitade projektutvärderingstjänster. Följande viktiga slutsatser framkom. Det fanns olika uppfattning om innebörden av begreppet tillgänglighet som kunde vara en anledning till brister i bemötandet. Informationen till brukare om centren varierade berodde på vilken tjänsteman brukaren talade med. Det fanns oklarheter kring vad ett brukarcenter har för uppgift. Ansvarsområdena tycktes sammanfalla med handikapporganisationer och myndigheter, vilket ledde till en otydlig ansvarsfördelning. De flesta brukare och myndigheter bedömde att brukarstödscentra behövs. Vissa tjänstemän, handikapporganisationer och några Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 11

12 Enkätresultat Enkätresultaten har samlats i flera tabeller. Övergripande enkätresultat finns i tabell 1 och sedan följer en analys med diskussion av frågeställningarna. Tabell 1: Övergripande Enkätresultat Enkätfråga Vet ej Inte alls I viss utsträckning I stor utsträckning I mycket stor uträckning Summa Projektet lyckades med att inleda en försöksverksamhet? Försöksverksamheten har byggts på egen erfarenhet av funktionshinder? Försöksverksamheten har drivits i handikapporganisationernas egen regi? Försöksverksamheten är klart avgränsad från organisationens/ organisationernas ordinarie verksamheter? Har ni stärkt kvinnor med funktionshinders ställning? Har ni stärkt ställningen för personer med utländsk bakgrund som har funktionshinder? Handikapporganisationen har fördjupat sitt samarbete med invandrarorganisationerna? Har ni lyckats medvetandegöra målgruppen om deras rätt till råd och stöd? Har ni använt er av erfarenheter från andra brukarstyrda verksamheter? Fanns det utbildning för dem som har gett brukarstöd? Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 12

13 Föreningen har nått ut med projektbudskapet? Organisationen har blivit mer känd? Har ni lyckats med att förbättra myndigheters bemötande? Projektledare kommer att fortsätta i en framtida verksamhet? Övrig personal kommer att fortsätta i en framtida verksamhet? Ja 11 Ja 10 Nej 5 Nej 6 Projekten har ingen fortsättning 1 Projekten har ingen fortsättning 1 Vet ej 1 Vet ej Projektet är en modell eller förebild som andra kan använda? Ja 18 Nej 0 18 Vilken utformning av brukarstödscentra valde handikapporganisationerna? Tyckte man att centren lyckats? Enkätsvaren visar att sjutton av de arton projekten tyckte att etablerandet av brukarstödscentren varit lyckad. Projektledarna har svarat att det har varit framgångsrikt i stor eller mycket stor utsträckning. Den förening som svarade inte alls hade som syfte att få igång ett samarbete mellan flera av kommunens föreningar och myndigheter för att nå brukarna. Fyra olika typer av centra startades. Kontor eller mötesplatser etablerades antingen hos de olika handikapporganisationerna eller i fristående form, med egna lokaler. 1. Centra som personer med olika typer av funktionshinder och deras anhöriga kunde kontakta eller besöka för råd och stöd. 2. Centra som personer med en speciell typ av funktionshinder och deras anhöriga kunde kontakta eller besöka för råd och stöd. 3. Mötesplatser där brukare kunde få individuella råd och individuellt stöd eller där de kunde träffa andra och/eller delta i självhjälpsgrupper. 4. Utbildningscentra som riktade sig till handikapporganisationers ledare med ansvar att sprida information inom de lokala avdelningarna. Centren erbjöd seminarier och utbildningskonferenser för att möjliggöra en rikstäckande kunskapsspridning. Alla brukarstödscentra var olika utformade och målgrupperna varierade. Vissa hade en eller två personer anställda på halvtid, andra upp till två heltidsanställda. Här följer en detaljerad beskrivning av projekten med uppdelning enligt typ av center. Sex av centren var av typ 1 som personer med alla typer av funktionshinder och deras anhöriga kunde kontakta eller besöka för att söka råd och stöd. Dessa låg i Linköping, Umeå, Malmö, Norrköping, Göteborg och Jönköping. Centren i Jönköping, Linköping, Malmö och Umeå täckte dessas respektive län. I Norrköping och Göteborg var kommunen lika med verksamhetsområdet. Centren i Umeå och Malmö initierades av De Handikappades Riksförbund i samarbete med Neurologiskt Handikappades Riksförbund. I Umeå fanns två deltidsanställda rådgivare. Den ena hade tidigare arbetat som socialarbetare och den andra hade juridisk kompetens. Man hyrde sin lokal från paraplyorganisationen Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) i Umeå. Detta underlättade kontakten med och tillgången till information från de olika handikapporganisationerna inom paraplyorganisationen. Lokalen var centralt belägen Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 13

14 och lätt för brukarna att besöka. Kvinnor med funktionshinder var den prioriterade målgruppen. Efter ett tag blev rådgivarna tvungna att begränsa servicen till frågor om LSS och andra individuella rättigheter då brukarna hade många frågor om andra aspekter av livet än funktionshinder, vilket gjorde arbetet alltför betungande. Sammanlagt 369 personer, eller 478 fall, hanterades under de första två åren som projektet pågick, med cirka tjugo nya kontakter varje månad. Man hade kontakt både med brukare och med personer som arbetar med handikappfrågor. Nedan finns exempel på service med antal fall (Mikaelsson and Persson 2005): assistansersättning 55 bilstöd 19 handikappersättning 29 bostadsanpassning 12 färdtjänst 14 hjälpmedel 24 sociala tjänster 57 diverse 115 bland annat frågor om pension, olycksfallsförsäkring och sjukpenning Av olika anledningar rönte centret i Malmö ingen större framgång med sin målgrupp, personer med utländsk bakgrund som har ett funktionshinder. Det var problem med rådgivare som inte stannade kvar i projektet och därför var kontoret stängt under större delen av projekttiden. Centret vandaliserades och utsattes för inbrott två gånger. Man lyckades inte utöva någon politikerpåverkan, vilket ansågs vara en viktig faktor för ett framtida stöd till centret. Tre av centren var typ 2, dit personer med en viss typ av funktionshinder och deras anhöriga kunde vända sig för att söka stöd: Projekt Hjärnbruk, projektet brukarstödscentra för döva i Stockholm samt brukarstödscentret för synskadade. Projekt Hjärnbruk, hade under sina två år en budget på kronor och två deltidsanställda rådgivare som arbetade med trettiosju personer (12 kvinnor och 25 män) med hjärnskador, och 31 av dessas anhöriga. Brukarna var mellan 26 och 79 år gamla. Stödet gavs i tre steg i en takt som bestämdes av den sökande. Under den första fasen etablerade man relationen mellan brukare och rådgivare, under det andra kartlade man brukarens behov och tog fram en handlingsplan. Under den tredje och sista fasen utvärderade man arbetet och pratade om hur brukaren skulle kunna fortsätta med stöd från andra typer av nätverk. Efter ett antal månader kontaktades varje person för en uppföljning där man tog reda på om stödet hade varit tillräckligt eller om ytterligare insatser behövdes. Målgruppen, personer med hjärnskada, krävde extra tid för kommunikation och större flexibilitet, en framkomlig väg var att träffa dem i hemmet. Båda dessa aspekter var nödvändiga för att den här gruppen skulle kunna få rätt service. Det centrum för döva som drevs av Dövas Förening i Stockholm nådde ut till sammanlagt personer under en treårsperiod. Fler män än kvinnor var i behov av stöd: cirka 61 % män, 36% kvinnor och 3% par kom till centret. Andelen personer med utländsk bakgrund var högt, cirka 77 %. Tolkning var ett viktigt verktyg eftersom många av brukarna behövde få dokument tolkade från svenska till teckenspråk. Stödbehovet för de döva var enormt, eftersom det är brist på tillgänglig information för döva i samhället. Det betydde att brukarna inte bara behövde stöd för tillgång till sociala insatser, utan med andra vardagsfrågor, till exempel bankbesök, försäkringar, skattefrågor, begravningar och hushållstjänster som telefon, bredband, elektricitet eller för att t.ex. anmäla adressändring. Åtta organisationer tillhörde typ 3, mötesplatser där brukare kunde få enskilt råd och stöd, träffa andra brukare och/eller delta i självhjälpsgrupper. Dessa var: Pingvinen i Skövde, Väderkvarnen i Tranås, Projekt Mötesplatser Afasi, mångfaldscentret Organisationsutveckling i Sala samt brukarcentren i Karlshamn, Helsingborg, Västmanland och Eskilstuna. Afasiförbundet riktade sig till sina egna medlemmar och andra med afasi. Kommunikation, som i Projektet Hjärnbruk, var en avgörande förutsättning för stödinsatser och rehabilitering inom Afasigruppen. Supported conversation for adults var en av de metoder som användes. Organisationen upprättade fem prova-på-rum i Umeå, Karlstad, Göteborg, Sölvesborg och Jönköping. Dessa utrustades med datorer och programvara som t.ex. C-Pen och Voxit Budgie Pro (taligenkänningsprogram) som hjälpmedel i rehabiliteringen. Här fanns även assistenter som hjälpte brukarna. Dessa förklarade hur datorer och program fungerade och informerade om hur man söker stöd. Med hjälp av Afasinätet och programmet First Class kunde brukarna kontakta varandra, vilket skapade gemenskap och gav möjlighet till erfarenhetsutbyte. Av organisationens medlemmar besökte cirka medlemmar om året prova-på-rummen. Det fanns planer för ett mobilt prova-på-rum på Gotland. Pingvinen i Skövde hade bla som målsättning att få ut sina brukare i arbetslivet. Ett resultat av denna målsättning var att nio av tio personer i en aktivitet fick jobb och tjugotre var inskrivna på någon form av vuxenutbildning. Projektens möten samlade 990 personer under ett år. Åldern på de personer som deltog var mellan 31 och 78 år. De center som startades av Parkinsonförbundet och Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade tillhörde Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 14

15 typ 4, utbildningscentra lokaliserade på riksnivå inom handikapporganisationerna, och som riktade sig till organisationens ledare ute i landet. Utbildningen ledde till kunskaper om hur man arrangerar ledarutbildning i syfte att ge brukarstöd och uppnå en ringar-på-vattneteffekt. Deltagarna i de tre veckoslutsseminarierna fick i uppgift att arrangera utbildningsdagar i sina lokalföreningar. Man fick tips om bl.a. hur man driver en studiecirkel, om retorik, information om subkulturer, inlärning och kroppsspråk. En manual sammanställdes och spreds. Deltagarna hade redan tidigare deltagit i konferenser som informerade om Parkinsons sjukdom. Det informations-, utbildnings- och brukarstödscenter som drevs av Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade hade andra syften och målgrupper. I projektet ville man hitta och stödja personer som insjuknade i polio för år sedan och som nu fått symptom av postpolio. Unga personer med utländsk bakgrund som har polio var en annan målgrupp i de självhjälpsgrupper som bildades. Projektet samlade den expertis som finns på området och sammanställde en diagnosguide. Viktiga målgrupper var sjukvårdspersonal och läkare som arbetar med poliopatienter. Anledningen var att man tyckte att poliopatienter själva har bättre kunskap om sina symtom än läkarna. Projektledaren märkte att det var svårt för unga med utländsk bakgrund att behålla intresset eftersom de svenska deltagarna var mycket äldre. Den senaste epidemin i Sverige inträffade på femtiotalet, medan personer med utländsk bakgrund som har polio när de kommer till Sverige ofta är unga. Sammanfattning av utformningen av brukarstödscentren Etableringen av brukarstödscentren uppfattades som lyckad. Det fanns fyra olika typer av centra och målgrupperna varierade. Några centra hade en eller två personer anställda på halvtid, andra upp till två heltidsanställda. Sex centra tillhörde typ 1 en lokal som människor med alla typer av funktionshinder och deras familjer kunde kontakta eller besöka för att få stöd. Centret i Malmö som särskilt riktade sig till personer med utländsk bakgrund som har funktionshinder fungerade inte som planerat. Det fanns tre typ 2 -centra som personer med specifika funktionshinder och deras familjer kunde kontakta eller besöka. Åtta organisationer tillhörde typ 3, mötesplatser där brukare kunde få personligt stöd eller umgås med andra brukare och medverka i självhjälpsgrupper. Två var typ 4 -centra, utbildningscentra som var förlagda till handikapporganisationernas huvudkontor. De inriktade sig på ledare inom respektive organisation som hade ansvar för att åstadkomma stöd på lokalföreningsnivå. Medverkan av personer med utländsk bakgrund Initiativet var särskilt inriktat på personer med utländsk bakgrund som har funktionshinder. För att avgöra hur denna målgrupp prioriterades inom programmet ställdes tre frågor i enkäten. Svaren framgår av tabell 2 nedan. Tabell 2: Medverkan av personer med utländsk bakgrund Personer med utländsk bakgrund deltog i uppföljningneprojektplanering Personer med utländsk bakgrund deltog i projektaktiviteter Personer med utländsk bakgrund deltog i uppföljning Vet ej Inte alls I viss utsträckning I hög utsträckning I mycket hög utsträckning Totalt Fyra av projekten svarade i viss utsträckning på de tre frågorna. Endast två av dessa fyra hade angivit personer med utländsk bakgrund som en del av målgruppen. Detta betyder att de övriga fyra av de sex organisationer som prioriterade denna målgrupp inte aktivt involverade dem i projekten. Man har därmed inte uppfyllt målet att se till att personer med utländsk bakgrund som har ett funktionshinder deltar i verksamheten. Medverkan var ett sätt att mäta delaktighet av målgruppen personer med utländsk bakgrund som har ett funktionshinder, ett annat var att ta reda på om projekten ansåg att de arbetat för att stärka målgruppens ställning i samhället. Svaren varierade. Ett projekt svarade vet ej, fyra inte alls, åtta i viss utsträckning och fem i stor utsträckning. Inget projekt ansåg att de lyckats i mycket stor utsträckning. Dokumentationsstudien visade att sex av projekten specificerat personer med utländsk bakgrund Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 15

16 som en del av målgruppen (se avsnitt Målgrupp). De kompletterande svaren vid intervjuerna visade att sex projekt tyckte det var svårt att komma i kontakt med målgruppen och med invandrarorganisationerna. Projektledare för Mötesplats Afasi sade att det inte hade fungerat att ta med målgruppen eftersom det varken fanns talpedagoger för eller dataprogram på främmande språk, vilket låg till grund för projektets verksamhet. Centret i Norrköping ansåg sig ha ett nära samarbete med invandrarorganisationer och etablerade ett samarbete med den lokala anti-diskrimineringsbyrån som ett led i att nå ut till målgruppen. Centret i Norrköping hade ca 10 % med utländsk bakgrund som brukare. Tre centra följde Norrköpings exempel och etablerade ett samarbete med den lokala antidiskrimineringsbyrån. Centret i Jönköping beskrev gruppen personer med utländsk bakgrund som har funktionshinder som svår att få kontakt med och angav som skäl att information om centret endast fanns på svenska. Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade hade kontakt med unga med utländsk bakgrund som haft polio. Men som vi redan har sett var det svårt att upprätthålla intresset eftersom de svenska deltagarna var mycket äldre och medlemmarna i gruppen inte delade samma intressen. Dövas förening i Stockholm var det enda projekt som verkligen lyckades nå målgruppen och stärka målgruppens ställning i samhället. Mellan 70 och 80 procent av brukarna besökte och fick stöd av centret var personer med utländsk bakgrund. För att underlätta kontakten anställde man snabbt en döv projektassistent. Denne hade goda kontakter med olika mötesplatser för döva med utländsk bakgrund, t.ex. den internationella sektionen vid Dövas förening Stockholm och Huddinges Grundvux för döva. Enkäten visade att samarbetet med invandrarorganisationer misslyckats. Av de arton organisationer som svarade på frågan Har handikapporganisationen fördjupat sitt samarbete med invandrarorganisationerna? svarade tolv inte alls, fyra i viss utsträckning och två i stor utsträckning. Inget projekt svarade i mycket stor utsträckning. Några orsaker till att samarbetet med invandrarorganisationerna inte fungerade var att man inte fick kontakt, att de var svåra att nå eller inte ville samarbeta. Sammanfattning Medverkande personer med utländsk bakgrund Personer med utländsk bakgrund som har funktionshinder deltog endast i mycket liten utsträckning i projektplanering, aktiviteter och uppföljning. Inget av projekten ansåg att de i någon högre utsträckning hade lyckats i sitt arbete att stärkt denna målgrupps situation, men det projekt som Dövas förening i Stockholms drev kan anses ha uppnått målet med mellan 70 och 80 procent deltagare med utländsk bakgrund. Samarbetet med invandrarorganisationer slog inte väl ut. Det övergripande resultatet av initiativet visar att prioritering av personer med utländsk bakgrund som har funktionshinder inte skett. Stärkande av kvinnor med funktionshinders ställning i samhället Att stärka ställningen för kvinnor med funktionshinder var inte ett uttalat kriterium, men Arvsfonden ville se hur projekten hade prioriterat denna grupp. Centret i Umeå hade specificerat kvinnor som en tydlig målgrupp. Fyra projekt svarade vet ej, tre inte alls, sex i viss utsträckning, fyra i stor utsträckning och ett i mycket stor utsträckning på frågan Har försöksverksamheten stärkt kvinnor med funktionshinders ställning? Det ansågs svårt att utläsa något resultat eftersom man inte i inledningsskedet hade specificerat kvinnor som en huvudmålgrupp. Flera svarade att de kvinnor som fått stöd säkert hade stärkts i kraft av att de blivit varse sina rättigheter och tagit till sig information om vilken typ av service de har rätt till. Sammanfattning stärkande av kvinnor med funktionshinders ställning Det var svårt att avgöra om kvinnornas ställning hade stärkts eftersom projekten inte hade prioriterat gruppen eller specificerat kvinnor som huvudmålgrupp. Framtid och finansiering Ett kriterium för att beviljas bidrag från Arvsfonden är att det ska finnas en plan för hur verksamheten ska kunna drivas vidare efter projekttidens slut. Därmed blir frågan Varför lever några projekt kvar och andra inte? intressant. I detta initiativ fanns underförstått en förväntan hos deltagarna om att beviljas framtida finansiering från landsting eller kommun, och samtliga projekt ansökte om bidrag. Dessa förväntningar verkar ha sitt ursprung i de rekommendationer som framgår av Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, nämligen att etableringen av brukarstödscentra var en försöksverksamhet. En försöksverksamhet signalerar början på någonting som kan komma att permanentas. Av tabell 3 nedan framgår hur den planerade framtida finansieringen såg ut enligt enkät- och intervjusvar. Sju projekt hade fått fortsatt stöd från kommun, landsting Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 16

17 eller båda, ett projekt väntade på svar. De som svarat inom den reguljära verksamheten eller övrigt har fått avslag på sina ansökningar. Tabell 3: Planerad framtida finansiering av brukarstödscentra Kommun 2 Landsting 2 Kommun och landsting 4 Inom den reguljära verksamheten Övrigt 3 Totalt 18 De sju projekt som beviljats fortsatt stöd för sin verksamhet efter projektperioden fördelar sig som följer: tre kommunala projekt, två landstingsprojekt och två som är en kombination mellan de båda. 1 Projekten i Göteborg och Stockholm lyckades ordna permanent finansiering för sina brukarstödscentra och Helsingborg lovades fortsatt stöd, åtminstone enligt den dåvarande politiska majoriteten. De övriga fyra projekten hade utlovats finansiering i mellan ett och två år, eller fram tills nästa val. Åtta projekt hade införlivat brukarstödscentren i organisationernas ordinarie verksamhet, med eller utan kompletterande finansiering. Två projekt som inte lyckats skaffa pengar utifrån, bestämde sig för att lägga ner projektverksamheten. Mångfaldscentret stängde helt utan uppföljning. Det andra, LaSSe, utnyttjade vunnen kunskap inom kooperativets ordinarie verksamhet. Parkinsonförbundet angav att fortsättningen skulle drivas som ett nytt projekt. Annan finansiering inkluderade bidrag från försäkringskassan, arbetsförmedlingen, Lions, frivilliga insatser, stiftelser, andra projekt, medlemsavgifter och/ eller pengar som intjänats genom caféverksamhet eller liknande aktiviteter. 1 Dövas förening i Stockholm fick bidrag från Stockholms läns landsting och övergick till att bli länsomfattande. Centren i Göteborg, Helsingborg och Norrköping fick bidrag från sina respektive kommuner. Centret i Umeå fick bidrag från flera olika kommuner från Västerbottens läns landsting. Centret i Linköping fick bidrag från landstinget i Östergötland och Jönköping från både kommun och landsting. 8 Sammanfattning Framtid och finansiering Sju av projekten hade fått bidrag för att driva sina centra vidare från kommun och/eller landsting. Ett projekt hade sin ansökning under behandling. Åtta projekt införlivade sina verksamheter i organisationernas ordinarie verksamhet. Två projekt lade ner projektverksamheten eftersom de inte lyckats få fortsatt finansiering. En organisation planerade ett nytt projekt i syfte att fortsätta driva verksamheten. Egen erfarenhet av funktionshinder Målet att centren skulle baseras på människor med funktionshinders egna erfarenheter och villkor ansågs som framgångsrikt av femton av de arton projekten, vilka svarade i stor eller mycket stor utsträckning. Erfarenheterna uppfattades vara av tre slag: I. eget funktionshinder; II. att vara anhörig till någon med funktionshinder; III. att ha stor erfarenhet av arbete med människor med funktionshinder. De två projekt som svarade i viss utsträckning och de två projekt som svarade i stor utsträckning hade båda rådgivare med egen erfarenhet av arbete med funktionshinder men ingen egen eller anhörigerfarenhet. De som svarade i mycket stor utsträckning hade båda rådgivare med erfarenhet av funktionshinder/anhörig eller stor erfarenhet inom området. Det projekt som svarade inte alls ansåg att syftet med centret var att få igång ett samarbete mellan organisationerna och myndigheterna i syfte att nå brukarna. Att det riktade stödet till personer med funktionshinder skulle grundas på deras egna erfarenheter och levnadsvillkor tolkades på olika sätt. För vissa betydde det att rådgivarna själva skulle ha funktionshinder, andra tyckte att det räckte om rådgivaren var anhörig. Några projekt ansåg att erfarenhet av att ha arbetat med människor med funktionshinder var tillräckligt. Sammanfattning av egen erfarenhet av funktionshinder Kriteriet egen erfarenhet av funktionshinder har tolkats på olika sätt. Ibland likställdes det med att själv ha ett funktionshinder, ibland med att vara nära anhörig och ibland med att man hade stor erfarenhet av att arbeta med personer med funktionshinder. Vilka nådde man ut till och vilka stödinsatser efterfrågades? Djupstudien av stöd och brukare gjordes med hjälp av ett brukarregister för ett av de centra som riktade sig till personer med alla typer av funktionshinder och Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 17

18 deras familjer. Registret (se bilaga 7 Brukarprofil) innehöll inga namn, adresser eller annan information som kunde röja brukarnas identitet. De olika variablerna var: typ av funktionshinder, typ av sökta stödinsatser, längd på och antal kontakter som tagits för eller med personen i fråga. Kontakter som tagits med syfte att tillvarata kundens behov togs med olika aktörer inklusive kommun, landsting, socialkontor, skola och jurister. Dessutom fanns information om kön, födelseår, om den person som sökt stöd var personen själv eller en anhörig, ursprungsland, typ av stöd och stödets effekter. Informationen återfanns i registret eller införskaffades genom samtal med rådgivarna. Syftet med analysen av brukarregistret var fyrfaldigt: studien utfördes i första hand för att ge en mer fullständig bild av vilka som sökt stöd, i andra hand för att se vilken typ av stöd som efterfrågats, i tredje hand för att värdera stödets effekter och i fjärde hand för att se om det stöd som gavs till personer med utländsk bakgrund skiljde sig från det som gavs till infödda svenskar. Funktionshindren och behoven hos de personer som sökte stöd varierade (se bilaga 9 Registerstudie - resultat). Behoven var allt från att få information om tillgänglig service eller kontaktinformation till nyckelpersoner, till praktisk hjälp med att fylla i ansökningar eller assistans vid besök hos olika myndigheter. Vissa brukare kände sig tryggare tillsammans med en rådgivare när de sökte stöd. Denna möjlighet stärkte brukaren och utgjorde en garanti för att dennes behov skulle tillgodoses i enlighet med lagar och förordningar. Studien visade att sextien personer varav trettiotre kvinnor och tjugoåtta män, sökte hjälp under det första året. Trettiosex brukare och tjugofem anhöriga tog kontakt varav fem hade utländsk bakgrund. Alla åldrar fanns representerade, den äldsta var i nittioårsåldern. Tretton personer, eller tjugo procent, av de sökande var barn i skolåldern (7 år till 19 år). Många typer av funktionshinder fanns representerade, och tjugoen personer, cirka en tredjedel, hade mer än ett funktionshinder. Fyrtio procent fördelades på fyra olika funktionshinder med ca tio procent vardera: elöverkänslighet, cerebral pares, utvecklingsstörning och stroke. Av de ansökningar som beviljades stöd med hjälp av brukarstödscentret fanns t.ex. bidrag till installation av hiss för en person med rörelsehinder, bilstöd och hjälp med förändringar i hemtjänstschema. En annan insats var att förmedla kontakt mellan en brukare och dennes personliga assistent i syfte att lösa en konflikt gällande ansvarsfördelning. Det visade sig i några fall att rådgivaren noterat att kommunen inte tog sitt lagstadgade ansvar för att utarbeta individuella handlingsplaner. En förälder klagade på måltidspriserna på ett boende, vilket ledde till en utredning av prisläget på alla boenden på orten. Det visade sig att priserna skiljde sig mellan olika boenden, och kommunen beslutade att införa en enhetstaxa. Det var vanligt att brukarna ville ha hjälp med att fylla i ansökningar eftersom många inte hade tillgång till dator. De fall som krävde juridisk expertis hänvisades till advokat. Vissa brukare verkade bara vilja ha någon att prata med. Konkret stöd ökade brukarnas möjlighet till full delaktighet. Fem personer av sextien betraktades som personer med utländsk bakgrund. Fyra kom från något av de andra nordiska länderna. De fick hjälp att söka olika former av stöd. En person fick t.ex. ekonomiskt stöd, flyttbidrag för att kunna flytta tillbaka till hemlandet. Totalt krävdes i det här fallet många kontakter, sammanlagt trettiosex samtal. I ett av fallen visade det sig att kommunen hade erbjudit minsta möjliga stöd. Men eftersom antalet fall är litet går det inte att dra några generella slutsatser om skillnader mellan personer födda i Sverige och utlandsfödda. Sammanfattning Vilka fick man kontakt med Djupstudien av brukarregistret hade fyra syften. Ett av de fyra var att ge en mer fullständig bild av vilka som sökte stöd, ett annat var att se vilken typ av stöd som efterfrågats, ett tredje var att värdera stödets effekter och ett fjärde var att se om det stöd som gavs till personer med utländsk bakgrund skiljde sig från det som gavs till svenskar. Det fanns stora variationer i fråga om ålder och typ av funktionshinder. Föräldrar sökte stöd åt sina barn; den äldste sökanden var över nittio år gammal. Både brukarna själva och anhöriga sökte stöd. Funktionshindren elöverkänslighet, cerebral pares, utvecklingstörning och stroke representerade tio procent vardera. Cirka en tredjedel hade mer än ett funktionshinder. Stödet som efterfrågades var också mycket varierat. Några exempel på stöd som lett till positiva resultat är: bidrag till hiss, bilstöd, och stöd vid lösande av konflikt mellan brukare och personlig assistent, flyttbidrag och upprättande av individuella handlingsplaner. En del ville bara ha någon att prata med. Stödet ökade möjligheten till full delaktighet brukare kände sig tryggare att söka stöd tillsammans med en rådgivare. Personer med utländsk bakgrund var underrepresenterade. Eftersom studien är begränsad i omfattning går det inte att se om det finns några Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 18

19 skillnader i stöd som kommit svenskar respektive personer med utländsk bakgrund till del. Hur nådde man ut, vilka metoder användes? Metoderna varierade från fall till fall. Projekten hade tre olika metodområden: brukarstöd, kompetensutveckling av medlemmar i olika organisationer, t.ex. anställda, ledare eller frivilliga, samt kompetensutveckling för utomstående aktörer. Exempel på metoder för brukarstöd var: centra som erbjuder rådgivning och stöd, studiecirklar, självhjälpsgrupper, drop-in-centra, tillhandahållande av information, caféverksamhet, hantverk, temakvällar, datacirklar med konversationsstöd för vuxna med afasi, assistans vid myndighetsbesök, möten mellan brukare utanför bostaden, ett mentorsystem för personer med utländsk bakgrund eller nya brukare, teckentolkning av dokumentation, nyhetsbrev, m.m. Bland exemplen på metoder för kompetensutveckling för medlemmar i olika organisationer fanns intervjuer med brukare, informationsmöten med handikapporganisationer, studiebesök, besök på brukarstödscentra i andra länder, arbetsgrupper som samarbetar med myndigheter eller relevanta institutioner, brukarrepresentation i referensgrupper, möten med invandrarorganisationer, produktion av utbildningsmaterial, nyhetsbrev avseende funktionshinder, broschyrer som beskriver olika typer av funktionshinder på svenska och andra språk samt nätverkande och kartläggning av information om utvecklingen inom handikappområdet. Exempel på metoder för utomstående aktörer: seminarier om funktionshinder; informationsseminarier om centren riktade till myndigheter, hälso- och sjukvård, politiker eller allmänheten; broschyrer om olika typer av funktionshinder på svenska och andra språk; informationsbroschyrer om centren och deras aktiviteter; kontakt med myndigheter; medverkan på hälsomässor; utveckling av nätplatser, nyhetsbrev och nätverkande. Mångfalden av metoder visade att organisationerna tolkade brukarstödscentrens syfte på olika sätt. Den stora variationen uppfyllde målet att pröva olika typer av organisationsmodeller och metoder. Sammanfattning Hur nådde man ut Projekten hade tre olika metodområden: brukarstöd, kompetensutveckling av medlemmar i olika organisationer, t.ex. anställda, ledare eller frivilliga samt kompetensutveckling för utomstående aktörer. Metoderna var flera inom varje metodområde. Målet att pröva olika typer av metoder och organisationsformer uppfylldes. Projektledarröster och andra Samtliga projektledare betonade vikten för brukarna av att ha tillgång till ett opartiskt personligt stöd med individen i centrum. Organisationerna satsade på att hjälpa till att ge enskilda individer möjlighet att ta kontroll över sina liv. Anställning av rådgivare med egen erfarenhet av funktionshinder eller av att vara anhörig rekommenderades i högsta grad. Man måste ha varit i djungeln för att kunna förstå, sa en rådgivare. Goda kunskaper om hur samhället fungerar och om handikappfrågor ansågs nödvändigt för att kunna ge ett gott personligt stöd. En tjänsteman från landstingets avdelning stöd och råd samt ledning för och rådgivare vid brukarstödscentret i Umeå intervjuades. Man samlade även en fokusgrupp med de två rådgivarna, två brukare och en universitets lektor från Umeå universitet. Ledning och rådgivare uttryckte hur viktigt de tyckte det var att brukarstödscentren hade kommit till stånd, eftersom det fanns ett stort behov hos många brukare av personligt professionellt stöd. De uttryckte sin förhoppning om att centren skulle kunna permanentas med delad finansiering mellan regering, landsting och kommun, eller endast genom statliga medel. De bedömde att det är nödvändigt att centren även i fortsättningen drivs av handikapporganisationerna och att de även kan erbjuda juridiskt stöd. Landstingstjänstemannen hade kontinuerlig kontakt med centret. Hon uppfattade brukarstödet som en tillgång. Det hölls ofta möten mellan brukare, landstingets tjänstemän och centrets rådgivare. Av de 45 landstingsanställda hade 17 regelbunden kontakt med centret. Inom landstinget fanns ca. 900 brukare, och många av dessa välkomnade en oberoende anordnare. Enligt landstingstjänstemannen behövs centret, och hon betonade även vikten av ökad brukarmedverkan eftersom hon noterat en neddragning i sociala insatser under de senaste tio åren. Hon bedömde att det nu är svårare för personer med funktionshinder att få sina behov tillgodosedda och att brukarna måste få hjälp att överklaga negativa beslut. Sammanfattning Projektledarröster och andra Intervjuer med representanter från organisationer, brukare och socialtjänsten visade att samtliga inblandade uppfattade att brukarstödscentren uppfyllde ett behov av en oberoende aktör. Man hoppades att Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 19

20 stödet till centren skulle permanentas. Det ansågs viktigt att centren drivs av handikapporganisationer och kan erbjuda rättshjälp. De tyckte att brukarstödscentren gav möjlighet till ökad delaktighet. Eftersom tillgången till sociala insatser enligt landstingstjänstemannen har försämrats under de senaste tio åren, måste brukarna kunna få hjälp att överklaga negativa beslut. Brukarröster Brukarna kunde göra sina röster hörda genom de intervjuer och enkäter som genomfördes av flera av centren. Pingvinen, brukarstödscentren i Helsingborg, Jönköping, Linköping och Umeå intervjuade brukare som en del i sina projektutvärderingar. Projektet Hjärnbruk och brukarstödscentret i Göteborg citerade brukare i sina slutrapporter. Det värsta är att bli ifrågasatt. När man exempelvis pratar bort mina behov och säger men kan du inte? Många uttryckte önskemål om att bli aktiva i samhället, men samtidigt visade deras berättelser att deras behov hade blivit ifrågasatta och lett till avslag istället för tillgodosedda. Detta står i strid med individens rättigheter. Man orkar inte slåss mot myndigheterna på egen hand. Man vet inte vad man har rätt till eller hur man ska ta kontakt med myndigheterna. Brukarna var positiva till centren i och med att de erbjöd personligt stöd, vilket inte tidigare funnits. Det finns exempel på rådgivare som fått hjälpa till med att överklaga avslag och även sådana som varit tvungna att ta kontakt med socialtjänstens personal när ansökningar inte har behandlats lagenligt (Mikaelsson and Persson 2005). Många berättade om hur de fått möjlighet att delta i fler aktiviteter. Möjlighet till att få hjälp för mig i bostaden och möjlighet att få kunna komma ut bland folk Jag saknade möjligheten att kunna komma ut på Bingo. Det gjorde jag två gånger i veckan när jag var frisk. Men det hade inte skett på det senaste året efter min stroke. Nu gör jag saker som jag fått vara utan, exempelvis bakning och besök på Bingo. En av brukarna från LaSSe vittnade om hur den personliga assistans han hade fått via centret hade förändrat hans liv. Innan han fick hjälp hade han varit tvungen att gå och lägga sig klockan halv tio varje kväll på grund av hemtjänstens rutiner. Med personlig assistans såg han fram emot att börja arbeta heltid igen. Brukarstödscentren upplevdes ge brukarna makt över sina liv. På Pingvinen talade man om brukarna som den obrukade kraften. Deras utbildningsprogram stärkte medlemmarna och gav dem krafter att ta kontroll över sina egna liv, en väg till att lära sig använda outnyttjade resurser. Kursen har betytt otroligt mycket. Har stärkt och ökat självkänslan och gett bättre självförtroende. Jag har fått lära känna många nya människor, hade jättebra kurskamrater. Träffat andra deltagare i liknande situation som jag. Har fått hopp om något annat. Brukare redovisade hur de hade blivit bemötta med empati och respekt och sluppit kränkande bemötande. Kommunen beter sig egenmäktigt, så man måste få hjälp. Det finns inte någon kunnig hjälp att få någon annanstans. De kände trygghet. Där har jag träffat kunniga människor som också är vänliga och hjälpsamma och kompetenta som jag ej behövde känna mig nervös för att tala med. Professionellt bemötande, specifik kunskap och kännedom som ej finns någon annanstans är samlade på brukarstödscentret. Man får stöd och råg i ryggen vid kontakter med myndigheter! Det känns inte som otroligt tungt och svårt. Många brukare ansåg att brukarstödscentren behövdes. Mycket nödvändigt att få opartisk information om sina rättigheter. Varken kommun eller Försäkringskassa ger de rätta uppgifterna. Jag skulle aldrig ha klarat av att göra en korrekt ansökan. Än mindre göra en överklagan. D.v.s. de rättigheter som formellt finns skulle jag aldrig fått del av. På centret i Linköping sa man att flera av brukarna kallade sin oro inför kontakten med myndigheter för försäkringskasseångest. Det gick så långt att de var rädda för att öppna brev från försäkringskassan. Brukarna kände sig förolämpade i kontakten med socialarbetarna: de ställer så konstiga frågor. De kränker oss. Detta gjorde att det blev svårt att be om hjälp. Fokusgruppen i Umeå diskuterade stöd och tillgång till stöd. Det ansågs att man i kommunerna varken hade kunskap eller tid Sorsele och andra små kommuner och lokala handikapporganisationer har varken tid till eller kunskap till att fylla i ansökningar eller överklaga, löd en kommentar. Kunskap om brukarnas rättigheter är dåliga på lokalnivå, både inom lokalföreningarna och kommunen. Många får fel stöd från samhället. En brukare sade sig vara både nöjd och frustrerad: Jag skulle aldrig fått mitt fall godkänt om det inte hade varit för brukarstödscentret. Jag skulle ha behövt anställa en advokat. Jag är inte någon advokat. Jag var varken född till juridiskt ombud eller socialarbetare, ibland önskar jag att jag hade varit det. En brukare ville gå på bio och sedan på restaurang med sin personliga assistent, men sedan fick de veta att de inte fick ha högre kostnader än 60 kr om dagen för personalen. I detta exempel hade kommunen skapat egna regler som inte har något stöd i lagen. Lagen anger inte någon begränsning i kostnader för personal. Berättelserna var fulla av exempel på brist på stöd och service, om otydliga beslut Brukarstödscentra verktyg till empowerment och full delaktighet? 20

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Tillgänglighetsprogram

Tillgänglighetsprogram Tillgänglighetsprogram Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun Ekonomi Tommy Carlsson, 0485-470 75 tommy.carlsson@morbylanga.se Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 158/2005 antagen 177/2014 reviderad Dnr 12/614-730 1(8) Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun 0 Inledning

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Kvalitet i bemötandet

Kvalitet i bemötandet Projektet är genomfört med stöd från Allmänna Arvsfonden Kvalitet i bemötandet HSO Skåne HAREC Försäkringskassan Skåne HSO Skåne 2001/ KiB sid 1 Sammanfattning Kvalitet i bemötandet är ett projekt med

Läs mer

Personlig assistans för att leva det liv du vill

Personlig assistans för att leva det liv du vill Personlig assistans för att leva det liv du vill Välkommen till STIL! Hos oss är det du och ditt liv som står i centrum. I den här foldern kan du läsa mer om vad vi kan erbjuda dig och varför du ska välja

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Syfte: Arbetet med tillgänglighet har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla människor är lika mycket

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Program för tillgänglighet i Finspång

Program för tillgänglighet i Finspång Program för tillgänglighet i Finspång Antaget av kommunfullmäktige 2010-10-27 Program för tillgänglighet i Finspång Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

FUNKTIONSHINDERPLAN 2013-2016

FUNKTIONSHINDERPLAN 2013-2016 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-05-27, 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...SID. 3 Historik...SID. 3 Syfte...SID. 4 Övergripande mål...sid. 4 Vägledande principer...sid. 4 Mål 1: Medvetandegörande

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning SIDAN 1 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kognus 14/12 2010 Riitta-Leena Karlsson Stockholms stads funktionshinderombudsman (FO) riitta-leena.karlsson@stockholm.se Tel. 08 508 25

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Handikappolitiskt program för Åtvidabergs kommun. - Program för personer med funktionsnedsättning i Åtvidaberg 2010-2015

Handikappolitiskt program för Åtvidabergs kommun. - Program för personer med funktionsnedsättning i Åtvidaberg 2010-2015 Handikappolitiskt program för Åtvidabergs kommun - Program för personer med funktionsnedsättning i Åtvidaberg 2010-2015 Dnr 2009-KS0424 739 Antaget av kommunfullmäktige 2010-05-26, KF 49 Sid 2 av 8 Inledning

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Ger dig personlig assistans

Ger dig personlig assistans Ger dig personlig assistans Livskraft, Utveckling, Närhet och Aktivitet är våra ledord Alla som har rätt till assistans bör jämföra olika anordnare och därefter bestämma vem som skall få förtroendet att

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Monica Larsson... 131 Tystnadsplikt Förbud mot förvandling... 132 Övergångsbestämmelser..... 133 Bilaga: Handläggning av ärenden enligt LSS..... 137 Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sida 1 PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vid handläggning av ansökningar om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS uppkommer

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Samhällsbyggnadsavdelningen Rapport 2006:6 Sociala enheten Individuell plan LSS När kommunen samordnar alla hjälpande händer på den enskildes villkor Rapport från Länsstyrelsens tillsyn 2005 1(13) Innehållsförteckning

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Granskning avseende assistentersättning

Granskning avseende assistentersättning Granskning avseende assistentersättning Härryda kommun Oktober 2013 Johan Osbeck, revisor Pernilla Lihnell, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskning...

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer