SEX OCH SEXUALITET, EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SEX OCH SEXUALITET, EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET?"

Transkript

1 Hälsa och samhälle SEX OCH SEXUALITET, EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET? - EN KVALITATIVSTUDIE OM FUNKTIONSHINDER OCH SEXUALITET NADIA EL MEDKOURI Examensarbete i Socialt arbete Malmö Högskola 15 Högskolepoäng Hälsa och Samhälle Socionomprogrammet, IFS Malmö

2 IS SEX AND SEXUALITY A HUMAN RIGHT? - A QUALITATIVE STUDY ABOUT DISABILITY AND SEXUALITY NADIA EL MEDKOURI El Medkouri, N. Sex och sexualitet, en mänsklig rättighet?: En kvalitativ studie om funktionshinder och sexualitet. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, The purpose of this study is to investigate how the view on disabilities and sexuality in Sweden expresses itself among people working with disabled individuals and the individuals them self. A discourse analysis was used to study this phenomenon. The empirical information was gathered by using three semistructured, qualitative interviews with four professionals working with individuals with disabilities directly or indirectly. The theoretical framework consists of the view of social constructivism on sexuality and disability and Rubin s model of hierarchy in sexuality. The study shows that there is only a little or no discourse of disabilities and sexuality in the Swedish society. Results indicate that lack of guidelines regarding sexuality and disability in Sweden contributes to that individuals living with disabilities don t have the same possibility to express their sexuality as non-disabled. Nyckelord: Funktionshinder, funktionsnedsättning, sex, sexualitet, personlig assistent. 2

3 Innehållsförteckning KAP 1: INLEDNING Problemformulering Syfte och frågeställningar Disposition... 7 KAP 2: BAKGRUND Statistik Sexualitet och ryggmärgsskada samt diagnosers påverkan på de sexuella funktionerna LSS och FN:s standardregler om lika möjligheter för personer med handikapp Danska Socialministeriets riktlinjer: Sexualitet- oberoende av handikapp Aktörer som vill förändra diskursen om funktionshinder och sexualitet KAP 3: TIDIGARE FORSKNING Unga med utvecklingstörning och sexualitet Studie om kvinnor med ryggmärgsskador KAP 4: METOD OCH TEORI Tillvägagångssätt Socialkonstruktivism Diskursanalys God eller dålig sexualitet? Val av informanter Observationer på Internet Avgränsningar Problematisering av forskningsämnet samt val av forskningsmetod KAP 5: FORSKNINGSETIK Forskningsetik Etiska koder vid intervjuer Etik vid observationer på internet KAP 6: RESULTAT OCH ANALYS :1 Synen på funktionshinder och sexualitet Synen i media

4 6.3 Synen i några av samhällets instanser Möjligheten att uttrycka sin sexualitet Analys av synen på funktionshinder och sexualitet Vilka uttryck kan dessa synsätt ta sig i arbete med individer med funktionshinder Analys av hur synen kan ta sig i uttryck i arbete med individer med funktionshinder KAP 7: SAMMANFATTNING OCH SLUTDISKUSSION REFERENSLITTERATUR Litteratur och artiklar Internetkällor Övriga källor Lagrum och konventioner Forskningsrapporter Muntliga källor BILAGA BILAGA

5 KAP 1: INLEDNING Sexualitet är ett ämne som ofta engagerar människor och många har åsikter och tankar i ämnet. Enligt Hulter (2004) hotas identiteten hos en människa som drabbats av en långvarig sjukdom, skada eller ett funktionshinder. Författaren menar att alla interaktioner med andra människor kan försvåras vid ett funktionshinder och att den sexuella gemenskapen med en annan människa kompliceras på grund av tabun och samhälleliga ideal. Denna studie avser att röra individer som lever med någon form av funktionshinder 1 av den grad att de är beroende av daglig assistans. Studien kommer att behandla samhällets syn på funktionshinder och sexualitet och detta utifrån rådande diskurser 2 i Sverige. Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 3 (LSS) kan det utläsas att personer med insats enligt lagen skall ha full delaktighet i samhällslivet. I lagen står det även att insatserna skall ges med respekt för individens egna önskningar och behov. LSS går inte närmare in på vilka behov det kan röra sig om och en fråga jag ställt mig är huruvida sex och sexualitet är inkluderat i begreppet behov i LSS. Enligt FN:s standardregler om lika möjligheter för personer med handikapp står det i regel 9 som rör familjeliv och personlig integritet att stater bör främja individer med funktionsnedsättnings 4 rätt till personlig integritet samt att se till att lagar inte diskriminerar individer med funktionsnedsättning när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap. I regel 9 står det även att människor med funktionshinder inte får nekas möjligheten till sexuella erfarenheter och sexuella relationer. I denna studie ifrågasätts huruvida individer med funktionshinder kan tillgodose sig möjligheten att uttrycka sin egen sexualitet. Studiens upplägg har en utgångspunkt i rådande diskurser om funktionshinder och sexualitet i Sverige. För att se vad rådande diskurser säger om ett ämne är ett tillvägagångssätt att läsa tidningsartiklar. Individer som lever med funktionshinder uttrycker att de ofta blir sedda som asexuella varelser, detta skriver Peter Grundlund Koed Mikkelsen (2010) i en debattartikel med rubriken handikap er ikke det modsatte af sex i den danska tidningen Politiken. Koed Mikkalsen lever själv med en muskelsjukdom och skriver i artikeln om hans egna upplevelser av det danska samhället. I artikeln skriver han bland annat att människor som har ett handikapp anses som värdelösa när det kommer till att ha sex. Han menar att samhällets syn är att individer med funktionshinder inte tänker på sex, eller har kunskap i hur man tillfredsställer sig själv eller en partner. Han skriver att om det skulle förekomma sex kan det inte vara vidare bra eftersom människor med handikapp 1 Funktionshinder beskrivs enligt National encyklopedin som: begränsning av en individs fysiska eller psykiska funktionsförmåga. Begränsningen är en följd av en funktionsnedsättning i kombination med en viss situation och en viss önskad aktivitet. Termen funktionshinder rekommenderas sedan 2003 som ersättning för termen handikapp. 2 Enligt Nationalencyklopedin beskrivs diskurs på följande vis: i vetenskapliga sammanhang en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp, t.ex. den moraliska, den vetenskapliga eller den religiösa diskursen, eller formen hos en sådan helhet. 3 Kommer i fortsättningen att skriva förkortningen LSS 4 Funktionsnedsättning beskrivs enligt Nationalencyklopedin som: en begränsning av en persons fysiska eller psykiska förmåga att utöva önskade aktiviteter. Begränsningen kan vara medfödd eller ha uppstått genom sjukdom eller olycksfallsskada. [ ] En funktionsnedsättning kan medföra begränsning av eller ett hinder för personens förmåga att utöva en viss aktivitet. I sådana fall upplever personen ett funktionshinder. 5

6 uppfattas som sexuellt invalida. Enligt Koed Mikkalsen finns en bild av två skilda människotyper i samhället; två raser med var och en sina motsatta egenskaper och karaktärsdrag. Den normale är kunnig medan den handikappade är okunnig. Hans beskrivning av människotyperna ser ut på detta vis, där den normale är mentalt välfungerande, stark, sund, fri, aktiv och sexuell. Den handikappade däremot är mentalt underfungerande, svag, sjuk, hämmad, passiv och inte minst asexuell. I detta system av motsättningar besitter den handikappade hela tiden ringa egenskaper och är mindre kompetent än den normale. Enligt detta synsätt har ett fysiskt handikapp också blivit ett psykiskt, socialt och sexuellt funktionshinder menar han. Enligt Grundlund Koed Mikkelsen är en orsak till myten om sexuell invaliditet hos individer med funktionshinder att de blir omyndighetsförklarande och behandlade som barn av samhället. I artikeln skriver han om hans upplevelser av hur vilt främmande människor klappat honom på kinden eller på huvudet under hans tid som tonåring men även som vuxen. Ett annat exempel på att individer med funktionshinder blir ansedda som barn kan ses på uppdelningen av toaletter. Det finns damtoaletter, herrtoaletter och handikapptoaletter, där de sistnämnda även brukar kombineras med skötrum för bebisar. Uppdelningen är av praktiska funktioner men samtidigt menar han, sänder det ut en indirekt signal. Han menar att människor med handikapp stämplas som asexuella och möts ofta av ignorans och intolerans i samhället. För att råda bot mot denna menar Grundlund Koed Mikkelsen att det för det första bör ges upplysning om funktionshinder och sexualitet. För det andra behövs en mer öppen, liberal och tolerant inställning till sex vilket skulle gagna bland annat människor med funktionshinder. För det tredje borde en rekonstruktion göras av begrepp som: handikapp, sexualitet och sex. För det fjärde bör myten om att människor med funktionshinder är sexuellt invalida motbevisas. Allt detta kan skapas genom alternativa kropps- och könsuppfattningar, som kan skapa en motpol mot dagens existerande ideal som utesluter människor med funktionshinder menar han. Denna artikel visar på upplevelser från det danska samhället. Senare i studien kan läsaren ta del av vad danska Socialministeriet anser om funktionshinder och sexualitet. För att förstå den Svenska diskursen om funktionshinder och sexualitet är det bra att se den i relation till en annan diskurs. Därför kommer studien att innehålla en rad referenser till det danska samhällets synsätt. 1.1 Problemformulering I Reumatikertidningen nr 4, 2001 finns en artikel om funktionshinder och sexualitet. Artikeln handlade om HSO:s (Handikappföreningarnas samarbetsorgan) projekt: Handikapp och sexualitet samlevnad. Där stod det att syftet med projektet var att under tre års tid upplysa och informera samt ta initiativ till ett länge tabubelagt ämne, nämligen sex och funktionshinder. Annika Hildebrand projektledare för projektet säger i artikeln att i FN:s standardregel att ha makten över sitt liv ingår sex och samlevnadsfrågor. I en annan artikel publicerad i Sydsvenskan 1:a mars 2006 diskuteras individer med funktionshinders rätt att köpa sex i Danmark. Enligt danska Socialministeriets riktlinjer Sexualitet oberoende av handikapp är sexuell hälsa en grundläggande mänsklig rättighet. I Sverige är det olagligt att köpa sex enligt Brottsbalken 6:e kapitel 11 medan det i Danmark är lagligt. Enligt det danska Socialministeriets riktlinjer (2001) för hur personliga assistenter bör förhålla sig till sin brukares sexualitet kan det bland annat läsas att personliga 6

7 assistenter får: hjälpa sina brukare att lära sig att onanera, assistera sina brukare vid samlag samt att kontakta prostituerade å sin brukares vägnar. Viktigt att komma ihåg är att detta enbart är riktlinjer och därför inte har samma tyngd som lagar. I Sverige finns inga liknande riktlinjer för individer som arbetar som personliga assistenter. Eftersom inga liknande riktlinjer finns i Sverige för personliga assistenter och annan hjälppersonal kan frågan ställas huruvida alla människor skall kunna ge uttryck för sin sexualitet. Utan riktlinjer skapas en osäkerhet för individer som arbetar som personlig assistent över vad de får och förväntas göra för sina brukare. Enligt Diskrimineringslagen 5, 4:e punkten står det att det är förbjudet att diskriminera personer med funktionshinder. Om alla människor skall ges möjlighet att uttrycka sin sexualitet kan det ifrågasättas hur detta i praktiken skall ske när ingen tycks veta hur. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur synen 5 på funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt individer med funktionshinder. Fokus i denna studie kommer att vara på personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frågor som rör ämnet funktionshinder och sexualitet. För att även få en inblick i hur individer med funktionshinder uppfattar synen på funktionshinder och sexualitet har internetobservationer gjorts på internetforumet funktionshinder.se. Vilka synsätt på sexualitet och funktionshinder kan uppfattas i Sverige idag? Vilka uttryck kan dessa synsätt ta sig i arbete i anslutning till individer med funktionshinder? 1.3 Disposition Nästkommande kapitel kommer att innehålla bakgrund där det går att bland annat läsa statistik över hur många människor som lever med funktionsnedsättning i Sverige samt läsa hur olika typer av skador och diagnoser påverkar de sexuella funktionerna. Även lagstiftningar och de danska Socialministeriets riktlinjer går att läsa om i detta kapitel. Kapitel tre kommer att innehålla tidigare forskningen som består av tidigare studier som gjorts inom ämnet funktionshinder och sexualitet i Skandinavien. I kapitel fyra redogörs för de val av metoder som använts i studien samt val av teoretisk ansats för analys av resultat, detta eftersom teorin även är en av de metoder som använt i studien. Kapitel fem består av etiska överväganden i uppsatsprocessen samt vilka etiska kodexar studien utgår ifrån. I kapitel sex redovisas resultatet från det empiriskt insamlade material samt analys av resultatet utifrån de teoretiska ansatser som redovisats i kapitel fyra. Studiens sista kapitel består av en slutdiskussion och sammanfattning. 5 För att kunna belysa vilken syn som finns på sexualitet och funktionshinder används diskursanalys som en metod för att visa på dessa. I studiens bakgrund och tidigare forskning kan bland annat läsas hur ett funktionshinder eller en diagnos påverkar den sexuella funktionen samt läsa hur myndigheter valt att belysa ämnet samt läsa tidningsartiklar skrivna om ämnet. 7

8 KAP 2: BAKGRUND För att ett ämne skall vara relevant att bedriva någon form av forskning inom kan det vara användbart att veta i hur stor omfattning forskningsproblemet berör. I detta kapitel redogörs det för statistik i Sverige på hur många människor som kan tänkas beröras av ämnet funktionshinder och sexualitet. Mycket av den forskning som är gjord på funktionshinder och sexualitet är naturvetenskaplig och fokuserar på diagnosers påverkan på de sexuella funktionerna. I detta kapitel går det att läsa ett utdrag ur den forskningen eftersom en av diskursanalysens verktyg är att lyfta de diskurser som råder i ett ämne dels genom att ta fram vad som sägs samt hur ämnet behandlas (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Även lagstiftningar och riktlinjer skrivna om ämnet är användbart material för att kartlägga hur en diskurs i ämnet ser ut. Danmark är ett land som valt att ta fram riktlinjer för personal som arbetar med personer med funktionshinder, därav kan läsaren utläsa den svenska diskursen i relation till en annan diskurs. I detta kapitel går det att läsa om dessa riktlinjer samt ta del av vad FN anser om funktionshinder och sexualitet. Ämnet funktionshinder och sexualitet har även figurerat i media den senaste tiden, bland annat med annonser i Sydsvenskan med företaget Spicy Mate, som lanserar sig som ett företag som arbetar för sexuell hälsa för personer med funktionshinder. Veronica Svensk är i dessa sammanhang också en viktig person i diskussionen kring funktionshinder och sexualitet och hennes projekt En hemlighet känd av många, som syftar till att bryta den tabu som råder kring sex och funktionshinder. 2.1 Statistik Enligt Socialstyrelsens rapport Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år 2008 är det personer i åldrarna 23-64år som lever med insats enligt LSS. Av tabell 1 (se bilaga 1) går det att utläsa att personer lever med rörelsehinder, hur många av dessa personer som är i behov av daglig assistans framgår inte (Hjälpmedelsinstitutet). 2.2 Sexualitet och ryggmärgsskada samt diagnosers påverkan på de sexuella funktionerna En del av den forskning som gjorts på området funktionshinder och sexualitet är sexualitetens uttrycksmöjligheter efter en ryggmärgsskada. Det diskuteras också huruvida olika diagnoser och skador påverkar de sexuella funktionerna. Studien innehåller dessa element eftersom denna forskning visar att bilden av att individer med funktionshinder skulle vara asexuella inte går att styrka ur ett medicinskt perspektiv. Handikappinstitutet höll 1985 ett symposium 6 med rubriken: Kunskap, känslor, kärlek med eller utan funktionshinder. Jag har tagit del av dokumentationen från detta symposium gjord av Nordqvist (1988). Detta material kan anses som något föråldrat och kan vara en anledning till varför kvinnans motsvarighet till erektion, lubrikation inte nämns i materialet. Sexualiteten kan därav uppfattas i materialet som synonymt med mannens sexualitet. Kvinnan nämns när författaren tar upp fertilitet hos individer som råkat ut för 6 Enligt Nationalencyklopedin brukar vetenskaplig konferens benämnas symposium 8

9 ryggmärgsskada. I detta material har jag valt att titta på det kapitel som handlar om sexualitetens uttrycksmöjligheter vid en ryggmärgsskada. Bilden nedan illustrerar hur en ryggrad ser ut. Figur 1 (hämtad från I ryggmärgen finns två områden som har betydelse för den sexuella funktionen. Det ena området är ett par segment på nedre bröstryggs- och övre ländryggsnivå det vill säga området mellan T10 på bilden och L2 på bilden. Det andra området är på korsryggsnivå, det vill säga mellan kota T12 och L1. Om ryggmärgsskadan är belägen ovanför dessa centra innebär det att nervbanorna till och från dessa områden i ryggmärgen, och de därmed förbundna områdena och organen är oskadade. Förutsättningar finns därmed för sexuella reaktioner som kan framkallas genom ryggmärgsreflexer. Här kan beröring, vibrationer, stimulering av könsorganen eller närliggande områden framkalla exempelvis erektion. Om skadan istället är inom de två nämnda områdena ovan eller på nervbanorna mellan ryggmärgen och könsorganet kan inte dessa reflexer utlösas. I vissa fall kan exempelvis en psykogen erektion framkallas eftersom det finns oskadade nervbanor från hjärnan till könsorganen vid sidan om ryggmärgen. Detta kan framkallas av fantasier och annat som vi upplever som sexuellt stimulerande. I Nordqvist (1988) står det att könsdriften, det vill säga libidon är den samma hos människor med ryggmärgsskador som hos andra personer. Fertiliteten ändras inte hos kvinnor som fått en ryggmärgsskada. Män kan däremot påverkas negativt av neurologiska skäl. Exempelvis kan ejakulationen gå tillbaka in i blåsan. Ett annat problem kan vara att män med ryggmärgsskador får återkommande urinvägsinfektioner komplicerade med inflammation i prostata och bitestiklar som kan påverka fertiliteten negativt. 9

10 Fagerström (1982) tar i sin bok upp hur olika skador påverkar de sexuella funktionerna. Exempelvis vid Cerebral pares (CP) som är hjärnskador som uppkommit i fosterstadiet, vid förlossning eller under första levnadsåret påverkas i regel ingen störning av de sexuella funktionerna. Vid muskelsjukdomar där symptomen är nedsatt muskelkraft på grund av förtvinade muskler påverkas de sexuella funktionerna ej direkt. Dock kan en del mediciner påverka den sexuella förmågan samt att smärtstillande tabletter kan orsaka trötthet vilket i sin tur kan orsaka minskat intresse för sex. 2.3 LSS och FN:s standardregler om lika möjligheter för personer med handikapp Under denna rubrik går att läsa några paragrafer ur LSS lagstiftningen, detta för att visa på att det i svensk lagstiftningen inte går att utläsa hur personal skall bemöta individer med funktionshinders sexualitet. LSS lagstiftningen är relevant i denna studie eftersom det är denna lagstiftning som individer med funktionshinder och personer som arbetar som personlig assistent har att förhålla sig till. Jag har även valt att redogöra för vad en av FN:s standardregler om lika möjligheter för personer med handikapp har att säga om ämnet familjeliv och personlig integritet. Detta eftersom den regeln tar upp alla människors lika rätt till att uttrycka sin sexualitet. LSS innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service åt personer med vissa funktionshinder. För att tillhöra LSS personkrets krävs att punkterna i lagens 1 är uppfyllda. Första punkten innefattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Den andra punkten innefattar personer med betydande eller bestående begåvningsmässigt funktionshinder eller hjärnskada i vuxen ålder som uppkommit på grund av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Den tredje punkten innefattar personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Dessa funktionshinder skall vara stora och förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. De som betraktas som äldre är personer som är över den allmänna pensionsåldern, det vill säga 65 år. I lagens 6 går det att utläsa att verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall enligt denna paragraf bygga på samarbete, självbestämmande och integritet betonas. Ett syfte är att främja den enskildes fulla delaktighet i samhällslivet. Bestämmelsen betonar vidare respekten för individens egna önskningar och behov. Detta betyder att stöd skall ges och utformas i samverkan med den berörde. I 9 står det vilka insatser som går att få enligt lagen. I 9 andra punkten är personlig assistent. I 9a kan det utläsas vad som avses med personlig assistans. Personlig assistans skall ges för att den funktionshindrade skall få ökade möjligheter till ett självständigt liv. Den enskilde bör ha ett avgörande eller mycket stort inflytande på vem som anställs som personlig assistent. Den enskilde skall också ha stort inflytande över hur och när hjälpen skall ges, detta för att de skall kunna bestämma över sin livssituation. För att vara berättigad till en personlig assistent skall vissa grundläggande hjälpbehov föreligga, det vill säga praktiskt hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig eller att kommunicera med andra. 10

11 Enligt FN:s standardregler om lika möjligheter för personer med handikapp handlar regel 9 om familjeliv och personligintegritet 7. I den regeln står det att stater bör främja möjligheten för personer med funktionshinder att leva familjeliv. Stater bör också främja deras rätt till personlig integritet och se till att lagar inte diskriminerar individer med funktionsnedsättning när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap. I denna regel står det också att människor med funktionsnedsättning inte får förnekas möjligheten till sexuella erfarenheter och sexuella relationer eller förnekas rätten till att bli förälder. Det står även att människor med funktionsnedsättning skall ha samma möjligheter och hjälp att familjeplanera och kunskap om hur kroppen fungerar sexuellt. Stater bör enligt regeln motverka negativa attityder som finns mot människor med funktionsnedsättning och sexualitet och familjeliv. Här står det att media bör medverka i att motverka sådana negativa attityder. Som jag tidigare redogjort för har svenska Socialstyrelsen inga riktlinjer för hur exempelvis personliga assistenter skall bemöta deras klienters sexualitet. FN:s standardregel 9 är också osynlig i den svenska lagstiftningen som rör frågor om funktionshinder. I LSS lagstiftningen går det inte att utläsa hur människor med funktionsnedsättning skall få möjlighet till sexuella erfarenheter och sexuella relationer. 2.4 Danska Socialministeriets riktlinjer: Sexualitet- oberoende av handikapp Danska Socialministeriet har valt att ta fram riktlinjer för hur personer med funktionsnedsättning skall kunna uttrycka sin sexualitet. Detta tyder på att det finns tydliga skillnader i synen på funktionshinder och sexualitet i Sverige och i Danmark. Danska Socialministeriet kom 2001 med riktlinjerna Sexualitet- oberoende av handikapp, detta för att personal som arbetar med individer med fysisk eller psykiskt funktionshinder skall veta hur de ska kunna bemöta deras brukares rätt till att uttrycka sin sexualitet. I inledningen skriver de att alla människor oavsett nedsatt fysisk eller psykisk funktion har samma grundläggande behov och rättigheter som andra människor. Enligt Socialministeriet är en av de genomgående målsättningarna att inom servicesfären skapa så normala villkor och livsförutsättningar som möjligt för individer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. I inledningen hänvisar Socialministeriet till FN s standardregler om lika möjligheter för personer med handikapp (standardregel nummer 9) som säger att människor med funktionsnedsättningar skall ha möjlighet att uppleva deras egen sexualitet och att ha sexuella relationer med andra människor och att de i denna förbindelse skall stöttas enligt lagstiftning samt med relevant rådgivning. I enlighet med standardregel nummer 9 har Socialministeriet utformat riktlinjer samt vägledning för hur dessa krav skall uppfyllas, detta eftersom individer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning kan sakna förmåga och kunskap om deras egen sexualitet samt uppleva problem i sexuella relationer med andra. För att uppnå målen har Socialministeriet satt upp en rad riktlinjer för hur personal som arbetar med individer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning skall arbeta. Riktlinjerna handlar om att skapa en positiv och öppen dialog om 7 Enligt dokumentet utgörs den politiska och moraliska grunden för dessa regler utifrån internationella reglerna om mänskliga rättigheter. [ ] Standardreglerna innebär ett moraliskt och politiskt åtagande från staternas sida att anpassa samhället till människor med funktionsnedsättning. 11

12 sexualitet för sina brukare, vara till stöd och hjälp för sina brukare att uttrycka sin sexualitet, bidra med sexualupplysning, assistera vid samlag samt söka upp prostituerade åt brukaren på dennes begäran. Enligt Socialministeriet är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna uttrycka sin sexualitet möjligheten till ett privatliv. All hjälppersonal skall respektera deras klients rätt till ett privatliv, detta kan göras genom en god dialog mellan personal och brukare. En annan riktlinje är att all hjälppersonal skapar ett öppet och positivt samtalsklimat kring sex och sexualitet. Som hjälppersonal skall en öppen dialog mellan dem och deras brukare finnas samt att hjälppersonalen skall se till att deras brukares önskemål och behov samt stöd och hjälp till att ha en sexualitet uppfylls. Som hjälppersonal är det viktigt att inte avvisa sin brukares önskemål och signaler om sexualitet eftersom om en person en gång blivit avvisad kan det vara svårt att be om hjälp igen. Här skriver Socialministeriet att det är viktigt att all personal får vägledning och stöttning från andra kollegor och att de ges möjlighet att prata om etiska dilemman och svåra överväganden i sitt arbetsteam. Som personal är det viktigt vid samtal att det är avsatt god tid samt att samtalen följs upp. När personal skall ge stöd och hjälp är målet att personen skall vara till stånd att själv praktisera sin sexualitet och själv definiera vad han/hon vill ha hjälp med. Utgångspunkter för stöd och hjälp skall vara utifrån den enskilde personens egna behov, önskningar och förutsättningar, att hjälpen ges med respekt för den enskildes integritet och värdighet samt att hjälpen utförs på ett sätt som minst inskränker i personens intima liv. För några individer är information, dialog och sexualrådgivning inte tillräckligt enligt Socialministeriet. De behöver handla mer konkret och behöver få hjälp i detta. Det kan bland annat vara behov för att få konkreta anvisningar till onani eller få tillgång till film, tidningar, böcker och sexhjälpmedel. Vid några tillfällen kan det behövas att hjälppersonen för brukarens egen hand tills brukaren lär sig onanera. Det kan också handla om att få praktisk hjälp till samlag och annan fysisk samvaro med en partner. Enligt Socialministeriet kan en person med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning få stöd i att bryta ett liv som är socialt isolerat och få möjlighet att hitta en partner. En brukare kan också ha ett behov av fysiskt kontakt med andra, detta kan ske i form av massage. Hjälppersonal kan också behöva kontakta prostituerade å sin brukares vägnar. Sammanfattningsvis menar Socialministeriet att utgångspunkten för individer med nedsatt fysisk eller psykisk funktion är att de ska behandlas på samma sätt som andra medborgare. Först och främst betyder det att den enskilde skall vara införstådd och ha gett samtycke till det nödvändig stöd och hjälp som behövs. Det är viktigt att hjälppersonalen besitter kunskap om reglerna angående samtycke, grundlig övervägning hos hjälppersonen om det är rätt arbete för personen samt en konkret beskrivelse av hjälpens karaktär med godkännande av den lokala ledningen. Med detta betyder det att både brukaren och hjälppersonalen kommer att ha ett mer väldefinierat handlingsrum (a.a). Det går att se skillnader i synen på sexualitet i Danmark jämfört med Sverige i och med dessa riktlinjer. Dels för att danska myndigheter har valt att diskutera ämnet och dessutom tagit fram riktlinjer för personal att förhålla sig till. Dels för att svenska Socialstyrelsen inte har tagit fram några liknande riktlinjer för personal och för att ämnet inte diskuteras i material som allmänheten kan ta del av från Socialstyrelsen som behandlar ämnet livsförhållanden för individer med funktionshinder. I Socialstyrelsens Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS nämns inte sex och sexualitet, inte heller i Socialstyrelsens Levnadsförhållanden för personer med omfattande funktionshinder. En studie om 12

13 livsvillkor för LSS personkretsgrupp3 (1997a), eller i Handikappreformen (1997b). 2.5 Aktörer som vill förändra diskursen om funktionshinder och sexualitet I Helsingborgs Dagblad publicerades den 27 november 2010 en artikel med rubriken Vi är också sexuella varelser. Artikeln handlar om Veronica Svensk som just nu åker Sverige runt där hon erbjuder kurser samt föreläser om kärlek, relationer och sex. Artikeln handlar om det projekt som Veronika Svensk leder som heter En hemlighet känd av många, som är på uppdrag av Förbundet Unga Rörelsehindrade. Syftet med projektet är att bryta den tabu som råder kring sex och funktionshinder. I artikeln säger Veronica att det behövs en debatt som inte handlar om assistentens behov utan där vi istället behöver börja diskutera om varför individer som har funktionsnedsättning inte ses som sexuella varelser. I artikeln står det att Veronika denna vår skall lansera en metodhandbok med konkreta tips på hur personliga assistenter och individer med funktionsnedsättning kan hantera knepiga situationer. I boken kommer det att gå att läsa om hur bilden på funktionshinder och sexualitet förändrats under tid. Men Veronica menar att det fortfarande är tabu när det gäller frågor som rör funktionshinder och sex. Hon menar att det är många som tror att det inte är möjligt att ha sex om man har ett funktionshinder. Veronica säger i artikeln att det som för andra kan tyckas som självklart, blir för en person med funktionsnedsättning en fråga om rätt till sin egen kropp och sina egna behov. Detta eftersom det är svårt att veta var gränsen går för assistenter (a.a). Att det skrivs artiklar i media om ämnet och att det uppmärksammas är ett symptom på att en förändring i synen är på väg att ske. Ett företag som etablerat sig på den svenska marknaden för att driva frågor om funktionshinder och sexualitet är Spicy Mate (www.spicymate.se). Detta eftersom företaget erbjuder privatpersoner, anhöriga och företag utbildning i sexualitet och funktionsnedsättning. Spicy Mate har även arbetet med att ta fram personalriktlinjer för bland annat assistansbolag. Tillsammans med hjälpmedelsinstitutet har företaget tagit fram sexhjälpmedel anpassat för en rad funktionshinder (a.a). 13

14 KAP 3: TIDIGARE FORSKNING I detta avsnitt redogörs det för tidigare forskning som gjorts på temat funktionshinder och sexualitet. Koncentrationen kommer i studien att vara material som rör skandinaviska länder. Detta eftersom syftet med studien är att undersöka synen på och funktionshinder och sexualitet i Sverige. 3.1 Unga med utvecklingstörning och sexualitet Löfgren-Mårtensson (2003) har forskat i området unga med utvecklingsstörning och sexualitet. Hennes studie visar att omgivningen har stor betydelse för unga personer med utvecklingstörning i deras skapande av en sexuell identitet. Detta eftersom det är deras föreställningar om sexualitet och utvecklingsstörning som påverkar hur skapande yttrar sig. Resultatet i hennes studie visar att personal och anhöriga ofta uppmuntrar vänskapsrelationer före kärleks- eller sexualitetsrelationer och i de fall då unga lever i en parrelation är ofta personal och anhöriga inblandade i relationerna och värderar kvaliteten på förhållandet. Studien visar att personalen upplever att det är svårt att veta hur de skall förhålla sig till de ungas sexualitet, dels för hur de skall förhålla sig till den unge och dels hur de skall förhålla sig till anhöriga. Stor osäkerhet skapas i dessa situationer eftersom det inte finns några klara regler kring förhållningssätt och bemötande för personal i hur de skall hantera personer med utvecklingsstörnings sexualitet. Löfgren-Mårtenssons resultat visar att sexuella uttryck hos ungdomar med utvecklingsstörning ofta uppfattas som onormala eller annorlunda och att det finns en vi och dem syn hos personal och anhöriga. En orsak till detta är att privatlivet ofta är obefintligt för många av de unga, och att deras sexuella handlingar visas i områden som kan ses som mer offentliga än vad det annars brukar ske inom. Majoriteten bland de sexuella handlingar som sker bland de unga med utvecklingsstörning sker mellan personer av motsatt kön. Studiens observationer visade att homosexualitet eller homosexuella handlingar ofta tolkades som vänskap eller felriktade uttryck och därför korrigerades av personal och anhöriga. 3.2 Studie om kvinnor med ryggmärgsskador En studie om sex för kvinnor med ryggmärgsskador gjordes av Personskadeförbundet RTP (Kreuter, Taft, Siösteen & Biering-Sørensen, 2010). I denna studie står det att sexualitet är en grundläggande aspekt av en människas välmående och att det därför bör vara ett ämne som diskuteras vid rehabilitering av en ryggmärgsskada. Deras studie visar att mer än 60 procent av de kvinnor som deltog i studien inte hade fått någon information om sex och samlevnad under deras sjukhusvistelse. I studien medverkade 532 nordiska kvinnor och studien visade också på att det är viktigt att anpassa information och rådgivning om sex och samlevnad utifrån varje enskild kvinna. Majoriteten av de som deltog i studien hade ingen eller nedsatt känsel i underlivet. Men trots detta kunde nära hälften av dem få orgasm ändå. I studiens kontrollgrupp kunde 84 procent av kvinnorna få orgasm. Flera av de deltagande kvinnorna med nedsatt känsel i underlivet uppgav att de genom att fantisera samt att tänka på hur sex var före olyckan kunde kompensera för den förlorade känseln medan andra menade att längre förspel och mer stimulering av klitoris hjälpte dem att få orgasm. Deras 14

15 studie visade att de flesta kvinnorna som deltog fortsatte att vara sexuellt aktiva efter olyckan. Studien visar också att det finns lite forskning samt att lite uppmärksamhet ges åt kvinnor med ryggmärgsskador. Studien menar att det är viktigt att även sexualitet inkluderas i rehabiliteringen för att uppnå ett så bra välmående som möjligt (a.a). 15

16 KAP 4: METOD OCH TEORI I detta kapitel redogörs för vilka val av metoder som används för att besvara syfte och frågeställningar samt val av material. Även en redogörelse för val av teori återfinns i detta kapitel då diskursanalys även används som metod. För att kunna använda mig av diskursanalys som teoretisk ansats krävs en beskrivning för vad ett socialkonstruktiviskt perspektiv innebär eftersom diskursanalysen bygger på den. Inom socialkonstruktivismen finns ingen objektiv sanning/kunskap vilket innebär att en rad tolkningar ur olika perspektiv lämpar sig bra i en studie om funktionshinder och sexualitet. 4.1 Tillvägagångssätt Denna studie har en kvalitativ forskningsmetod. Insamlingsmetoden består av två tillvägagångssätt. Den ena är insamling av teoretisk karaktär och består av en genomgång av litteratur, tidigare forskning, lagstiftning samt rapporter som berör ämnet funktionshinder och sexualitet. Syftet med studien är att undersöka hur synen på sexualitet och funktionshinder ger uttryck i Sverige bland de som arbetar med individer med funktionshinder samt personer med funktionshinder i Sverige. Eftersom en metod är diskursanalys kommer även studien att innehålla tidningsartiklar, informationsblad och annat material för att visa hur diskurser om funktionshinder och sexualitet ser ut i Sverige. Det andra tillvägagångssättet var det empiriska underlag som insamlats. Mitt empiriska underlag består av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar med frågor som rör individer med funktionshinder. Teman för dessa intervjuer utgick från frågeställningarna och rörde synen på sexualitet hos individer med funktionshinder ur informanternas synvinkel. Internetobservationer utfördes även på internetforumet som är en mötesplats för individer med funktionshinder. Dessa observationer utgick från samma teman som använts i intervjuerna, det vill säga funktionshinder och sexualitet. De personer jag valt att intervjua arbetar som personlig assistent eller med frågor som rör individer med funktionshinder. Denna avgränsning beror på att ingen etisk prövning sker av studier på grund och avancerad nivå. I kvalitativa studier är flexibiliteten hög i jämförelse med kvantitativa studier samt att resultaten grundar sig på ett litet antal individer och med ett stort antal variabler (Robson, 2002). I halvstrukturerade intervjuer används några bestämda teman och frågor (Kvale, 1997). Denna intervjuteknik ger mig som forskare möjlighet att ställa följdfrågor samt ändra frågornas ordningsföljd. I Robson (2002) använder författaren sig av två begrepp, nämligen reliabilitet samt validitet. Reliabilitet i kvalitativa studier innebär att forskaren bör vara grundlig, noggrann och ärlig. Ett bra sätt att som forskare visa detta på är genom att dokumentera allt som görs. Validiteten i kvalitativa studier handlar om att, utifrån sin undersökning, kunna tolka det som var avsett att ta reda på. Här blir det viktigt att som forskare kunna koppla den valda teorin med sin insamlade empiri. I studien har jag valt att kommentera och motivera varför jag valt att ta med de material jag använt mig av. Eftersom jag använder mig av diskursanalys som analytisk metod kommer resultatet att bestå av många citat. Detta eftersom informanternas ordval är av intresse och att känslan av i vilket sammanhang de uttrycktes i bevaras. Som 16

17 tidigare nämnts har jag använt mig av internetobservationer där diskussionerna på forumet styrt vad personer valt att skriva och därför anser jag att det är mer intressant att delge deras kommentarer i citatform. 4.2 Socialkonstruktivism Eftersom diskursanalysen uppkommit ur den socialkonstruktivistiska skolan, blir det viktigt att först förklara vad som menas med socialkonstruktivism. Socialkonstruktivismen ställer sig kritiska till objektiv kunskap och menar istället att kunskap samt verkligheten konstrueras och omformas i olika sociala samband. Det vi anser vara vår verklighet och våra sanningar skapas enligt socialkonstruktivismen genom dagliga interaktioner människor emellan. Det är också genom dessa sociala processer som normer skapas. I olika samhällen blir vissa beskrivningar och konstruktioner av världen och verkligheten norm, då andra diskurser utestängs. Det socialkonstruktivistiska perspektivet betonar också att all kunskap är kulturellt och historiskt betingad och att diskurser är produkter av den specifika kontext som de uppstått ur (Barlebo Wennerberg, 2001). Utifrån detta perspektiv är sex och sexualitet en social konstruktion som skapats ur det historiska och kulturella sammanhang det befunnit sig i. Därför blir samhällets syn på funktionshinder och sexualitet avgörande för hur möjligheten ser ut att uttrycka sin sexualitet. Det är utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv jag har valt att förstå sexualitet och funktionshinder och har analyserat mitt insamlade empiriska material utifrån detta synsätt. 4.3 Diskursanalys En diskurs kan beskrivas som ett bestämt sätt att förstå och tala om världen (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Tidigare redogjorde jag för att diskursanalysen uppkommit ur socialkonstruktivismen. Ordnade sociala konstruktioner bildar en diskurs vilket innebär att en diskurs är föränderlig över tid och rum samt i vilken historisk och kulturell kontext den befinner sig i. Genom de olika diskurserna formar vi sanningar om verkligheten och detta inbringar en mening och förståelse för vår omvärld. Språket är av stor vikt i en diskurs och det blir därav viktigt att reflektera kring vad som sägs och hur det sägs i diskursen (Börjesson, 2003). Beroende av normer kommer vissa diskurser att vara mer dominerande än andra. Diskursanalysen syfte är att ta reda på vilka sanningar som ligger bakom en diskurs samt varför just den bilden av verkligheten kommit till (Winther Jørgensen & Phillips 2000). 4.4 God eller dålig sexualitet? Tidigare i studien redogjordes för socialkonstruktivismen och hur sex och sexualitet kan skapas. Antropologen Rubin (1984) bygger sina tankar utifrån detta synsätt och menar att sex och sexualitet alltid är politiskt och påverkad av vår historia. Rubin menar att vi gör och tänker om sexualitet utifrån heteronormen 8 samt bestämmer vilka sexualiteter som anses som bra och vilka som anses som dåliga. Dessa uppfattningar om sexualitet grundar sig ofta i hur vår historia sett ut 8 Heteronorm beskrivs enligt RFSL på följande sätt: I samhället förutsätts det att du är intresserad av personer av motsatt kön. Det förutsätts att det kön som du ser ut att tillhöra också är det som du känner dig som. 17

18 där religiösa och essentialistiska 9 uppfattningar ofta satt sin prägel på denna syn. I dessa uppfattningar förknippas ofta sexualitet som något syndigt och som något som endast skall ske i reproduktiva syften. Inom västerländska kulturer har sex uppfattats som något farligt och destruktivt och som därför också behöver regleras. Detta har skett genom exempelvis lagar samt normer för att skydda den enskilda individen från dessa faror. Rubin menar att det också finns en tydlig hierarki inom sexualitet där vissa typer av sexualiteter och former av sex är ansedda som mer acceptabla än andra. Denna hierarki illustrerar Rubins genom figuren nedan. De som står innerst i cirkeln är det som anses som normalt, bra, naturligt och som accepterad sexualitet medan det som står i den yttre cirkeln anses som dålig, onaturlig och onormal sexualitet. Figur 2 Figur 2: Den sexuella värdehierarkin. (Rubin 1984, s. 160) I den inre cirkeln: Bra, normalt, naturligt, välsignad sexualitet I den yttre cirkeln: Dålig, onormal, onaturlig fördömd sexualitet 9 Enligt Nationalencyklopedin beskrivs essentialism så här: [ ] Mer vardagligt används ordet essentialism inom olika områden för att beteckna uppfattningen att någon speciell egenskap inte bara tillfälligt är förknippad med en viss typ av objekt, utan att egenskapen i fråga tillhör objektets natur. Att vara essentialist när det gäller exempelvis skillnader mellan manligt och kvinnligt tänkande innebär att man menar att sådana skillnader är oupplösligt förknippade med könet och att de ingår i mannens resp. kvinnans natur de beror inte på t.ex. kulturellt betingade omständigheter. 18

19 Heterosexuell Gift Monogam Fortplantningssyfte Icke kommersiell I parrelation Inom samma generation I det privata Ingen pornografi Enbart med kroppar Vaniljsex Homosexuell Inte inom ett äktenskap Promiskuöst Inte i fortplantningssyfte Kommersiell Ensam eller i grupp Över generationsgränserna I det offentliga Med pornografi Med föremål Sadomasochism Rubins figur ovan är snart 30 år gammal och vissa förändringar har skett sedan den gjordes. Med utgångspunkt från Rubins tankar och figuren ovan är det lätt att förstå hur funktionshinder och sexualitet länge ansätts som ett tabubelagt ämne som inte diskuterats. Med ett funktionshinder och dessutom som ickeheterosexuell blir det ännu svårare att uttrycka sin sexualitet. I min analys kommer jag att använda mig av Rubins tankar om god och dålig sexualitet. I tidningen Arena (30/ ) presenterar en av skaparna, Robert McRuer cripteorin. Likt queerrörelsen skapades denna teori genom att en marginaliserad grupp bestämde sig för att återerövra och omvärdera ett ord som tidigare använts för att kränka och marginalisera dem. Denna rörelse har valt att återerövra och omvärdera ordet crip. Crip eller det svenska ordet krympling har länge använts som ett kränkande ord men även som ett ord präglat av känslor som medlidande. McRuer menar att problemet med känslor som medlidande är att förakt alltid finns med som en underton. Detta förakt internaliserar ofta individer med funktionshinder till självförakt. Själva ordet crip menar McRuer pekar direkt på det som döljer sig bakom medlidandet, nämligen en förolämpning som används för att nedvärdera och förminska. Syftet med förolämpningen är att tala om för den funktionshindrade att de är mindervärdiga, äckliga, att den här världen inte är till för dem samt att de aldrig kommer att bli normala. McRuer (2005) menar att det cripteorin skulle skapa är ett komplement till dagens forskning om funktionshinder som framförallt är mer flytande, kritiskt och prövande identitetsbegrepp. Likt queerteorin 10 handlar cripteorin inte om att förenas kring en redan befintlig identitet utan istället om att öppna möjligheter och ge plats åt nya sätt att vara och identifiera sig som. Cripteorin har utvidgats från att röra individer med rörelsehinder till att innefattas av individer med kognitiva funktionshinder, synskador och hörselskador. Enligt cripteorin skall blicken vändas utåt mot omgivningen och inte inåt mot den egna gruppen. Cripteorin ser på omvärlden och mot de hierarkier som strukturerar samhället på alla nivåer. Enligt McRuer (2005) befinner sig cripteorin i en utvecklingsfas men har några principer som vuxit fram ur motståndet mot uteslutande och fasta identitetsbildningar. En av dessa är att cripteorin gör motstånd mot viss form av identitetspolitik, den som sätter gränser och vidmakthåller hierarkier genom att tänka och beskriva vissa sätt att tänka på som mer representativa för gruppen. Cripteorin ger oss en alternativ teori om sex och är därför ett användbar för att förstå funktionshinder och sexualitet. 10 Queerteorin beskrivs på Nationalencyklopedin såhär: samlingsbenämning på teoretiska perspektiv för att analysera sexualitet som relationer, identiteter, strukturer och värderingar vilka är historiskt betingade. Exempelvis ifrågasätter queerteori sexuell identitet som en personlig egenskap och som grund till politiska rörelser. Fenomenen "heterosexualitet", "homosexualitet", "kvinna" och "man" betraktas som relationer mellan olika slags socialt konstruerade sanningar, begär och maktförhållanden. 19

20 4.5 Val av informanter I studien har personer som arbetar inom områden som rör studieområde intervjuats. Personerna som intervjuats är både män och kvinnor i åldrarna år. Intervjuinformanter är alla bosatta i södra Sverige. Studien består även av internetobservationer på forumet Dessa informanter är bosatta runt om i hela Sverige och deras riktiga namn kommer inte att nämnas i resultatet. Två av de personer som intervjuats arbetar på företaget Spicy Mate. Jag har fått tillåtelse av informanterna att använda mig av deras riktiga namn men har valt att ge personerna fiktiva namn. Båda informanterna kommer att få kvinnonamn för att det inte skall gå att identifiera vem som sagt vad. Eftersom båda informanterna från Spicy Mate arbetar med frågor om funktionshinder och sexualitet går det att ta reda på vilka informanterna är. Greta har arbetat med hjälpmedel i tre år. Hon har en CP-skadad son och därför varit i kontakt med hjälpmedel under fler år än hon varit yrkesverksam inom området. För två år sedan började arbetet med att starta upp Spicy Mate. Sonens CP-skada ledde till diskussioner kring hur han skulle kunna hantera sin sexualitet den dagen det blev aktuellt. Detta ledde till att Greta med sin partner började leta efter hjälpmedel framtagna för individer med funktionshinder och hittade att det inte fanns mycket vilket ledde till att de startade upp företaget. De gick ihop med hjälpmedelsteknik Syd och där träffade de Anita. Anita har arbetat inom hjälpmedelbranschen i 30 år främst med sängar och sedan jobbat på hjälpmedelsteknik i fem år och tillsammans med Greta i ett och ett halvt år. På grund av Anitas långa erfarenhet inom branschen har hon också fått ett stort kontaktnät och har på så vis kunnat skapa kontakter på platser som annars hade varit svårt, bland annat med Orupssjukhusets rehabiliteringsmedicinska klinik dit individer som råkat ut för ryggmärgsskador hamnar och även har hand om frågor som sexualitet. Företaget arbetar bland annat med att ge utbildningar till exempelvis assistansbolag, brukare, personal och anhöriga om ämnet sex/sexualitet och funktionshinder. De hjälper även assistansbolag att ta fram riktlinjer för sin personal gällande funktionshinder och sexualitet. De erbjuder även tips och råd om sexhjälpmedel och arbetar tillsammans med hjälpmedelsinstitutet. Jag har även intervjuat Amanda som egentligen heter något annat. Idag arbetar hon som personlig assistent. Hon är 23 år och har jobbat inom vården sedan hon tog studenten. Först jobbade hon inom äldreomsorgen men har sedan två och ett halvt år sedan jobbat som personlig assistent. Amanda har gymnasieutbildning men inte inom vård och har ingen annan utbildning inom området. Jag har även intervjuat Maja ansvarig ledare och projektledare inom Aktiva Tjejer samt språkrör inom Barn och Ungdomsassistans i Malmö. Jag har fått ett samtycke att även nämna denna informants namn men har valt att istället kalla henne för Maja. Maja är 26 år, öppet bisexuell och lever och bor i Malmö. Hon sitter i rullstol efter en trafikolycka för 11 år sedan då hon bröt ryggen. När Maja arbetar inom Aktiva Tjejer arbetar hon med barn, unga och vuxna med olika former av funktionsnedsättningar, både fysiska, psykiska, cp-skador med mera. För att beskriva Aktiva Tjejers mål kort arbetar de bland annat med att stärka deltagarnas självkänsla, självförtroende, självbestämmande och självständighet. Aktiva Tjejer handlar om att våga synas, höras och våga ta plats på samhällets olika arenor. I projektet träffas tjejerna en gång i veckan för att utföra olika aktiviteter tillsammans, allt från idrott till andra sociala aktiviteter för att stärka det psykiska. Bland annat arbetar de mycket med inkludering och 20

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet

Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet 1 av 13 Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet Boken finns som pdf-fil: http://www.ungarorelsehindrade.se/images/stories/hemlighet/boken/boken.pdf Du kan fylla i och spara dina

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder Åsa Nilsson nilsson.asa@gmail.com Hälsopedagog med inriktning sexuell hälsa *********

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Syfte: Arbetet med tillgänglighet har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla människor är lika mycket

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision om att med barnens hjälp skapa fred i världen.

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer