Produktion: Knivsta kommun, Kommunkontoret. Omslagsbild: Krusenberg Herrgård vid sjön Mälaren. Foto: Knivsta kommun Grafisk form: PQ layout.

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2013

2 Produktion: Knivsta kommun, Kommunkontoret. Omslagsbild: Krusenberg Herrgård vid sjön Mälaren. Foto: Knivsta kommun Grafisk form: PQ layout. Tryck: Åtta.45 AB.

3 ÅRSREDOVISNING

4 INNEHÅLL Innehåll Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Kommunchefen har ordet 5 Fem år i sammandrag 6 Omvärldsanalys 7 Kommunövergripande uppdrag och mål 10 Ekonomisk analys 20 Resultaträkning 28 Finansieringsanalys 29 Balansräkning 30 Noter 31 Investeringar 36 Redovisningsprinciper 38 Personalbokslut 40 Driftsredovisning 50 Kommunstyrelsen 52 Socialnämnden 58 Utbildningsnämnden 61 Fritid- och kulturnämnden 65 Bygg- och miljönämnden 71 Överförmyndarnämnden 73 Knivstabostäder AB 74 Kommunfastigheter i Knivsta AB 77 Alsike Fastighets AB 80 Revisionsberättelse 82 Ordlista 84 2

5 POLITISK ORGANISATION KF-beredningar för tillfälliga avgränsade ändamål Revisorer Valberedning Knivstabostäder AB Kommunfastigheter i Knivsta AB Alsike Fastighets AB Politisk organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Personalutskott Arbetsutskott Tekniskt utskott Bygg- och miljönämnd Fritid- och kulturnämnd Krisledningsnämnd Socialnämnd Utbildningsnämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd gemensam i Uppsala län 3

6 kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Foto: Stewen Quigley Göran Nilsson (M) Kommunstyrelsens ordförande Vi kan konstatera att ytterligare ett år med gott resultat förflutit. Med resultat förstås i detta sammanhang både det ekonomiska resultatet och kvalitetsresultatet med hänsyn till kommunfullmäktiges uppdrag och mål. Det ekonomiska resultatet blev 7,1 miljoner kronor mot budgeterat 5,3, trots att den budgeterade utdelningen från Alsike Fastighets AB på 7 miljoner kronor inte genomförts. Om denna utdelning beaktas, uppfyller resultatet det långsiktiga målet på 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det finns många bevis för att kommunens verksamheter har mycket hög kvalitet. Förutom det vi berättar om i denna årsredovisning, vill jag särskilt framhålla SKL:s jämförelser av landets grundskolor. Knivsta kommun placerades på plats 14 av landets 290 kommuner. År 2012 hade Knivsta kommun plats 87. Årets resultat innebär en enorm förbättring, även om vi redan förra året placerade oss i den bästa tredjedelen bland landets kommuner. Socialnämnden redovisar ett mycket stort underskott, cirka 14 miljoner kronor. Underskottet har flera orsaker. Inför 2013 fastställde kommunfullmäktige en snäv budget för socialnämnden. Bakgrunden var jämförelser som visade att Knivsta kommun hade betydligt högre kostnader per brukare än andra jämförbara kommuner. Nämnden har under året beslutat om betydande besparingsåtgärder, men har samtidigt drabbats av stora kostnader av engångskaraktär exempelvis personal- och hyreskostnader. Cirka 5 miljoner kronor av underskottet beror på volymökning inom individ- och familjeomsorgen. Det ska betonas att socialnämndens verksamheter, liksom övriga, har kännetecknats av mycket god kvalitet. Framtiden för Knivsta kommun ser ljus ut. Marken på det så kallade Sågenområdet i Knivsta centrum är i stort sett slutsåld, och de företag som bygger har haft snabb försäljning av lägenheterna. Planeringen för nästa stora utvecklingsområde, Nydal, påbörjades under året. Allt tyder på att Nydal ska bli ytterligare ett attraktivt och hållbart område för boende och företagande. Men självklart finns förbättringsområden. Även om andelen fast anställd personal har ökat, finns mycket att göra inom personalområdet. Med all rätt har lärarnas löner och arbetsvillkor debatterats under året. Men även för övriga personalgrupper finns anledning att fundera på hur vi ska göra kommunen mer attraktiv som arbetsgivare. Denna förändringsprocess är nödvändig för att vi som starkt växande kommun ska bibehålla hög kvalitet och god effektivitet i våra verksamheter. 4

7 kommunchefen har ordet Kommunchefen har ordet 2013 var året när Knivsta kommun firade sitt 10-års jubileum. Det uppmärksammades på många sätt, och kulminerade 7 september med ett födelsedagskalas och en välbesökt föreningsdag arrangerad av kommunens kultur- och fritidsföreningar. Firandet avslutades i december med invigningen av två nya torg i centrum. I mars beslutade kommunfullmäktige om Knivstas nya vision. Visionen är ett viktigt dokument som ska visa vägen fram till 2025, och styra utvecklingen av den hållbara kommunen där framtiden bor. Under året har många byggnationer kommit igång i Knivsta. Först ut var TB-exploatering som bygger bostäder. Bostadsminister Stefan Attefall gästade kommunen i december, och deltog i första spadtaget till Rikshems nybyggnation och till Junior Livings hus som består av små lägenheter på ett rum. Brännkärrsskolan i Alsike slutfördes och invigdes i september. Parallellt påbörjades bygget av Högåsskolan i Knivsta centrum. Båda skolorna byggs med höga krav på energisnålhet och hållbarhet. Första spadtaget till en ny brandstation togs i februari. På landsbygden pågår en utbyggnad av Långhundra skola som till höstterminen 2014 kan ta emot barn och elever i rymligare och mer ändamålsenliga lokaler. Det byggs mycket bostäder i Knivsta. Jämfört med andra kommuner i regionen är utbyggnadstakten per invånare störst här. Knivsta ligger också i topp när man rankar Sveriges kommuner utifrån möjligheter till jobbtillväxt. Enligt affärsinformationsföretaget Bisnode placerar sig Knivsta på en åttonde plats i landet, och etta i Uppsalaregionen. Ett kulturmiljöprogram har antagits under året. Programmet är en inventering av miljöerna i tätorten, och kommer att vara till stor hjälp i den fortsatta utvecklingen av Knivsta. I november tog Knivsta kommun emot integrationsminister Erik Ullenhag som deltog i en konferens med syfte att inventera intresse och möjlighet att utveckla och effektivisera integrationen av flyktingar i samhället. Diskussionerna om hur behovet av nya fritid- och kulturlokaler ska lösas fortsätter. Olika förslag på utformningen av Centrum för Idrott och Kultur har arbetats fram. En ny fotbollsplan mellan Knivsta och Alsike påbörjades i slutet av året och beräknas vara spelklar till hösten I juni invigdes ett utegym vid elljusspåret, vilket har blivit mycket välbesökt. En viktig händelse för kommunen är inrättandet av Kontaktcenter Knivsta som innebär ett nytt sätt att kommunicera med våra medborgare. Sammantaget kan jag konstatera att jubileumsåret 2013 har varit ett år fullt med aktiviteter och präglats av stor utveckling. Foto: Stewen Quigley Lena Fransson Kommunchef KNIVSTA 1O

8 fem år i sammandrag Fem år i sammandrag Antal invånare 31 december Ökning antal personer Utdebitering per skattekrona 21:40 21:40 21:40 20:91 20:91 Antal anställda årsarbetare Sjukfrånvaro % 5,5 5,6 5,7 5,5 5,7 Skatteintäkter inklusive kommunalekonomisk utjämning tkr Nettokostnader tkr I procent av skatteintäkter % 104,4 100,1 99,8 101,5 99,9 Investeringar kommunen tkr Investeringar sammanställt tkr Låneskuld kommunen tkr Låneskuld sammanställt tkr Låneskuld per invånare Kommunen kr Sammanställt kr Tillgångar per invånare Kommunen kr Sammanställt kr Skulder per invånare Kommunen kr Sammanställt kr Eget kapital per invånare Kommunen kr Sammanställt kr Soliditet, eget kapital i procent av totala tillgångar Kommunen % 58,5 51,3 47,2 51,3 74,1 Sammanställt % 42,5 38,2 37,6 42,0 34,5 Soliditet inklusive pensionsåtagande före 1998 Kommunen % 41,5 37,0 32,8 35,5 48,8 Sammanställt % 26,4 24,8 23,8 26,2 20,3 Årets resultat Kommunen tkr Sammanställt tkr

9 omvärldsanalys Omvärldsanalys Infrastruktur/kollektivtrafik I december 2012 ersattes Upptåget med pendeltåg från Stockholms lokaltrafik. Det sammanlagda antalet på- och avstigande i Knivsta resande med SJ och SL har ökat från år 2012 till år Ökningen var mindre än den som skedde Under året har Trafikverket gjort en översyn av vad som behöver anpassas och åtgärdas på perrongen, samt därefter byggt om perrongen. Kommunen har i samarbete med Upplands lokaltrafik (UL) färdigställt resecentrum med bussterminal, torgytor och nya trappor samt hiss till tunneln under järnvägen. Bostäder och planer Bostadsbyggandet på det så kallade Sågenområdet har startat och de första invånarna kommer att flytta in under våren Försäljningen av tomter på området pågår och samtliga tomter har intresserade köpare. Fullt utbyggt beräknas antalet bostäder uppgå till cirka 600, varav ungefär 400 på den södra delen och 200 på den norra delen av området. Detaljplan för Alsike Nord etapp 1 har fastställts. Här planeras det för omkring 400 nya bostäder. Arbetet med planeringen av en ny stadsdel i sydvästra Knivsta, Nydal, börjar ta form. Nydal är en förutsättning för att Knivsta kommun ska kunna genomföra Vision Regionalt samarbete Kommunen deltar i många projekt för att stärka kommunikationerna och näringslivsutvecklingen samt därigenom tillväxten längs stråket Stockholm Uppsala. Arlandakommunernas samarbete har intensifierats under året med sikte på ett fördjupat samarbete från och med år Samarbetet ska 2016 resultera i en gemensam vision och en delregional utvecklingsplan. Bostäder, kommunikationer, etablering av nya företag samt miljö är utpekade samarbetsområden. Knivsta kommun har på tjänstemannanivå lämnat preliminära kommentarer i uppföljningen av Regional utvecklingsplan för Uppsala län. Under 2014 ska kommunen lämna ett slutligt svar. Mälardalsrådet och samarbete med ABC-kommunerna är också arenor och nätverk där Knivsta kommun deltar. Näringsliv Näringslivet i Knivsta är välmående enligt statistik som tagits fram av Regionförbundet. I en ranking som visar hur företagen mår över tid hamnar företagen i Knivsta mycket högt. Även om antalet företag hela tiden ökar i Knivsta kommun är behovet av fler arbetstillfällen på hemmaplan stort. De nya företagen har få eller inga anställda. Några nya butiker och serviceinriktade företag har under året etablerat sig i Knivsta och Alsike. Knivsta kommun deltar i Knivsta NyföretagarCentrum. 7

10 omvärldsanalys Befolkning Knivstas folkmängd uppgick vid utgången av året till personer enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) officiella siffror. Med avseende på antalet invånare var Knivsta storleksmässig 143:e kommun av 290, det vill säga en mediankommun. Knivsta räknas som en förortskommun till större städer i och med att mer än 40 procent av befolkningen pendlar till arbete i annan kommun ,6 % ,8 % ,9 % 1,8 % 2,1 % 2,0 % ,1 % ,7 % 1,6 % 1,6 % ,0 % 2,1 % 2,2 % 1,4 % ,7 % ,0 % Befolkningsutveckling och årlig befolkningstillväxt i procent sedan kommunstarten. Befolkningstillväxten under året blev 2 procent (301 personer), vilket är i linje med kommunfullmäktiges uppsatta tillväxtmål. Procentuellt var kommunen den femte snabbast växande kommunen under Sedan kommunstarten 2003 har befolkningen ökat med hela 21,9 procent. Till befolkningsökningen bidrog framför allt ett positivt inflyttningsnetto med 200 personer, varav invandringsöverskottet var 86 personer det högsta sedan kommunens bildande Till befolkningsökningen bidrog ett födelseöverskott med 100 personer, antalet födda var 176 och antalet avlidna 76. Under året flyttade 1125 personer in i kommunen och 925 personer ut. Medelåldern i kommunen är 36,6 år, vilket är den lägsta bland Sveriges kommuner. Andelen invånare i åldrarna 0 17 år uppgår till 28,1 procent, den högsta i landet jämfört med andra kommuner. 13,2 procent av befolkningen är 65 år eller äldre. 2,7 procent är över 80 år. Andelen kvinnor är 49,8 procent och andelen män 50,2 procent. 12,7 procent av invånarna har utländsk bakgrund med Finland, Irak och Iran som de vanligaste ursprungsländerna. 8

11 omvärldsanalys Befolkningsutveckling Knivsta Ålder Förändring Förändring, % , , , , , , , , ,6 80 w ,4 Summa ,5 9

12 kommunövergripande uppdrag och mål Kommunövergripande uppdrag och mål Vision Hela Knivsta kommun ska fortsätta att utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i, med medborgaren i centrum. Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet MEDBORGAREN I CENTRUM Ekologisk hållbarhet Hållbar utveckling Knivsta kommun har beslutat att arbeta aktivt och målmedvetet för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär en utveckling där vi kan tillgodose våra behov idag, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre hållbarhetsbegrepp som är ömsesidigt beroende av varandra: Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där de grundläggande mänskliga behoven uppfylls. Det kan sägas vara det övergripande målet med hållbarhet, det vill säga en god livskvalitet till alla. Ekonomisk hållbarhet handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. Det är medlet för att förverkliga en god livskvalitet. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och om att minska den mänskliga påverkan på naturen. Det kan sägas vara ramen för att uppnå en hållbar utveckling eftersom vi måste respektera de gränser som naturen sätter för att långsiktigt säkerställa medel och mål. I en kommunal kontext handlar hållbarhet om vad kommunen som organisation gör, men framför allt vilka förutsättningar som skapas för kommunens invånare att leva mer resurssnålt med fortsatt god livskvalitet. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål, all samhällsplanering och alla verksamheter i kommunen. Kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag till samtliga nämnder A.God ekonomisk hushållning Kommunens tjänster ska kännetecknas av effektivitet och budgetföljsamhet. Målet är delvis uppnått Kommunstyrelsen och nämnderna arbetar ständigt med att förbättra rutiner för att förbättra effektiviteten och budgetföljsamheten. Chefskörkortet är ett exempel på hur alla chefer ges en bra grund att stå på i detta arbete. Totalt visar nämndernas resultat för 2013 på ett stort underskott. Nämndernas budgetföljsamhet i stort kan och bör förbättras. 10

13 kommunövergripande uppdrag och mål Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, likställighet och god arbetsmiljö. Målet är delvis uppnått Arbetet fortgår genom olika aktiviteter som ska stärka den goda arbetsmiljön och öppenheten genom till exempel chefsmöten, arbetsledardagar, arbetsplatsträffar, chefskörkort, diskussioner om vad en attraktiv arbetsgivare innebär, bred delaktighet, klara och tydliga rutiner och uppdrag med mera. Indikatorer 1. Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter och generella bidrag år Kommunens resultat för år 2013 uppgår till 0,9 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning. 2. Låg kommunalskatt i förhållande till jämförbara kommuner. Skattesatsen för år 2013 är 20:91 kronor. Fördelningen av vad kommun respektive landsting ansvarar för varierar i landet. En jämförelse är därmed komplicerad att göra. Det är dock drygt 200 kommuner vars totala skattesats, det vill säga landsting och kommun tillsammans, är högre än Knivsta kommuns. 3. Sjukfrånvaron bland anställda i Knivsta kommun ska inte överstiga 5,5 procent (mål i Hälsostrategiskt dokument). Sjukfrånvaron uppgick 2013 till 5,7 procent. 4. Vid hälso- och arbetsmiljöundersökningen 2013 ska minst 76 procent av de anställda ange att de upplever att de har en god hälsa (mål i Hälsostrategiskt dokument). Hälso- och arbetsmiljöundersökningen görs vartannat år. År 2012 och år 2010 upplevde 76 procent att de hade en god hälsa. B. God kommunal kvalitet och service med medborgaren i centrum Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag. Målet är delvis uppnått Kommunens officiella Facebooksida är lanserad vilket ökar möjligheterna till dialog med kommunen. En förbättrad sökfunktion på den externa webben är implementerad vilket ökar tillgängligheten till innehållet. Arbetet med att stödja nämnder och verksamheter i att ta emot och rapportera synpunkter och klagomål har pågått under året. I arbetet med att införa ett kommungemensamt styr- och kvalitetssystem inom samtliga verksamheter är synpunkts- och klagomålshanteringen en viktig del. 11

14 kommunövergripande uppdrag och mål Kärnverksamheterna ska fortsätta att kvalitetssäkras, till exempel genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling. Målet är uppnått Kvalitetsdeklarationer finns för kommunens lagstadgade verksamheter utförda i egen regi. Nya deklarationer för kommunens kart- och mätverksamhet har upprättats och befintliga revideras kontinuerligt. Kvalitetsdeklarationer är upprättade och redovisade för förskola/skola, vård och omsorg, fritid och kultur, bygg och miljö samt för de kommunaltekniska verksamheterna. Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna. Målet är delvis uppnått Kommunens officiella Facebooksida är lanserad vilket ökar möjligheterna till dialog med kommunen. En förbättrad sökfunktion på den externa webben är implementerad vilket ökar tillgängligheten till innehållet och eventuella e-tjänster. Kommunens centrala IT-drift har under året vidtagit en del åtgärder för att underlätta för verksamheterna att utveckla e-tjänster varvid några nu är på gång. Samarbete pågår med länets övriga kommuner för att gemensamt kunna lansera fler e-tjänster. Kommunen ska skapa förutsättningar för entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med frivilliga och deras organisationer. Målet är delvis uppnått I Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet har kommunen plats 49, vilket är något sämre än 2012 då kommunen återfanns på plats 40. I Företagarnas undersökning av företagens tillväxt det senaste året placerar sig Knivsta etta bland kommunerna i Uppsala län, och på plats 41 av Sveriges 290 kommuner. I den senaste rankingen av Årets Företagarkommun (Företagarna) ligger Knivsta på tredje plats av 290 i en mätning av företagens uthållighet. Som grund för resultatet ligger data från mätningar under de senaste fem åren registrerades 5,3 företag per invånare, vilket placerar Knivsta på 79:e plats av 290. kommuner. Det är färre företag jämfört med 2012 då 7,4 företag per invånare registrerades. Regelbundet återkommande företagsfrukostar har etablerats och utvecklats, så att företag står som värdar. Indikatorer 1. Medborgarnas nöjdhet med sitt inflytande över kommunens verksamhet (fråga C3:3 i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år, mått 16 i KKIK). Kommentarer: Betygsindexet totalt för kommunen har ökat till 5,0 jämfört med 4,9 år Indexet för samtliga kommuner ligger mellan 3,1 och 5,6 och medelvärdet ligger på 4,2. 12

15 kommunövergripande uppdrag och mål 2. Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter som helhet (NMI-index del B i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år). Kommentarer: Betygsindexet totalt för kommunen har ökat till 6,3 jämfört med 6,2 år Indexet för samtliga kommuner ligger mellan 4,5 och 7,1 och medelvärdet ligger på 6,0. 3. Företagarnas betyg på företagsklimatet i kommunen (Mått 34 KKIK). Kommentarer: Enligt NKI som tas fram av Svenskt näringsliv hade kommunen 2013 index 71 vilket är en förbättring jämfört med 2012 då resultatet var är ett bra resultat. C. God livsmiljö och hållbar utveckling Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, ekonomi och sociala hänseenden, det vill säga även med avseende på energi, näringsliv, service och boende. Målet är delvis uppnått Knivsta är en bra plats att leva och bo på, och invånarnas nöjdhet med tryggheten har ökat. Betygsindexet Nöjd-Region-Index blev 64 vilket är högre än genomsnittsresultatet för de 137 kommuner som deltog i SCB:s Medborgarundersökning, men i nivå med resultatet för Kommunen arbetar med strategiska hållbarhetsfrågor inom energieffektivisering, vatten och avlopp, cykelfrågor samt energirådgivning. I vissa fall leder detta till en påvisbar effekt. Till exempel har energikrav ställts på byggnader på Sågenområdet vilket leder till att samtliga byggnader ansluts till fjärrvärme. Samtidigt har man en bit kvar innan dessa perspektiv ingår som en självklarhet i kommunens utvecklingsplaner. Trots att arbete pågår kommer den totala energianvändningen och miljöpåverkan öka på grund av att kommunen expanderar. Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgare och näringsverksamheter att ta sin del i det globala miljöansvaret. Målet är delvis uppnått Olika verksamheter arbetar som en naturlig del med målet. Inom avfallsavdelningen fortsätter exempelvis projektet med att öka andel matavfall som kan bli biogas. Även projekt för ökad cykling och framtagande av en trafikplan har pågått under året. Potentialen för att arbeta mer fokuserat med frågan är dock stor. Enligt Medborgarundersökningen 2013 så är kommunala insatser för att underlätta för invånarna att leva miljövänligt, samt satsningar på gång- och cykelvägar de två områden (tillsammans med områdena skola och förskola) som mest skulle öka invånarnas nöjdhet med kommunen. En resvaneundersökning som presenterades under året visar att 75 procent av dem som använde bil för de flesta av sina resor, skulle vilja resa på annat sätt. 13

16 kommunövergripande uppdrag och mål Indikatorer 1. Medborgarnas betyg på kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i (NRI-Index del A i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år, mått 39 KKIK). Knivsta är en bra plats att leva och bo på, och invånarnas nöjdhet med tryggheten har ökat. Betygsindexet Nöjd- Region-Index blev 64 vilket är högre än genomsnittsresultatet för de 137 kommunerna som deltog i SCB:s Medborgarundersökning, men i nivå med resultatet för Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall (egen mätning, mått 36 i KKIK). Siffror kommer i februari 2014, men andelen utsorterat biologiskt material som samlats in har ökat från 15 till 18 procent av det totala säckavfallet. D. God hälsa och meningsfull fritid Kommunen ska ha en positiv utveckling vad gäller folkhälsa. Målet är inte uppnått Målet är inte uppnått då ohälsotalet har försämrats. Indikatorer 1. Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare? (Försäkringskassans statistik). Kommunens ohälsotal per den 31 december 2013 är 18,5 vilket är en försämring från år 2012 då motsvarande siffra var 17,8. Ohälsotalet för Knivsta kommun är dock lågt i jämförelse med andra kommuner i landet. Det lägsta ohälsotalet har Lomma (15,0) och det högsta ohälsotalet har Ljusnarsberg (49,5). Knivsta har det lägsta ohälsotalet i länet. Ohälsotalet redovisas på årsbasis. Som tidigare påpekats är ohälsotalet inte en ultimat indikator på kommunens folkhälsa. Det finns fortfarande en ojämlikhet i hälsan, bland annat mellan könen. 2. Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i kommunen (SCB:s Medborgarundersökning del A, vartannat år). Betygsindex för fritidsmöjligheter i Knivsta kommun enligt 2013 års medborgarundersökning ligger på 49. Jämfört med genomsnittsresultatet för samtliga deltagande kommuner är betygsfaktorn för fritidsmöjligheter lägre i Knivsta (snittet är cirka 59). Det är också lägre än helhetsbetyget Nöjd-Region-Index, som ligger på 64. För att höja helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI) är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna bostäder, fritidsmöjligheter och kommunikationer som kan påverka resultatet. 14

17 kommunövergripande uppdrag och mål Kommunfullmäktiges mål per nämnd Till kommunstyrelsen som koncernledning Kommunen ska vara attraktiv som inflyttningsort med en befolkningstillväxt på cirka 2 procent. Målet är uppnått Knivsta är en attraktiv inflyttningsort med ett positivt flyttningsnetto. Befolkningstillväxten är cirka 2 procent för år Kommunen ska inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet. Målet är uppnått Verksamheter inom kommunen som bedrivs på en konkurrensutsatt marknad har bedömts inte konkurrera på ett osunt sätt. Till kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd Kommunens grönområden ska ha god tillgänglighet och kvalitet. Målet är delvis uppnått Arbetet med att tillgängliggöra och utveckla kommunens natur och parker har fortlöpt som planerat enligt handlingsplanen för Driften av kommunens ytor har skötts på ett effektivt och miljömässigt sätt. För att långsiktig säkerställa tillgången på attraktiva grönområden med hög biologisk mångfald och tillgänglighet i Knivsta behöver frågor om grönytor och grönstruktur väga tyngre i kommunens planoch exploateringsarbete. Exploatering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översiktsplan, miljöprogram och energistrategi. Målet är delvis uppnått Kommunen har kommit en bra bit på väg för att uppnå målet men en del återstår. Kommunen har en policy för energikrav vid nyproduktion. Policyn är en följd av de mål samt handlingsplaner som finns i den beslutade energistrategin. Exemplet exploatering av Sågenområdet innehåller bra energi- och miljötänk, men kan inte göra anspråk på att ha tagit ett helhetsgrepp gällande hållbar utveckling. Krav på bättre energiprestanda än vad som anges i BBR har ställts på byggnader på Sågenområdet, och samtliga byggnader ska anslutas till fjärrvärme. Planeringen av vägar och kollektivtrafik ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. Målet är delvis uppnått Planeringen tar oftast utgångspunkt i hållbar utveckling, men det är inte ofta planeringen utgår från att det på sikt ska ske utan fossila bränslen. Under 2013 pågår arbetet med Trafikplan som ska ha fokus på långsiktig planering för ett hållbart samhälle. 15

18 kommunövergripande uppdrag och mål Statistik från SCB visar att andelen nyregistrerade fordon i kommunen som drivs av el, etanol, gas eller är elhybrider, var 2 procent Det kan jämföras med nivåerna under 2008 och 2009 då de låg på procent. Omvandlingen mot en fossilfri fordonsflotta går med andra ord långsamt. Däremot minskar biltätheten (antal bilar per familjer) och mängd fordonskilometer per invånare något, vilket antyder att resmönstren i Knivsta är under omvandling. Under 2013 har verksamheten verkat för ett långsiktigt hållbart samhälle att leva i genom åtgärder som förbättrat medborgarnas möjligheter till kollektivtrafik, samt genom en utbyggnad av ett antal laddplatser för elbilar. En ny bussterminal med fyra angöringsplatser för buss utrustade med väderskydd har färdigställts i anslutning till järnvägsstationen. Vid den nya bussterminalen har 70 pendlarparkeringsplatser för bilar och 120 för cykel färdigställts. Hälften av cykelplatserna är under tak. Vidare har fyra laddplatser för elbilar färdigställts. Utbyggnaden av Brunnbyvägens förlängning i Alsike har förbättrat möjligheterna till kollektivtrafik för boende i västra Alsike i och med nya bussförbindelser till Knivsta järnvägsstation. Ytterligare en åtgärd som gör det enklare att i vardagen använda kollektivtrafiken är färdigställandet av en pendlarparkering i Vassunda. Utbytesplanen för gatubelysning där alla kvicksilverarmaturer byts ut till mer energieffektiva armaturer är inne på tredje och sista året. Efter 2013 års utgång har cirka kvicksilverarmaturer bytts ut. Under 2012 visade områden med utbytta armaturer på en minskad energiåtgång på upp till 20 procent. Under 2013 användes endast LED- armaturer som utbytesarmaturer (cirka 350 stycken). Enligt de beräkningar som finns att tillgå så ska LED- armaturer sänka energiåtgången ytterligare. Kommunen ska ha ett gott företagsklimat. Målet är uppnått Enligt NKI som tas fram av Svenskt näringsliv hade kommunen 2013 index 71 vilket är en förbättring jämfört med 2012 då resultatet var 65,71. I Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet har kommunen plats 49, vilket är något sämre än 2012 då kommunen återfanns på plats 40. I Företagarnas undersökning av företagens tillväxt det senaste året placerar sig Knivsta etta bland kommunerna i Uppsala län, och på plats 41 av Sveriges 290 kommuner. I den senaste rankingen av Årets Företagarkommun (Företagarna) ligger Knivsta på tredje plats av 290 i en mätning av företagens uthållighet. Som grund för resultatet ligger data från mätningar under de senaste fem åren registrerades 5,3 företag per invånare vilket placerar Knivsta på 79:e plats av 219 kommuner. Det är färre företag jämfört med 2012 då 7,4 företag per invånare registrerades. Regelbundet återkommande företagsfrukostar har etablerats och utvecklats, så att företag står som värdar. 16

19 kommunövergripande uppdrag och mål Till bygg- och miljönämnden, tillika trafiknämnd Byggande och planering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översiktsplan, miljöprogram och energistrategi. Målet är uppnått Kulturmiljöprogrammet för kommunen är antaget och inlagt i mallarna för planarbetet. Frågan om miljö- och klimatpåverkan, energismarta lösningar och lokala kretslopp har lagts in i checklistan och mallarna för planarbetet. I brist på definition av begreppet stråk har resonemang förts i planbeskrivningen i relevanta fall. Frågan om lantbrukens intressen och beaktande av produktiv åkermark har behandlats i alla planer och program där det ansetts vara relevant. Arbetet med att erbjuda information om goda energilösningar och LCC-ekonomi till dem som söker förhandsbesked eller bygglov för nybyggnad är påbörjat, men har inte prioriterats under hösten Planering av trafiken ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. Målet är uppnått En parkeringsnorm som hanterar parkeringsplatser för cykel är fastställd. Denna P-norm behandlas i planhandlingen och följs upp i bygglovprocessen. Principen att cykeltrafik prioriteras framför biltrafik, där dessa korsar varandra är införd i mallarna för planarbetet. Till socialnämnden Nämndens verksamheter ska präglas av trygghet, valfrihet och kvalitet. Målet är uppnått De datorbaserade systemen som till exempel Siebel och TES används av berörda verksamheter och leder till förbättrad rättssäkerhet. Införandet av planerings- och bemanningssystemet (GAT) är försenat på grund av tekniska problem, avseende möjligheten att överföra information mellan GAT och kommunens lönerapporteringssystem. Kvalitetsdeklarationer är reviderade men ännu inte beslutade, och en värdighetsgaranti för äldreomsorgen har fastställts av socialnämnden. Internkontrollplanen är uppdaterad och granskningar sker i enlighet med denna utifrån ovannämnda aspekter och redovisas till socialnämnden. Nämndens verksamheter ska vara effektiva och individuellt anpassade. Metoder ska utvecklas och förebyggande arbetssätt ska vara vägledande. Målet är uppnått Kommunen har bedrivit ett förebyggande arbete som är mycket efterfrågat och verksamheten har en kö till sina insatser. Bland annat till följd av detta har kommunen haft förhållandevis låga placeringskostnader jämfört med andra kommuner. Socialnämnden har deltagit i Närvårdsprojektet i samarbete med landstinget och arbete pågår som rör barn och unga. Arbetet leds av Utbildningskontoret. 17

20 kommunövergripande uppdrag och mål Öppna verksamheter ska utvecklas för att ge god livskvalitet, bland annat genom samverkan med frivilliga och deras organisationer. Målet är uppnått Ett samarbete med frivilligorganisationerna har framför allt skett inom ramen för Lyckträffens verksamhet som har samordnat 50 volontärer. Socialnämnden har till allmänheten, i samband med Valborg och inför skolavslutningen, delat ut information med drogförebyggande innehåll. Tidiga insatser ska eftersträvas inom individ- och familjeomsorgen. Målet är uppnått Det finns riktlinjer för samverkan mellan socialtjänst, skola och fritidsverksamhet. Kommunen har ett avtal med Migrationsverket som träder i kraft 15 februari 2014, där Knivsta åtar sig att tillhandahålla 25 platser för ensamkommande flyktingbarn, varav sex för asylsökande. Till utbildningsnämnden Kommunen ska ha länets bästa skolor och vara bland de 25 bästa i SKL:s ranking 2013 och bland de tio bästa i SKL:s ranking Målet är delvis uppnått Resultatet av rankingen för 2013 redovisas av SKL först i mars År 2012 har Knivsta rank 87 i riket och rank 4 i länet. Rankingen för 2013 kommer att vara påtagligt bättre. Antalet barn i förskolornas barngrupper ska minska under planperioden om ekonomin så tillåter. Målet är inte uppnått Barngruppernas storlek mäts den 15 oktober varje år. Barngrupperna har ökat något under året från 19,5 barn till 19,9 barn. Nolltolerans mot mobbning och diskriminering. Målet är delvis uppnått Förskolor och skolor har nolltolerans mot mobbning och diskriminering. Det hindrar inte att mobbning och diskriminering kan förekomma. Enkäten Minnet av skolan som genomfördes i januari 2013 visar att mobbning och diskriminering minskat. Skolans fritidsverksamhet ska utvecklas och förbättras. Målet är uppnått Enligt kommunens verksamhetscontroller har man i tillsynsverksamheten noterat att fritidshemmens ställning, status och kvalitet utvecklats under den gångna femårsperioden. 18

21 kommunövergripande uppdrag och mål Till fritid- och kulturnämnden tillika demokratinämnd Anläggningar för föreningsliv ska utvecklas i takt med Knivstas tillväxt. Knivsta arena ska påbörjas under mandatperioden. Målet kommer att uppnås Den 8 juni invigdes ett nytt utegym vid elljusspåret vilket vänder sig till alla i kommunen, ung som gammal, föreningsaktiv eller inte. Programarbetet med Centrum för Idrott och Kultur fortgår. I september beslutade nämnden att till kommunstyrelsen hänskjuta frågan om hur anläggningen ska placeras på tomten. Kommunstyrelsen beslutade i oktober om ett antal att-satser rörande projektet. Kulturskolan ska utvecklas i samklang med brukarnas synpunkter. Målet är inte uppnått Kulturskolan tar emot fler anmälningar i samtliga musikämnen än det finns platser. Kötiderna växer och verksamheten ser inga tecken på att intresset minskar, snarare tvärtom. Kommunens demokratiarbete ska vitaliseras. Målet kommer att uppnås En strategi är framtagen och beslutad av fritid- och kulturnämnden. Föreningslivet inom kulturområdet ska stimuleras. Målet är delvis uppnått Under 2013 ansökte tolv föreningar om arrangörsstöd vilket är lika många föreningar som förra året. På grund av större evenemang och önskan om större bidrag har kommunen detta år bara kunnat bevilja tio föreningar bidrag, mot elva föreningar Den totala summan föreningarna har ansökt om är kronor. Av dessa har kommunen kunnat ge kronor i bidra Biblioteksverksamheten ska utvecklas. Målet är uppnått Antalet besök har under året uppgått till Motsvarande siffra 2011 var Någon rättvisande jämförelse mellan 2013 och 2012 kan inte göras, i och med att biblioteket 2012 under perioden 20 maj 12 augusti var stängt på grund av flytt till nytt kommunhus. Resterande delen av 2012 saknade biblioteket besöksräknare. Dock uppgick antalet besök 2013 under perioden januari april till Det är en ökning med cirka jämfört med 2012 samma period, då antalet besökare var

22 ekonomisk analys Ekonomisk analys Årets resultat Kommunens resultat för 2013 uppgick till 7,1 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet var 5,3 miljoner kronor. I det budgeterade resultatet ingick en utdelning från dotterbolag på 7,0 miljoner kronor. Den utdelningen genomfördes aldrig och ingår inte i resultatet för året. Resultatet är 0,9 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning. Under året har Sveriges kommuner fått återbetalning av sjukförsäkringspremier från AFA Försäkring avseende åren 2005 och Återbetalningen för Knivsta kommun uppgick till 8,1 miljoner kronor och karakteriseras som en jämförelsestörande post. Även 2012 återbetalades sjukförsäkringspremier från AFA Försäkring. Då uppgick återbetalningen till 8,6 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter ,0 25,0 26,3 20,0 15,0 13,6 14,5 10,0 7,1 Statsbidrag 16 % 16 % Övriga bidrag 26 % Övriga bidrag 26 % Förskoleavgifter 14 % Äldreomsorgsavgifter 3 % Förskoleavgifter 14 % Renhållningsavgifter 9 % Äldreomsorgsavgifter 3 % Övriga avgifter 10 % Hyresintäkter 10 % Renhållningsavgifter 9 % Försäljning av verksamhet 5 % Övriga Reavinst avgifter vid försäljning 10 av % exploateringsfastigheter 2 % Reavinst vid försäljning av Hyresintäkter 10 % fastigheter 0 % Övrigt 5 % Försäljning av verksamhet 5 % Reavinst vid försäljning av exploateringsfastigheter 2 % Reavinst vid försäljning av fastigheter 0 % Övrigt 5 % 5, års resultat Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har minskat med 3,2 procent, eller 4,7 miljoner kronor, till 145,1 miljoner kronor. När hänsyn tas till årets och förra årets jämförelsestörande poster ändras minskningen till 3,0 procent eller 4,2 miljoner kronor. Förändringen i verksamhetens intäkter beror på att viss exploateringsmark som såldes 2012 återgick till kommunen Detta medförde att den intäkt som bokfördes 2012 bokfördes som en negativ intäkt Vidare har har intäkterna från Migrationsverket minskat med cirka 5,2 miljoner kronor. 2,5 20

23 ekonomisk analys Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har ökat med 4,6 procent 38,6 miljoner kronor till 877,3 miljoner kronor. Främst är det personalkostnaderna som ökat, men även kostnaderna för köpta tjänster har ökat. Rena lönekostnader har ökat med 4,0 procent. Kostnaderna för köpta tjänster har ökat med 3,6 procent. Finansiella intäkter och kostnader Under 2013 har dotterbolaget Kommunfastigheter i Knivsta AB löst de reverser som var en följd av bolagets övertagande av kommunens verksamhetsfastigheter Bolaget har tagit egna lån med kommunal borgen. De finansiella intäkterna består främst av ränta på reverserna gentemot Kommunfastigheter i Knivsta AB fram till att reverserna löstes, samt därefter borgensavgift för de lån som bolaget tog. Kommunens finansnetto för året är 6,6 miljoner kronor. Verksamhetens kostnader 2013 Personalkostnader 40 % Inhyrd personal 0 % Pensionskostnader 3 % Köpta tjänster 30 % Personal Inhyrd pe Pensions Köpta tjä Försörjni Övriga bi Fastighet Övriga ko 60,0 50,0 40,0 53,5 Försörjningsstöd 1 % Övriga bidrag 1 % Fastighetskostnader 12 % Övriga kostnader 13 % 30,0 20,0 10,0 14,1 13,5 12,6 6, Finansnetto, miljoner kronor. Låneskuld Kommunen har under året löst samtliga lån förutom det som gäller köp av vindkraftverket. 400,0 381,9 350,0 300,0 250,0 311,9 285,1 200,0 150,0 163,8 100,0 50,0 28, Låneskuld, miljoner kronor. 21

24 ekonomisk analys Investeringar Kommunens investeringar uppgick 2013 till 41,7 miljoner kronor. Det är en ökning med 8,3 miljoner kronor jämfört med Investeringar inom infrastrukturen utgör den största delen av årets investeringsbelopp, nämligen 25,5 miljoner kronor. Den största investeringen avser anläggandet av Järnvägstorget med anslutande bussterminal. Antalet pendlarparkeringar vid den så kallade pizzavallen har ökat. Vidare har satsningar gjorts på ett antal trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Satsning på IT-infrastrukturen i kommunen samt genomförandet av skolans IT-plan har inneburit stora investeringar under året. 80,0 60,0 69,4 62,9 66,6 40,0 34,8 20,0 13, Investeringar, miljoner kronor. Ställda panter och ansvarsförbindelser Den största posten inom ansvarsförbindelser är kommunens pensionsåtagande som redovisas enligt blandmodellen. Inklusive löneskatt uppgår åtagandet till 175,2 miljoner kronor. En ökning med 19,2 miljoner kronor jämfört med föregående år. Den stora ökningen av ansvarsförbindelsen gällande pensioner beror på att RIPS-räntan som gäller för beräkning av pensionsskuld sänks med 0,75 procent från och med Effekten av sänkningen ska beaktas i redovisningen Knivsta kommun har i februari 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommunivest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. 22

25 ekonomisk analys Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Knivsta kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse kan noteras att per uppgick Kommuninvest I Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna till kronor. Soliditet Då lösen av nästa alla lån har kunnat göras under 2013 så har också soliditeten förbättrats. Knivsta kommuns soliditet är mycket god. Detta gäller även när kommunens pensionsåtagande räknas in. 80 % 70 % 60 % 58,5 % 74,5 Soliditet Soliditet, inklusive pensionsförpliktelse 50 % 51,3 % 47,2 % 51,3 % 49,0 % 40 % 41,5 % 37,0 % 32,8 % 35,5 % 30 % 20 % 10 % 0 % Soliditet inklusive pensionsförpliktelse. Känslighetsanalys Ett stort antal faktorer styr kommunens ekonomiska utveckling. Beroendet av omvärlden kan beskrivas genom upprättandet av en känslighetsanalys. Soliditet inkl pensionsförpliktelser Känslighetsanalys, miljoner kronor Soliditet Utdebitering, förändring med 1 kr +/- 32,8 Befolkningsförändring med 100 personer +/- 4,2 Statsbidrag förändring med 1 % +/- 0,6 Försörjningsstöd, förändring med 10 % +/- 0,9 Löneökning med 1 % + 3,6 Prisökning med 1 % + 5,1 23

26 ekonomisk analys Pensionsförpliktelser Knivsta kommun försäkrar all nyintjäning av pensioner hos KPA och därmed avsätts inte medel i balansräkningen. Den mindre del som ändå avsätts är pensioner som inte är aktualiserade och därmed inte försäkrade vid årsskiftet. I och med att nyintjäning av pensioner inte avsätts i balansräkningen utan försäkras så påverkar inte sänkningen av RIPS-räntan årets resultat, mer än att premierna för försäkringen ökar. Ansvarsförbindelsen som avser pensioner intjänade före 1998 utbetalas och kostnadsbokförs vartefter de faller ut. Från den 31 december 2013 uppgick ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt till 175,2 miljoner kronor. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges finansiella mål om att resultatet ska uppgå till minst en procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning har nästan uppnåtts Resultatet, 7,1 miljoner kronor, utgör lite drygt 0,9 procent. Knivsta kommun har en långsiktigt hållbar ekonomi. Mål & budget 2014 med planeringsramar uppvisar positivt resultat. Kommunfullmäktige beslutade att avsätta kronor i utjämningsreserv (RUR) avseende överskott Årets resultat 0,9 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning utgör inte grund för avsättning Balanskravsutredning Kommunens resultat Markförsäljning som inte ingår i balanskravet 0 Årets resultat efter balanskravjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv 0 Medel från resultatutjämningsreserv 0 Årets balanskravsresultat Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen är viktig för att få en helhetsbild av Knivsta kommuns totala resultat, ställning och åtagande. Årets resultat Resultatet i den sammanställda redovisningen uppgår till 8,8 miljoner kronor. Knivsta kommun Knivstabostäder AB Kommunfastigheter i Knivsta AB Alsike Fastighets AB Elimineringar 7,1 miljoner kronor 0,9 miljoner kronor - 0,2 miljoner kronor 3,3 miljoner kronor - 2,3 miljoner kronor 24

27 ekonomisk analys Under året har Sveriges kommuner fått återbetalning av sjukförsäkringspremier från AFA Försäkring avseende åren 2005 och Återbetalningen för Knivsta kommun uppgick till 8,1 miljoner kronor och karakteriseras som en jämförelsestörande post. Även 2012 återbetalades sjukförsäkringspremier från AFA Försäkring. Då uppgick återbetalningen till 8,6 miljoner kronor. 35,0 30,0 30,4 25,0 20,0 21,8 15,0 10,0 8,8 5,0 0-5,0-1, , Resultatutveckling, sammanställd redovisning, miljoner kronor Investeringar Brännkärrsskolan har färdigställts under 2013 och invigdes till höstterminens start. Byggandet av Högåsskolan har startat under året och kommer att var inflyttningsklar under Vidare har det tidigare Servicehuset under året ställts i ordning för individ- och familjeomsorgens räkning. Tillsammans med kommunens stora investeringar på sågenområdet och kringliggande område så är koncernens investeringsvolym, 168,7 miljoner kronor, den högsta i kommunens elvaåriga historia. 180,0 168,7 160,0 152,3 140,0 134,4 120,0 111,2 100,0 80,0 77,4 60,0 40,0 20, Investeringar, sammanställd redovisning, miljoner kronor 25

28 ekonomisk analys Låneskuld samt finansnetto Kommunkoncernens låneskuld ökade med 186,1 miljoner kronor under Investeringar som till exempel byggandet av Brännkärrsskolan, samt det pågående byggandet av Högåsskolan ökar på låneskulden. Utbyggnaden av sågenområdet bidrar också till en ökad låneskuld. 600,0 500,0 435,4 525,3 400,0 368,5 339,1 300,0 221,6 200,0 100, Låneskuld, sammanställd redovisning, miljoner kronor. Ökad upplåning får till följd ett sämre finansnetto. Ett lågt ränteläge gör att finansnettot inte försämrats fullt ut i takt med låneskulden ,0-2,0-3,0-4,0-5,0-6,0-7,0-8,0-7,7-7,9-10,0-12,0-11,5-10,1-11,4 Finansnetto, sammanställd redovisning, miljoner kronor. 26

29 ekonomisk analys Soliditet Soliditeten i koncernen är god speciellt om pensionsförpliktelsen räknas in 34,5 procent respektive 20,3 procent om pensionsförpliktelsen räknas in. Detta visas i en jämförelse med kommungruppen förortskommuner till större städer som Knivsta ingår i hade den kommungruppen en soliditet på 35 procent, och om pensionsförpliktelsen räknas in 10 procent. Med tanke på de stora investeringar som främst Kommunfastigheter i Knivsta AB har framför sig och där i stort sett hela investeringsbehovet behöver upplånas, finns all anledning att tro att soliditeten för koncernen kommer att sjunka framöver. 50 % 42,5 % 42,0 % 40 % 30 % 20 % 38,2 % 26,4 % 24,8 % 37,6 % 23,8 % 34,5 % 26,2 % 20,3 % Soliditet Soliditet, inklusive pensionsförpliktelse 10 % 0 % Soliditet, inklusive pensionsförpliktelse, sammanställd redovisning Framtiden Vision 2025 anger en växande kommun med invånare år En vision med en så kraftig befolkningsökning kommer att ställa stora krav på kommunen och dess dotterbolag. Den finansiella belastningen kommer att bli stor. Investeringar i infrastrukturen samt förmodligen i ytterligare nybyggnationer av skolor och förskolor ger ett ökat lånebehov. Kommunen och kommunkoncernen har i dag en god och välordnad ekonomi. Det är därför viktigt att utbyggnaden av Knivsta i Vision 2025:s anda görs med eftertänksamhet och klokhet så att den goda och välordnade ekonomin kan bestå. 27

30 ekonomisk analys RESULTATRÄKNING Belopp i tusen kronor Budget 2013 Kommunen Sammanställd redovisning Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Skatteintäkter Mellankommunal utjämning Kommunalekonomisk utjämning Utdelning från dotterbolag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Skatt Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT

31 ekonomisk analys FINANSIERINGSANALYS Belopp i tusen kronor Kommunen Sammanställd redovisning Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter Justering ej rörelsekapitalpåverkande intäkter Verksamhetens kostnader Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Mellankommunal utjämning Generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning Utdelning från dotterbolag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Verksamhetsnetto INVESTERINGAR Inköp av immateriella tillgångar Inköp av materiella tillgångar 9, Inköp av finansiella tillgångar Förändring exploateringsfastigheter Försäljning av immateriella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar 9, Försäljning av finansiella tillgångar Justering för investeringar ej rörelsekapitalpåverkande Investeringsnetto FINANSIERING Ökning (-) /minskning (+) långfristiga fordringar Ökning (+) /minskning (-) långfristiga skulder Finansieringsnetto Justering för rörelsekapitalpåverkande förändring Ökning (-) /minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (+) /minskning (-) kortfristiga skulder Ökning (-) /minskning (+) pågående arbeten för annans räkning Summa Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut