Träskoposten. Nr 2 april Växjöortens Folkdanslags medlemsblad. Ordförande Kerstin Paulsson Redaktör Ivy Andersson Hemsida

Transkript

1 Nr 2 april 2016 Växjöortens Folkdanslags medlemsblad Träskoposten Samkväm i Urshult. foto Kjell Forsberg Ordförande Kerstin Paulsson Redaktör Ivy Andersson Hemsida 1 paulsson.kerstin@hotmail.com anderssonivy@gmail.com michael@fosseus.com

2 Ordföranden har ordet: Årsmötet hölls den 21 februari under ledning av Stig Nilsson. Hela styrelsen fick förnyat förtroende. Under föregående år gjordes en förlust på ca 6500 kr, och därför beslöt mötet att höja dansavgiften för nästa år till 250 kr medan årsavgiften blir oförändrad, 250 kr. Glädjande var att mötet beslöt att bilda en ny musik-och spelsektion, då laget har många duktiga spelmän. Vi hoppas nu att dessa ska få möjlighet att framträda på danskvällar och fester. Alla önskas ett gott nytt dansår! Kerstin Musik- och spelsektionen Vid årsmötet den 21 februari 2016 beslutade man att bilda en musik- och spelsektion. Laget har ju många spelmän, som spelar i olika grupper och på olika instrument. Kjell Karlsson och Roland Hansson valdes som ansvariga för sektionens verksamhet. Ivy Andersson Folkdanslaget Värendsgillet 60 år Detta skall vi fira med en jubileumsfest med bland annat folkdansgäster från Hönefoss i Norge, från Aabenraa i Danmark och från Lojo i Finland. Det blir trerätters meny à la Småland. Senare på kvällen serveras kaffe med kaka. Det blir diverse underhållning Skatelövs spelmanslag m.fl. spelmän kommer att spela till dans. Tid: lördagen den 28 maj Samling kl. 17:00. Plats: Kvarnhagskällan, Kvarnvägen 16, Växjö Pris: 300 kr/person Klädsel: Vi tycker det är trevligt om ni har folkdräkt men det är inget tvång. Anmälan och betalning senast tisdagen den 3 maj Anmälan via e-post alternativt per telefon till Birgitta och Benke Nilsson benkenilsson@telia.com Gunilla och Kennert Nilsson kgjvm.nilsson@swipnet.se

3 Intervju med vår dansledare Folke Schön. Folke föddes i en familj i Åbogen i Virestad i en syskonskara på fem. Såväl mostrar som morbröder var musikaliska och dansanta, så Folke lärde sig tidigt att dansa både vals och schottis. Högreståndsdanser lärde han sig under tiden på Värnamo folkhögskola. Folke och Birgitta gifte sig 1965 och flyttade 1968 till Vargön. De kom då i kontakt med folkdanslaget Tunhems lekare, där de deltog i nybörjarkurser i gammaldans och i viss mån också gillesdanser. Där hade man både teater-och dansföretällningar. När de två barnen var små, började Folke spela fiol tillsammans med dem i några år. Sedan 2003 spelar Folke regelbundet durspel med fyra andra spelglada kamrater. Till Växjö kom familjen 1983 och började då i Växjöortens folkdanslag. Genom Ungdomsringen deltog både Folke och Birgitta i många danskurser och även i dansledarkurser. När Folkdansringen fyllde 70 år genomfördes en jubileumsföreställning med 400 dansare i Teleborgshallen, vilket blev ett roligt och bestående minne liksom utlandsresorna till Irland, England och Frankrike. Sedan 1992 har Folke varit en stark stöttepelare som dansledare för laget och två gånger har han lett resor till dansfestivalen på Bornholm. Vi hoppas att vi får ha kvar Folke som dansledare ännu många år! Kerstin Paulsson 3

4 Nostalgihörnan. Bidrag mottas tacksamt av fler, som minns gamla tider! De va då de 1980 och 1982 satsade vårt folkdanslag stort och genomförde två olika dansteaterspel. Det första, från 1980, döptes till I takt med tiden. För idé och manus till denna stora satsning stod Toni Sjö och för det danshistoriska underlaget svarade Göran Andersson. Sammanlagt deltog 55 av lagets medlemmar. Fortfarande är vi några relikter kvar i föreningen från den tiden! I sex scener speglades dansens utveckling i olika miljöer och under olika tidsperioder. I första scenen förflyttades publiken till Björkäng ens festplats en kväll i Juli Inträdet var 3 kr och Orkestern hette Ingvars Svingers. Kläderna var tidsenliga. Militären var där liksom studenten, blyge pojken från landet och ynglingen Iklädd hatt, trenchcoat och cykel. Själv hade jag pillerburk och en räv, inte bakom örat, utan om Axlarna. Pojkarna köpte dansbiljetter och bjöd på lemonad och vi dansade foxtrot, slowfox, tango och till slut Godnattvalsen och paren, som fått ihop det, gick hem arm i arm. I scen 2 var det Dansstuga hos husaren Toft 1860 så golvet gungade! Där dansades Hamburgska, engelskor och gangsföra, en dans endast för pojkar samt sjuskevalappen, som dansas av flickor, som håller kjolen i kryss mellan benen! Svårt att beskriva måste ses! (Kanske vore det något att ta upp på torsdagsdansen?) Slängpolska och polska från Skaftö visades också. - Det är inte bara i dag polska dansas i Laget Scen 3 kallades Rapsodi i blågult.iklädda sverigedräkten framförde flera par komponerade s.k. grönabokendanser i en rapsodi. Det var turer ur Daldans, Ekebypolska, Vingåkersdans, Väva vadmal och Fyrmannadans. Dans I Ordenshuset hvid sekelskiftet, var namnet på scen 4. 4

5 Det ansågs inte passande med pardanser i IOGT-lokalen på den tiden så här dansades mest sång- och ringlekar. Känner du Lotta min vän och Tre små gummor, var exempel på tillåtna danser. Men ungdomarna trotsade och här förekom också en och annan vals och polka, där man fick hålla om varandra.. Som avslutning på scen 4 fick publiken ta del av, vad som dansades i Amerika vid den tiden. En fartfylld square-dans, där dansarna var som hämtade ur en västernfilm med cowboyhattar och bahytter! I scen 5, kallad Futuristisk allemande, togs publiken med ett skutt in i framtiden. Kanske talet? Spektakulära dräkter, musik och dans överraskade. I en något kaotisk gammaldanskurs, vilka var mycket populära på 70-talet, försökte deltagarna lära sig bl.a. hambo, vår yngsta gammaldans. Spelet avslutades med Finalpolketten, där nästan samtliga deltog i en minst sagt häftig polka i 10 turer!. Klädseln var blå-gul. Publiken klappade takten och jublade! I febr hade spelet premiär på Växjö Teater, där det spelades sex gånger för fulla hus, därefter en gång i Tingsryd. Kritikerna skrev SUCCÉ!. Mycket träning och mycket arbete låg bakom succén, men roligt hade vi! Dansteaterspelet från 1982 hette Från brudekrans till modedans, men det är en annan historia. Monica Axell En valberedares tankar I år har jag tillsammans med Birgitta Björklund och Pär Carlsson varit valberedare. Det betyder att vi har kollat upp vilka som står kvar för omval och kontaktat nya om någon hoppat av. För att driva runt vår förening med allt som finns under året, behöver cirka 40 poster tillsättas! Därtill kommer festkommittéerna, som kan variera, men för närvarande 12 poster + Noll-festkommittén. Det är ett fantastisk engagemang i vårt lag och många har hittat något som passar och står kvar år efter år. Som valberedare är det mycket roligt att få svaret: Ja, det kan jag ställa upp på, eller jag ställer upp ett år till. Sedan har jag stor förståelse för om man vill hoppa av efter flera års engagemang. För det är ett stort engagemang som alla dessa ideella krafter har. Detta för att vi ska få träffas, dansa, äta, skratta, motionera, utvecklas och hålla oss i form. Hur många träffar blir det varje år? Läs verksamhetsberättelsen och räkna. Det är lite svårt att få med allt, men med oredovisade kommittémöten blir det nog cirka 100 gånger. Tänk vad bra att vi finns för varandra och kan ordna alla dessa positiva och glada sammankomster. Nästa år när valberedaren kommer och frågar om du vill vara med och arbeta, så hoppas jag på lika positiva svar! Tala också gärna om, ifall du önskar vara med i någon sektion eller grupp! Birgitta Schön 5

6 Kulturnatten 2016 Till Kulturnatten hade tjugo dansare och tre spelmän ställt upp. Efter ett flertal träningar i Fosseus utmärkta lokal, (även med skoservice) kändes det ganska bra! Uppvisningarna gick bra, till och med en känd dansprofil som Noregran från Tällekullen gjorde tummen upp och tyckte vi gjorde en strålande uppvisning. Att vi mogna ungdomar kan prestera bra beror på våra utmärkta ledare Eivor och Folke som lyckas Komponera dansprogram med stor variation och Elegans. Dessutom har vi de eminenta spelmännen Trio Hanssons. Kalle Ringsborg Birka äldreboende Vi var nio personer, som en kväll var inbjudna till Birka äldreboende. Där hade man pubkväll för ett 20-tal boende med fint dukade påskbord och Räksmörgåsar, öl, vin och läsk. Sedan dansade vi flera danser för dem, bl. a. Cumberland square, som vi tyckte passade på en pubafton! Sedan kunde vi bjuda upp några av de boende till både vals och foxtrot. Även om benen ibland var lite darriga, så tycktes alla roa sig av hjärtans lust och vi fick mycket uppskattning för vår uppvisning. Vi avslutade med Festdans och inbjöds på stående fot att komma tillbaks. Monica bjuder upp Gunnar till en svängom! Kerstin 6

7 Fransäs med nya turer Det finns så många spännande danser! Den 4 och 5 mars fick vi möjlighet att pröva på Selinders fransäs. Cirka 30 personer från Gävle i norr och Göteborg i väster deltog och Växjöortens folkdanslag var väl representerade. Danskursen var här i Växjö och arrangerades av Dansgruppen Trotto i samarbete med Forum för historiska danser och musik. Eva Arnehall och Göran Andersson instruerade. Göran har också tolkat åtta beskrivningar av Selinders fransäs och fått möjlighet att ge ut detta arbete i en skrift. Anders Selinder, , var Sveriges förste balettmästare. Vi fick träna steg som chassé och balancé och ytterligare några. Sedan förekom kända termer som dos á dos på linje och chaine anglaise (engelsk kedja). Dansen utfördes på fyrkant i olika formationer och turer. Vi hann även med ett par andra danser, bland annat Collin, som vi kunde sedan tidigare. Det var en rolig och givande danshelg, som avslutades med en danskväll med Repetition då några var Festklädda. Birgitta Schön Dans hos Värendsgillet Tisdagen den 22 mars hade Värendsgillet bjudit in vårt lag till den ordinarie tisdagsdansen i Ulriksbergskolan i Växjö. Ett femtontal medlemmar hade hörsammat inbjudan. Under ledning av deras duktiga dansledare fick vi lära oss flera nya danser bl a Engelska för tre par, Rose-Maries födelsedagspolska, Slottshambo från Wik samt Växjövalsen. Monika och Leif spelade som vanligt till dansen. I pausen blev vi bjudna på jättegott fika. Tack till Värendsgillet för en mycket trevlig Danskväll! Ivy Andersson 7

8 Folklig dräkt eller folkdräkt Begreppen folkdräkt, folkdans och folkmusik är termer som har skapats i modern tid. De är ord som beskriver traditioner från allmogekulturen i vilken vi alla har våra rötter. Med uttrycket folklig dräkt menas de kläder som har burits av allmogen, det vill säga människorna som bodde och verkade i det gamla bondesamhället och som utgjorde större delen Sveriges befolkning till långt in på 1800-talet. Modet har påverkat allmogekläderna i en ständigt pågående förändring. Så gott som hela landets bondebefolkning följde det borgerliga modet, visserligen i en eftersläpande takt och inte till alla delar, men modeepokerna går att spåra i klädernas snitt. Rokokotidens mode återspeglas i de långa skörten i livstycken och västar, i de långa rockarna och i männens knäkorta åtsittande byxor talets modetyger, bredrandiga ylle- och halvylletyger i många färger och tryckta bomullstyger så kallade kattuner, förekom allmänt. Männens kläder påverkades också i hög grad av soldatuniformen. Empiremodet, som kom vid sekelskiftet 1800 med sitt korta liv och omarkerade midja, fick också stor genomslagskraft i allmogens kläder. Ett par årtionden in på 1800-talet var kvinnornas livstycken och männens västar så korta att de knappt täckte bröstkorgen. Olikheter i många av de folkliga dräkter vi bär idag vittnar snarare om från vilken tid originalplaggen är, än om skillnader i hur folket klädde sig i olika bygder. Kvinnodräkter från Sunnerbo härad och mansdräkter från Dädesjö socken är exempel på dräkter med tydliga drag av empiremodet, medan dräkter från Unnaryd och mansdräkten från S. Möre har modedrag från rokokon. Definitionen på begreppet folkdräkt står för kläder som bars av bondebefolkningen och som i vissa bygder, under vissa förhållanden, utvecklade lokala särdrag. Det vill säga skiljde sig från hur bönderna i omkringliggande bygder klädde sig vid samma tid. Det har funnits ganska få områden med särpräglade dräkter i vårt land. Sydvästra delen av Kronobergs län, nordöstra Skåne och västra Blekinge bildar ett sådant traditionsbundet område där dräkter burits under lång tid utan att nämnvärt förändras. Ända fram till slutet av 1700-talet bar förmögna bondkvinnor här högtidsdräkter, med stildrag från medeltid och renässans. Av bouppteckningar från Kronobergs län framgår att dessa högtidsdräkter förekom i ett 10-tal socknar i södra delen av Kinnevalds, Allbo och Sunnerbo härader. Dessa mycket påkostade dräkter, som kallades opplötakjortlar, hade sammet eller brokader i liven, exklusiva importerade tyger i varierande kvalitéer och färger och enfärgade fina ylletyger i kjolarna. Kläderna noterades noggrant i bouppteckningarna, särskilt under 1700talet, med uppgifter om plaggens lokala benämning, färg, material och värde. Den standardiserade kvinnliga högtidsdräkten, som blev så allmän när dräkter åter togs upp under 1900-talet, kom att vilseledande kallas Värendsdräkten, vilket har uppfattats som att dräkten burits i större delen av Kronobergs län. Dokumenten ger en helt annan bild. Dräkten skapades omkring sekelskiftet 1900, vid en tid då man inte använde äldre plagg som förlagor. Man hade foton eller planscher som förebild och använde moderna material och moderna metoder när man sydde dräkterna. 8

9 Alla dräkter syddes efter ett och samma mönster. Så småningom standardiseras också tyger, färger och broderier. Dräkten blev uniform, vilket inte förekommit i det gamla bondesamhället. Först under 1900-talets senare del kom efterfrågan på dräkter som var tidstrogna originalplaggen, både i tillskärning, material och tillverkning. Under talen mättes en mängd originalplagg upp och mönsterritades, för att tillgodose den stora efterfrågan på mönster till folkliga dräkter som syddes då. Inom Ungdomsringen arbetades det på olika nivåer med utbildning och kursverksamhet. Medlemmar i Växjöortens folkdanslag började tidigt att ta fram material och mönster till tidstrogna kvinno- och mansdräkter från bygden. Birgitta Blixt Folkliga dräkter från 1800-talets första hälft tydligt påverkade av empiremodet. Mansdräkter till vänster från Dädesjö socken, kvinnodräkter sommardräkt från Sunnerbo, mansdräkten till höger från Sunnerbo. Högtidsdräkter med lokala särdrag. Två varianter av opplötakjortlar från sydvästra Småland. Foto: Jörgen Ludwigsson 9

10 Påskfesten 24 mars 2016 Årets Påskfest hölls även i år i Tävelsås bygdegård, vackert smyckad och dekorerad. Vi lät oss väl smaka av Kvällens buffé tillagad av medlemmarna och serverad av festkommittén med hjälp av respektive samt Gunborg och Göte från Bygdegårdsföreningen. Därefter startade dansen till musik av Kristian, Sveneric och Roland och ledd av våra dansledare Eivor och Folke. I pausen serverades kaffe och bakelse. Några medlemmar hade tagit med alster tillverkade i syslöjden och träslöjden. Det var bl.a förkläden, broderade dukar, mössor sjalar mm samt en kopall från träslöjden. Vi fick också höra av Karin Måhlén Jonsson om hur hon upplevde lektionerna och extra tid i syslöjden, vilket ledde till många skratt och en stilla eftertanke om hur det förändrats i skolans undervisning. Ännu en lyckad kväll med god mat, dans, trevliga människor och glada skratt. Solveig Andersson Rapport från Durspelsgruppen På kvällen den 11 februari 2016 var vår durspelsgrupp bestående av Viola Ek, Viola Fröjd, Folke Schön, Ronny Fredriksson och undertecknad inbjudna att spela vid en församlingsafton i Tjureda församlingshem. Inför ett 25-tal besökare framförde vi bla Kväsarvalsen, Johan på Snippen samt ett par låtar av lokala kompositörer, Farmors vals efter Karl Nilsson från Asa samt Landsvägstrall från Tävelsås. Folke sjöng Emma och Kunigunda, en melodi som mest är känd som Långt ner i Småland. Publiken var mycket entusiastisk och önskade oss välkomna tillbaka vid ett senare Tillfälle. 10 Ivy Andersson

11 Vårfest i Urshult Lördagen den 19 april var vi 135 personer, från nio danslag som roade oss i Urshults folkets park. Så många har det aldrig varit tidigare. Det var tionde gången som Urshults Bygdegille bjöd in till vårfest. Borden var vackert dekorerade med snödroppar och annat vackert. Vi blev bjudna på underbart god trerätters meny lagad av Birgitta Belohorka. Det bjöds även på underhållning innan middagen av tre duktiga flickor, som kallade sin grupp Utopia. De gick sista terminen på AMB i Tingsryd. Efter detta var vi riktigt danssugna! Det dansades både gillesdanser och uppställningsdanser. Allt leddes på bästa sätt av Kenneth Karlsson, som var ensam dansledare för kvällen. Det blev både oreda och skratt när ringarna blandades i trängslen. Det var som vanligt duktga, spelglada Larsas Spelmän som stod för musiken. I år var de förstärkta med flera spelmän från andra lag. Totalt var det 19 stycken. Levande musik gör det extra roligt att dansa. I pausen blev det kaffe och bakelse. Gissa om vi var mätta?! Efter det var det dragning på lotteriet med helt fantastiska vinster. Dansen fortsatte till kl 23.30, då vi avslutade med kamratring som räckte runt hela salen! En riktikt härlig danskväll! Mvh Tina Foto Kjell Forsberg 11

12 Aktivitetskalender 3 april Polskedans på IOGT med spelmän från laget 7 april Torsdagsdans hos Urshults Bygdegille 9 april Kurs i danska danser hos Sunnerbogillet 16 april Kurs i dansk lansiärkadrilj hos Michael Fosseus 5 maj Gökotta hos Sven Noregran på Tällekullen utanför Hovmantorp 15 maj Polskedansen avslutas 26 maj Torsdagsdansen avslutas 28 maj Värendsgillets jubileumsfest i Kvarnhagskällan i Växjö kl maj Styrelsemöte hos Eivor Svensson 4 juni Logdans i Skårtaryd 24 juni Midsommarfest i Videsborg kl juli Stoppdatum för Träskoposten 4 sept Höstvandring 11 september Besök av gäster från Färöarna 19 november 0-fest Nya medlemmar Tre nya medlemmar har tillkommit, och dessa hälsas välkomna till laget. Ingegerd Vejvi, Hallgården Sandvik, Lammhult Sven och Lisbeth Torstensson, Gamla Växjövägen 50, Ingelstad 5 maj Gökotta på Tällekullen Kristi Himmelsfärdsdagen den 5 maj är det dags för vår GÖKOTTA. Samling på Vattentorget kl 9.00 för samåkning. Tag med vad du/ni önskar förtära under dagen. Grillar finns. Frågor? Ring Elisabeth Angelöv tel Väl mött till en dags trevlig samvaro! Klubbmästarna 4 juni kl Logdans Danskväll med guldkant Malin och Mikael Fernholm med vänner spelar. Plats: Skårtaryd Norregård 1 hos Sigge och Ann-Karin Jakobsson Vägbeskrivning: Kör väg 23 mot Oskarshamn. Efter 2 mil sväng höger, skylt visar Skårtaryd. Efter 800 meter sväng höger vid mjölkbord. I stället för inträde går hatten runt för ett generöst bidrag till spelmännen. Unikt tillfälle att se Sigges och Ann-Karins utställning av gamla saker och jordbruksredskap 24 juni Midsommarfest, Videsborg midsommarafton kl buffé, dans Anmälan på lagets listor eller till Kerstin 0470/ september Höstvandring i Gemla 12