inom nuvarande ekonomiska ramar för respektive utförare som därmed ersätter nuvarande ersättningsmodell som bygger på vårdbehov.

Transkript

1 15

2 SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Kalle Brandstedt Utredare Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 2 Dnr 2011/268 VON.710 Vård- och omsorgsnämnden Förslag att upphöra med användningen av vårdbehovsmodellen inom särskilt boende för äldre Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att vårdbehovsmodellen upphör att användas som grund för ersättning till utförarna inom särskilt boende för äldre. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att uppdra åt avdelningschefen för äldreomsorg att förhandla och skriva tilläggsavtal om en dygnsersättning inom nuvarande ekonomiska ramar för respektive utförare som därmed ersätter nuvarande ersättningsmodell som bygger på vårdbehov. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden gav kontoret i uppdrag att se över samtliga kriterier i vårdbehovsmodellen och föreslå förändringar. Kontoret genomförde även en översyn av modellen under 2006 som visade att vårdbehoven inte nämnvärt varierade över tid samt att modellen upplevdes som administrativt krävande. Vårdbehovsmodellen har inte heller används vid de senaste upphandlingarna och därför föreslår kontoret att vård- och omsorgsnämnden beslutar att vårdbehovsmodellen upphör att användas som grund för ersättning till utförarna inom särskilt boende för äldre. Kontoret föreslår även att vård- och omsorgsnämnden beslutar att uppdra åt avdelningschefen för äldreomsorg att förhandla och skriva tilläggsavtal om en dygnsersättning inom nuvarande ekonomiska ramar för respektive utförare som därmed ersätter nuvarande ersättningsmodell som bygger på vårdbehov. Bakgrund Vård- och omsorgsnämnden gav kontoret i uppdrag att se över samtliga kriterier i vårdbehovsmodellen och föreslå förändringar. Kontoret genomförde även en översyn av modellen I översynen konstaterades det att vårdbehoven inte nämnvärt varierade över tid eftersom merparten av brukarna hamnar i nivå 3 samt att modellen upplevdes som mer administrativt krävande än den tidigare enhetliga dygnsersättningen. Tilllämpningsreglerna och mätblanketten för vårdbehovsmodellen finns bifogade som bilagor till tjänsteutlåtandet. Under 2011 har vårdbehovsmodellen inte används i upphandlingen av Strandgården, Minerva och Bergkälla. Modellen anses vara administrativt krävande, inte tillförlitlig och den försvårar statistisk analys inom särskilt boende för äldre. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

3 Tjänsteutlåtande Dnr 2011/268 VON.710 Sidan 2 av 2 Kontorets förslag Mot bakgrund att vårdbehovsmodellen frångåtts i de senaste upphandlingarna, och för att modellen inte anses vara tillförlitlig och den försvårar statistisk analys, anser kontoret att vård- och omsorgsnämnden bör besluta att vårdbehovsmodellen upphör att användas som grund för ersättning till utförarna inom särskilt boende för äldre. Då det idag finns två olika typer av ersättningskonstruktioner inom särskilt boende, enhetlig dygnsersättning och ersättning utifrån vårdbehovsmodellen, skulle beslutet imiebära att samtliga avtal på sikt utgår från samma ersättningskonstruktion. Beslutet skulle även vara positivt för utförarna eftersom deras ersättning inte längre skulle fluktuera beroende på förändringar i vårdbehovsmodellen. Förändringen skulle även göra det enklare för kontoret att administrera ersättningen, samtidigt som kontoret får en tydligare bild av kostnadsläget inom särskilt boende för äldre. För att vårdbehovsmodell ska upphöra att användas inom särskilt boende för äldre behöver modellen ersättas i samtliga nuvarande avtal med en enhetlig ersättning per brukare och dygn. För att inte minska utförarnas ersättning och för att inte belasta vård- och omsorgsnämndens budget behöver därför den enhetliga dygnsersättningen utformas så att den ligger inom ramen för den nuvarande ersättningen till de enskilda utförarna. Det innebär att kontoret kommer att behöva räknar om den nuvarande årsersättningen till en enhetlig dygnsersättning i varje enskilt avtal. Sammanfattningsvis föreslår kontoret att vård- och omsorgsnämnden beslutar att vårdbehovsmodellen upphör att användas som grund för ersättning till utförarna inom särskilt boende för äldre. Kontoret föreslår även att vård- och omsorgsnämnden beslutar att uppdra åt avdelningschefen för äldreomsorg att förhandla och skriva tilläggsavtal om en dygnsersättning inom nuvarande ekonomiska ramar för respektive utförare som därmed ersätter nuvarande ersättningsmodell som bygger på vårdbehov. Förvaltningschef Avdelningschef Utredare för äldreomsorg Bilagor: 1. Tillämpningsregler för vårdbehovsmätning 2. Mätblankett vårdbehovsmodell Beslutsexpediering: Akt Förvaltningschef Magnus Widén Avdelningschef Mona Zakeri Utredare Kalle Brandstedt Controller Monica Wall Ekonom Sitara Khanam

4 SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Tillämpningsregler för vårdbehovsmätning som generell mätmetod för ersättning Inledning Sollentunas vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre. För att fånga upp personens vårdbehov mäter man behoven i fem olika parametrar. Dessa fem olika parametrar är följande: ADL (Katz-index av Hulter-Åsberg). dvs personlig vård, badning, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens och födointag. I mätningen av ADL kan en person max få 7 poäng. Berger-skalan, instrument för att gradera mentala störningar vid neurologiska (demens) sjukdomar. I mätningen av Berger-skalan kan en person max få 6 poäng. BPSD är en instrument för att fånga upp de beteende och psykiska symptom vid demens som är personalkrävande. I mätningen av BPSD kan en person max få 2 poäng. Psykisk status, skattar de behov av hjälp och trygghetsskapande insatser en person är i behov av på grund av sin psykiska status. Det krävs en läkarvarifierad psykisk diagnos. I mätningen av psykisk status kan en person max få 7 poäng. Medicinska insatser, en skala som graderar vilken medicinsk omvårdnad, vård och/eller rehabilitering den boende har behov av. I medicinska insatser får en person max 6 poäng. Mätningen resulterar i högst 28 poäng som i sin tur är indelade i sex olika nivåer. Varje nivå är prissatt med ett dygnspris per boende till utföraren. De sex ersättningsnivåerna innebär att bedömningen av en persons vårdbehov är mer individuell än tidigare. Nedanstående prisnivån är för år 2006 (för privata tillkommer moms på 6%) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå kr kr kr kr kr kr Priserna justeras årligen enligt den prisklausulen som beskrivs under stycket ekonomi. Besök Postadress Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna Telefon växel Fax reception Internet

5 Placering i ersättningsnivå I samband med biståndsbeslut om särskilt boende gör biståndshandläggaren en preliminär vårdbehovsmätning. Oftast sker den i hemmet eller på sjukhuset. Om tiden mellan beslut och inflyttning är mer än fyra veckor görs en ny mätning av vårdbehovet vid inflyttning. Resultatet av vårdbehovsmätningen ligger till grund för inplacering i en ersättningsnivå. Ersättningsnivån styr vilken ersättning utföraren får för den enskilde. En kopia av ifylld vårdbehovsmätningsblankett skickas till det boende den enskilde flyttar in på. En ny vårdbehovsmätning för att fastställa ersättningsnivån görs inom 3 månader efter inflyttning. Bedömningen görs av boendesamordnaren tillsammans med en allsidigt sammansatt grupp på äldreboendet, t ex kontaktperson, sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Vid behov kan kommunens MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) konsulteras. Ersättningsnivån kan vid detta tillfälle förbli lika som den preliminära bedömningen, kan också höjas eller sänkas. Erbjudande och acceptans Ledig plats rapporteras till kommunen av utföraren. Boendesamordnaren i kommunen erbjuder omgående platsen till aktuell person och meddelar utföraren vem som fått erbjudande om platsen. Brukaren kontaktar utföraren för eventuell visning. Brukaren tackar ja eller nej till platsen till utföraren inom en vecka. Utföraren meddelar boendesamordnaren och hyresvärden i de fall det är aktuellt med skrivning av hyreskontrakt. Utföraren har skyldighet att ta emot den som anvisats plats av boendesamordnaren. Utförare och brukare kommer överens om exakt tidpunkt för inflyttning. Meddelande om inflyttningsdag skickas från respektive utförare till boendesamordnaren i kommunen. Ändring av vårdbehov Utföraren kan påkalla en ombedömning vid förändrat vårdbehov som bedöms bli bestående minst 6 månader. Tillfälliga förändringar samt vård i livets slutskede leder i sig inte till ändring av ersättningen. Vid önskemål om eventuell ombedömning skall boendesamordnaren skriftligt kontaktas (via fax eller mail). Förändrat vårdbehov skall kunna styrkas i den boendes omvårdnadsdokumentation.

6 Under förutsättning att ombedömning leder till ändrad ersättningsnivå, gäller nytt dygnspris från den dag utföraren anmält det förändrade vårdbehovet. Aktiva rehabiliteringsinsatser som leder till minskat vårdbehov, föranleder inte sänkning av ersättningsnivån. Insatserna skall styrkas i omvårdnadsdokumentationen. Ändrad ersättningsnivå leder inte till ändrat biståndsbeslut, eftersom biståndsbeslutet gäller rätten till ett särskilt boende. Ekonomi, betalningsplan och prisklausui Ersättningsnivå gäller från och med dag för inflyttning. Om brukaren vill skjuta på inflyttningsdatumet krävs särskilda skäl. Om kommunen godkänner att brukaren accepterar platsen men flyttar in senare, utgår ersättning enligt lägsta nivå i väntan på inflyttning. Vid dödsfall/avflyttning lämnas samma ersättningsnivå under en period av 7 dagar. För dagarna 8-14 efter utflyttning/dödsfall lämnas ersättning enligt lägsta ersättningsnivå. Om en ny boende flyttar in under dessa 14 dagar betalas både uppsägningsersättning och ersättning enligt vårdbehov för den nyinflyttade. Vid sjukhusvistelse eller föranmäld bortavaro lämnas ersättning enligt ovan, men den lägsta ersättningsnivån gäller tills dess den boende återvänder. Om brukaren inte återvänder på grund av dödsfall/avflyttning lämnas ersättning i ytterligare 14 dagar efter detta enligt den lägsta ersättningsnivån. Ersättning utöver ovanstående utbetalas ej. Utföraren svarar för att de boende som vårdas på sjukhus ska kunna återvända till boendet. Förutsättningen är att sjukhuset bedömt att den boende är utskrivningsklar och att kommunen bedömt att en person kan återvända till boendet. Fullföljs inte det åtagandet står utföraren för eventuell kostnad för utskrivningsklara. Utföraren tillhandahåller och bekostar tekniska hjälpmedel, arbetstekniska hjälpmedel, förbrukningsartiklar och medicinsk utrustning i den utsträckning dessa ej är personligt förskrivna. I ersättningen ingår alla driftskostnader som till exempel el, sophämtning, inkontinensskydd, inventarier, underhåll av inventarier. En betalningsplan ska upprättas mellan parterna. Betalningsplanen ska innebära att utföraren erhåller ett förskott för innevarande månad och under nästkommande månad får utföraren ett fakturaunderlag från kansliet för föregående månad utifrån den faktiska beläggning i boendet som varit och den faktiska vårdtyngden som varit. I dygnsersättningen ingår all driftkostnad förutom kostnad för den gemensamma lokalen. Prisnivån justeras varje år under januari enligt nedanstående formel och är fast under hela året.

7 Formel: P1=P0 (0,2 * NPI + 0,8 * AKI); bas månad januari 2006 NPI- Nettoprisindexutveckling, AKI = Arbetskostnadsindex för arbetare enligt SCB index för vårdpersonal (preliminär). Prisjustering sker år 2, per april eftersom SCB presenterar sina indextal för januari först under april månad. Sanktioner För att ersättning ska utgå till utföraren måste upprättat avtal eller motsvarande med Sollentuna kommun avseende krav och tillämpningsregler följas.

8 Vårdbehovsbedömning Datum Namn Personnr [ Biståndsbed. Första bedömning Ombedömning Aktivitetsförmåga Badning På och avklädning Toalettbesök Förflyttning Kontinens Födointag Ingen Lite Mycket hjälp ^ hjälp hjälp EZHIZI3IZZI l il n 1 LZZILZZUZZI ZHCZZItZZ] LZZICZHCZZI Mental oförmåga Mental förmåga ] Psykisk status Psykisk status Medicinska insatser 1 2 Medicinsk status znrzzi BPSD BPSD 0 1 ][ Kommentar:

9 16

10 Tjänsteutlåtande Christer Lobéus Lokalsamordnare Sidan 1 av 2 Dnr 2010/217 VON.717 Vård- och omsorgsnämnden Funktionsprogram för trygghetslarm i äldreboende Förslag till beslut Vård och omsorgskontoret godkänner funktionsprogrammet för Trygghetslarm i äldreboende. Sammanfattning Äldreboendena i Sollentuna är utrustade med trygghetslarm inköpta från flera olika företag. När företagen slutar tillverka reservdelar till äldre utgåvor av trygghetslarm måste de uppgraderas eller bytas ut helt. Vård -och omsorgskontoret har därför ett behov av att det finns ett funktionsprogram som fastställer en standard som är trygg för boende och personal samt ger en jämn standard i kommunens äldreboenden. Ett förslag till funktionsprogram för trygghetslarm i äldreboende har därför utarbetats. I programmet fastställs grundläggande kvalitetskrav för att säkerställa egenskaper hos trygghetslarmen som är viktiga för verksamheten. Bakgrund Trygghetslarm kan delas in i flera olika kategorier av larm. Passiva larm är larm som aktiveras utan att man behöver utföra en viljemässig handling Tex. ett sänglarm. Aktiva larm är larm som utlöses när man medvetet trycker på en knapp. Trygghetslarm är utrustning som gör det möjligt för en person med funktionsnedsättning att påkalla hjälp genom att trycka på en signalknapp (t.ex. buren som ett armband) eller genom talkontakt med en larmmottagare som finns tillgänglig dygnet runt. Vissa larm har mer än en funktion t.ex. aktivt larm i kombination med positionering t.ex. radio eller gps, eller ett aktivt larm i kombination med larm som varnar för nödsituation i närmiljön t.ex. brandlarm. Larmet skickas antingen trådlöst där de vanligaste teknikerna är radio, infrarött ljus eller ultraljud, eller via tråd till en mottagare. Mottagaren t.ex. kan vara en mobiltelefon, decttelefon, mottagare på väggen eller en larmmottagare som man kan bära med sig. Larmen kan sedan presenteras antingen via displayer i tak och på väggar eller enbart via telefon. Möjlighet finns att lagra larmen för att i efterhand kunna se om det är någon boende som har fått vänta länge innan någon åtgärd gjordes. En mängd olika företag erbjuder trygghetslarm på äldreboenden med varierande funktioner. En del företag har varit länge på marknaden och en del företag har kommit de senaste åren. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

11 Tjänsteutlåtande Dnr 2010/217 VON.717 Sidan 2 av 2 Äldreboendena i Sollentuna är utrustade med trygghetslarm inköpta från flera olika företag. Produkterna utvecklas och blir mer avancerade och klarar av fler funktioner som t.ex. att det går att koppla ihop trygghetslarmen med andra funktioner såsom telefon och brandlarm. Trygghetslarmen idag klarar även av att hantera flera larm samtidigt. När företagen slutar att tillverka reservdelar till gamla utgåvor av trygghetslarm måste de uppgraderas eller helt bytas ut. Vård och omsorgskontoret har därför ett behov av att det finns ett funktionsprogram som fastställer en standard som är trygg för boende och personal samt ger en jämn standard över hela kommunen. Förvaltningschef Mona Zakeri Avdelningschef för äldreomsorg Christer Lobéus Lokalsamordnare Bilagor: Funktionsprogram Beslutsexpediering: Akt

12 SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Christer Lobéus Lokalsamordnare Funktionsprogram Sidan 1 av 1 Dnr 2010/217 VON.710 Funktionsprogram för trygghetslarm på äldreboende (särskilt boende) Detta program är upprättat för vård- och omsorgsnämnden i Sollentuna kommun. I programmet finns grundläggande kvalitetskrav fastställda för att förenkla hanteringen av trygghetslarmen på äldreboende och säkerställa egenskaper hos trygghetslarmen som är viktiga för verksamheten. För brukaren ska det finnas en bärbar larmknapp som bärs runt handleden eller i ett halsband. Larmknappen ska vara vattentät. Larmknappen ska vara lätt att känna igen och personer med svaga fingrar ska orka kunna trycka på knappen. Lägenheterna ska kunna utrustas med högtalare och mikrofon för att kunna ha talfunktion mellan vårdare och boende, närvaromarkering samt återställning av larm och personallarm. Larm ska kunna besvaras direkt av berörd personal i en bärbar telefonenhet med tydlig display. Personal ska omedelbart kunna komma i kontakt med brukaren som kommunicerar genom lägenhetsapparaten. Det ska finnas möjlighet för personal att skicka larm vidare till en kollega på avdelningen om denne inte har möjlighet att ta emot eller kvittera larmet vid larmtillfallet. Vid utebliven åtgärd skickas larm automatiskt vidare, eller placeras som påminnelse för att senare uppmärksammas av personal. Alla larm och händelser ska kunna dokumenteras kontinuerligt för att man ska kunna se hur många larm som har inkommit och vad som har hänt. Vid dokumenteringen skall det finnas möjlighet att göra utdrag på olika typer av statistikrapporter. Tillbehör ska kunna anslutas. Systemet ska vara öppet for att kunna ansluta olika sorters tillbehör. Tillbehör kan t.ex. vara rökvarnare, spisvakt, sänglarm, passagevakt, trampmatta, rörelsevakt eller dörrlarm. Boende ska kunna larma från hela äldreboendet. Larm leverantören ska kunna ta fram lösningar för mottagning av brandlarm och mottagning av signaler från larm som ingår i skalskyddet till enheten. Larmet ska kunna programmeras för olika mottagare beroende på vilken tid på dygnet det är. Larmet ska kunna fungera även vid strömavbrott under minst 1 timme. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna