Mänsklig rätt eller slumpmässig bedömning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mänsklig rätt eller slumpmässig bedömning"

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för Kultur och kommunikation Kandidatuppsats 15 hp Pedagogik med interkulturell inriktning C Höstterminen 2010 Mänsklig rätt eller slumpmässig bedömning - En kvalitativ vinjettstudie av berättigande till personlig assistans Av: Lejla Kemura Handledare: Farhad Jahanmahan 1

2 Department of Culture and Communication Södertörns University Bachelor thesis Autumn term 2010 Mänsklig rätt eller slumpmässig bedömning - En kvalitativ vinjettstudie av berättigande till personlig assistans Human rights or random assessment - A qualitative vignette study of eligibility for personal assistance By Lejla Kemura Abstract An LSS officer s activities are governed by laws and regulations and it has great power in influencing the individual's situation when reweaving its case. Officer s actions have effects on the applicant and it can use its power and not look after the individual's best. Its interest can lie in community and his own position. This study deals with the officers ways to assess and officers in it are working for two different municipalities in Sweden. The purpose of this study is to determine if the assessment of the right to personal assistance is consistent with what the law stipulates. The intention is to find out whether it differs between different officers, that is, if the various municipalities relate to the same principles. If municipalities do not consider the same premises, there is a risk that the individual does not get the help that it needs. For this topic I used a vignette study, which aims to find out how people are reviewing different situations. Informants may have access to one or more hypothetical situation and were asked to answer questions and talk about how they appreciate the situation. In this study, the different municipalities gave different rulings. Keywords: Disabilities, stroke, LSS, officer, personal assistance, SoL 2

3 Innehållsförteckning Förord... 4 Begreppsdefinitioner... 5 Bakgrund... 5 Historisk återblick... 5 Införandet av LSS... 6 Bestämmelser inom LSS... 7 Rätten till insatser... 8 SoL Tidigare forskning Interkulturell pedagogik och LSS Problem, syfte och frågeställningar Problem Syfte Frågeställningar Teori Metod Problematik kring intervjuvalet Avgränsningar Genomförande Reflexivitet Resultat Analys Avslutande sammanfattning Förslag till fortsatt forskning Referenslista

4 Förord Jag uppmärksammade mig för detta område när jag började arbeta som personlig assistent till en medelålders man med stora funktionsnedsättningar. Det var då jag för första gången hörde och kom i kontakt med LSS lagstiftningen och fick se vilka prövningar en person med funktionsnedsättningar fick ställas inför i sin vardag. Via mitt arbete som personlig assistent har jag sett både personen med funktionsnedsättningar och dennes familjs situation med utgångspunkt i LSS. Jag insåg deras behov av samhället och upplevde att en handläggare har en stor påverkan på människor med funktionsnedsättningar. De personliga erfarenheterna gjorde mig nyfiken på handläggares sätt att arbeta på och jag blev intresserad av att titta närmare på bedömningen av den enskildes rätt till assistans. Det har varit väldigt intressant att göra denna studie och har lärt mig väldigt mycket. Jag vill passa på att tacka mina informanter för deras bidrag till denna studie. Ännu ett tack vill jag ge till min bror, Mirza, som har varit ett stort stöd och gett mig uppmuntran när jag behövde den som mest. Lejla Kemura,

5 Begreppsdefinitioner Med den enskilde menas den funktionshindrade, såsom mina informanter kallade dem. Jag har valt att kalla dessa för denna term, eftersom jag vill se varje människa för vad den är, och inte dess funktionsnedsättningar. Ett funktionshinder är att personen i fråga är begränsad i relation till dess omgivning på grund av dess funktionsnedsättningar. Detta kan exempelvis vara svårigheter i dess liv som hindrar denne från att leva ett liv som alla andra. Jag har dessutom valt att skriva funktionsnedsättning, snarare än funktionshinder, då jag nämner den enskilde. Detta för att jag vill se personen utifrån behoven. Undantag görs vid beskrivning av personkretsen, vid LASS samt SoLs definitioner eftersom jag då refererar till vad som står i deras skildringar, samt i resultatdelen då jag citerar mina informatörer, det vill säga handläggare. Ordet handikapp är en term som har avstyrkts (Socialstyrelsen, 2010), men kommer att användas inom rubriken Bakgrund på grund av de historiska begreppen, samt under en av frågorna under mina frågeställningar. Bakgrund Historisk återblick I försök att skapa en indelningsgrupp för personer som hade olika funktionsnedsättningar och därmed inte kunde delta i samhället som alla andra, introducerade man i mitten av 1900-talet begreppet handikapp. Denna indelning skulle hjälpa införandet av stödåtgärder (Gustavsson & Szönyi, 2004). Synen på vården av de funktionshindrade förändrades och avgörande för denna omställning v ar normaliseringsprincipen som i Sverige introducerades av Bengt Nirje. Denna normaliseringsprincip innebar att de funktionshindrade skulle ha levnadsförhållande som så mycket det var utförbart var lik levnadsförhållandet i det övriga samhället. Även om samhället uppmärksammade livsvillkoren för denna grupp visste ingen egentlig begreppsförklaring av ett normalt liv (Nirje, 2003). Under talet skulle samhället rätta sig efter sig efter de handikappade. Vid århundrades slut startades en protest mot hållningen gentemot de funktionshindrade. Det ansågs att de olika ansatserna i samhället behandlade dessa som omyndighetsförklarade där de funktionshindrade inte skulle veta vad som var bäst för dem. De 5

6 funktionshindrade ansåg sig själva veta bäst hur de vill leva och ville själva bestämma över sina liv. Många tog därför stort avstånd från normaliseringsprincipen (Askheim, 2004). Införandet av LSS År 1994 var ett bra år för människor med funktionsnedsättningar, eftersom det var då personlig assistans som stöd till dessa människor som är i behov av stöd, infördes. Personlig assistans är en av insatserna i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och justeras även i Lag om assistansersättning, LASS. Vid införandet av personlig assistans las det tonvikt på att människor med funktionsnedsättningar skulle genom påverkan av hur stödet utformades, få makt över sina liv och få leva ett liv som människor utan funktionshinder, där deras handikapp inte skulle vara ett hinder (Regeringskansliet, LSS och LASS, 2010). När den svenska handikappspolitiken utformades år 1994, blev personlig assistans en lagstadgad rättighet (SOU 2008:77). Människor vars funktionsnedsättningar hindrar denne från att klara sin vardag kan ha rätt till personlig assistans. Detta innebär att denne har personliga assistenter, vilka de får själva välja, som hjälper till under mindre eller större delen av vardagen, allt beroende på hur stor nedsättningen är. Rätten till assistans regleras i två lagar; LSS (1993:387) och LASS (1993:389). LSS är en lag om service och stöd till vissa funktionshindrade, medan LASS reglerar den statliga assistansersättningen som är avsedd för att täcka en del av kostnaden för personlig assistent (Bengtsson & Gynnerstedt, 2003). Lagen (1993:378) om stöd och service till vissa funktionshindrade innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service åt personer 1. med utvecklingsstörning eller autism och autismliknande tillstånd 2. med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättning som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. (Bergstrand, 2005, s. 12) 6

7 Bestämmelser inom LSS LSS inkluderar alltså inte alla personer med funktionshinder. Den som ska få ta del av insatserna som anges i lagen måste ingå i personkretsen som i 1 preciseras i tre punkter; I personkrets ett uppges personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande befinnanden. Här står det att det med utvecklingsstörning menas en intellektuell funktionsnedsättning som infallit under personens utvecklingsperiod, före 16 års ålder. Med autism och autismliknande befinnanden menas barndomspsykos där det handlar om en personlighetsstörning som är mer djup och framträder före 7 års ålder. Störningen uttrycker sig i sociala och känslomässiga avvikelser och i språksvårigheter. Detta anses vara ett livslångt funktionshinder. I personkrets två ingår människor med funktionshinder som är begåvningsmässiga, som de har fått efter en hjärnskada i vuxen ålder. Hjärnskadan ska i detta fall ha uppkommit genom yttre våld, till exempel genom olycksfall eller sjukdom, hjärnblödning etc. Här tillhör dock inte personer vars befinnanden har förorsakat begåvningshandikapp såsom demens och inte heller personer med sjukdomar som är en följd av missbruk. I personkrets tre ingår personer med andra bestående fysiska eller psykiska funktionshinder. Dessa hinder är stora och är orsak till stora svårigheter i det dagliga levnadssättet. Dessa personer är i stora behov av stöd eller service. Inom denna punkt åsyftas samtliga; barn, ungdomar och vuxna. Dessa ska ha långvariga habiliterings- och rehabiliteringsbehov. Om personens funktionshinder beror på missbruk och har stora svårigheter i det vardagliga livet och till följd av detta har enorma behov av stöd eller service, till följd av missbruket eller inte, innefattas den av lagen. Detta gäller också personer med psykiska störningar som är varaktiga, där yttringarna leder till nedsättningar i psykiska och fysiska funktioner. Lagen gäller inte om funktionshindret beror på normalt åldrande, dock kan funktionshindret uppenbara sig i hög ålder utan att det har en anknytning till åldrandet, exempelvis vid en olycka. Personen kan i detta fall ingå i personkretsen. Viktigt att nämna är att det inte finns någon bestämd åldersgräns i LSS. 7

8 Med funktionshinder menas i lagen medfödda eller inte, psykiska eller fysiska, vare sig de beror på grund av skada eller sjukdom. Hindret innebär begränsning som gör att personen i fråga till följd av en sjukdom eller skada inte kan utföra en aktivitet på det sätt som anses normalt. För att inkluderas av lagen ska funktionshindret vara stort, med vilket menas att den ska starkt påverka flera viktiga livsområden samtidigt. Det innebär också att personen ska vara osjälvständigt utan hjälpmedel eller ha regelbundet krav av en annan persons hjälp för att klara av det dagliga livet i boendet, att förflytta sig, ta emot information, på arbetet eller utbildningen etc. Funktionshindret ska också vara omfattande och betydande. Med den förstnämnda menas att personen i fråga ska ha dagliga behov av särskilt stöd eller service. Den andra innebär att hindret ska vara stort och bestående. Den ska vålla hinder för personen i det dagliga levnadssättet (Bergstrand, 2005). Funktionshindrade personer med stort och bestående funktionsnedsättning som behöver hjälp med hygien, måltid, att klä på och av sig, att kommunicera med andra utgör det huvudsakliga till att ha rätten till biträde av personlig assistent eller stöd till skäliga kostnader för sådan assistans (Bergstrand, 2005, s. 25). Den personliga assistansen ska stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Rätten till insatser Insatserna för särskilt stöd och särskilt service: 9 1. Rådgivning och personligt stöd som ställer krav på särskilt kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till rimliga kostnader för assistans. Detta gäller personer under 65år och om de själva inte kan motsvara de huvudsakliga behov som är hjälp med måltider (intagande av föda), hygien, på/avklädande och behov av annan hjälp som kräver detaljerade kunskaper om den enskilde eller behov av hjälp med att kommunicera med andra. Om behovet av personlig assistans är över 20 timmar per vecka går fallet vidare till Försäkringskassan där en ansökan sker enligt LASS, lagen om assistansersättning. Är den sökandes behov mindre än 20 timmar per vecka vänder man sig till Biståndsenheten. 8

9 3. Ledsagarservice, som är till för den som behöver hjälp med att komma ut på fritidsaktiviteter eller för att kunna delta i samhällslivet. Detta gäller dock inte den enskilde som bor på gruppbostad eller korttidsvistelse. 4. Biträde av kontaktperson. Kontaktperson är ett stöd som inte är professionellt och denna måste inte ha formell yrkeskompetens. 5. Avlösarservice i hemmet, vilket innebär att en person kommer hem till familjen och ger omvårdnad till den enskilde. 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet som den enskilde kan få, för att byta miljö och på samma gång ge anhöriga tillfällen att få avlastning. Detta kan ges på korttidshem, hos en stödfamilj eller i form av lägerverksamhet. 7. Korttidstillsyn som är för skolungdom över 12 år utanför deras hem och sker i samband till skoldagen samt under lov. 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service. Detta gäller barn eller ungdomar som inte kan bo hos sina föräldrar. Familjehem går ut på att barnet bor hos en annan familj än sin egna. 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Personal är tillgänglig för att ge de boende det stöd de behöver. Insatsen prövas individuellt. 10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar sysselsättning och inte utbildar sig. Personer som ingår i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskilt service enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt (Bergstrand, 2005, sid. 20). Personer som ingår personkrets 1-3 har rätt till insatser, enligt Rätt till 9 10 har endast personer som ingår i personkrets 1 och 2. Rätten till en viss insats enligt LSS betyder inte automatisk rätt till övriga insatser. Att tillhöra en av personkretsen medför inte att alla insatser skall beviljas. Personer som ingår i personkretsen har rätt till insatser enligt 9 under antaganden att dessa vill ha insatsen, att dessa behöver en sådan insats och att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Alla avslag måste motiveras och personen i fråga har rätten att överklaga. Avslaget ska bero på att den sökande inte tillhör personkretsen, att denne inte har behov av insatsen eller att sökandet får de facto sina behov 9

10 tillgodosedda på annat sätt (Bergstrand, 2005). Insatserna ska ha ett avtryck med största syftet att likaledes den som har betydande funktionsnedsättning i största möjliga grad skall kunna bo självständigt och arbeta som andra. SoL Personer med väsentliga funktionshinder har oftast inte allt som är självklart för andra människor. Socialtjänstelagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) gäller personer med stora funktionsnedsättningar. Insatser från dessa två har inte räckt för att skapa levnadsförhållanden som är jämförbara med andra människor och LSS är en viktigt lag som fullständigar och träder in när annan lagstiftning, såsom SoL och HSL, inte räcker till för att försäkra den enskilde goda levnadsvillkor (Bergstrand, 2005). SoL har som mål att se till att människor med funktionsnedsättningar, vare sig dessa är psykiska eller fysiska, ska kunna vara delaktiga i samhällets samvaro och leva som andra. SoL är likaså skyldig att informera om vilka insatser den enskilde har rätt till, med stöd av socialtjänstelagen och LSS. Socialtjänstelagen gäller i första hand personer under 65 år eller för personer vars funktionsnedsättning inte är åldersrelaterat. Denna ska bidra till att den sökande får bo på ett sätt som är lämpat till dess behov av stöd, genom att bland annat ordna bostäder med särskilt stöd. SoL ska dessutom bidra till att den sökande får en meningsfull verksamhet (Bergstrand, 2005). Tidigare forskning Tidigare forskning om personlig assistans har presenterats av bland annat Monica Larsson (2008) i hennes avhandling Att förverkliga rättigheter genom personlig assistans där hon undersöker på vilka sätt personlig assistans kan förverkligas för personer med funktionsnedsättning. Hon behandlar personlig assistans från och med införandet av det till hur den ser ut idag. Larsson har två synsätt på begreppet rättighet, där den ena är juridisk rättighet medan den andra är rättigheter såsom sociala mål. Hon skriver att om rättigheten är lagstadgat betyder det att individen kan ha rätt till den om vissa kriterier uppfylls, men om det är ett socialt mål kan det bara vara något som kan uppnås, ingenting någon har rätt till. Med rättighet syftas det att alla ska ha rätt till ett liv som är likställig. Personer med funktionsnedsättningar ska ha 10

11 sådant stöd som gör att deras blir likvärdigt som om de inte skulle ha nedsättningen. Personlig assistans är utformad som en juridisk rättighet, men Larsson påpekar ändå att utformningen av den inte är en garanterad hållbar. Allt sedan rättigheten infördes 1994 i LSS har den förändrats och reducerats. Hon menar att den med stor sannolikhet kommer att reduceras ännu mera. Enligt hennes studie kommer LSS kommittén i sitt slutbetänkande att föreslå att staten ska spara tre miljarder på stödformen personlig assistans (Larsson, 2008). LSS-handläggare granskar varandra är en rapport som har gjorts av Ritva Gough (2005). Rapporten visar hur LSS handläggare i Kalmar län inom använder en speciell metod, vilket innebär att de gör kontroller av varandras arbete. Denna granskning är till för att förbättra arbetet och utväxla erfarenheter inom yrket. Dessa handläggare möts vartannat år och använder en manual med frågor. Resultatet ska sedan visa vad som kan förbättras, även om det sedan är upp till varje enskild kommun ifall de ska genomgå dessa så kallade förfiningar. I artikeln Det gäller att hushålla med kommunens resurser - biståndsbedömares syn på äldres sociala behov skriver Katarina Andersson (2004) hur biståndsbedömarna slits mellan att vara organisationens representant och samtidigt se till den enskildes bästa. Enligt texten slits handläggarna mellan organisationens budget och klientens behov. Tidspressen och dåliga resurser påverkar situationen. Enligt förslag i SOU 2008:77 (Regeringskansliets hemsida) kommer det femte grundläggande behovet att plockas bort. Detta behov är enligt Försäkringskassans vägledning behov av annan hjälp som förutsätter i kunskaper om den funktionshindrade. Det femte grundläggande behovet finns till för att tillgodose den enskilde som har psykiska funktionsnedsättningar. Här tillämpas den enskilde som är fara för sig själv eller/och för andra. Går detta förslag igenom kommer personer med psykisk nedsättning att ha svårt att få assistans. Psykisk funktionsnedsättning syns oftast inte för den andre och då är det av stor vikt att den enskilde har en person som är där för en. Personen kan också ha epilepsi på grund av vilken denne kan behöva tillsyn och övervakning, i och med andningssvårigheterna. 11

12 Interkulturell pedagogik och LSS Två studenter på Göteborgs Universitet för institutionen för socialt arbete har gjort en kvantitativ studie kring LSS handläggare i Göteborg. Denna handlar om en precisering om yrkesrollen och studenternas syfte var att bland annat ta en närmare titt på yrkesrollen. De tittade dessutom på relationen mellan organisationen och relationer mellan andra yrkeskategorier. 92 personer deltog i studien med åldern mellan år 69 % av dessa hade Socionom examen. Deras synpunkt på handläggarna var att dessa hade en svårighet med att tolka lagstiftningen och att den kan vara svår att praktisera. Lagen visade sig vara svår att definiera och att ansvarsfördelningen var otydlig samt att det inte fanns skarpa gränser. I lagstiftningen finns ingen särskild regel om vilken utbildning som behövs för att arbeta med lagen och deras uppgifter i arbetet kan tyckas vara både suddiga och klara. Handläggaren får inte heller så mycket stöd från lagen om hur den skall skapa sin yrkesroll vilket kan skapa en otydlighet i kommuniceringen i arbetet. Studenterna såg dock inga tecken på dispyter inom organisationen och menade att handläggarna styrs av lagstiftningen och den kommunala riktlinjen. Samtidigt betraktade de att det är viktigt med fasta vanor och en fallenhet att förhålla sig till sin egen myndighetsutövande roll (Eklund, Karlsson- Kallas, 2007) Interkulturalitet betyder interaktion mellan olika sorts kulturer. Interkulturell pedagogik är ett sätt att sammansmälta olika kulturer, minoriteter och länder i en gemensam värld och få dessa att känna samhörighet sinsemellan. Mångfalden innefattar alltifrån etnicitet, sexuell läggning till funktionsnedsättningar (Lahdenperä, 2004). Accepterandet av mångfalden är viktig för allas rätt och likavärde. Människor med funktionsnedsättningar ska ha samma rätt till ett liv som är lika respektabelt som hos människor utan så kallade begränsningar (Larsson, 2008). Vad som kan tyckas är att en handläggare ska ha kunskap i sitt arbete och hur den ska bemöta olika människor. De behöver ett interkulturellt förhållningssätt för att kunna hitta rätt roll i rätt sammanhang. En LSS handläggare ska inte bemöta en person med funktionsnedsättningar och en person från sitt kontor på samma sätt. Under forskningens gång har det inte hittats några artiklar eller litteratur huruvida dessa handläggare har en utbildning med ett sådant synsätt. Det möjliga är att den interkulturella pedagogiken är något som inte varit aktuellt tidigare och att handläggarna inte råder över kunskap om den, vilket i sig kan ses som ett problem inom bemötandet av den enskilda och bedömningen av dess tillstånd. 12

13 Problem, syfte och frågeställningar Problem Det som uppmärksammas under den tidigare forskningen är att det finns ovissheter kring kommunernas sätt att arbeta på. Det är oklart hur de bedömer den enskildes fall och hur de tolkar LSS lagen. Alla kommuner ska enligt LSS lagen bedöma likartat, men problemet är dock att de inte verkar tolka LSS lagen på samma sätt. Om kommunerna inte bedömer enligt samma premisser, såsom tidigare forskning påpekar, är det ett problem för den som ska granskas. Risken finns att det enskildes fall bedöms som något lindrigare och att personen ifråga inte får den hjälp som den i själva verket behöver. Syfte Syftet med denna undersökning är ta reda på om bedömningen av rätten till personlig assistans stämmer överens med vad lagen stipulerar. Avsikten är att ta reda på om den skiljer sig åt mellan olika handläggare, det vill säga om olika kommuner förhåller sig till samma principer. Frågeställningar Frågor som jag vill gå igenom handlar om de olika kommunernas sätt att bedöma den enskilde. - När är man tillräckligt handikappad för att ha rätt till personlig assistans? handläggarens uppfattning om LSS - Vilka problem ställs en handläggare för inför bedömning till rätten av stöd? - Vad är avgörande inom förverkligandet av stöd såsom personlig assistans? 13

14 Teori Inom denna studie använder jag mig utav maktteorin, där maktens utförande i relationer beskrivs. Handläggarens frihet att handla på sitt sätt styrs av lagar och regler, och detta påverkar i sin tur den sökandes inflytande och makt. Franzéns syn på makt bygger på Foucaults maktbegrepp. Här ses makt som något vardagligt i varje relation, där makt verkställs och således leder samhället framåt. Med stöd av Franzén ses makt som ett subjekt som kan vara en person, grupp eller organisation med ett mål. Vid forskning av relationer, diskurser/värderingar kring hur något är som formar dessa och vilka medel som finns till handa i sin kontext, kan man få en möjlighet att begripa hur makt verkar i arbetet med individuella planer (Franzén, 2005). En diskurs är, enligt Franzén, ett system av mening och föreställning som kan innebära värderingar och hur någonting är. Många diskurser är självklara och därför tänker vi inte igenom dem. I och med det ger vi dem makt att påverka våra dåd och föreställningar. Ett exempel på hur resurser och relationer kan arbeta tillsammans är organisering, genom vilken maktrelationer varierar. Organisering kan användas för att skaffa sig makt och skapa ändringar, och fackföreningar och handikapporganisationer är två exempel. Det är antaget att den sistnämnda består av människor med funktionsnedsättning som har organiserat sig själva. Franzén beskriver maktens diskurser som utgör de diskurser som har mycket makt och inflytande över människor (Franzén, 2005). Enligt Birgitta Svensson (1993) finns makt överallt och skapas hela tiden. Hon nämner att utövning av makt är lika med strukturering av andra handlingsfält. Makt finns alltså inte, den utövas endast. Den går nerifrån uppåt, då utgångspunkten är den utsatta för maktutövningen. I Svenssons bok Bortom all ära och redlighet, Tattarnas spel med rättvisan (1993, sid 53) formuleras makten som den mångfald av styrkeförhållanden som är immanent/naturligt/medfött i det området där de driver sitt spel och som är grundläggande för ordningen; växelspelet, som genom kamp och oupphörliga konfrontationer omvandlar dem, förstärker dem, kastar om dem; stöden, som dessa styrkeförhållanden finner i varandra, så att de bildar kedja eller system, eller, i motsatt fall, rubbningarna, motsättningarna som isolerar dem från varandra; strategierna, slutligen, som de verkar genom och vilka allmänna mönster eller 14

15 utkristalliseringar i institutioner förkroppsligas i statsapparaterna, i formuleringen av lagen, i samhällets hegemonier... - Maktens allestädes närvaro; inte därför att den skulle ha förmånen att samla allt under sin okuvliga enhet, utan därför att den skapas i varje ögonblick. Maktrelationer beskrivs bara kunna uppstå då det finns motstånd, alltså där det finns konflikt och någon vill påverka någon annans handlande. Den kan utövas även om motståndet är svagt och kan ha till avsikt att hindra motståndet att samla sig. Det som också viktigt att nämna är att den moderna maktutövningen inte bygger så mycket på lagen, utan på normen. Normaliseringen går vidare än statens kontroll och arbetar på olika nivåer. En övergång från auktoritet och tvång till manipulation och övertalning förekommer. Makten grundas på en symbolisk manipulation och inte genom våld. Även statens sätt att utöva makt via lagen sker normativt. Den moderna maktutövningen bygger inte så mycket på lagen, som på normen, och ju effektivare makten legitimerar normen, desto tydligare blir avvikelsen. Normaliseringsmakten (andra bestämmer vad som är bäst för den med funktionsnedsättningen) står i motsatsställning till personlig makt eller makt utövad med lagens hjälp (Svensson, 1993, sid. 58). Eftersom makt inte kan synas i bokstavlig mening kan den ibland vara osynlig för oss. Beskrivningen som följer kan ge en enklare bild av hur makt kan brukas mot människan. Om A har makt över B kan denne få att den göra något som den inte skulle göra i vanligt fall. Aktörer som ingår i beslutprocessen är de som är centrala inom denna dimension. Makten som denna kan studeras genom att man tar en närmare titt på vilka som deltar, vilka som förlorar och vilka som lyckas driva igenom sin vilja. Denna typ av makt är synligt och i motsats till den finns den osynliga makten. Denna innebär att arbetsordningen kontrolleras, att frågor hindras från att komma upp. Detta leder till att deltagare hindras från att handla. Person A kan också utöva makt genom att få person B att göra något denne inte vill. Detta gör person A genom att påverka person B via övertalning, omformning eller genom att bestämma över dennes behov (Petersson, 1987). I detta fall kan det handla om en person med funktionsnedsättning som är beroende i förhållande till handläggaren, som i sig har stor makt att kunna påverka livssituationen för den enskilda. 15

16 Problemet som kan uppstå är att handläggaren utnyttjar sin makt och inte ser efter den enskildes bästa. Metod För att undersöka detta ämnesområde och på bästa möjliga sätt få svar på mina frågor, använde jag mig av en vinjettstudie. En sådan studie syftar till att ta reda på hur människor granskar olika situationer (Soydan, 2005). Studien går ut på att informatörer får ta del av en eller flera situationer som är hypotetiska. Sedan ombads dessa att svara på frågor utifrån beskrivningen samt berätta om hur de uppskattar situationen i fråga och hur de reagerar på den (Soydan, 2005). Kortare sagt är en vinjett en uppdiktad berättelse som bör vara så realistisk som möjligt och som också innehåller olika faktorer som forskaren menar är väsentliga när det gäller att bedöma en speciell situation. Vinjettstudien kommer ifrån den kvantitativa kunskapsteorin där kunskap bygger på siffror, men med tiden har forskare också börjat använda sig av öppna frågor, vilket har gjort att metoden även kopplats samman med kvalitativa studier (Jergeby, 1999). Personen i min studie är könlös, för att undvika möjlig könsdiskrimering, då kvinnan kan tänkas vara den som tar handom mannen och inte tvärtom. Jag gjorde mitt bästa för att göra en så neutral beskrivning av personen som möjligt. Med detta menar jag att etnicitet och andra kulturella beskrivningar som kan riskera att påverka bedömningen. Eftersom mitt syfte är att söka efter en helhetsbild av hur kommunerna fungerar och hur handläggarna lever upp till lagen inom personlig assistans medför det att jag också ställde intervjufrågor till dessa. Således använde jag mig av en kvalitativ undersökningsmetod. Kunskapen om varför bedömningen om personlig assistans fungerar på ett visst sätt ska hjälpa mig att förstå omständigheterna kring det (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2002). Allteftersom jag ville förstå en viss situation var detta någonting att gå på. På detta sätt kunde mina informatörer förmedla sina erfarenheter och all information med egna ord. Kvalitativ intervju innebär också att följdfrågor kan komma att ställas, men också att deras svar kan komma att utvecklas om så behövs. Till min undersökning intervjuades två handläggare, från skilda kommuner i Sverige. Det skedde genom mejl, eftersom jag räknade med att mina informatörer hade mycket att göra och föredrog detta tillvägagångssätt. 16

17 Mitt val var att använda mig av kvalitativ metod framför den kvantitativa och något att tänka på vid en sådan studie är validitet och reliabilitet. Den förstnämnda innebär att forskaren i hög grad har granskat det som denne ville, och inte något annat (Thurén, 1996). En tillväxt av validiteten, det vill säga studiens giltighet, erhålls genom att använda intervjuerna för att göra analys av resultatet i undersökningen. Det väsentliga för intervjun är frågorna och hur de ställs därför att deras utlåtanden ska sammanställas i studien. Resultatens tillförlitlighet, alltså reliabiliteten, betyder att de gjorda mätningarna ska vara felfria (Thurén, 1996). Det påhittade fallett som handläggarna fick läsa om och ge mig deras bedömning på, skedde genom att de skickade mig deras bedömning genom mejl, vilket jag senare tog med i mitt resultat. Detta mejl innehöll dessutom intervjufrågor. I mitt fall sker det en ökning i validiteten genom att jag använder mig av intervjuer som metod för att kunna analysera. Problematik kring intervjuvalet I mitt fall där intervjun skedde genom mejl kan det uppstå svårigheter med att få svar av samma kvalité som vid ett personligt möte. När en intervju sker mellan fyra ögon och parterna får möjligheten att prata inför intervjun, kan informatören känna mer förtroende för den som intervjuar. Mötet blir mer personligt och informatören kan känna sig mer avslappnad och till och med öppna sig mer, än vid besvarningar av frågor genom ett mejl. När informatören ska svara på intervjufrågor via ett mejl riskerar svaren att bli kortare och mer formella, nästan automatiska, än vid ett personligt möte. Vid ett personligt möte kan det dessutom ställas spontana följdfrågor och informatörens svar kan bli mer öppna, då denne inte har tid på sig att förbereda svaren. Informatören har mindre tid på sig att tänka över hur denne kommer att uttala sig och huruvida det kommer att låta bra eller inte. När en intervju sker via mejl kan det bli svårare att få ut all information man behöver. Avgränsningar Det är väldigt viktigt att kunna begränsa sig när man gör en studie, enligt Ejvegård (2009). Det är för att det inte ska vara i för stor utsträckning över stora områden men också på att tiden möjligen inte räcker till (Ejvegård, 2009). Målgruppen för min undersökning är människor med funktionsnedsättningar. Eftersom studieplanen inte tillåter och då det är praktiskt omöjligt för 17

18 mig att undersöka hela målgruppen måste jag begränsa mig. I min studie kommer jag att inrikta mig på människor i medelålder med en kombination av psykisk och fysisk funktionsnedsättning, som strokepatienter exempelvis. Grunden till att jag har valt att inte inrikta mig på yngre eller äldre människor är att jag är intresserad av hur det går för människor som inte uppnått pensions ålder, har partner samt vuxna barn. Mitt intresse ligger i att ta reda på om vissa bedömningar byggs på att denne har en familj som kan förväntas ta hand om den. Valet av kommuner grundar sig på att jag vill undersöka hur bedömningen sker i en stor och en mindre kommun. Genomförande Vårt kritiska tankesätt och hur vi relaterar teorier till verkligheten med våra erfarenheter som utgångspunkt stimuleras hela tiden (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2002) för att vi ifrågasätter och försöker att förstå varför något är som det är. Debatter kan således gynna till tydlighet om vad som tycks vara vetenskapliga problem. Kunskapen växer ur eget tänkande läsaren ska känna sig införstådd kring problematiken forskaren tar upp. Detta är en orsak till varför det är viktigt att klara av att utarbeta slutprodukten (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2002) och komma fram till något. Inom forskningsprocessen är det viktigt att undersöka egna tankar och känslor. Forskaren måste skiljas från privatpersonen. Inom reflexivitetanalysen riktar forskaren frågor som man själv inte är menad att ge svar på, Den är självbespeglande (Ehn & Klein, 1994, sid. 49). Informatörens kunskap och erfarenhet ska bli till text. Detta inträffar då forskaren skapar sitt eget ämne och när denne studerar sig själv då den studera andra. En forskare kan påverka verkligheten när den är med och skapar samt undersöker ett ämne. Med hjälp av intervjuer kommer jag att vara i stånd att analysera informatörernas utlåtanden. Eftersom mitt syfte, som jag tidigare nämnt, är att ta reda på hur handläggarna bedömer har jag valt att intervjua två handläggare, i två olika kommuner. Dessa kontaktades genom mejl och fick därefter både intervjufrågorna och fallbeskrivningen. Kommunerna skiljer sig i storleken och handläggarna fick mitt syfte förklarat för sig så att de kunde förbereda sig inför både bedömningen och besvarningen av frågorna. Jag skickade ca 20 mejl till olika handläggare som jobbade på olika kommuner i Sverige. Tolv av dem kontaktade jag från mitt egna mejl, ca sex fick ett mejl direkt genom kommunernas 18

19 hemsidor. Förutom detta skrev jag mejl till en enhetschef och en sektionschef för att försöka få hjälp med att få tag på handläggare som kunde tänka sig ställa upp. Därtill skickade jag ett mejl till två kommuner där jag bad om tjänsten att ge mig kontaktinformation till någon handläggare som skulle kunna tänka sig att bidra till min studie. Jag ringde dessutom runt olika kommuner för att få tag på en handläggare som kunde tänka sig ställa upp och lämnade meddelanden på telefonsvararen till två handläggare. Reflexivitet Motivet bakom valet av detta ämne är att jag har en närstående med stora funktionsnedsättningar. Varje dag är en ny kamp och svårigheterna blir inte mindre för varje år som går. Vid utredningen av fallet ansågs det inte i början att det behövdes stor hjälp av utomstående och behovet uppskattades till ett antal timmar i veckan. Detta grundades på att familjen fanns till hands och att partners skulle ställa upp och ta ansvar. Familjeansvarighet kallade man det och ansåg att när man är gift, så har man som skyldighet att ta hand om sin partner. Det verkade som om sjukdomens omfattning inte spelade någon roll. Den enskildes dömdes tillhöra personkrets 2 eftersom det handlade om en hjärnskada som uppkommit i vuxen ålder. Däremot ska personen i fallet inte lida av demens eller någon annan typ av begåvningshandikapp, som denne så tydligt var drabbat utav. Dessa människor klassades in i personkrets 3. Redan här kan man se hur det kan finnas små skiljelinjer mellan personkrets 2 och 3. Vi kände dock till en annan person, där den enskilde hade mildare skador, men bodde i en annan del av staden som tillhör en annan kommun. Prövningen i dess fall fick ett helt annat resultat, och vi kunde inte undgå att undra varför. Hur det gick till senare är inte relevant för denna uppsats, men det som är viktigt att nämna är att kommunerna hade två lika fall, men bedömde inte på samma sätt. Det är svårt att veta om det var en tillfällighet eller om handläggarna verkligen inte ansåg den enes skador vara av samma grad. Detta blev en stor tankeställare för mig och har motiverat mig till att forska kring området. 19

20 Resultat Här presenteras all fakta som har kommit under studiens gång. Av samtliga handläggare, ansåg två stycken, från två olika kommuner, att det lät intressant med denna undersökning. Dessvärre tackade båda nej till slut, på grund av två olika skäl. Den ena var föräldraledig och gav mig kontaktuppgifter till ersättaren, som i sin tur aldrig svarade på mitt mejl. Den andra skrev att denne var sjukskriven på halvtid och bara hann med akuta fall. Ytterligare två handläggare svarade på mina mejl och tackade nej. Den ena skrev Nej, tyvärr kan jag inte delta och den andra skrev att det var tidskrävande. Till frågan om någon av dennes kollegor kunde delta, replikerade denna att kollegorna inte heller hade tid och att det krävs personliga möten samt att det är mer komplicerat än jag tror. Resterande handläggare som jag kontaktade via mejl valde att inte svara alls. Gällande telefonsamtal som jag gjorde ringde dessa inte tillbaka. Mitt mejl till en kommun där jag bad om hjälp med att hitta en handläggare som skulle vara intresserad av att delta, besvarades inte heller. Den andra kommunen skickade ett mejl med tre olika namn till olika LSS handläggare, varav en av dem var ansvarig för de dagar i månaden som jag behövde ha bedömningen på. Denne svarade inte på mitt meddelande som jag lämnade på dess telefonsvarare. Endast tre handläggare tackade ja till att medverka. En av dessa drog sig ur samma dag som bedömningen skulle ha kommit in med förklaringen om att denne inte kunde göra någon bedömning på grund av att fallet var för kortfattad. Denna handläggare skrev att en bedömning var mycket tidskrävande och krävde läkarutlåtande och något som heter ADL-utlåtande, alltså ett utlåtande av en arbetsterapeut. Denne uppgav också att det behövdes frågor till anhöriga och att det räknades med följfrågor till dessa, för att kunna göra en ingående utredning. Förutom detta ansågs det omöjligt att uppskatta antalet timmar för att denne inte ansåg att det framgick i fallbeskrivningen hur stort behovet är. Resultatet nedan baseras på svar från de två handläggare som valde att medverka och gjorde klara bedömningar. Handläggarna definierade sina domar på fallbeskrivningen som handlar om en person med funktionsnedsättningar, och besvarade mina intervjufrågor. 20

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Riktlinjer för insatser enligt LSS

Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för insatser enligt LSS Antagna av Omsorgsnämnden den 17 december 2008 128 Här presenteras besluts- och stödenhetens riktlinjer avseende insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Vad är LSS? LSS-lagen är en rättighetslag om stöd och service till vissa

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Antagen av socialnämnden 2012-05-30 67 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst Introduktion LSS betyder Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning

Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning INNEHÅLL Aktivitetsersättning 2 Aktivitetsstöd 2 Arbete 2 Avlösarservice 2 Bilanpassning 2 Bilstöd 2 Boendestöd 2 Bostad med särskild service

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum

Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum Vägledning för insatser enligt lag om stöd och service till vissa

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag, LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlagen, LVM LVU SoL LSS Men hur och när? SoL LSS LVU LVM LVU och LVM Tvångslagar på samma sätt som LPT Det är svårt att omhändertaga någon Dessa lagar tas till när det mesta

Läs mer

funktionsnedsättning

funktionsnedsättning Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Information om insatser enligt LSS 2(14) Innehållsförteckning Att söka hjälpinsatser 3 LSS och insatserna 4 Råd och stöd 5 Personlig assistans 6

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun 2013. Formgivning: Elin Hjelm LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp för att så långt som det är möjligt kunna leva som andra. När dina behov av tillsyn, trygghet och omsorg

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ledfyr är en fyr för vägledning i trängre farleder och inlopp, Betydelsenyans: rättesnöre

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN. Revidering av riktlinjer LSS. Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret 2013-10-07 Monica Prabhakar Sidan 1 av 3.

SOLLENTUNA KOMMUN. Revidering av riktlinjer LSS. Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret 2013-10-07 Monica Prabhakar Sidan 1 av 3. Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret 2013-10-07 Monica Prabhakar Sidan 1 av 3 Dnr 2013/0078 VON-3 Diariekod: 711 Revidering av riktlinjer LSS Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår

Läs mer

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Information om LSS LÄTTLÄST

Information om LSS LÄTTLÄST Information om LSS LÄTTLÄST Version 5 2015-08-04 Här skriver vi om den hjälpen som du kan få enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. VAD ÄR LSS? LSS är en lag. LSS betyder Lagen

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och

Läs mer

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor The Capital of Scandinavia Detta seminarium ska handla

Läs mer

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ledfyr är en fyr för vägledning i trängre farleder och inlopp, Betydelsenyans: rättesnöre

Läs mer

För dig som har en funktionsnedsättning. LSS-insatser. Enköpings kommun

För dig som har en funktionsnedsättning. LSS-insatser. Enköpings kommun För dig som har en funktionsnedsättning LSS-insatser Enköpings kommun Det här kan vi erbjuda dig som har en funktionsnedsättning I den här broschyren kan du läsa om alla insatser som kommunen har att erbjuda

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LSS. SN 2004-02-25 Reviderad SN 2012-01-31. Socialförvaltningen. www.simrishamn.se

RIKTLINJER FÖR LSS. SN 2004-02-25 Reviderad SN 2012-01-31. Socialförvaltningen. www.simrishamn.se Socialförvaltningen RIKTLINJER FÖR LSS SN 2004-02-25 Reviderad SN 2012-01-31 ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se Dokument:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 juni 2011 KLAGANDE Vuxennämnden i Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01

Läs mer

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2011-09- 3 0 Meddelad i Göteborg Mål nr 4710-10 Sida 1 (4) KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors MOTPART c ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer