Självständigt arbete för Civilingenjörsprogrammet i Energisystem. Solceller på skoltak i Uppsala kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Självständigt arbete för Civilingenjörsprogrammet i Energisystem. Solceller på skoltak i Uppsala kommun"

Transkript

1 Självständigt arbete för Civilingenjörsprogrammet i Energisystem Solceller på skoltak i Uppsala kommun Författare: Martin Ericson Johan Frisk Habre Hissein Hampus Hultgren Mazin Jabur Sofia Wigren Ellika Wik

2 Sammanfattning Uppsala kommun satsar på att bli ledande inom både klimat- och miljöarbete. För att nå dit har det satts upp ett antal mål varav ett är att öka andelen sol i elsystemet. Planen är att till år 2020 ha installerat solceller med en effekt om 10 MW på tak till kommunens fastigheter. Syftet med projektet var att undersöka potentialen för solcellsinstallationer på skoltak i Uppsala kommun. Detaljstudier har gjorts på fem skolor med goda förutsättningar gällande takarea och solinstrålning. De fem skolor som valdes för detaljstudier var Fyrisskolan, Bellmanskolan, Valsätraskolan, Stenhagens bildnings- och kulturcentrum samt Johannesbäcksskolan. En generell beräkning har sedan gjorts för ytterligare 61 skolfastigheter placerade i Uppsala. Resultaten från projektet visar att potentialen är god för installation av solceller och att dimensioneringen av systemen bör göras med hänsyn till elförbrukningen i de individuella skolorna. Då det i dagsläget, för kommunen, är mer lönsamt att använda den egenproducerade elen i de egna byggnaderna än att sälja den på marknaden ritades två huvudscenarion upp. I det första scenariot dimensionerades systemet så att en låg andel överskottsel producerades, detta resulterade i att mellan 9-24 % av skolornas elanvändning kunde komma från solceller. För scenario 2 installerades merparten av den lämpliga takytan med solceller för att maximera produktionen av el, detta resulterade i att stora delar av elkonsumtionen, mellan 16 och 248 %, kunde genereras av solcellsmodulerna. Anledningen till den stora spridningen av resultatet i scenario 2 är att förhållandet mellan lämplig takyta och elförbrukning skiljer sig mellan skolorna. I scenario 2, för de skolor vars elförbrukning till stor del täcks av el från solceller, kommer en stor del av överskottselen att säljas. Trots det är de inte självförsörjande utan måste köpa en andel av sin el från nätet. 1

3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Teori... 3 Solceller... 3 Hantering av överskottsel... 4 Metod... 5 Resultat... 7 Skolornas elförbrukning... 7 Dimensionering av system... 8 Scenario Scenario Elproduktion Elförsäljning Elproduktion för alla Uppsala kommuns skolor Känslighetsanalys Diskussion Slutsats Referenser Referenser till aktivitetsrapporter

4 Inledning I Uppsala kommun pågår ett arbete med att minska invånarnas klimatpåverkan. Kommunen vill öka andelen förnybar el i systemet genom att bygga ut solkraft. Målet är att år 2020 ha installerat solenergi med en total effekt på 30 MW i Uppsala. År 2030 är planen att installerad effekt solenergi i Uppsala ska uppgå till 100 MW (Uppsala Kommun, 2014). Ett steg i att uppnå de satta miljömålen är att öka elproduktionen från solceller. Solceller är en teknik som funnits sedan 50-talet då solcellerna användes för att förse satelliter med elektricitet. I Sverige idag används solceller främst för att täcka en del av byggnaders elförbrukning. De installeras då ofta på byggnadens tak. Genom att installera solceller kan privatpersoner och myndigheter minska mängden el som köps från elnätet. (Öresundskraft, 2014) Till år 2020 har Uppsala kommun satt som mål att installera solpaneler med en total effekt på 10 MW på sina fastigheter. Av de 10 MW är målet att installera 7,5 MW på kommunens skolbyggnader. 1 Syfte Syftet med projektet var att ta fram ett underlag för hur en effektiv elproduktion på taken till Uppsala kommuns skolor skulle kunna utformas. Underlag för dimensionering av anläggningarna skulle tas fram med huvudintresset att använda elen i skolbyggnaderna och ha en låg produktion av överskottsel. Även potentiell solpanelseffekt för samtliga skolfastigheter i Uppsala kommun skulle undersökas. Teori Solceller En solcell består av ett halvledarmaterial som har förmågan att producera el vid inkommande solinstrålning. En solcell ger cirka 0,5 V, men genom att seriekoppla solceller i en så kallad solpanel kan spänningen ökas till önskat värde. (Solpanelen, 2015) Det finns huvudsakligen två typer av solceller, kiselsolceller och tunnfilmssolceller. Kiselcellen är den vanligaste solcellen på marknaden och kan delas upp i två undergrupper: polykristallina och monokristallina solceller. Polykristallina solceller är i regel billigare och har en verkningsgrad på ungefär 15 %. Monokristallina solceller är dyrare men har bättre verkningsgrad, ungefär 18 %. Tunnfilmssolcellen har generellt sett lägre verkningsgrad än kiselsolcellen, men har förmågan att böjas runt föremål vilket gör den lämplig för runda och andra oregelbundna ytor. (Zimmermann, 2014) 1 Anders Hollinder, Energistrateg Uppsala kommun, möte den 4 april

5 När en solcell klassificeras mäts effekten och verkningsgraden vid 25 C och en solinstrålning på 1000 W/m 2 med vinkelrätt infall. Detta anges som nominell effekt. En solinstrålning på 1000 W/m 2 motsvarar en klar dag. Den högsta solinstrålningen kan dock uppstå vid viss molnighet. Det beror på att moln kan koncentrera och reflektera en del av solinstrålningen och därmed kan effekten uppgå till 40 % högre än den angivna klassificerade effekten (Berg och Estenlund, 2013). Verkningsgraden varierar även med temperatur och kan sjunka om solcellen utsätts för höga temperaturer. Därför är det fördelaktigt att göra rum för luftcirkulation mellan taket och solcellspanelen, så att luft fritt kan cirkulera och kyla solcellen under varma dagar. Solcellens livslängd varierar mellan 25 och 50 år. Anledningen till den långa livslängden är att solpaneler är relativt underhållsfria och saknar rörliga delar. Dock minskar elproduktionen för solcellen med ungefär 0,5 % per år. (Jordan & Kurtz, 2012) Själva solcellen har inget underhåll förutom eventuell rengöring från smuts som vanligtvis sköljs bort med regn. Då modulerna täcks med snö sjunker solinstrålningen årligen med ungefär 3 %. (Solelprogrammet, 2015) För att placera solceller på skoltak krävs tillstånd bland annat om utseendet på byggnaden förändras väsentligt. Det kan ske om byggnadens utseende förändras genom att lutningen på solpanelerna är annorlunda mot takets. Även om solcellerna placeras längs byggnadens tak behöver en bedömning göras angående bygglov i varje enskilt fall. 2 Den optimala placeringen av en solcellsanläggning är med en riktning rakt söderut och en taklutning på ca 40 grader från horisontalplanet. Den optimala lutningen varierar lite beroende på geografisk placering men kan generellt användas för Svenska breddgrader. I de fall där flera solpaneler placeras på samma tak kan det vara fördelaktigt att ha en lägre lutning på panelerna för att inte skugga de bakomvarande. (Zimmermann, 2015) Hantering av överskottsel Solcellers elproduktion går inte att styra och därmed uppstår tillfällen då det produceras mer el än vad som används i byggnaden. Vid dessa tillfällen är det bra att ha ett sätt att ta till vara på överskottet. Lagringsalternativ i dagsläget utgörs främst av olika typer av batterier, denna lösning är dyr sett till hur mycket energi som går att lagra (Elcertifikat, 2015). Det finns batterier som kan lagra 4,5 kwh som kostar kr (Alpman, 2014). Batterier tar dessutom plats och kräver underhåll. Ett annat alternativ för att hantera överskottsel är försäljning. I Sverige används idag timvis mätning av leverarad effekt till nätet. Beroende på anläggningens storlek tillkommer olika avgifter. En aktör med en installerad effekt på mindre än 43,5 kw räknas som en mikroproducent. Det innebär att huvudsäkringen i elabonnemanget får vara högst 63 A (Vattenfall, 2015). Som mikroproducent behöver man inte betala för mätning av elproduktionen och anslutning till elnätet. För större anläggningar tillkommer bland annat 2 Christian Blomberg, Bygglovschef Stadsbyggnadsförvaltningen, kontakt den 13 april

6 dessa avgifter. Anläggningar upp till 100 A har rätt till en skattereducering på 60 öre per kwh upp till en maxproduktion av kwh per år. En förutsättning för skattereducering är att aktören huvudsakligen förbrukar el, vilket innebär att inmatningen av el till elnätet inte överstiger nettouttaget av el under ett år. 3 Skattereduceringen trädde i kraft 1 januari 2015 och infördes för att gynna småskalig solcelssinstallation efter att förslag om nettodebitering fått avslag i EU domstolen. Nettodebitering innebär att den överskottsproduktion som sänds ut på elnätet kvitteras årsvis med den el som köps från nätet vid otillräcklig elproduktion. En sådan kvittering strider mot EU:s moms- och skatteregler och är idag inte lagligt. Det finns även nya förslag som behandlas av regeringen. Bland annat har det kommit förslag om att sänka gränsen för skattefri elproduktion samt förslag om att installerad effekt ska räknas per organisationsnummer istället för byggnad. Regeringen har även en proposition att sänka den maximala installerade effekten för mikroproducenter från 43,5 kw till 30 kw. Regler som idag gäller angående avgifter och skatter för småskalig solelsproduktion kan därmed komma att ändras inom den närmaste tiden. 4 Vid dimensionering av solelsproduktion för eget bruk och minimal produktion av överskottsel finns ingen färdig modell. Att aldrig få en momentan överproduktion medför att hänsyn till elförbrukningens dippar måste tas vilket innebär att installationen skulle dimensioneras för ett väldigt lågt effektuttag. Det krävs därför ett övervägande kring hur stor effekt som ska installeras i förhållande till effektbehovet för fastigheten i varje enskilt fall. 5 Metod Uppsala kommun förvaltar 66 skolor. Fem utav skolorna, de med störst potential storleksmässigt och utan renoveringsbehov inom den närmsta tiden valdes ut för vidare detaljsimulering i detta projekt. De fem skolor som undersöktes i studien var Valsätraskolan, Fyrisskolan, Stenhagens bildnings- och kulturcenter, Johannesbäcksskolan samt Bellmanskolan. I projektet användes programvarorna Matlab, PVsyst, HOMER och Excel. Matlab användes för beräkningar, sammanställning av data samt för att simulera effekt och producerad el för 66 skolbyggnader i Uppsala. Detta var grundat på en generalisering utifrån de fem utvalda skolorna. PVsyst användes för att simulera elproduktion från solceller på skolornas tak. I programmet kunde upp till åtta ytor med olika lutningar och riktningar täckas med solceller. I PVsyst gjordes 3D-modeller av skolbyggnaderna för att ta hänsyn till skuggning från närliggande objekt som till exempel skorstenar och träd. Modellerna byggdes dels med hjälp av ritningar 3,4 Arne Andersson, Energi- och miljötekniker på Ljusfors, telefonsamtal den 27 maj Bengt Carlsson, Krafthandledare på Bixia Energy Managment AB, telefonsamtal den 27 maj

7 över skolbyggnaderna som erhållits från kommunen och dels med programmet Google Earth som kan ge satellitbilder över skolan och det närliggande området. Simuleringsprogrammet HOMER användes för att uppskatta vilken effekt varje skola skulle behöva installera för att tillgodose delar av skolans elförbrukning. Den producerade elen jämfördes med förbrukningen och därmed avlästes vilka tider på året produktionen översteg förbrukningen. Både i PVsyst och HOMER har solinstrålning använts till grund för olika simuleringar. Solinstrålningsdata har erhållits från Hans Bergström, doktor i meteorologi vid Geocentrum i Uppsala och har uppmätts var tionde minut under perioden Datan var omfattande och arbete har krävts för att göra den mer hanterbar. HOMER och PVsyst använde även temperaturdata som också erhölls från Geocentrum 6. Data för skolornas elförbrukning under 2014 hämtades från Vattenfalls hemsida. I de båda simuleringsprogrammen beräknades elproduktion för två olika solcellstyper, en polykristallin och en monokristallin. Den valda monokristallina solcellen var LG300N1C-B3 från LG Electronics med en nominell effekt om 300W och en verkningsgrad på 18,3 %. Den polykristallina solcell som valdes är ET-Solars modell ET-P660250WW med en nominell effekt på 250W och en verkningsgrad på 15.3 %. Solcellsmodulerna valdes för att de finns på svenska marknaden i dagsläget och för att deras respektive verkningsgrader är representativa för deras solcellstyper. En generell typmodell av växelriktare valdes, den hade en verkningsgrad på 96 %. Samma växelriktare användes för båda solcellsmodulerna. (NordenSolar, 2015) För att visa hur den installerade effekten på skoltaken kan varieras och vilken påverkan detta kan ha för skolornas försäljning av överskottsel gjordes simuleringar för två scenarion. I scenario 1 dimensionerades den installerade effekten solceller på skoltaket på ett sådant sätt att mängden genererad överskottsel skulle vara relativt låg. Dimensioneringen utfördes med hjälp av HOMER. I HOMER beräknades mängden såld el under ett år vid en given installerad effekt av solceller. Utifrån de beräkningarna skapades en graf för varje skola som visade hur försäljningen berodde av den installerade effekten. Grafen användes för att sätta en övre gräns för accepterad försäljning. Utifrån detta kunde sedan den installerbara effekten bestämmas. I scenario 2 installerades solceller på den takyta vars medelvärde för inkommande solenergi under året var 1000 kwh/m 2 vilket klassas som god solinstrålning på svenska breddgrader. För att bestämma vilka ytor som uppfyllde detta kriterium användes en solkarta. Solkartan visar den genomsnittliga solinstrålningen på tak i Uppsala och är framtagen för att vara ett underlättande verktyg för de fastighetsägare som är intresserade av att installera solceller på sitt tak. Figur 1 visar en närbild av Valsätraskolan tagen från solkartan. I scenario 2 placerades solceller ut i PVsyst på de takytor som uppfyllde kriteriet ovan. Den totala takyta 6 Hans Bergström, Doktor i meteorologi vid Geocentrum, Uppsala, mailkontakt april

8 som använts i PVsyst användes sedan i HOMER för att se hur stor del av den producerade elen som behövde säljas. Simuleringar utfördes för både LG300N1C-B3 och ET- P660250WW. Scenario 2 utfördes för att visa den potential skolorna har för att producera el från solceller. En uppskattning av möjlig installerad effekt solceller på Uppsala kommuns skolor gjordes sedan med hjälp av resultaten från scenario 2. Detta gjordes genom att undersöka hur stor andel av den rekommenderade takytan som använts i scenario 1 och 2. Samma andel takyta antogs användbar för alla skolor. Resultat Figur 1 - Solkarta över Valsätraskolan. (Uppsala kommun, 2014) I projektet har detaljerade simuleringar gjorts för fem skolor. Resultaten visas i tabeller och figurer nedan. Valsätraskolan har valts som representant för de fem skolorna. Figurer som representerar resultaten av simuleringarna visas därför för Valsätraskolan. För att ge en tydligare bild av hur förhållandet mellan elproduktion och inköp av el såg ut, användes i detta fall figurer från Bellmanskolan. Fler figurer och tabeller över samtliga skolor redovisas i aktivitetsrapporterna; Elförbrukning för skolorna (2015), Simuleringsfall 1 & 2 HOMER (2015) och Simulering för alla skolbyggnader (2015). I tabell 1 kan man se hur mycket el varje skola förbrukar och hur mycket takyta som Uppsala kommun ansåg möjlig att installera solceller på. Tabell 1 - Visar skolornas totala elförbrukning per år samt den av kommunen angivna totala takytan med god solinstrålning. Elförbrukning per år [kwh] Total bra takyta [m 2 ] Valsätraskolan Bellmansskolan Johannesbäcksskolan Stenhagens kultur och bildningscentrum Fyrisskolan Skolornas elförbrukning Elförbrukningen för de fem skolorna har tagits fram och använts i simuleringarna. I figur 2 syns elförbrukningen för Valsätraskolan under I figuren kan man se att elförbrukningen är högre under vinter- och höstmånaderna för att sedan sjunka under sommarperioden. De övriga skolorna följer samma mönster men värdena för skolorna varierar. 7

9 Figur 2 - I figuren visas Valsätraskolans elförbrukning för (Vattenfall, 2014) I figur 3 nedan ses hur Valsätraskolans elförbrukning varierar under ett dygn på skoldagar respektive helgdagar. Figuren visar en medelförbrukning för varje timme och man kan se att förbrukningen är som högst mitt på dagen på skoldagar och senare på kvällen för helgdagar. För att göra figurerna tydligare redovisas bara förbrukningen för vissa månader. Figur 3 - Visar Valsätraskolans elförbrukning på skoldagar samt helgdagar under år Dimensionering av system Scenario 1 I scenario 1 dimensionerades systemet för att ge en låg försäljning. För varje skola undersöktes hur installerad effekt påverkade elförsäljningen. Den installerade effekten höjdes stegvis och för varje steg gjordes en simulering i HOMER där elförsäljningen beräknades. Resultatet presenterades i en graf för att ge en bild över hur elförsäljningen förhåller sig till installerad effekt för skolorna. Grafen för Valsätraskolan visas i figur 4. 8

10 Figur 4 visar att elförsäljningen efter en installerad effekt på 40 kw börjar växa exponentiellt. Kriteriet som sattes för dimensioneringen av solcellsanläggningen i scenario 1 var att högst 1,5 % av den producerade elen går till försäljning. Med den begränsningen installeras effekter tillräckliga för att täcka cirka 10 % av elbehovet. För Valsätraskolan motsvarar försäljning av 1,5 % av elproduktionen strax under 800 kwh per år. I grafen utläses att för Figur 4 - Figuren visar hur elförsäljningen varierar med installerad effekt för Valsätraskolan. Högre installerad effekt än 40 kw ger en exponentiellt ökande mängd el som behöver säljas. att sälja under 800 kwh bör anläggningen vara 62 kw eller mindre. Hur stor den installerade effekten bör vara togs fram på samma sätt för de övriga fyra skolorna, motsvarande grafer kan ses i aktivitetsrapporten. Simuleringsfall 1 & 2 HOMER (2015). Arean som behövdes för att uppnå den önskade installerade effekten på anläggningen för varje skola beräknades. Hur installationen dimensionerades visas i figur 5. För Fyrisskolan gick det enbart att komma upp i den rekommenderade effekten då LG300N1C-B3 solceller användes. Detta då skolan har väldigt hög elförbrukning relativt lämplig takarea. Den installerade effekten samt den takyta som användes för de olika solcellsmodulerna redovisas för samtliga skolor i tabell 2. Som tabellen visar krävs det mindre area för LG300N1C-B3 än ET-P660250WW vid ungefär samma installerad effekt. Tabell 2 - Installerad effekt och area för de olika solcellsmodulerna i scenario 1. Parentesen i tabellen står för den installerad effekten för Fyrisskolan där takytan inte räckte till för att uppnå rekommenderad effekt. Rekommenderad effekt för att sälja 1,5% [kw] Installerad effekt LG300N1C- B3 [kw] Installerad effekt ET- P660250WW [kw] Area LG300N1C-B3 [m 2 ] Valsätraskolan 62,0 62,0 61, Fyrisskolan 252 (220) Bellmanskolan 6,50 6,60 6,50 36,1 42,3 Johannesbäckskolan 75,0 74,1 74, Stenhagens bildningsoch kulturcentrum För att göra simuleringar där elproduktionen för varje skola beräknades placerades solcellerna ut i 3D-modellerna för skolorna. Modellen för Valsätraskolan visas i Figur 5. Area ET- P660250WW [m 2 ] 9

11 Scenario 2 I scenario 2 installerades solceller på alla takytor med en solinstrålning större än 1000 kwh/m 2 /år. I figur 6 visas modellen av Valsätraskolan för scenario 2 med de utplacerade solcellerna. Söder är markerat med den streckade linjen som pekar mot figurens underkant. Utifrån antalet installerade solcellsmoduler kunde den installerade effekten hos anläggningen på varje skola tas fram med PVsyst. I tabell 3 kan ses hur den installerade effekten på samma tillgängliga yta varierar mellan de olika solcellsmodulerna. Figur 5 Solcellernas placering på Valsätraskolan vid scenario 1 Figur 6: Solcellernas placering på Valsätraskolan vid scenario 2 Tabell 3 - Den totala installerade effekten hos solcellsanläggningen för varje skola i scenario 2. Installations area [m 2 ] Installerad effekt LG300N1C-B3 [kw] Valsätraskolan Fyrisskolan Bellmanskolan Johannesbäcksskolan Stenhagens bildnings och kulturcentrum Installerad effekt ET-P660250WW [kw] Resultatet i scenario 2 är identiskt med scenario 1 för Fyrisskolan då hela takytan redan utnyttjas i scenario 1. Elproduktion Den årliga elproduktionen för de två scenarierna beräknades för alla skolor med hjälp av HOMER och PVsyst. Produktionen togs fram för både solcellsmodulen ET-P660250WW och LG300N1C-B3. Resultatet från Homer visas i figur 7. Då installationen för Fyrisskolan är lika stor i scenario 1 och scenario 2 är staplarna för de två scenarierna lika höga. 10

12 Figur 7 - Skolornas elproduktion för de olika scenarierna och solcellsmodulerna Skuggförlusterna för de olika skolorna visas i tabell 4. Förlusterna är solinstrålningsförluster, det vill säga procent av den totala instrålningen som går förlorad på grund av hinder på taken. Instrålningsförlusterna skiljde sig inte nämnvärt mellan de olika solcellsmodellerna. I de fall där det varit en skillnad har ett medelvärde antagits. Tabell 4 - Solinstrålningsförluster för de olika skolorna på grund av skuggning Scenario 1 Scenario 2 Valsätraskolan -1,90% -2,10% Fyrisskolan -2,55% -2,55% Bellmanskolan -1,25% -0,55% Johannesbäcksskolan -1,25% -16,7% Stenhagens bildnings- och kulturcentrum -1,50% -1,90% Solcellernas elproduktion varierar över året och är som högst under sommarmånaderna. Detta sammanfaller när de undersökta skolornas elförbrukning är som lägst. I figur 8 visas hur elkonsumtion och produktion varierar för en vardag respektive helgdag i juli Figur 8 - Elproduktion och elförbrukning för Valsätraskolan under en vardag och helgdag för de olika fallen på Valsätrakolan. 11

13 Elförsäljning I tabell 5 redovisas hur mycket takyta som har använts, vilken nominell effekt som bör installeras, den årliga solelsproduktionen, dess andel som säljs till nätet samt hur mycket det är i kwh för varje scenario och solcellstyp. Tabellen redovisar endast resultatet från Valsätraskolan. Resultat för övriga skolors simuleringar visas i aktivitetsrapporterna: Simuleringsfall 1 & 2 HOMER (2015) och Simuleringsresultat PVsyst (2015). Tabell 5 - Beskriver den totalt använda takytan för solceller, den producerade och den sålda elen samt andelen producerad och såld solel för Valsätraskolan. Scenario 1 ET- P660250WW Scenario 1 LG300N1C-B3 Scenario 2 ET- P660250WW Scenario 2 LG300N1C-B3 Totalt använd takyta [m^2] Total Nominell effekt [kw] Producerad el från solceller på ett år [kwh] Andel solel av skolans förbrukni ng [%] Elförsäljni ng [kwh] , , , , , , , , , ,4 Andel såld el till nätet [%] I figur 9 visas den totala elproduktionen och hur stor del av elen som kommer från elnätet respektive solcellsanläggningen för Valsätraskolan, scenario 2. Som figuren visar kommer skolan att behöva köpa in mer el under höst och vintermånaderna då solinstrålningen är lägre och elbehovet hos skolan högt. De olika färgerna i staplarna representerar sammankopplade solpaneler på olika tak på skolan. Figur 9 - Förhållandet mellan producerad solel och inköpt el för Valsätraskolan. Andelen av den producerade elen som säljs för respektive skola skiljer sig tydligt åt i de två scenarierna. Det syns tydligt om Bellmansskolan studeras. Skolan har stora och bra tak samt en relativt låg elförbrukning vilket resulterar i en stor överproduktion för scenario 2. För solcellsmodullen LG300NIC-B3 i scenario 2 kan solcellsanläggningen på Bellmansskolan stå för 226 % av skolans totala elanvändning, dock köps fortfarande 40 % av den totala förbrukningen in. (Simuleringsfall 1 & 2 HOMER, 2015) 12

14 Figur 10 och 11 visar producerad el från solcellsanläggningen på Bellmansskolans tak samt inköpt el från nätet varje månad för scenario 1 respektive 2. I figur 11 kan man se att Bellmansskolan, trots sin låga elförbrukning och höga solelsproduktion aldrig blir helt självförsörjande. Figur 10 - Förhållandet mellan producerad el och inköpt el för Bellmanskolan. Figur 11 - Förhållandet mellan producerad el och inköpt el för Bellmanskolan. Elproduktion för alla Uppsala kommuns skolor Vid simuleringen för alla skolor i Uppsala beräknades bara potentialen för de byggnader Uppsala kommun har gjort lämplighetsuppskattningar för. Det är 66 stycken skolfastigheter med en total lämplig takyta på m 2. Den lämpliga takytan är uppskattad av kommunen med hjälp av solkartan och är alltså takytor kommunen bedömt som intressanta att installera solceller på då de har god solinstrålning. I verkligheten förvaltar kommunen 160 skolfastigheter som det i teorin skulle gå att installera solceller på. Vid simuleringarna i PVsyst har den av kommunen rekommenderade ytan inte använts vid simuleringarna. Mindre ytor med god solinstrålning och till stor del fria från hinder har plockats ut och använts. Bedömningen som gjordes var att en installation av alla rekommenderade ytor mestadels leder till ökad försäljning av överskottsel och inte till produktion av el som kommer till användning i skolbyggnaderna. Genom att se till andelen av den rekommenderade yta som vi utnyttjat vid våra simuleringar för de olika scenarion har olika stora ytor använts för att beräkna hur stora anläggningar som skulle kunna installeras på de 66 byggnaderna. I figur 12 visas hur elproduktionen varierar beroende på hur stor area som väljs att installera solceller på. Hur stora areorna är och den installerade effekten blir visas i tabell 6. 13

15 Figur 12 - I figuren visas hur stor effekt som installerats på taken för de 66 byggnaderna beroende på hur selektivt ytorna valts. ET och LG visar om det är poly- eller monokristallin panel som använts. 1 och 2 anger vilket scenarios selektivitet som använts. Tabell 6 - I tabellen anges hur stora ytor som använts för varje beräkning och hur stor den installerade totaleffekten är. I effekten ingår de fem skolorna som detaljsimulerats. Installerad yta [m 2 ] ET LG ET LG Alla ytor (LG) Effekt [MW] Om installation görs på alla rekommenderade takytor utan restriktioner kommer totaleffekten upp i 6.85 MW. Känslighetsanalys En känslighetsanalys utfördes för att ge en uppfattning över hur känsliga resultaten i simuleringarna var för förändringar i indatan. Känslighetsanalysen gjordes i PVsyst och använde 3D-modellen som hörde till Bellmanskolan med solceller installerade enligt scenario 2. De indata som varierades var: Höjden hos träden som skuggade panelerna Solinstrålningen Antalet moduler i en sträng Hur trädhöjden påverkade resultatet undersöktes dels eftersom trädens höjd kommer att förändras över tid och dels då trädhöjden som använts för simuleringarna inte är exakt uppmätt. Trädhöjden som användes i modellen för Bellmanskolan var uppskattad till åtta meter. I känslighetsanalysen ökades trädhöjden först med två meter så att träden i modellen var tio meter och en simulering gjordes för det fallet. Trädhöjden minskades sedan till sex meter och en ny simulering gjordes. Känslighetsanalysen visade att variationer i trädhöjd 14

16 endast gav en förändring på några tiondels procent i elproduktionen från anläggningen på grund av förändrade skuggförluster. Solinstrålningen mot taket kommer att variera från år till år. För simuleringarna har medeldata använts för solinstrålning Detta för att ge en bild av vad solcellsanläggningen kan producera under ett medelår men produktionen kommer att variera med solinstrålningen. I känslighetsanalysen har det gjorts en simulering där solinstrålningsdata för året med högst solinstrålning i dataserien från Geocentrum använts samt en för det med lägst solinstrålning. Det året med högst instrålning var 2013 och det med lägst var Resultatet från känslighetsanalysen visade att solinstrålningen hade stor påverkan på elproduktionen. Då solinstrålningsdata från det sämsta året användes sjönk elproduktionen med lite över 20 % i förhållande till medelåret. När solcellsmoduler monteras seriekopplas de i strängar. På grund av att de seriekopplas kommer skuggning av en modul att påverka de andra i strängen negativt. Delas en solcellsanläggning in i längre strängar bör förlusterna därför teoretiskt sett öka vid delvis skuggning än om anläggningen delas in i kortare strängar, det vill säga, man seriekopplar färre solceller. Resultatet av känslighetsanalysen visar dock att variation av antalet moduler i en sträng endast ger en förändring på 0,1 % i elproduktionen. Diskussion Gemensamt för alla skolor är att elförbrukningen är som högst på morgonen mellan 07-12, efter den tiden sjunker förbrukningen för att under kvällar och nätter gå ner till minimibelastning. Under kvällar, helger och under sommaren drar skolan el trots att den inte används aktivt. Det är ventilation, belysning, datorer m.m. som drar ström under de perioderna. Valsätraskolan har förutom en elförbrukningstopp under lunchtid en topp på kvällar vilket skiljer sig från de andra skolorna. En förklaring till detta skulle kunna vara att skolan har intillliggande idrottsanläggningar med kvällsaktiviteter. Något som är bra att ha i åtanke när de olika skolornas elförbrukning jämförs är att förbrukningen skiljer sig mycket beroende på vilken skola som simuleras. Bellmansskolan behöver exempelvis inte lika många solceller som Fyrisskolan för att täcka en solelsproduktion på 10 % av skolans elförbrukning. Elförbrukningen för skolan har därför en betydande roll vid dimensionering av solcellsanläggningen Ett alternativt sätt att dimensionera solcellsanläggningarna på skolorna kunde ha varit att se till elförbrukningen på timbasis under den månaden med lägst elförbrukning, och sedan dimensionera solcellsmodulerna kring den perioden. Dimensioneringen skulle därmed kunna göras så att ingen överproduktion sker under månaden med lägst förbrukning, vilket skulle resultera i låga mängder såld överskottsel. Det valda värdet 1,5 % såld el i scenario 1 ska därför inte ses som en optimering av den installerade effekten på skolorna. Vid installation av solcellsmoduler måste beslut tas om panelerna skall vinklas eller ha samma lutning som taket. Optimal orientering för att producera så mycket el som möjligt är 15

17 en lutning på ca 40. Valet att inte ha lutning på panelerna gjordes för att det troligtvis skulle krävas bygglov om modulerna vinklas då byggnadens utseende förändras väsentligt. Det kommer heller inte gå att installera lika många moduler då rader med vinklade moduler kommer skugga ytor bakom sig. Detta innebär att den möjliga installerade effekten minskar. Skuggningens inverkan på elproduktionen varierar mellan skolorna. I projektet har det strävats efter att undvika installation på ytor med mycket skugga. Trots detta har vissa skuggförluster förekommit då solens infallsvinkel gör att skolorna skuggar sina egna tak under vissa perioder. Närliggande tätplanterade träd har stor inverkan på förlusterna. Detta ses tydligt på Johannesbäcksskolan där förlusterna är höga på grund av trädplantering som skymmer stora delar av taket. Skuggförlusterna gör att hänsyn bör tas till vilka ytor som väljs ut för installation. Vid scenario 2 har installation skett på alla ytor som ansågs ha tillräckligt bra solinstrålning (över 1000 kwh/m 2 och år). På en del av skolorna finns det fler takytor med bra solinstrålnig än vad PVsyst kan hantera, till exempel på Johannesbäcksskolan. I PVsyst finns en begränsning som innebär att endast åtta olika ytor kan användas i simuleringen. Därför har endast de åtta ytor med högst solinstrålning använts. I fallet med Johannesbäcksskolan har därför de takytor som lutar åt nordväst och har sämre solinstrålning, ej använts i simuleringen. Kommunens mål på 7.5 MW solceller på skolfastigheter nås inte enbart med de skolor de gjort lämplighetsanalys för. Då kommunen har ytterligare 94 fastigheter som ej analyserats är det troligt att effektmålet kan uppnås om solcellsmoduler installeras på majoriteten av dess tak. Bellmanskolan skiljer sig från andra skolor med dess låga elförbrukning. Solelsproduktionen står för mer än dubbelt av skolans totala elförbrukning i scenario 2 men trots det kommer det ändå finnas ett behov av att köpa el. För att täcka elanvändningen på natten och månader med färre soltimmar, köps el från nätet. Dessutom är soltimmarna få under vintern då elbehovet är stort. Därför är det ett ouppnåeligt mål att förse hela skolans elförbrukning med solel då solcellernas elproduktion är intermittent. Det största hindret mot en självförsörjande skola är bristen på lagringssystem för överskottselen. I dagsläget är batterier för kostsamma och inte ett lönsamt alternativ. Beroende på om LG300N1C-B3 eller ET-P660250WW väljs kommer elproduktionen att variera. I vissa fall som till exempel för Fyrisskolan räcker takytan inte till för två scenarion. Därför kan LG300N1C-B3 vara ett bättre alternativ då elproduktionen per ytenhet är större än den för ET-P660250WW. För de andra skolorna är takytan ingen begränsning, det finns mer takyta än vad som krävs för att täcka en stor del av elförbrukningen. Det gör att den solcell som lämpar sig bäst kan skilja sig mellan de olika skolorna. På de tak där det finns plats kan det därför vara ekonomiskt lönsamt att installera den billigare ET-P660250WW. Från tabellerna i rapporten kan man få en missvisande bild av LG300N1C-B3 som ofta ses som den bättre solcellsmodulen. Det får inte glömmas att den här modulen är dyrare. 16

18 Det gjordes inga ekonomiska beräkningar i rapporten eftersom det inte finns någon garanti för att de skulle vara aktuella i framtiden. Detta på grund av att kostnaderna för elpris och skatter kan ändras över kort tid. Felkällorna i simuleringarna kan påverka resultaten i rapporten och bör därför tas hänsyn till då rapporten hänvisas till. Elförbrukningsdatan där avrundningar gjorts kan vara en felkälla som inte tagits hänsyn till i simuleringen. Även vissa egenskaper hos solcellerna som inte räknats med kan påverka hur simuleringsresultatet blir. Simuleringsprogrammens modell tar till exempel inte hänsyn till alla parametrar som snö och smuts vilka kan påverka elproduktionen. Slutsats De slutsatser som kan dras från projektet är att om Uppsala kommun vill undvika att sälja stora mängder överskottsel så är scenario 2 inte lämpligt. Storskalig installation av solceller på de flesta skoltak leder till försäljning av stora mängder el, utan att göra skolorna självförsörjande. I ett framtida fall där det är mer lönsamt att sälja överskottsel och regelverket kring nettodebitering är bättre kan utökade installationer bli lönsamma. Att göra detaljstudier för intressanta skolor är lämpligt för att på ett korrekt sätt kunna anpassa solcellsinstallationerna efter byggnadens elförbrukning, det är svårt att generalisera hur stor takyta som är lämplig att installera solceller på innan hänsyn tagits till förbrukningen. Ett genomgående problem för skolorna är att elförbrukningen sjunker under sommaren då solcellerna producerar som mest el, det skulle därför vara fördelaktigt att kunna använda elen till annat än bara förbrukning i skolorna. Då skulle solcellsinstallatanionerna kunna utökas utan att försäljningen av överskottsel blir alltför hög. Vilken modul som är lämplig att använda skiljer sig mellan olika fall. På skolor med ont om utrymme och hög elförbrukning, som till exempel Fyrisskolan, kan det vara mer lämpligt att använda en modul med högre verkningsgrad för att utnyttja den begränsade ytan så effektivt som möjligt. På skolor med gott om utrymme är det dock onödigt att använda effektivare paneler då takytan ger tillräckligt med el även med en sämre modul. Det kan därför vara bättre att använda solcellsmoduler som är billigare och har mindre verkningsgrad. Eftersom elförbrukningen skiljer sig för varje skola bör mer noggranna studier för dimensionering och ytarea göras för varje fall. Som det visas i rapporten är potentialen för solelsproduktion på skoltak stor och det är absolut ett steg för att uppnå det mål på 10 MW solel på tak som Uppsala kommun satt till I framtida studier kan det vara intressant att undersöka om det finns en optimal vinkel och orientering som ger en effektivare användning av taken och följaktligen eventuellt minskade investeringskostnader. 17

19 Referenser Alpman, Marie Han lagrar solenergin i källaren; Ny teknik (Hämtad ) Berg, N & Estenlund, S., Solceller i elnät: Betydande andel solcellers inverkan på elnätet. Lund: Lunds tekniska högskola (Examensarbete inom elektroteknik). Jordan, D.C. & Kurtz, S.R., Photovoltaic Degradation Rates An Analytical Review. Progressing Photovoltaics: Research and Applications, 21, pp Lite fakta om solceller och solcellssystem. Solcellforum. (Hämtad ) NordenSolar, Solcellsmoduler (Hämtad ) Solelsprogrammet, Energiberäkningar (Hämtad ) Solpanelen, Tekniken (Hämtad ) Uppsala Kommun, Åtta etappmål. (Hämtad ) Vattenfall, Mikroproduktion - vi köper din överskottsel. (Hämtad ) Vattenfall, Valsätras elförbrukning xls?dl=0 Zimmermann, Uwe (2014) Föreläsning: Solenergi - Solceller, Uppsala Universitet 18

20 Öresundskraft, Bra att veta om solceller (Hämtad ) Referenser till aktivitetsrapporter Följande aktivitetsrapporter är skrivna av medlemmarna i projektgruppen. Inläsning om solceller - (ES / G-6-1) Elcertifikat - (ES / G-8-1) Bygglov, tillstånd samt hantering av överskottsel - (ES / G-4-2) Elförbrukning för skolorna - (ES-15-06/G-10-2) Simuleringsfall 1&2 HOMER - (ES-15-06/G-11-2) Simulering för alla skolbyggnader - (ES-15-06/G-13-1) Tillämpning av simulering på solceller - (ES / G-5-1) 19

Solceller Snabbguide och anbudsformulär

Solceller Snabbguide och anbudsformulär Solceller Snabbguide och anbudsformulär Maj 211 Detta dokument har tagits fram inom ramen för SolEl-programmet, mer info finns på www.solelprogrammet.se. Projektet har kallats "Underlag för anbudsförfrågan

Läs mer

Solceller Snabbguide och anbudsformulär. Elforsk rapport 11:27

Solceller Snabbguide och anbudsformulär. Elforsk rapport 11:27 Solceller Snabbguide och anbudsformulär Elforsk rapport 11:27 Bengt Stridh och Lars Hedström Maj 2011 Solceller Snabbguide och anbudsformulär Elforsk rapport 11:27 Bengt Stridh och Lars Hedström Maj 2011

Läs mer

Snabbkurs i solceller!

Snabbkurs i solceller! Snabbkurs i solceller! En solcellsanläggning saknar helt rörliga delar som slits, kärvar eller går sönder. Detta gör att anläggningen behöver minimalt med service samtidigt som driftsäkerheten är oslagbar.

Läs mer

Nu kommer solen 2014-03-31

Nu kommer solen 2014-03-31 Nu kommer solen 2014-03-31 Dagen har nu blivit längre än natten Solenergisäsongen har börjat och varar till och med oktober. Det är nu dags att installera solceller! Uppmätt energi från 5 kw solcellsanläggning

Läs mer

PRODUCERA DIN EGEN EL

PRODUCERA DIN EGEN EL KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL Höganäs Energi KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION Allt fler privatpersoner blir mikroproducenter och börjar producera sin egen el från sol, vind eller vatten.

Läs mer

Nu kommer solen 2015-01-26

Nu kommer solen 2015-01-26 Nu kommer solen 2015-01-26 Dagen har nu blivit längre än natten Solenergisäsongen börjat i mars och varar till och med oktober. Det är nu dags att installera årets solceller! Uppmätt energi från 5 kw solcellsanläggning

Läs mer

EL FRÅN SOLEN. Sverige 2016. Johan Nilsson

EL FRÅN SOLEN. Sverige 2016. Johan Nilsson EL FRÅN SOLEN Sverige 2016 Johan Nilsson TEKNIK SOLCELLSSYSTEM Solcell solfångare solpanel? Solel från solceller/solcellsmoduler Solvärme från solfångare Komponenter Solcellsmodul för solel Solfångare

Läs mer

Solen som energikälla. Solen som energikälla

Solen som energikälla. Solen som energikälla Solen som energikälla Solen som energikälla Så här fungerar solcellssystem Energi från solen Solen är en gratis energikälla, i form av naturligt ljus och värme, som dessutom finns i överflöd. Det är möjligt

Läs mer

Illustratör Peter Abrahamsson, Alias Design. Solar Region Skåne Bilder solfångare: Svensk Solenergi

Illustratör Peter Abrahamsson, Alias Design. Solar Region Skåne Bilder solfångare: Svensk Solenergi 1 2 3 4 Illustratör Peter Abrahamsson, Alias Design. Solar Region Skåne Bilder solfångare: Svensk Solenergi Lönsamheten för solvärme är enklare att räkna ut då mansparar all värme man tillverkar. Då styr

Läs mer

Solceller för elproduktion vid Stockholm Vattens Dricksvattenverk - Undersökning av möjligheter och kostnader

Solceller för elproduktion vid Stockholm Vattens Dricksvattenverk - Undersökning av möjligheter och kostnader Solceller för elproduktion vid Stockholm Vattens Dricksvattenverk - Undersökning av möjligheter och kostnader Peder Häggström Vattenproduktion Processutveckling Stockholm Vatten VA AB Innehåll Slutsatser...

Läs mer

Förstudie Solceller på villa

Förstudie Solceller på villa Förstudie Solceller på villa Förutsättningar Villa Solhem ligger i Beddingestrand, mellan Trelleborg och Ystad. Den är uppförd 1914 med en total boarea på ca 240 m 2. Den tänkta placeringen för solcellsmodulerna

Läs mer

Solenergigrossist för alla

Solenergigrossist för alla Solenergigrossist för alla Svesol har affärsområden SVESOL-grossist, SVESOL-komplett och SVESOL-projekt. SVESOLgrossist Vi säljer till installatörer och till dig som är privatperson och installerar i egen

Läs mer

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Elisabeth Kjellsson, Byggnadsfysik, LTH Innehåll Mål solkarta vad är det? Solinstrålning ytor på byggnader Solceller aktuellt läge (solfångare)

Läs mer

Förstudie Solceller på flerbostadshus

Förstudie Solceller på flerbostadshus Förstudie Solceller på flerbostadshus Förutsättningar Bostadsrättföreningen Solskiftet är en HSB-förening, belägen i nordöstra delen av Landskrona. Föreningen består av 117 lägenheter, fördelade på 9 fastigheter

Läs mer

Solel ger kyla. Aalhuizen, Franzén, Levin, Magnusson, Nordlander, Stålnacke, Tikhonova

Solel ger kyla. Aalhuizen, Franzén, Levin, Magnusson, Nordlander, Stålnacke, Tikhonova Solel ger kyla Aalhuizen, Franzén, Levin, Magnusson, Nordlander, Stålnacke, Tikhonova 1 Institutionen för Energi och Teknik Självständigt arbete 15 hp Grundnivå, G2E Civilingenjörsprogrammet Energisystem

Läs mer

Solelanläggning vid Fläckebo kyrka

Solelanläggning vid Fläckebo kyrka Välkomna! Program Repetition och omvärldsbevakning Nytt sedan sist Granegården, produktion och konsumtion Elprisutvecklingen Vad kostar solel? Brf:er berättar Grilla Janne www.stunsenergi.se Solelanläggning

Läs mer

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder PRESSMEDDELANDE 2014-07-07 Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar

Läs mer

Hållbar Industriby - Vaksala Eke

Hållbar Industriby - Vaksala Eke Hållbar Industriby - Vaksala Eke Projektredovisning Bixia Miljöfond Uppsala Nov 2014 Magnus Rahm Electric Generation AB Sammanfattning Electric Generation AB är ett avknoppningsbolag från Uppsala universitet.

Läs mer

Solceller i dag och i framtiden

Solceller i dag och i framtiden Solceller i dag och i framtiden Solenergimarknaden i Sverige Marknaden för termiska solpaneler (solfångare) har minskat de senaste tre åren i och med att bidragen togs bort 2011. Solcellsmarknaden har

Läs mer

Utvecklingsmiljöer i nära samverkan med fastighetsägare, miljöteknikföretag och universitet

Utvecklingsmiljöer i nära samverkan med fastighetsägare, miljöteknikföretag och universitet Utvecklingsmiljöer i nära samverkan med fastighetsägare, miljöteknikföretag och universitet Vilken typ av produkt är solel? Det beror på Fyra exempel på olika affärsmodeller: - storskalig produktion

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

FJÄRRVÄRME OCH SOLEL EN OSLAGBAR KOMBINATION

FJÄRRVÄRME OCH SOLEL EN OSLAGBAR KOMBINATION FJÄRRVÄRME OCH SOLEL EN OSLAGBAR KOMBINATION Sida 1 (21) Ordlista CO 2eq kwh MWh TWh Marginalel Nils Holgersson-huset Primärenergi Primärenergifaktor W p Fjärrvärme Kraftvärme Koldioxidekvivalenter. Ett

Läs mer

Solceller på tak. Möjligheter och fallgropar. Utarbetad av Jon Malmsten, Solkompaniet

Solceller på tak. Möjligheter och fallgropar. Utarbetad av Jon Malmsten, Solkompaniet Solceller på tak Möjligheter och fallgropar Utarbetad av Jon Malmsten, Solkompaniet Stockholm, december, 2015 Beställargruppen lokaler, BELOK, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största

Läs mer

Solkraft. Solceller och värmepump ger noll värmekostnad. Projekt i partnerskap:

Solkraft. Solceller och värmepump ger noll värmekostnad. Projekt i partnerskap: Solkraft Solceller och värmepump ger noll värmekostnad Projekt i partnerskap: Glöm alla värmekostnader Låt solen ge energi till värme och varmvatten Solceller producerar den el du behöver för värme och

Läs mer

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Solenergi i stadsplaneringen Malmö, 20 april 2012 Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Dr. Joakim Widén Built Environment Energy Systems Group (BEESG)

Läs mer

Solceller möjligheter för integration i arkitekturen. Ricardo Bernardo 2014-01-29

Solceller möjligheter för integration i arkitekturen. Ricardo Bernardo 2014-01-29 Solceller möjligheter för integration i arkitekturen Ricardo Bernardo 2014-01-29 Solenergiomvandling Solstrålning kan omvandlas till värme eller el Solfångare för värmeproduktion Solceller/solpaneler för

Läs mer

Robert Kristensson MinSol Koncept v1.4

Robert Kristensson MinSol Koncept v1.4 Innehåll Introduktion... 2 Sammanfattning Koncept... 3 Fördelar med konceptet... 3 Identifierade roller... 4 Sammanfattning... 4 Kund... 4 Parkägare... 5 Elbolag... 5 Schematisk konceptbeskrivning... 5

Läs mer

Solceller i samhällsplanering SKAPA BRA FÖRUTS ÄTTNINGA R FÖR S OLENERGI

Solceller i samhällsplanering SKAPA BRA FÖRUTS ÄTTNINGA R FÖR S OLENERGI Solceller i samhällsplanering SKAPA BRA FÖRUTS ÄTTNINGA R FÖR S OLENERGI Bakgrund Solceller är en förnyelsebar, ren och tyst energikälla som enkelt kan integreras i byggnader och stadsmiljö. Solcellsanläggningar

Läs mer

Mer solel med hjälp av solkartan.se

Mer solel med hjälp av solkartan.se Mer solel med hjälp av solkartan.se Program 15.15-15.30 Välkomna - Introduktion till solcellstekniken Anna Cornander, Solar Region Skåne 15.30-15.50 Information om projektet "Solkarta i Lund" Fredrik Andrén

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Energi- och klimatrådgivning. lars.ivarsson@solvesborg.se

Energi- och klimatrådgivning. lars.ivarsson@solvesborg.se Energi- och klimatrådgivning lars.ivarsson@solvesborg.se Klimathot? EU Klimatmål 2050 Tagna beslut Mål Ren el? Ren svensk el Oljekondens Verkningsgrad 33% Framtid? Ekonomi just nu? Nu kommer solen!

Läs mer

Var lyser solen bäst?

Var lyser solen bäst? Var lyser solen bäst? Bild: Institute för Environment and sustainability- European Commission Det strålar årligen in ca 10 000 gånger mer solenergi än den energi som används på jorden! Solceller (ger el)

Läs mer

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 Energibanken i Jättendal AB, november 2012 2012-11-13 Energibanken

Läs mer

HSB ÖSTERGÖTLAND LOKAL SOLKRAFT

HSB ÖSTERGÖTLAND LOKAL SOLKRAFT HSB ÖSTERGÖTLAND LOKAL SOLKRAFT HSB ÖSTERGÖTLAND 2012 Omsättning Antal anställda HSB BRF Övriga Brf Bostadsrätter Hyresrätter 162,9 Mkr 97 st. 138 st. 17 st. 10 500 lgh 1200 lgh KLIMAT & ENERGIMÅL HSB

Läs mer

Solenergi I Landbruket 17/3 2016, Aurskog Solceller från Slott till koja. Nordic Solar Sweden AB

Solenergi I Landbruket 17/3 2016, Aurskog Solceller från Slott till koja. Nordic Solar Sweden AB Solenergi I Landbruket 17/3 2016, Aurskog Solceller från Slott till koja Nordic Solar Startades 2009 Ägare Daniel Gruvborg Kontor i Töcksfors och Karlstad. Säljrepresentant i Malmö och Norrköping 12st

Läs mer

Solceller i dag och i framtiden

Solceller i dag och i framtiden Solceller i dag och i framtiden Solfångare Varmt vatten Solceller El Stabila Tysta Inga rörliga delar Lång livslängd 30 år Liten miljöpåverkan 20-40g CO2/kWh inkl. framställning. Hur fungerar solceller?

Läs mer

BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ

BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ Beskrivning av solenergisystemet Augustenborgsvägen 26, Malmö Sida 2(7) BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET. Innehållsförteckning 1 Allmänt...

Läs mer

Solenergi för en ljus framtid Större solcells-och solfångaranläggningar M L XL. 2012-05-10 ~ Solenergi för en ljus framtid ~ Maria Haegermark

Solenergi för en ljus framtid Större solcells-och solfångaranläggningar M L XL. 2012-05-10 ~ Solenergi för en ljus framtid ~ Maria Haegermark Solenergi för en ljus framtid Större solcells-och solfångaranläggningar M L XL Solfångare Solceller Placering av solfångare / solceller Systemutformning Exempel på anläggningar i Sverige Ekonomi Större

Läs mer

Instruktioner för montering av varmluftsolfångare

Instruktioner för montering av varmluftsolfångare Instruktioner för montering av varmluftsolfångare Modell: OS10, OS20, OS30, OS14, OS24, OS34 Copyright c : Solar Lab Sweden 2015 Solar Lab Sweden Garvaregatan 33 60222 Norrköping www.solarlab.se 1 Läs

Läs mer

Projektnr 40 30 120. Solcellsanläggning. Uppsala 2008-07-04. Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01

Projektnr 40 30 120. Solcellsanläggning. Uppsala 2008-07-04. Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01 1(5) Projektnr 40 30 120 Mark-Vatten-Miljöcentrum, MVM SYSTEMVALSUTREDNING Solcellsanläggning Uppsala 2008-07-04 Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01 Upprättad av: Leif

Läs mer

Författare: Dennis Hild-Walett André Larsson

Författare: Dennis Hild-Walett André Larsson EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS SOLPANELERS MÖJLIGHETER, EN AKTUELL RAPPORT FÖR MONTAGE PÅ FASTIGHETEN KORNHILL Författare: Dennis Hild-Walett André Larsson Energiingenjörsprogrammet Högskolan i Halmstad

Läs mer

* El från solen. Prova. Solcell med fläkt Solcell med radio Solcell med mätinstrument

* El från solen. Prova. Solcell med fläkt Solcell med radio Solcell med mätinstrument * Kort version Prova Solcell med fläkt Solcell med radio Solcell med mätinstrument Hur skall solcellen riktas Hur skall speglarna vinklas Tag en lös spegel och rikta solkatten mot solcellen Samarbeta med

Läs mer

Solcellsanläggning din bästa investering för framtiden

Solcellsanläggning din bästa investering för framtiden Solcellsanläggning din bästa investering för framtiden Solcellsanläggningar frånen av Sveriges ledande leverantörer Skandinavisk Design GermanSolar har mer än 13 års erfarenhet och har till lika många

Läs mer

Kort introduktion till solcellsanläggningar

Kort introduktion till solcellsanläggningar Kort introduktion till solcellsanläggningar En solcellsanläggning saknar helt rörliga delar som slits, kärvar eller går sönder. Detta gör att anläggningen behöver minimalt med service samtidigt som driftsäkerheten

Läs mer

Solceller Delredovisning av strategiuppdraget + lite om fortsatta arbetet

Solceller Delredovisning av strategiuppdraget + lite om fortsatta arbetet Solceller Delredovisning av strategiuppdraget + lite om fortsatta arbetet Sol i Väst - Avslutningskonferens Göteborg, 10 maj 2016 Tobias Walla Solcellsstödet SolELprogrammet IEA PVPS El och bränsle från

Läs mer

Solfångaren LESOL 5 AR Monteringsanvisning

Solfångaren LESOL 5 AR Monteringsanvisning 1 (20) Solfångaren LESOL 5 R Monteringsanvisning Lyft upp solfångarna för hand eller med kran båda sätten går bra! Tänk på arbetarskyddet! 2 (20) Något om väderstreck och lutning ästa solvärmeutbytet ger

Läs mer

Solceller för större fastigheter

Solceller för större fastigheter SolEl-Seminarium Solceller för större fastigheter Elite Hotel Ideon, Lund - 20 november 2013 Mats Andersson Energibanken i Jättendal AB Konsultföretag inom solcellsområdet sedan 1997 Mats Andersson i Jättendal,

Läs mer

20 procent av Stockholms stads elkonsumtion ska täckas av el från solceller till år 2020 Motion (2012:56) av Stefan Nilsson m.fl.

20 procent av Stockholms stads elkonsumtion ska täckas av el från solceller till år 2020 Motion (2012:56) av Stefan Nilsson m.fl. Utlåtande 2013:191 RI+RVI (Dnr 303-1586/2012) 20 procent av Stockholms stads elkonsumtion ska täckas av el från solceller till år 2020 Motion (2012:56) av Stefan Nilsson m.fl. (MP) Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi Agenda Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi Vad är el och elpris? Så fungerar en solcell! Elproduktion av solceller i Sverige? Sol-el-ekonomi! Frågor? Sol-el Genererar

Läs mer

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Deltagare i projektet Bengt Stridh, ABB, Corporate Research, projektledare Andreas Molin,

Läs mer

SOLCELLSANLÄGGNING. från idé till verklighet. Denna broschyr riktar sig till dig som bestämt dig för att investera i en egen solcellsanläggning.

SOLCELLSANLÄGGNING. från idé till verklighet. Denna broschyr riktar sig till dig som bestämt dig för att investera i en egen solcellsanläggning. SOLCELLSANLÄGGNING från idé till verklighet 1 m 2 solcell ger ca 160 W en solig dag Solens effekt är ca 1000 W/m 2 Denna broschyr riktar sig till dig som bestämt dig för att investera i en egen solcellsanläggning.

Läs mer

Solcellsanläggning. en handbok för dig som bor eller verkar i Vellinge kommun

Solcellsanläggning. en handbok för dig som bor eller verkar i Vellinge kommun Solcellsanläggning en handbok för dig som bor eller verkar i Vellinge kommun Solcellsanläggningen på Arrie förskola För dig som är intresserad av att producera din egen solenergi med fokus på solcellsanläggningar

Läs mer

Hållbara energisystemlösningar inom solenergiområdet - Beslutsguide, installations- och driftserfarenheter samt upphandlingsrutiner

Hållbara energisystemlösningar inom solenergiområdet - Beslutsguide, installations- och driftserfarenheter samt upphandlingsrutiner Hållbara energisystemlösningar inom solenergiområdet - Beslutsguide, installations- och driftserfarenheter samt upphandlingsrutiner Bosse Wikensten Åsa Wahlström Göteborg, december 2015 Förord I samband

Läs mer

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl Påvisande av ekonomiska & miljömässiga vinster vid solskyddsinvestering (Arbetet är en del i kursen Diplomerad Solskyddstekniker) Christian Westberg & Jim Eriksson

Läs mer

Solenergi Som en del av byggnaden

Solenergi Som en del av byggnaden Solenergi Som en del av byggnaden * Presentation Glas & fasad föreningen 15/4 2016 * Presentationen innehåller bilder på fastigheter som inte innehåller SolTech s produkter men som illustrerar & inspirerar

Läs mer

Kort introduktion till solcellsanläggningar

Kort introduktion till solcellsanläggningar Kort introduktion till solcellsanläggningar En solcellsanläggning saknar helt rörliga delar som slits, kärvar eller går sönder. Detta gör att anläggningen behöver minimalt med service samtidigt som driftsäkerheten

Läs mer

Solelproduktion i Örebro -en kommunal angelägenhet

Solelproduktion i Örebro -en kommunal angelägenhet Solelproduktion i Örebro -en kommunal angelägenhet Niklas Jakobsson, energi och klimatstrateg HUT enheten för Hållbar Utveckling, Örebro kommun Projekts syfte och innehåll Syfte: Att utreda potential och

Läs mer

** Mät solstrålningen

** Mät solstrålningen ** Mät solstrålningen Kort version Prova att mäta Klar himmel Molnigt Mulet Mitt på dan Morgon och kväll Söder, öster, väster, norr Rakt upp eller vinklat 1 *** Mät solstrålningen Utförlig version Att

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl-programmets seminarium 2010-11-10 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel

Bengt Stridh, SolEl-programmets seminarium 2010-11-10 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Bengt Stridh, SolEl-programmets seminarium 21-11-1 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Deltagare i projektet Bengt Stridh, ABB, Corporate Research, projektledare Andreas

Läs mer

GS solenergidriven ventilation. Bruksanvisning för GS-luftsolfångare

GS solenergidriven ventilation. Bruksanvisning för GS-luftsolfångare GS solenergidriven ventilation Bruksanvisning för GS-luftsolfångare Innehåll: Solpanel med solceller och fläkt Termostat Plaströr diameter: 100 mm, längd: 63 cm (inkl. dragring) Flänsförband för anslutning

Läs mer

Så kan Skåne bli ledande i Norden inom solenergi

Så kan Skåne bli ledande i Norden inom solenergi Så kan Skåne bli ledande i Norden inom solenergi Anna Cornander Energikontoret Skåne Projektledare anna.cornander@solarcity.se www.solarcity.se Drivs som ideell förening. Finansiering från KLIMP. Verkar

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

Mer än bara ett energisystem

Mer än bara ett energisystem Solar electric Solelsystem systems för for byggnader buildings Mer än bara ett energisystem Solelsystem är rena och underhållsfria och har lång livslängd. Traditionella byggnadsmaterial kan ersättas av

Läs mer

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: 2016-03-29. Fastighetsbeteckning: Almhult 1:16. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: 2016-03-29. Fastighetsbeteckning: Almhult 1:16. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2016-03-29 Fastighetsbeteckning: Almhult 1:16 Adress/ort: Almhult 2 / Seglora Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Solceller för egen elproduktion Är det lönsamt?

Solceller för egen elproduktion Är det lönsamt? Högskolan på Gotland Solceller för egen elproduktion Är det lönsamt? Kursdeltagare Marianne Lindeborg Oktober, 2011 Examinator: Göran Wall Högskolan på Gotland Kurs: Energi och miljö Höstterminen 2011

Läs mer

PPAM. Teknisk beskrivning. Nätansluten solcellsanläggning Thomas Einarsson 2014-04-22 Reviderad 1, 2014-04-28, TE. Reviderad 2, 2014-06-16, NP

PPAM. Teknisk beskrivning. Nätansluten solcellsanläggning Thomas Einarsson 2014-04-22 Reviderad 1, 2014-04-28, TE. Reviderad 2, 2014-06-16, NP PPAM Teknisk beskrivning Nätansluten solcellsanläggning Thomas Einarsson 2014-04-22 Reviderad 1, 2014-04-28, TE Reviderad 2, 2014-06-16, NP Denna beskrivning omfattar installation av nätansluten solcellsanläggning

Läs mer

EXAMENSARBETE. Solenergi i Tranemo. En utvärdering av solenergins potential i Tranemo och andra mindre kommuner. Henrik Wåhlin och Pontus Sjögren

EXAMENSARBETE. Solenergi i Tranemo. En utvärdering av solenergins potential i Tranemo och andra mindre kommuner. Henrik Wåhlin och Pontus Sjögren Energiingenjörsprogrammet 180hp EXAMENSARBETE Solenergi i Tranemo En utvärdering av solenergins potential i Tranemo och andra mindre kommuner. Henrik Wåhlin och Pontus Sjögren Energi 15hp Halmstad 2015-06-08

Läs mer

Frågor och svar om solceller

Frågor och svar om solceller Frågor och svar om solceller ENKELT TRYGGT EKONOMISKT Innehåll Grundläggande fakta om solceller och solenergi Att köpa solceller Ekonomi och solceller Underhåll och livslängd Vad är solceller? En solcell

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Föresifter om ändring i Statens energimyndighets föresifter och allmänna råd om statligt stöd till solceller

Läs mer

Knut E. Landvik Energirådgiver 14. Januar 2015

Knut E. Landvik Energirådgiver 14. Januar 2015 Knut E. Landvik Energirådgiver 14. Januar 2015 Förnyelsebara energikällor - möjligheter och utmaningar för ett hållbart lantbruk AGENDA Solenergi Solceller Solfångare Grundvärme Fjellvarme Jordvarme SOLENERGI

Läs mer

Solenergi för småhus och industrifastigheter. Ellinor Eklund

Solenergi för småhus och industrifastigheter. Ellinor Eklund Solenergi för småhus och industrifastigheter Ellinor Eklund Examensarbete för ingenjör (YH)-examen Utbildningsprogrammet för Byggnadsteknik Ekenäs 2016 EXAMENSARBETE Författare: Utbildningsprogram och

Läs mer

Solcellspaneler som ett standardiserat tillvalsalternativ vid nybyggnation av småhus Ludvig Paulsson

Solcellspaneler som ett standardiserat tillvalsalternativ vid nybyggnation av småhus Ludvig Paulsson Solcellspaneler som ett standardiserat tillvalsalternativ vid nybyggnation av småhus Solar panels as a standardized option when constructing single-family housing Ludvig Paulsson Huvudområde: Solcellspaneler

Läs mer

Nettodebitering vad gäller? Örjan Lönngren

Nettodebitering vad gäller? Örjan Lönngren Nettodebitering vad gäller? Örjan Lönngren Statliga utredningar och rapporter Svåra skatter (SOU 2003:38) Stärkt konsumentkontroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem Proposition 2010/11:153

Läs mer

Solenergi - Ett lysande energialternativ

Solenergi - Ett lysande energialternativ Solenergi - Ett lysande energialternativ Bild: istockphoto. Intro Denna broschyr syftar till att ge en introduktion till hur solenergi fungerar, vilka användningsområden som är fördelaktiga samt vilka

Läs mer

Rapport 2012:05. Solenergi i Dalarnas bebyggelse Potential till år 2020 och 2050. Miljöenheten

Rapport 2012:05. Solenergi i Dalarnas bebyggelse Potential till år 2020 och 2050. Miljöenheten Rapport 2012:05 Solenergi i Dalarnas bebyggelse Potential till år 2020 och 2050 Miljöenheten Omslagsbild: SveSol värmesystem i Djurmo, Gagnef. Foto: Klaus Lorenz. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri,

Läs mer

Fastighets- och servicenämnden

Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och servicenämnden David Nilsson Energistrateg 040-33 78 19 David.p.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-23 Dnr 1400059 1 (3) Fastighets- och servicenämnden Översyn av tak för solcellsuppbyggnad

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Solceller för elproduktion

Solceller för elproduktion SolEl-Seminarium Solceller för elproduktion Mars 2014 Mats Andersson Energibanken i Jättendal AB Konsultföretag inom solcellsområdet sedan 1997 Mats Andersson i Jättendal, Hälsingland Solcellssystem sedan

Läs mer

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari

Läs mer

* Elförsörjning med solceller

* Elförsörjning med solceller * Elförsörjning med solceller Kort version Denna utrustning får endast demonstreras av personal. Vad kan man använda elenergin från solcellen till Vad händer med elenergin från solcellen om man inte använder

Läs mer

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential Energibesiktningsrapport Byggnadens potential Snöflingan 4, Stockholm Lilla Västerbron 6, Stockholm Reza Tehrani Täby 2012-09-05 Actava AB Godkänd för F-skatt Polygonv 15 Tfn 0771-322 322 Säte Stockholm

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget

Läs mer

Välkomna till Så producerar du din egen el. En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars

Välkomna till Så producerar du din egen el. En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars Välkomna till Så producerar du din egen el En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars Dagens föreläsning En övergripande introduktion till hur man producerar sin egen el Om Mölndal Energi, våra

Läs mer

Kartläggning av möjligheter för solel och solvärme på Kungälv kommuns fastigheter.

Kartläggning av möjligheter för solel och solvärme på Kungälv kommuns fastigheter. Projektrapport Kartläggning av möjligheter för solel och solvärme på Kungälv kommuns fastigheter. Av Sofia Gink Handledare: Johannes Pelz Kungälvs kommun 2015 INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1.1 Inledning 1.1.1.

Läs mer

Monterings- och installationsanvisning SUNPUR vakuumrör-solfångare

Monterings- och installationsanvisning SUNPUR vakuumrör-solfångare Monterings- och installationsanvisning SUNPUR vakuumrör-solfångare Northern Nature Energy 1 02/2009 Innehåll Allmänt om solvärmeanläggningar 3 Allmänna råd 6 Placering 7 Dimensionering 7 Montering på tak

Läs mer

Utvecklingsområdet Funbo

Utvecklingsområdet Funbo Utvecklingsområdet Funbo Sammanställd utredning gällande energianvändning och transporter 2014-07-18 Uppsala kommun Sofia Stadler Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Områdesbeskrivning... 4 3. Resurser

Läs mer

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå innehållsförteckning kort historia utvinning energiomvandlingar miljövänlighet användning energikällans framtid kort historia På solenergiteknik.se

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg solceller Ann väljer solceller 3 Solcells paket InstalLationen steg för steg Allt fler väljer solceller Vi kan nästan tala om en solcellsrevolution Under 2012 installerades det dubbelt så mycket solel

Läs mer

PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA

PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA Perifal Sol Solen är den stjärna som är belägen i centrum av vårt solsystem. I omloppsbanor kring solen rör sig solsystemets planeter, bland dessa jorden. Solljuset förser

Läs mer

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark w SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT Datum 2016-01-22 Dnr 1 (5) Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark Energimyndighetens titel på

Läs mer

Småskalig lagring av solcellsel

Småskalig lagring av solcellsel AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Småskalig lagring av solcellsel En överblick över möjligheterna att lagra solcellsel i uppladdningsbara batterier och vattenmagasin. Jessika Steen Englund 2012 Examensarbete

Läs mer

Tips & Råd vid montering av Solfångare

Tips & Råd vid montering av Solfångare Tips & Råd vid montering av Solfångare Val av plats för solfångare-modul. Att sätta modulerna på taket, är det vanligaste valet Vid placeringen av nyinköpta solfångare. TH Solar vill att ni ställer er

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR FÖR FORTUMS SOLCELLSPAKET

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR FÖR FORTUMS SOLCELLSPAKET VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR FÖR FORTUMS SOLCELLSPAKET Beställningsprocess och förberedelser... 3 Hur vet jag om mitt hus är lämpligt för solelsproduktion?... 3 Hur går jag tillväga för att beställa solcellspaketet?...

Läs mer

FAQ Gullberg & Jansson

FAQ Gullberg & Jansson FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning

Läs mer

Mätningar på solcellspanel

Mätningar på solcellspanel Projektlaboration Mätningar på solcellspanel Mätteknik Av Henrik Bergman Laboranter: Henrik Bergman Mauritz Edlund Uppsala 2015 03 22 Inledning Solceller omvandlar energi i form av ljus till en elektrisk

Läs mer

INSTALLATIONSANVISNING GARO SOLSYSTEM GARO AB 2015-09-30

INSTALLATIONSANVISNING GARO SOLSYSTEM GARO AB 2015-09-30 INSTALLATIONSANVISNING GARO SOLSYSTEM GARO AB 2015-09-30 Installationsanvisning GARO solsystem OBS! Följande installationer ska ske av behörig elinstallatör. Felaktig installation eller en felaktig hantering

Läs mer

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat SMHI Prognosstyrning För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat Prognosstyrning av byggnader Marsnatten är klar och kall. Värmen står på för fullt i huset. Några timmar senare strålar solen in

Läs mer